Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

Verksamhetsberättelse 2010 

1 

VÄRMLANDS MUSEUM

Värmlands Museum 

Box 335 

651 08 Karlstad 

Tel: 054 - 701 19 00 

E-post: museet@varmlandsmuseum.se 

www.varmlandsmuseum.se 

Omslag: Affischer från några av våra utställningar 2010 

Innehåll 

Förord 5 

Övergripande satsningar 6 

Besöksstatistik 8 

Kulturhistoria 9 

Publik verksamhet 12 

Enheten för kulturmiljö 19 

Enheten för konst 22 

Tekniska enheten 26 

Ett museum för hela Värmland 27 

Dyvelstens flottningsmuseum 28 

Långbans gruvby 29 

Torsby Finnkulturcentrum 30 

von Echstedtska gården 32 

Administrativ service 34 

Styrelse 2010 35 

Personal och organisation 2010 36 

Ekonomisk berättelse 2010 38 

2 3

Förord 

Några av vår samtids viktigaste frågor rör miljö & klimat, migration och utanförskap. Museet har på olika 

sätt under året berört dessa frågor: Lena Cronqvists konst, skapande workshops med HBT-ungdomar, 

utställningen Livets Spår och skolprogram på teman som ”Brott och straff” i Bilans fängelsemuseum och 

”Häxjakt och Facebook” . Museets nya satsning i teknikklubben Lusten med en interaktiv utställning om 

förnyelsebar energi i form av en Legostad, Lusten Green City, har väckt stort intresse hos både stora och 

små. Med von Echstedtska gården medverkar museet i ett forskningsprojekt som undersöker klimatförändringarnas 

effekt på kulturarvet i känsliga miljöer. Minnen av migration och ett nytt liv i Värmland har 

tillförts museets samlingar genom projektet ”Berätta ditt liv”. 

Det värmländska kulturarvet har på olika sätt lyfts fram under året, bl a i en utställning om Fröding, 

värmländsk förhistoria i utställningen Kalla spår, i olika föreläsningar, i årsboken om mat och herrgårdsliv 

på Värmlands Säby och inte minst genom två stora inventeringsprojekt. En mycket omfattande inventering 

av lösa inventarier i länets kyrkor har påbörjats i nära samarbete med församlingarna på uppdrag 

av Svenska kyrkan. Inom interregprojektet En levande Finnskog har nära 200 skogsfinska fastigheter 

inventerats på svensk sida – ett viktigt kunskapsuppbyggande grundarbete. 

Dagens Värmland har speglats i många av årets program och evenemang men också i Anna Ledins fotoutställning 

på temat identitet, i Kerstin Hamiltons fotoutställning om Lesjöfors och genom de samtidsdokumentationer 

museet genomfört under året. 

Museets utgårdar är viktiga nav för museets närvaro ute i landskapet. Långban befinner sig i en spännande 

utvecklingsfas och under året har ett stort skyltningsprojekt genomförts i samarbete med Värmlands 

Industriminnesförening och Länsstyrelsen. Det gamla industriområdet kan nu besökas med stor behållning 

året runt, 24 timmar om dygnet och kan liknas vid en stor utomhusutställning. 

Mycket glädjande hade Värmlands Museum rekordmånga unga besökare under 2010. Över 30 000 besökare 

under 20 år och drygt 13 000 av dem mötte våra pedagoger i skolprogram. 

Museiledningen vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, anslagsgivare och till den kompetenta och 

hängivna personal som gjort museiåret spännande och innehållsrikt! Ett särskilt tack till Ljungbergsfonden 

och andra sponsorer som möjliggjort utveckling av teknikklubben Lusten. 

Åsa Hallén 

Landsantikvarie 

4 5

Övergripande satsningar 

INTERNATIONELLT 

Utställningen Livets steg skildrade övergångsriter från livets födelse till döden, livscykelriter, i olika 

kulturer runt om i världen, och gav med tillhörande pedagogiska program en spegling av oss själva 

och det universala behovet av möjlighet till livsförståelse. För att öka museets internationella kontakter 

har museet tackat ja till att driva projektet OpenSource mUSEum. Vid rekrytering till tjänsten som 

utställningsproducent har sökanden med internationella erfarenheter prioriterats. En studieresa till 

London för utstälningsansvariga genomfördes för att samla intryck och inspireras under tre dagar och 

18 utställningar. Fortsatt utbyte med Ungern har uppmuntrats i interregprojektet En levande Finnskog - 

Vårt felles ansvar och en studieresa för tre av medarbetarna har under hösten genomförts. En gemensam 

studieresa till Danmark med all personal her genomförts, bl a gjordes studiebesök på Dunkers kulturhus, 

Louisiana, Nationalmuseum och Experimentarium i Köpenhamn, Kulturen i Lund och länsmuseet i 

Varberg. Landsantikvarien gavs inblick i det nederländska museiväsendet genom studiebesök och möten 

med nederländska kollegor i Amsterdam vid landsantikvariemötet. 

DIGITALISERING 

För att öka utnyttjandet av digitala medier deltog museet i en internationell museikonferens i 

Köpenhamn – Digital Excellence - i slutet av året. Museet fortsätter också att utveckla bildbyråtjänsten. 

OpenSource mUSEum är ett projekt som syftar till att stärka museets kompetens och utveckla museets 

användande av digitala medier. 

BARN OCH UNGA 

I satsningen på barn och unga har tjänsten som pedagog i teknikklubben Lusten permanentats. 

Skolprogrammen har haft ett fylligt innehåll och två av årets stora utställningar i Stora hallen har haft 

barn som huvudsaklig målgrupp; ”Lek” och ”Kalla spår”, en utställning om historia och arkeologi 

för barn och ungdomar. Planering av en ny basutställning som ska vända sig till unga och ersätta 

entresolplanets nuvarande utställningar har inletts. Rekordmånga barn och unga, över 30 000, har 

under året besökt museet, varav 13 000 träffat någon av våra pedagoger i ett program. 

ÖKAT UTRYMME I BUDGETEN FÖR UTVECKLINGSPROJEKT OCH SÄRSKILDA SATSNINGAR 

För att öka utrymmet i budgeten har utvecklingsbidrag sökts från Kulturrådet för ett flertal projekt. 

Kulturrådet beviljade i slutet av året bidrag till ett av dessa: Artist in Residence. Teknikklubben Lusten 

har erhållit sponsormedel till utveckling av utställningen om förnyelsebar energi. Mot bakgrund 

av att anslagen till museet inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen under ett antal år togs 

beslut i styrelsen 10 december om neddragningar i verksamheten motsvarande 2 miljoner kronor 

för att förhindra att museet hamnar i ekonomiska svårigheter och för att möjliggöra nya satsningar. 

Åtgärderna innebar bl a en ny organisation med färre enheter, en ny verksamhetsinriktning för Torsby 

Finnkulturcentrum och en neddragning med sammantaget 6,9 helårstjänster. 

MARKNADSFÖRING AV KONSTEN I VÄRMLAND 

Genom ett utvecklingsbidrag från Statens kulturråd och ett bidrag från Region 

Värmland möjliggjordes en satsning på marknadsföring av konsten i Värmland. 

Konstkritiker Ingela Lind skrev texterna och publikationen Konstresan 

Värmland som trycktes i 10 000 exemplar och distribuerades med tidskriften 

Konstperspektiv, och via gallerier och museer i Stockholm, Göteborg, Malmö och 

Umeå. 

VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING 

Museiföreningen är en stödförening till Värmlands Museum. Det administrativa 

samarbetet mellan föreningen och Värmlands Museums kansli har under året 

fortsatt och ytterligare fördjupats. Museet har ägnat arbete åt föreningens 

logotype, framtagandet av en folder, vepa i receptionen och presentkort på 

medlemskap. Vidare har man arbetat med att utveckla Museiföreningens länk på 

museets hemsida samt hållit informationsmöten i anslutning till styrelsemöten 

med representanter från olika enheter på museet. Museiföreningen har under 

hösten fått en ny kontaktperson på museet, konstintendent/pedagog Anna 

Skoglund. 

Museiföreningen har arbetat aktivt för att öka medlemsantalet. Vid den 

värmländska bokmässan, museets julmarknad samt vid vernissagedagen av 

utställningen ”Mönsterkraft!” fanns därför representanter på plats med eget bord 

vid receptionsdisken. Museiföreningens representanter har mötts av stort intresse 

av de besökande. Deras närvaro har även underlättat arbetet för butikens personal 

i deras uppgift att informera om föreningen. Många nya medlemmar löste 

Museiföreningens årskort vid dessa tillfällen. 

ÅRSBOKEN 

Bidrag från Värmlands Museiförening möjliggjorde utgivning av årsboken 

Värmland Förr och nu. Titeln var Herrgårdsliv och matkultur och boken 

redogjorde för köks- och matkultur på Värmlands Säby. En storsäljare visade det 

sig - boken sålde snabbt slut. 

6 7 

KONSTRESAN

Besöksstatistik 

Värmlands Museums besökssiffror är fortsatt höga. 

Totalt besöktes Värmlands Museum av 265 652 besökare. 

2007 2008 2009 2010 

Värmlands Museum, Karlstad 227 233 244 344 246 492 235 323 

varav till utställningarna 60 772 88 126 89 345 86 626 

Dyvelstens flottningsmuseum 2 400 2 100 2 250 2 825 

Långbans gruvby 6 000 6 000 6 000 5 650 

varav till utställningarna 3 250 3 200 4 200 4 750 

von Echstedtska gården 5 500 4 500 5 900 4 800 

Torsby Finnkulturcentrum 7 686 7 638 8 212 7 054 

Kulturhistoria 

” Glatt överraskad. Utmärkt guide om modets utveckling. 20-åringarna lyssnade – och jag som är tre gånger äldre 

lärde mig också! Att vi kom hit var en ren tillfällighet – mellan tågen ” 

Samlingarnas tillväxt 

Under året har museets föremålsregister utökats med ett 50-tal föremål, 325 böcker har införskaffats till biblioteket och 

arkivet har växt med ca 2 hyllmeter. I samband med förnyelsen av utställningen Klädloftet gjordes en insamling av kläder 

och skor från framför allt 1980- och 1990-talen. Bland gåvorna till föremålssamlingen kan nämnas en fasadskylt, diverse 

redskap samt fotografier rörande en frisörsalong som drevs av flera generationer på Kungsgatan i Karlstad. 

