Ladda ner pdf - Värmlands Museum
Ladda ner pdf - Värmlands Museum
Ladda ner pdf - Värmlands Museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong>s konstsamling med nya ögon<br />
Öppnar 24 mars 2012<br />
Presentation<br />
Utställningsteam:<br />
Caroline Mårtensson, curator<br />
Cecilia Skoglund, konservator<br />
Anna Lindblom, utställningsassistent<br />
Monika Jansson, konstpedagog<br />
Anne-Marie Haakana, grafisk formgivare<br />
Håkan Fallqvist, teknisk samordnare<br />
Ronnie Eriksson, Ronnie Ohlsson, Urban Sunström och Tony Styhr, tekniker
En samlings komplexitet<br />
<strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong> har en stor samling med ca 50 000 föremål. Av dessa är drygt<br />
6000 registrerade som konstföremål, varav en stor del är grafiska blad. De äldsta<br />
konstföremålen är från 1700-talet (eller odaterade) och sedan sträcker sig dateringarna<br />
fram till vår samtid.<br />
Innehållsmässigt finns konst som skildrar en rik kulturhistoria och spännande konstutveckling.<br />
Men det innebär inte självklart en jämn och välfördelad spridning på inregistrerade<br />
föremål. Luckor finns, liksom stor variation på materiell och konstnärlig kvalitet.<br />
En del verk har åldrats dåligt och är inte i skick att expo<strong>ner</strong>as. Samhället har idag<br />
också en helt ny medvetenhet om exempelvis genusfrågor, vilket gör att kvinnliga<br />
konstnärer representeras mer balanserat bland de senare förvärven.<br />
En samling byggs upp under lång tid. Många olika människor hin<strong>ner</strong> sätta avtryck utifrån<br />
ekonomiska förhållanden, kunskapsområden och – inte minst – tycke och smak.<br />
Donatio<strong>ner</strong> från olika håll tillfaller och pekar i oväntade riktningar. Tidernas medvetenhet<br />
förändras, synen på vad som är viktigt likaså. Allt detta gör att en samling sällan<br />
är rättvis i sin historiebeskrivning, snarare komplex. Den blir heller inte färdig. Utifrån<br />
detta måste vi betrakta <strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong>s konstsamling.<br />
Tillbakablick<br />
Tidigare under 2000-talet har urval av konstsamlingen visats två gånger. 2004 under<br />
Stefan Hammenbecks regi med kronologisk hängning. 2009 under Bo Jonzons ledning,<br />
med betoning på 1900-talskonst och presentatio<strong>ner</strong> av donationssamlingar samt<br />
utvalda konstnärskap.<br />
Ny presentation 2012<br />
När det nu är dags att visa ett nytt urval av samlingen har strävan varit att inte upprepa<br />
tidigare utställningars dramaturgi. Istället ska publiken få möjlighet att upptäcka<br />
andra sidor av verken i samlingen. Och för att nya relatio<strong>ner</strong> ska uppstå mellan verken<br />
hänger konsten blandat, oberoende av konstnär, tidsepok eller konstform. Men det är<br />
heller inte en oordnad hängning. Som betraktare kan man ana vissa outtalade spår.<br />
Verken länkar logiskt samman, kommunicerar högljutt med varandra eller står i kontrast<br />
på ett sätt som skapar tankar och känslor. Vi har även tillåtit oss en stundtals<br />
estetisk, stundtals irriterande hängning med uppsåt att framkalla dynamik, utan att<br />
besökaren blir desorienterad.
Korridoren<br />
I korridoren på nedre plan visas japanska träsnitt från 1800-talet, som på två ställen<br />
får avbrott av andra konstnärskap. Dels träsnitt av Maja Fjæstad (tidigt 1900-tal), dels<br />
samtida fotografi av JH Engström (2009). I fönstren expo<strong>ner</strong>as ostindiskt porslin blandat<br />
med konsthantverk.<br />
Cyrillusrummen, 1<br />
Här visas en kaskad av blomsterstilleben och natura morte-motiv samt konstkeramik<br />
och glas.<br />
Cyrillusrummen, 2<br />
Målningar som på olika vis speglar människan som intellektuell och psykologisk varelse<br />
kommunicerar med varandra i detta rum, som Lena Cronqvists Operation (2001)<br />
och Margareta Renbergs Väntan (u.å.).<br />
Cyrillusrummen, 3<br />
Bland annat återfinns spår av erotik och genusfrågor här. Inte minst pågår en maktkamp<br />
mellan Herman Reijers målning Manipulerad, konsumerad kvinna (1974) och Åsa<br />
Jungnelius Vapen (2009) i glas.<br />
Östra galleriet<br />
På övre plan visas delvis landskap – yttre och inre landskap, föreställande och abstrakta.<br />
Här visas också en hel vägg av byster, en installation av konstverk.<br />
Östra hörngalleriet<br />
Målningar och konsthantverk blandas med föremål ur samlingen, exempelvis ett skåp,<br />
en textil matta och ostindiskt porslin, som visuellt knyter samman med några av verken.<br />
Grafikgången<br />
Här ses relativt samtida verk av fotografi, måleri och teckning som står i likhet och<br />
kontrast med varandra.<br />
Västra hörngalleriet<br />
Prins Eugenes vinterlandskap har sällskap av bland annat Fritz Lindströms Elden<br />
(1906) och Karin Broos Tystnaden (2008). Christian Erikssons Skridskoåkaren (1910)<br />
rör sig i full fart mot Västra galleriet, där tillfälliga samtidskonstutställningar pågår.
