Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös
väg mot
en hållbar
framtid
Hälsa, välfärd och rättvisa
Kommission för ett
socialt hållbart Malmö

Förord
Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt.
Därför måste samhället inrättas så att alla behövs.
Vi kräver att behövas!
barnens manifest i soPor av tage danielsson
Den här rapporten riktar sig till Malmös politiker och till
alla som intresserar sig för hållbar utveckling och Malmös
framtid. Den handlar om de ojämlikheter i hälsa som varit
kända sedan flera decennier men som inte minskat. Medellivslängden
skiljer flera år mellan Malmös olika delar och mellan
socialt olika grupper, till exempel mellan de med kort utbildning
jämfört med de med lång. Vi lever i ett välfärdsland där
livslängden är bland den högsta i världen och där risken för
social utsatthet är mindre än i många andra länder. Mängder
av insatser har gjorts för att vända utvecklingen i Malmö.
Massor av människor arbetar hårt varje dag, i förskolan och
skolan, inom socialtjänsten och vården osv. för att Malmöborna
ska må bra och ha goda förutsättningar i livet.
Trots det ökar skillnaderna i hälsa mellan socialt olika
grupper i hela landet. Det är oroväckande eftersom en god
hälsa är en förutsättning för att samhället skall klara av att
växa och utvecklas socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
År 2010 beslutade därför Malmös politiker att tillsätta en
oberoende kommission för att få hjälp med att på sikt minska
hälsoskillnaderna genom att angripa de bakomliggande
orsakerna. Målet med kommissionen har varit att ge beslutsfattarna
i Malmö ett kvalificerat underlag med vetenskapligt
underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska
ojämlikheten i hälsa i Malmö.
Forskning visar tydligt att det inte räcker med att bara
påverka risker genom att individuellt behandla höga blodfetter,
högt blodtryck, ge råd om att ändra kostvanor, sluta röka,
dricka måttligt och öka den fysiska aktiviteten om vi skall
förbättra hälsan i hela befolkningen. Hälso- och sjukvården
har stor betydelse för vår hälsa, men viktigast är de faktorer
som ligger utanför hälso- och sjukvårdens område.
Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer,
fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de
risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid. Det handlar
om förändrade synsätt och nya sätt att styra och organisera
i en ny tid där gårdagens system inte förmår nå mycket längre.
Under två år har vi sammanställt och analyserat ett
omfattande vetenskapligt underlag. Ett stort engagemang
har visats från forskarvärlden, civilsamhället, Malmö stad,
näringslivet, samt regionala och nationella aktörer i arbetet
med kommissionen. Ett engagemang som vittnar om en stor
vilja att påverka Malmös utveckling och att frågorna om social
hållbarhet och hälsa är angelägna.
WHO-rapporten Closing the gap in a generation (2008)
har varit en förebild för vårt arbete. Dess fokus är på de sociala
faktorer som förklarar mycket av hälsoskillnaderna i hela världen.
I vårt arbete i Malmö har vi beaktat vad som är möjligt att
påverka på det lokala planet, men även vad som bör påverkas
nationellt och regionalt. Vi hoppas att rapporten på ett tydligt
sätt bidrar till att öka förståelsen för behovet av att inleda ett
offensivt arbete mot hälsoskillnader även på nationell nivå.
En tydlig färdriktning, som bland annat bygger på vår
rapport, kan stärka Malmö som ett ekologiskt och socialt föredöme
med god tillväxt och attraktionskraft. Och, inte minst,
bidra till en hållbar stad.
Vår förhoppning är därför att kommissionens arbete och
den här slutrapporten ses som inledningen på en långsiktig
process som syftar till att målmedvetet och utifrån bästa tänkbara
kunskapsunderlag minska hälsoskillnaderna i Malmö och
verka för en hållbar utveckling ur alla perspektiv.
Citatet ovan påminner om att det handlar om att bygga
ett samhälle där alla behövs. Med siktet inställt på att varenda
människa som föds här eller flyttar hit ska ha förutsättningar
att kunna utvecklas, känna framtidstro och nå sin fulla potential,
läggs grunden för framtidens Malmö.