Även museets lilla rekvisitasamling har fått några tillskott. 

Föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna förvaras i ändamålsenliga lokaler på museet 

respektive i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad, där de får kontinuerlig tillsyn och vård. Under året har visningar av såväl föremålssamlingarna, 

fotosamlingarna och arkivet hållits vid ett flertal tillfällen. Ca 225 personer har under året besökt något 

av museets magasin och arkiv. 

KLÄDBYTE PÅ LOFTET 

Den nya utställningen i Klädloftet lyfter fram 1900-talet lite extra. Varje årtionde är representerat med 

kläder som berättar om färg, form och material. 1700- och 1800-talens representanter i form av 

klänningen i brocherat siden från Krokstad herrgård respektive den ryska hovdräkten från Longs slott har 

fått egna montrar och kan beskådas i all sin prakt. Förbättringar av belysningen och färdigställandet av en 

digital utställningskatalog återstår. 

EFFEKTIVARE ARKIVERING AV BILDER OCH DOKUMENT 

Arbetet med den digitala bildarkiveringen har påbörjats med inköp av programvara och planering. 

Bildflöde och arkivering fungerar nu på fotoavdelningen och nästa steg är det övriga digitala bildflödet 

på museet. I syfte att underlätta och effektivisera arkiveringen i museets arkiv har arkivarien under året 

hållit kurser för museets handläggare. 

FÖRBÄTTRINGAR I FÖREMÅLSARKIVET 

Arkeologi: Ett ändamålsenligt förvaringssystem för fyndbackar har färdigställts. Stora delar av samlingen 

är inventerad och viss gallring har genomförts. 

Konst: En samlad magasinsyta är frigjord för uppbyggnad av konstförvaring. Ombyggnationen är 

projekterad och omdragning av el är genomförd. 

8 9

Textil och foto: Det mindre textilmagasinet har tömts och den del av negativarkivet 

som förvaras i Ulvsby är överflyttat hit. Fotosamlingen har organiserats för en 

bättre överblick och ett effektivare arbete framöver. Det forna negativarkivet 

har sanerats (kemikalier i negativen har avgett en lukt som satt kvar i 

rummet) och väggarna har målats. Textilsamlingen kommer här att få bättre 

förvaringsförhållanden och ytor för framtida expansion. 

OPEN SOURCE MUSEUM 

Under året har en projektidé bearbetats för att under 2011 resultera i en ansökan 

om EU-medel för att förenkla åtkomsten av museets samlingar och annat 

kulturarvsmaterial. Projektet kallas Open Source Museum och syftar till att koppla 

samman digitaliserat material med intressanta tekniska lösningar. Genom att skapa 

regionala nätverk i flera europeiska länder vill vi tillsammans med presumtiva 

användare skapa nya vägar till vårt gemensamma kulturarv. 

FOTODOKUMENTERAT 

Förutom den löpande fotograferingen i museets verksamhet har det gjorts mer 

omfattande fotodokumentationer på Deje bruk, Kristinehamns Badhus och i 

Finnskogen. Finnbosättningar har dokumenterats i Värmland, Dalarna och Norge i 

EU-projektet ”En levande Finnskog – Vårt felles ansvar”. 

BILDERNA BERÄTTAR 

Tre fotodokumentationer med samtidstema är gjorda under året. Först ut var 

vargjakten, ett brännande hett ämne där alla har en åsikt. Fotograferingen gjordes 

nordväst om Torsby. Därefter följde vår fotograf Västanå Teaters verksamhet i 

Berättarladan i Sunne. På annandag jul fanns Värmlands Museum på plats när 

utematchen i ishockey mellan Färjestad och Frölunda gick av stapeln i Karlstad. Ett 

arrangemang som drog över 15 000 besökare. Dokumentationerna har presenterats 

i mindre utställningar i museets entré. 

MUSEER I VÄRMLAND 

Kartan, innehållande information om 45 museer i Värmland, nytrycktes inför 

sommarsäsongen. Museinätverket genomförde en träff på Värmlands Museum 

i december. Ett tjugotal deltagare diskuterade nätverkets och kartans framtid, 

kompetensutveckling med mera, diskussioner som kommer att föras vidare under 

2011. Deltagarna fick dessutom några uppskattade smakprov på skolprogram och 

visningar i utställningarna av länsmuseets pedagoger. Många av deltagarna uttryckte 

ett behov av stöd när det gäller val av marknadsföringsinsatser. Länsmuseets 

kommunikatör satte därför ihop en övergripande vägledning med tips och råd i 

dessa frågor, vilken skickades ut med minnesanteckningarna från träffen. 

KULTUR I VÅRDEN 

Under våren 2010 fick 6 olika äldreboende i Karlstad besök av Värmlands Museum med ett program 

om Karlstads historia. Vi visade ett bildspel med bl.a. äldre kartor från staden, hur Karlstad såg ut efter 

branden 1865 och från förhandlingarna under unionsupplösningen 1905. Flertalet bilder visade även 

Karlstad under 1900-talet, vilket bidrog till många pratstunder om hur det sett ut på olika platser i 

Karlstad under de senaste 50 åren, om hur staden har förändrats och om personliga minnen från staden. 

Cirka 200 personer deltog under dessa 6 träffar. 

LYSSNA PÅ DIN KULTURHISTORIA 

Kulturhistoriker Helena Röjder har med jämna mellanrum varit vid Radio Värmland och berättat om 

traditioner. Vid totalt 14 tillfällen har allt från semlans historia till nyårstraditioner avhandlats. Enligt 

Radio Värmland har lyssnarna varit mycket positiva, och musset har genom radioprogrammen fått in 

berättelser om såväl tranbrev som knutgubbar. 

FRÅN SPETS TILL STRING 

Under rubriken Från spets till string kvinnlig frigörelse? producerade Värmlands Museum en mindre 

utställning med föremål ur textilsamlingen i Karlstads bibliotekshus. Uppdragsgivare var föreningen 

Zonta som genomförde olika aktiviteter i samband med den internationella kvinnodagen. 

BERÄTTA DITT LIV 

I dagens Värmland lever många människor med ursprung i andra länder, människor som än så länge 

inte satt några spår i museets samlingar. Då Värmlands Museum bjöds in att delta i teaterprojektet 

”Säkerhetsvakten” gavs en ingång för att påbörja detta arbete. I samarbete med studieförbundet Sensus 

genomfördes en studiecirkel under våren: Berätta ditt liv. Sex nya värmlänningar valde att berätta om 

sitt liv i Sverige 2010. Deras berättelser sparas i museets arkiv för framtida generationer att ta del av. I 

samarbete med Sensus och Molkoms folkhögskola genomfördes ytterligare ett dokumentationsarbete 

under hösten. Elever vid folkhögskolans journalistutbildning intervjuade sju personer med ursprung i 

andra länder om deras liv i Sverige och Värmland. Detta material finns nu i Värmlands Museums arkiv. 

JUL I VÅRT HUS 

Årets julutställning visade som vanligt Berith Bergströms tittskåp. Dessa skåp berättar om hur 

julförberedelser och julfirande gick till på en värmländsk herrgård vid förra sekelskiftet. Även 

julklappens historia berättades med hjälp av föremål ur museets samlingar och fenomenet Årets 

julklapp. Ett flertal föremål som varit just årets julklapp visades tillsammans med ett urval av leksaker 

genom tiderna. Personliga minnen om julen och julklappar hängde som pratbubblor i den smyckade 

granen och ett bildspel med bilder ur museets fotosamling visade hur värmlänningar firat – och 

firar – jul. Utställningen öppnade samtidigt som Årets julklapp 2010 släpptes vilket gjorde den extra 

uppmärksammad av pressen och besökarna. 

10 11

Publik verksamhet 

” Var här med guddöttrarna och Värmlands Museum är fantastiskt i sin tillgänglighet för barn. 

Det väcker nyfikenhet och lust att lära. Nu går vi vidare till biblioteket oför att låna böcker om vikingatiden ” 

Kunskap och upplevelser för alla sinnen 

Museets uppdrag är att förmedla kunskap och upplevelser för alla sinnen om konst, historia och kulturarv. I arbetet med teknikklubben 

LUSTEN ska museet även inspirera och väcka barns intresse för teknik. Syftet med verksamheten är folkbildning. 

Det pedagogiska arbetet omfattar alla de redskap och strategier som museet använder vid kunskapsförmedling och i dialog 

med allmänheten. Utställningen, föredraget, visningen, lektionen, trycksaken och hemsidan är de vanligaste uttrycksmedlen. 

Det pedagogiska arbetet bedrivs i samarbete med filialerna. Besöksmottagandet är välkomnande och besökarna erbjuds en 

välsorterad och intresseväckande museibutik. Museet är en välbesökt mötesplats som har öppet årets alla dagar. 

BASUTSTÄLLNINGAR OCH TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR 

Grunden för museets utställningsverksamhet är basutställningarna. Tillsammans bildar de berättelsen 

om Värmlands historia och konst. Följande basutställningar har visats under året: Jag Herulen - en 

värmländsk historia, Stadsliv-KARLSTAD, teknikklubben LUSTEN, Klädloftet, Skogen - Fattigmans 

tröja, Rökstugans folk, Kaffe och Samlat i Cyrillus. 