Nyckelverk och nyheter<br />
En del verk ska självklart visas när museet ska spegla <strong>Värmlands</strong> konsthistoria för<br />
Karlstadsbor, turister, skolbarn och studenter etc. Många namn kan nämnas men som<br />
exempel är Stefan Johansson, Lena Cronqvist samt konstnärerna i Rackstadkolonin<br />
självklara namn.<br />
Samtidigt eftersträvar museet variation av det som expo<strong>ner</strong>as. Några exempel som<br />
inte visats på länge, men nu kommer fram är; 18 japanska träsnitt, vilket är fler än<br />
tidigare, ett stilleben målat i Italien 1925 av Per Månsson, Sigrid Kjellins Livsmelodien<br />
från 1930, Arne Tengblads Klippkust (1957) samt en större mängd skulpturala byster<br />
som visas en masse.<br />
Mångfald<br />
Som institution ska <strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong> genomgående ta hänsyn till flera viktiga frågor<br />
genom att visa mångfald. I urvalsprocessen har vi tagit hänsyn till:<br />
Genus<br />
Kvinnliga konstnärer är inte lika brett representerade i samlingen, därför är det naturligt<br />
att fler manliga konstnärer expo<strong>ner</strong>as. Men vi har med omsorg eftersträvat bättre<br />
balans och visar relativt många verk av kvinnor. I pedagogiken har vi också sökt en<br />
god jämvikt, exempelvis genom antal informationsskyltar.<br />
Tekniker och material<br />
I utställningen visas: akryl och olja på duk, gouache och akvarell, teckning med kol<br />
och tusch, reliefer och skulpturer i varierade material, träsnitt, fotografi, blandteknik,<br />
konstglas, textil- och konsthantverk. Vi låter även vissa inslag av föremål och möbler<br />
träda in i konstutställningen.<br />
Tidsepoker<br />
Ambitionen har varit att visa konst från så många tidsepoker som möjligt. Det äldsta<br />
som visas består av japanska träsnitt från tidigt 1800-tal. Därefter finns exempel på<br />
nationalromantik, modernism, samtidskonst etc.<br />
Pedagogik<br />
Informationsskyltar med kortare texter om konstnärer och/eller konstverk är placerade<br />
intill ett urval av verken där man fin<strong>ner</strong> särskild fakta/historik intressant att lyfta<br />
fram. Stundtals innehåller skyltarna frågor till läsaren.<br />
Offentliga visningar kommer att arrangeras löpande på olika teman. Vi ser det som en<br />
central del i pedagogiken att besökare erbjuds möjlighet att aktivt ställa frågor till en<br />
guide, samtala om konst och dela med sig av sina upplevelser.<br />
Under utställningens framtagande har museet vägt in betydelsen av det pedagogiska<br />
arbetet mot skola. Konstpedagog Monika Jansson har tagit fram ett flertal skolprogram<br />
där teorin utgår från samlingen och praktiken sker i museets ateljé Bruket.
Utställningen ska utrustas med audioguide. Den ska ta avstamp ur den befintliga utställningen<br />
med externa röster, ett arbete som kommer att påbörjas när utställningen är<br />
öppnad. Produktionstiden är i dagsläget inte fastställd, så datum kan ännu inte utlovas.<br />
Expo<strong>ner</strong>ing<br />
I förvaltande och utställningsarbete med samlingar är klimatfrågor och rumsliga förutsättningar<br />
återkommande frågor. Verk får inte vidröras, olika material är mer känsliga för<br />
luxhalt, luftfuktighet etc. Därtill finns säkerhetsaspekter och estetiska önskemål. Östra<br />
galleriet är klimatanpassat för konst men i övriga delar har konservatorn gjort platsbedömningar.<br />
Cyrillushuset är ett byggnadsminne vilket medför vissa restriktio<strong>ner</strong>. Man får inte spika i<br />
flera av väggarna, konsten hänger på linor. Väggarna är även målade efter originalfärger<br />
vilket föreskriver gestaltningsmöjligheterna i viss mån. Vi ser Cyrillushusets vackra lokaler<br />
och färger som en styrka, där hängningen drar fördel av husets själ.<br />
Förändringsmöjligheter<br />
Tack vare en blandad och icke kronologiska hängning har utställningen stora förändringsmöjligheter<br />
som är tänkta att utnyttjas. Lokalerna kan tömmas i sektio<strong>ner</strong> om man<br />
önskar göra mindre nyhängningar eller tillfälliga temautställningar. Enstaka verk kan<br />
också bytas ut, som vid utlån, känslighet – eller bara lust till något nytt.<br />
Detta, tillsammans med att tillfälliga samtidskonstutställningar har flyttat upp till Västra<br />
galleriet, hoppas vi ska göra Cyrillushuset till en levande plats man vill återkomma till.<br />
”Kill your darlings”<br />
Urval innebär också bortval. Av en stor samling kan långt ifrån allt tas med. Bara »porträtt«<br />
är en genrer som <strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong> har en stor mängd av; 1700- och 1800-talsmålningar<br />
av eminenta perso<strong>ner</strong>, kungliga porträtt, kvinnoporträtt och många spännande<br />
självporträtt av konstnärer. Den stora grafiksamlingen innehåller mängder av pärlor<br />
och Hedlunds samling bjuder på östeuropeiska utblickar med mera.<br />
Därför är det glädjande att tänka på kommande projekt och kära återseenden. Det finns<br />
fortfarande många ogjorda utställningar av museets samling som vi kan se fram emot i<br />
framtiden!