Biväxter! För ökad honungsproduktion! - Olssons Frö

olssons frö
Honungsbin behöver nektar och pollen. nektarn lagras
som honung i samhällena och ger bina energi. Pollenet
innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för
kommande generation bin. många vilda växter är goda
nektar- och pollenleveratörer. Samma gäller såväl lantbruksgrödor
som oljeväxter och flera klöverarter. Vill man
inte enbart förlita sig till det växtval som finns i närheten
av bigården kan man välja att så en ”biåker” eller gynna
bra biväxter.
Bra biväxter ger mycket nektar och/eller pollen gärna under
lång tid. Det är få växter som uppfyller alla dessa kriterier
och därför väljer man med fördel arter som går omlott i
Biväxter
foto: elin holmerin
blomning så att man uppnår en så lång säsong som möjligt.
Vissa arter, som honungsört har en kort kulturtid och
går att så i omgångar.
i litteraturen finns det uppgifter om de olika växternas honungs-potential.
Siffrorna som anges stämmer inte helt
överens från den ena studien till den andra. Det anses att
de värdefullaste odlingsväxterna för bin är honungsört,
bovete och sötväppling och att dessa kan ge upp till 500
kg honung/ha. Därefter kommer alexandriner- och blodklöver
och gurkört med en potential om 250kg/ha. Getärt
är den bästa fleråriga biväxten och har honungskapacitet
500 kg /ha. Därefter följer blålusern, röd- och vitklöver.

Biväxter
Ettråriga
Blodklöver
(Trifolium incarnatum)
ettårig, ibland övervintrande baljväxt.
50–70 cm hög. Sås maj–september.
långdagsväxt, går snabbt i blom.
Bra biväxt, med både nektar (3)och pollen
(3). inga större anspråk på jordmån.
Utsädesmängd 20–30 kg/ha. Sådjup 1–2
cm. Producerar mycket grönmassa.
Bovete
(Fagopyrum esculentum)
ettårig växt som blir 40–80 cm hög.
Bra biväxt, utmärkt nektar producent (4)
men ger även pollen (2). trivs på lätta varma
jordar. mycket känslig för frost. Kan
sås sent, gror bra trots dålig markfukt.
Kraftigväxande, ger god marktäckning
framförallt i blandningar. Utsädesmängd
60 kg/ha. full blomning efter 55 dagar,
dvs juni/juli. Känslig för bekämpningsmedel.
Saknar släktskap med nyttoväxter.
Växternas attraktivitet för bina anges 0 till 4, där 0 betyder ingen lockelse, 1 svag, 2
måttlig, 3 stark och 4 mycket stark lockelse. (Skala enligt Åke hansson)
Gurkört
(Borago officinalis)
ettårig växt som blir 30–75 cm hög.
Blommar under längre tid, från midsommar
fram till frost. trivs på lätta, torra och
väldränerade jordar, där den kan självså
sig. Utsädesmängd 15–20 kg/ha.
Sås på 2–3 cm djup när jorden är varm.
Kräver viss markfukt för att gro. Gurkört är
en mycket god nektarleverantör (4) och en
medelgod pollenleverantör.
Honungsört
(Phacelia tanacetifolia)
ettårig växt som används som gröngödsling
och fånggröda. mycket bra biväxt, nektarleverantör
(4) och medelmåttig pollenleveratör
(2). Snabbväxande och konkurrenskraftig,
blir 40–70 cm hög
Dagsneutral och kan därmed sås i flera
omgångar från tidig vår till juli. Ger lång
sammanhängande blomning, 4–6 veckor.
Sådd-blomning 8–10 veckor.
Utsädesmängd 8–13 kg/ha, radavstånd
15–25 cm. honungsört är mörkergroende
och därför skall fröna myllas ner 1–2 cm.
Bör putsas efter blomning för att undvika
självsådd. fryser bort under vintern.
Saknar släktskap med nyttoväxter.
Luddvicker
(Vicia villosa)
ettårig art, övervintrande vid sådd juli–
augusti Används som gröngödslingsväxt
samt i ettåriga blandningar till slåtter och
bete. God biväxt, har både nektar (3) och
pollen (2). Ger mycket god marktäckning.
