Vitbok SSAB och koldioxidutsläppen

Vitbok
Datum/Date
2011-03-14
SSAB och koldioxidutsläppen

Innehållsförteckning
1 SSAB OCH MILJÖN ...................................................................................................................................................... 3
1.1 SSABs produkter ger lägre utsläpp ............................................................................................................................. 3
1.2 Nya satsningar för att minska utsläppen från produktionen ............................................................................................ 3
1.2.1 Kort sikt - minska koldioxidutsläppen med 2% per ton stål i dagens produktion .................................................................. 3
1.2.2 Lång sikt - skapa förutsättningar för ny stålframställningsteknik med kraftig minskning av CO2 utsläpp ................................... 4
1.2.3 Utveckla teknik för avskiljning och lagring av koldioxid ................................................................................................. 4
2 BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4
2.1 Varför behövs stål? ................................................................................................................................................... 4
2.2 Varför släpper SSAB ut koldioxid? .............................................................................................................................. 4
2.3 Går det att minska koldioxidutsläppen från masugnen? ................................................................................................ 5
2.3.1 Andra tillverkningsprocesser .................................................................................................................................. 5
2.3.2 Vår position jämfört med andra .............................................................................................................................. 5
2.4 Varför används inte bara skrot? .................................................................................................................................. 7
3 SSABs PÅGÅENDE MILJÖARBETE MED KOLDIOXIDUTSLÄPP .................................................................................... 7
3.1 SSABs produkter ...................................................................................................................................................... 8
3.2 SSABs investeringar ................................................................................................................................................. 8
3.3 SSABs produktion ..................................................................................................................................................... 9
3.4.1 Åtgärder för effektivare produktion .......................................................................................................................... 9
3.5 Forskning och satsningar för att minska utsläpp av koldioxid ......................................................................................... 9
3.5.1 Teknikgenombrott genom Ultra Low Carbon dioxide Steelmaking (ULCOS) ...................................................................... 9
3.5.2 CCS-projektet .................................................................................................................................................... 9
3.5.3 Stålkretsloppet ................................................................................................................................................... 9
3.6 Transporter ............................................................................................................................................................ 10
3.7 Återvinning ............................................................................................................................................................. 10
3.8 Biprodukter ............................................................................................................................................................ 10
3.9 Elförsörjning och fjärrvärme ..................................................................................................................................... 11
4 UTSLÄPPSHANDELN OCH UTSLÄPPSRÄTTER ......................................................................................................... 11
2

1 SSAB OCH MILJÖN
SSABs vision är ”en starkare, lättare och mer hållbar värld”. Visionen bygger på strategin att vara ledande
inom höghållfasta stål. Med höghållfasta stål blir det möjligt att tillverka produkter som väger mindre och är
hållbarare än produkter av ordinärt stål.
SSAB ska tillhöra de bästa företagen i stålbranschen i miljöfrågor. Trots höga utsläpp av koldioxid (CO2)är
SSAB ändå bland världens främsta när det gäller att begränsa utsläppen från produktionen. I det här
dokumentet beskriver vi hur vi arbetar idag och hur vi på kort och lång sikt ska bidra till ytterligare
förbättringar.
1.1 SSABs produkter ger lägre utsläpp
SSABs satsning på höghållfasta stål är en satsning på bättre miljö. Lätta och höghållfasta stålkonstruktioner
spar material och energi både i produktionen och hos slutanvändaren. Höghållfasta stål är starkare än
ordinära stål. Det leder till att det går åt mindre stål i tillverkningen, vilket minskar utsläppen. Fordon,
grävmaskiner och lyftkranar av SSABs stål minskar sin bränsleförbrukning och produkterna håller längre,
vilket i sin tur också minskar utsläppen.
Några exempel:
Genom att tillverka ett dumperflak i SSABs höghållfasta stål har vikten minskat med 8 ton och
bränsleförbrukningen med 10%
Genom att använda höghållfasta stål i en skylift har plåttjockleken halverats, lyfthöjden och lastkapacitet
ökats och storleken på fordonet minskats till lätt lastbilsklass.
