NO-katalogen - LärMedia, Linköping

Lånevillkor 

För att få tillgång till vårt utbud krävs ett avtal. För närvarande finns det tre 

olika: 

Grundavtal: 

Med detta avtal får din skola tillgång till allt material utom de spelfilmer 

som ingår i vår Filmklubb. Skolan betalar ett fast pris per elev och kan 

sedan låna fritt utan extra kostnad. 

Filmklubbsavtal: 

Ibland är det enklare (och bättre), för att skildra ett skeende eller avsnitt i 

läroplanen, att visa en långfilm i stället för en ren undervisningsfilm. För att 

skolorna på ett lagligt sätt (i stället för att hyra filmen i videobutiken) ska 

kunna visa bra spelfilmer i skolan, lyckades vi teckna ett avtal med det 

största filmförlaget vad gäller spelfilm. 

Avtalet består av två delar – först en fast avgift på 1,- per elev/år samt 75,- 

per film du lånar (vilket kan jämföras med de 300-400,- som det skulle 

kosta att hyra filmen direkt från förlaget). 

Biblioteksavtal 

En del av vårt utbud (i princip Utbildningsradions program) kan man även 

låna som privatperson genom biblioteken. För att de ska få tillgång till vårt 

utbud får de betala en fast kostnad per program som lånas. 

NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

Lånetider 

bokstaven inom parentes avser den bokstav beställningsnumret börjar på. 

En vecka för 16mm-film (F) Filmklubbsfilmer (SWF) samt videoprogram 

(V) 

Två veckor för diaserier (D) samt det fåtal böcker vi har (B) 

Tre veckor för Utbildningsradions tv-program (U) 

Sex veckor för Östgötapaketet (vi har samlat material om vårt län i en stor 

låda) 

Läsårslån för Utbildningsradions radioprogram (L) 

I de fall det är möjligt kan vi givetvis gå med på längre lånetid, men förlängning 

av lånetiden måste göras innan lånetiden gått ut för att du inte ska 

riskera dyra och onödiga förseningsavgifter. 

Hämtningstiden på skolan varierar beroende vart på "slingan" ni befinner 

er. Lägg för säkerhets skull returerna på plats kvällen innan vi hämtar. 

Annars är risken stor att inte materialet kommer tillbaka till oss i rätt tid. 

Tel: 013-17 00 17, Fax: 013-17 00 90, Skäggetorps Centrum 2, Box 9085, 580 09 Linköping 

www.sli.se katalogserver 1.1.6

Natur/teknik (NO) NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

Kommentarer: 

Denna katalog innehåller Lärmedias samtliga titlar inom området Natur och 

Teknik. 

Natur/teknik (NO) 

V 3198 Arternas uppkomst 

Utvecklingsläran 

15 min från 13 till 15 år 1992 Video 

Efter ett introducerande avsnitt behandlar filmen utvecklingsläran 

och de bevis som stöder den. Filmen avslutas med en 

sammanfattning. 

U93502- 6 Dagis-TV för vuxna 

Ge plats för lek och fantasi 

15 min 1993 UR-Video 

Förskolläraren Gunilla Beckman visar hur man med enkla 

medel kan förändra ett vanligt daghem, så att det blir mer 

stimulerande för barnens fantasi, lek och skapande. 

U21910- 1 Den blå planeten 

60 min från 19 år 2002 UR-Video 

Den blå planeten är en unik och enormt påkostad BBC-serie 

om världens hav som sänds av UR och SVT.Det här första 

avsnittet, totalt är det åtta avsnitt, följer bl.a blåvalens okända 

liv i unika filmsekvenser. Tillsammans med en omfattande 

kunskapssajt på webben med fakta, lärorika spel och olika 

övningar, ger varje program i serien en unik möjlighet till 

fördjupning av kunskaper om de unika livsvillkor som gäller i 

och runt världens hav. Programledare C Permell. 


