NO-katalogen - LärMedia, Linköping
NO-katalogen - LärMedia, Linköping
NO-katalogen - LärMedia, Linköping
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
U99986- 3 Veckans växt<br />
Vitklöver<br />
5 min från 7 till 12 år 1999 UR-Video<br />
När det blir kväll, då viker vitklövern ihop sina gröna blad.<br />
Undersidan på bladen är inte lika grön som översidan. Därför<br />
ser ett fält med klöver gråare ut på kvällen än på dagen. Det<br />
finns flera olika sorters klöver, men alla har tre fingrar på de<br />
gröna bladen. Därför heter de Trifolium på latin. Det betyder<br />
treblad Om man hittar ett blad med fyra fingrar på - ja, då har<br />
man hittat en lyckoklöver.<br />
<strong>NO</strong>-<strong>katalogen</strong>, <strong>LärMedia</strong>, <strong>Linköping</strong>, 2003-12-11<br />
U99986- 6 Veckans växt<br />
Vitplister<br />
5 min från 7 till 12 år 1999 UR-Video<br />
U99292- 9<br />
En del växter är väldigt lika varandra, fastän de inte alls är<br />
släkt. Vitplistern, den ser nästan ut som en brännässla - ända<br />
tills den börjar blomma. Då ser man skillnad, för vitplistern<br />
blommar med många vita blommor. Det latinska namnet<br />
betyder ungefär Gapande vit. Namnet passar bra, för de små<br />
blommorna ser ut att gapa så stort de bara kan. Och på var sida<br />
om munnen sticker två små tänder ut. Blommorna sitter som<br />
en krans, tätt i ring runt stjälken. De gröna bladen kan man<br />
koka soppa på, precis som med nässlor. Fast vitplister är lättare<br />
att plocka. Den bränns inte.<br />
Veckans växt<br />
Vitsippa<br />
2 min från 7 till 12 år 1999 UR-Video<br />
U99292- 3<br />
Ett program om växten vitsippa. Vitsippan är mums för myror<br />
I den ludna fruktens skal finns lite olja. Gott, tycker myrorna,<br />
och släpar med sig frukten hem till stacken. När de ätit upp<br />
skalet, slänger de ut själva fröet på marken. Ibland tappar de<br />
några frukter på vägen hem. På det sättet sprids vitsippor till<br />
nya platser. Djur som betar tycker inte om blomman. De får<br />
ont i magen av den, för vitsippan är faktiskt giftig. Plockar<br />
man vitsippor kan det svida på händerna, men det är inte<br />
farligt. Samma gift finns också i blåsippor.<br />
Veckans växt<br />
Åkervädd<br />
2 min från 7 till 12 år 1999 UR-Video<br />
U99292- 6<br />
Ett program växten åkervädd. Hög och rak vajar åkervädden<br />
med sina ljusa, blålila blommor. Ibland kan de också vara<br />
nästa vita, eller rosa. Den är vacker att titta på, men för bönder<br />
som odlar säd kan åkervädd vara ett besvärligt ogräs. Den är<br />
nästan omöjlig att rycka upp. Roten sitter stadigt i marken.<br />
Den är rak och kraftig och kan bli en halv meter lång.<br />
Veckans växt<br />
Älggräs<br />
2 min från 7 till 12 år 1999 UR-Video<br />
Ett program om växten älggräs. Det doftar så sött och gott om<br />
älggräset. Luktar nektar, tycker insekterna och flyger till<br />
blomman för att äta. Men älggräset luras, det har ingen nektar!<br />
Och medan insekterna kryper runt och letar mat, hjälper de<br />
blommorna att sprida sitt frömjöl. Människorna har också<br />
dragits till den goda doften. När man bryggde öl, gned man<br />
tunnorna med älgört. Den gav god smak. Biodlare gned in sig<br />
med blomman, för bin blir lugna av lukten. Man kan koka te<br />
på älgört. Téet botar huvudvärk - säger en del. Andra säger att<br />
man blir kärleksfull av älgörtste. Färskt älggräs innehåller<br />
salicylsyra, samma ämne som finns i många huvudvärkstabletter.<br />
V 3905 Vetenskapens utveckling under 1900-talet<br />
14 min från 13 år 1994 Video<br />
Följande moment behandlas: INTRODUKTION 1900-TA-<br />
LETS FÖRSTA DECENNIER: Einsteins teorier. Radioaktiviteten.<br />
Atomens väsen. Kontinentaldriften. Flyget. Bilindustrin.<br />
Proteiner/aminosyror. TREDJE OCH FJÄRDE DECENNIET:<br />
Raketuppskjutning. Radio- och TV-sändningar påbörjas.<br />
Forskning om förhistorisk tid; nya rön om livets respektive<br />