Ett lastbilsflak med ram, konstruerat av SSABs höghållfasta stål blir cirka 1 300 kg lättare jämfört med
ordinära stål. Det betyder 30 ton mindre koldioxidutsläpp under en lastbils livslängd.
SSAB levererade 1,5 miljoner ton avancerade höghållfasta stål under 2010 1 , vilket var 32% av företagets
leveranser. SSABs strategi är att öka leveranserna av höghållfasta stål till 50% av de totala volymerna år
2015.
1.2 Nya satsningar för att minska utsläppen från produktionen
SSAB tillhör de stålföretag som kommit längst i världen med att begränsa utsläppen från produktionen. Med
den teknik som är känd idag går det inte att komma så mycket längre med att begränsa utsläppen från
järnmalmsbaserad ståltillverkning. Ändå vidtar SSAB åtgärder för att på kort sikt få ner utsläppen från
produktionen ytterligare. Dessutom görs satsningar i långsiktiga projekt för att radikalt minska utsläppen.
1.2.1 Kort sikt - minska koldioxidutsläppen med 2% per ton stål i dagens produktion
SSAB har redan en väl utvecklad process för att minimera koldioxidutsläpp. Vi gör nu insatser för att
effektivisera produktionsprocesserna så att koldioxidutsläppen under normala förhållanden minskar med
ytterligare 2% per ton producerat stål vid våra masugnsbaserade anläggningar till 2012 jämfört med 2008. En
minskning med 2% per ton producerat stål för SSAB motsvarar 130 000 ton lägre koldioxidutsläpp per år.
Några jämförelser:
Personbilar – det ger samma miljövinst som om över 200 000 normala bilar skulle bytas ut till
nya bilar.
Enligt Transportstyrelsen förbrukar en ny personbil från 2010 i genomsnitt 0,62 liter bränsle per mil och
släpper ut 153 gram koldioxid per km, medan normalbilen förbrukade 0,78 liter per mil. SSABs
planerade minskning av utsläppen med 2% kan därför jämföras med att över 220 000 normalbilar
(2010) byts ut mot nya bilar av 2010 års modell.
1SSABs Årsredovisning 2010
3

Semesterresa – det motsvarar samma utsläpp som 70 000 personers flygresor till Thailand
Enligt Naturvårdsverkets schablonmall för beräkning av koldioxidutsläpp från flygtrafiken så är
utsläppen vid långflygningar 0,113 kg koldioxid per personkilometer. Med en sträcka på drygt 8000 km
från Sverige till Thailand motsvarar SSABs planerade minskning med 2% ca 70 000 personers tur och
returresor dit.
1.2.2 Lång sikt - skapa förutsättningar för ny stålframställningsteknik med kraftig minskning av CO2 utsläpp
Tillsammans med övrig stålindustri i världen driver SSAB ett långsiktigt utvecklingsarbete för att ta fram ny
tillämpbar genombrottsteknik för framställning av stål. Detta sker i det europeiska forskningsprojektet ULCOS
(Ultra Low Carbon dioxide Steelmaking). Målet är att utveckla ny teknik för stålframställning med minst 50%
mindre utsläpp av koldioxid. Den nya tekniken för stålframställning kan börja tillämpas på kommersiell basis
tidigast efter år 2020. Förutom detta stödjer SSAB motsvarande program i USA, det så kallade ”CO2
breakthrough program” inom AISI (American Iron and Steel Institute).
1.2.3 Utveckla teknik för avskiljning och lagring av koldioxid
SSAB har en aktiv roll i utveckling av CCS-tekniken 2 i Sverige, genom att vi tillsammans med branschkollegor utvecklar
ny teknik för avskiljning av koldioxid från våra processer, utreder infrastruktur för transport av koldioxid och
lagringsmöjligheter.