Sven-olof Isacsson
Professor emeritus, ordförande i Kommission
för ett socialt hållbart Malmö
Underlag till kommissionens slutrapport har tagits fram gemensamt av kommissionärerna. Mikael stigendal och Per-olof östergren,
kommissionärer, har varit redaktörer som i dialog med övriga i kommissionen och sekretariatet ansvarat för att skriva rapporten.
Kommissionär Kerstin larsson har särskilt medverkat med textgranskning.
Kommissionen består av sven-olof isacsson (ordförande), anna balkfors (huvudsekreterare) samt kommissionärerna nihad
bunar, eva engquist, Ulf gerdtham, Marie Köhler, annelie larsson, christer larsson, Kerstin larsson, Katarina Pelin, sven Persson,
Maria rosvall, tapio salonen, Mikael stigendal, denny vågerö och Per-olof östergren.
Kommissionens sekretariat består av frida leander, eva renhammar, erika Pettersson och anna balkfors.

Sammanfattning
Klyftan Mellan De grupper som har den bästa hälsan
och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de
senaste årtiondena. Detta gäller globalt, mellan olika
länder och mellan socialt definierade grupper inom ett
land och i en stad som Malmö. Skillnaden i medellivslängd
är fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och
ett halvt år för män, mellan olika stadsdelar i Malmö.
Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan
de med kort utbildning (förgymnasial) och de med lång
(eftergymnasial) är 4,1 år för kvinnor och 6 år för män.
Skillnaderna har ökat de senaste 20 åren. Detta trots
att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats
avsevärt under samma tid. Även då det gäller tandhälsa,
som också är en indikator för social position, finns det
stora skillnader i Malmö beroende på vilken klinik man
besökt, vilket i sin tur är en markör för det område man
bor i. Dålig tandhälsa är ungefär sex gånger vanligare
bland sexåringar vid kliniker i områden som karakteriseras
av att en stor andel av de vuxna står utanför arbetsmarknaden
och har låga inkomster, jämfört med kliniker
som ligger i områden med mera välbärgade invånare.
I Malmö har man under många år följt utvecklingen
av hälsa och välfärd genom årliga välfärdsredovisningar.
Dessa visar att malmöborna mår bättre och blir friskare,
samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med
olika levnadsvillkor. Samtidigt finns en stark ambition
bland beslutsfattare att skapa en hållbar stad, både
ekonomiskt, ekologiskt och socialt. När det gäller miljöfrågor
har staden gjort sig känd för att vända problem
till utvecklingsfrågor. Beslutsfattare har antagit högt
ställda klimatmål och man arbetar strategiskt tillsammans
med andra samhällsaktörer för att nå dessa. En
utveckling med ökade sociala klyftor går rakt emot
ambitionen om en hållbar stadsutveckling. Så vad kan
man göra när man som styrande politiker, år efter år,
i sin hand får ett dokument som visar att skillnaderna
ökar trots alla insatser som gjorts och görs för att vända
utvecklingen?
Kommunstyrelsen i Malmö valde att tillsätta en
kommission som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att
minska den ojämlika hälsan i Malmö genom att göra de
sociala bestämningsfaktorerna för hälsa mer jämlika. Detta
tolkades som att vara detsamma som att göra Malmö
till en socialt hållbar stad, varför kommissionen fick namn
efter detta. Kommission för ett socialt hållbart Malmö
startade sitt arbete i början av 2011 som en av världens
första lokala kommissioner för minskade skillnader i
hälsa. Under två år har Malmökommissionens fjorton
medlemmar samt ordförande och sekretariat tillsammans
med många andra forskare och experter med förankring
i nationell och internationell forskning publicerat
31 vetenskapliga underlagsrapporter där sammanlagt
drygt 200 förslag till åtgärder presenterats. Beslutsfattare
och andra verksamma inom Malmö stad, Region Skåne,
civilsamhället, kulturlivet, idrottsrörelsen, näringslivet
och många andra har visat ett enormt engagemang och
stor vilja att vara med och fortsätta driva Malmös utveckling
mot en hållbar framtid. Sammanlagt har närmare
2000 personer på olika sätt medverkat i arbetet och de
seminarier och dialogmöten som arrangerats.