De tempererade haven 


U21910- 4 

De tempererade haven är världens näringsrikaste havsmiljöer 

och fulla av fisk som lever på enorma produktioner av plankton. 

Besök vid Kristinebergs marina forskningsstation på 

västkusten. Programledare är Charlotte Permell. Del 5 av 8. 

Den blå planeten 

Det frusna havet 


U21910- 2 

Arktis och Antarktis - Livet på de bägge polerna med temperaturer 

ibland ned till -70 grader skildras här i den unika BBC 

serien om världens hav. Attacker från leopardsälar och isbjörnar 

samt isens ständiga rörelser försvårade inspelningarna 

säger Charlotte Permell som presenterar programmet. Del 4 av 

8. 


Djuphavet 


U21910- 6 

Fler människor har rest ut i rymden än varit nere på de stora 

djuphavsslätterna som breder ut sig 3000 meter under havsytan. 

Här visas mycket sensationella bilder, säger programledaren 

Charlotte Permell, som efter filmen samtalar med professor 

Kerstin Johannesson på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium 

om vad vi vet om våra egna svenska hav. Del 2 av 8. 


Korallhaven 


U21910- 8 

Korallhaven är havens regnskog och bland miljoner år gamla 

korallrev lever de mest artrikaste och specialiserade djursamhällena 

på jorden. Besök även vid nyupptäckta svenska korallrev 

utanför Strömstad. Programledare är Charlotte Permell. Del 

6 av 8. 


Kuster 


U21910- 7 

Miljontals fåglar och andra djur hämtar sin mat i kustområden, 

som betecknas som världens rikaste ekosystem. Programledare 

är Charlotte Permell. Till samtliga program i serien Den blå 

planeten finns även en omfattande kunskapssajt på svenska 

som kan användas för fördjupade studier enskilt eller i olika 

utbildningssammanhang. Del 8 av 8. 


Tidvatten 


Om de enorma vattenkrafter, som sätts i rörelse av bl.a solen 

och månen. Programledare är Charlotte Permell. Del 7 av 8. 


Öppna haven 


U91156- 4 

Under havets yta öppnar sig en okänd värld som vimlar av 

överraskande mycket liv som vi vet väldigt lite om och där 

olika fiskarter försöker överleva i den svåraste av havsmiljöer. 

Programledare är Charlotte Permell. Del 3 av 8. 

Förskole-tv. Nisse och Klara 

Ta ner månen 


U31420- 1 

Nisse och Klara borde egentligen redan sova, men månen är 

full, Nisse tvärpigg och Klara längtar så väldigt. En längtan 

som sitter i maggropen, en hisnande känsla av att världen 

faktiskt är jättestor och till för att upptäckas och erövras. 

Hår i närbild 

4 min från 13 till 15 år 2003 UR-Video 

U21105-19 

Hårstrån på kroppen ser mjuka ut och huden känns len. I 3000 

och 10 000 gångers förstoring framträder en annan bild - ett 

kusligt månlandskap med träd av pansarliknande fjäll. Och hur 

vi än rakar oss sticker en skog av stubbade strån en halv 

millimeter över hudens yta. 

Jorden är platt 

Bara vanligt vatten? 


Här diskuteras olika frågor kring vatten. Vad vatten består av, 

hur det tas emot i kroppen, hur mycket vi människor bör 

dricka och vad vi kan göra för att spara på våra vattenresurser. 

Även bristen på vatten i vissa områden diskuteras. 

U21105-15 Jorden är platt 

Bevara mig väl! 


Om konservering och olika konserveringsmetoder.Vad hände 

med Vasaskeppet när det låg på havets botten och vad har man 

gjort efter bärgningen för att konservera skeppet. Trots omfattande 

behandlingar vittrar Vasaskeppet sönder idag. Vad kan 

man göras för att rädda Vasaskeppet. Dessutom tas också olika 

metoder för matkonservering upp liksom om vad som händer 

med maten när den utsätts för olika konserveringsmetoder. 