2 BAKGRUND
2.1 Varför behövs stål?
Stål är en av grunderna för ett modernt och fungerande samhälle. Det utgör stommen i byggnader, broar och
järnvägar och används i många olika maskiner och fordon. Därför ökar efterfrågan på stål i takt med att
samhällen utvecklas och efterfrågan ökar snabbast i tillväxtländer.
Världsproduktionen av råstål uppgick 2010 till 1 414 Mton och Kina svarade för 44% av produktionen.
2.2 Varför släpper SSAB ut koldioxid?
Stålproduktion omfattar flera moment som är kritiska i miljöhänseende. SSABs miljöarbete syftar till att
ständigt utveckla mer effektiva processer för att reducera påverkan på miljön. Två olika processmetoder
används i framställningen av SSABs stål.
I Sverige tillverkas malmbaserat råjärn av järnmalmspellets i SSABs tre masugnar som finns i Luleå och
Oxelösund.
Framställningen av järn sker genom att järnmalm reduceras med hjälp av kol och koks i masugnarna.
Processen ger upphov till koldioxid. Med nuvarande teknik går det inte att producera stål utan att det bildas
koldioxid. Processen, som använts i hundratals år, har kontinuerligt utvecklats och förbättrats till att bli mycket
effektiv, där restenergi tillvaratas i form av fjärrvärme och tillverkning av elektricitet. För att ta tillvara så
mycket material som möjligt produceras också en mängd användbara biprodukter.
Internationella jämförelser visar att SSABs masugnar ligger i täten när det gäller låga utsläpp av koldioxid per
ton råjärn. Det har flera orsaker: högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, högkvalitativt koks, och
effektiva processer. Det är också viktigt att masugnarna kan producera utan avbrott.
SSABs anläggningar i USA tillverkar stål baserat på återvunnen skrotråvara. En viss mängd kol och naturgas
används i tillverkningsprocessen, men främst nyttjas elektricitet för smältning av stålskrotet. Sammantaget blir
det mindre än en tiondel så mycket utsläpp av koldioxid som vid produktion av stål från järnmalm. Detta har
2 CCS står för Carbon Capture and Storage och är ett projekt som bedrivs för att avskilja och lagra koldioxid.
4

medfört att SSAB minskat utsläppen av koldioxid per producerat ton stål för koncernen sett som helhet efter
förvärvet av IPSCO 2007.
SSABs totala produktion 2010 av råstål baserade sig till 56% på järnmalm och masugnar, och till 44% av
återvunnen skrotråvara och ljusbågsugnar. (I råstålet från den järnmalmsbaserade produktionen ingår
omkring 20% internt fallande skrot och tar man med det i beräkningarna blir förhållandena i stort sett det
omvända, 45% respektive 55%.) Det kan jämföras med det internationella genomsnittet där 27% av
producerat stål utgjordes av återvunnet stål 2010 enligt World Steel Association.
Det flytande stålet som framställts i de ovan beskrivna processmetoderna raffineras och legeras i olika
efterbehandlingssteg innan det gjuts i stränggjutningsmaskiner. De ämnen som tillverkas i
stränggjutningsmaskiner vidareförädlas i valsverken till olika former av plåt. Idag tillverkar SSAB både tunnplåt
och grovplåt i Sverige och grovplåt i USA.
Förutom stål genererar processerna betydande mängder värme, gas, slagg och stoft som i stor utsträckning
tas till vara i form av biprodukter. Det har också en positiv effekt på koldioxidutsläppen i stort. Till exempel
utgör koksugnsgasen energiråvara i våra olika ugnar.
2.3 Går det att minska koldioxidutsläppen från masugnen?
2.3.1 Andra tillverkningsprocesser
I mindre skala framställs järn med hjälp av naturgas. Även den innehåller kol men också väte som
reduktionsmedel. Själva reduktionen från malm (=järnoxid) till järn sker då i fast form till DRI (Direct Reduced
Iron) som på svenska kallas järnsvamp . Det på detta sätt framställda järnet måste sedan smältas för att
kunna vidareförädlas till önskvärd stålkvalitet och gjutas till önskvärd form. Smältningen sker normalt med
elektricitet i ljusbågsugnar.