Malmökommissionens arbete bygger på WHOkommissionens
rapport Closing the gap in a generation,
från 2008. Kommissionen, ledd av den brittiske
forskaren Michael Marmot, har på ett övertygande sätt
påvisat sambandet mellan de faktorer i samhället som
orsakar ohälsa och den ojämlika fördelningen av hälsa i
befolkningen. Man kallar dessa faktorer hälsans sociala
bestämningsfaktorer. I WHO-rapporten slår man fast att
en ojämlik fördelning av dessa sociala bestämningsfaktorer
ligger bakom den ojämlika hälsan. Enligt Marmot
och hans medarbetare i rapporten är det djupt omoraliskt
att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten
i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara
och det kan ske med rimliga insatser.
Detta etiska imperativ är det första av fem perspektiv
som har varit vägledande för Malmökommissionen.
För det andra krävs det ett hållbarhetsperspektiv som
kan förklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala
aspekterna av hållbarhet måste utvecklas till en helhet,
ungefär som olika organsystem som tillsammans utgör
en individ. För det tredje har Malmökommissionen
vägletts av ett sociologiskt samhällsperspektiv vilket
lägger vikten vid integration, i betydelsen av faktisk delaktighet
såväl som känsla av delaktighet. För det fjärde
krävs det ett genusperspektiv och därmed en djupare
förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt,
resurser och inflytande i samhället som i förlängningen
påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
För det femte förespråkar Malmökommissionen ett
socialt investeringsperspektiv. Det handlar i stora drag

om att se sociala insatser och satsningar som investeringar,
inte som kostnader. Investeringar i människor,
särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt.
Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan,
utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god
hälsa. Färre hamnar i långvarigt, både socialt och ekonomiskt
kostsamt, utanförskap. Utifrån ett socialt investeringsperspektiv
är det också viktigt att stärka sambandet
mellan tillväxt och en jämlik välfärd, förbättra kvaliteten
på jobben och framhålla trygghet som ett värde i sig.
Malmökommissionen har sett det som både möjligt
och önskvärt att förena dessa fem perspektiv. I kommissionen
har ingått personer med såväl vetenskaplig
som erfarenhetsbaserad kunskap. Vi har valt att kalla
detta för en kunskapsallians. Med ett begrepp som ofta
används i internationella sammanhang har Malmökommissionen
utvecklat ett transdisciplinärt perspektiv. Med
det menas ett perspektiv som integrerar olika typer av
kunskap, inte bara vetenskaplig utan även erfarenhetsbaserad.
Som en grund för de mål och åtgärder som presenteras
i rapporten har Malmökommissionen utvecklat
förståelsen av Malmö. Den bygger på ifrågasättanden av
centrala begrepp och föreställningar. Till dessa föreställningar
hör att inte ta Malmöbon för given. Vilka är egentligen
Malmöborna? De har visat sig vara många fler
än de som bor i staden vid ett visst tillfälle. Under åren
mellan 1990 och 2008 har nästan en halv miljon människor
bott i staden under åtminstone något enstaka år.
Malmö har blivit en transitstad och denna nya förståelse
får konsekvenser för hur man ska se på skillnaderna i
ohälsa, vad de beror på och vad man ska göra åt dem.
Dessutom lever en ökad andel av befolkningen vid sidan
av etablerade och erkända levnadssätt, i Malmö beräknas
denna grupp uppgå till ca 12 000 personer. En annan
viktig förändring som får betydelse för hur man ska
förstå Malmö är regionaliseringen av tillväxtfrågorna.
Välfärdsfrågorna har dock till stor del förblivit kommunala.
Det har förändrat förutsättningarna för sambandet
mellan tillväxt och välfärd.
Med utgångspunkt i denna utvecklade förståelse
innehåller kommissionens slutrapport två övergripande
rekommendationer: För det första föreslås att Malmö
stad etablerar en social investeringspolitik som kan
utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen
mer jämlika. Detta svarar på frågan vad
som bör göras. För det andra föreslår kommissionen
förändringar av de processer som dessa system ingår i
genom skapandet av kunskapsallianser, jämlika samarbeten
mellan forskare och intressenter från till exempel
förvaltning, föreningsliv och näringsliv, och en demokratisering
av styrningen. Den senare innebär också ett
krav på löpande bevakning av hur ojämlikheten och
segregationen utvecklas i Malmö. Detta svarar på frågan
hur kommissionen tycker att detta ska genomföras i
praktiken.
