LLB MÄSSAN 2013 - STTF

TEKNIK & HANTVERK FÖR SCEN 

LLB MÄSSAN 2013 

LJUSTEKNISK E-BOK 

MASKSKULPTÖR 

SPECIAL EFFECTS 

NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE 

LLB 2013 SID 30 

LLB: UTSTÄLLARE & MONTRAR SID 32 

LLB: VARUMÄRKEN PÅ MÄSSAN SID 34 

LLB: SEMINARIER SID 36 

LLB: SEMINARIEHIGHLIGHTS SID 38 

RIGGCERTIFIERING 

STTF UPPVAKTAR... 

STAVANGER KONSERTHUS 

FARTEIN VALEN 

MOSES TILL MAO 

MASTHAMNSOPERAN 

Sidan 1 

Nr 1 2013: STTF 38 ÅR! 

STTF . SLF . LLB . UTBILDNING . ALLTID I PROSCEN 

OISTAT 

WWW.STTF.SE

LEDARE 

STTF/SLF/LLB 

Svensk TeaterTeknisk 

Förening och Svenska 

LjussättareFöreningen samt 

Branschföreningen Ljus 

Ljud och Bild för professionellt 

bruk. Tre föreningar 

med många gemensamma 

intressen. 

 

tillsammans med att arrangera möten, träffar och 

för att sprida information som båda föreningars 

medlemmar kan ha intresse av. Gemensamma 

gifterna 

vilket är nödvändigt eftersom alla arbetar 

ideellt. Under åren har det förts sporadiska diskussioner 

om att vi också borde kunna samarbeta 

med LLB. Nu har ett sådant tillfälle yppat sig. LLB 

arrangerar sin mässa på Stockholmsmässan i år, 

23-25 april. 

STTF och SLF har fått möjligheten att organisera 

seminarier under LLB 13. Arbetet har letts av Ulf 

 

har fått ihop 20 STTF/SLF-seminarier. Om ni inte 

redan har anmält er så passa på att göra det. Det 

är mycket intressant det berättas om. I och med 

att STTF och SLF knyts närmare till mässan vill vi 

också passa på att sprida information om LLB 13 

i ProScen. 

Denna utgåva har tryckts upp i extra ex som 

delas ut gratis på mässan. I mitten av tidningen 

tion 

om utställare och produktpresentationer. I tidningen 

har också några föreläsare fått möjlighet 

att lite mer utförligt få berätta vad deras seminarium 

handlar om. De som inte har möjlighet att 

besöka LLB-mässan får därmed också reda på 

vad som diskuterades. 

I tidningen redogör Åke Svenstam för hur arbetet 

går med att ta fram kompetensbevis för ”Ljus-, 

ljud- och scentekniker”. Efter att först ha lyckats 

med att få teknikeryrken inom scenkonsten 

 

erhållit en unik yrkeskod, SSYK 3522, fortgår 

arbetet med att ta fram kriterier för hur de olika 

yrkena skall valideras. Nästa steg äger rum under 

LLB 13. STTF har inbjudit branschrepresentanter 

till ett möte. 

Syftet är att för branschens alla parter informera 

om värdet i att enskilda tekniker kan få sin kompetens 

dokumenterad, vare sig man har lärt sig 

yrket i en skola eller genom praktiskt arbetet. Vi 

har en förhoppning om att detta arbete får starkt 

stöd från branschen. Hittills har andra branschorganisationer 

i Sverige enats om kriterierna 

Sidan 2 

för 140 yrken. I ett vidare perspektiv skall ett för 

Europa gemensamt betygsystem utvecklas så 

att rörligheten bland teaterteknikerna mellan de 

europeiska länderna underlättas. 

Alla som är intresserade av dessa frågor kan 

komma till STTF´s monter på onsdag 24 april kl. 

15.00. 

I februari 2011 initierade STTF ett möte ang 

kommande förändring av regler för elarbeten. 

Den s.k. elinstallatörsförordningen, utarbetad av 

Elsäkerhetsverket. Anders Larsson på Stockholms 

Dramatiska Högskola har skickat ut kompletterande 

information till de som var med på 

det första mötet. Man har lyckats komma överens 

med representanter från Elsäkerhetsverket att 

träffas så att branschen kan förklara vilka arbetsuppgifterna 

är som utförs på en teater. Mötet 

kommer att äga rum på Stockholms Stadsteater 

någon gång före sommaren. Syftet med att träffas 

är att komma underfund med vilka arbeten som 

är behörighetskrävande och vilka möjligheter det 

 

inom teater och eventindustrin. 

För att samla in branschens synpunkter och för 

att få reda på vilka som vill vara med har Anders 

bjudit in till ett nytt branschmöte. I läsande stund 

har detta möte ägt rum. Fråga Anders så kan han 

berätta mer. 

Det är inte ofta det skrivs böcker om teaterteknik 

på svenska. Men för några år sedan skrev Ulf 

Sandström och Björn Asplind ”Grundläggande 

Ljus”. Ulf reviderade den 2004 och gav ut som en 

bok. Nu har han uppdaterat den igen men denna 

gång ges det ut som e-bok. Kul för branschen 

och lärorikt för de kommande teknikergenerationerna. 

Ulf berättar mer om detta i tidningen. 

Och avslutningsvis. Detta nummer kommer ut 

senare än vanligt. Vi har valt att göra så denna 

gång för att få med så mycket information som 

möjligt om LLB-mässan. Nästa nummer planeras 

komma ut strax före semestrarna i början av 

sommaren. Hoppas att så många som möjligt kan 

komma till LLB-mässan. Kom också till STTF´s 

 

Kom ihåg: STTFs ÅRSMÖTE, onsdag 24 april 

kl. 13.00 rum meddelas på plats. Efter årsmötet 

informerar Ulf om föreningens nya HEMSIDA. 

Torsten Nobling, ordförande för STTF 

torsten.nobling@aix.se

Sidan 3

REDAKTÖR 

proScen Ledare 

FORTSÄTT DIN UTVECKLING! 

Ulf Sandström 

Redaktör 

www.ulfsandstrom.se 

Du kanske har plockat det här 

numret av ProScen på 

LLB-mässan - eller så har du varit 

medlem av Svensk TeaterTeknisk 

Förening i många år. 

Oavsett vilket betyder det att du troligtvis 

är verksam inom eller intresserad 

av ett område som berörs av 

scenteknik i form av ljud, ljus eller 

bild på ett eller annat sätt. 

LLB som anordnar mässan är branschorganisationen 

för leverantörer av 

tjänster och utrustning. 

STTF är en ideell förening för dig 

som också använder dessa utrustningar 

och tjänster i praktiken. För 

dig som vill nätverka, hitta lösningar, 

få information, medverka aktivt eller 

följa på avstånd. 

Men... scenproduktion är så mycket 

mer än tekniken inom ljud, ljus och 

bild. Det är snickare, maskörer, 

scenografer, dekortillverkare, smink, 

designers, projektledning, marknadsföring, 

regi... 

Och ibland är det ett fåtal personer 

som löser alla dessa uppgifter, inom 

en folkrörelse som Nyårsrevyer till 

exempel, som du kan läsa om i det 

här numret. 

Och oavsett om du håller på med 

amatörteater eller arbetar på Kungliga 

Operan eller Stavangers Konserthus 

så gäller samma fysiska 

lagar. Samma juridiska ansvarsområden. 

En bra föreställning är en bra 

föreställning - oavsett budget och 

utbildning. 

 

 

heten. Varje gång du ger dig in i 

ett nytt projekt utvecklas du. Varje 

misstag som för stunden ger dig 

tandagnisslan är morgondagens 

konsultintäkter när du hjälper andra 

undvika dom. 

Men, måste jag vara medlem i typ 

STTF för att kunna utvecklas? 

Självklart inte. Du kan säkert hitta 

mängder av information på nätet. 

Bland annat på STTF’s hemsida 

som i sin nya struktur med sökbara 

databaser ger dig tillgång till artiklar, 

forum, tjänster och medlemmarnas 

expertis. Eller så går du med för ett 

par hundralappar och får den här 

tidningen i brevlådan, och information 

om mässor, evenemang och 

workshops innan dom dyker upp på 

Google.... 

Om du är lärare, musiker, vaktmästare, 

danspedagog, amatör 

teater-entusiast, revykung, 

ljudtekniker, ljustekniker, designer, 

scenograf, snickare, maskör eller 

professionel scenarbetare och 

teknisk chef på landets större scener 

är STTF en given del av din radar. 

Och om du har en annan beröringspunkt: 

likaså. 

Vad är det Du Tänker skriva om i 

Nästa Nr? 


proscen@sttf.se 

0704-888418 

Sidan 4 

proScen 

ANSVARIG UTGIVARE 

TORSTEN NOBLING 

Tel. 0707-920102 

REDAKTÖR 

LAYOUT 

ANNONSER 

ULF SANDSTRÖM 

Upplandsgatan 6 

111 23 Stockholm 

Tel. 0704-88 84 18 

proscen@sttf.se 

TRYCK 

GL TRYCK AB 

Fälandsgatan 4 

291 54 Kristianstad 

Tel. 044 100777 

hm@gl-tryck.se 

FORMGIVNING 

www.switchbladedesign.com 

MEDVERKANDE I 

DETTA NUMMER: 

Anders Larsson 

Gunnar Steneby 

Kristofer Röhr 

Leif Holmgren 

Mark Ryan 

Mats Holme 

Sunniva Thelestam 

Torsten Nobling 

Ulf Nielsen 


OMSLAGSFOTO 

Katt, foto A. Cederquist 

RED. ASS. 

Stefan Andersson 

Svensk Teaterteknisk Förening 

STTF är svenska sektionen av 

OISTAT (International Organization of 

Scenographers, Theatre Architects 

and Technicians) 

STTF 

Box 45003 

104 30 Stockholm 

Postgiro 51288-9 

Bankgiro 570-9506 

Medlemskap & Prenumeration: 

Vanlig Medlem: 300kr 

Stud/pensionär: 100kr 

Företag: 600kr 

I detta ingår 4 nr av Proscen, och 

tillgång till över 600 medlemmars 

tekniska kunnande. Märk inbetalningskortet 

med fullständigt namn och 

adress. Ange nytt medlemskap. 

Medlemsfrågor 

Stig-Bertil Bergström 

stigus@spray.se

LEDARE SID 2 

BREV FRÅN REDAK- 

TÖREN SID 4 

NYHETER SID 6 


SID 16 

 

e-bok och går att ha i din smartphone. 

MASKSKULPTÖR 

SID 18 

Sunniva Thelestam berättar om yrket 

maskskulptör, vägen dit, tankar och 

visioner. 


SID 22 

 

Special Effects-resan i USA. 

UTBILDNINGSSIDORNA 

SID 24 

Har du koll på vad som händer i utbildningsfrågor 

kring teaterteknik och ljus? 

Anders Larsson har massor av nyheter... 

LJUSSÄTTARE- 

FÖRENINGEN SID 26 

Har du glädje av aktiviteter inom SLF, 

Svenska Ljussättareföreningen? 

NYÅRSREVY: 

FOLKRÖRELSE 

SID 29 

Varje nyår sätter amatörteaterföreningar 

över hela landet upp nyårsrevyer. Leif 

Holmgren beskriver och funderar. 

LLB 2013 

SID 30 

Den 12:e Ljud, Ljus och Bildmässan i 

Sverige går av stapeln, och Mats Holme 

inleder dena del av tidningen. 

LLB: UTSTÄLLARE & 

MONTRAR SID 32 

Här har du utställarförteckningen med 

monternummer och planritning. 

Innehåll 

INNEHÅLL NR 1 

LLB: VARUMÄRKEN PÅ 

MÄSSAN SID 34 

Ibland är det enklare att leta efter ett varumärke 

än en leverantör. 

LLB: SEMINARIER 

SID 36 

Årets LLB mässa är späckad med seminarier 

inom otroligt många områden med 

såväl nationell som Internationell expertis. 

LLB: SEMINARIE HIGH- 

LIGHTS SID 38 

I mängden av fantastiska seminarier publicerar 

vi här ett axplock. 


SID 46 

Ulf Nielsen berättar om projektet. 


SID 47 

Ulf Nielsen berättar om en uppvaktning. 

STAVANGER KONSERT- 

HUS SID 48 

Ett otroligt projekt i bild och text av Torsten 

Nobling. 

FARTEIN VALEN SID 54 

Mark Ryan describes another aspect of the 

Stavanger project. 


SID 56 

Guldkorn från ljusdesignern Kristofer Röhr. 


SID 58 

Ett projekt väl värt att sätta sig in i ur 

många aspekter. 

DEADLINES PROSCEN 

SID 62 

Redaktionellt material 

Skickas/mailas till Redaktör (se sid 4). Proscen 

tar inget ansvar för inskickat material. Skall förses 

med adresserat returkuvert. Artiklar från ProScen 

får endast kopieras eller återges i oavkortat skick 

och med angivande av källan efter medgivande av 

redaktionen. 

Sidan 5 

proScen 

Sid 18... 

ANNONSÖRER 

Andersson & Co, sid 12 

Arva Trading, sid 17 

Fitzpatrick, sid 11 

Hofmann, sid 63 

IlMonte, sid 14 

LLB, sid 31 

Luthman, sid 7 

 

OISTAT, sid 8 

Okero, sid 8 

OneTwoSales, sid 64 

Primetime, sid 9, sid 11 

Wirén, sid 3

proScen Nyheter 

VAD ÄR PÅ GÅNG? 

NYHETER 

Nyheter är sidorna där all sorts information dyker upp, oftast kring produkter men även om förändringar i 

företag, mässor eller seminarier. Du skickar dina nyheter och notiser till redaktören via www.sttf.se. 

D:Facto 

DPA lanserar d:facto II, en vidareutveckling 

av sångmikrofonen 

d:facto, med möjlighet att skruva bort 

supercardioidkapseln från handenheten 

och med specialdesignade 

adaptrar även få DPA-soundet med 

 

Sony, Lectrosonics, Shure, Wisycom 

och Sennheiser. d:facto II är linjär 

i frekvensgång och fas, både “onaxis” 

och “off-axis” med en suverän 

upplösning och precision som återger 

sångröster på bästa sätt. 

 

 

 

 

 

Den trådbundna versionen av d:facto 

II, samt adapters för Shure, Sony, 

Lectrosonics och Wisycom, kommer att 

 

Adapters för Sennheiser kommer att 

 

Arva Trading AB 

Stockholm: 08-4705810 

Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se 

G-Spot? 

SGM introducerar 

G-SPOT, en 

IP-65 klassad 

moving light. 

I fuktiga och 

smutsiga 

miljöer blir 

påfrestningarna 

stora när 

smuts orsakar 

sämre kylning, 

lägre ljusintensitet 

och 

sämre projektionsskärpa. Tack vare 

P-5 teknologi som ger högt ljusutbyte i 

en IP-klassad armatur har vi lyckats ta 

oss förbi de här svårigheterna. 

 

540/270 pan/tilt, 16bit 

Dynamisk färgkorrektion, 2500-10000K 

Linjär CTO 

Linjär CTB 

Ultrasnabb strobe effekt, 1-50Hz 

1:5 linjär vidvinkelzoom, 16bit, (9-45grad ) 

 

4-facet prisma 

Variabel focus 

Dubbla effekthjul 

Dubbla roterbara, indexerbara gobohjul 

Iris med dynamiska effekter 

850W RGB LED 

IP-65 klassad 

DMX, RDM 

RFID 

Wireless DMX G4 

Neutrik true1 power in/ut 

Neutrik 5-pin IP-65 XLR in/ut 

www.sgmlight.se 

Sidan 6 

ThinLight 

 

modell. Med endast 27mm Ø lyser 

kabeln i 360° utan punktbelysning. 

Ny slitstark och driftsäker ljustråd i 

MLS50 (Mobila Ledbelysnings System) 

som tål extremt hög belastning. 

400 meter ljuskabel i tunnel i Bergen, 

Norge. 

Vasakronan installerar ytterligare 1000 

meter ljustråd i sina fastigheter som 

nödbelysning. 

Bilden: Ljuskabel i tunnel 

Den Norska konstnären HC Gilje 

installation av “PULS” i Fantoft Paradis 

tunnel i Bergen, Norge. Här används 

400 meter LED kabel. Installationen 

består av ena sidan en röd kabel och 

andra sidan en blå kabel som tillsammans 

bildar långa vågformer. Bilden 

visas med tillstånd av Olmec/Surelight 

i England. 

ThinLight Sweden AB 

08-653 20 90 

info@thinlight.se 

www.thinlight.se

DigitalMik 

SONY DWZ-M50 - Detta 2.4 GHz digitala trådlösa 

sångmikrofonsystem från Sony ger samma ljudkaraktär 

som om mikrofonen varit kabelansluten. Handsändaren 

kan användas med utbytbara kapslar som 

passar övriga trådlösa system från Sony. Mottagaren 

har 3 st samtidiga utgångar (1 st balanserad XLR och 

2 st obalanserade 1/4” telejack). 

 

 

(PCM) digitalt ljud 

 

cardioidkapsel. Den kan även användas med andra 

mikrofonkapslar som passar Sonys trådlösa system 

 

till “Clear Channel Scanning” eller manuell kanalväljare 

 

gen 

(”Wide” och ”Narrow”). 

 

(PCM) digitalt ljud ger förstklassig ljudkvalité och ett 

frekvens-omfång på hela 10 Hz till 22 kHz. 

 

DWZ ingen compander som försämrar ljudkvalitén. 

tem. 

Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 4 900 SEK 



Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se 

Sidan 7 

www.shure.com 

www.axient.net 

© 2012 Shure Incorporated 

SÄKERSTÄLLER DIN PLATS 

- I ETERN 

- PÅ SCEN 

- PÅ RAIDERN 

MED TOTAL KONTROLL! 

I ETERN 

Intelligent frekvensskanning och övervakning av hela 

systemet i realtid. 

PÅ SCEN 

För mångårigt dagligt bruk i såväl fasta som rörliga 

sammanhang. 

PÅ RAIDERN 

Ett stort urval av välkända och meriterade kapslar. 

Smart laddsystem för enkel hantering och låga driftskostnader. 

TOTAL KONTROLL 

Dubbelriktad trådlös kontroll av alla parametrar hos 

såväl sändare som mottagare. 

SHURE – DU BESTÄMMER 

www.luthmansmtts.se


32chUSB 

DirectOut Technologies lanserar 

EXBOX.UMA, ett 32-kanals USBinterface 

med fyra ADAT-portar och en 

MADI-port, anpassad för både studio- 

och mobila inspelningar. 

EXBOX.UMA förenklar koppling mellan 

ADAT, MADI och ditt inspelningsprogram, 

har ASIO- och WDM-drivers för 

Windows® och stödjer Core Audio i 

Apple OS X. 

Den inbyggda 128x128-matrisen, gör 

att upp till 32 audiokanaler från ADAT- 

och MADI-ingångar kan kopplas via 

USB till ditt inspelningssystem. Ytterligare 

32 kanaler kan samtidigt tappas 

från datorn till ADAT och/eller MADI. 

En mätare visar nivån på alla ingångar. 

Matrisens inställningar lagras i själva 

maskinen, vilket ger formatomvandling 

mellan ADAT och MADI utan behov 

av extra utrustning. Dubbla Hiroseingångar 

gör det möjligt att koppla in 

två externa nätdelar eller batteripack 

för säker drift med redundans. 

Upp till 32 kanaler i en inkommande 

MADI-ström kan spelas in på exempelvis 

en laptop via USB. En extern 

“recorder” kan kopplas in via ADATutgångarna 

för backup-inspelning av 

samma signal. 

Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 

6.200 SEK 



Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se 

Sidan 8 

Dim695 

OKERO som har tagit fram ett helt 

sortiment av DMX produkter har också 

vidareutvecklat sina mobila dimmers. 

Senast i raden är den mobila 6-kretsars 

dimmern 695 som nu har fått nya 

mekaniska lösningar och som numera 

 

OKERO AB 

031-96 24 08 

info@okero.se 

www.okero.se 

Du har väl inte glömt att ta backup? 

OKERO Backup 24 och Backup 12 

Varje enhet kan lagra 24 respektive 12 fulla moment (512 ch) från ett 

stort ljusbord. Varje moment kan mixas fritt. 

Instruktion 

● Anslut backup enheten till DMX ut från stora ljusbordet. 

● Lägg ut momentet som skall backas up. 

● Se till att Master står på fullt på Backuppen och dra upp och ned 

regeln som momentet skall ligga på. (Regeln måste dras ned 

inom 3 sekunder). 

● Fortsätt med de moment du vill ha uppbackade. 

● När DMX kopplas bort från ingången på backuppen så kan man 

köra de lagrade momenten. 

Möt oss på LLB mässan 

Vi kommer att finnas i monter B14:04 på LLB mässan 2013 som 

arrangeras på Stockholmsmässan den 23‐25 april. 

Ett par andra produkter vi kommer att ha med oss är den 

universella DMX‐testaren DMXPLORER MARK II och adaptern 

XLRJ45 som löser många av dina DMX kabelproblem. 

Välkomna 

OKERO AB ● Box 1057 ● 475 22 Öckerö ● Sweden ● +46‐31‐962408 ● info@okero.se ● www.okero.se

MiljöOperahus 

Som det första operahuset/teatern i Norden och det andra 

i Europa har GöteborgsOperans miljöarbete registrerats 

enligt den Europeiska förordningen för miljöledning och 

miljörevision: EMAS. EMAS baseras på ISO 14001 men 

ställer högre krav på granskningen av miljöarbetet. 

Sedan 2001 har GöteborgsOperan drivit ett kontinuerligt 

miljöarbete. Det är förankrat i och genomsyrar hela organisationen. 

– Vår miljötanke syns i stort som smått. Allt från vilken typ 

av färg vi använder i dekorverkstan till vilka råvaror som 

köps in till restaurangen. Vi har en aktiv miljögrupp med 

 

som driver miljöfrågan och följer upp arbetet årligen. säger 

Peter Hansson, VD på GöteborgsOperan 

2004 hade GöteborgsOperan ett fullt infört miljöledningssystem 

baserat på ISO-14001. Samma år blev operahuset 

 

husets restaurang, som en av få i Göteborg, Nordens främsta 

miljömärkning: Svanen. Med EMAS registreringen tar 

GöteborgsOperan ytterligare ett viktigt steg. Den innebär 

att GöteborgsOperas ska ha en öppen, årlig granskning 

av sin miljöredovisning. Den ställer också krav på ett aktivt 

personalengagemang och en ärlig och öppen kommunikation 

av miljöarbetet. 