Försök har genomförts med att reducera järnmalm med ren vätgas. Vätgasen kan framställas med hjälp av
elektricitet, men världens framställning av elektricitet är i dag till stor del baserad på kol även om vi i Sverige
får det mesta från vatten- och kärnkraft. I laboratoriemiljö har reduktion av järnmalm även gjorts med
elektrolys, det vill säga med enbart elektricitet.
Ett teknikbyte där ”ren el” används för råjärnsframställning kan vara en framtid, men innan sådan el finns
tillgänglig i stor skala och innan den nya tekniken med själva reduktionen av järnmalm är anpassad för detta,
krävs ytterligare några decenniers utveckling. SSAB anser att en säkrare och snabbare utveckling av
stålframställningsteknik är att satsa på att avskilja koldioxid som bildas i stålframställningsprocessen och lagra
denna på säkert djup under marken (den så kallade CCS-tekniken). Utveckling av CCS-tekniken pågår och
avskiljning av koldioxid testas i LKABs experimentmasugn i Luleå inom projektet ULCOS som är ett femårigt
europeiskt forskningsprojekt där SSAB deltar. Projektet avslutades 2010, men fortsätter i form av
förberedelser för en demonstrationsanläggning. Syftet är att utveckla stålframställningsprocesser som minskar
koldioxidutsläppen med 50% där CCS-tekniken ingår som en del. En första kommersiell anläggning av denna
typ kan vara i drift efter år 2020.
I en studie 3 som Svenskt Näringsliv utfört med hjälp av McKinsey&Company har SSAB deltagit aktivt. Studien
heter ”Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige” och presenterades i april 2008.
Av studien framgår att den enda möjlighet att minska koldioxidutsläppen väsentligt de närmaste decennierna
är att lagra den. SSAB har en central roll i flera CCS-projekt inom Sverige som delfinansieras av
Energimyndigheten.
2.3.2 Vår position jämfört med andra
SSAB har i många år arbetat hårt med att få ner utsläppen av koldioxid från vår tillverkning. Idag tillhör SSAB
de mest effektiva stålföretagen i världen när det gäller att hålla nere utsläppen av koldioxid. Inför EU:s
3 Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige, rapport från McKinsey&Company, April 2008
5

handelsperiod för koldioxid 2013 – 2020 sammanställde Eurofer benchmark-värden för masugnsbaserade
koldioxidutsläpp. I den sammanställningen rankas SSABs masugn i Luleå som den med lägst utsläpp, se
nedanstående graf från Eurofer som är kompletterad med markering för SSABs masugnar
SSABs utsläpp bland de lägsta i världen
Källa:Eurofer
Skillnaden i prestanda beror delvis på vilka förutsättningar som finns med avseende på järnmalmskvalitet och
kokskvalitet samt i vissa fall även vilken råjärnskvalitet som eftersträvas. SSABs masugnar använder LKABs
järnmalmspellets med mycket hög järnhalt. Tack vare användningen av järnmalmspellets från LKAB har
belastningen på miljön minskat med mer än 200 kg koldioxid per ton stål jämfört med ett normalstålverk.
Källa: www.lkab.com (omritat)
Jämförelser över tiden visar att det har skett en dramatisk minskning vad gäller användandet av kol och koks.
Masugnstekniken idag ligger mycket nära den teoretiska gränsen för vad som är möjligt att uppnå när det
gäller minskningen av koldioxidutsläpp. Tysklands motsvarighet till Jernkontoret, Stahl-Zentrum, har gjort en
sammanställning över vilka aktiviteter som bidragit till minskningen av reduktionsmedel (kol, koks,olja etc.).
