23.03.2013 Views

SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB

SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB

SÄKERHETSRAPPORT 2008 - SSAB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

3 Verksamhet där risk för allvarliga olyckor föreligger<br />

De delar i verksamheten där risk för allvarliga kemikalieolyckor föreligger är bensenanläggningen,<br />

tjärtanken, gassystem och gasoltankarna.<br />

Nedan följer en kortare beskrivning av de anläggningsdelar där en allvarlig kemikalieolycka<br />

skulle kunna inträffa. I och med denna säkerhetsrapports offentlighet kan av säkerhetsskäl<br />

inte beskrivningarna göras mer detaljerade och därför hänvisas till systembeskrivningar som<br />

finns för påseende vid <strong>SSAB</strong> Tunnplåt AB, Metallurgi.<br />

3.1 Definition av allvarlig kemikalieolycka<br />

Enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga<br />

kemikalieolyckor är en allvarlig kemikalieolycka en olycka med ett eller flera farliga ämnen<br />

inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat<br />

händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder<br />

för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och som medför<br />

allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför<br />

verksamheten, eller för miljön. I <strong>SSAB</strong> Tunnplåt Metallurgis verksamhet kan många olyckor<br />

av relativt varierande allvarlighetsgrad inrymmas i denna definition. För att i denna<br />

säkerhetsrapport speciellt uppmärksamma de mest allvarliga konsekvenserna som skulle<br />

kunna inträffa används här följande definition:<br />

En allvarlig kemikalieolycka är en okontrollerad händelse som med stor sannolikhet skulle<br />

kunna medföra flera döda eller tiotals svårt skadade eller miljökonsekvenser med påvisbara<br />

skador i mer än fem år.<br />

3.2 Bensenanläggning<br />

Bensen utvinns ur koksgasen vid den s.k. Bensentvätten. Det gör man genom att tillföra olja<br />

som tvättmedel. Bensen löser sig i den tillförda oljan. Oljan med löst bensen tas ut i botten av<br />

tvätten och pumpas vidare till en bensenavdrivare där bensen kokas ur med hjälp av ånga.<br />

Oljan pumpas vidare till en bufferttank och återanvänds i bensentvätten. Bensentvätten är<br />

fylld med keramikrör av olika dimensioner i 6 olika paket. Keramikrörens uppgift är att ge<br />

större kontaktyta med gasen.<br />

Bensentank<br />

Bensenlagret består av 1 cistern på 4470 m 3 som är placerad inom en betonginvallning.<br />

Utlastning till fartyg sker ca 4 gånger per år med hjälp av tankbilar. Bilarna är utrustade för<br />

transport av bensen. Råbensenen pumpas från lagercisternen till tankbilarna via rörledning<br />

och sista biten med slang. Varje slang är försedd med slangbrottsskydd som bryter<br />

utlastningen vid ett eventuellt haveri. Till utlastningssystemet hör också ett system som gör att<br />

råbensenångor återförs till koksgasnätet från tankbilarna.<br />

Tankbilarna kör sträckan ner till Uddebo oljehamn där råbensenen pumpas ombord på fartyg<br />

via slangar och rörledningar. Här finns också installerat slangbrottsventiler. När bilen töms<br />

finns även här andningssystem så att råbensenångorna från fartygstankarna återförs till bilen<br />

som sedan transporterar ångorna tillbaks till koksgasnätet.<br />

Alla behållare och tankar i bensenverket är anslutna till ett andningssystem som i sin tur är<br />

kopplade till koksgassystemet. Detta system gör att ingen råbensen eller oljeångor kommer ut<br />

i atmosfären.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!