Programledaren Anna Charlotta undersöker det innehåll i 

hudkrämer som sägs motverka rynkor. 

U31600- 2 Jorden är platt 

Bland istappar och glaciärer 


(OTEXTAT) Varför kan vi plötsligt gå på vatten? Följ med till 

forskningsstationen i Tarfala där de borrar sig genom isen. 

Anna Charlotta åker till en ishall för att ta reda på varför 

vattnet inte smälter inomhus. Väl där engagerar hon sig i en 

hockeyträning. Något som inte uppskattas av alla. Programledare: 

Anna Charlotta Gunnarson. 

U31600- 2sv Jorden är platt 

Bland istappar och glaciärer 


(SVENSKTEXTAT) Varför kan vi plötsligt gå på vatten? Följ 

med till forskningsstationen i Tarfala där de borrar sig genom 

isen. Anna Charlotta åker till en ishall för att ta reda på varför 

vattnet inte smälter inomhus. Väl där engagerar hon sig i en 

hockeyträning. Något som inte uppskattas av alla. Programledare: 

Anna Charlotta Gunnarson. 


Bland nattugglor och sömntutor 


Thomas sover för mycket, nattarbetarna på Finlandsfärjan 

sover på dagen och Anna Charlotta testar hur det är att inte 

sova alls. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. Text-tv 

sid 835. 


El i luft och ledning 


Om el och åska. Hur fungerar elektriciteten i våra ledningar 

och hur fungerar elektriciteten i luften. I programmet förklaras 

hur åskmoln bildas och varför det blixtrar. Urban Wahlsten 

som träffats av blixten berättar om det. Andra delen av 

programmet handlar om vad el är och hur vi använder den. 

Dessutom en kvinnlig elektrikers dag på jobbet. 

3 Tel: 013-17 00 17, Fax: 013-17 00 90, Skäggetorps Centrum 2, Box 9085, 580 09 Linköping 




Eld - ingen rök utan kemi 


U31600- 5 

Träffa eldkonstnärerna i Hälleforsnäs som skulpterar, uppträder 

och musicerar med hjälp av elden. Men vad är eld egentligen 

och hur uppstår en brand? Dessutom bjuder vi på en 

miniserie i Starletformat med brandhjälten Anna Charlotta i 

huvudrollen. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. 


Energi - nya vägar, gamla mål 


U21105-22 

Vad är energi egentligen och hur fungerar den? Här försöker vi 

förstå energins innersta väsen. Dessutom tittar vi närmare på 

det som ibland kallas "det framtida vätgassamhället". 

Programledare Anna Charlotta Gunnarson. 


Forskarna, staten och kapitalet 


U21105-22sv 

(OTEXTAT) Vem finansierar forskningen på universiteten? 

Hur fri är forskningen i Sverige? Vad är tredje upgiften? I det 

här programmet får du veta mer om vad som händer på universiteten 

och hur det är att vara forskare. 




U31600- 1 

(SVENSKTEXTAT) Vem finansierar forskningen på universiteten? 

Hur fri är forskningen i Sverige? Vad är tredje upgiften? 

I det här programmet får du veta mer om vad som händer 

på universiteten och hur det är att vara forskare. 


Färg - fysik och funktion 


U31600-12 

Vad händer med färgerna när vi släcker lampan i ett rum? 

Undersökning om vad färg egentligen är och hur vi människor 

upplever olika färger. Dessutom utmanar Anna Charlotta 

konstnären Helene Billgren. Programledare: Anna Charlotta 

Gunnarson. 


Gifter vi släpper ut 


U31600-11 

Vi tar reda på vart gifterna tar vägen när vi bränner våra sopor 

- försvinner gör de inte. Dessutom tittar vi närmare på hur vi 

kan bli av med den träddödande snytbaggen. Programledare: 

Maria Örtengren. 


