SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB
SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB
SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3 Verksamhet där risk för allvarliga olyckor föreligger<br />
De delar i verksamheten där risk för allvarliga kemikalieolyckor föreligger är bensenanläggningen,<br />
tjärtanken, gassystem och gasoltankarna.<br />
Nedan följer en kortare beskrivning av de anläggningsdelar där en allvarlig kemikalieolycka<br />
skulle kunna inträffa. I och med denna säkerhetsrapports offentlighet kan av säkerhetsskäl<br />
inte beskrivningarna göras mer detaljerade och därför hänvisas till systembeskrivningar som<br />
finns för påseende vid <strong>SSAB</strong> Tunnplåt AB, Metallurgi.<br />
3.1 Definition av allvarlig kemikalieolycka<br />
Enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga<br />
kemikalieolyckor är en allvarlig kemikalieolycka en olycka med ett eller flera farliga ämnen<br />
inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat<br />
händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder<br />
för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och som medför<br />
allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför<br />
verksamheten, eller för miljön. I <strong>SSAB</strong> Tunnplåt Metallurgis verksamhet kan många olyckor<br />
av relativt varierande allvarlighetsgrad inrymmas i denna definition. För att i denna<br />
säkerhetsrapport speciellt uppmärksamma de mest allvarliga konsekvenserna som skulle<br />
kunna inträffa används här följande definition:<br />
En allvarlig kemikalieolycka är en okontrollerad händelse som med stor sannolikhet skulle<br />
kunna medföra flera döda eller tiotals svårt skadade eller miljökonsekvenser med påvisbara<br />
skador i mer än fem år.<br />
3.2 Bensenanläggning<br />
Bensen utvinns ur koksgasen vid den s.k. Bensentvätten. Det gör man genom att tillföra olja<br />
som tvättmedel. Bensen löser sig i den tillförda oljan. Oljan med löst bensen tas ut i botten av<br />
tvätten och pumpas vidare till en bensenavdrivare där bensen kokas ur med hjälp av ånga.<br />
Oljan pumpas vidare till en bufferttank och återanvänds i bensentvätten. Bensentvätten är<br />
fylld med keramikrör av olika dimensioner i 6 olika paket. Keramikrörens uppgift är att ge<br />
större kontaktyta med gasen.<br />
Bensentank<br />
Bensenlagret består av 1 cistern på 4470 m 3 som är placerad inom en betonginvallning.<br />
Utlastning till fartyg sker ca 4 gånger per år med hjälp av tankbilar. Bilarna är utrustade för<br />
transport av bensen. Råbensenen pumpas från lagercisternen till tankbilarna via rörledning<br />
och sista biten med slang. Varje slang är försedd med slangbrottsskydd som bryter<br />
utlastningen vid ett eventuellt haveri. Till utlastningssystemet hör också ett system som gör att<br />
råbensenångor återförs till koksgasnätet från tankbilarna.<br />
Tankbilarna kör sträckan ner till Uddebo oljehamn där råbensenen pumpas ombord på fartyg<br />
via slangar och rörledningar. Här finns också installerat slangbrottsventiler. När bilen töms<br />
finns även här andningssystem så att råbensenångorna från fartygstankarna återförs till bilen<br />
som sedan transporterar ångorna tillbaks till koksgasnätet.<br />
Alla behållare och tankar i bensenverket är anslutna till ett andningssystem som i sin tur är<br />
kopplade till koksgassystemet. Detta system gör att ingen råbensen eller oljeångor kommer ut<br />
i atmosfären.