GRÖNT FÖR EN HEL UPPSÄTTNING 

Ett av GöteborgsOperans långsiktiga mål är att miljömärka 

en hel uppsättning. För några år sedan gjordes en 

livscykelanalys på operan Thaïs och nu genomförs 

åtgärder utifrån de erfarenheterna. Bland miljömålen för 

 

till att minska fossilberoende för publikens resor till och 

från föreställningar, en faktor som visade sig ha en stor 

miljöpåverkan i livscykelanalysen. Övriga mål fokuserar på 

transporter, energi, inköp, kemikalier, och avfall. 

MER OM EMAS-REGISTRERINGEN 

Inför EMAS registreringen och i granskningen av miljöredovisningen 

har GöteborgsOperan samarbetat med 

 

Natalja Koniouchenkova en extern konsult som har varit 

en av nyckelpersonerna i operans miljöarbete under 

 

oberoende granskare inför EMAS registreringen. Registreringen 

omfattar verksamheten på Christina Nilssons gata, 

operahuset i centrala Göteborg, samt de funktioner som 

direkt styrs av verksamheten: turnéverksamhet, gästspel, 

externa konserter etc. 

Läs mer om GöteborgsOperans miljöarbete på vår egen 

webbplats www.sv.opera.se/ 

 

Nyheter proScen 

Sidan 9 

Rök Specialeffekt 

 

 

Rökvätska 

 

2 

 

 

 

 

Tejper Folier 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dansmattor Golvvinyl 

 

 

Dirty Rigger


32chMik 

ANDIAMO.MC är en 32-kanals mikrofonförstärkare 

med MADI och 32 

kanaler linjeutgångar. 

 

allra högsta nivå av integration på 

endast 2 höjdenheter, och är perfekt för 

exempelvis “remote recording” eller ihop 

med digitala mixerbord. 

ANDIAMO.MC kan skötas lokalt eller 

via fjärrstyrning. Fjärrstyrningsmetoder 

som stöds är USB, MIDI över MADI och 

seriella protokoll över MADI. 

Ingångskänsligheten spänner från 

mikrofonnivå (-55 dBu) till linjenivå (+30 

dBu) – omkopplare för fantommatning 

 

Frontpanelen har LED´s för signalstatus 

på alla in- och utgångskanaler. 

Produkten har två stycken speglade 

MADI portar. Dessutom redundans 

på strömförsörjningen med 2 stycken 

redundanta nätaggregat. 

Du kan välja klockkällor mellan Wordclock, 

MADI eller intern klocka. Den 

valda klockan är alltid speglad till wordutgången. 

 

ANDIAMO.MC SC/SC med optisk 

anslutning och ANDIAMO.MC BNC/SC 

med både coax och optisk anslutning. 

Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 

63.000 SEK 



Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se 

Ny Chef 

Styrelsen för Stiftelsen Länsteatern 

i Dalarna har fattat beslut om att till 

ny teaterchef utse Lisa Hugoson, 

Stockholm. Lisa Hugoson är idag 

verksamhetschef för Riksteaterns teaterproducerande 

verksamhet, exklusive 

Cullbergbaletten samt Södra teatern. 

Lisa Hugoson är utbildad skådespelare. 

Från 1978 fram till 1998 arbetade 

hon som skådespelare på olika 

teatrar i landet, Uppsala Stadsteater, 

Mitteatern i Härnösand, TV-teatern i 

Göteborg, Stockholms parkteater och 

Riksteatern. 1998 lämnade hon scengolvet 

för att regissera. 

2000 blev hon konstnärlig ledare för 

Riksteaterns teckenspråkliga verksamhet 

Tyst Teater. 

2004 - 2010 var hon konstnärlig ledare 

för Riksteaterns barn- och ungdomsverksamhet, 

Unga Riks. 

Lisa Hugoson efterträder Gugge Sandström 

som går i pension i juni 2013. 

Lisa Hugoson 070-63 75 959 

Tjänster? 

www.sttf.se 

Sidan 10 

Konferans 

-mikrofoner 

Sony lanserar två 

digitala trådlösa 

mikrofonpaket för 

konferens- och 

presentationsbruk 

DWZ-M70/EU 

- paket med 

handmikrofon 

DWZ-B70HL/ 

EU - paket 

med beltpack, 

headset, 

mygga 

 

i realtid oönskad akustisk rundgång. 

 

unika signalbehandling ger säker överföring 

utan att WiFi störs av de trådlösa 

mikrofonsystemen. 

 

laddningsställ utan kontakter. 

 

digital överföring med exceptionell 

ljudkvalité och frekvensgång (10Hz- 

22kHz). 

 

med mycket hög säkerhet. 

 

många 3:e-partsleverantörer till handmikrofonen. 

Systemen kan kompletteras med 

laddningsställ BC-DWZ1/EU med plats 

 

BC-DWZ1 är en kontatklös laddare, 

vilket innebär att du bara ställer ner 

 

laddstationen för att ladda uppladdningsbara 

NiMH-batterier, vilket ger 

smidigare handhavande och spar tid. 



Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se

TG 1000 

DIGITALT 

TRÅDLÖST 

SYSTEM 

RELIABLE, FLEXIBLE, FUTURE-PROOF 

Beyerdynamic 

presenterar nu ett helt 

nytt digitalt trådlöst 

system, med många 

unika funktioner... 

WorldWideWireless Standard. 

Ett trådlöst system för hela världen? 

TG 1000 täcker ett område från 470 till 789MHz. 

Ultralåg Latency 

Med en fördröjning på endast 2,1ms sätter TG 1000 en 

ny standard för trådlösa digitala system. 

Utbytbara kapslar 

Till TG 1000’s handsändare har du fem stycken kapslar ur 

nya TG serien att välja mellan. Både dynamiska och kondesatorkapslar, 

men även beyerdynamics unika riktade bandkapsel V90R finns tillgänglig. 

 

Krypterad överföring 

Med beyerdynamics egna kryptering är man säker från att bli avlyssnad. 

Unik webbaserad mjukvara 

Glöm mjukvaror som inte funkar till vissa operativ eller som har fel version. 

Varje mottagare har en egen IP adress/ hemsida och du kommer åt dem 

via webbrowsern i vilken dator, surfplatta eller smart phone som helst. 

Importeras av Fitzpatrick tfn 08-587 91500 

info@fitzpatrick.se, www.fitzpatrick.se 

2013 

LJUD LJUS BILD 

Nordens ledande branschmässa 

Monter B07:41 


Sidan 11 

Nya STTF.se 

Har du upptäckt alla nya möjligheter du som medlem har 

tillgång till på nya hemsidan? 

 

Lägg upp egna produktnyheter 

Lägg upp dina lokala evenemang 

Visa dina projekt 

Nätverka 

Marknadsför dina kunskaper och tjänster 

Ta del av artiklar och information 

www.sttf.se 

Nyheter Aktuellt 

Komplett sortiment av: 

Scentyger 

Scenmattor 

Projektionsdukar 

Flamskyddsmedel 

Scenpodier 

Scenteknik 

Specialeffekter av stort och 

smått format...! 

Mer info på vår hemsida 

eller kontakta oss! 

Tel. 08-442 56 50 www.primetime.se info@primetime.se


Ny Dansmatta 

ILMO-VARIO COLOUR 

100 % PVC. 

Tjocklek: 0.05” / 1.2 mm. 

Längd per rulle ca 30 eller 40 lpm. 

Levereras endast i hela rullar. 

Minsta mängd vid beställning: 200 lpm. 

Levereras i 183 RAL-färger, antingen 

sidenmatt eller högblank yta. 

Baksidan svart, andra färger vid förfrågan. 

Ilmo-Vario-Colour Sidenmatt 17421691 

Ilmo-Vario-Colour Högblank 17421692 

AB ILMONTE 

035-18 19 45 

sales@ilmonte.se 

www.ilmonte.se 

Sidan 12 

STTF.se 

Visste du att du kan lägga upp en kom- 

 

artiklar på ditt konto i nya hemsidan för 

sttf? 

Som frilansare ökar det dina möjligheter 

till exponering, som anställd får 

du större nätverk. Har du utforskat dina 

möjligheter? 

www.sttf.se

WIRELESS HÄR? 

Nyheter Nht 

proScen 

Sydney S Operahus valde Nivoflex® 

lösning. l Nivoflex® har tusentals nöjda 

kunder k 

världen över, bli en av de. 

* Inkluderar 60 cm ben, QUICKLOCK – Benfästen, svart träyta, innomhusbruk 

Sidan 13


Fritt Ljudprogram: ArrayCalc 

d&b Audiotechnik lanserar ArrayCalc 

7, nu även med beräkningar av ”point 

source”-högtalare integrerade i högtalarlösningen. 

Av såväl akustiska skäl som säkerhetsskäl 

ska line array-lösningar med 

d&b system designas med d&b:s 

ArrayCalc-kalkylator. 

ArrayCalc 7 är ett simuleringsverktyg 

för att beräkna “line array”- och nu även 

 

“subwoofer arrays”. Detta inkluderar att 

beräkna antalet högtalare och optimal 

riktning, beräkning av “subwoofer 

arrays” och tidsjustering mellan dessa 

i förhållande till en vald källa, dokumentation 

av vikter och total dimensionering 

av “arrays” samt generera 

utskrivbara ritningar för riggning och 

produktlista. 

ArrayCalc beräknar och visar fysiska 

 

“arrays” inklusive mekaniska last- 

 

säkerhetsinformation och viktvärden 

för riggningspunkter. Varningar visas 

vid överbelastningar. Simulering och 

integration av 6 grupper av d&b ”point 

source”-högtalare stöds. 

ArrayCalc beräknar också spridningen 

av subbasar i en horisontell “array” vid 

olika LF-band och fördröjningstider för 

Sidan 14 

att uppnå önskad täckning på långa 

avstånd. ArrayCalc visar också korrekt 

stackade 

delar i ett system. 

 

för Microsoft Windows, version XP 

eller senare, eller Mac OS X, version 

10.4.10 eller senare. 

laddning 

på: 

http://www.dbaudio.com/en/support/ 

downloads/array-calculators/ 



Malmö: 040-432390 

info@arva.se 

www.arva.se


Medlem i STTF - varför det? 

Har du upptäckt den här tidningen 

för första gången och undrar hur ofta 

den kommer ut? 

Fyra gånger om året är ganska 

lagom med tanke på att tidningen 

är ideell, och att den handlar om det 

som är aktuellt - nya produkter, nya 

scener och diskussioner kring olika 

arbetsmetoder. 

NORDENS STÖRSTA 

MÖTESPLATS FÖR SCEN- 

TEKNIK 

ProScen är visserligen Nordens 

största och enda branschtidning för 

dig som arbetar inom scentekniska 

hantverk och design för scenkonst, 

och en bra anledning att vara med i 

Sttf - eftersom det är enda sättet att 

få tidningen - men det är inte den 

enda anledningen... eller hur? 

Tanken med Svensk TeaterTeknisk 

Förening för snart 40 år sedan var att 

skapa ett forum för utbyte av erfarenheter, 

tankar, idéer och kunskaper. 

På den tiden fanns i Sverige ingen 

formell utbildning och det mesta av 

scenkonst skedde på teaterscener 

och hos Sveriges Television. 

Idag ser verkligheten annorlunda 

ut. Scenkonst sker också inom 

offentlig miljö, på företagsevent och 

konsertscener. Festivaler har större 

scener och ibland budget än många 

teatrar kan drömma om. Detta ökar 

behovet av informationsutbyte... 

Som komplement till traditionella 

 

medier som FaceBook och andra - 

skillnaden är att du är “offentlig” och 

ofta måste blanda nära relationer 

med ytliga på ett sätt som inte är helt 

effektivt i alla lägen. 

Då är STTFs teatertekniska bransch- 

databas ett alternativ - där du kan 

nå ett tvärsnitt av branschen via mail 

som är kontrollerat och där du kan 

 

scener att arbeta på. 

Men, du kanske undrar om det är 

någon vits att vara medlem i en 

organisation som verkar fokusera 

mest på ljus och ljud och möten om 

du utgår från den teknik som ofta 

beskrivs? 

Du kanske är mer involverad i 

 

något annan av alla scentekniska 

hantverk? 

Då kan du bli glatt överraskad när 

du upptäcker att du är välkommen 

att skriva om precis vad som helst i 

tidningen under förutsättningen att 

det du skriver uppfyller två krav: 

- Du skriver om något du hade 

velat läsa själv - då intresserar det 

garanterat oss andra. 

- Du skriver i eget namn och med 

tydlig förklaring till din egen roll i 

sammanhanget. 

Detta innebär att du kan skriva om 

egna produktioner, egna produkter 

och tjänster - med full respekt för att 

alla som läser är professionella och 

vill veta detaljer som gör att dom kan 

tillämpa det du beskriver i sin verklighet. 

Om du har varit medlem i många 

år, och “aldrig engagerat dig” är du 

i gott sällskap. Detta är normalt i de 

 

och mänskligt. För tänk om alla som 

är medlemmar engagerar sig - hur 

otroligt inspirerande årsmöten skulle 

vi kunna ha då? 

Det normala är att en liten “klick” 

driver det mesta framåt, och 

 

sätt. Genom medlemsavgifter, 

Sidan 15 

annonsörer och detta ideella arbete 

från styrelse, regionsansvariga och 

medlemmar. 

Medlemsavgiften täcker en liten, men 

oerhört viktig del av de möjligheter 

föreningen har att ordna seminarier, 

få ut tidningen till dig, dela ut stipendier 

och samordna tekniska möten. 

NÄR DU ÄR MEDLEM, 

INVESTERAR DU I DIG 

SJÄLV OCH ALLA ANDRA 

 

vårt informationsutbyte kan blomstra. 

STTF är dessutom svensk representant 

för en stor internationell 

sammanslutning av professionellt 

yrkesfolk inom scentekniska hantverk 

och tjänster som heter OISTAT. 

International Organization of Scenographers, 

Theatre Architects and 

Technicians. 

Du kan bidra, nu! 

Du kan bidra genom att du skriver, 

berättar, frågar efter information, 

organiserar möten eller söker stipendier. 

Om du inte hinner detta kan 

du övertyga någon som du känner 

att bli medlem genom att betala in 

medlemsavgift (300kr) nu. 

Plusgiro: 51288-9 

Bankgiro 570-9506. 

Glöm inte namn, adress, e-post. 

Välkommen! 


Redaktör, ProScen 

www.ulfsandstrom.se

proScen Ljusteknisk E-Bok 

ULF SANDSTRÖM 


Grundläggande Ljusteknik R4 - 2012 

t b k 

Grundläggande Ljusteknik är en bok 

som används av såväl tekniker som 

scenografer, av proffs lika väl som 

amatörer. 

Den innehåller grunderna i det 

elektriska och tekniska, i ljusdesignprocessen 

och verktygen och inom 

de olika tillämpningsområden där 

detta går att använda. Den förklarar 

strålkastare, lamptyper och färgblandning. 

Genom omvandlingen till e-bok är 

det nu möjligt att ha den i din smartphone, 

ipad, läsplatta och dator. 

Boken Grundläggande Ljusteknik har varit en klassiker i snart 14 år 

med konstanta uppdateringar och revisioner. Nu har den kommit som 

ebok med stöd av ljusbranschen och informationen kan vara tillgänglig 

i din smartphone, ipad, läsplatta och dator. 

Observera att du behöver en EBOKSLÄSARE för att öppna den här 

 

 

74 

Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012 

Sidoljus 

Sidoljus riktat uppifrån är 

användbart som lättningsljus 

för att släcka 

ut skuggor från frontljuset. 

Sidoljus som är riktat 

vågrätt från sidan 

träffar inte ett scengolv 

och är därför inte synligt 

förrän det träffare en artist 

eller ett föremål. I 

danssammanhang är ett 

sådant sidoljus tacksamt 

för att skulptera fram 

kroppen på dansarna. 

Vilken typ av strålkastare behövs? 

När du exempelvis i ett scensammanhang försöker reda ut vilken typ av strålkastare 

du kommer att behöva och var de skall placeras för att belysa spelytan 

kan du antingen prova dig fram eller lära dig en arbetsmetod som går 

ut på att göra en ljusplan (plot). Om du lär dig arbeta med en plot kommer 

du att förenkla ditt arbete med framtida ljussättningar (och med andra människor). 

Med hjälp av din plot får du fram avstånd från strålkastare till det dom skall 

belysa, och därmed vilken spridningsvinkel strålkastaren måste ha. Genom 

att du tänker igenom vilken form din ljuskägla skall ha (mjuk, skarp, mönstrad, 

överlappande, diffus) kommer du fram till vilken typ av strålkastare 

som behövs (profil, fresnel, flodljus, PAR-kanna osv). Se STRÅLKASTARE. 

Det finns program som låter dig göra en plot i en dator, med möjligheter att 

kunna skriva ut ritningar, ändringar och till och med simulera effekten av 

vissa strålkastare (se MJUKVAROR FÖR LJUSSÄTTNING). Det finns också 

rit mall ar som gör att du oerhört snabbt kan skissa en plot med papper och 

penna. 

All information som är i tabell-form 

 

hands. För egen del tog det lång 

tid innan jag gav e-böcker en ärlig 

 

papper. Som jag känner tjockleken 

på och kan vika sidorna i. Idag har 

jag en annan inställning. Det är inte 

frågan om papper eller digitalt, det 

är snarare en praktisk fråga om vad 

 

har idag läst ett 30-tal böcker i köer, 

 

hade dom i telefonen. Och när jag 

har böcker av papper läser jag dom. 

Sidan 16 

60 

Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012 

Ordlista Fonder & Slöjor 

Fond 

Ordet fond betyder bakgrund, eller 

bakvägg i teatersalong. Det används 

som samlingsbegrepp för ett tyg 

som hänger längst bak på en scen. 

Man kallar samma tygstycke för tak 

om det hänger ner lite i taket, eller 

byxa om det hänger i scenkant. 

Bolton & Molton 

Moltontyg (luddig på bägge sidor) 

och Bolton (luddig på en sida) är 

bland det billigaste och mest 

grundläggande materialet som finns 

för intäckning av scener. Läs mer 

under VAL AV MATERIAL. 

FONDER & SLÖJOR 

En viktig faktor som ramar in en scen är de tyger som hänger som intäckning 

på sidor och tak. och längst bak. Dessa kallas för fonder, och ifall de kan 

växla mellan att vara solida och genomskinliga - för slöjor. En ljussättning och 

inramning av vad som helst på en scen vinner oftast på en genomtänkt fond. 

Det här kapitlet ger dig lite tips och fakta kring hur du kan tänka med fonder. 

Sammet 

Ett vanligt material för teatrar är sammet 

- för att det kan hängas så att 

det glänser och veckas snyggt. Är 

ludden nedåt blir det glansigt - är 

den uppåt blir det matt. Man brukar 

hänga sammet med ludden ned för 

att den inte skall samla damm. 

Slöja 

Den typ av fond som kan verka solid 

eller släppa igenom det som är 

bakom beroende på ljussättning, 

kallas för slöja. Det finns så kallad 

Fransk (väldigt genomskinlig) och 

Amerikansk (lite mindre genomskinlig) 

slöja. 

 

som tillför nya dimensioner, förutom 

att dom håller rätt på vilken sida jag 

är på, ger mig tillgång till lexikon och 

länkar online till extern information. 

ningar, 

lägga markörer... Kort sagt. 

Ge det en chans. Böckerna blir klart 

billigare dessutom. Grundläggande 

Ljusteknik kostade riktpris 640 kr på 

nätet - som e-bok får du den för 249 

kr inom 30 sekunder. 

Du hittar den bland annat på 

www.stagebook.com 

Jump 4 Joy på Scalateatern med foliefond från Prosit 


u.sandstrom@gmail.com

Utbytbara kapslar 

make.believe 

DWX - Digital Wireless Microphone System 

Sony’s banbrytande digitala trådlösa system DWX erbjuder total flexibilitet och anpassning med i stort sett alla 

välkända mikrofonkapslar till handsändaren. 

Kompromisslös ljudkvalitet och oöverträffad RF-stabilitet 

Den digitala signalkedjan har ingen kompander eller andra kretsar som försämrar ljudkvalitén som i analoga 

system. Detta ger oöverträffad detaljrikedom och taluppfattbarhet i kombination med överlägsen transientåtergivning. 

Ljudkvalitet och RF-stabilitet är enligt användarna närmast att jämföra med en trådbunden 

mikrofon. DWX-systemet kan sända 50% fler kanaler på samma bandbredd jämfört med analoga system. 

• Mjukvaran Wireless Studio föreslår en kanalplan 

med lediga frekvenser ihop med andra trådlösa 

system. 

Fjärrstyrning av inställningar och 24 timmars logg 

Sändarnas inställningar fjärrstyrs enkelt från mottagarna i realtid. 

Mjukvaran Wireless Studio gör det bl.a möjligt att fjärrstyra både 

sändarnas och mottagarnas inställningar via nätverk och ger en 

tydlig överblick av alla viktiga parametrar. En ”Status Recorder” 

loggar de senaste 24 timmarnas användning. 

Kontakta oss för mer information och priser på detta digitala trådlösa 

”state-of-the-art”-system. 

Stockholm: tel. 08-470 58 10 

Malmö: tel. 040-43 23 90 

www.arva.se • info@arva.se

proScen Maskskulptör 

SUNNIVA THELESTAM 

MASKSKULPTÖR 

Barn, fotograf Amanda Cederquist 

Tar tunnelbanan mellan Skanstull 

och Enskede Gård. Stiger av i ett 

gnistrande vinterlandskap, går 

genom en park och passerar en 

tidsvall till ett annat sekel, 1700-talet. 

I längan intill själva Gården hittar jag 

Ateljé Donna dell´Arte. 

Sunniva Thelestam skriver om yrket som maskskulptör., om vägen 

dit, tankarna, visionerna och utmaningarna. Foto bredvid: Sunniva 

Thelestam. 

Amanda Cederquist tar emot på trappan 

med en rykande skål linssoppa 

tillredd med rödlök, honung och 

Sambal Oelek. Härligt! 

Hon kallar sig helst : 

MASKSKULPTÖR. 

Sidan 18 

Ordet har hon översatt fritt från det 

franska begreppet sculpteur de 

masques. 

Amandas väg till sitt yrke är lång, 

kringelkrokig och väldigt personlig. 

Det ena tillfället har lett till det andra

och hon har hela tiden haft sinnesnärvaro 

och viljestyrkan att följa 

livets alla fatala nycker. 

Hennes utvecklingsväg startade 

egentligen i måleriet när hon som 

tonåring gick på gamla ”Grundis”. 

För att senare successivt övergå till 

skulptur. 

Den lilla skalan fascinerade och 

genom en kamrats mamma, som var 

tapetserare på Stadsteatern, kom 

hon i kontakt med LÅNGA NÄSAN 

där hon blev elev i dockteatersceno- 

 

stannade i 1 ½ år. 

Sedan fortsatte lärlingsvägen hos 

dockmakaren ARNE HÖGSANDER 

i ytterligare 1 ½ år. ”Under den här 

tiden förstod jag för första gången 

sambandet mellan skulpterad form 

och rörelse”, säger Amanda. 