Klädloftet förnyades med en exposé över 1900-talets mode. Även konstbasutällningen kompletterades 

och förnyades under våren. 

För att uppnå mångfald, flexibilitet, förändring och kunna vara aktuella har vi producerat en rad 

tillfälliga utställningar. De större placerade i Stora hallen och Cyrillusrummen och mindre utställningar 

på Loftet, i Museikaféet och i våra foajéer. 

Tillfälliga utställningar 2010 

LEK! – en allvarlig utställning 

21 nov 2009 – 24 jan 2010 

Utställningen erbjöd en fri lekyta på 150 kvm, med olika rum som gav möjlighet 

till olika slags lekar. Målsättningen med utställningen var att visa hur viktigt det 

är att låta barn vara barn, att låta barndomstiden innehålla massor av lek i olika 

former och sammanhang. 

Lokal: Stora Hallen 


28 nov 2009 – 13 jan 2010 

Vi öppnade vår egen lilla tomteverkstad och visade upp Berith Bergströms vackra 

miniatyrskåp. Sju skåp som skildrar en värmländsk herrgårdsjul - Beriths egna 

minnen från sin barndoms jular på Bosjö bruk, nordväst om Filipstad. 

Lokal: Loftet 

KENNETH BÖRJESSON 

5 dec 2009 – 10 jan 2010 

Starka färger och former möts i Kenneth Börjessons konstnärsskap, inspirerad av 

hemmet och naturen i skogsbygderna i Brunskog utanför Arvika. 

Lokal: Cyrillusrummen 

GRÄNSLÖSA SKÅP 

23 jan – 28 feb 

Skåpets grundform och uppbyggnad är idag densamma som på exempelvis 

1600-talet. Med utgångspunkt från detta faktum hade deltagarna i utställningen 

format moderna skåp i ny design, men med fasta rötter i en lång tradition. 


LIVETS STEG 

6 feb – 25 april 

Den spännande och vackra utställningen Livets steg skildrade övergångsriter från 

livets födelse till döden, livscykelriter, i olika kulturer. I bilder från världens många 

hörn gav utställningen oss möjlighet att spegla oss själva och vårt behov av och 

möjlighet till livsförståelse. Fotografen och antropologen Anders Ryman har rest 

jorden runt för att dokumentera dessa ceremonier. 


LOTTA SANDBERG - vinnare av 100 lpm FOTO 

7 feb – 14 mars 

Efter att blivit framröstad som publikens favorit vid fotoutställningen 100 lpm 

FOTO i maj 2009 visade Värmlands Museum upp Lotta Sandbergs färgglädje i en 

egen utställning på Loftet. 

Lokal: Loftet 

12 13

BLOMMOR GENOM LIVET 

6 mars – 12 mars 

Elever på floristprogrammet avslutade sitt examensprojekt med en utställning i 

anknytning till utställningen Livets steg. 


MARIA ”VILDHJÄRTA” WESTERBERG 

13 mars – 18 april 

”Jag följer faunens flöjt och går ut i skogen med öppet sinne och tom korg och ser vilka pinnar som 

önskar hoppa i den. Sen täljer jag i trä och i ord det som berättas vill.” 


PÅSKBREV 

31 mars – 11 april 

I mer än 50 år har museet och Nya Wermlands-Tidningen tillsammans anordnat 

en tävling för länets påskbrevskonstnärer. De bästa fick priser och alla fick äran att 

ställa ut på museet. Loftet fylldes av fantastiska kreativa bilder och installationer. 

Lokal: Loftet 

BILDEN AV FRÖDING 

28 april – 8 aug 

Som ett led i 150-årsfirandet av Gustaf Fröding, gjorde Värmlands Museum en 

utställning kallad ”Bilden av Fröding”. Här visades hur skalden har avbildats genom 

tiderna i exempelvis måleri, grafik och foto. 

Lokal: Loftet 

ANNA LEDIN 

1 maj – 6 juni 

Idén att dokumentera Väses landsbygd uppstod i London i början av 2000 då Anna 

Ledin fick i uppgift att göra ett projekt på temat ”fotografi och identitet” på London 

College of Printing i London 2001. Att återvända till sitt ursprung som stod i grov 

kontrast till det nya livet i centrala London lockade. Tio år senare vänder hon återigen 

kameran mot människorna hon fotograferade 2000. 


ILON WIKLAND 

3 maj – 20 maj 

Värmlands Museum visade Ilon Wiklands bilder i samarbete med Estlands 

ambassad och Estniska Institutet i Stockholm. Då hon själv kom och talade fylldes 

foajén till bristningsgränsen av barn och intresserade vuxna. 

Lokal:Cyrillushusets foajé 

100 lpm FOTO 

8 maj – 9 maj 

78 fotografer, amatörer och professionella, ställde ut på museet under en helg. Över 

2 000 personer besökte utställningen. Vinnaren Tom Ole Sundberg får göra sin 

egen utställning på Värmlands Museum under 2011. 


VÄRMLAND DU SKÖNA 

22 maj – 15 aug 

Med hjälp av en stor mängd lyriskt berättande landskapsfotografier och använda, 

vackra och föremål ur museets samling bjöd vi in besökarna till en inre resa i det 

värmländska landskapet. Fotografierna var tagna av museets förre fotograf Bertil 

Ludvigsson. 


LENA CRONqVIST 

19 juni – 22 aug 

Sommarens utställning ute och inne på Värmlands Museum visar verk av 

Karlstadsbördiga Lena Cronqvist, som under ett nära 30-årigt konstnärskap 

etablerat sig som en av Sveriges högst uppskattade konstnärer. 


TUSEN BILDER, TUSEN ORD 

25 aug – 19 sept 

Våren 2010 möttes HBT-ungdomar i ett antal kreativa workshops för att skapa 

kring begrepp som queeridentitet, fördomar och drömsamhälle. 

Lokal: Loftet 

KALLA SPÅR - MODERN TEKNIK LÖSER MEDELTIDA MORDGÅTA 

28 aug – 14 nov 

Utställningen tog avstamp i de dramatiska händelserna på Gotland 1361, då 

Valdemar Atterdag intog ön. Ett stort slag stod utanför Visby ringmur och ca 2 000 

gotlänningar dog i strid. I utställningen lotsades besökarna runt till olika stationer 

där de genom att gräva, ta prover eller leta i skriftliga källor för att samla ledtrådar. 


HELENA BENGTSSON 

4 sept – 10 okt 

Helena Bengtsson väver, stickar och broderar. Hon har en magisterexamen i 

textildesign vid Textilhögskolan i Borås och har designat textilier till bland annat 

Rörstrand, Värmlands Museum och Klässbols Linneväveri. Hon har också skapat 

flera offentliga utsmyckningar, till exempel till Nordiska Museet och Alsters kyrka. 


14 15

BOVIL - en serietecknande konstnär 

25 sept – 7 nov 

Med sina serier blev Bo Vilson, med tecknarsignaturen Bovil, en av 1940-talets mest 

älskade serietecknare. Som tecknare för den breda allmänheten i press, böcker och 

reklam medverkade han till att utforma 1930- och 40-talens bildspråk. 

Lokal: Loftet 

JONAS HOLMSTRÖM 

16 okt – 21 nov 

”Det som driver mig att börja med en målning är en längtan efter att se något nytt, 

något jag aldrig sett förut!”. Jonas Holmström (f. 1964) är född och uppvuxen i 

Karlstad. Utställningen på Värmlands Museum visade både äldre och nya målningar 

och collage. 



24 nov – 16 jan 2011 

Detta år fokuserade vi på julklappen och dess historia. Varför heter det julklapp? 

Vad har barnen fått i sina paket genom åren? Hur länge har Årets julklapp funnits? 

Dessutom visade vi Berith Bergströms fantastiska miniatyrskåp. 

Lokal: Loftet 

IN EVERY TREE - Is this my home? 

4 dec – 16 jan 2011 

Konstnärsduon In Every Tree med Maria Larsson & Maria Olevik omgestaltade tre 

rum på temat ”Is this my home?” på temat identitet - ett sökande i inre och yttre 

rum. ”Vi har utgått ifrån hemmet, som mental och fysisk plats, dess inre och yttre 

gränser. Hur är vårt hem kopplat till vår identitet?” 


MÖNSTERKRAFT! 

11 dec 2010 – 8 maj 2011 

10-gruppen fyllde 40 år 2010, och deras välkända mönster har blivit en del av den 

moderna svenska designhistorien. I MÖNSTERKRAFT! visades mönster, skisser och 

formgivna produkter ur 10-gruppens färgstarka produktion. 


PEPPARKAKSHUS 

11 dec – 9 jan 2011 

I Cyrillushusets foajé visade vi bidragen i NWTs, KAUs och museets 

pepparkakshustävling. 

Lokal:Cyrillushusets foajé 

MARKNADSFÖRING 

Besöken i våra utställningar fortsätter att ligga högt och Värmlands Museum har varit omnämnda över 

600 gånger i media och besöken på vår webbplats har ökat sedan förra året. Årets stora marknadsföringssatsning 

var konstreportaget Konstresan Värmland av Ingela Lind. Ambitionen var att sätta Värmland 

på Sveriges konstkarta och 10 000 exemplar spreds till Konstperspektivs prenumeranter, via gallerier 

och museer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Samtliga exemplar tog slut. En kampanjwebb för 

LUSTEN Green City hade målsättningen att aktivera besökaren, lära ut mer om förnyelsebar energi samt 

locka besökaren att komma till den nya utställningen. En av våra viktigaste målgrupper, barn och unga, 

har ökat i antal till över 30 000. 

