Ekologisk ensilagemajs till foder (.pdf) - Hushållningssällskapet

Majsfält den 15 juli.
Foto: Niels Andresen.
Ekologisk ensilagemajs till
foder
Ett bra majsensilage kan utgöra ett viktigt
komplement i den ekologiska mjölkfoderstaten.
Ensilagemajsen passar utmärkt att kombinera
med baljväxtrikt klövergräsensilage.
Klövergräsensilaget har en hög nedbrytbarhet i vommen och
råproteinhalten ökar över växtsäsongen. Ett grovfoder med
högt energiinnehåll i förhållande till protein ger en bättre balans
och proteineffektivitet i vommen. Majsen är ett stärkelserikt
foder som matchar ett baljväxtrikt ensilage.
Majsen har en stabiliserande effekt på djurens magar tack
vare fi berinnehållet.
Jordarter
Fastmarksjordar som sandjordar, sandblandade leror till mellanleror
är bäst för majsodling. Det är lite svårare med styva
leror eftersom de ofta är lite kalla på våren. Men är övriga
förutsättningar goda kan det lyckas även på styva leror.
Ekoodlare bör absolut undvika mulljordar eller jordar med
kraftigt mullinslag. Visserligen är det bra växtkraft i dessa jordar
men ogräsen blir svårare att klara på dessa jordarter. Det får
absolut inte fi nnas rotogräs som kvickrot eller tistel där det
skall odlas ekomajs.
Miljöartikel 3 (9) 2006
Hushållningssällskapets miljökonsulter har skrivit 9 stycken miljöartiklar.
De finansieras av Jordbruksverket inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet.
Hushållningssällskapen i Sverige är regionalt baserade fristående kunskapsorganisationer.
Vi utvecklar och förmedlar kunskap i nära samarbete med landsbygdens företagare
och våra medlemmar. Vi bedriver en bred verksamhet och rådgivning i hela landet.
Välkommen att besöka vår gemensamma hemsida www.hush.se
Förfrukter
För ekoodlare är en baljväxtrik vall eller gröngödsling med
rödklöver nästan en förutsättning eftersom majsen kräver
mycket goda växtnäringsförutsättningar.
Det bör fi nnas minst 140 kg kväve per ha växttillgängligt.
Räkna med att 60-80 kg kan komma från baljväxtvallen vilket
innebär att det behövs 40-50 ton fl ytgödsel per ha eller 60-80
ton fastgödsel per ha. Beroende på vallens förfruktsvärde som
måste uppskattas vid vallbrottet.
Näringsbehov
Majsen stora växtnäringsbehov redovisas i tabell 1 nedan.
Dessa siffror är konventionella eftersom det inte fi nns några
växtnäringsförsök med ekomajs
Tabell 1. Rekommenderad växtnäringstillförsel till
konventionell majs i Sverige
Näringsämne Kg/ha
Kväve 140-170
Fosfor 30-40
Kalium 110-135
Magnesium 20-30
Behovet stämmer mycket väl överens med stallgödselns innehåll
av växtnäring om givorna ligger i nivåerna som rekommenderats
ovan.

Sådd, utsäde radavstånd
Majs behöver en jordtemperatur på 8-10 grader för att kunna
gro. Så därför inte för tidigt på en lätt jord då utvecklingen
går långsamt under kalla förhållanden. En kall period efter
sådd ökar risken för svampangrepp på groddarna när utsädet
är obetat.
Så majsen på 5-6 cm för att kunna genomföra en säker
blindharvning innan groddarnas uppkomst. Sådd i nord - sydlig
riktning ger mer sol ner i beståndet.
Majsen sås alltid med stora radavstånd för att ge utrymme
till de stora plantorna och möjligheter till radhackning. De fl esta
majssåmaskiner sår idag med 70-75 cm radavstånd. Tänk på
att såmaskinens bredd måste stämma med hackans. Bredsådd
av majs har i Danska försök givit 13 % lägre skördar.
I ekoodling rekommenderas 10 % högre utsädesmängd
än konventionellt för att ersätta förluster vid ogräsharvning.
Tidiga sorter sås ut med 100 000 till 110 000 frö per ha vilket
ger plantavståndet 12-13 cm. Vid kyliga och torra förhållanden
skall utsädesmängden minskas med ca 10 %.
Unga majsplantor på våren tål ända ner till 6 minusgrader.
En frost på våren klarar majsen och kommer igen. Mognade
majs på hösten är känsligare.
Ogräsreglering
Majsen är mycket känslig för konkurrens från ogräs under
dess första tillväxtperiod. Detta gäller främst konkurrens om
näringen i marken. Det gäller därför att hålla i princip ogräsfritt
för att inte sätta tillbaka majsens tillväxtpotential.
Förslag åtgärder mot ogräsen i tidsordning
Det går ofta inte att genomföra alla dessa men en kombination
efter den egna jorden och årets väderförutsättningar rekommenderas.
• Falsk såbädd innan sådd.
• Blindharvning innan uppkomst (OBS majsen känslig för
ogräsharvning vid 1-2 blad.)
• Efter 3 blad ogräsharva majsen 3-6 gånger beroende på
ogrästryck.
• Radhackning kan genomföras som ett komplement till
ogräsharvning.
• Lämpligt att hacka fösta gången när majsen är 10-15 cm
höjd.
• Hacka och kupa andra gången när majsen är 30-35 cm.
Se upp med hackningen alltför nära majsplantorna då den
har ytligt liggande rötter. Hacka aldrig djupare än 5 cm. När
majsen har 6-8 blad bör man inte hacka närmare än 15 cm.
Men låt givetvis jorden kupas upp mot plantorna vilket täcker
över ogräsen även inne i raden.
Majsen mår bra av radhackning vilket ökar mineraliseringen
samt luckrar och värmer jorden.
Fåglar speciellt råkor och kråkor kan skada ekomajsodlingar.
De kan hitta majsen i raderna redan efter sådd eller de
kan rycka upp plantorna när groddarna kommer upp.
Miljöartikel 3 2006
Radhackning i majs. Foto: Jonas Ivarsson.
Hushållningssällskapen i Sverige är regionalt baserade fristående kunskapsorganisationer.
Vi utvecklar och förmedlar kunskap i nära samarbete med landsbygdens företagare
och våra medlemmar. Vi bedriver en bred verksamhet och rådgivning i hela landet.
Välkommen att besöka vår gemensamma hemsida www.hush.se
Skjuta fåglar och hänga upp som avskräckare är en metod.
Fågelskrämmor eller fågelkanoner är några andra motåtgärder.
Avkastningsnivåer
Avkastningen på ensilagemajs varierar mellan 8 ton/ts per ha
till 12 ton ts/ha beroende på sorter, jordart och årsmån.
Gösta Roempke
Ekologisk växtodlingsrådgivare
Telefon: 018-56 04 06
gosta.roempke@hush.se