Kommissionens två övergripande rekommendationer
täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder,
indelade i sex områden; barn och ungas vardagsvillkor,
boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst
och arbete, hälso- och sjukvård samt förändrade processer
för en hållbar utveckling.

4. Sammanställning
av mål och åtgärder

arn och Ungas vardagsvillKor
Med målsättningen att stärka alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet
rekommenderas följande åtgärder:
• Utveckla arbetet med att säkerställa barnrättsperspektivet i kommunen, till exempel
genom att tillsätta en barnombudsman med särskilt uppdrag att fokusera på barns
och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, göra barnkonsekvensanalyser
av kommunala beslut och aktivt arbeta mot diskriminering av barn och unga.
Med målsättningen att halvera barnfattigdomen fram till år 2020 för att på sikt eliminera
den helt rekommenderas följande åtgärder:
• ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen,
inrätta ett kommunalt familjestöd, öka tillgången till datorer och internet i
hemmet hos barnfamiljer i Malmö, höj det kommunala försörjningsstödet och inför
tillägg för barns fritids- och kulturaktiviteter för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd
samt ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden.
Med målsättningen att minska hemlöshet, trångboddhet, dåliga bostadsförhållanden
och dålig yttre miljö för barn och unga i Malmö rekommenderas följande åtgärder:
• ta fram ett handlingsprogram för att öka tillgången på bostäder av god kvalitet som
barnfamiljer har råd med.
• ta fram ett handlingsprogram för att åtgärda brister i miljön för barn och unga i
Malmö. beakta särskilt konsekvenserna för barn och ungas närmiljö i stadens fysiska
planering och vid ny- och ombyggnation av förskolor och skolor. förstärk insatser
från Miljöförvaltningens vid misstänkta problem med fukt, mögel och skadedjur.
137

138
boendeMilJö och stadsPlanering
Med målsättningen att säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande
bostad och bra boendemiljö rekommenderas följande åtgärder:
• Minska bostadsbristen. initiera ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar,
forskning och marknad om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader. inom
tre år ska 300 lägenheter öronmärkta till bostadslösa tas fram.
• etablera en ny funktion för uppdragsbaserat bostadsbyggande i syfte att säkra bostadsförsörjning
till alla malmöbor. antingen kan MKb ges nya ägardirektiv eller kan
ett nytt kommunalt bolag etableras.
Med målsättningen att stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregation
rekommenderas följande åtgärder:
• inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska
investeringar.
• intensifiera och utveckla arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser
och servicefunktioner. omvandla barriärer och strukturer som separerar
bostadsområden till sammanlänkande områden.
• satsa stort på två modellprojekt, ”bygga om dialogen” i lindängen och ”amiralsstaden”.
Projektens ambitionsnivå ska motsvara satsningen inför bo01 och omvandlingen
av västra hamnen och bidra till att omsätta kommissionens rekommendationer
praktiskt. långsiktiga sociala investeringar ska kopplas till principen om reell delaktighet
där såväl privata fastighetsbolag och stadsbyggnadskontoret som de boende
i områdena involveras. Projekten bygger på ett helhetsperspektiv där både sociala,
ekonomiska och ekologiska mål ska nås, bland annat genom att ombyggnad sker så
att högt uppställda miljökrav uppfylls och en betydande del av arbetskraften som
behövs rekryteras från området och vid behov genomgår utbildning.
Med målsättningen att stadsplaneringen ska bidra till att stärka tilliten och främja miljöer
som inbjuder till delaktighet rekommenderas följande åtgärder:
• skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet.
• stärk invånarnas delaktighet och inflytande i stadsplaneringens processer och öka
jämställdheten i den offentliga miljön genom att utveckla dialogmodeller och pröva
planeringsmetoder där medborgare får ökat inflytande.