Maskskulptör proScen 

ATT VARA LÄRLING 

innebär att man får utbildning genom 

att delta i den allmänt förekommande 

produktionen, från början till 

en mycket blygsam lärlingslön, som 

sedan successivt kommer att höjas 

i förhållande till fullgjord utbildning. 

Det här förfaringssättet gör det ibland 

lite svårt att exakt peka på var lärlingen 

övergår till att vara freelance 

och/eller eller anställd. - Men det är 

ändå ett bra sätt att meritera sig in 

i branschen tycker Amanda. Dessutom 

kan det hända att man som 

yrkesverksam väljer att ytterligare 

vidareutbilda sig. 

FRILANSANDET 

 

beställningsjobb av olika fria grupper 

i Sverige och var dockspelare på 

 

Sidan 19 

hon återkom för att arbeta på Stadsteatern/Långa 

Näsan som dockspelare, 

scenograf och dockmakare i 

 

VIDAREUTBILDNING 

En kamrat rekommenderade henne 

 

Paris, där skådespelare och scenografer 

får samma grund. 

Hon var som klippt och skuren för 

denna utbildning. Här undervisades i 

dynamisk rörelse, färg och form. 

Hon jobbade samtidigt med ”fria, 

experimentella produktioner” runt 

omkring skolan. Då den italienske 

maskmakaren och konstnären 

Donato Sartori kom till Peter Oskarsons 

Helsingegården i Sverige 

lockade han henne att komma till 

norra Italien, Abano Terme i Padua,

proScen Maskskulptör 

Sidan 20 

Katt, foto A. Cederquist

för att delta i workshop för maskmakare/skulptörer. 

Det handlade då om 

Commedia dell’Arte. I denna krets 

av medarbetare till Dario Fo lärde 

hon sig av Donato Sartori konsten att 

tillverka lädermasker. 

Amanda började själv undervisa 

återkommande hos Giovanni Fusetti, 

på den Lecoqpedagogiska teaterskolan 

Scuola Internazionale Creazione 

Teatrale, i maskmakeri. 

KARAKTÄRSARBETE OCH 

FORMGIVNING 

Hur överför man karaktär till mask? 

Vad är en grundkaraktär? 

Kan man hitta de inneboende 

 

Karaktärer - eller med psykologins 

termer: delpersonligheter - varje 

människa har många olika typer 

inom sig. Amanda utbrister i ett uppsluppet, 

skälmskt skratt. 

Det är ju så teatern speglar oss, 

eller hur? 

 

varje form. 

Skulptur är en påbörjad rörelse. 

Om den fortsatte ut i rummet - vad 

ville den då? 

 

Vass eller mjuk? 

Viljestark eller velig? 

Skulpterad form har temperament, 

rytm och tempo. Alla egenskaper för 

en karaktär - som en karta för hela 

 

Hon hoppar plötsligt upp och sätter 

sig i en något utmanande pose 

som Den lille havfruen på bordet. 

 

ömsom för pannan, bröstet, rumpan 

och knät. Visar hur den ena formen 

 

 

Amanda och det italienska temperamentet. 

Maskskulptör proScen 

KVINNLIGA ARKETYPER 

I det pågående undersökande ”Projekt 

Donna dell’Arte” (som föddes 

i Paris 2000) arbetar Amanda med 

grupper av skådespelerskor för att 

vidga paletten av kvinnliga maskkaraktärer 

för scenen (och livet). 

”Min intention är att helt fräckt 

uppdatera Commedia dell’Arten till 

modern tid, och från rötterna hämta 

upp kvinnliga arketyper som skulle 

kunna motsvara de kända manliga 

 

I det arbetet smyger jag in ett och 

annat element ifrån min utbildning i 

bildterapi och religionshistoria också 

- och allt vävs samman till en spännande 

forskning kring vad det är att 

vara människa.” 

Passionerat berättar hon om 

sitt intresse för de ”inre, undre, 

världarna”. Det vi inte ser. Maskernas 

värld materialiserar det som 

inte tagit form. De kan bli magiska i 

det att de plockar fram någonting ur 

karaktärens eget inre. 

INTERAKTIV PERFOR- 

MANCE 

aktiv 

maskperformance, där spelarna 

bär hela (tysta) djurmasker med 

mänskliga kroppar. Här är maskerna 

lika mycket åskådare av denna 

verklighet som publiken av mask- 

 

”I en tid fylld av inramade skärmbilder 

behöver vi kanske lämna 

scenen och kliva ut i ”verkligheten” 

för att människor ska få känna mer 

påtagligt att deras närvaro påverkar 

vad som sker här och nu.” 

Känslan av det rituella triggar igång 

publikens djupa reaktioner - obehagliga, 

likgiltiga eller euforiska. 

”Medan spelarna har en upplevelse 

Sidan 21 

av att fullständigt bli någon annan, (i 

detta fall ett djur); den egna ”personan” 

utplånas och själens upplevelser, 

via den nya personligheten/ 

masken, tar över.” 

Och där står de och glor fascinerat 

på varandra... och upplevelsen är 

lika stark för båda parter ” 

- om de väljer att vara närvarande” 

fyller hon i. 

 

från Konstnärsnämnden för att 

jobba med en ”utställningsföreställning”. 

Hon menar att performance är 

som ett mellanting mellan bildkonst 

och teater. Performance bärs upp 

från bilden. 

Nu blir hon lite hemlig. Vill inte i 

detalj gå in på allt det som hon just 

värper på, men det kommer att 

handla om en helt ny stor serie av 

fåglar som utifrån stipendieidén ska 

resultera i en interaktiv föreställning. 

Lite yrvaket börjar jag leta efter 

vantar och stövlar vid elementen. 

Känner att jag bör dra mig tillbaka. 

Hel- och halvfärdiga masker på 

väggar och bord har fått stå tillbaka 

och tiga en lång stund nu. De 

har ett pågående förtroendesamtal 

med Amanda som de är ivriga att 

fortsätta i fred. 

När jag sneddar genom parken mot 

tunnelbanan igen känner jag mig 

iakttagen från alla håll. Det är som 

om små ansikten intresserat skymtar 

fram bakom varje snöhög och 

trädgren. 

När Amanda arbetar kallar hon det 

för att experimentera. Det ska bli 

spännande att se vad hon experimenterar 

fram härnäst. 

 

på hennes hemsida: 

www.donnadellarte.se 

eller på f-book: 

Ateljé Donna dell’Arte. 

Sunniva Thelestam 

thelenord@telia.com

proScen Special Effects 

ULF NIELSEN 


Besök på Universal Studios 

special-effektsavdelning 

Alla har vi kanske någon gång 

velat vara med på en Hollywoodinspelning 

och följa arbetet bakom? 

På LLB mässan i Älvsjö 25 april 

kommer du att kunna möta vår 

svenska kameraman som kommer 

 

om hur inspelningarna gick till. Vi 

som var med på specialeffektsresan 

som STTF arrangerade till 

 

Specialeffekter från Hollywood kommer till LLB MÄSSAN i 

Stockholm, här beskrivet av Ulf Nielsen. 

Anders Falk tillsammans med sin gamle vän Harry Lee, Hollywoods främsta 

 

 

 

 

 

Falk guidade oss med entusiasm 

runt i Hollywood under vår resa och 

han berättade ingående om hur man 

erna 

Titanic och Terminator 2, reg- 

 

 

 

Sidan 22 

På resan besökte vi också företag 

som tillverkar specialeffekter och olika 

 

Med allt detta i bagaget kommer 

Anders Falk till Sverige och till LLB 

2013 på Stockholmsmässan den 25 

april. Om du inte hade möjlighet att 

följa med på resan, ska du inte missa 

inspelning 

i Hollywood går till. Anders 

Falk är utbildad på University of 

Southern California, Los Angeles. Han

Vi besöker ett företag i Hollywood som tillverkar 

varelser. Janne försöker mäta sig med en av dem. 

är också kameraman vid inspelningarna 

av Svenska Hollywoodfruar, 

producerad av Meter Film. 

På seminariet ”pyroteknik och specialeffekter” 

på LLB mässan kommer 

Olov Nylander att gå igenom den 

ningen 

som Myndigheten för Samhällsskydd 

och Beredskap kommer 

att kräva av personer som hanterar 

pyrotekniska sceneffekter från och 

Special Effects proScen 

med 2014. Olov Nylander har hållit 

på med specialeffekter under många 

år och han kommer under sitt seminarium 

på LLB 2013 att ge smakprov 

på vad han har gjort genom åren. 

Missa inte detta seminarium! 

En hel dags föreläsningar på LLB 

kommer att handla om specialeffek- 

 

En ny specialeffektsresa är planerad 

till hösten 2014. Håll utkik efter 

Sidan 23 

Mekaniken justeras innan höljet sätts på. 

mer information i Proscen. Eller visa 

ditt intresse till mig på ulf.nielsen@ 

stagevision.se 

Under LLB 2013 kommer även 

Sveriges vapenmästare Anders 

Lexne att hålla ett seminarium kring 

vapen, vapenhantering och tillstånd. 

 

 

Ulf Nielsen 

ulf.nielsen@stagevision.se

proScen Utbildningssidorna 

ANDERS LARSSON 

UTBILDNINGSSIDORNA 

Vi har för några månader sedan 

passerat den mörkaste delen av året 

och det börjar bli dags för landets 

elever och studenter att ta del av 

den ljusnande framtid som är vår. 

Att våren är ljus det håller alla med 

om, men hur är det egentligen med 

framtiden – är den lika ljus? 

Alla som till sommaren lämnar 

grundskolan har under februari gjort 

sina val till gymnasiet och här är det 

många som har gjort strategiska 

överväganden huruvida man ska 

välja en hantverksinriktad eller en 

universitetsförberedande gymnasieutbildning. 

För många är valet 

enkelt – vill man ha chansen att gå 

vidare till universitetsutbildningar är 

det endast de universitetsförberedande 

programmen som gäller. 

Vad det gäller alla de som till sommaren 

avslutar sina gymnasiestudier 

har de den 15 april som sitt viktiga 

datum, eftersom detta är sista 

ansökningsdag för alla som vill studera 

på universitetet till hösten. 

Om man redan har en grundutbildning 

på universitetsnivå kan man 

söka till magister eller masterutbildningar 

på den avancerade nivån, 

men då gäller ofta helt andra datum. 

För denna typ av utbildningar på 

Stockholms dramatiska högskola 

är det den 3 april som är sista 

ansökningsdag. 

Utöver alla dessa datum för de 

 

även typer av utbildningar och 

kompetenskurser som löpande 

Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. 

Han har arbetat med utbildningsfrågor och undervisat, 

 

löpande upp olika utbildningsfrågor i ProScen. Har du tips eller 

förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är du 

välkommen med synpunkter. 

För både teatertekniker på väg in i branschen och de som redan 

är yrkesverksamma gäller det att hålla sig a-jour med den senaste 

teknik-utvecklingen i branschen. Här ses Teaterteknikerstudenter på 

StDH under ledning av Calle Brattberg under en introduktionsutbildning 

i ett Grand MA ljusbord. 

tillskapas genom till exempel uppdragsutbildningar 

på universitet eller 

i form av kurser inom organisationen 

Kulturkraft och där man aktivt måste 

söka vilka startdatum som gäller. 

Inom ramen för den bevakning 

jag gör här kan jag bara sprida en 

orienterande information om hela 

 

jag hoppas att det ändå ska ge en 

bra bild över vad som löpande är på 

gång i vårt land. 

Sidan 24 

ETT NYTT LÄROSÄTE SER 

DAGENS LJUS 

Den 1 januari 2014 etablerar Dans 

och Cirkushögskolan (DOCH), 

Operahögskolan i Stockholm och 

Stockholms dramatiska högskola ett 

nytt konstnärligt lärosäte i Stockholm 

som kommer att ha till huvuduppgift 

att vara navet i den konstnärliga 

forskningen för dessa tre högskolor. 

Genom regeringens storsatsning på 

konstnärlig forskning i en gemensam

forskningsmiljö får nu dessa högskolor 

en unik möjlighet att tillsammans 

forma och etablera en 

forskning i världsklass. 

En forskning som utvecklar de konstformer 

som dessa skolor är specialister 

på, men som även kommer 

studenterna och de olika utbildningar 

till del och i förlängningen även 

berikar den publik och det samhälle 

skolorna arbetar för. 

För både teatertekniker på väg 

in i branschen och de som 

redan är yrkesverksamma 

gäller det att hålla sig a-jour 

med säkerhetsarbete och 

teknikerstudenter 

på StDH 

under ett utbildningsmoment 

kring höghöjdsarbete. 

De tre högskolorna har tydligt uttryckt 

att de vill skapa en gemensam 

arena för strategiska diskussioner, 

kursutveckling, handledarutbildning 

och en stärkt forskningsanknytning 

till grundutbildningarna. Den konstnärliga 

forskningen får ett forum 

för spetsforskning, tvärkonstnärliga 

och tvärvetenskapliga samarbeten. 

Utbildningssidorna proScen 

Konstnärer och forskare ska kunna 

mötas, delge och diskutera varandras 

arbeten. Offentliga presentationer, 

omvärldsdialog och utveckling 

av presentations- och dokumentationsformer 

är centrala 

Det nya lärosätet kommer att bestå 

av en gemensam enhet för forskning 

och forskarutbildning. De tre 

ingående högskolorna blir kvar som 

autonoma enheter och behåller sina 

respektive namn och självbestämmande 

över sina grundutbildningar. 

Det nya konstnärliga lärosätet i 

Stockholm blir en stark nationell och 

internationell aktör, som kan samla 

de resurser och skapa den kraft 

som krävs för att Sverige ska vara 

ett föregångsland avseende högre 

utbildning och forskning i och för 

konst 

Om ni vill hålla er underrättade om 

hur arbetet med det nya lärosätet 

framskrider kan ni ta del av detta 

arbete på den nya hemsidan; 

www.stockholmuniarts.se 

NU MÅSTE VI SKAPA ETT 

BRANSCHRÅD! 

Under de senaste tjugo åren har 

utbildningsfrågorna inom scenkonstbranschen 

alltmer satts under lupp. 

Inledningsvis var det alltid frågor 

kring skådespelarutbildningen som 

stod i fokus, men under de senaste 

tio åren har det blivit många nya 

frågeställningar kring hur vi förser 

även alla andra yrkesgrupper med 

relevanta utbildningar. 

Dock bygger det så gott som alltid på 

att dessa frågor drivs framåt av en 

 

personer för att det ska bli framgång 

på området. En av dessa engagerade 

personer har varit Åke Svenstam 

utan vars envishet vi ännu skulle stå 

och vänta på vår tur i många frågor. 

I tidigare nummer av ProScen har 

ni bland annat kunnat läsa om hans 

och Rickard Bauers arbete med att 

skapa organisationen TTTS som har 

till ändamål att bevaka kompetensutvecklingsfrågor 

på teaterområdet. 

Sidan 25 

Utöver detta har Åke Svenstam 

även lyckats få till en egen nummer- 

 

arbetsmarknadssystemet SSYK 

med den nya koden 3522 vilket 

avser Ljus- ljud och scentekniker. 

I förra numret av ProScen skrev jag 

även att Myndigheten för Yrkeshögskolan 

– Yh – håller på att bygga 

upp en samlad information kring 

validering av reell kompetens vilket 

de har samlat på den nya hemsidan 

www.valideringsinfo.se 

Men för att vår bransch ska kunna 

bli en del av dessa aktiviteter måste 

vi tillskapa ett eget branschråd 

med representation från arbetsmarknadens 

parter och andra branschrepresentanter 

med insyn och 

kunskap i våra yrken. Avsikten med 

branschråd är att behovet av fort- 

vidare- och kompetenskurser ska 

vara ordentligt förankrade samt att 

vi kan säkerställa och kvalitetssäkra 

dessa.På senare år har det blivit 

alltmer uppenbart att vi måste kunna 

ordna kurser i mediaservrar, nya 

ljusbord och dess funktioner, rigging, 

byggnadsställningsbyggnation samt 

det som kommer att bli aktuellt inom 

en snar framtid – elbehörighetsutbildningar. 

Åke Svenstam har ännu en gång 

tagit initiativet i denna fråga och 

genom STTF bjudit in till en branschträff 

under LLB 2013 på Älvsjömässan, 

där syftet är att vi ska bilda 

detta branschråd. Mötet kommer att 

hållas i direkt anslutning till STTFs 

årsmöte onsdagen den 24 april 

klockan 15.00. 

Vi hoppas att så många som möjligt 

ska hörsamma detta upprop eftersom 

vi i förlängningen är mycket 

beroende av dess existens för att 

kunna utveckla allt som har med 

utbildning och validering av kunskap 

inom vår sektor. 

Har du tips eller förslag på vad som 

borde behandlas i detta sammanhang, 

är du välkomna med dina 

synpunkter. 

Anders Larsson 

anders.larrson@stdh.se

proScen Rapport Från SLF 

ANDERS LARSSON 

LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN 

Lagom när vi alla trodde att vintern 

var över för den här gången 

bestämde sig Kung Bore för att slå 

tillbaka med full vinterkyla. För alla 

som hade sina sportlovsdagar kvar 

var det naturligtvis bra, men för de 

som började se fram mot en varm 

vår kom detta som en chock! 

Men även om Kung Bore kan kontrollera 

temperaturen kan han inte 

hålla tillbaka att dygnsljuset nu håller 

på att ändras så att vi nu har mer ljus 

än mörker under dygnet! 

För oss som arbetar med ljus kan 

det tyckas vara konstigt att vi föredrar 

den ljusa delen av året, men 

 

arbetar med produktioner inomhus 

där vi verkligen gör allt för att ha kontroll 

över samtliga parametrar som 

påverkar det visuella resultatet. För 

övrigt har i dagarna det ljusmässiga 

maratonloppet i form av den svenska 

melodifestivalen just avslutats med 

 

där Robin Stjernbergs You tog hem 

totalsegern. 

 

arna under ett antal veckor kan jag 

konstatera att årets version har varit 

ytterst professionell på alla plan och 

de ljussättningar av årets bidrag som 

 

genomfört visar på fantastisk yrkesskicklighet 

och kreativitet! 

 

som går av stapeln på Malmö Arena 

kommer att bli en lika stora visuell 

Svenska Ljussättareföreningen (SLF) är sedan några år en samarbetsförening 

till STTF. SLFs ordförande Anders Larsson informerar här om 

vad som har hänt i föreningen. Foton av Anders Larsson. 

Under de senaste tjugo åren har Svenska Ljussättareföreningen 

försökt hålla sin skyddande hand över olika frågeställningar som har 

med ljussättning att göra. 

fest som den svenska uttagningen 

har varit då bidragen från hela 

Europa kommer att bidra till den 

stora variationen. 

Vanligtvis brukar jag blicka framåt 

på vad som kommer, men den 

här gången ska vi i stället göra en 

ordentlig tillbakablick på vad som har 

hänt i föreningens historia eftersom 

 

DET BÖRJADE REDAN 1992 

Svenska Ljussättareföreningens 

historia började 1992. Under ett 

 

ljussättare runt om i landet försökt 

Sidan 26 

få till ett erkännande av yrket. Under 

många år hade de ljussättare som 

frilansade känt att teatrarna gärna 

ville ha tillgång till deras kompetens, 

men när det kom till att stå för den 

ekonomiska ersättningen var det inte 

lika självklart hur denna skulle utgå. 

Under våren och hösten samlades 

ett trettiotal av de då yrkesverksamma 

vid ett antal möten i 

Stockholm för att försöka bringa 

klarhet i vilka frågor som man var 

tvungen att lösa. Det visade sig att 

 

i luften samtidig. Den första frågan 

var naturligtvis hur man skulle få ett 

erkännande för yrket som sådant. På

samma sätt som yrket scenograf en 

gång i tiden hade utvecklats ur yrket 

dekormålare, stod vi nu inför att bryta 

ur den konstnärliga och kreativa 

delen från den kategori som dittills 

hade haft hand om ljuset, nämligen 

belysningsmästaren. 

Redan från början av 1970-talet och 

fram till 1990 talet var det många 

belysningsmästare som hade arbetat 

som självständiga ljussättare, men 

detta skedde normalt inom och paral- 

lellt med den ordinarie arbetsuppgiften 

att köra föreställningar på 

teatern. Att under en längre period bli 

frikopplad från föreställningskörningen 

var ytterst ovanligt, och att dessutom 

få en separat ersättning för det 

konstnärliga arbetet förekom i stort 

sett aldrig. 

Under 1980-talet började det växa 

fram en yrkeskår av frilansare som 

livnärde sig på att ljussätta föreställning, 

och normalt även köra dessa. 

Den ersättning man erhöll grundade 

sig normalt på den arbetstid man 

hade lagt ned på förberedelser, 

repetitioner, riggningsarbete samt 

Rapport Från SLF proScen 

föreställningskörning och var i stort 

sett aldrig kopplad till det konstnärliga 

arbetet. 

Detta började nu ett antal personer 

vända sig emot, och under 

de möten som kom till stånd under 

1992 försökte man samla argument 

så att ersättningen skulle utgå för 

det konstnärliga arbetet i stället för 

den arbetstid man hade ägnat åt 

tekniken. 

Redan under 1970-talet hade en 

Föreningens arbete bedrivs till stora delar genom styrelsearbetet. 

Här ses föreningens sekreterare Stefan Johansson i högsätet tillsammans 

med kassören Klas Möller (till vänster i bild) samt Mattias 

Franzon, avdelning öst till höger 

grupp belysningsmästare undersökt 

ersättningsfrågan och kommit fram 

till ersättningen måste brytas ut ur 

totalkostnaden för en uppsättning, 

vilket innebar att om en ny yrkeskategori 

skulle få betalt, måste en 

annan avstå från sin del av kakan 

– var någon verkligen beredd att 

göra denna uppoffring för denna nya 

yrkeskategori? 

DET KONSTITUERANDE MÖTET 

Parallellt med dessa typer av frågor 

hade det arbetats på hur man skulle 

gå vidare för att få en bred bas att 

stå på. Det beslutades att dra ihop till 

Sidan 27 

ett stormöte den 14 december 1992 

på dåvarande Dramatiska Institutets 

teater. 

Ett sextiotal av de då yrkesverksamma 

samlades och efter en 

kort genomgång av läget beslutade 

man att konstituera sig som föreningen 

Svenska Ljussättareföreningen 

– -SLF och tillsätta en interimsstyrelse 

samt anta de stadgar som hade utarbetats 

under året. 

Under våren framskred arbetet på 

bred front och direkt efter sommaren 

1993 kunde föreningen kalla till 

föreningens första ordinarie årsmöte 

där medlemsansökningskriterier samt 

ordinarie styrelse antogs och valdes. 