6

Utsläppsminskningen över tiden
Källa: Stahl-Zentrum
Kol- och koksförbrukningen på masugnar är nu mycket nära den teoretiska gränsen för vad som är möjligt.
För att minska utsläppen av koldioxid från masugnen väsentligt, jämfört med det som redan är gjort, krävs
som nämnts ovan ett teknikskifte och uppfångning och lagring av koldioxid. Innan teknikskiftet är genomfört är
det oundvikligt att utsläppen ökar om produktionen ökar.
2.4 Varför används inte bara skrot?
SSAB i Sverige använder omkring 20 procent skrot vid tillverkningen av stål. SSAB i USA är baserat på 100%
skrot. Av hela världens stålproduktion kommer ca 27% från skrot. Även om stål kan återanvändas i stort sett
hur många gånger som helst så räcker idag inte skrotet till. Skrot är idag en bristvara, eftersom
stålproduktionen ökat i världen under senare år.
SSAB har också en fördel av att använda LKABs högkvalitativa järnmalm vid sin stålframställning. Det gör det
lättare att framställa avancerade höghållfasta stål som i sin tur bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
3 SSABs PÅGÅENDE MILJÖARBETE MED KOLDIOXIDUTSLÄPP
SSABs målsättning är att ligga i täten inom stålbranschen när det gäller miljöarbetet. Det innebär att SSAB
tillverkar produkter och använder anläggningar som på ett effektivt sätt hushållar med råvaror, energi och
andra naturresurser. Miljöarbetet bedrivs på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att ständigt
minska miljöpåverkan.
SSAB har också som mål att återvinna så mycket som möjligt genom att återföra material och energi till
processerna samt att tillverka eftertraktade biprodukter. SSAB arbetar för att sprida kunskap om hur
användningen av avancerade höghållfasta stål kan ske så att kundernas produkter blir än mer energieffektiva
och miljöanpassade.
7

3.1 SSABs produkter
Globalt fokus på klimatfrågan och en ökad medvetenhet kring miljö på samtliga marknader gör SSABs
höghållfasta stål attraktiva. En konstruktion med slitstarkt och höghållfast stål kräver mindre mängder stål än
vid användning av traditionellt stål. Reducerad materialåtgång reducerar miljöpåverkan sett till hela ledet. Ett
avancerat höghållfast stål gör det möjligt att skapa konstruktioner för fordon som väger betydligt mindre, det
ökar lasteffektiviteten och reducerar utsläppen från transporter. Jämfört med ordinärt stål ger de höghållfasta
stålen lägre koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv.
Ett exempel på miljöanpassade produkter är det sydafrikanska företaget Van Reenen Steel Ltd:s vinnande
bidrag till Swedish Steel Prize 2010. De har utvecklat ett dumperflak avsett för transport av malm i dagbrott
med betydligt längre livslängd än med en traditionell utformning. Flakets golv och sidor byggs i Hardox slitstål
med sidostag, underbyggnad och skyddsskärm i Weldox. För användarna minskas fordonets vikt med åtta
ton, eller 19% och bränsleförbrukningen minskas med 10%.
Källa: Swedish Steel Prize 2010 Dumperflak från Van Reenen Steel Ltd
Ruthmann GmbH & Co KG (DE) i Tyskland var en av finalisterna i Swedish Steel Prize 2010 och de har
tillverkat en ny teleskopbom till en skylift. Genom att använda SSABs höghållfasta material Docol har de ökat
lyfthöjden och lastkapaciteten med bibehållen totalvikt för lätt lastbil (3,5 ton). Inverkan av buckling på
bärförmåga och styvhet har beaktats genom att tvärsnittsformen hos bommen anpassats till den halverade
plåttjockleken (1,5 och 1,8 mm) och det höghållfasta stålet. Andra fördelar är mindre dimensioner på fordonet,
större flexibilitet avseende körkortsklasser samt lättare och billigare chassi.