Utbildning
Med målsättningen att alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig
förskola, skola och fritidshem rekommenderas följande åtgärder:
• genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner
åtföljt av en finansieringsplan
• stärk stödjande kunskapsstrukturer och använd ett tillförlitligt och vetenskapligt
utprövat instrument för kvalitetsutveckling inom varje skolform.
• fortsätt satsa på kompetensutveckling genom språkutvecklingssatsningen skola
2012.
• Utforma kompetensutveckling och fortbildning av personal så att de följer resultaten
av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete
• stärk barns, ungas och föräldrars inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och
skola genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet.
• förstärk ämnet idrott och hälsa till samtliga elever i Malmö stads skolor.
Med målsättningen att alla barn i förskoleåldern i Malmö går i förskola med god kvalitet
minst 20 timmar i veckan senast år 2015 rekommenderas följande åtgärder:
• Kartlägg vilka barn som står utanför förskoleverksamheten följt av aktivt uppsökande
och information.
• Minska barngruppernas storlek i Malmös förskolor. som första mål bör småbarnsgrupperna
(0–3 år) inte överstiga 15 barn.
Med målsättningen att alla barn och unga i Malmö stad som slutför grundskolestudier ska
uppnå behörighet till fortsatta studier på gymnasiet rekommenderas följande åtgärder:
• tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling, följt av tidiga stödåtgärder
vid behov.
• riktade kompetensutvecklingsinsatser för personal avseende läs- och skrivinlärning
samt språklig medvetenhet på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga
miljöer.
• ge samtliga elever med utländsk bakgrund tillgång till och erbjudande om studiehandledning
på modersmål.
• tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat, följt av stödinsatser vid behov.
Med målsättningen att alla barn i åldern 6–12 år ska ha tillgång till fritidshemsplats av
god kvalitet rekommenderas följande åtgärder:
• Minska barngruppernas storlek i Malmös fritidshem till max 30 barn per avdelning
som ett första steg.
• öka andelen högskoleutbildad personal i Malmös fritidshem. ett första mål bör vara
att 75 procent av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning.
• inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på nya grundskoleförvaltningen.
Med målsättningen att alla elever som har påbörjat gymnasiestudier ska ha slutfört sina
studier inom en femårsperiod rekommenderas följande åtgärder:
• Permanenta Ungdomsuppföljningen vid vägledningscentrum i Malmö och tillför
resurser till dess arbete med att följa upp, informera och motivera ungdomarna till
studier och/eller praktik.
• genomför en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning inom elevhälsan
vid de kommunala gymnasieskolorna
Med målsättningen att sent anlända elever i Malmö ska ges tillträde till eller en snabb
övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskolverksamhet rekommenderas
följande åtgärder:
• reformera systemet för mottagandet av nyanlända elever. de nyanlända eleverna
139

140
ska gå i den närmaste skolan eller en annan skola som deras vårdnadshavare väljer.
Mottagningsskolan Mosaik bör avvecklas.
• gör en ordentlig kartläggning av förkunskaper och upprätta en åtgärdsplan från
första dagen med en strategi för hur eleven ska stödjas för att uppnå bästa möjliga
framgång i skolan.
Med målsättningen att elevsammansättningen i Malmös skolor ska vara integrerad med
avseende på socioekonomiska, etniska, könsmässiga och prestationsmässiga grunder
rekommenderas följande åtgärder:
• inrätta, finansiera och förlägg attraktiva profiler till skolor i de mest utsatta områdena
för att attrahera elever från hela staden.
• se över konsekvenserna av lokalisering de nya skolor som planeras och överväg ny
struktur för grundskolornas organisering i Malmö.
• hitta nya vägar att sprida information till allmänheten om utbildningsinstitutionernas
verksamhet och utveckling för att förebygga stigmatisering.

inKoMst och arbete
Med målsättningen att verka aktivt för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå
för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen i Malmö rekommenderas
följande åtgärder:
• följ upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidta åtgärder för att
minska och mildra dess oönskade effekter. Med sin specifika roll som transitstad
bör Malmö ha ett särskilt fokus på integrationsprocessen för nyanlända hushåll i
nära dialog med ansvariga aktörer på den nationella nivån. brister i enskilda statliga
socialförsäkringssystem bör analyseras och kommuniceras vidare till nationell nivå,
till exempel behov av förstärkt skydd vid arbetslöshet och ohälsa.