Föreningens första och största stötesten 

gällde – vem godkänner de 

första medlemmarna? Det hela var 

ju lite av hönan och ägget problem; 

vem har befogenhet och kunskap att 

bedöma om de sökande har tillräcklig 

yrkeskunskap för att få bli medlem i 

föreningen. 

 

uppgift att validera in de första medlemmarna 

på vissa givna och fastslagna 

ansökningskriterier. 

När de första medlemmarna var 

antagna kom dessa så småningom 

att ingå invalskommittén och de 

 

förbereda sina egna medlemsansökningar 

till föreningen. 

Så här i efterhand kan det tyckas 

vara ett onödigt arbete, men vi ville 

verkligen inte bli anklagade för att ha 

skapat en föreningen där invalet av 

yrkesverksamma ljussättare skedde 

på ett godtyckligt eller nepotistiskt 

sätt. 

AVTAL OCH KUNSKAP 

Under föreningens första fem år 

arrangerade vi en rad möten och 

aktiviteter för att etablera föreningen 

inom teatersverige. Det viktigaste 

arbetet tog fart mot slutet av 

1990-talet då dåvarande Teatrarnas

proScen Rapport Från SLF 

Riksförbund (nuvarande Svensk 

Scenkonst) och Teaterförbundet i 

sina avtalsförhandlingar enades om 

att i riksavtalet skriva att ”frågan om 

den frilansande ljussättaren” skulle 

utredas. 

Detta var en fråga för avtalsparterna 

och som opolitisk fackligt obunden 

yrkesorganisation hade SLF formellt 

inget med denna fråga att göra. Men 

eftersom en av föreningens grundsatser 

lyder; ”SLF ska verka för ett 

fackligt erkännande” låg det naturligtvis 

i vårt intresse att göra allt för att 

stödja de av våra medlemmar som 

arbetade med denna fråga. Dessa 

våra medlemmar hade framgång i sitt 

arbete med denna fråga, och redan 

inför den efterföljande avtalsomgången 

hade det kommit in en skrivning i 

riksavtalet om att frilansande ljussättare 

tillhörde kategorin konstnärlig 

personal och där det även framgick 

hur ett ljussättningsarbete skulle 

ersättas. 

Ytterligare en viktig händelse under 

1990 talet var när vi bjöd in Svenska 

teaterkritikers förening till ett möte för 

att berätta om vad ljussättningar är. 

Frågan kan i dagens läge tyckas vara 

lite märklig, men när vi hade frågat 

teaterkritiker runt om i landet varför 

de så sällan tog upp en uppsättnings 

 

vi till svar att ”vi vet inte hur vi ska 

skriva om detta”. 

För att ge denna yrkeskår lite mer 

verktyg att arbeta med gjorde vi en 

workshop där vi föreläste samt lät 

dem själva experimentera lite med 

ljus. Resultatet lät inte vänta på sig, 

utan redan under de följande veckorna 

började de skriva om ljuset i 

föreställningen som en viktig konstnärlig 

komponent i helhetsupplevelsen. 

BIENNALER, PRISET 

OCH MÄSSOR 

Redan från början var det viktigt att 

föreningen skulle synas utåt i många 

olika sammanhang. Redan under 

NOTT 1995 i Göteborg medverkade 

vi med en liten skärmutställning. 

Detta har sedan följts upp på bl a 

NOTT 2008 i Stockholm. 

Utöver detta har vi återkommande 

medverkat på LLB 2003, 2005, 

2007 och 2011 både i form av olika 

seminarier, men under de senaste 

omgångarna även med utställningar 

tillsammans med STTF. 

Det har även varit viktigt för föreningen 

att delta på Teaterbiennalerna 

under 2000-talet vilka har hållit jämna 

steg med LLB och där vi alltså har 

hållit viktiga och uppskattade yrkesseminarier 

2003, 2005, 2007, 2009 

och 2011. Sedan fyra år tillbaka har 

vi även medverkat vid Bibu i Lund där 

vi talat om ljussättningens betydelse i 

barnteatersammanhang. 

Ytterligare en viktig aktivitet har blivit 

instiftandet av SLFs ljussättarepris 

vilket både har tilldelats Ulf Englund 

och Torkel Blomkvist. Denna del av 

vår verksamhet skulle kunna få en 

mer kontinuerlig form, men är för 

närvarande beroende av att vi får in 

externa medel som kan gå till prissumman. 

UTBILDNING OCH SEMINARIER 

I föreningens löpande verksamhet 

ingår att vi försöker ordna en rad 

aktiviteter för medlemmarna, både 

i form av att ta del av varandras 

uppsättningar men även andra 

mötes-aktiviteter som att t ex besöka 

för ljusområdet viktiga utställningar. 

Men föreningens utan tvekan största 

 

blev ansvariga för ljussättarmötet 

Scandligt för första gången. Det 

gick då under benämningen ”Möte i 

gränslandet” eftersom det riktade sig 

till såväl ljussättare som arkitekter. 

Sommaren 2012 följdes det upp med 

mötet ”Future use of sourse equipment 

– FUSE.” Båda dessa möten 

var mycket välbesökta och uppskattade 

med ett sextiotal ljussättare från 

hela Skandinavien. 

Föreningens medlemmar håller 

dessa aktiviteter för mycket viktiga, 

eftersom det är en av de få möj- 

Sidan 28 

ligheter som ges till kompetensutbildning 

inom området. Eftersom 

stora möten av det slag som Scandlight 

utgör kräver en stor kraftsamling 

av en ideell förening kan de 

oftast bara ske vart tredje år, även 

om önskemålet från föreningens 

medlemmar är att det skulle ske 

betydligt mer ofta. 

1993 – 2013 DET SKA VI FIRA 

 

er en bild av en förening som är 

mycket aktiv och verksam inom en 

rad olika områden och som ännu 

fyller en mycket viktig funktion. Tillsammans 

med STTF har vi en rad 

aktiviteter och vi hoppas att vi redan 

under våren kommer att spela en 

viktig roll i bildandet av ett branschråd 

kring utbildningsfrågor, ta 

aktiv del i Elsäkerhetsverkets syn på 

vad vi som yrkesmän måste kunna 

för att ta några av de aktiviteter som 

ligger framför oss under året. Om 

du är yrkesverksam som ljussättare 

men ännu inte medlem i föreningen 

ska du veta att du behövs för att vi 

ska kunna gå vidare med bl a fördjupad 

kraft kring det som gäller inom 

upphovsrättsområdet för ljussättningar. 

Och så till slut – det är alltså i år vi 

 

även om det konstituerande mötet 

hölls redan i december 1992. Hur 

 

återkommer vi till senare i vår men 

räkna med att det inte går spårlöst 

förbi. 

Med detta avslutar jag för den här 

gången. Har ni tips eller förslag på 

vad som borde behandlas i detta 

sammanhang är ni välkomna med 

era synpunkter.

Varje nyår sätter amatörteaterföreningar 

över hela landet upp 

nyårsrevyer. Glada människor som 

driver med lokalpolitiker och lokala 

händelser. 

10.000 tals ideellt arbetande teaterintresserade 

offrar tid och kanske 

pengar på sitt stora intresse, 

TEATER! 

Själv har jag haft glädjen att få 

beträda tiljan i ett tjugotal uppsättningar 

under 25 år. Men jag har också 

fått jobba som producent vid några 

tillfällen, ytterst lärorikt. 

ATF Bomhus Nästa, som för övrigt 

fyller 30 2014, har varit lite av en 

”plantskola” för många talangfulla 

ungdomar. Där har kommit fram 

ämnen till många professioner inom 

teaterverksamheten både på scen 

och teknik sidan. Mäkta stolt blev 

man när nyheten om att rollen som 

Maria i West Side Story på Stadsteatern 

i Stockholm kommer att spelas 

av Sanna Gibb, från Gävle. 

Sanna spelade Maria i vår ungdomsuppsättning 

av just West Side 

 

som regissör. Roligt var också att 

 

 

 

mäkta imponerad av våra ungdomar 

 

showbiz. 

Rapport Från SLF proScen 

LEIF HOLMGREN 

NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE 

Att nyårsrevyer är en folkrörelse är ingen hemlighet, men vet du som 

 

Vad gäller den scentekniska sidan 

förekommer det många ”kluriga” 

människor med lösningar av sceno- 

 

på hjul och mycket annat smått och 

gott. Vad dessa personer kanske har 

behov av är nog en kontakt som man 

kan fråga om t.ex. tekniska problem. 

Ett medlemskap i Sttf kan ge föreningarna 

lite användbara råd och tips 

 

fallen rör de tekniska problemen 

pengar! 

Man har helt enkelt inte råd att investera 

i det senaste, men man kanske 

kan få lite tips hur man klara skivan 

ändå. 

Sidan 29 

Ett sätt att få ATF:erna att närma sig 

STTF är att göra reklam för LLB – 

mässan, där kommer man i kontakt 

med både tekniken och STTF som 

ju kommer att ha många intressanta 

seminarier som kan hjälpa amatörerna 

till bättre kunskap. 

SÅ, Ni alla proffs inom Sttf, kontakta 

era lokala teaterföreningar, tipsa om 

LLB-mässan och se efter hur stor 

nytta amatörer kan ha av Sttf. 

På det viset kan ni hjälpa en 

folkrörelse att bli ännu bättre. 

Leif Holmgren 

leif.h.holmgren@gavle.se

proScen LLB 2013 

MATS HOLME 


DEN 12:E LJUD, LJUS 

OCH BILD-MÄSSAN 

Nordens största branschmässa 

för ljud, ljus, bild och medieteknik 

arrangeras på Stockholmsmässan 

den 23-25 april 2013. På 

Ljud, Ljus och Bild-mässan 2013 

 

Europas ledande leverantörer av 

professionell utrustning och tjänster 

inom områdena ljud, ljus, bild, 

medieteknik m m att presentera 

de smartaste och mest innovativa 

idéerna och produkterna. 

Ljud, Ljus och Bildmässan arrangeras 

av branschföreningen LLB 

(Ljud, Ljus och Bild för professionellt 

bruk) i samarbete med 

Stockholmsmässan. LLB är en 

branschorganisation för företag 

som tillhandahåller professionell 

utrustning och tjänster inom 

områdena audio, video, ljus-, 

scen-, konferens- och medieteknik 

samt musikinstrument och tillbehör 

på den Svenska marknaden. 

Mässan har genomförts vartannat 

år sedan 1991. Årets mässa är den 

12:e i ordningen. 

Mässan brukar samla nära 100 

utställare och besökas av mer än 

4000 professionella användare, 

Från och med den här sidan och ett antal sidor framöver 

har du material som har att göra med LLB Mässan 2013, 

här med en ingress av Mats Home, Ordförande i branschföreningen 

för Ljud, Ljus och Bild som också arrangerar 

mässan. Fotograf: Ola Larsson, ElektronikBranschen 

konsulter och inköpare av audio, 

video, ljus, scen-, konferens- och 

medieteknik samt verksamma inom 

produktionsbolag, musikbranschen, 

 

lighet 

att bli uppdaterad kring det 

senaste inom teknikutvecklingen samt 

träffa leverantörer, experter och branschkollegor. 

Att det sker en snabb utveckling inom 

branschen återspeglar sig bland annat 

genom att ett 20-tal nya utställare har 

anslutit sig till årets mässa. I anslutning 

till det populära caféområdet 

mitt på mässgolvet kommer några av 

branschens tjänsteföretag att erbjuda 

Sidan 30 

möjlighet för kundmöten och rådgivning. 

I anslutning till mässan arrangeras 

olika branschaktiviteter samt ett brett 

seminarieprogram av hög kvalitet 

 

som kan vara av stort intresse för 

mässbesökarna. Nytt för 2013 är att 

Branschorganisationerna för teatertekniker 

(STTF) och ljussättare (SLF) 

arrangerar ett seminarieprogram med 

20 seminarier under mässdagarna.. 

Mer om Ljud, Ljus och Bildmässan: 

www.llbmassan.se 

Mats Holme 

mats.holme@branschkansliet.se

Ljud Ljus 

och Bild 

Appen 

Ladda gärna ner vår Ljud Ljus 

och Bild app - din egna guide 

 

både Iphone och Android. 

LLB 2013 proScen 

Appen är gratis och här hittar 

du alla utställare, läs om aktiviteter 

och föredrag och få tips 

på var du kan äta en bit mat 

 

 

kommer du direkt till appen, 

välj att ladda ned eller följ 

dessa enkla steg; 

1. Besök App Store eller 

Google Play (före detta 

Android Market) och sök på 

”Ljud Ljus och bildmassan”. 

2. Ladda ner Appen 

3. Klar att använda! 

VI SYNS OCH HÖRS! 

Den 23-25 april är det äntligen dags igen: Stockholmsmässan öppnar sina portar för Sveriges alla proffs 

inom ljud-, ljus- och bildområdet. Här kan du se de senaste produkterna, träffa gamla och nya kollegor, få 

häftig inspiration och självklart göra riktigt bra affärer. Vill du uppleva den senaste tekniken från tillverkare 

över hela världen? Kom till LLB-mässan. Vill du höra spännande och aktuella föreläsningar där bransch- 

 

Gå in på llbmassan.se och registrera dig så får du fri entré till mässan. 

OBS! Registreringen öppnar i januari 2013. Vi håller öppet tisdag-torsdag 10-18. 


Välkommen till en mötesplats för entusiaster! 

LJUD LJUS OCH BILD PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN 23-25 APRIL 2013 

Sidan 31 

iphone 

android 

www.llbmassan.se

proScen 

2rent Sweden AB B09:20 

AB Ilmonte B07:30 

AB Nordic Photo Gear B05:40 

Adam Hall B13:10 

Adapt AB B07:29 

Anderson & Co Sweden AB B10:41 

Arno-Remmen AB B03:31 

Arva Trading AB B01:31 

Autodesk B09:46 

AV1 AB B10:02 

Avit-Systems Sverige AB B10:31 

Beacon SSR AB B14:11 

Bellalite AB B03:11 

Benum Nordic As, Danm... B10:35 

Bison Produkter AB B10:01 

Bose Sverige B07:31 

Cabletronic AB B09:30 

Camera Nordic AB B03:41 

Canon Svenska AB B12:41 

Utställare och montrar 

Danmon Svenska AB B05:41 

Debro Multimedia Consult B16:05 

Electrosound AB B07:32 

Eventgross AB B13:19 

Extron Electronics B09:29 

Fitzpatrick B07:41 

Flaa Music AB B15:18 

Genelec OY B01:41 

Gobo & Highlight A/S B09:11, B09:18 

Hofmann Teknik AB B05:51, B07:51 

Holmbergs Cases B10:22 

Ilt Scandinavia AB B14:30 

Interlite AB B01:11, B01:21 

Intersonic AB B03:29 

Intinor AB B10:51 

 

Sidan 32 

 

Kavena B10:11 

Lanlink AB B07:10 

LAWO-MARK IV Ind ... B16:11 

Ljus & AV-Teknik AB B13:25 

 

Luthman SMTTS AB B14:21 

Martin Professional Scan... B07:21 

Mediateknik B09:41 

Nikon Nordic AB B13:39 

Nordic Finance B13:11 

OKERO AB B14:04 

One Two Sales AB B03:29 

Panvideo Sverige AB B10:32 

 

POL Teknik AB B13:51

Primetime AB B07:11 

Professional Sound Syste... B09:39 

Prophon Audio & Teknik A... B05:30 

Proscen B01:05 

Protel B15:41 

Roland Scandinavia A/S B05:31 

Scandinavian Photo AB B12:41 

Scenesalg ApS B14:02 

Semafor Mediateknik AB B09:31 

Sennberg AB B10:29 

Sennheiser Nordic A/S B10:03 

Septon Electronic AB B07:38 

SFL B03:29 

SGM Sweden AB B05:11 

ShowTex B14:10 

Sony Europe Limited B13:48 

Soundware Sweden B05:41 

SPL Produktion AB B12:54 

SPS / Void Acoustics B05:19 

Standard Audio AB B14:31 

Starfelt Company AB B10:21 

Stockholm B-ljud B13:59 

Stockholms dramtiska högsk B17:33 

Stockholmsmässan 

STTF, Svensk teatertekni... B17:31 

Studio, IDG B01:07 

Supersonic Svenska AB B05:21 

Teaterteknik AB B15:21 

Technovox B03:18 

Tidningen Monitor B01:01 

TLP AB B01:10 

Totalljud AB B16:28 

Watt & Volt Sverige AB B15:49 

WaveCapture B10:02 

Wem Works AB B10:49 

VIDAB B10:30 

Wiktors AV-line AB B16:30 

Visono Media AB B12:38 

Woodlite Sweden AB B09:10 

Sidan 33 

proScen 

XL AUDIO B01:40, B01:51 

Yamaha Music Europe GMBH... 

B13:31

proScen 

Varumärken på Mässan 

3Play Lanlink AB 

Abekas Protel USA 

Active Audio Intersonic AB Frankrike 

ADB Anderson & Co Sweden AB Belgien 

Adder Technology Cabletronic AB Storbritannien 

Advance Tapes Primetime AB Storbritannien 

 

Alpine Standard Audio AB Nederländerna 

AMC Starfelt Company AB Litauen 

AMS Neve Soundware Sweden Storbritannien 

AMX Standard Audio AB USA 

Anton Bauer Protel USA 

Apart Sennheiser Nordic A/S Sverige 

 

Arri Lighting SFL Tyskland 

ASL Intercom Intersonic AB Nederländerna 

Astatic Standard Audio AB USA 

Audac Starfelt Company AB Belgien 

Audica Standard Audio AB Storbritannien 

Audix Visono Media AB USA 

Australian Monitor Visono Media AB Australien 

Auvitran Intersonic AB Frankrike 

AVID Soundware Sweden USA 

AVT Audio Video Technologies Intersonic AB Tyskland 

Axia Audio Soundware Sweden USA 

Belden Cabletronic AB USA 

Black Magic Design Mediateknik Storbritannien 

Blackmagic Design Protel Australien 

Bluebell Opticom Cabletronic AB Storbritannien 

Bosch Standard Audio AB Tyskland 

BrightSign Visono Media AB USA 

Camco Intersonic AB Tyskland 

camRade Mediateknik Nederländerna 

Casio Wiktors AV-line AB Sverige 

Cast Software One Two Sales AB Kanada 

Caymon Starfelt Company AB Belgien 

CEDAR Audio Soundware Sweden Storbritannien 

Celestion XL AUDIO Storbritannien 

Cerwin Vega XL AUDIO USA 

 

Chauvet Professional Starfelt Company AB USA 

Chief Wiktors AV-line AB Sverige 

Chimera Lighting Mediateknik USA 

Chromlech One Two Sales AB Frankrike 

City Theatrical One Two Sales AB USA 

Clear-Com Soundware Sweden USA 

Clear-Com Visono Media AB USA 

Clearone Standard Audio AB USA 

Cloud Standard Audio AB Storbritannien 

CM Lodestar Anderson & Co Sweden AB USA 

CM Prostar Anderson & Co Sweden AB USA 

Coda Audio Technovox Tyskland 

Coemar Anderson & Co Sweden AB Sverige 

Communication Specialties Cabletronic AB USA 

Community Standard Audio AB USA 

COMO VIDAB Tyskland 

Company NA One Two Sales AB Lettland 

 

Comrex Visono Media AB USA 

Core Lighting One Two Sales AB Storbritannien 

Cornered Audio AVP Sales AB Danmark 

Countryman XL AUDIO USA 

Sidan 34 

DAD - Digital Audio Soundware Sweden Danmark 

dB Technologies Standard Audio AB Italien 

Dedolight Mediateknik Tyskland 

Dedolight SFL Tyskland 

 

 

 

DiGiCo Soundware Sweden Storbritannien 

Digigram Intersonic AB Frankrike 

Digital Rapids Lanlink AB Kanada 

DK Technologies Soundware Sweden Danmark 

Doughty Intersonic AB Storbritannien 

Doughty One Two Sales AB Storbritannien 

Doughty SFL Storbritannien 

Drawmer XL AUDIO Storbritannien 

Dynaudio Soundware Sweden Danmark 

Ecler Intersonic AB Spanien 

Ecler Wiktors AV-line AB Sverige 

Electro-Voice Standard Audio AB USA 

Ensemble Design Protel USA 

ESTRAD Bison Produkter AB Sverige 

ETC - Electronic Theatre Controls One Two Sales AB USA 

ETS Cabletronic AB USA 

Eurocable Intersonic AB Italien 

Eurotruss Martin Professional Scandinavia A/S Nederländerna 

FAB Subtitling Lanlink AB Tyskland 

FilmGear Mediateknik Kina 

Focus VIDAB Frankrike 

 

Gefen Cabletronic AB USA 

Gekko Technology SFL Storbritannien 

Genelec Intersonic AB Finland 

Ghielmetti Semafor Mediateknik AB Schweiz 

Glensound Semafor Mediateknik AB Storbritannien 

Grandview Wiktors AV-line AB Sverige 

Grape Audio Standard Audio AB Sverige 

Grass Valley LDX Series Grass Valley Sverige 

Grass Valley® K2 Dyno® Replay System Grass Valley Sverige 

G-Spot, IP klassad Moving Light SGM Sweden AB Sverige 

Hall Research Visono Media AB USA 

Hamlet Protel Storbritannien 

Harlequin Anderson & Co Sweden AB Luxemburg 

HARMONIC VIDAB USA 

Hitachi Wiktors AV-line AB Sverige 

ID-AL Visono Media AB Frankrike 

IDX Technology Mediateknik Storbritannien 

Ikon AVS Visono Media AB Storbritannien 

Iluminarc Starfelt Company AB USA 

InOut Standard Audio AB Italien 

InterM Standard Audio AB Sydkorea 

Intersonic Intersonic AB Sverige 

i-Pix One Two Sales AB Storbritannien 

 

 

K&M XL AUDIO Tyskland 

K5600 Lighting Mediateknik Frankrike 

Kinesys Anderson & Co Sweden AB Storbritannien 

Kings (Winchester) Cabletronic AB USA 

KinoFlo SFL USA 

Klark Teknik Intersonic AB Storbritannien 

 

KRK XL AUDIO USA

Le Mark / MagTape Primetime AB Storbritannien 

Lectrosonics Visono Media AB USA 

Link Intersonic AB Italien 

Litepanels Mediateknik USA 

LTM - Lift Turn Move Intersonic AB Storbritannien 

Lycian One Two Sales AB USA 

Magic Fx Primetime AB Nederländerna 

Magma Soundware Sweden USA 

 

Marshall Protel USA 

Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige 

 