G-kraft bland stridspiloter och rymdambulanser 


U31600-10 

Träffa stridspiloten Anna Maltinger och hör hur hon förbereder 

sig för att klara g-krafterna under sina flygningar. Maria träffar 

den svenska industridesignern som inrett en rymdambulans åt 

NASA och ESA. Programledare: Maria Örtengren. 


Havets små hjältar 


U21105-12 

Möt Östersjöns eget reningsverk - blåmusslan. Vi tittar också 

närmare på sjöstjärnan. Tappar den en arm växer en ny ut. 

Forskarna är nu mycket intresserade av hur det går till. 

Programledare: Maria Örtengren. 


Hiv - då, nu, sen 


U31600-14 

Det här programmet handlar om hiv. Vi får veta hur sjukdomen 

uppstår, hur viruset fungerar och vad det finns för 

mediciner att tillgå. Tittaren får också möta Ann Christine 

Skoglund som levt med hiv-viruset i tretton år. Dessutom får vi 

möta läkaren som var med och diagnostiserade de första, 

svenska hivpatienterna i början av 80-talet. Idag studerar hon 

bromsmedicinernas bieffekter. Programledaren Anna Charlotta 

Gunnarson har begett sig till kondomfabriken i Hälsingland för 

att se vad för tester kondomer måste genomgå innan de säljs i 

affärerna. 


Händelser i sten och jord 


Maria funderar över döden och tar en närmare titt på ekologiska 

begravningar. Dessutom får vi följa med till Östhammar 

där en stor geologisk undersökning pågår. Forskarna vill veta 

om det går att djupförvara kärnbränsle där. Programledare: 



www.sli.se katalogserver 1.1.6 



Inavel och utavel 


Hur fungerar inavel. En specialstudie görs av visenter i Polen. 

De är hotade av inavel. För att illustrera utavel görs en specialstudie 

av den svenska granen. Dessutom besök på Nordens 

Ark där man talar om vikten/farorna med att försöka rädda 

utrotningshotade djur samt männskans roll i sammanhanget. 


Klassisk doping och nya metoder 


Här tittar vi på vad som driver oss människor att använda 

doping och hur det påverkar våra kroppar. Vi får också se hur 

ett dopingtest går till. Programledare: Maria Örtengren. 


Kosmetika och parfym - skönhetens kemi 


(OTEXTAT) Kosmetika använder vi för att göra ett trevligt 

intryck på andra och för att själva känna oss vackra och 

behagliga. Men vad innehåller kosmetika egentligen? Och vad 

är det i kosmetikan som gör att den fungerar som den gör? 

Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. 


Kosmetika och parfym - skönhetens kemi 


(SVENSKTEXTAT) Kosmetika använder vi för att göra ett 

trevligt intryck på andra och för att själva känna oss vackra 

och behagliga. Men vad innehåller kosmetika egentligen? Och 

vad är det i kosmetikan som gör att den fungerar som den gör? 



Krig och försvar i kroppen 


Om immunförsvaret och hur det fungerar. Vad händer i 

kroppen när vi är förkylda? Varför har vi ett immunförsvar 

egentligen? I programmet får vi också möta Helena Eriksson 

som attackerades av mördarbakterier efter att hon fött barn. 

Hur kommer det sig att hennes immunförsvar plötsligt började 

göra henne illa? Vad kan man göra för att förhindra förkylningar 

att bryta ut? 


Larmrapporter - från resultat till rubrik 


(OTEXTAT) Hur skriver man en vetenskapsrapport? Kan man 

lita på vetenskapen? Hur kontrolleras vetenskapliga resultat? 

Diskussion också om medias roll i samhället och om vi kan lita 

på larmrapporter. 

U21105-23sv Jorden är platt 



(SVENSKTEXTAT) Hur skriver man en vetenskapsrapport? 

Kan man lita på vetenskapen? Hur kontrolleras vetenskapliga 

resultat? Diskussion också om medias roll i samhället och om 

vi kan lita på larmrapporter. 