• inled diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd.
Med målsättningen att pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden
och framväxten av nya jobb rekommenderas följande åtgärder:
• Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella
och lokala instanser, som till exempel försäkringskassan, arbetsförmedlingen och
Migrationsverket. se över och utred förutsättningar för att bygga vidare på befintliga
strukturer.
• använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban utveckling
(se förslaget om bygga om dialogen och amiralsstaden ovan), flytta ut arbetsmarknadspolitiska
insatserna till platser där människor känner sig hemma och stärk
satsningarna på kommunal arbetsmarknadsutbildning. det ses också som viktigt
att kommunen medverkar till att komma till rätta med de matchningsproblem som
präglar svensk arbetsmarknad.
• genomför levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra
potentialer bland Malmös befolkning.
• Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år med syftet att ge
samordnade insatser till fler unga personer som är arbetslösa, lågutbildade och har
försörjningsstöd.
Med målsättningen att Malmö stad ska vara en förebild i att förena en hög kvalitet på
välfärdstjänsterna med goda arbetsförhållanden rekommenderas följande åtgärder:
• Kommunen och arbetsmiljöverket bör samordna inspektioner av allmän miljö och
arbetsmiljö.
• Utarbeta och implementera strategier för att främja goda arbetsförhållanden i
Malmö stads egen regi och upphandlade tjänster.
Med målsättningen att synliggöra, stötta och jämställdhetsintegrera det obetalda arbete
som bidrar till en socialt hållbar utveckling i Malmö rekommenderas följande åtgärder:
• starta ett utvecklingsarbete som syftar till att stärka samarbetet med civilsamhället
och dra fördel av dess potentialer att skapa sociala innovationer.
• genomför levnadsundersökningar för att kartlägga det obetalda arbetets omfattning.
141

142
hälso- och sJUKvård
Med målsättningen att uppnå en mer jämlikt fördelad hälsa och vård på lika villkor för
hela Malmös befolkning rekommenderas följande åtgärder:
• Malmö stad och region skåne uppmanas att tillsammans upprätta en handlingsplan.
i denna ska ingå att säkerställa att mödrahälsovård och barnhälsovård har
förutsättningar för att erbjuda vård på lika villkor, att förbättra villkoren för en socialt
jämlik mammografiscreening, att genomföra en analys av läkarbesök i öppen vård i
Malmö, att erbjuda kostnadsfria socialt och medicinskt inriktade hälsokontroller till
alla som fyllt 80 år samt att förbättra interkulturell kompetens och kunskaper om de
sociala faktorernas betydelse för levnadsvanor inom hälso- och sjukvården.
Med målsättningen alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård, hälsofrämjande
och förebyggande insatser tills de slutar skolan rekommenderas följande åtgärder:
• stärk inriktningen på sociala bestämningsfaktorer för hälsa inom mödra- och barnhälsovården
samt elevhälsan i syfte att ge alla barn i Malmö en likvärdig hälso- och
sjukvård tills de slutar skolan.
• Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på
barn. stärk samverkan mellan myndigheter som arbetar med drabbade barn.
• gör en översyn av samorganisation gällande barns hälsa med uppdrag att upprätta
system för att följa hälsoutvecklingen hos alla barn i Malmö. det behövs särskilt en
ökad kompetens och förbättrad samverkan kring barn i risk för ohälsa och barn som
far illa. det kan till exempel göras genom att inrätta en barnenhet i Malmö stad.
Med målsättningen att elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög
kvalitet i såväl offentlig som privat skolform rekommenderas följande åtgärd:
• etablera gemensam ledning av elevhälsovården. Kommunen och regionen bör
gemensamt ansöka hos socialstyrelsen om att få samordna journalsystem från mödrahälsovården,
barnhälsovården och elevhälsovården. Kommissionen understryker
också vikten av att kommunen, när man nu organiserar om skolan, ser elevhälsan
som en resurs för att säkerställa barns förutsättningar för god hälsa och för att kunna
tillgodogöra sig utbildning.