Martin Audio XL AUDIO Storbritannien 

MediaSite Debro Multimedia Consult Sverige 

Meyer Sound One Two Sales AB USA 

MicW Semafor Mediateknik AB Kina 

Midas Intersonic AB Storbritannien 

Miller Protel Australien 

MurrayPro VIDAB Storbritannien 

Neumann Sennheiser Nordic A/S Sverige 

Neutrik Intersonic AB Schweiz 

Newhank Starfelt Company AB Nederländerna 

Newtek Lanlink AB USA 

Nexo Intersonic AB Frankrike 

Numark Starfelt Company AB USA 

OConnor Mediateknik USA 

Omnia Audio Soundware Sweden USA 

OmniTek Protel Storbritannien 

Outboard Anderson & Co Sweden AB Storbritannien 

P.CORDER VIDAB Tyskland 

P-5 Wash Light SGM Sweden AB Sverige 

Paladin Tools Cabletronic AB USA 

Panasonic Mediateknik Sverige 

 

Phase3 Intersonic AB Storbritannien 

Philips Wiktors AV-line AB Sverige 

Philips Showline One Two Sales AB Nederländerna 

Phonak Semafor Mediateknik AB Schweiz 

 

PRG TruColor HS Mediateknik USA 

Procab Starfelt Company AB Belgien 

 

ProGaff Primetime AB USA 

 

 

 

Rainbow One Two Sales AB Tyskland 

Rane XL AUDIO USA 

Raxxess Wiktors AV-line AB Sverige 

RDL Standard Audio AB USA 

 

Riedel Communications AVP Sales AB Tyskland 

Roland Systems Group Roland Scandinavia A/S Sverige 

Rolls XL AUDIO USA 

Rosco One Two Sales AB USA 

Rosco SFL USA 

RUSH by Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige 

Rycote Sennheiser Nordic A/S Sverige 

Sachtler Mediateknik Tyskland 

Samson XL AUDIO USA 

Schill Cabletronic AB Tyskland 

SeaChanger One Two Sales AB USA 

Sidan 35 

proScen 

Sennheiser Mediateknik Sverige 

Sennheiser Sennheiser Nordic A/S Sverige 

ShowLED One Two Sales AB Belgien 

Signet Standard Audio AB Storbritannien 

Six-Pack LED Blinder SGM Sweden AB Sverige 

Smoke Factory One Two Sales AB Tyskland 

SMRT Cabletronic AB Norge 

SMS Wiktors AV-line AB Sverige 

Sonifex Visono Media AB Storbritannien 

SONY Mediateknik Sverige 

 

Sony Europe Sony Europe Limited Sverige 

 

Soundtube Standard Audio AB USA 

Stage Technologies Anderson & Co Sweden AB Storbritannien 

Stanton XL AUDIO USA 

 

Studio Network Solutions Soundware Sweden USA 

SurgeX XL AUDIO USA 

Switchcraft Intersonic AB USA 

Symetrix Visono Media AB USA 

T&M Systems Visono Media AB Tyskland 

T&M Systems Visono Media AB Tyskland 

Tannoy Standard Audio AB Storbritannien 

TC Electronic Soundware Sweden Danmark 

TC455 Lanlink AB USA 



 

Telos Soundware Sweden USA 

TeraCue Lanlink AB Tyskland 

Tesa Primetime AB Tyskland 

Thelight SFL Spanien 

TriCaster Lanlink AB USA 

TV-One Cabletronic AB Storbritannien 

Tüchler Primetime AB Österrike 

Universal Effects Primetime AB Frankrike 

Vari*Lite One Two Sales AB USA 

Waves SoundGrid for Yamaha AVP Sales AB Sverige 

Wharfedale Pro XL AUDIO Kina 

Whirlwind XL AUDIO USA 

VidiGo Graphics Lanlink AB Nederländerna 

VidiGo Live Lanlink AB Nederländerna 

VidiGo Playout Lanlink AB Nederländerna 

VidiGo Visual Radio Lanlink AB Nederländerna 

VidiGo Works Lanlink AB Nederländerna 

Windtech XL AUDIO USA 

WINNOV VIDAB USA 

WisyCom Semafor Mediateknik AB Italien 

VITEC VIDAB Frankrike 

Vivitek Wiktors AV-line AB Sverige 

VMB Intersonic AB Spanien 

Voice Technologies Intersonic AB Schweiz 

X-5 White LED Strobe SGM Sweden AB Sverige 

XC-5 RGB LED Strobe SGM Sweden AB Sverige 

Xilica Starfelt Company AB Kanada 

 

 

ZTE Wiktors AV-line AB Sverige

proScen TTTScandinavia 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan 36

TTTScandinavia proScen 

Sidan 37

proScen 

Seminarie Highlights 

VAPEN PÅ FILM & TEATER 

Onsdag 24/4 15.00-17.00 

A Lexne AB är det enda företaget i 

Sverige som har ett permanent, rikstäckande 

tillstånd att använda olika 

 

teater. 

Anders Lexne har 40 års erfarenhet 

och gedigen kunskap om såväl 

inspelning 

och teateruppsättningar. 

Han är utbildad vapentekniker och 

känner väl till hur vapen hanteras i 

olika situationer av polis och militär, 

jägare och sportskyttar. 

Han har jobbat med i princip alla som 

lander, 

Beck, Maria Wern, Winter, 

Millennium, Snabba Cash, Max 

Manus, Dogville och Pistvakt. Det är 

en lång lista och mycket mer än bara 

 

 

som har ansvar för vapen och ger 

skådespelarna instruktioner, bland 

andra Kenneth Branagh i BBCs version 

av ”Wallander”, Daniel Craig i 

”The girl with the dragon tatoo”, och 

George Clooney i ”The American”. 

Vid inspelning är Anders med och 

ansvarar för både vapen och för 

säkerheten med dem. Även om de 

aldrig är laddade med skarp ammunition 

utan lösa skott eller s.k. effekts- 

kott, är ett vapen alltid ett vapen. 

 

åker Anders till en skjutbana med 

skådespelaren, som då får känna 

hur vapnet uppför sig och kan agera 

mer realistiskt. ”Det viktiga är att hon 

eller han känner sig trygg och kan 

hantera vapnet naturligt, avslappnat. 

Har någon för bråttom brukar jag be 

honom eller henne att dra ner på 

tempot. Det blir direkt mycket bättre, 

när kroppen och rörelsen är i balans. 

Man har mer tid än man tror. Tar 

man det bara lugnt blir det ett mycket 

bättre resultat.” 

 

skurkarna kastas bakåt när de träf- 

 

 

som träffats på riktigt sjunker bara 

till marken, vilket inte är lika spektakulärt. 

Dessutom skjuter riktiga 

poliser sällan på mer än sju-tio meter, 

max femton. I en stressad situation, 

vilket det är när de måste avlossa 

ett skott, blir det alldeles för riskabelt 

att skjuta på längre avstånd. Vissa 

anpassningar av verkligheten måste 

ju göras. När en skådespelare ska 

dra sitt vapen och gå in i ett hus, kan 

han lyfta vapnet och med en mantelrörelse 

lägga en kula i loppet. Ljudet 

 

I verkliga livet har poliser helt andra 

rutiner. Det viktiga är att karaktären 

framställs på rätt sätt, att den blir trovärdig 

och att allt blir som regissören 

vill ha det.” 

FAKTA 

Svensk vapenlagstiftning har omfattande 

regler om användning, transport 

och förvaring av skjutvapen. Ett 

vapen får endast användas enligt 

 

tillstånd. 

Sidan 38 

LOUDNESS OCH 

TRUE-PEAK NIVÅMÄT- 

NING I BROADCAST 

OCH MOBIL TV 

Onsdag 24/4 11.45-13.30 

Förklaring av ny EBU och ITU Loudness 

standard. New EBU and ITU 

loudness standards explained. 

True-peak level och “Loudness 

Wars” i musik. Loudness i broadcast 

production och utsändning. 

Loudness i HDTV, Radio, Mobile TV 

och iTunes. Loudness och Truepeak 

nivåmätning i Broadcast och 

Mobil TV. 

PROJEKTIONER OCH 

VISUELLA 

INSTALLATIONER 

Onsdag 24/4 15.30-17.00 

Inom teater , museer, mässor och 

event söker man hela tiden nya 

utmaningar för att visuellt skapa nya 

miljöer. Det lilla företaget Ixagon har 

utvecklat ett program för att göra 

projektonsmapping enkelt snabbt 

och billigt.

Ixagon grundades av tre interaktionsdesigners 

som nu arbetar med 

interaktiva och visuellt imponerande 

installationer. Ixagon använder 

sin egen mjukvara kallad Shaped 

tillsammans med helt vanliga pro- 

 

information på fysiska objekt, exempelvis 

stora plexiglaskuber, skyltdockor 

eller arkitektoniska element. 

Projektionerna sker i realtid, vilket 

betyder att man som åskådare vid 

Ixagons projekt kan interagera med 

och påverka installationerna genom 

att exempelvis att röra sig framför 

projektionen , knapptryckning eller 

pekskärmar. Tekniken de använder 

kallas projektionsmappning eller 

”3D-mappning”. 

Ixagons projektionsmappning 

fungerar på så sätt att man med en 

helt vanlig projektor och en dator 

kan projicera på okonventionella ytor 

genom att transformera bilden så att 

slutresultatet ser korrekt ut oavsett 

vinklar och form. 

Bilden transformeras så att projektorn 

till och med kan vara i sned 

vinkel från föremålet man vill ha som 

projektionsyta. Detta underlättar då 

projektorn annars måste monteras 

väldigt exakt. 

Ixagon är bland de första i Sverige 

som utvecklar projektionsmjukvara 

och är just nu mitt uppe i en lanseringsprocess 

där de satsar på hela 

världen med målet att vara ett av 

de självklara valen bland utställare. 

Tjusningen med just Shaped är att 

alla steg så som mappning, sekven- 

 

samma mjukvara och är allt man 

behöver för att på egen hand skapa 

iögonfallande installationer, montrar 

och utställningar. 

”Innovation inom utställningsteknik 

är nödvändigt om museer, företag 

och utställare ska behålla en konkur- 

 

marknadsansvarig på Ixagon AB. 

Redan i början av 2010 började 

Ixagon utveckla mjukvaran Shaped 

tioner 

i utställningsmiljöer. Ixagons 

lösningar har varit på allt från Shanghai 

World Expo och European Spallation 

Source(ESS) i Lund till mindre 

mässmontrar och museer. 

”Mjukvara låter kanske långt ifrån 

utställningar och mässor men är oerhört 

viktigt då den ger våra kunder 

ett sätt att behålla konkurrenskraften 

och lönsamheten genom att fånga 

uppmärksamhet, väcka intresse och 

därigenom skapa återkommande 

besökare. 

Industrin står inför en stor utmaning 

 

i en utställning blir digitalt. Det vi 

Sidan 39 

proScen 

skapat är ett enkelt verktyg för att 

överlagra all denna digitala information 

i nya och redan existerande 

utställningselement.”, säger Axel 

 

Utvecklingspotentialen inom projektionsmappning 

är enorm och Ixagon 

har förutsättningar för att bli världsledande 

inom sitt område. Området 

är strategiskt viktigt för att pressa 

priserna inom utställningsteknologi 

och för att låta producenter reproducera, 

återskapa och kopiera installationer 

med små medel och på kort 

tid. 

”Ett av Ixagons övergripande mål är 

att göra utställare, konstnärer och 

producenter mer produktiva. Om 

företagen inte kan utnyttja möjligheterna 

är risken att man halkar bakom 

och förlorar sin plats på kartan.”, 

säger Axel Jacobson 

Ixagon arbetar med både museer 

och företag, vilket gör att mjukvaran 

blir mer relevant eftersom den riktar 

in sig på problem inom både kommersiella 

och icke kommersiella 

verksamheter vars lösningar sällan 

delas över gränserna. På så sätt 

kan exempelvis museer dra nytta av 

visualiseringsteknik från företagsvärlden 

för att skapa nya innovationer 

och vise versa. 

Ixagon håller även workshops i 

Shaped för yrkesverksamma samt 

studenter där de lär sig projektionsmappning 

från grunden. Tanken med 

workshopsen är att introducera ny 

teknologi samtidigt som man låter 

representanter från olika branscher 

se och diskutera varandras olika 

lösningar på ofta samma problem, 

dvs att synas på rätt sätt.

proScen 


TEATERBYGGNATION 

OM ATT BYGGA EN NY TEATER 

Tisdag 23/4 16.00-16.50 

Eller att bygga om en teater, ett konserthus 

eller någon annan byggnad 

som skall användas för föreställningar 

eller konserter. 

Torsten Nobling berättar utifrån egna 

erfarenheter om hur det går till att 

bygga en teater. 

När man väl har planerat hur teatern 

skall se ut, vad den ska innehålla 

och man vet hur den ska skötas och 

drivas gäller det att se till så att alla 

förväntningar infrias. På samma sätt 

som under planeringen, att teatern 

har en person som har möjlighet 

och mandat att representera teatern 

under planeringsfasen, så behövs 

det en person som kan göra det 

under genomförandefasen. Helst 

skall det vara samma person som 

följde planeringen. Planeringen 

avslutas med en beskrivning, ett s.k. 

program, och ritningar. Båda dokument 

utgör grunden för nästa fas. 

Det gäller att överföra all information 

från planeringen till de som är ansvariga 

för utförandet. 

Alla projekt har en projektledare. 

Det är hans eller hennes uppgift att 

se till så att slutresultatet motsvarar 

förväntningarna. Inte bara avseende 

den fysiska byggnaden med alla 

sina tekniska system utan också att 

projektet blir klart i tid och att kostnadskalkylen 

inte överskrids. Och 

framför allt att huset går att använda 

på avsett sätt. 

En viktig faktor som påverkar 

resultatet är upphandlingsformen. 

Entreprenader kan handlas upp, 

beställas, enligt i princip tre olika 

metoder. Som delad upphandling, 

generalupphandling och som totalentreprenad 

upphandling. Metoden 

som väljs påverkar resultatet mer än 

man kan ana. Oberoende av vilken 

entreprenadform som används är 

det avgörande för slutresultatet att 

teaterns representant får och har 

möjlighet att medverka under hela 

planerings och produktionsperioden. 

Tillbaka till programhandlingen. Den 

är det dokument som är en slags 

överenskommelse mellan beställaren, 

den som betalar, brukaren, 

oftast de som driver teatern och 

konsultgruppen, de som planerar det 

nya huset eller ombyggnaden. 

Programhandlingens intentioner 

 

Det som kallas bygghandlingar. 

Vägen dit går via beskrivningar som 

beskriver vad som skall byggas och 

ritningar som beskriver hur det skall 

byggas. Sammantaget kallas dessa 

dokument för Förfrågningsunderlag, 

FU. FU är det underlag olika entreprenörer 

använder för att räkna ut 

hur mycket det kostar att uppföra 

byggnaden och att installera de 

tekniska systemen. Enkelt uttryckt 

är det så att den entreprenör som 

säger att de kan bygga så som det 

är beskrivet och som har lägsta pris, 

eller i alla fall ett lågt pris också är 

den entreprenör som ”får jobbet”. 

Oberoende av vem som får uppdraget 

och oberoende av entreprenadform 

så pågår under hela 

byggperioden diskussioner och 

förhandlingar mellan entreprenörer 

Sidan 40 

och beställaren om vad som ingår i 

uppdraget och vad som inte gör det. 

Vem som vill ha så mycket pengar 

som möjligt och vem som vill betala 

så lite som möjligt är inte så svår att 

föreställa sig. 

Under byggprocessen upptäcks alltid 

att det ibland inte går att bygga som 

det är tänkt. När sådana händelser 

inträffar är det helt avgörande för 

slutresultatet att teaterns representant 

är med och kan fatta prioriterade 

beslut. Det är i denna situation som 

erfarenhet är som mest värdefullt. 

Beslut måste fattas snabbt för att inte 

riskera att försena hela byggförloppet. 

Ovan nämnda händelser är det 

som Torsten Nobling huvudsakligen 

kommer att prata om. Frågeställningar 

och problem illustreras med 

verkliga händelser som har inträffat i 

olika projekt 

Han kommer också att berätta lite om 

hur projekt avslutas. Vilka besiktningar 

som måste göras och av vem, 

och hur besiktningar skall genomföras 

mm. 

LOOKING AT IMPULSE 

RESPONSE IN REAL LIFE 

- PRACTICALLY 

Onsdag 24/4 15.15-17.15 

Aimed at Pro Audio engineers for 

both live- and installations - why 

education around measuring PA sys-

tems really matters (Read: Get your 

act together!). With the help of live 

measurements on speakers we will 

practically demonstrate to you that 

measuring lower frequencies with the 

 

applied yields wrong results easily 

when you do not interpret the signals 

correctly.The demonstration will be 

supported by an in-depth explanation 

on how frequency, phase and the 

impulse response are related to each 

other. 

We will also let you hear the dif- 

 

phase system and one that has 

 

issues one will encounter when 

 

audio developments. This seminar is 

intended to give you the incentive to 

further your personal development 

why and how to properly handle your 

sound system in order to improve 

results in the critical phase-domain. 

There are a lot of misunderstandings 

around this topic and being 

able to master what this seminar 

touches enables you to understand 

the magnitude of the problem and 

take appropriate actions to improve 

PA-system performance dramatically. 

This seminar is a must for every 

serious PA engineer and technician 

dealing with sound systems - Live or 

Installation. 

HÖGRE BRANDSÄKERHET 

MED 

BRANDIMPREGNERING 

Tisdag 23/4 10.00-11.30 

BRANDSKYDD AV LÖS 

INREDNING 

 

man ska bygga eller renovera för 

att uppnå en brandsäker miljö. Men 

reglerna vid om eller nybyggnation 

berör bara den fasta inredningen, d v 

s väggar, dörrar, golv och tak, så vad 

händer när en verksamhetsutövare 

 

De två lagar som är tongivande 

när det gäller brandskydd i Sverige 

idag är Boverkets Byggregler (BBR) 

kapitel 5 och Lag om skydd mot 

olyckor. Den första lagen reglerar hur 

man i detalj får bygga och renovera 

byggnader och berör bara den fasta 

inredningen. Lag om skydd mot 

olyckor (LSO) är en målstyrd lag som 

anger att fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren 

ska vidta åtgärder 

för att skydda sig mot brand. 

Vi kan konstatera att BBR är betydligt 

mer detaljerad än LSO, och att 

 

den lösa inredningen (Lös inredning: 

Föremål man lätt kan ta med sig, t ex 

soffa, säng, TV, mm) 

RISKBEDÖMNING 

För att bedöma brandrisken bedömer 

vi två saker: sannolikhet för och 

konsekvens av brand. Det som avgör 

hur sannolikt det är att en brand 

uppstår är t ex om det förekommer 

heta arbeten, pyroteknik, elektriska 

värmekällor, risk för anlagd brand 

mm. Konsekvensen avgörs av dels 

hur mycket bränsle (brandbelast- 

 

för förutsättningar för utrymning. 

Uppstår en brand kommer den inte 

ta hänsyn till om bränslet tillhör fast 

eller lös inredning, brinner det så 

brinner allt brännbart. Hur ska jag då 

avgöra vad som är brandsäkert och 

vems är ansvaret? 

Det är viktigt att göra en helhetsbedömning 

av brandskyddet och inte 

stirra sig blind på en viss detalj. I de 

 

i svåra fall kan man behöva tillkalla 

extern hjälp från brandkonsult. För 

att stödja enskilda utövar kommun- 

Sidan 41 

proScen 

ens räddningstjänst tillsyn av LSO, 

och kan i förelägganden eller påpekanden 

begära eller rekommendera 

vissa åtgärder. Viktigt: det är dock 

inte räddningstjänstens uppgift eller 

befogenhet att godkänna någonting, 

ansvaret vilar helt på fastighetsägare 

och hyresgäst. 

BRANDIMPREGNERING 

ETT ENKELT SÄTT ATT MINSKA 

RISKEN FÖR BRAND 

För att minska brandrisken kan vi 

antingen minska sannolikheten 

(värmekällor) för eller konsekvensen 

(brandbelastningen) av en brand. 

Detta kan man göra på väldigt 

många olika sätt, ett av dem som 

dessutom är ganska billigt och 

enkelt är att använda sig av brandimpregneringsmedel, 

att ”branda” 

det material man bedömer som 

alltför lättantändligt. På vissa 

 

använda brandhämmande kemikalier. 

Moderna kemikalier är helt 

ofarliga för miljö och hälsa och kan 

göra absorberande material så gott 

som obrännbara. 

Man ska dock vara försiktig med 

att överdriva användandet av en 

viss metod. En riskbedömning och 

åtgärdsplan måste göras i varje 

enskilt fall. Att brandimpregnera 

material är troligtvis en metod som 

kommer att bli mycket vanlig i framtiden. 

Andreas Wirdemo är Utbildad 

brandman (SMO) vid MSB Revinge. 

Startade 2009 företaget Eldupphör 

AB som erbjuder utbildning 

och konsultation inom områdena 

brandskydd, utrymning, systematiskt 

brandskyddsarbete samt första 

hjälpen.

proScen 



INIFRÅN OCH UT 

Tisdag 23/4 14.00-14.50 

Beskrivning av arbetsprocessen 

vid framtagandet av förslaget till 

en ny nationalscen för opera, dans 

och musikteater i Stockholm med 

arbetsnamnet ”Projekt Masthamnsoperan”. 

Utgångspunkten har varit att 

skapa ett musikteaterhus med hela 

verksamheten under samma tak 

och med stor utvecklingskapacitet 

långt in i framtiden. Masthamnen 

som ligger vid Fåfängans fot är en 

ypperlig plats för ett hus av den 

här storleken, men närheten till 

Fåfängan, som är ett mycket älskat 

 

kräver också att man visar platsen så 

stor respekt som möjligt. 

Vi kommer vid föreläsningen att 

steg för steg visa hur vi har arbetat 

med att konstruera huset inifrån och 

ut. Den tänkta verksamheten och 

hänsynen till platsen har alltså varit 

helt styrande för husets utformning. 

Förslaget, som det ser ut i dag, 

 

monter på mässan LLB 2013 under 

rubriken ”Projekt Masthamnsoperan”. 

GLÖDLAMPANS 

ERSÄTTARE 

GER PLATS PÅ SCEN 

FÖR NY TEKNIK 

Onsdag 24/4 10.00-10.50 

Glödlampan är snart ett minne blott, 

den har stegvis fasats ut från våra 

hem med start år 2009 då alla matta 

glödlampor var först ut att förbjudas. 

Första september förra året försvann 

de sista glödlamporna då klara 40, 

25 och 15 watts lampor fasades ut. 

-Vi är mitt i ett spännande teknikskifte 

på belysningsområdet som 

både ger möjligheter till bättre belysning 

och stora energibesparingar, 

berättar Thomas Sandvall, belysningsspecialist 

vid Energimyndighetens 

Testlab. 