PROGRAMVERKSAMHETEN 

Programverksamheten 2010 bestod av cirka 250 offentliga arrangemang. Totalt lockade utställningarna 

och programverksamheten 86 626 besökare. En del program drev museet i egen regi, men flertalet 

anordnades tillsammans med andra aktörer. Målsättningen med verksamheten är att nå många olika målgrupper 

och spegla mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. Bland programmen kan nämnas 

programserien Småttingar på museet med nytt tema varje månad, programserien Teknik & natur i samarbete 

med Karlstads Universitet och programaktiviteten Utelek varje onsdagsförmiddag under sommaren. 

Under många helger, skollov och under perioden 22 juni-14 augusti har vi haft experimentverkstad 

med drop in för barn i teknikklubben LUSTEN. 

Museets mest besökta arrangemang har varit Världens fest, Kulturnatten, Rättvisedagen, Värmländsk 

Bokmässa, Halloween, First Lego League, julmarknaden Jul i vårt hus och givetvis vernissagedagarna. 

Under året har Värmlandsoperan lagt flera av sina kammarmusikkonserter hos oss. Vidare samarbetade 

museet med aktörer runt programveckan Livet värt att leva, Forskarfredag, Världsmiljödagen och Här 

är mitt liv! 

RECEPTION, MUSEIBUTIK OCH MUSEIVÄRDSKAP 

Arbetet med rättvisehandlade, ekologiska och återvunna produkter har fortsatts och uppskattats. 

Utbudet av värmländskt konsthantverk har utvecklats och utökats. Bokutbudet har setts över och 

gjorts bredare. Sveriges egen inredningsguru Ernst Kirchsteiger har vid besök i vår butik uttryckt 

att: ”Detta är den bästa museibutiken i Sverige!” 

DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 

Värmlands Museum har under året haft fri entré för alla under 20 år. Klasser och grupper kan boka olika 

visningar, lektioner, skapande verksamhet och program. Den pedagogiska verksamheten har skett såväl 

på museet som i projekt ute i länet. 2010 hade vi rekordmånga unga besökare på museet. Över 30 000 

besökare under 20 år och drygt 13 000 av dem var i skolgrupper. Museets pedagoger framträdde totalt 

för 740 grupper (barn och vuxna). Huvuddelen av dessa möten skedde på Värmlands Museum och var 

kopplade till ett utställningsbesök. En bidragande faktor till denna positiva besöksstatistik var utställningarna 

i Stora hallen; Livets steg under våren och Kalla spår under hösten. Båda dessa hade framtagna 

pedagogiska fördjupningar som var attraktiva för skolor. Teknikklubben LUSTEN lockar också många 

klassbesök till museet. Bland de pedagogiska program som skett utanför huset kan nämnas Brott och 

straff, som genomförs i Bilans fängelsemuseum och Dyvelstensdagarna vid Dyvelstens flottningsmuseum. 

Många har låtit sig guidas av självaste Sola i Karlstad på Stadsvandringarna med Majken & Melker. 

16 17

Under året lanserades flera nya pedagogiska program. Bland annat Tidernas uppfinningar där Jag, Herulen 

och teknikklubben Lusten knyts ihop i ett och samma program, och höstens succéprogram Häxjakt 

och Facebook. Småttingar på museet har haft 4 träffar/termin med blandat program utifrån aktuella 

utställningar och husets expertis. 

Under höstlovet erbjöds ”Mordgåtor, döden och kriminalteknik” med aktiviteter två gånger per dag i 

våra olika enheter. 

Teknikklubben LUSTEN 

Under 2010 har fokus legat på skolprogrammen Från skog till papper, Ljus, optik och magiska effekter 

samt Förnyelsebar energi. Under hösten lockade även programmet Brottsplats LUSTEN storpublik. 

I samband med skolloven erbjöds teknikklubben diverse program för olika åldrar och kunskapsnivåer. 

Under helger och vissa onsdagskvällar har även drop-inverksamhet erbjudits. 

Teknikklubben erbjuder skolor gratis lån av experimentlådor och pedagogerna har fungerat som konsulter 

för lärare även utanför teknikklubbens ordinarie verksamhet. Teknisk framsyn, samarbetsprojektet 

med Karlstads kommun har fortsatt under året. Samtliga år 5 i Karlstads kommun har varit i teknikklubben 

LUSTEN. LUSTENs pedagoger har under året fungerat som konsulter åt Energirådgivarna i projektet 

Energiutmaningen. Teknikklubben medverkade på barnmässan i Karlstad racketcenter och deltog den 14 

augusti i Barnens dag på Dyvelstens flottningsmuseum. Såväl det pedagogiska arbetet som utställningens 

experimentpark har utvecklats utifrån våra tre utpekade teman. Följade insatser har utförts i utställningen. 

Under 2010 hade LUSTEN 225 visningar för sammanlagt 5 250 barn och 1 122 vuxna. 

Kulturmiljö 

” Det är utomordentligt värdefullt att ha tillgång till expertis som ger råd med vård och kunskap 

om vilka skatter som finns i våra kyrkor och hur vi ska kunna bevara dem ” 

Byggnadsvård 

En del av verksamheten under året har inneburit antikvarisk medverkan i samband med 

byggnadsvårdsarbeten delfinansierade med statliga bidrag. Av årets 19 projekt i den här kategorin 

har flera inneburit takarbeten med omläggning av så skiftande material som halm, tegel, färg, 

plåt, papp och skiffer. Till de mer traditionella projekten hörde timrings- och snickeriarbeten samt 

måleriarbeten. En rekonstruktion av ett skyddsrum på Brattforshedens flygfält får räknas till de mer 

ovanliga. Bland de större projekten räknas insatserna på Ritamäki finngård där det genomförts 

timrings- och takarbeten på ett flertal byggnader. Uppdragen med antikvarisk medverkan har varit 

spridda över åtta av länets kommuner. 

INDUSTRIMINNEN 

Fyra av uppdragen utfördes på anläggningar förvaltade av Föreningen Värmländska 

Industriminnen: Långbans gruvby, Storbrohyttan, Bessemerverket i Hagfors och Martinverket 

i Munkfors. Som operativ del i Föreningens arbete har Värmlands Museum även ombesörjt 

planering och beställning av nämnda arbeten liksom utförandet av markvårdsarbeten vid tre av 

Föreningens objekt. Föreningen Värmländska Industriminnen har under 2010 även färdigställt ett 

nytt skyltprogram för Långbans gruvby samt påbörjat byggandet av en ny entré till området i form 

av en bro över ett gruvhål, ett arbete där Enheten för kulturmiljö varit delaktig. 

KYRKLIGA KULTURARVET 

Kyrkoantikvarien har som vanligt följt ett stort antal renoveringar i länets kyrkor. En allt vanligare 

uppgift har under senare år blivit att följa arbeten gällande energibesparande åtgärder 

och tillgänglighetsanpassningar. Ett av de större renoveringsprojekten under året har varit 

renoveringen av Trefaldighetskyrkan i Arvika. Arbeten har skett såväl exteriört som interiört inför 

kyrkans 100-års jubileum 2011. Med stöd av kyrkoantikvarisk ersättning inleddes under året ett 

inventeringsprojekt av lösa inventarier i stiftets kyrkor. Projektet kommer att drivas vidare och 

avslutas under 2011, då i samarbete med enheten för dokumentation och samlingar samt med 

Regionmuseum Västra Götaland som underkonsult gällande kyrkorna i Dalsland. 

UTREDNING OCH RÅDGIVNING 

Tillsammans med museets arkeologer har antikvarierna genomfört kulturmiljöutredningar 

på sju platser inför bland annat detaljplaner och vindkraftsanläggningar. Andra uppdrag har 

varit att upprätta vårdprogram till fem av länets byggnadsminnen och ett par antikvariska 

förundersökningar inför planerade åtgärder i kulturhistoriskt intressanta byggnader. 

18 19

Antikvarierna har också fungerat som remissinstans till kommuner i länet gällande 

bygglov och planfrågor. I samband med kulturarvsdagen i september delades tre 

diplom ut till fastighetsägare som på ett förtjänstfullt sätt renoverat sina fastigheter. 

I år diplomerades en uthuslänga i Munkfors, två övernattningsstugor i Vänern och 

ett folkhemsbygge i Edebäck. 

Arkeologi 

På den arkeologiska uppdragssidan har nio kommuner i Värmland berörts av flera olika uppdrag, allt 

från kulturmiljöutredningar i Hammarö, Filipstad och Östmark till utredningar och arkeologiska 

förundersökningar i bland annat Karlstad, Sunne, Säffle och Kils kommuner. Vidare har museet varit 

delaktigt i en kulturmiljöutredning utom länet i trakten kring Dals-Ed, i samarbete med Bohusläns 

museum. Ett marinarkeologiskt samarbete tillsammans med Bohusläns museum och Vänermuseet 

genomfördes även inför farledsförbättringar strax söder om Lurö skärgård i Vänern. 

UTGRÄVNINGAR 

Under augusti 2010 genomfördes återigen en forskningsgrävning på Lurö i Vänern. 

Utgrävningarna har pågått på platsen sedan slutet av 1980-talet, och fokus 

för undersökningen var att klargöra det eventuella sambandet mellan den stora 

medeltida kyrkoruinen på ön och de sedan tidigare påträffade samtida boplatslämningarna 

i närheten. Undersökningen resulterade i lämningar efter ett hus från 

1700-talet, ett långhus från 1000-talet, samt anläggningar i vilka bland annat en 

degel för bronsgjutning från yngre bronsåldern anträffades. 

En större utredning genomfördes under sensommaren i Runnevål/Skommita 

i Stora Kils socken. Inom en 38 hektar stor yta påträffades fyra tidigare okända 

fornlämningar i form av en by- och gårdstomt (RAÄ 196), och tre boplatsområden 

(RAÄ 193, 194, 195). Boplatsområdena bestod i huvudsak av anläggningar i 

form av gropar och härdrester, samt fyndförande kulturlager innehållande keramik, 

brända ben och bränd lera. Dateringar av två anläggningar inom RAÄ 193 bestämmer 

dessa till romersk järnålder, ca 250-430 e. Kr. 