Källa: Swedish Steel Prize 2010 Skylift från Ruthmann GmbH & Co KG
3.2 SSABs investeringar
Fokuseringen på nischprodukter har varit viktig för SSABs resultatutveckling. Det är för att bygga vidare på
denna strategi som SSAB har beslutat att investera för att utveckla produktionen av höghållfasta stål. Det sker
främst i anläggningarna i Mobile, Alabama och i Borlänge. Satsningarna genomförs stegvis och beräknas vara
helt slutförda 2012.
8

3.3 SSABs produktion
3.3.1 Åtgärder för effektivare produktion
2010 installerades nya varmapparater till en av masugnarna i Oxelösund, vilket medfört betydande
minskning av koksbehovet i masugnen och en stabilare produktion
I Luleå pågår ett projekt för att optimera flödet i processen från råjärn till stål, vilket innebär
effektivitetsförbättringar ur flera aspekter inklusive resurser och energi. Det kommer även att ha en
positiv inverkan i form av sänkta koldioxidutsläpp.
Effektivare brännare för värmning av stål har installerats i flera anläggningar inom SSABs verksamhet.
Viss utrustning har fått modernare styrsystem så att de endast används när de behövs i stället för att gå
kontinuerligt.
I Borlänge pågår sedan några år tillbaka ett projekt för att minska den totala specifika
energianvändningen med 10% till 2012.
Arbete pågår för att se över möjligheten att granulera all slagg från masugnarna. Detta för att göra en
råvara till cementindustrin som då inte behöver spjälka kalksten och därmed släppa ut koldioxid (1 ton
cementråvara tillverkad av slagg spar 1 ton koldioxidutsläpp).
Att ta tillvara spillenergi på olika sätt är pågående aktiviteter inom SSAB. Bland annat möjligheten att
lagra lågvärdig energi för transport till potentiella användare. I Oxelösund utreds förutsättningarna för att
ta tillvara den gas som bildas i stålverket då råjärnet omvandlas till stål, den så kallade LD-gasen 4 .
Möjligheten att ersätta olja med naturgas i värmningsungarna i Borlänge undersöks.
Möjligheten att ersätta en viss mängd av fossil energi med biogen energi undersöks i ett
samarbetsprojekt med övrig svensk stålindustri.
3.4 Forskning och satsningar för att minska utsläpp av koldioxid
3.4.1 Teknikgenombrott genom Ultra Low Carbon dioxide Steelmaking (ULCOS)
SSAB deltar, som tidigare nämnts, sedan 2004 i det långsiktiga Europeiska samarbetsprojektet ULCOS 5 , vars
mål är att halvera koldioxidutsläppen vid framställning av stål genom teknikskifte. Projektet avslutades 2010,
men fortsätter i form av förberedelser för en demonstrationsanläggning. Genom SSABs verksamhet i
Nordamerika bidrar vi inom AISI 6 till det så kallade ”CO2 Breakthrough”-programmet som också utvecklar ny
teknik.
3.4.2 CCS-projektet
Ett sätt att minska utsläppen i stålframställningsprocessen är att avskilja och lagra koldioxid djupt under
marken. Denna teknik kallas CCS (Carbon Capture and Storage). SSAB har tagit en aktiv roll i utvecklingen
av den här tekniken och medverkar i olika samarbets- och utvecklingsprojekt.
3.4.3 Stålkretsloppet
SSAB deltar i det av svenska stålindustrin och Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) gemensamt
finansierade programmet Stålkretsloppet, som är ett fyraårigt miljöforskningsprogram. Första fasen var mellan
2005 och 2008. En andra fas sträcker sig mellan åren 2009-2012 och en eventuell fortsättning diskuteras.
Fokus i programmet är hushållning med naturresurser, energi och återvinning. Visionen är ”En sluten
tillverkning och användning av stål i samhället.” SSAB är särskilt aktiva inom områdena: att ta till vara vanadin
ur slagg och samtidigt få återanvändbar slagg, att vidareutveckla höghållfasta stål på ett energieffektivt sätt
och att rena skrot från beläggning av zink, så att det går att återanvända både skrot och zink. Plåt
rostskyddsbehandlats ofta med zink, men sådant skrot försvårar dagens processer.