Första september är ett viktigt datum 

för alla som arbetar med belysning 

och ljussättning. I år kommer 

LED-lampor och riktade ljuskällor, 

 

energikrav och alla slags lampor 

kommer att energimärkas för att 

göra det lättare att välja energisnåla 

lampor. Dessutom utökas skalan på 

energimärkningen med ytterligare 

A-klasser, A+ och A++, för att ge 

plats för LED-lampor. Med start nästa 

år kommer energimärkning även på 

armaturer som ska visa vilken sorts 

lampa som kan användas i armaturen. 

Det är tillverkare, importörer, 

leverantörer och handlare som delar 

ansvaret för att lamporna uppfyller 

kraven och är rätt energimärkta och 

därför behövs marknadskontroll för 

att se att de följer lagen. Det handlar 

också om att skydda konsumenter 

och upprätthålla en rättvis konkurrens. 

Energimyndigheten är ansvarig 

myndighet i Sverige för EU:s ekodesign- 

och energimärkningsförordningar. 

Sidan 42 

-Vår roll är att främja ny energieffektiv 

teknik och bevaka produktkvaliteten, 

säger Thomas Sandvall. 

Det handlar inte bara om att ställa 

krav på energieffektivitet utan även 

ljuskvalitet, till exempel färgåtergivning 

och livslängd som också 

omfattas av EU-lagstiftningen. 

ALLA SPARAR PÅ EFFEKTIVARE 

BELYSNING 

När alla glödlampor och annan 

ineffektiv hembelysning är borta 

beräknas det minska elanvändningen 

i EU med minst 39 miljarder 

kilowattimmar och i Sverige med upp 

till 2 miljarder kilowattimmar per år. 

Sveriges minskning motsvarar den 

totala elanvändningen i över 100 

000 elupp-värmda villor. Ekodesign- 

och energimärkning bidrar till EU:s 

mål om 20 procents energieffektivisering 

till år 2020. Mer information 

om belysning hittar du på Energimyndighetens 

webbplats, www. 

energimyndigheten.se/belysning 

eller ladda ner Lampguiden som är 

Energimyndighetens mobilapplikation 

om hembelysning. 

COACHANDE LEDARSKAP 

Tisdag 23/4 10.00-10.50 

”Målet för ett coachande ledarskap 

är att skapa medvetenhet, ansvarskänsla 

och självtillit hos varje 

medarbetare. Då frigörs deras fulla 

potential” 

Coaching är ett fenomen som 

drar över världen sedan många år 

tillbaka. Det utbildas oerhört många 

professionella coacher i Sverige 

just nu och många startar eget med 

målet att hjälpa andra människor 

att utvecklas, nå sina mål, förbättra 

relationer, hitta jobb, ”boosta” sin 

karriär, etc. 

– Det är ibland lite för mycket av

”halleluja” i branschen, säger Göran 

Larsson på Syrsa som är professionell 

coach och utbildningskonsult. 

Många coacher är så uppfyllda 

sina nyvunna kunskaper och ”upppeppade” 

av företagen som utbildar 

dem, att de ofta är övertygade om att 

de kommer att frälsa världen. 

Göran Larsson på Syrsa har valt att 

jobba strikt professionellt med coachning 

och fokuserar på att coacha och 

utveckla yrkesverksamma chefer. Vi 

ser allt oftare i platsannonser att det 

söks ”coachande chefer” och kraven 

på ett coachande ledarskap blir allt 

vanligare. Tappert försöker många 

chefer att anpassa sitt ledarskap för 

att bli mer coachande. 

- Min erfarenhet är att alltför många 

chefer förvisso har en bra uppfattning 

coachning, men har liten vetskap om, 

och förmåga i hur de skall använda 

coachning i sitt ledarskap. De har för 

lite på fötterna och är otränade, vilket 

leder till ett otydligt ledarskap. Likaså 

tappar de förmågan och modet att 

vara chefer när det behövs. Det 

coachande ledarskapet passar inte i 

alla situationer! 

MEN VAD ÄR DÅ BRA MED ETT 

COACHANDE LEDARSKAP? 

Först och främst är det ett fantastiskt 

bra kommunikationsverktyg. Kommunikation 

är något av det svåraste 

vi har att hantera i yrkeslivet och 

en del påstår att ledarskap till mer 

90% handlar om kommunikation. 

Ett coachande ledarskap ökar din 

förmåga att kommunicera tydligt. 

Det coachande ledarskapet har 

fokus på att frigöra potential. 

Genom att skapa medvetenhet hos 

medarbetarna ger du dem större 

möjlighet att välja och ta beslut i 

vardagen. Eget ansvar är en av våra 

största motivatorer i yrkeslivet. Det 

coachande ledarskapet är tydligt 

med det egna ansvaret hos var och 

en. “Båda dessa saker gör att frigör 

tid för ledarna och samtidigt skapar 

vi motivation på arbetsplatsen,” 

säger Göran Larsson på Syrsa. 

FEEDBACK 

ETT KRAFTFULLT UTVECKLINGS- 

VERKTYG 

Tisdag 23/4 11.00-12.00 

“Man vill bli älskad, i brist därpå 

beundrad, i brist därpå fruktad, i brist 

därpå avskydd och föraktad. Man 

vill ingiva människorna något slags 

känsla. Själen ryser för tomrummet 

och vill kontakt till vad pris som 

helst.” 

Citatet kommer från Hjalmar Söderbergs 

dagboksroman Dr. Glas från 

 

av de största motivatorerna vi har i 

yrkeslivet (kanske även i privatlivet) 

– att bli sedda och bekräftade för 

det vi gör. Feedback eller återkoppling 

som ju är ett utmärkt svenskt 

ord, är det bästa sättet att se och 

bekräfta medarbetare och kolloger i 

det dagliga arbetet. Då handlar det 

inte bara om beröm, utan att faktiskt 

hjälpa medarbetare och kollegor att 

se beteenden som kanske inte blir 

bra eller leder framåt mot målen. 

Feedback är effektivt när det gäller 

att sätta en gräns – tex. när någon 

pratar för mycket under mötena, när 

vi blir utsatta för ”härskartekniker”, 

när en medarbetare ständigt kommer 

Sidan 43 

proScen 

för sent, osv. - I dessa situationer 

krävs det naturligtvis mod och det är 

lättare att vara modig när man har 

verktyg för framgångsrik feedback, 

säger Göran Larsson på Syrsa som 

jobbar med att utbilda chefer och 

medarbetare i feedback. 

Feedback är också ett kraftfullt 

verktyg för att hjälpa varandra att 

utvecklas. Vi vill alla vara framgångsrika 

i vår yrkesroll oavsett vi 

är fotbollsproffs, skådespelare, 

ekonom, lärare, chef, projektledare 

eller industriarbetare. För att utvecklas 

behöver vi omgivningens ”ögon” 

och ”öron”. Det kan dock upplevas 

oerhört jobbigt till en början att få 

feedback på våra prestationer. - 

Detta beror oftast på två saker, 

säger Göran Larsson. Vi styr inte 

återkopplingen själva (vi har kanske 

inte ens bett om den) och den har 

oftast fokus på det vi inte gör bra. 

Genom att själva be om feedback 

kan vi styra den och om vi alla 

lägger mer fokus på det vi gör bra 

(vilket ofta är 90-95% av det vi gör 

om dagarna) så kommer vi lättare 

ta emot feedback även på de saker 

vi inte är starka på. Det krävs både 

mod och spelregler för att ta emot 

respektive ge feedback för att den 

ska bidra till utveckling. Att ge en 

medarbetare återkoppling som inte 

vill eller är beredd att ta emot den är 

meningslöst. Det enklaste sätter för 

en ledare att nå fram med feedback, 

är att jobba med ett coachande 

förhållnings-sätt. – Låt medarbetaren 

ser 

– både vad den gjort bra och vad 

som behöver förändra eller förbättra. 

Genom att ställa frågor och lyssna 

på medarbetaren så behöver du 

som chef egentligen bara förstärka 

 

över. Minst 80% av fokus skall ligga 

på det medarbetaren gör bra och på 

deras beteende, inte deras person, 

påpekar Göran Larsson. Det mest 

framgångsrika sättet att skapa ett

proScen 


feedback klimat i organisationen 

är att prata om hur ni jobbar med 

feedback och att utbilda alla. Ett bra 

feedbackklimat skapar utveckling 

och leder till goda relationer. Goda 

relationer på arbetsplatsen frigör 

mer energi och potential än t.ex. 

löneförhöjning eller ny inredning gör, 

avslutar Göran Larsson på Syrsa. 

THE SECRET OF A GOOD 

SOUND SYSTEM DESIGN 

Onsdag 24/4 15.15-16.15 

Whether it is an installation or a 

mobile application, sound reinforcement 

systems seem to be all about 

the latest in digital gadgetry that 

“makes it work properly” these days. 

While digital signal processing 

(DSP) is a very powerful tool for the 

r&d engineer to get the most out of 

components, how drivers are physically 

arranged still is the dominating 

factor in many key parameters of a 

loudspeaker cabinet. In the same 

way, the user of a modern sound 

reinforcement system should always 

remember and respect some fundamental 

acoustic relationships before 

 

The session will address some of 

those issues, starting with sound 

ways to approach a system design, 

and progressing into basic but 

effective direct sound management 

techniques that work in a refreshingly 

non-DSP way to prevent common 

issues from happening 

DIRECTIONAL LOW 

FREQUENCY SOURCES 

Torsdag 25/4 10.00-11.00 

is about unveiling the mystery that 

often shrouds directional subwoofer 

arrangements, their workings, 

 

approaches to directional subwoofers 

will be dissected, discussed and 

compared, giving an overview of the 

features that count, which comprise 

quite a bit more than “making it quieter 

behind the box”. 

LOOKING AT IMPULSE 

RESPONSE IN REAL LIFE 

PRACTICALLY 

Onsdag 24/4 15.15-17.15 

Aimed at Pro Audio engineers for 

both live- and installations - why education 

around measuring PA systems 

really matters (Read: Get your act 

together!). 

With the help of live measurements 

on speakers we will practically 

demonstrate to you that measuring 

lower frequencies with the associ- 

 

yields wrong results easily when you 

do not interpret the signals correctly. 

The demonstration will be supported 

by an in-depth explanation on how 

frequency, phase and the impulse 

response are related to each other. 

We will also let you hear the dif- 

 

phase system and one that has 

 

issues one will encounter when 

 

audio developments. 

This seminar is intended to give you 

the incentive to further your personal 

development why and how to 

properly handle your sound system 

in order improve result in the critical 

phase-domain. There are a lot 

of misunderstandings around this 

topic and being able to master what 

this seminar touches enables you 

Sidan 44 

to understand the magnitude of 

the problem and take appropriate 

actions to improve PA-system performance 

dramatically. This seminar is 

a must for every serious PA engineer 

and technician dealing with sound 

systems - Live or Installation. 

ASYMMETRIC ARRAYS 

FOR FIXED INSTALLA- 

TIONS 

Tisdag 23/4 15.30-17.00 

Conventional array versus progressive 

directivity array, and horizontally 

 

on FRVI (Frequency Response Variation 

Index) from room acoustics, 

arrayability, gain shading, typical 

line array and Progressive Directivity 

Array with both symmetrical 

and asymmetrical waveguides. The 

presenters will use real examples 

and simulate the result both graphical 

and using Auralization.. 

One of the unique requirements 

for sound reinforcement speaker 

 

coverage control – sometimes this 

requires an asymmetrical pattern. 

Vertical control can be achieved 

by arraying sound sources, but in 

the horizontal plane, a horizontally 

asymmetrical waveguide may be 

the best solution. The radiation 

characteristics of horizontally asymmetrical 

waveguides with continuous 

arc diffraction slots are discussed. 

Waveguides with different angular 

variations are developed and their 

radiation characteristics are measured. 

Symmetrical and asymmetrical 

waveguides are compared, and 

the controllable frequency range and 

limitations are discussed.

INTELLIGENT LIGHTING 

IN HOLLYWOOD 

PRODUCTIONS 

Onsdag 24/4 12.30-13.30 

An overview training for users on 

general wireless lighting control, how 

to Co-Exist in a radio crowded environment 

but also how to combine 

different protocols from DMX, RDM, 

Art-Net as well s/ACN. Wireless 

Solution display and explain different 

products and tools for Wireless Controls. 

How to use them to get the best 

result. How to avoid basic traps and 

get the best wireless technology with 

different installation or rental project. 

In the session Ben Darrington with 

5 year experience from Installation 

 

Thatcher from LA Lighting Controls 

in USA experience his knowledge on 

how to use Wireless Lighting control 

in the movie industry. 

WIRELESS AND LARGE 

EVENTS 

Onsdag 24/4 10.00-11.00 

How new wireless technology can 

help us in the future - impressive 

examples of major events and installations 

ARENA LJUD 

SIMULERING OCH VERKLIGHET 

Tisdag 23/4 10.00-11.30 

Nu är den nya nationalarenan i 

bruk med den senaste tekniken i 

nätverk audio och line array. En 

kort genomgång av hur man använder 

modern datateknik att ta fram 

electroacoustic designs. Hur ser 

verkligheten ut jämfört med de 

beräkningar. Vi ska också höra om 

hur man projekterar arenaljud från ett 

akustiskt perspektiv. 

SCALE THROUGH 

MODULARITY 

A POST-MODERN TAKE ON LINE 

ARRAYS 

Onsdag 24/4 16.30-17.30 

NEXO’s chef för forskning och 

utveckling Francois Deffarges pre- 

 

Francois beskriver utvecklingen från 

koncept till färdig produkt, om de patenterade 

lösningar som ligger bakom 

det modulära systemet. Vi får en 

genomgång av allt från elementens 

utformning till de unika lösningar som 

tagits fram för riggning. Är STM ett 

gångbart alternativ till ett traditionellt 

line-array? 

AN INSIDE VIEW ON 

LED LIGHTING 

Onsdag 24/4 13.00-14.00 

Tim Stokholm redogör ingående för 

LED-tekniken och dess fördelar. 

ning 

på marknaden men Tim tar upp 

vad du som erfaren ljussättare med 

höga krav ska tänka på för att välja 

rätt. 

 

ersätta eller kombineras med traditionell 

belysning och Tim berättar 

om tekniken bakom denna lösning 

och hur du som användare får ut så 

mycket som möjligt av den. 

Ett seminarium där vi fokuserar på 

den nya tekniken och det paten- 

Sidan 45 

proScen 

terade färgsystemet X7 som ger 

oanade möjligheter. Tim har många 

års erfarenhet av belysning och 

installation och arbetar idag för ETC 

- Electronic Theatre Controls, en av 

världens största tillverkare av professionell 

ljusutrustning och styrning. 

Nya krav på infrastruktur för data 

och strömförsörjning när LED gör 

intåg på scenen. 

REQUIREMENTS FOR DATA 

AND POWER 

INFRASTRUCTURES FOR 

LED STAGE LIGHTING 

Torsdag 25/4 13.00-14.00 

Detta seminarium utforskar djupgående 

de nya krav som ställs på 

systemen för data och el som ställs 

i en blandad miljö med LED och 

glödljus. 

Adam tar upp frågor som läckströmmar, 

startströmmar och hur vi kan 

ta tillvara de miljömässiga fördelarna 

med den nya tekniken och 

samtidigt ge en designer frihet att 

blanda traditionellt ljus med LED 

som den önskar. Målgruppen är 

systemutvecklare, konsulter, designers, 

teknisk personal, scen- och 

teknikchefer. 

SVÅRA FRÅGOR ÄR VÄLKOMNA! 

Adam är teknisk chef på ETC 

Europa med inriktning på LEDteknologi, 

dimning och strömförsörjning 

för scener, med djupgående 

kunskap om CE märkning, störningsskydd 

och elektromagnetisk 

interferens.

proScen Riggcertifiering 


ULF NIELSEN 

 

Norden är i hamn. 

Projektet med att införa PLASAs 

 

Assessorgruppen har ”tränat” på ett 

erats 

av våra nordiska assessorer 

under överinseende av PLASAs 

kontrollanter. Så nu kommer vi själva 

 

Föreningen IRC-Nordic har nu 

fullföljt sitt uppdrag att transformera 

 

de nordiska länderna. Föreningen 

IRC-Nordic har haft många medlemmar 

under åren som föreningen har 

funnits. Medlemmarna är från arenor 

och teatrar, både stora och små. I 

 

och teknikleverantörer och några 

arrangörer. 

Föreningen vill framföra sitt tack till 

alla medlemmar som har stött oss. 

Företag som Layher och Certiex 

har varit föreningen till stor hjälp 

med utrustning, så att vi har kunnat 

 

PLASAS anvisningar. Föreningens 

siera 

projektets genomförande. Alla 

inblandade har ställ upp och medverkat 

ideellt. 

VAD HÄNDER NU? 

Nu har man möjlighet att öka krav 

och kompetens på de som arbetar 

med att hänga upp och rigga rår 

och trossar. Den personal som man 

anlitar till att sätta lyftpunkter kan 

 

innebär också att de personer som 

trerade 

och de olika arbetsgivarna 

kan nu välja personal från en lista. 

Arbetsmiljöverket har följt och stöttat 

processen och tycker det är bra att 

branschen har infört en ”standard” på 

hur riggarbetet ska utföras. De rig- 

- 

 

Den kommer till en början att 

genomföras i Malmö. StageVision 

Oresund AB har fått i uppdrag att 

 

genom att öppna ett riggingcenter 

 

 

är Pontus Friberg pontus.friberg@ 

stagevision.se som ansvarar för att 

 

PLASAs direktiv. Även danska, 

 

Sidan 46 

 

 

hålla olika förberedande utbildningar 

på olika nivå på vårt center i Malmö. 

StageVision kommer under 2013 

att hålla olika event och öppet-hus 

aktiviteter på olika platser i landet 

för att informera, träffas och öva. 

Först ut är Göteborg med öppet-hus 

måndagen den 29 april kl. 14-20 i 

 

dit och testa riggingutrustning och 

 

 

Under LLB mässan i Älvsjö den 24 

april kommer IRC-Nordic att hålla ett 

semniarie och informera kring rigg- 

 

information kring seminariet hittar 

du på www.llbmassan.se Vill du veta 

 

du kontakta StageVision Oresund AB 

och Pontus.friberg@stagevision.se 

Ulf Nielsen 


x 

På initiativ från STTF uppvaktas 

både Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket 

kring frågor som berör 

säkerheten på våra scener och 

event. 

Arbetsmiljöverket uppvaktas kring 

riktlinjer för uppförande av scener 

och läktare. Svensk Teaterteknisk 

Förening har tillsammans med SLS 

– Ställningsleverantörerna i Sverige 

(Layher, Haki, Plusåtta och Peri) 

och fackförbunden, Teaterförbundet 

, Svenska Musikerförbundet 

och Sveriges Yrkesmusikerförbund 

SYMF, gjort en gemensam 

skrivelse till generaldirektören på 

Arbetsmiljöverket. Där framför vi en 

stor oro kring de ökade tillbuden och 

olyckorna i samband med scenbyggnationer 

och läktare. 

Det har under senare tid inträffat ett 

antal tillbud och allvarliga olyckor 

kring scen- och läktarbyggen både i 

Sverige och i övriga världen. 

Dåligt väder och okunskap kring 

uppbyggandet av läktare/scen, samt 

felaktigt val av material har varit 

några bidragande orsaker. STTF 

och de övriga i gruppen vill tydligöra 

problematiken kring de ökande 

olyckorna och ser en negativ utveckling 

på området. 

Man hoppas att Arbetsmiljöverket 

ska bidra till framtida direktiv kring 

STTF Uppvaktar... proScen 

ULF NIELSEN 


STTF uppvaktar Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket. 

kompetens på personal och bättre 

kunskaper kring material och laster 

som påverkar scener och läktare. 

För att öka säkerheten i denna fråga 

har det bildat en arbetsgrupp där 

även Svensk Scenkonst och SP, 

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 

samt besiktningsmän ingår. 

Arbetsgruppen kommer att ta fram 

ett förslag på PM och riktlinjer som 

kommer att skickas ut på remiss. 

Även Elsäkerhetsverket kommer 

under våren att uppvaktas för att 

tillsammans med branschen se över 

vilka arbetsuppgifter som utförs 

Sidan 47 

inom teater och event som kräver 

el-behörighet, samt hur framtida 

elbehörigheter kan se ut för teater- 

och eventbranschen. 

Mötet tillsammans med arbetsgruppen 

och Elsäkerhetsverket, kommer 

att hållas på Stockholms Stadsteater 

under våren. 

För mer information kontakta Ulf 

Nielsen i STTFs monter på LLB. eller 

via mail. 

Ulf Nielsen 


proScen Stavanger Konserthus 

TORSTEN NOBLING 

STAVANGER KONSERTHUS 

I Stavanger har det byggts ett nytt 

konserthus. Invigningen ägde rum 

under något som kallades ”House 

warming week” med början den 15 

september i höstas. 

Det nya huset ligger inte långt från 

”Kuppelhallen”, Stavangers tidigare 

konserthus, i Bjerstedparken. 

Tillskottet är huvudbyggnaden i kommunens 

satsning på att förvandla 

Torsten Nobling berättar om projektet med Stavanger Konserthus. 

parkområdet till ett kulturområde med 

musikkonservatorium, kulturskolor på 

både grundskole- och gymnasienivå 

och dansskola mm. 

Torsten Nobling berättar om AIX 

arbete med att planera de scentekniska 

systemen. 

Stavanger symfoniorkester kommer 

att framföra sina konserter i det nya 

huset. 

Sidan 48 

 

Konsertsalen för akustiska konserter 

med plats för 1500 åhörare är döpt 

till Fartein Valen. Vid sidan om den 

ligger multisalen Zetlitz. En konsertsal 

anpassad för elektroakustisk 

musik med plats för 850 sittande. 

I kombination med sittande och 

stående ryms det 1900 personer. 

I foajén hänger en plattform som 

kan användas för kammarmusik och

solokonserter för ca. 100 åhörare. 

Alla scener är planerade för att ta 

emot gästande orkestrar och andra 

musikaliska produktioner. 

Framför konserthuset, mot Stavanger 

centrum, ligger ett stort torg 

 

torget kan det byggas upp temporära 

scener med plats för upp till 10 000 

besökare. Denna artikel handlar om 

konsertsalen Fartein Valen. I nästa 

ProScen berättar jag om Zetlitz. 

KONSERTSALEN 

Salen är byggd enligt ”skolådemodellen”. 

Det är en rektangulär box som 

står helt fritt från övriga delar av 

huset. Rummet är ca 25 meter brett, 

40 meter långt och 23 meter högt. 

Rummet är disponerat så att parketten 

har plats för ca 600 åhörare. 