I Karlstad genomfördes en arkeologisk förundersökning inför byggnationen av 

en ny kontorsbyggnad i kvarteret Lantmätaren. Vid undersökningarna påträffades 

avfallsanläggningar som gav en ny syn på avfallshanteringen i staden under den 

svenska stormaktstiden. Avfallsanläggningen som antagligen legat i den dåtida 

stadens utkant visar att man valt att transportera ut avfallet ut ur staden. Möjligen 

är detta ett resultat av en ny syn på smuts som börjar uppträda i landet vid den här 

tiden vilket även går att spåra i skilda stadslagar från samma tid. Resultaten visar 

hur man nyttjat den dåtida stadens randområden. 

SKADERAPPORT OM FORNLÄMNINGAR 

Under 2010 har Värmlands Museum granskat ett 20-tal skadade fornlämningar i fyra av länets kommuner. 

Skadorna, som i huvudsak har uppstått i samband med skogsbruk, har dokumenterats och rapporterats 

till Länsstyrelsen i Värmland och Riksantikvarieämbetet. Bland de skadade lämningarna finns ett 

större antal kolningslämningar i norra Värmland, en skålgropsförekomst och fossil åkermark. 

SKOG OCH HISTORIA 

Sedan 1996 har granskningsarbete i fält genomförts av de registreringar som gjorts inom projektet 

Skog och historia. 2010 granskades totalt 160 registreringar i Norra Värmland, inom Säffle, Hagfors och 

Torsby kommuner. Vid granskningsarbetet påträffades och registrerades ytterligare 59 okända lämningar. 

Alla utom en utgjordes av fasta fornlämningar. 

MARITIM ARKEOLOGI MED FOKUS VÄNERN – MÖJLIGHETER INFÖR FRAMTIDEN 

”Maritim arkeologi med fokus Vänern – möjligheter inför framtiden” anordnades som ett halvdagsseminarium 

av Värmlands Museum under hösten 2010. Inbjudna till seminariet var samtliga aktörer 

inom den maritima arkeologin i Sverige, samt representanter från Länsstyrelserna i Värmland och Västra 

Götalands län. Ett 20-tal deltagare slöt upp vid seminariet där representanter 

från Värmlands Museum och Bohusläns Museum föredrog det aktuella marinarkeologiska 

kunskapsläget i anslutning till Vänern. Marinarkeologiska rådet 

diskuterade marinarkeologiska frågor på ett nationellt plan. 

STADSVANDRINGAR, FÖREDRAG OCH VISNINGAR 

Länsmuseets arkeologer har under året engagerats för ett 20-tal föreläsningar 

och visningar ute i länet. Vi har bland annat hållit föredrag om förkristen tro, 

medeltida borgar i Värmland, maritima lämningar i Vänern samt anordnat 

visningar vid olika utgrävningar. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har 

även rönt en hel del uppmärksamhet i massmedia under det gångna året. 

KALLA SPÅR 

Två arkeologer har arbetat med att ta fram fynd, texter och bildmaterial till 

den tillfälliga arkeologiska utställningen Kalla spår som producerats av 

Gotlands Museum och Fenomenalen. En del i utställningen utgjordes av 

värmländska fynd från olika arkeologiska perioder. 

20 21

Konst 

” Vilken underbar kinesisk byggnad. Både inne/ute en pärla!! 

Tack för en underbar personal dessutom ” 

Det konstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett 

lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Verksamheten ska – med Värmlands Museums och andra samlingar 

samt inlån som grund – arbeta med folkbildning i enlighet med museets övergripande verksamhetsmål. Medlen är permanent 

visning av konst i Cyrillushuset, tillfälliga utställningar och konstprojekt samt konstbildningsverksamhet erbjuden till barn, 

ungdom och vuxna. Museets roll är dels att stå för en kontinuitet med en konstsamling som täcker 300 års utveckling, dels 

att uppmärksamma en ofta utmanande avantgarde-konst. Genom samlingarnas vård och utökning, jämte dokumentation av 

konstnärer och konstliv i regionen, fullföljs ett långsiktigt dokumentationsansvar. Konserveringsverksamhet och rådgivning 

inom konstområdet utförs. 

UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET 

Enheten har haft 12 konstutställningar under året, sju separatutställningar i Cyrillusrummen, en 

i stora hallen, två utställningar på Loftet, en i Cyrillushusets foajé samt en sommarutställning 

på von Echstedtska gården. Kontinuerligt arbete samt en förnyelse och omgestaltning av 

konstbasutställningen har utförts med en presentation av Marja Wiréns donation som grund. 

Arbetet med texter och audioguide för Cyrillushuset och dess basutställningar har fortsatt. 

KONSTINKÖP UNDER ÅRET 2010 

Vildhjärta Älg 1.050 

Schakal 1.400 

Jörgen Zetterquist självporträtt 25.000 

Steven Jones Skrapan 9.000 

Ulla Nilsson fat och skål 3.700 

Evert Lundberg grafisktblad 1.900 

akvarell 1.540 

grafisktblad 1.330 

Lena Cronquist monotypi 16.800 

monotypi 16.800 

Mona Strand hatt 2.800 

Ludvig Löfgren lampa 1.620 

Jonas Holmström målning 8.400 

Helena Bengtsson kudde 3.800 

Vad ska man med den till? 5.000 

Anna Ledin fotosvit 1.700 

3.000 

800 

800 

800 

Benjamin Goss bok 1.000 

Kenneth Börjesson Från slättlandet 3.850 

Former och fragment 11.900 

Kosta Boda Old school skull 1.269 

In Every Tree med fotograferna: 

Maria Olevik fotografi 2.800 

Maria Larson fotografi 2.800 

fotografi 2.800 

Grafiska sällskapets portfölj: 1.500 

Kertsti Rågfeldt Strandberg collografi 

Helena Mellin träsnitt 

Mattias Fagerholm etsning 

Gåvor: 

Olof Persson självporträtt 

Olof Wahlund 3 st fotografier 

Helge Frender stilleben 

Jessica Stuart Beck självporträtt 

Kerstin Hamilton fotografi 

22 23

ExPERTHJÄLP OCH RÅDGIVNING 

Museet har varit behjälpligt vid urval och hängning av HSB Värmlands 

konstsamling i nybyggda lokaler. Frågor från privatpersoner och andra har 

besvarats kontinuerligt. 

KONSERVERINGSVERKSAMHETEN 

Konserveringsverksamheten har under året till stor del arbetat utanför museet 

på uppdrag, bland annat med privata målningar, Trefaldighetskyrkan i Arvika, 

tapetskador på Sölje herrgård och skadeinventering av fasta inventarier i stiftets 

kyrkor. Inventeringsarbetet fortsätter under 2011. I museets egen samling har 

arbetet främst inriktats på konst på papper. Konserveringsverksamheten har breddat 

sitt arbetsfält genom att projektanställa en medarbetare med specialinriktning på 

möbler och montering/ramning. 

KONSTPEDAGOGISK VERKSAMHET 

Den konstpedagogiska verksamheten har riktat sig till barn, ungdomar och vuxna 

och har bedrivits genom visningar, föredrag, lärarfortbildning, studiecirkel och 

stadsvandringar. 

Under året har vi haft ett stort antal visningar av museets konstutställningar. 

Allmänna visningar av museets konstbasutställning samt separatutställningar i 

Cyrillusrummen med konstnären själv på plats. En särskild satsning har gjorts 

mot barn och unga genom en utökning av visningsutbudet, bland annat fler 

fördjupande visningar med såväl praktiskt som teoretiskt innehåll. Vi har också 

kunnat erbjuda skräddarsydda visningar på valfritt tema. Enheten har också erbjudit 

lovaktiviteter med konst i fokus och en dramatiserad stadsvandring. 

Två externa workshops har genomförts och externa föredrag har hållits på temat 

”Picasso” och ”Vad är konst?”. Vi har också kunnat erbjuda en fortsättning av 

studiecirkeln ”Bakom kulisserna på Värmlands Museum” och två föreläsningsserier 

i samarbete med Konstvetenskapliga föreningen i Värmland. 

Vidare har verksamhet på följande område utförts: 

- Kontinuerligt och fördjupat konstskapande med särskolegymnasium och ett 

ungdomshem. 

- Löpande samarbete med ”samverkansgruppen för kultur i skolan” och medverkan 

genom workshops, i ”kulturchocker” och barnkulturfestival runtom i länet. 

- Utveckling av samrådsgrupp för konstfrågor, med representanter från 

institutioner, näringsliv och föreningar i Karlstad. 

KONSTKONSULENTENS ARBETE 

Under året har en handlingsplan för konstskapande verksamhet för barn och unga utarbetas för 

Rackstadmuseet, Laxholmens museum, Kristinehamns Konstmuseum och Sahlströmsgården. Som 

bas för handlingsplanen har en fortbildning riktad till museerna och skolan genomförts, med två 

dialogkonferenser och ett idéseminarium. Dessutom har ett antal möten mellan museerna och skolan ägt 

rum i syfte att diskutera kunskap och lärande. För varje museum har en konstnär anställts i en månad. 

Dessa har arbetat fram förslag om estetiskt lärande utifrån museernas kunskapsområde. 

KONSTRESAN I VÄRMLAND 

Värmlands Museum har slutfört arbetet med ”Konstresan”. En skrift där en av landets ledande 

konstkritiker, Ingela Lind skildrar det värmländska konstlivet i form av ett resereportage. Skriften 

har formgetts, tryckts och distribuerats under 2010. Som bilaga till ”Konstliv Värmland” har ett 

kalendarium över konstutställningar i Värmland bifogats. 

24 25

Tekniska enheten 

” Tycker att Jag, Herulen är något av det bästa jag sett. Särskilt forntid-medeltid. 