4 LD står för Linz-Donawitz, vilket är en variant av en stålkonverterprocess. Gasens energivärde är ca 7 MJ/m3.
5 ULCOS står för Ultra Low Carbon diOxide Steelmaking, se www.ulcos.org .
6 AISI står för American Iron and Steel Institute.
9

3.5 Transporter
Transporter sker först och främst på järnväg och med fartyg, men även med lastbil. SSABs
logistikavdelningar har målsättningen att göra transporterna så effektiva och ekonomiska som möjligt. Inget
annat företag i Sverige transporterar så mycket gods på järnväg som SSAB.
Råvaror transporteras till Luleå och Oxelösund med tåg eller fartyg. Stålämnen transporteras med tåg
mellan produktionsorterna. Returfrakterna utnyttjas för transport av tunnplåt till exporthamnen i Oxelösund
och för transporter från Borlänge till Plannja i Luleå och andra kunder i norr. Gods till och från SSAB utgör
det största enskilda järnvägstonnaget i Sverige.
Belastningen på järnvägsystemet i Sverige är högt och är ibland en trång sektor. Ett sätt att öka kapaciteten
på infrastrukturen är att förbättra lastförmågan på vagnarna. SSAB har medverkat i flera projekt där
nyttolasten har ökat väsentligt bl.a. genom sänkt egenvikt på vagnen. Ett exempel är pelletstågen mellan
LKAB i Kiruna och SSAB i Luleå som tillverkas av höghållfasta stål. Dessa har ökat lastkapaciteten med
25%.
SSAB i Sverige har under flera år fått Green Cargos ”Klimatintyg för transporter”, vilket innebär att företaget
klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för transporter. Aktiviteter pågår för att
minska stoft- och kväveoxidutsläppen från transporterna.
Elektrostålverken i Montpelier och Mobile lokaliserades med hänsyn till den potentiella marknaden och
tillgången på skrotråvara. Denna strategi minimerar transporternas miljöpåverkan eftersom samtliga
anläggningar har tillgång till järnväg. I Nordamerika utnyttjas dessutom insjösystemets vattenvägar.
3.6 Återvinning
SSAB använder idag ca 20% skrot vid stålframställningen i Sverige och 100% i USA. I och med att vi är
baserade på masugnstekniken i Sverige så finns det endast små möjligheter att öka skrotandelen. Ett byte
till 100% skrot i Sverige skulle medföra att vi får svårt att tillverka våra mest avancerade stålkvalitéer. När vi
däremot återcirkulerar skrot i stålprocessen så minskas koldioxidutsläppet, detta eftersom vi behöver göra
mindre råjärn. Inom SSAB pågår ett antal utbytesprojekt där mängden färdigt stål i förhållande till råjärn
kommer att öka.
Ett ständigt arbete för att minimera avfall pågår genom att återföra så mycket som möjligt till processerna
eller skapa eftertraktade biprodukter. Vissa material som innehåller kol, till exempel hyttsot till masugnarna
eller uttjänta bildäck till ljusbågsugnarna i USA, kan återföras till processen. På så sätt kan SSAB minska
båda avfall och nytt kol i framställningen av nytt stål.
3.7 Biprodukter
SSABs produktionsprocesser skapar också biprodukter som säljs vidare till olika ändamål. Ståltillverkningens
mycket exakta processtyrning resulterar i värdefulla biprodukter som är väl definierade och
kvalitetsanpassade.