Resten av publiken sitter på balkonger 

i tre nivåer. Den relativt sett 

lilla parketten innebär att åhörarna 

Stavanger Konserthus proScen 

kan placeras så att rummet känns 

som om det vore fullsatt och intimt 

även när det inte är utsålt. Belysningen 

på balkongerna kan tonas ned 

så att kontakten mellan orkestern 

 

För att rummet skall ha så stor 

volym som möjligt samtidigt som 

det upplevs som intimt har sidobalkongerna 

placerats fritt hängande 

en bit ut från väggarna. En åtgärd 

som föreslogs av projektets akustiker 

Eckhard Kahle. I och med att 

balkongfronterna hamnade närmare 

orkestern förbättrades också 

förutsättningarna för att ge musik- 

 

Det som också utmärker salen är 

att den är utrustad med ett höj- och 

sänkbart tak. Slaglängden är knappt 

5 meter. Att förändra takhöjden 

innebär att salens akustiska volym 

kan varieras med ca 25 %. I och 

med detta förändras också rummets 

efterklangstid direkt proportionellt 

Sidan 49 

mot volymförändringen. Tillsammans 

med övriga variabla akustiska 

system kan efterklangstiden varieras 

i området 1,4 – 2,1 sec. 

Den långa efterklangstiden behövs 

inte bara för att tillgodose behovet 

för en symfoniorkester. Den stora 

volymen behövs i hög grad eftersom 

Stavanger hade råd att bygga en 

riktigt stor orgel. 

I salens fond, infälld i en väggnisch, 

installerades en orgel med 65 stäm- 

mor och 4 564 pipor. Den största är 

10 meter hög, den minsta är bara 

18 mm. Instrumentet är 10,5 meter 

högt och upptar ca 300 kubikmeter 

i volym. Orgeln har byggts av det 

norska företaget Ryde & Berg Orgelbyggeri 

AS. 

HÖJ- OCH SÄNKBART TAK 

Takelementen är uppdelade i 8 

sektioner som kan manövreras


oberoende av varandra. Spalterna 

mellan elementen och omgivande 

väggar upptar en area av ca 3 % av 

hela takarean. Det innebär att taket 

kan betraktas som akustiskt tätt vilket 

är nödvändigt för att volymförändringen 

skall ge någon effekt. 

Varje taksektion inklusive egenvikt 

kan väga 30 ton. Viktvariationen 

beror på hur mycket nyttig last som 

har hängts upp. Total rörlig vikt som 

därmed kan hänga ovanför publiken 

är 240 ton. I nuläget är inte den 

totala kapaciteten utnyttjad varför det 

”endast” hänger 180 ton. 

Takelementen är tillgängliga, 

oberoende av vilken höjd taket 

hänger i, via teleskopiska stegar från 

tågvinden. Väl nere på taket kan man 

röra sig fritt över alla taksektioner. 

Varje element har skyddsräcken runt 

försedda 

passager så att det går att 

gå och transportera utrustning mellan 

taken utan att behöva ta sig upp 

till tågvinden. På varje takelement 

är uttag för ström, signal och ljud 

permanent installerade för att kunna 

försörja tillfälliga installationer. Alla 

kabelmatningar sker via kabelkedjor, 

chain links, från tågvinden. Varje taksektion 

är försedd med tre kabelkedjor 

med olika innehåll för att undvika 

störningar mellan de olika systemen. 

Den från publiken synliga undersidan 

av taket består av böjda gipsskivor 

som väger 70 kg/m2, därför den höga 

totalvikten. Takpanelernas uppbyggnad 

är självklart en viktig del av 

rummets akustiska behandling. 

Takpanelerna är uppdelade i sektioner 

med 10 cm breda spalter 

orienterade i rummets längdriktning. 

Spalterna är till för att kunna släppa 

tingtelfrar 

som står på det rörliga 

takets ”golv” av gallerdurk. Gallerdurken 

har en maskvidd på 65x65 

mm, tillräckligt stora öppningar för att 

låta en lyftkrok passera. Kättingtelfrar 

är monterade i stativ försedda med 

 

Varje telfer kan lyfta 1 ton. 

För att det höj- och sänkbara taket 

skall vara akustiskt tätt är spalterna 

normalt täckta med 60 cm långa lock. 

Locken tas tillfälligt bort när en lyftkrok 

skall kunna passera. Viktigt är att 

locken återplaceras när öppningen 

inte längre behövs för att garantera 

att taket är tätt. 

Taket är som sagt till för att förändra 

salens volym och därmed efterklangstiden. 

REFLEKTORER 

Oberoende av på vilken nivå taket 

hänger så är det för högt upp för 

att kunna ge musikerna värdefulla 

 

musikerna bra feed-back install- 

 

med en total area på ca 180 kvm. 

 

till golv. De är tillverkade i vit Corian. 

Ett patenterat material som tillverkas 

av DuPont. Akryl är en av de viktigare 

beståndsdelarna. Materialets 

främsta egenskap är att det efter 

uppvärmning till ca 150°C kan formas 

till i stort sätt vilka former som helst. 

De färdiga föremålen blir helt fria från 

synliga skarvar. En annan egenskap 

är att det kostar mycket pengar. 

Genom att variera tjockleken på 

 

resp. undersidor har utomordentligt 

goda akustiska egenskaper erhållits. 

Beroende på orkesterns storlek och 

typen av musik som skall framföras 

 

BELYSNINGSTROSSAR 

 

scenpodiet är ju inte det man helst 

önskar sig när det kommer till att 

belysa scenen. Dels behöver musikerna 

mycket ljus och från rätt håll 

och dels skall scenen och fonden 

kunna belysas under konserter och 

andra föreställningar. Efter många 

och intensiva diskussioner accepterade 

akustikerna att en 80 cm bred 

 

användas för installation av höj- och 

Sidan 50 

sänkbara belysningstrossar. I totalt 

6 st. trossar monteras armaturer för 

podiebelysningen och strålkastare 

för den sceniska ljussättningen. För 

att förstå komplexiteten. Det gick 

inte att komma överens om de olika 

placeringarna över hela scenområ- 

 

 

så att den kan vinklas för att göra 

det möjligt att passera med en belysningstross. 

Belysningstrossarna varierar i längd 

mellan 13-15 m. Till varje belysningstross 

matas fast ström, DMX och 

Ethernet till distribuerade dimrar 

monterade inne i trossarna. Andra 

kablar ned är till för ljud och video 

mm. 

Utöver de fast installerade trossarna 

ingår i utrustningen också lösa tros- 

 

telfrarna för att skapa tillfälliga 

scenuppbyggnader med intäckning 

och tak. 

Inte bara strålkastare kan lyftas. 

Även om Fartein Valen är en 

konsertsal för akustisk musik utan 

förstärkning behövs i många sammanhang 

ändå högtalare. 

Tre högtalarlyftar är installerade 

över scenens framkant. Den mittre 

för att lyfta ett center cluster. 

De två yttre högtalarlyftarna, L/R, 

kan förskjutas i sidled så att ljuddistributionen 

kan optimeras till hur 

scenen är disponerad. 

RIDÅER 

Något som inte är allt för vanligt i en 

konsertsal är behovet av en huvudridå. 

I Stavangers fall var det tidigt 

uttalat att en ridå skulle installeras. 

Kravet byggde på erfarenheter från 

den tidigare konsertsalen ”Kuppelhallen”. 

Man har av tradition ofta 

tagit emot artister, företrädesvis 

internationella, som kräver att det 

 

i den skala som Fartein Valen salen 

har var inte lätt.

Ridån skulle inte kunna öppnas 

i sidled eftersom den då skulle 

kollidera med sidobalkongerna. 

Rummet saknar scenhus vilket innebar 

att den inte kunde förvaras i ett 

scentorn. Ett absolut akustiskt krav 

 

fritt i rummet när de inte behövdes 

eftersom de då fungerar som absorbenter. 

Den enda lösningen som återstod 

var att se till så att ridån kunde lyftas 

rakt uppåt. Konsekvensen blev att 

den 22 meter höga ridån kan veckas 

upp och in i ett 1,5 m högt utrymme 

mellan det höj och sänkbara taket 

och under tågvindsgolvet. För att 

komplicera det hela ytterligare så 

måste den del av taket där ridån lyfts 

igenom byggas som en öppningsbar 

lucka, 1,7 m bred och 20 meter lång. 

När det visade sig att det skulle 

gå bra kändes det inte så svårt att 

bygga två liknande konstruktioner 

till. Den ena är för att dölja en s.k. 

repetitions fond, back-drop. Den är 

placerad långt bak i salen framför 

varas 

den absorberande effekten 

av den som publiken står för under 

konserter. 

Den andra liknande konstruktionen 

är en vanlig, men kraftigt absorberande, 

svart fond installerad 

bakom scenen. 

 

också plats för förvaring av en rullbar 

projektionsduk monterad i en 

bärande trosskonstruktion. Projektionsduken 

är 22 meter hög och 13 

m bred. En av de största som leverantören 

har tillverkat. 

AKUSTIKGARDINER 

För att uppfylla kraven med att förändra 

de akustiska förhållandena i den 

omfattning som önskades installerades 

också sidogående draperier. I 

utdraget läge täcker gardiner salens 

båda långväggar från golv till tak. 

Tillräckligt hög absorptionsfaktor 

erhölls i och med att dubbla lager av 


Sidan 51


500 gr/kvm tyg hänger en bra bit ut 

från vägg. Även dessa textilier kan 

inte hänga fritt i salen när de är från- 

 

i fram-resp. bakkant av konsertsalen. 

När draperierna är inkörda stängs 

förvaringsutrymmena för med paneldörrar. 

Bakom scenpodiet inne i ventilationsdonet 

hänger också en motoriserad 

textil som kan användas 

 

slagverkarna. 

SCENEN 

Slutligen scenen. Alla ansträngningar 

med att utforma salen är av intet 

värde om inte scenen fungerar för 

musikerna. Scenen är 18 m bred 

i framkant och 12 m djup. Effektiv 

yta är ca 200 kvm. Det är en normal 

storlek för scener i moderna konserthus. 

Den har plats för upp till ca 

110 musiker vilket motsvarar en stor 

orkester för t.ex. en Mahler symfoni. 

Stavangers Symfoniorkester har en 

ambition att vara ca 70 musiker, med 

inlånade upp till 90. 

Det innebär att scenen skall kunna 

möbleras för allt däremellan. Bland 

annat därför är det avgörande att 

kunna förändra salens volym och 

torerna. 

Projektets akustiker i samarbete med 

symfoniorkestern utarbetade scenens 

utformning. 

Den främre delen av scenen har 

fast golv. Den delen där dirigenten 

 

rullas in och ut. Golvytan längre in på 

scenen byggdes upp av 20 stycken 

svängda podier fördelade i fyra 

ringar. 

Djupet på varje ring anpassades till 

storleken på de olika instrumentgruppernas 

behov. En inte helt självklar 

Sidan 52 

uppgift eftersom man måste komma 

ihåg att varje dirigent har möjlighet 

att placera om instrumenten som 

det passar dem. 

De fyra raderna av podier kan lyftas 

olika högt med ökande höjd ju 

längre bak på scenen de ligger. 

För ovanlighetens skull kan de 

bakre podierna lyftas 1,6 m. Detta 

för att visuellt bygga ihop scenen 

med körläktaren bakom scenen. 

BELYSNINGSSYSTEM 

Belysningssystemet planerades av 

de engelska konsultföretaget Theatre 

Projects Consultants. 

Mark Ryan därifrån beskriver vad de 

planerade och hur arbetet genomfördes 

i en annan artikel i detta nr.

SLUTORD 

Det har varit en fantastisk resa att få 

vara med att planera ett av de senast 

uppförda konserthusen. För varje 

konsertsal blir resultatet bättre och 

bättre. Redan efter bara fem månaders 

drift har Stavanger konserthus 

 

Perioden sedan invigningen har varit 

hektisk. Till antalet besökare kan 

man säga att Stavangers samtliga 

200 000 invånare redan har besökt 

huset. 

 

berätta om. Zetlitz, en kanske ännu 

intressantare sal beskrivs i nästa 

ProScen. Hoppas då också att vi 

får med en beskrivning av ljud- och 

bildsystemen. 

I ett projekt av den här storleken är 

det många företag och personer som 

är inblandade. 


Nedan följer några data som kan 

vara bra att känna till. 

Beställare 

Nytt Konserthus i Stavanger IKS 

Invigning: 25 september 2012 

Storlek:13 800 kvm 

Produktionskostnad:1,3 miljarder NOK 

Konsultgruppen 

Arkitekt: RATIO arkitekter as, Norge 

Akustiker: Kahle Acoustics, Belgien 

Akukon OY, Finland 

Sinus AS, Norge 

Scenteknisk konsult: AIX-Teater, Sverige 

Belysningsteknisk konsult: Theatre Projects 

Consultants, Storbritannien 

Elektroakustisk konsult: Akukon Oy, 

Finland 

Konstruktör: Hjellnes Consult as, Norge 

El-konsult: ÅF Consult as, Norge 

Ventilation: ÅF Consult as, Norge 

Leverantörer teaterteknik 

Scenteknik: Waagner-Biro, Stage 

System, Österrike 

Scenbelysning: Bico, Danmark 

Ljud o bild: Fotophono/Atea, Norge 

Sidan 53 

Scentekniska data 

20 orkesterpodier 

dynamisk last 250 kg/m², 

hastighet 5 m/min 

statisk last 500 kg/ m² 

6 belysningstrossar 1000 kg 


3 högtalarlyftar 1000 kg 

hastighet 0,3 m/sec 

17 kättingtelfrar i stativ 1000 kg 


8 taksektioner á 30 ton, varav 5 t nyttig 

last hastighet 2,5 m/min 

Huvud ridå 17x22 meter 

hastighet 1 m/sec 

2 fondridåer 15x22 meter 

hastighet 1 m/sec 

Projektionsduk 13x22 meter 

hastighet 0,5 m/sec 

Torsten Nobling 

torsten.nobling@aix.se

proScen Fartein Valen 

MARK RYAN 

FARTEIN VALEN 

Theatre Projects Consultants provided 

production and architectural 

lighting-design and consultation 

services for the Fartein Valen Concert 

Hall in Stavanger, Norway. This 

involved coordination, supervision 

and integration, across the planning 

and construction phases of the 

project. A close working relationship 

developed within the international 

team, which allowed Theatre Projects 

to work sensitively to the client’s 

aesthetic, production and technical 

lighting requirements. 

The design process involved examination 

of user aims and objectives in 

order to correctly identify the venue’s 

performance priorities. Study and 

analysis of user aims and objectives 

was crucial in order for the team to 

design-in technical solutions and a 

 

each performance space. In some 

instances, the client’s aims for light- 

 

services, requiring detailed coordination 

between the system designers 

to achieve the best possible 

overall result. The infrastructure was 

designed by Theatre Projects, but 

installed to a very high standard by 

BICO Professionel (Denmark) in conjunction 

with ETC (USA) and Apply 

TB (Norway). 

 

precision of a well-informed design 

process. The Fartein Valen Concert 

Mark Ryan from Theatre Projects writes about the Fartein Valen Concert 

Hall, Stavanger. 

Hall, used primarily for classical 

music concerts, had very strict noise 

criteria to adhere to. The acoustic 

 

therefore the lighting installed within 

needed to be silent, to not distract 

the audience from the performance. 

An additional challenge was that the 

 

accommodate different music perfor- 

ing 

acoustics with motorised lights. 

Since thyristor dimmers are capable 

 

to produce noise, Kahle Acoustics 

asked for Sinewave dimming, which 

helps to prevent this. 

The Sinewave dimmers (ETC Matrix) 

are themselves very quiet, which 

allowed more freedom of dimmer 

placement. A mixture of centralised 

and decentralised dimming and 

switching was used, which was 

particularly functional in the con- 

Sidan 54 

cert hall because the production 

lighting was destined to suspend 

from the moving acoustic ceiling. 

170 circuits of centralised and 165 

circuits of distributed dimming and 

switching was used throughout the 

hall with power supplies and data 

infrastructure to support more. By 

having some of the dimming system 

in the trusses, the team were able

to meet the acoustic and lighting 

requirements with considerably less 

infrastructure. AIX provided cable 

management for power and data to 

be distributed locally to each truss. 

This not only made cable management 

easier, but also reduced the 

costs of the system as a whole 

without compromising the acoustics. 

The lights and other loose equipment 

 

supplied by the Stavanger-based 

Hove lighting. MA lighting consoles 

controlled a mixture of conventional 

and moving lights. The moving lights 

(ADB Warp M and Martin TW1) were 

provided for non-orchestral events, 

 

but were still chosen for their acoustic 

performance because there is no 

way to hide the noise from cooling 

fans in such a space. The power 

supplied to these lights is remotely 

isolated during orchestral performances 

to ensure the audience are 

not distracted from the concert. 

The architectural lighting in the auditoriums 

and foyers was a mixture of 

both traditional tungsten and contemporary 

LED technology. As LED 

technology improves in price and 

performance the modular infrastructure 

designed by Theatre Projects 

can be adapted to control either LED 

or traditional lights. This is progressive 

and environmentally sensitive 

in its design and allows the public 

areas to be updated in years to come 

without needing to replace infrastructure. 

Stage Lighting Equipment List, 

Fartein Valen 

2x Grand MA2 light consoles with network 

processing unit 

24x Pathport DMX Nodes 

 

1200W 

18x ADB Fresnels (F101& SH50) 

12x ADB PCs (C203) 

24x ETC Source Four PAR EA 

 

 

12x ADB 1X1000W Flood (LF1000) 

 

24x ADB Warp/M (12/30 & 22/50) 

18x Martin TW1 

+accessories and cabling 

Fartein Valen proScen 

Sidan 55 

Mark Ryan 

mryan@theatreprojects.com

proScen Moses Till Mao 

KRISTOFER RÖHR 


Föreställningen ”Från Moses till Mao” 

var ett samarbete mellan Stadsteatern 

och SVT. Ett spektakel i mycket 

fransk tappning i cabare/revy/vaudeville-stil. 

Lokalen var Cirkus, som på 

den tiden var en av SVT:s publika 

studiolokaler. 

Cirkus var då utrustad med ett motoriserat 

ljusbord med 40 stycken 2kw 

kretsar, alltså en liten motor för varje 

krets (Strandfabrikat tror jag). Plus 

ett tiotal uttag för 5kw, alltså bara 

på eller av. Trögheten i de gamla 

 

en liten upptoning, slog man på de 

någon sekund efter tvåornas motoriserade 

que, som hade en kortaste 

övertoningstid på 2,5 sekunder, så 

 

Det franska teatersällskapet ”Le 

Grand Magic Circus”, skulle ge tre 

publikföreställningar, ”Från Moses 

till Mao” inför betalande publik med 

premiär söndag 27 april 1975. 

Producenten Elisabeth Wennberg, 

bildproducenten Benny Persson, 

 

 

Paris en vecka innan för att få se en 

föreställning. Vilket var en självklar 

förutsättning inför själva inspelningen. 

I Paris letade vi upp teatersällskapets 

kontor som då låg i närheten av Rue 

Mouffetard i en av Paris äldsta stadsdelar. 

Det var en pittoresk och nästan 

Kristofer Röhr berättar ur arkivet om April 1975 

Från Moses till Mao 

 

.Lux et veritas” - Ljus och sanning 

medeltida stämning över gator och 

hus. De var små, så när vi efter 

smala portar och trånga trappor och 

loftgångar, skulle kliva in i deras 

 

och rygg för att inte stöta i dörrkarmen. 

Där inne satt en småväxt kille, 

en dvärg, bakom ett stort ritbord som 

upptog nästan hela rummet. Han den 

småväxte, Carlos, föreslog att vi gick 

ner till le bistro på hörnet, för att få 

plats. Vi fyra långa nordbor och den 

lille fransosen, satte oss på 

kvartersbistron runt ett stort grovt 

bord, där en ritning rullades ut och 

espresso serverades. 

Det var en hyfsat detaljerad 

bestyckning 

och en del övriga 

teknikfakta. Carlos, som var både 

ljudtekniker och inspicienten, 

förklarade med få engelska och 

många franska ord några ljudtekniska 

detaljer med Bergstrand. Elisabeth 

 

peu’ - ett uns. Carlos beklagade att 

föreställningen var inställd och gjorde 

en sammanfattning av showen som 

vi inte fattade mycket av, men med 

lite hjälp av ett programblad innehå- 

Sidan 56 

llande några bilder, så anade vi 

ett rörligt skeende och Elisabeth 

hade ju sett tidigare och förklarat en 

del. Somligt skulle utspela sig ute i 

salongen t.ex. 

Efter att ha smält det något kaotiska 

 

det bli lite Paris touristique innan 

den snara hemresan. En högprioriterad 

detalj som tydligt urskiljde 

sig för min ljustekniska del, var att 

 

ljuskonsol med minst 40 kretsar och 

helst två förval. (Allt var analogt på 

den tiden.) 

I TV-studios då, använde vi bara 

fresneler och s.k. mjukljussängar, 

 

att projicera enkla gobos. Mobila 

ljusbord hade vi några få 6-kretsars, 

så det blev till att ragga lampor och 

 

 

förråd, det enda tillgängliga var ett 

28 kretsars som man snabbt kunde 

få hit från Köpenhamn, men det 

hade bara ett förval. Med de två

franske ljussättaren, Alain Poisson, 

tyckte att det skulle gå. 

 

privatteatrar och från DI bl.a. totalt 

en 70 - 80 stycken. Sen var det 

problemet med Cirkus motoriserade 

dimmer-reglage. Det fanns en packe 

ljusrår över manegen på Cirkus och 

för att kunna använda de uttagen och 

koppla de till de lösa dimmer vi hyrt 

 

motorerna i ställverket till ett gigantiskt 

knippe kablage som landade 

ute i ryttargången. Där vi placerade 

dimmers och några lösa LPU:er. 

Mellan pelarna i salongen på Cirkus 

fanns inga rår, så det blev en annan 

specialbeställning. SVT var väl 

försedd med diverse verkstäder 

på 1970-talet och mekaniska verk- 

 

pelare där huvuddelen av frontljuset 

placerades. På torsdagen kom 

teknikgänget och ett par lastbilar, 

scenbygget började. Framåt 23-tiden 

bad mig teknikerna om hjälp med 

matställe, så jag slussade dom 

till den enda öppna restaurangen 

som kunde servera mat så dags, 

Lilla Köpenhamn. Kyparen såg lite 

konfunderad ut när jag översatte lille 

Carlos önskemål på en 9-äggs-omellett, 

men lyckades faktiskt tillfred- 

 

På fredagen fortsatte dekorbygge 

och ljusrigg. Till kvällen bad Elisabeth, 

producenten, mig ta hand om 

Alain, ljussättaren hans fästmö och 

Carlos, eftersom jag var den enda 

som talade en gnutta franska. Hon 

själv skulle se till regissören/huvud- 

 

 

undrade om det skulle gå bra med 

några franska middagsgäster. -??? 