Mycket stämningsfullt, uppskattar ljussättning och musik ” 

Museets tekniska enhet är en stabsfunktion som ansvarar för museets tekniska installationer i utställningar, hörsal etc, 

bemanning vid konferenser och andra arrangemang, vaktmästeri och bevakning under all öppettid, tillgänglighetsfrågor samt 

transporter och lokalvård. Enheten bemannar föremålsmagasinet i Ulvsby och Dyvelstens Flottningsmuseum med tekniker. Enheten 

deltar i basutställningarnas vård och underhåll samt i alla övriga typer av utställningsarbete. 

ALLMÄNT 

2010 har tekniska enheten medverkat vid produktion, underhåll och uppsättning respektive nedtagning 

av museets utställningar, samt service till övriga enheter inom museet. Enheten har deltagit vid planering 

och genomförande av företagsevenemang, små och stora konferenser och liknande arrangemang vid 

Värmlands Museum. En serie transportlådor, hanterliga för att passa transporter i de flesta fordon har 

tagits fram. I utställningarna på museet i Karlstad har ljud- och bildutrustningen delvis bytts ut för att 

höja kvaliteten på utställningarna. 

PERSONAL 

2010 har kompetensutvecklingen varit inriktad på säkerhetsarbete och flera medarbetare har deltagit 

i kurser för att få utföra heta arbeten samt i några fall även behörighet för tillståndsansvariga. Vårt mål 

med satsningen på kompetensutveckling är att ha en bred och uppdaterad kompetens inom enheten med 

särskilt fokus på en trygg och säker arbetsplats. 

2010 har vi fortsatt utveckla vårt nätverkande och skapat nya spännande kontakter. ArbetSam 

startade 2009 en kurs i utställningsbyggande med syfte att utbilda verksamma på arbetslivsmuseer i 

utställningskunskap och hjälpa till att hitta verktyg för att driva hela utställningsprojekt. Två tekniker från 

Värmlands Museum har deltagit i denna utbildning som avslutades våren 2010. Deras examensarbete 

resulterade i en ny utställning vid Dyvelstens Flottningsmuseum, Magasin 11, som öppnade sommaren 

2010. I slutarbetet med utställningen har hela enheten engagerats för att uppnå ett bra resultat. 

KVALITETSARBETE 

Fast installerat scenljud finns i Museikaféet för att underlätta arbetet med våra mindre föredrag och 

musikarrangemang. Arbetet med att uppgradera den tekniska anläggningen i museets hörsal har 

påbörjats och kommer att färdigställas under 2011. Det slutgiltiga resultatet ska vara en konferenslokal 

som kan mäta sig i konkurrensen med andra liknande objekt. Dokumentkameror har ersatt OH-apparater 

och därmed finns nya möjligheter att använda sig av PC-presentationer. 

Hela Värmland! 

Ett museum för hela Värmland 

Värmlands Museum har profilerat sig som länsmuseum genom att bedriva en omfattande verksamhet 

utanför residensstaden Karlstad. Utöver tjänstemännens täta resor i olika ärenden har Värmlands Museum 

ett nät av filialer, som alltid drivs med finansiellt stöd av och i tätt samarbete med respektive värdkommun. 

Dyvelstens flottningsmuseum drivs tillsammans med Forshaga kommun, Långbans gruvby med Filipstads 

kommun, Torsby Finnkulturcentrum med Torsby kommun och von Echstedtska med Säffle kommun. 

Genom nätverket Museer i Värmland håller Värmlands Museum regelbunden kontakt med nästan 50 andra 

museer i länet. 

En av länsmuseernas viktigaste uppgifter är att förse en region med sådan 

kulturhistorisk kompetens, som regionens kommuner annars inte skulle ha 

möjlighet att tillhandahålla. Sedan 1930-talet uppbär länsmuseerna statligt 

verksamhetsstöd för denna kompetensförsörjning. 

Värmlands Museum bedriver kunskapsuppbyggande, vårdande och 

kunskapsspridande verksamhet inom hela Värmlands län. Beträffande 

kulturminnesvård och rådgivning vid renovering av äldre bebyggelse och 

renoveringar av kyrkor är museets personal regelbundet konsulterad. Museets 

konservator utför målerikonservering i hela länet, museets arkeologer utför 

arkeologiska undersökningar. Museet har en särskild tjänsteman avdelad för 

kontakt och rådgivning till länets föreningsliv, en särskild tjänsteman för frågor 

om industrisamhällets kulturarv, en pedagog som arbetar med historieämnets 

återinförande som kärnämne i gymnasieskolan och en konstkonsulent som framför 

allt främjar skolornas konstarbete. 

Alla museets tjänstemän står ständigt i kontakt med medborgarna i 

rådgivningsfrågor om konst och kulturhistoria. Föremålssamlingen, 

konstsamlingen, fotosamlingen, musiksamlingen, arkivet och museets övriga 

samlingar representerar hela Värmland och är en viktig källa till Värmlands historia. 

26 27

Dyvelstens flottningsmuseum 

”Experimenten är slut, barnen är nöjda, och det är dags att leta småkryp och andra saker att 

titta på med lupp. – Det känns jättebra, Martin Karlsson. Det är ju det här det är till för, ungarna. 

Flottarna studerade vattnet oerhört noga, det har alltid varit en central del av flottningen, och 

det hör ju ihop med så många skolämnen.” VF 16 juni 2010 inför öppnandet av Magasin 11 

Dyvelstens flottningsmuseum strax utanför Forshaga berättar om den traditionsrika flottningen på 

Klarälven, landets sista flottled. Här låg tidigare Löveds skiljeställe fram till 1959, då det flyttades till 

sjön Lusten. Kvar i Dyvelsten blev verkstaden från 1949, där upp till 20 man arbetade med renoveringar, 

underhåll och tillverkning av flottningsredskap. I den gamla verkstadens bottenvåning har miljön återställts, 

och på den övre våningen kan man se en utställning om flottningens historia. På området finns två 

flottarkojor, varav den ena används som kafé. Dessutom finns flera andra byggnader och en del större 

redskap - bland annat spelet från en gammal spelflotte, varpbåtar och bogserbåtar. 

MAGASIN 11 

I ett av magasinen skapades ett nytt upplevelserum med fokus på vatten och 

människor. Här får barn i alla åldrar experimentera, upptäcka och utforska älvens 

mystiska värld samtidigt som man kan lära mer om flottningens historia. 

Våning 2 i Magasin 11 färdigställdes som utställningslokal och en serie 

flottningsbilder tog plats. 

PROGRAMAKTIVETETER 

Den 15 juni slog Dyvelstens flottningsmuseum upp portarna för säsongen med 

Lustenbåtar, utställning om flottningens historia, kafé och smygpremiär för 

”Magasin 11”. Drop in för barn i alla åldrar ordnades varje vecka i Magasin 11. 

Ett program i ämnet ”Vattenvägen till historien”, där man kunde upptäcka och 

utforska älvens mystiska värld. Tips, råd och inspiration gavs genom föredrag 

och rådgivning under en dag med temat ”Hus i Värmland”. På Barnens dag i 

samarbete med Forshaga kommun fick barn uppleva en heldag med ponnyridning, 

brandkåren, cirkus, såpbubblor och teknikklubben Lusten. 

Sjöscouternas aktiviteter för stora och små och Magasin 11- med handledda 

experiment och aktiviteter. Barnens dag är ett välbesökt arrangemang. 

BESÖKARE 

Premiärsommaren 2010 ökade antalet barn och unga som besökte Dyvelstens 

Flottningsmuseum med 60 procent - nästan 3 000 personer besökte museet under 

sommaren. Även skolprogrammet Dyvelstensdagarna den 7-8 september 2010 blev 

välbesökt. 

Långbans gruvby 

”Långbansmuseet, otroligt sevärt och vädligt hjälpsam personal! 

Tips: sälj också ”hackor” för att knacka sten med. Nu finns för utlåning vilket iofs också är bra. 

Vi kommer regelbundet hit med kort!” 

Två mil norr om Filipstad ligger Långbans gruv- och hyttby. Här har det brutits järnmalm och framställts 

tackjärn sedan 1500-talet. Platsen är en av länets bäst bevarade äldre industrimiljöer med gruvbyggnader, 

hytta, bostäder med mera. I det stora maskinhuset finns museum och utställningslokaler. Långban är 

även födelseplatsen för de framgångsrika bröderna Ericsson; Nils Ericson (1802-1870), kanal- och 

järnvägsbyggare och John Ericsson (1803-1889), innovatör och uppfinnare. Långban är en av världens 

mineralrikaste platser. 

ALLMÄNT 

Sommaren 2010 höll museum och utställningar öppna dagligen från den 12 

juni t.o.m 22 augusti. Museet hade under sommaren spontana och schemalagda 

visningar av området och dess byggnader. Under övriga delen av året erbjöds 

visningar efter överenskommelse. Långbans gruvby besöktes av 

ca 6 000 besökare varav 3 647 registrerade i receptionen och ca 2 500 på 

området. Museets reception erbjöd en utökad caféverksamhet p.g.a att 

gästgiveriet fortfarande är stängt. 

UTSTÄLLNINGAR 

I en utställning presenterades Uddeholm AB och Uddeholms verksamheter i 

Värmland. Den årliga sommarutställningen Semester byggdes ut med en 

presentationsfilm över andra besöksobjekt inom ”Bergslagssatsningen” som 

Långban deltar i. John Ericssonutställningen kompletterades med diverse föremål 

och info. Långbans Moderna - en konsthall för samtida konst - sjösattes med en 

fotoutställning av Kerstin Hamilton ”Välkommen förbipasserande”. 