I Sverige utvecklar SSAB Merox högvärdiga produkter baserade på stålrörelsens biprodukter. Till exempel
kan nämnas Hyttsten för vägbyggnadsändamål, som får vägen att hålla väsentligt längre och kan byggas med
mindre mängd material; cement- och betongmaterialen Merit 5000 och Merolit, som ersätter bränd kalk så att
ett ton slaggråvara minskar koldioxidutsläppen med ett ton; Paddex för ridbanor samt det kravmärkta
växtnäringsmaterialet Mkalk. Ett annat exempel är Black Iron som säljs för tillverkning av ferritmagneter vilka
ingår i nästan all modern elektronik idag, från mobiltelefoner till bilar. I USA är de största biprodukterna
stålslagg och glödskal. Dessa används bland annat i asfalt och vid cementtillverkning.
SSAB bedriver ett aktivt forskningsarbete tillsammans med andra för att hitta nya områden där biprodukterna
kan användas som råvara.
10

3.8 Elförsörjning och fjärrvärme
De energirika koksugns- och masugnsgaser som inte förbrukas i stålproduktionen används i
kraftvärmeverk bland annat för att försörja SSAB med cirka 50% av elkraftsbehovet i den svenska
rörelsen. Dessutom levereras fjärrvärme till över 70% av befolkningen i Oxelösunds och Luleås tätorter
samt till 15% av befolkningen i Borlänge tätort.
4 UTSLÄPPSHANDELN OCH UTSLÄPPSRÄTTER
EU:s medlemsländer har inom ramen för Kyotoprotokollet gemensamt åtagit sig att minska utsläppen
av koldioxid med 8% under perioden 1990-2012. Inom EU hanteras det till viss del genom ett
handelssystem för utsläppsrätter för koldioxid, som omfattar cirka 13 000 anläggningar i hela EU
motsvarande 40% av utsläppen inom unionen. SSABs verksamheter i Sverige ingår bland de drygt 730
svenska anläggningar som omfattas av systemet. 7
Syftet är att företagen skall minska sina utsläpp när det blir dyrare att köpa utsläppsrätter än att
genomföra miljöförbättrande åtgärder. En förutsättning för att handeln ska leda till minskade utsläpp är
därför att det finns en brist på utsläppsrätter på marknaden. Industrin har delvis fått fri tilldelning av
utsläppsrätter, eftersom de i stor utsträckning utsätts för global konkurrens från länder som inte
omfattas av handelssystemet.
Under innevarande handelsperiod, d.v.s. 2008 – 2012, gavs ingen tilldelning till anläggningar inom el-
och fjärrvärmesektorn, utan de blir tvungna att köpa sitt behov. Industrin däremot erhöll delvis sitt behov
av utsläppsrätter gratis, eftersom de i större utsträckning anses vara utsatt för konkurrens utanför
Europa. Tilldelningen av utsläppsrätter baserades på historiska utsläpp och prognoser som gjordes
2006. Saknas utsläppsrätter för industrin så måste de köpas och gör de inte av med dem så kan de
säljas.
Den handelsperiod som inleddes 2008 sträcker sig fram till 2012. SSABs anläggningar i Borlänge,
Luleå och Oxelösund har tilldelats utsläppsrätter under 2008.
Enligt internationella energimyndigheten, IEA, (citerad av World Steel Association) svarar järn- och
stålindustrin för 4-5% av väldens totala koldioxidutsläpp, men den största delen av världens
stålproduktion ingår inte i EU:s handelssystem. I nedanstående tabell visas stålproduktionen och
koldioxidutsläpp för 2004. Sedan dess har stålproduktionen ökat markant. Någon ny beräkning av
koldioxidutsläppen är inte gjord, men en indikation kan fås genom att jämföra stålproduktionen 2010
som redovisas i tabellen.
För att undvika att den effektiva stålproduktionen i Europa flyttar till länder utanför
utsläppshandelssystemet arbetar SSAB för en global lösning för stålindustrins åtagande och handel
med koldioxid. Under EU:s handelsperiod 2013 – 2020 kommer bl.a..den europeiska stålindustrin få fri
tilldelning av utsläppsrätter upp till ett riktvärde på utsläpp per ton producerat stål för att undvika s.k.
läckage av industri ut från EU.
7 www.utslappshandel.se
11