Kraftigväxande, nedliggande 50–150 cm
hög. trivs bäst på lätt jord, ph 6–8. torkkänslig
i groningsstadiet. Blommar ca 5
veckor efter sådd.
Oljerättika
(Raphanus sativus)
ett-tvåårig. Snabbetablerad växt till nematodsanering
och som fånggröda. Bra insektväxt,
ger rikligt med nektar och även
pollen. 40–60 cm hög, marktäckande efter
4–5 veckor. Djupgående rotsystem
som har positiv effekt på jordstruktur. tål
frost, fryser inte bort. något känslig för torka.
Sås på våren i träda(april/maj). insådd
i växande gröda eller efter skörd i augusti.
Utsädesmängd 25 kg/ha.

Vitsenap
(Sinapis alba)
ettårig. Bra insektväxt, både nektar- (3)
och pollenproduktion (2) är medelbra.
Blommar ca sex veckor efter sådd.
Blomning 2–3 veckor. Ger skydd och fröna
åt fåglar. lättodlad växt med god konkurrenskraft.
Snabbetablerad även vid
låg markfukt. Sås från vår till tidig höst.
Utsädesmängd ca 10–15 kg/ha. Sås
grunt på fast såbädd. Kan bredsås, utsädesmängd
25kg. Djupgående och välförgrenat
rotsystem. tål inte avputsning.
Upphör att växa vid första frosten, vissnar
ner vid några minus grader.
Persiskklöver
(Trifolium resupinatum)
ettårig, gröngödslingsväxt 30–50 cm
hög. Ganska bra insektväxt, nektarproduktion
(2) och pollenproduktion (3).
Väldoftande.
God tillväxt på de flesta jordar. Kräver
varm jord och fuktighet. Utsädesmängd
12 kg/ha. Kortdagsväxt, går snabbt i
blom vid vårsådd. Blommar 10–12 veckor
efter sådd. Kan även sås på hösten
för tidig vårblomning. Aggressiv mot
ogräs, snabb återväxt efter putsning.
Utmärkt även i trädesblandningar med
wwoldiskt rajgräs och honungsört. Billig.
Fleråriga
Blålucern
(Medicago sativa)
flerårig djuprotad vallväxt med bra fodervärde
och hög produktion. mycket god
nektarproducent (4) och halvbra pollenproduktion.
tål dåligt vattensjuka kompakta
jordar men är enastående på torra
jordar. Utsädesmängd 15–20kg/ha.
Sådjup 1–2 cm. Vi rekommenderar att
utsäde ympas med bakteriekultur.
Esparsett
(Onobrychis viciifolia)
flerårig tålig foderväxt. mycket god nektar
och pollenleverantör (4–4), blomningen
börjar i maj. esparsett trivs på torr
kalkmark. Den är inte speciellt värmekrävande.
Utsädesmängden är 50–60
kg/ha. Sådjup 2–3 cm, radavstånd
15–25 cm. etablerar sig långsamt.
Sås i skyddsgröda.
Getärt
(Galega orientalis)
Synnerligen tålig och långlivad baljväxt.
Getärt är en utomordentligt bra nektar
(4) och pollenväxt (4), i klass med honungsört.
Blommar juni–juli. Passar bäst
på luckra och väldränerade jordar.
Svåretablerad eftersom fröet gror långsamt
och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga
mot ogräs. Köldtålig, men
kan utvintra pga av isbränna. ofta stor andel
hårda frön i utsädet. Sås vår- försommar
på 1–2 cm sådjup. Utsädesmängd i
renbestånd 30 –40 kg/ha eller i blandningar
med 8–12 kg/ha getärt och 10 kg
timotej eller ängssvingel. Användning av
bakteriekultur är att rekommendera.
Gul sötväppling
(Melilotus officinalis)
ett- till tvåårig gröngödslingsväxt som blir
30–150 cm hög. Blommar juli–september
andra året och är en god nektar (4) och
pollenväxt (3). Sötväppling har djupgående
pålrot och trivs bra på lätta och torra
jordar. Sötväppling är en rimligt lätt etablerad
art med bra växtkraft och konkurrens
förmåga. Den ärmarktäckande och blir andra
året ca 1,5 m hög.. Utsädesmängd 20
kg/ha, sås på 1–2 cm djup.