Under juli månad visades ”Her” en videoinstallation av Candice Breitz i 

Riksutställningars Mobila rummet. Svens Bio iordningställdes provisoriskt med 

filmduk samt avspelningsutrustning och visade Uppå den villande skog, ett 

filmmontage över Lesjöfors historia som ett komplement till Kerstin Hamiltons 

utställning i Långbans moderna. 

INDUSTRIOMRÅDET 

Hyttan vidareutvecklades med ljud och ljus samt utökad information. En ny 

serie skyltar placerades ut och delar av den nya entrén kom på plats under 

hösten. De illuminerade skyltarna gör Långban till en utomhusutställning 

tillgänglig året runt, dygnet runt. I övrigt pågick under året löpande sysslor med 

mark- och lättare fastighetsunderhåll. 

28 29

Torsby Finnkulturcentrum 

”I liked your museum” (Australien) 

“En mycket fin utställning. Här har jag själv mina rötter och det kändes i hela kroppen” (Arvika) 

”En god och lærerig undfærelse i en spendende kultur, sen det er godt at i här komme” (Danmark) 

Från slutet av 1500-talet och en bit in på 1600-talet flyttade människor från Savolax-området i 

nuvarande Finland, då en del av det svenska riket, till de mellansvenska och norrländska skogsbygderna. 

Marken togs i bruk genom storskaligt svedjebruk av barrskog, och man flyttade i generation efter 

generation västerut. Den tredje generationens svedjebrukare koloniserade Värmland. Nästa generation tog 

steget in på den norska sidan. Torsby Finnkulturcentrum har som uppgift att sprida kännedom om och 

förmedla det unika kulturarvet i form av gårdar och byggnader, språk, sägner och myter. Utställningen 

”Niittaho - den blommande svedjeängen” berättar om livet i finnskogen genom röster, modeller, föremål 

och foton. 

AKTIVITETER UNDER ÅRET 

Torsby Finnkulturcentrum har haft öppet året runt, under sommaren veckans 

alla dagar. Under 2010 togs drygt 7 000 besökare emot, varav 25 skolklasser. 

Tre lokala konstnärer har ställts ut. Ett något större arrangemang var den 

årliga ”Påskrundan”, i samarbete med konstföreningen Fri Form. Under året 

genomfördes också utbildningar om det skogsfinska kulturarvet för lärare, 

personal på hembygdsgårdarna och deltagare i EU-projektet ”Finnskogarna. 

com”. Torsby Finnkulturcentrum arrangerade tillsammans med Solør/Värmland 

finnkulturförening FINNSAM:s vårkonferens som 2010 ägde rum i Mattilla. 

Konferensen lockade ett 80-tal deltagare. 

TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAMVERKSAMHET 

Två tillfälliga utställningar arrangerades under året. Sommarutställningen 

“Finnskogen i bilder” utgick från museifotografen Lars Sjökvist bilder från 

finnskogen. Under Torsby kommuns årliga kulturvecka “Höstglöd”, visades delar 

av utställningen “Sveriges historia i Värmland”. I samband med invigningen höll 

arkeolog Hans Olsson ett föredrag “Vad döljer sig i stenrösena vid Fryken”, om 

värmländsk bronsålder. Torsby Finnkulturcentrum uppmärksammade tillsammans 

med Nordvärmlands släkforskarförening ”Arkivens dag”. Föreläsare var Olov 

Henriksson som berättade om sin morfar, Olov Olovsson, en banbrytande forskare 

kring den skogsfinska kulturen. 

HUS MED HISTORIA 

I projektet “Hus med historia” tilldelade regeringen 30 miljoner kronor under 

åren 2010-2011 till vård av Sveriges hembygdsgårdar. Under 2010 beviljades 

Värmland 555 000 kr för restaurering och 42 000 kronor för att genomföra 

byggnadsvårdskurser. Värmlands Hembygdsförbund arrangerade i samarbete med 

Värmlands Museum tre byggnadsvårdskurser förlagda till Ritamäki finngård i 

Lekvattnet, Storbrohyttan i Filipstad och Sågudden i Arvika. 

RICHARD BROBERGS BOKSAMLING 

Finnkulturcentrum förvaltar folklivsforskaren Richard Brobergs samlingar. Flera av böckerna i samlingen 

har bundits om under året genom professionell bokbindare. Ombindningen bekostades av medel 

från Letterstedtska föreningen. Under ”mini-bokmässan” som ägde rum i Finnkulturcentrums lokaler 

uppmärksammades att det var 100 år sedan Rickard Broberg föddes. 

FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE VID TORSBY FINNKULTURCENTRUM 

Torsby Finnkulturcentrum ska initiera forsknings- och utvecklingsarbete kring det skogsfinska 

kulturarvet. Initiativ till ett tätare samarbete med forskarsamhället togs under 2010 genom 

att i samverkan med Karlstads universitet och Göteborgs Universitet ansöka om bidrag ur 

Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Ansökan beviljades och en workshop “Det skogsfinska 

kulturarvet i landskapet” kommer att genomföras under 2011. 

EN LEVANDE FINNSKOG – VÅRT FELLES ANSVAR 

”Sådär, nu har jag gått igenom utkastet. Det är ett grundligt arbete ni har gjort. Strålande. Och 

jag är mycket glad över att min finngård får ett sådant ”förvaltnings-underlag” för framtiden”. Så 

utttrycker sig en av de fastighetsägare som tack vare Interregprojektet ”En levande Finnskog” 

fått en vård- och underhållsplan upprättad för sin gård av byggnadsantikvarierna vid Torsby 

Finnkulturcentrum. 

Interregprojektet “En levande Finnskog” löpte på för andra året 2010. Aktivitetsgraden var hög, 

varav inventeringen av skogsfinska byggnader var den mest omfattande. Nära 200 fastigheter 

har inventerats på svensk sida och resultaten läggs efter hand in i Riksantikvarieämbetets 

bebyggelseregister. Vård- och underhållsplaner för sex större finngårdar har sammanställts. För 

de mindre gårdarna blir det en något enklare dokumentation. Samtliga planer lämnas över till 

fastighetsägarna. 

I februari genomfördes en workshop på tema ”Utvecklingsmöjligheter för Finnskogen”. Ett 40tal 

personer deltog och fick ta del av föreläsningar med inspirerande exempel från områden i 

Sverige, Norge och Ungern där bruket av kulturmiljö har betydelse för den ekonomiska och sociala 

utvecklingen. Under eftermiddagen arbetade deltagarna i mindre grupper där flera konkreta 

utvecklingsidéer för Finnskogens del kom fram. Interregprojektet har dessutom genomfört tre 

offentliga visningar/workshops kring praktiskt arbete med renovering/restaurering av skogsfinska 

karaktärsbyggnader, två på norsk och en på svensk sida. 

För att ytterligare fördjupa det ömsesidiga utbytet på internationell nivå av erfarenheter mellan 

Interregprojektet “En levande Finnskog” och projektet ”Palóc Route” i Ungern, arrangerades under 

hösten ett studiebesök till Heves län i Ungern. Studiebesöket genomfördes i samarbete med 

länsstyrelsen Värmland. 

Under året påbörjades också arbetet med en guidebok över skogsfinska besöksmål i Värmland, 

Dalarna, delar av Gävleborg och Örebro samt Hedmark i Norge. 

30 31

von Echstedtska gården 

”I adore the doors!!!” 

” En skön och smuk udstilling” 

” Intressant att se vad man kan åstadkomma med kunskap och pengar. Enastående.” 

von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle uppfördes 1762 – 1764. Anläggningen är närmast 

karolinsk till sin prägel med huvudbyggnad och två par flyglar framför. I det inre blommar rokokon i 

möblering och vackra väggmålningar. Hemlighuset har burleska målningar utan motsvarighet i landet. I 

trädgården finns örtagård och apelgård med enbart värmländska äppelsorter. Här finns också galleri och kafé. 

VÅRDA OCH BEVARA 

I maj restaurerades stråtaken på båda yttre flyglarna av Retzner Arén Rekonstruktion 

och Arkitektur AB. Befintlig vass fick ligga kvar men har kompletterats med 

råghalm. På södra yttre flygelns södra takfall lades halm över hela ytan. Nockarna 

har på båda byggnaderna täckts med ny halm som hålls på plats av ca 5 m långa 

hängen av gran. I samband med vasstakens omläggning höll Byggnadsvård 

Värmland ett tvådagars helgseminarium. 

I juli utfördes underhållsarbete på huvudbyggnaden. Nya takkrokar har tillverkats 

med de gamla som modell och monterats på byggnadens båda långsidor. Baksidans 

fasad har fått en ny knutlåda och en ny träränna har ersatt en del av den gamla 

ruttna. 

Von Echstedtska deltar i Climate for Culture - ett EU projekt med ca 30 parter 

från hela Europa där man genom samarbete och mätningar undersöker 

klimatförändringarnas effekt på kulturarvet i känsliga miljöer. Monica Fjaestad är 

ansvarig för den svenska undersökningen och satte i april ut mätare för fukt och 

temperatur i huvudbyggnaden. Projektet löper till 2014. Infallande UV-ljus har 

mätts i söderfönster inför kommande installation av 

UV-filter i plexiglas. 

UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM 

I utställningen ” Fåfängt och förgängligt” visades hattar / konstverk av Mona 

Strand, Oslo och glas av Ludvig Löfgren, Kosta Boda. Temat fåfänga och 

förgänglighet präglade även programmen i föredrag, hattparad och öppna 

skaparlördagar. Musik och dans av mycket olika karaktär har framförts av barn, 

ungdomar och ”mera vuxna”; thrashmetal, samba, svensk folkmusik, läsarsånger, 

visor, blues, magdans och så firade Bellman på Smedbyn 40 år med Säffle Visklubb 

med dans som på 1700-talet i huvudbyggnadens sal av Herrskapsdansarna, 

Lidköping. 