människans ursprung. Penicillinet. Arvsanlagens gåta. Astronomi.<br />
Atomfusion, atomfission. DEN TEK<strong>NO</strong>LOGISKA<br />
REVOLUTIONEN: Utveckling av atomenergin, datorer, laser,<br />
hologram, överljudsflyg. Neuroner, hjärnforskning, hjärttransplantation.<br />
Rymdåldern inleds. DEN GENETISKA REVOLU-<br />
TIONEN: DNA. Kromosomer. Mitos/meios - könscellerna.<br />
L87E03- 2 Vättern runt<br />
Naturen runt Vättern<br />
15 min från 10 år 1987 Radioprogram<br />
Tel: 013-17 00 17, Fax: 013-17 00 90, Skäggetorps Centrum 2, Box 9085, 580 09 <strong>Linköping</strong><br />
www.sli.se katalogserver 1.1.6<br />
Botanik<br />
V 3855 ZOOM Fakta i närbild<br />
Träd<br />
30 min från 10 år 1996 Video<br />
Vi följer kameran genom ett träds grenar på en expedition som<br />
utforskar de mest fascinerande naturhistoriska berättelser. Vi<br />
får lära oss om trädets myter och legender som genomsyrar<br />
människans liv.<br />
L95E01-13 Östgötsk natur<br />
Nordlig skogsbygd<br />
15 min från 10 till 12 år Radioprogram<br />
Om de fyra naturtyperna som finns i länet. En resa runt<br />
Östergötland med naturkännaren Bengt Samuelsson, som visar<br />
på exempel på de olika naturtyperna.<br />
L95E01-12 Östgötsk natur<br />
Slätt<br />
15 min från 10 till 12 år Radioprogram<br />
Om de fyra naturtyperna som finns i länet. En resa runt<br />
Östergötland med naturkännaren Bengt Samuelsson, som visar<br />
på exempel på de olika naturtyperna.<br />
L95E01-14 Östgötsk natur<br />
Sydlig skogsbygd<br />
15 min från 10 till 12 år Radioprogram<br />
Om de fyra naturtyperna som finns i länet. En resa runt<br />
Östergötland med naturkännaren Bengt Samuelsson, som visar<br />
på exempel på de olika naturtyperna.<br />
Ekologi<br />
V 3784 Agent 21<br />
Om sophantering och kretsloppstänkande<br />
24 min från 7 till 12 år 1997 Video<br />
I framtiden är det inte roligt att vara människa. I synnerhet inte<br />
om man heter Agent 21 och vill äta riktig mat och andas riktig<br />
mat. Som tur är hittar Agent 21 en tidsmaskin på vinden. I den<br />
färdas hon tillbaka till 1900-talet där hon träffar Sunes skapare,<br />
Sören Ohlsson och Anders Jacobsson. Tillsammans lär de<br />
sig hur viktigt det är att ta hand om sin miljö, och hur återvinning<br />
av sopor fungerar i praktiken.<br />
V 3898 Barrskogens ekologi<br />
22 min från 10 till 19 år 1981 Video<br />
Filmen visar bl.a. på vilken resurs de döda djuren utgör när det<br />
gäller det fortsatta livet för både djuren och växterna i barrskogsområdet<br />
F1471 Barrskogens ekologi<br />
20 min från 10 till 19 år 1981 Film<br />
Del två i ekologi-trilogin visar bl.a. på vilken resurs de döda<br />
djuren utgör när det gäller det fortsatta livet för både djuren<br />
och växterna i barrskogsområdet. Övriga delar i serien:<br />
Lövskogens ekologi och Sötvattnets ekologi.<br />
U91554- 3 Ebb och flod<br />
15 min från 7 till 12 år 1991 UR-Video<br />
Ibland försvinner vattnet och ibland blir det för mycket. Det<br />
kallas ebb och flod. Livet på stranden anpassas till detta.<br />
U88840- 3 Elementa - Växter, svampar och djur<br />
Att leva på fjället<br />
30 min från 16 år 1988 UR-Video<br />
Hur har växter och djur anpassat sig för att klara den korta<br />
vegetationsperioden, de pinande vindarna, kylan och konkurrensen<br />
om utrymmet och maten?<br />
U88840- 5 Elementa - Växter, svampar och djur<br />
Liv i vatten<br />
30 min från 16 år 1988 UR-Video<br />
Varför finns det fler arter av växter och djur i det salta västerhavet<br />
än i Östersjön, och hur ser det ut i våra insjöar? Om<br />
betydelsen av salthalt, ljus och andra miljöfaktorer.<br />
U88840- 2 Elementa - Växter, svampar och djur<br />
Natur i jordbruksbygd<br />
30 min 1988 UR-Video<br />
Här finns långt mer än de fält av vete, råg, raps eller potatis<br />
som lantbrukaren vill få fram. Skogsbryn, diken, åkerholmar<br />
och sjökanter rymmer en mångfald av växter och djur - om de<br />
finns kvar och är opåverkade.<br />
28
Change language