Med målsättningen att kunskaperna om befolkningens hälsa i Malmö ska förbättras och
resultaten analyseras och använda i kommunens och regionens förebyggande arbete
rekommenderas följande åtgärd:
• skapa en fast bas för epidemiologisk bevakning, analys och uppföljning av Malmöbornas
hälsa. här bör ingå den delvis unika och stora kompetens som finns inom
region skåne, lunds universitet, Malmö högskola och inom kommunen. i denna
samling av forskare, representanter för hälso- och sjukvården, Malmö stad och civilsamhället
ska bland annat region skånes folkhälsoenkäter och annan hälsodata leda
till analyser och förslag på hur resultaten bör tillämpas på det lokala planet. i uppdraget
bör ingå att använda analyser från det delvis unika skaderegistret i Malmö.

förändrade Processer för en socialt hållbar UtvecKling
Med målsättningen att främja utvecklingen av lärande och kunskapsutvecklande
organisationer med potential- och orsaksorienterade förhållningssätt som tar tillvara på
erfarenheter och informell kunskap rekommenderas följande åtgärder:
• inkludera regelbundna kvalitativa levnadsundersökningar i processerna i syfte att
utveckla den kunskap, kvantitativ såväl som kvalitativ, om människors levnadsvillkor
som inte finns i databaserna, ta tillvara på erfarenheter och erfarenhetsbaserad kunskap
bland praktiker och mobilisera praktiker till förändringsprocesser.
• använd metoder som kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar för
att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och hur resultaten ska kunna
bedömas.
Med målsättningen att främja en demokratisk utveckling av governance och möjliggöra
delaktighet i olika former genom en inkluderande styrning rekommenderas följande
åtgärder:
• Utveckla i bred samverkan med forskare och andra experter ett kontinuerligt utvecklingsprogram
som bygger på förståelsen för och innebörden av hållbarhet och
holistiska lösningar och som kan ta Malmö in i nästa utvecklingsfas.
• Utveckla holistiska styrsystem med verktyg som till exempel konsekvensbeskrivningar,
budgetsystem, system för bokslut och uppföljning. syftet är att befintliga
resurser ska användas för att höja den sammantagna effektiviteten i samhällservicen
utan att de sammantagna kostnaderna för denna ökar. det handlar om att undvika
stuprörs-effekter som är en särskild fara i en situation där varje förvaltning har som
viktigaste uppgift att hålla budgeten. risken i en sådan situation är att det istället bli
underskott i den sammantagna/holistiska ekonomin.
• inled ett utvecklingsarbete för att ta fram nya mått på samhällsutveckling som relaterar
till en övergripande hållbarhet, ekonomisk, ekologisk och social. ett viktigt utvecklingsmått
i sammanhanget avser hälsan och hälsans sociala fördelning i Malmös
befolkning, en god indikator på den sociala hållbarheten i samhällets utveckling.
arbeta med kunskapsallianser och ta fasta på den internationella debatt som pågår.
Med målsättningen att genom kunskapsallianser skapa nya samarbetsformer mellan
privat och offentlig sektor samt civilsamhället som kan bidra till att förändra samarbetet
mellan tillväxt och välfärd rekommenderas följande åtgärder:
• vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration genom
att befintliga verksamheter och satsningar inom kommun, civilsamhälle, näringsliv,
högskola, myndigheter och lärosäten inbjuds att delta. aktörer som vill bidra till att
påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer genom sociala innovationer och urban
integration inbjuds att delta. en samordnande funktion bör tillsättas och återkommande
konferenser och kunskapsutbyte struktureras.
• Uppdra åt medlemmar från kommissionen, Malmö stad, region skåne och intresserade
lärosäten att skapa ett gemensamt organ för genomförande och uppföljning
av Malmökommissionens arbete. bjud in representanter för civilsamhället, näringsliv
och berörda målgrupper i Malmös befolkning att delta redan från början. viktiga
uppgifter för detta organ är också att driva utvecklingen vidare då det gäller att
utveckla nya utvecklingsmått och metoder för datainsamling, analys, prioritering,
implementeringsstöd och utvärdering av ett folkhälsoarbete i ett holistiskt hållbarhetsperspektiv.
143