I juni firades traditionellt firande av nationaldag och midsommar och gudstjänst 

firades i det fria där prästen Gösta Törnqvist bl.a. talade om ”Guds garderob”. Augustiavslutning 

skedde i Domedagens tecken med folkliga föreställningar kring livet efter detta med Bengt af Klintberg 

och eldskulptur som gick upp i rök till musik i mörkret efteråt. Och så definitiv säsongsavslutning i 

apelgården, där äppelträden denna höst bar rikligt med frukt, med Per Brunström och Tord Näslund från 

Hushållningssällskapet som visade och sortbestämde gästernas medhavda frukter. 

ÖVRIGT OCH NYTT 

Den optiska fiberkabeln installerades och svetsades i bostadsflygeln och bredbandet ger nu snabb 

uppkoppling i Smedbyn. Till Värmlands Museums samlingar inköptes två verk; ”Ritual”– hatt av 

Mona Strand och ”Old School Scull” glas av Ludvig Löfgren. 

Gården var öppen 30 maj – 29 augusti samt 11 september under totalt 81 dagar. 

Visningar kunde beställas hela maj och september. 

32 33

Administrativ service 

” Jag vill från Karlstads kommun del tacka för ditt och övriga personals arbete och vänliga bemötande 

under de två dagar vi genomförde våra workshopen med våra utländska gäster. 

Gästerna var väldigt nöjda! ” 

Museets kansli är en stabsfunktion som ansvarar för ekonomi- och personaladministration, arbetsmiljöfrågor, telefonväxel, 

diarium, försäkringar, it- och säkerhetsfrågor. Kansliet har en viktig roll i välkomnandet på museet i konferensverksamheten 

och i samspelet med restaurangen. 

Kansliet ombesörjer även delar av administrationen för Värmlands Museiförening och Föreningen Värmländska 

Industriminnen. 

EKONOMISTYRNING 

Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste från och med den 1 januari 2010 

ha ett certifierat kassaregister. Ekonomisystemet har därför uppgraderats till en version som har det 

kassaregisterprogram med tillverkardeklaration som krävs. En investering i kontrollenheter som läser av 

registreringarna i kassorna har också gjorts. 

PERSONALADMINISTRATION 

Ett introduktionsprogram har tagits fram för att användas i samband med medarbetares nyanställning, 

omplacering till nya arbetsuppgifter, befordran, återkomst från längre tids frånvaro exempelvis vid 

sjukdom, barnledighet eller studier samt vid praktiktjänstgöring. 

KONFERENSVERKSAMHET 

Antalet konferensgäster uppgick till ca 10 900 år 2010 vilket är en ökning med ca 1 700 personer 

jämfört med föregående år. Bl a har ombyggnationen av Karlstads konferenscenter CCC inneburit att 

flera nya kunder har bokat konferenser på museet. Även samarbetet med bl a Visit Karlstad och andra 

arrangörer som bokar konferenser har utökats under året. Studiebesök har gjorts för erhålla idéer kring 

hur konferensverksamheten på Värmlands Museum kan utvecklas. 

RESTAURANGVERKSAMHET 

Ny restauratör blev från den 1 januari 2010 Solsta Ekonomihotell AB. Bytet kom initialt att innebära 

arbete med att upprätta rutiner och samarbetsformer kring konferensverksamheten tillsammans med den 

nya entreprenören. 

Restaurangen har ökat omsättningen under år 2010 med ca 35 % jämfört med år 2009. 

IT 

Museets IT-ansvarige har varit tjänstledig ett antal dagar under året för arbete åt Kommerskollegiet 

avseende säkerheten kring deras skalskydd. Ytterligare ett kylaggregat har anskaffats till serverrummet, 

dels som förstärkning av det gamla aggregatet, dels som backup. 

Styrelse 2010 

Värmlands Museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads 

kommun och Värmlands Fornminnes- och Museiförening (nu Värmlands Museiförening). 

2003 överfördes landstingets åtaganden på Region Värmland. Museet har en styrelse med tre 

representanter från varje stiftelsebildare. Mandattiden sammanfaller med den för kommunala val. 

Såväl styrelsen som dess arbetsutskott har under året haft fyra protokollförda sammanträden. 

Styrelsen har varit representerad vid Länsmuseernas samarbetsråds möte i Visby i oktober och vid 

Riksförbundet Sveriges museers vårmöte i Falun. I Länsmuseernas samarbetsråds styrelse har Philip 

Johnson varit vice ordförande och Gun Gustavsson suppleant. 

Styrelse 2010 

REGION VÄRMLAND 

Philip Johnsson, ordförande, au 

Nils-Gunnar Andersson 

Katarina Hultkrantz 

Kjell-Arne Kamperin, suppleant 

Bengt Nordstrand, suppleant 

Bernt Fagrell, suppleant 

KARLSTADS KOMMUN 

Gun Gustavsson, vice ordförande, au 

Pernilla Edman 

Christer Alnebratt 

Lill Nilsson, suppleant 

Ingrid Rohlin, suppleant 

Birgitta Nordström, suppleant 


Sven-Jacob Andersson, au 

Inge Bredin 

Marianne Lentz 

Jonas Wirén, suppleant 

Svetlana Pimenova Lund, suppeant 

Karl-Axel Hjerdt, suppleant 

34 35 

PERSONALREPRESENTANTER 

Birgitta Collvin (DIK) t o m mars 

Björn Wallbom (DIK) fr o m mars 

Urban Sunström (SKTF) suppleant 

Revisorer 2010 

LANDSTINGET I VÄRMLAND 

Stig Löfgren 

Inger Larén, suppleant 

KARLSTADS KOMMUN 

Ingrid Augustsson 

Barbro Thunér, suppleant 


Kerstin Lenger 

Ragnar Kaiding, suppleant

Personal och organisation 2010 

MUSEILEDNING 

Länsmuseichef Åsa Hallén 

KANSLIENHET 

Ekonomichef Susanne Alexandersson 

Personalhandläggare Eva Lejrin 

Assistent Barbro Eriksson 

Assistent Inger Kvarned 

Assistent Lena Örtlund 

Museitekniker Ulf Strandberg 

ENHETEN FÖR KULTURHISTORIA 

Enhetschef Susanne Olsson 

Intendent Birgitta Collvin 

Fotograf Lars Sjöqvist (föräldraledig t o m 31/5) 

Fotograf Lisa Olaison (vikarie t o m 30/6) 

Arkivarie Helena Röjder 

Assistent Heléne Sjöberg 

Assistent Margaretha Wärme 

ENHETEN FÖR KONST 

Enhetschef Bo Jonzon 

Intendent Bertil Bengtsson 

Intendent/pedagog Anna Skoglund 

Konstpedagog/konsulent Carin Söderlind 

Konservator Cecilia Skoglund 

Intendent Käthy Nilsson (von Echstedtska) 

Assistent Anders Kadhammar (von Echstedtska) 

ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ 

Enhetschef Martin Karlsson 

Antikvarie Monica Björklund 

Antikvarie Maud Forsberg 

Antikvarie Mattias Libeck 

Antikvarie Lena Thor 

Antikvarie Ellinor Forsell 

Antikvarie Hans Olsson 

Antikvarie Björn Wallbom 

Antikvarie Charlotta Hagberg (visstid 3/6-3/12) 

ENHETEN FÖR PUBLIK VERKSAMHET 

Enhetschef Maria Linder (t o m 30/9) 

Kommunikatör Mari Stenström 

Intendent Liza Ay Hermansson 

Intendent Åsa Svanström (föräldraledig t o m 31/3) 

Intendent Mattias Walan (vikarie) 

Intendent Johan Rosén (teknikklubben LUSTEN) 

Intendent Patrik Backman (teknikklubben LUSTEN) 

Grafisk formgivare Anne-Marie Haakana 

Museivärd Eva Olsson 

Museivärd Lena Eriksson 

Receptionist Jorun Jones 

Receptionist Ronja Lindgren 

Receptionist Lena Nilsson 

Tekniker Carl Gunnar Bengtsson (visstid 1/6 -31/12) 

TEKNISK ENHET 

Enhetschef Håkan Fallqvist 

Museitekniker Arne Åhlander 

Museitekniker Urban Sunström 

Museitekniker Leif Fahlstad 

Museitekniker Tony Styhr 

Museitekniker Ronny Eriksson 

Museitekniker Ronnie Ohlson 

Museitekniker Maria Jerndin 

Lokalvårdare Maria Ström 

Lokalvårdare Madeleine Andersson 

LÅNGBANS GRUVBY 

Enhetschef Larseric Vänerlöf 

Museitekniker Lennart Gybrant 

TORSBY FINNKULTURCENTRUM 

Enhetschef Kersti Berggren (fr o m 1/2) 

Assistent Inga-Greta Lindblom 

Assistent Berit Andersson (anställd av Torsby kn) 

Assistent Gunilla Önnberg 

Assistent Tellervo Zetterberg 

Lokalvårdare Lena Bergkvist 

Intendent Suzanne Palmqvist (Interregprojektet) 

Antikvarie Carina Johansson (visstid fr o m 1/7) 

Utöver uppräkningen på motstående sida har det funnits säsongsanställda och sommarpraktikanter på 

Sandgrundsudden, von Echstedtska gården, Långbans gruvby, Dyvelstens flottningsmuseum och Torsby 

Finnkulturcentrum samt timanställda i reception m m. 

Även under 2010 har ett antal personer varit på museet i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 

Av personalen var 67% kvinnor och 33 % män. 17 stycken av de anställda i ovanstående förteckning 

uppbar lönebidrag. Medelåldern var 47 år, uppdelad på 46 år för kvinnorna och 49 år för männen. 

Sammantaget utfördes 51 årsverken vid Värmlands Museum 2010. 

36 37

Värmlands Museum 

Sandgrundsudden 

Box 335, 651 08 Karlstad 

www.varmlandsmuseum.se 

38

Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?