Humlelusern
(Medicago lupulina)
ett- tvåårig anspråkslös vallväxt för varma,
torra lägen humlelusern är en medelgod
nektarleverantör (3) och medelmåttig pollenväxt
(2), blommar juni–september andra
året. Utsädesmängd 18–24 kg/ha, sådjup
1–2 cm.
Käringtand
(Lotus corniculatus)
flerårig, anspråkslös foderväxt. trivs bättre
än klöverarterna på lite torrare, näringsfattigare
jordar. tålig mot värme och torka.
Kan bli uthållig. Ympas med speciell bakteriekultur.
rimligt god nektarkälla (3),
pollenproduktion låg (1), blommar juni–
augusti. Utsädesmängd 12 kg/ha, sådjup
1–2 cm.
Klöverarter
Alsikeklöver (Trifolium hybridum)
flerårig, ca 50 cm hög klöverart för kalla
och fuktiga lägen. mycket god nektarleverantör
(4) och en bra pollenleverantör (3).
Blommar juni till september. Sås oftast i
blandningar, 8–12 kg/ha. till gröngödsling
tillsammans med humlelusern och vitklöver
(även bra biblandning). Sådjup 1–2 cm.
Rödklöver (Trifolium pratense)
Utmärk insektväxt (3–3). Blommar maj–
september. Bina kan inte alltid utnyttja
nektarn fullt ut eftersom blommans längd
gör att bina inte kommer åt nektarn.
Däremot är pollenet tillgängligt. Sämre
uthållighet än vitklöver. Bör putsas för att
inte tappa produktionsförmåga. Passar i
blandningar.
Vitklöver (Trifolium repens)
Betas gärna och drar till sig insekter.
Utmärkt nektarproducent (4) och medelgod
pollenkälla (3). Blommar juni–september.
Växer på alla jordtyper. Sås som regel i
blandning. Sådjup 1 cm. långlivad växt,
bör putsas.
Förslag på blandningar
Utsädesmängder för 1 ha (10 000m 2)
Ettåriga
A. 5 kg honungsört
5 kg Blodklöver
B. 4 kg Gurkört
4 kg honungsört
4 kg sötväppling
solros 15 000 frö
Denna blandning börjar blomma två månader
efter sådd och blommar länge eftersom
växterna avlöser varandra. med tanke
på solrosen sås blandningen när jorden
är varm.
C. 25 kg fodervicker
3 kg honungsört
25 kg bovete
Sås i två omgångar, fodervicker och bovete
ihop och honungsört för sig.
D. 3 kg Persiskklöver
2 kg oljerättika
4 kg vitsenap
3 kg honungsört
10 kg bovete
Flerårig örtblandning
som ger nektar och pollen
1 kg Alsikeklöver
1 kg rödklöver
1 kg Käringtand
10 kg esparsett
eventuellt kan man lägga till 1kg honungsört
för att få snabb start på blomning.
Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa arterna var för sig. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.

Odlingsråd
Ett- eller flerårig kultur
har du tillgång till marken enbart under en
säsong väljer du en 1- årig biväxt. Det
finns många bra att välja mellan: honungsört,
bovete och oljerättika. Samma val gör
du om du vill vara flexibel och flytta runt
nektar- och pollenkällan. Vill man ha ett
flerårigt alternativ för att slippa etablera ny
åker varje år, väljer man vit- eller rödklöver,
käringtand, lusern eller esparsett.
Sötväppling är två-årig och huvudblomning
inträffar året efter sådd.
Renbestånd eller blandning
Väljer man att så en art talar man om att
så i renbestånd. Då väljer man den grödan
som är bäst lämpad. Vill man inte
satsa allt på ett kort sår man en blandning.
Den komponeras så att arterna kompletterar
varandra med hänsyn till blomningstid
eller till pollen och nektarpotential.
misslyckas en art är det andra i blandningen
som tar över.
Om sådd
Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera
snabb och säker uppkomst. men
då blir blomning senare invänder någon.
för tidig vårblomning kan vissa arter sås
föregående år, t. ex blodklöver och sötväppling.
eller så arter som är snabba, t.
ex honungsört.