 

tryckte in fransoserna i min Saab 

och iväg rullade vi mot Strandvägen. 

Där på andra sidan Djurgårdsbron 

var det avspärrat upp mot gärdet, 

fullt med polisbilar och blåljus, men 

vi skulle rakt upp till Fältöversten och 

systembolaget, killarna ville ha vin till 

pizzan. Fransmännen undrade vad 

Moses Till Mao proScen 

som hänt och jag som just lyssnade 

på bilradion hörde att man sprängt en 

bomb på tyska ambassaden, någon 

hade dött och nio stycken skadade 

- tror jag. På min knaggliga franska 

blev det aningen fel; ils ont fait 

exploser une bombe, cétait neuf tue, 

mais pas grave, alltså jag påstod att 

det var nio döda men inte allvarligt. 

Detta utlöste ett allmänt skrattande så 

jag höll på att köra på en polisbil, ja ja 

man lär av sina misstag. Det blev en 

uppsluppen och lustig middag med 

min lilla familj med ettårig dotter. 

På Lördan satte ljusrigg och riktning 

 

det användes många olika färger i 

fronten och tror att jag övertalade 

potar 

så att inte närbilderna skulle bli 

alltför smetiga i den tidens ljussvaga 

kameror. 

På söndagen började de repetera 

 

att jag kunde be Alain justera nivåer, 

vilket han motvilligt förstod då han 

också kunde se resultatet i monitorn. 

Ljuskontrollen hade placerats på 

nedre läktare vänster, alltså mitt i 

publikhavet. Alain hade visat mig 

körschemat, ett A4 block med handskrivna 

siffror. Krets för krets med 

nivå för de aktiva och en que-siffra. 

Fortfarande hade jag ingen större 

hum om själva föreställningen, men 

jag skulle få hjälp av en sekreterare. 

Hon var ganska nyanställd i gruppen. 

Men hon var till föga hjälp, hon hade 

heller inte sett denna föreställning 

tidigare, men hon tyckte vi kunde 

hjälpas åt att tyda Alains kråkfötter i 

körschemat. 

Premiär söndag kväll 19:30 och Alain 

dök upp med vitsminkat ansikte, 

vadan detta, tänkte jag oförstående. 

Spektaklet började och efter ett tag 

reste han på sig tog av sig sin jacka 

och byxor och sa till mig att köra 

nästa moment när Ceasar gjorde 

entré och försvann. 

Där satt jag med ett svårtytt 

körschema och en fransktalande 

sekreterare som inte heller kunde 

föreställningen och undrade hur och 

Sidan 57 

när Ceasar gjorde entré. När en 

 

huvudet och en romersk toga runt 

kroppen dök upp, gjorde jag antagligen 

den mest tveksamma ljusväxlingen 

i min yrkeskarriär. Sen kom 

plötsligt Alain in på scen som gladiator 

och revybrottades med en dito, 

bägge nästan helnakna med romersk 

hjälm på huvet och lätt köns-skylda. 

Strax efter, i denna tvärhistoriska 

resa från bibelns Moses till kinas 

Mao, var det David och Goliats tur 

där David spelades av han som 

skötte ena följespoten. 

Sen skulle Adam och Eva dyka upp i 

en tablå ute i salongen, den ”råkade” 

fransyskan se och hastade upp 

regeln som jag visat henne tidigare. 

Du får ta hand om de två spelplatserna 

i salongen, bad jag henne. 

Strax dök Alain upp med svetten 

rinnande och tog över ljusköret. 

Carlos som skötte ljudeffekter och 

diverse rekvisita, hade också ett 

antal roller att spela. Han gjorde en 

väl påpälsad gorilla (som assisterade 

S.Freud), en aningen kortvuxen 

Napoleon och en liten Hitler vad jag 

minns. 

En bit in i föreställningen bättrade 

Alain på sitt smink, krängde på sig en 

fransig mockajacka, satte en cowboyhatt 

på huvet och gav mig åter 

en svårtydd instruktion (min dåliga 

franska) och försvann igen. Så där 

höll det på under den minst sagt spektakulära 

föreställningen. En premiär 

som samtidigt blev en första pjästitt 

för mig. Tack o lov så spelade vi in 

två föreställningar till, så jag kunde 

få Alain att göra diverse ljusjusteringar 

till de ljussvaga kamerornas 

 

pass mycket material att det gick att 

klippa ihop ett hyfsat sammanhållet 

TV-show. 

Fast TV-programmet kom i detta 

fall inte i närheten av den märkliga 

stämningen, av både skratt och 

häpna miner som skakade om i 

Cirkus salong. 

Kristofer Röhr

proScen Masthamnsoperan 

GUNNAR STENEBY 


Ulf Hedberg som är projektledare 

och initiativtagare till projektet har 

arbetat större delen av sitt yrkesliv 

på Kungliga operan, med undantag 

för 8 år under 80-talet då han 

var teknisk chef på Stockholms 

stadsteater. Under den perioden 

var även jag, Gunnar Steneby, 

anställd där som chefscenograf. 

Ulf och jag blev utsedda att, tillsammans 

med teaterchefen Lars 

Edström, vara teaterns representanter 

i arbetet med att skapa de bästa 

 

av Stadsteatern från Folkets Hus 

vid Barnhusgatan till Kulturhuset vid 

Sergels torg. 

Det faktum att vi på ett mycket tidigt 

stadium blev delaktiga i processen 

 

påverka utformningen både när det 

gällde arkitektur och utrustning. 

Ulf och jag hade ett mycket gott 

samarbete under dessa år, och vetskapen 

om detta gjorde att vi vågade 

oss på att starta det stora arbete 

som det innebär att rita ett komplett 

operahus. I slutet av 80-talet gick Ulf 

tillbaka till Operan, nu som teknisk 

chef, och jag tillbaka till Upsala stadsteater. 

På våren 2008 besökte jag Ulf i hans 

ateljé i Gäddviken. Vi hade under 

Gunnar Steneby berättar om Projektet Masthamnsoperan. 

Bilder: Ulf Hedberg och Gunnar Steneby 

Stockholmsmodellen i kulturhuset med Masthamnsoperan inlagd. 

de mellanliggande åren bara träffats 

några enstaka gånger. Ulf var nu 

pensionär och arbetade i sin ateljé 

med en modell av Drottningholmsteatern 

i skala 1:10. 

Skälet till mitt besök var att jag trodde 

mig veta att Ulf det sista året på 

Operan hade arbetat med frågan om 

ett nytt operahus och att han därför 

kanske hade ett byggnadsprogram. 

 

pensionär försöka skissa på ett nytt 

operahus i Stockholm. Bakgrunden 

till denna, som det kanske kan 

tyckas, något bisarra idé var att jag 

deltagit i arkitekttävlingen om Musikens 

Hus i Uppsala och jag hade 

genom detta arbete fått en erfarenhet 

som jag ville vidareutveckla. 

Sidan 58 

 

uppfattning om var i Stockholm det 

var tänkbart att placera ett så stort 

hus som ett operahus. 

Men det visste Ulf: Masthamnen! 

Han hade under sitt letande efter 

någon lämplig tomt fastnat för Masthamnens 

östra del nedanför Fåfängan. 

Ställer man sig på berget och 

tittar ner på kajen nedanför, så inser 

man att detta är platsen! Här får ett 

operahus plats! 

Ulf hade dessutom en rad idéer om 

hur ett operahus på den här platsen 

skulle utformas, som t.ex. att stora 

scenen skulle ha en spegelvänd 

-

ater, och att superellipsen skulle 

utgöra den geometriska formeln för 

huset. 

Den dåvarande operaledningen var 

emellertid inte intresserad, och Ulf 

 

var 2006. 

Mötet med Ulf i april 2008 blev 

omtumlande för oss båda. För min 

del därför att han hade detta fantastiska 

förslag till placering och idén 

om en utomhusscen. 

För Ulfs del därför att hans tankar nu 

skulle kunna leva vidare och kanske 

också kunna konkretiseras i ett utarbetat 

förslag. Det kändes verkligen 

inspirerade! 

Trots den långa tid (nästan 20 

år) som gått, så kändes det ändå 

självklart för oss att gemensamt 

starta detta projekt som vi kom att ge 

arbetsnamnet: Masthamnsoperan. 

Det blev en rivstart! Redan samma 

dag åkte vi till Tekniska nämndhuset 

 

över den aktuella platsen i skala 

1:400. Vi tänkte att som start bygga 

en modell av berget. Vi insåg att det 

var viktigt för att se hur huset med 

lande 

till Fåfängan. 

Ulfs bestämda uppfattning var att 

byggnaden skulle innehålla alla 

funktioner d.v.s. scener, verkstäder, 

repsalar, förråd och administration 

och möjliggöra verksamhet året 

om. Utöver detta skulle huset även 

innehålla restauranger, bibliotek, 

butiker och ytor för utställningar. 

Vad projektet i första hand ville visa 

var att ytan i Masthamnen kunde 

rymma ett operahus, en ny nationalscen 

för opera, musikteater och 

dans. Vi visste att Fåfängan var ett 

av många stockholmare älskat ut- 

 

att visa största möjliga respekt för 

platsen och dess intressanta historia. 

I detta sammanhang uppstod frågan, 

hur vi skulle förhålla oss till Bergs- 

Masthamnsoperan proScen 

Modell i skala av Fåfängan och operahuset. 

hyddan. Denna byggnad som 

ligger i sänkan på Fåfängans östra 

sluttning, visade sig ha anor från 

tidigt 1700-tal. Den har på senare år 

genomgått omfattande renoveringar, 

och Stockholms stad erbjuder här 

konstnärer från de andra nordiska 

huvudstäderna stipendievistelse 

under sommarhalvåret. Alltså insåg 

vi tidigt att Bergshyddan måste bevaras, 

och detta faktum kom naturligtvis 

att i hög grad påverka husets 

utformning. 

Vår ambition var att konstruera huset 

inifrån och ut. 

Vi startade därför med placeringen 

av huvudscenen och den på samma 

nivå liggande friluftsscenen med sitt 

ater 

nedsprängd i berget. Detta 

resulterade i att scengolvets nivå 

hamnade 14 meter över vattennivån, 

vilket kom att visa sig föra med sig 

mycket stora fördelar, framför allt att 

vi inte behövde gräva oss ner mer 

än 2 meter under vattennivån. När 

vi slutligen kunde fastställa läget för 

huvudscenen, hade vi en fast punkt 

att arbeta vidare från. 

Vi delade in huset i tre block: det 

östra, det centrala och det västra 

Sidan 59 

blocket. 

Det västra blocket innehåller i 

bottenvåningen huvudentrén med 

informationsdisk, biljettförsäljning, 

butik, restaurang, bibliotek och en 

stor yta för utställningar samt den 

 

400 åskådare. 

Här placerades även sceningången 

med därtill hörande utrymmen och 

Operahögskolans scen samt loger 

för statister och barn. Att Operahögskolan 

kom att ingå, berodde på att 

nuvarande rektor Magnus Aspegren, 

i en artikel i DN den 15 februari, 

menade att om det byggs ett nytt 

operahus så skall Operahögskolan 

absolut också ligga där. 

De övriga tre våningsplanen 

innehåller loger, administration och 

inte minst en barn- och ungdoms- 

 

med cirka 200 platser. Utöver detta 

ett stort antal sångrum. Denna del 

av huset har hållits låg för att inte 

skymma utsikten från Bergshyddan 

in mot staden. 

Det centrala blocket innehåller den 

stora scenen på +14 meter med 

sina väl tilltagna sidoscener och

proScen Masthamnsoperan 

Planritning av plan 4 +14m. Verkstäder, huvudscen administration. 

Längdsektion genom scenmitt. 

friluftscenen. Publiken tar sig upp 

med rulltrappor, hissar eller vanliga 

trappor som leder till foajén som är 

rymlig och har möjlighet till stora 

utskänkningsdiskar och dessutom en 

fantastisk utsikt. 

Salongen för cirka 1 400 åskådare 

är med sin balkong utformad som 

ett cirkelsegment enligt samma 

teori som styrde skapandet av 

festspelsteatern i Bayreuth, alltså 

att alla åskådare sitter riktade mot 

scenen. Wagner ville rikta publikens 

uppmärksamhet mot scenen och 

föreställningen. Det viktigaste var 

att besökarna både såg och hörde 

föreställningen, och inte att de själva 

blev sedda, något som annars varit 

viktigt i den borgerliga 1800-talssalongen. 

Utformningen av prosceniet har gjorts 

 

möjligheten till en god akustik. Här 

vill jag citera Lars-Åke Tessman som 

lämnat följande skriftliga omdöme: 

”Jag tycker mycket om den energi 

och noggrannhet som ägnats 

det område på teatern som kan 

rubriceras som en teaters hjärt- (och 

ibland smärt-) punkt: området kring 

prosceniet. (---) Gränsen mellan 

scen och salong kan om den är fel 

utformad bli en barriär. Här har man 

Sidan 60 

bemödat sig om att snarare upplösa 

denna gräns utan att förlora den 

magi som kan växa inom detta 

scenområde.” 

Den rörliga delen av scengolvet 

(scenhissen) har en yta på 16 X 16 

meter och är kompatibel med den 

 

På kajnivå (+2 meter) ligger repetitionssalar 

för kör och orkester. 

Orkestersalen ligger rakt under 

salongen och orkesterdikets hiss gå 

ända ner till repsalen. Båda salarna 

har tillgång till dagsljus. Underscenen 

(scenkällaren) har lika stora 

sidoscenutrymmen som scenen. 

 

i berget, ett magasin för upp till 120 

verk och även andra förrådsutrymmen 

och arkiv. Stenen från berget, 

tänkte vi, skulle kunna användas till 

 

gradäng. 

Det centrala blocket innehåller även 

personalrestaurang, kostymateljéer 

och perukmakeri samt opera- och 

orkesteradministration. Högst upp 

ligger en restaurang för upp till 600 

personer. I anslutning till restaurangen 

ligger ett ”showroom”, en liten 

biograf för 200 personer. Utrymmet 

ovanför restaurangen, taket, är tänkt 

att kunna utnyttjas under sommartid 

för t.ex. konserter och ha tillgång till 

servering. 

Det östra blocket i vars översta 

våning verkstäderna är placerade på 

samma nivå som huvudscenen, är 

dimensionerade efter de nuvarande 

verkstäderna i Gäddviken. Under 

snickarverkstaden och smedjan 

är kostym- och rekvisitaförråd 

placerade i två plan. Ett bild- och 

ljudlab är också placerat här och 

skall användas för bl.a. överföring 

av föreställningar till nätet, t ex till 

Folkets Hus och TV (pay per view). 

På kajnivå ligger den stora scenens 

repsal med full takhöjd, cirka 10 

meter, plus 2 stora balettsalar och 

5 mindre, alla dessa med lägre

astu med en pol på 6 x 12 meter. I 

srum 

för baletten och för teknik- och 

verkstadspersonal samt tjänsterum 

för balettadministration, teknisk- och 

verkstadsledning och inte minst ett 

antal uppspelningsrum för olika grupper 

i orkestern, t.ex ”stråkförare”. 

Att vi kommit så här långt med vårt 

projekt beror på att vi mött så mycket 

entusiasm och glad uppmuntran från 

många olika håll. Främst naturligtvis 

från teater- och operafolk, men även 

från politiker, arkitekter, byggare och 

andra intressenter. 

Vi har till exempel haft visningar för 

kulturdepartementet, Stockholms 

handelskammare, Operainitiativet, 

Wagner-Sällskapet, ett antal Rotaryklubbar, 

TSO, Ord och Bild Akademin, 

teaterteknikstudenter vid 

Stockholms dramatiska högskola 

tillsammans med Anders Larsson 

samt lärare och studenter vid Operahögskolan. 

Det betyder att fram till 

idag har cirka 600 personer tagit del 

av projektet. Det är självklart att vi 

även fått en del kritiska synpunkter 

och förslag till andra lösningar, en del 

av dessa har känts relevanta och har 

då också fått påverkat utformningen. 

Huset är konstruerat inifrån och ut 

eftersom verksamheten har varit 

det viktigaste för oss, inte den yttre 

utformningen. Ulfs stora erfarenhet 

och kunskap om hur ett operahus 

fungerar och hans stora nätverk 

inom operavärlden har varit ovärderligt 

i arbetet med de logistiska och 

tekniska lösningarna. Hela materialet 

som beskriver projektet i form av rit- 

 

 

visningar har ägt rum. 

När vi startade arbetet, hoppades vi, 

att vi skulle bidra till att få igång en 

förnyad debatt om ett nytt operahus 

i Stockholm, och så långt har vi ju 

verkligen lyckats. 2011 bildade vi på 

inrådan av Håkan Hagegård en ideell 

förening för att föra projektets talan 

i vidare kretsar. Föreningen har en 

hemsida www.masthamnsoperan. 

 

Masthamnsoperan proScen 

Rendering från Waldemarsudde. 

föreningen och projektet. Där hittas 

även en kort historik om Fåfängan 

och Berghyddan. 

Under arbetets gång har en vision 

kunnat formuleras, visionen om en 

ny nationalscen för opera, musikteater 

och dans som önskar förnya 

och utveckla sina konstarter men 

också förvalta och föra vidare kulturarvet 

inom dem. 

Förverkliga nya tankar om en 

konstnärlig verksamhet som når 

nya och gamla publikgrupper. 

Skapa nya tekniska möjligheter 

för konstnärliga uttryck och 

kapacitet för dessa att nå utanför 

själva huset genom distribution 

och utsändning av föreställningar 

på nätet. 

Möjliggöra en verksamhet som 

når nya publikgrupper, både 

barn, ungdomar och vuxna 

genom möjligheten till föreställningar 

också utomhus. 

Bidra till öppenhet mot det som 

händer inom andra konstarter 

och mot utvecklingen i samhället. 

Etablera ett pedagogiskt centrum 

för svensk scenkonst tillgänglig 

för alla rikets intressegrupper, 

forskare och studerande. 

Nå sin publik året om och därig- 

Sidan 61 

enom bli en internationell attraktion, 

viktig för stockholmare, 

viktig för hela riket. 

Till sist frågan: Behövs det ett nytt 

operahus? 

Av den debatt som pågått den 

senaste tiden har det väl framgått att 

niskor 

tycker att det är på tiden att 

Sverige får en ny nationalscen för 

opera, dans och musikteater. 

Så här utryckte sig Birgitta Svendén, 

VD och operachef, i slutet på 

ett inlägg under rubriken ”Ett nytt 

operahus i Stockholm – varför?” i 

tidskriften Opera nr 4/10: 

 

en kärlek som är full av beundran för 

allt det man har gjort och gett oss i 

så många år. Hon är en skönhet och 

många som träder in blir hänförda. 

Men tidens tand gnager, publiken 

liksom personalen har förtjänat en ny 

boning där opera- och balettkonsten 

kan leva i nuet och spänna bågen 

högre”. 

 

och mitt förslag tillsammans med 

de övriga förslag som föreligger 

skall sätta fart på frågan om ett nytt 

operahus så att den inte hamnar i 

långbänk och skjuts långt in i framtiden. 

Gunnar Steneby

proScen English Summary 

ENGLISH SUMMARY 

This is a short summary of the articles of this issue to allow reders from other 

 

translation, please contact STTF (address information is stated on page 5). 

EDITORIAL PAGE 2 

Chairman Torsten Nobling speaks. 

LETTER FROM THE 

EDITOR PAGE 4 

Editor Ulf Sandström contemplates. 

NEWS PAGE 6 

The latest products and news items 

are regularly presented. 

STAGE LIGHTING 

E-BOK 

PAGE 16 

Grundläggande Ljusteknik is a classic 

educational book about Stage 

Lighting - now as an e-book. 

MASKS PAGE 18 

Sunniva Thelestam explains the 

trade, training, visions and thoughts. 


PAGE 22 

Ulf Nielsen continues the tales from 

the trip to the USA and about some 

of the issues that can be checked 

out at the LLB trade show. 

EDUCATIONAL 

PAGES PAGE 24 

Anders Larsson reports about issues 

concerning education. 

LIGHTING DESIGN- 

ERS ASSOCIATION 

PAGE 26 

The Swedish Lighting Designers 

association SLF report by Anders 

Larsson. 

NEW YEAR REVUES: 

LOCAL TRADITION 

PAGE 29 

Every New Year there is a strong 

local tradition of creating a Revue. 


PAGE 30 

The 12th Sound, Light and Image 

trade show in Sweden is presented 

by the LLB society through Mats 

Holme. 

LLB: EXHIBITORS & 

STANDS PAGE 32 

This is the exhibitor and stand list 

for the LLB trade show. 

LLB: BRANDS 

PAGE 34 

 

you are looking for by brand.... 

LLB: SEMINARS 

PAGE 36 

There are so many great seminars 

in Swedish and English this year. 

DEADLINES NÄSTA PROSCEN 

Nr 1: Slutet Mars - material 10:e Februari 

Nr 2: Början Juli - material 1:a Juni 

Nr 3: Slutet September - material 20:e Augusti 

Nr 4: Början December - material 5:e November 

BOKA ANNONS NU! 

Sidan 62 

LLB: SEMINAR 

HIGHLIGHTS 

PAGE 38 

A random selection of the LLB 

Seminars in more depth. 

RIGGCERTIFI- 

CATION PAGE 46 

Ulf Nielsen explains about the progress 

in the Nordic Countries. 

STTF MAKES A 

CALL PAGE 47 

Ulf Nielsen about standards 

STAVANGER CON- 

CERT HOUSE 

PAGE 48 

An incredible project described by 

Torsten Nobling. 

FARTEIN VALEN 

PAGE 54 

Mark Ryan describes the lighting 

system of the Stavanger project. 


PAGE 56 

Glimpses of gold from the career of 

Lighting Designer Kristofer Röhr. 

MASTHAMN- 

SOPERAN 

PAGE 58 

A project about a new opera house 

in Stockholm worth checking out.

LLB i proScen proScen 

Sidan 63

LLB i proScen proScen 

Your One Stop Shop 

 

 

B03:29 

I år hittar du det bästa för Scen, Turné, Installation, 

Bild & Broadcast i en och samma monter. 

Tillsammans representerar vi ett stort antal av branschens ledande 

varumärken. I år premiärvisar vi ett antal spännande nyheter och 

fl era av våra leverantörer kommer att ha representanter på plats. 

På årets mässa har vårt mål varit att skapa en mötesplats 

för diskussion och trivsamt umgänge. Välkommen! 

Intersonic, One two sales och SFL fi nns numera på en gemensam besöksadress; 

Vretenvägen 2 i Solna strand. 

www.intersonic.se | www.onetwosales.se | www.sfl .se 

Sidan 64 


LJUD LJUS BILD 

Nordens ledande branschmässa

LLB MÄSSAN 2013 - STTF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?