Jordbearbetning
hur ska Du bearbeta jorden före sådd?
Detta är delvis avhängigt av hur stor yta Du
ska så på. Det är viktigt att det inte finns
fleråriga ogräs, som kvickrot, tistel, skräppa
mm. Då kan det vara bättre att träda
fältet än att så där. Vill Du lyckas är plöjning,
på hösten om det är styvare jord, vår
eller höst om det är lättare. Skapa sedan
såbruk genom några harvingar. Det går
bra med jordfräs också, bara Du inte kör
för djupt. tänk på att all bearbetning torkar
ut jorden och gör att fröna får svårare
att gro. Samtidigt behövs bearbetning för
att få mer fina partiklar runt fröet.
Falsk såbädd –ogräs
tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden
kan det fungera med falsk såbädd,
dvs man bearbetar jorden som om Du
skulle så, låter den vila i några veckor, eller
till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetar
Du igen och tar på så sätt bort mycket
ogräs. Detta kan göras flera gånger.
Sådd
Beroende på ytan kan Du så på flera olika
sätt: för hand vid små ytor, med handsåmaskin
om lämplig maskin finns, eller
med traktorsåmaskin (helst med frölåda).
Handsådd- handsåmaskin
Sår Du för hand är det ofta lätt att så för
tjockt. Det bästa är att väga upp frö för tex
10 m2, mäta upp ytan, och så. Då får Du
en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så
hellre tunt och två gånger än allt på en
gång. Sår Du två gånger sår Du andra
gången vinkelrätt mot den första för att få
minsta möjliga antal mistor.
Bredsådd – radsådd
Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt
att kontrollera att Du kan så de små mängder
som används vid ovanstående grödor.
många äldre maskiner har sk frölåda för
att så små utsädesmängder.
Blandningar med frö i olika
storlek
Är det för stor skillnad i fröstorlek kan det
vara bättre att så de olika arterna var för
sig än att blanda dem.
Vältning
efter sådd är det lämpligt att välta för att
fröet ska få kontakt med omgivande jord
och fukt.
Sist men inte minst, välj biväxter efter odlingsförutsättningar.
För dig som vill läsa mer
hänvisar vi till:
Artikeln ”Några vanliga biväxter”
finns på biodlarföreningens hemsida.
(www.biodlarna.se) Artikeln beskriver
de viktigaste biväxterna, de flesta är
vilda växter.
Artikeln ”Bra honungs- och pollenväxter”
av thorsten rahbek Pedersen på
Jordbruksverkets hemsida.
(www.jordbruksverket.se)
Biväxter som alternativgröda av Åke
hansson. Boken kan med god tur köpas
antikvariskt eller lånas på bibliotek.
Biplantekalender 2007 (Särnummer av
tidskrift för biavl 2007), av finn
Christensen. Kan laddas ner från danska
biavlerforeningen, www.biavl.dk
Rådgivning och försäljning
Olssons Frö
mogatan 6, S-254 64 helsingborg
telefon 042-250 450
info@olssonsfro.se
Gunnar Danielsson
Berghult, 360 52 KoStA
telefon, fax: 0478-502 40,
mobil: 070-206 91 95
stig.gunnar.danielsson@telia.com
www.olssonsfro.se
Bakteriekultur till baljväxter
Baljväxter lever i symbios med kvävefixerande rhizobiumbakterier. för att baljväxterna skall kunna etablera sig och växa bör jorden
innehålla den artspecifika bakteriestammen. har man inte tidigare odlat baljväxten i fråga måste man tillföra bakteriekultur i samband
med sådd. Vi har specifik bakteriekultur för käringtand, lupin och lusernarter. Bakteriekultur säljs i påsar avsedda för viss mängd frö
Ympningen sker på följande sätt: tag 0,15–0,5 dl vatten/kg frö. Blanda vatten med bakteriekulturen till en grötliknande massa.
Blanda ut med fröet. Blanda först varje art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda därefter alla fröerna i vallblandningen med varandra.
Blandningen får gärna stå 12–24 timmar efter ympningen, men inte längre än 2–4 dagar. obs! förvara kallt och mörkt
foto: AnDrÉ mASlenniKoV