Lösa trådar och starka bevis 


(OTEXTAT) I det här programmet får vi veta hur fingeravtryck 

analyseras och används för att fälla brottslingar. Vi 

får också veta hur DNA-tekniken används och hur DNA 

fungerar. Dessutom undersöks hur vapen och kulor analyseras 

i en brottsutredning. 




(SVENSKTEXTAT) I det här programmet får vi veta hur 

fingeravtryck analyseras och används för att fälla brottslingar. 

Vi får också veta hur DNA-tekniken används och hur DNA 




Magnetismens historia 


En tydlig och grundlig genomgång av magnetismens historia. 

När, var och av vem har nya insikter om magnetism kommit 

genom världshistorien. Dessutom hur har magnetism använts, 

hur används det idag och hur kan magnetismen komma att 

användas i framtiden. 

4



Matematik - himmel och helvete 


U21105-11 

Träffa sifferdyslektikern Paula Lindgren och se hur hennes 

svårigheter att tyda siffror påverkar henne i vardagen. Maria är 

nyfiken på kryptering och tar reda på hur det funkar. Programledare: 



Maten - satt på prov 


Det här programmet handlar om mat. För att ta reda på hur 

ämnesomsättningen fungerar i våra kroppar får vi följa med 

danseleven Audrey som genomgår olika tester för att se om 

hon får i sig tillräckligt mycket näring. Dessutom får vi följa 

med till Gotland och se vad människor åt på stenåldern. 

Programledaren Anna Charlotta Gunnarson har begett sig till 

Institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg för att ta reda 

på vad det är hon inte gillar med kåldolmar. 


Musik och akustik 


U31600- 3 

Om musik och akustik. Vad är ljud, varför låter det olika 

beroende på vilken miljö vi befinner oss i och hur fungerar 

våra sångröster. Dessutom resoneras kring hur musik påverkar 

oss männsikor. 


Människan - på längden och bredden 


U31600- 3sv 

(OTEXTAT) Varför ser vi människor ut som vi gör? I Europa 

pågår just nu ett jättestort projekt för att få fram ett gemensamt 

måttsystem för kläder. Anna Charlotta spanar in det nya 

systemet och tar reda på om hon verkligen är den storlek hon 

tror att hon är. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. 




U31600- 8 

(SVENSKTEXTAT) Varför ser vi människor ut som vi gör? I 

Europa pågår just nu ett jättestort projekt för att få fram ett 

gemensamt måttsystem för kläder. Anna Charlotta spanar in 

det nya systemet och tar reda på om hon verkligen är den 

storlek hon tror att hon är. Programledare: Anna Charlotta 

Gunnarson. 


Möjligheternas moderna material 


U21105- 5 

Här får du följa med på en modevisning där alla plagg är 

gjorda av moderna material. Borta är nämligen tiden då 

riddarna var tvungna att bära tunga rustningar. Idag skulle det 

räcka med en skyddsdräkt av kevlar. Programledare: Anna 

Charlotta Gunnarson. 


Rädsla - vän och fiende 


U31600- 9 

Om rädsla, stress och fobier. Programmet ger svar på frågor 

om hur kroppen reagerar när vi bli rädda och varför vi blir 

rädda. Vad fyller rädslan för funktion? Även frågor kring 

fobier tas upp då vi får följa en kvinna som lider av hissfobi 

och se vad hon gör för att bli av med den. Också stress diskuteras. 

Då tydliggörs likheten mellan kroppens reaktioner 

vid rädsla och vid stress. Programledaren Anna Charlotta 

Gunnarson tittar på skräckfilm och får tips om hur hon ska 

kunna undvika stress. 


Sex, stenålder och könsroller 


SÄSONGSTART! Programledaren Maria Örtengren ger sig ut 

i skogen för att göra en egen naturfilm. Hör också hur det 

kommit sig att ett antal stenåldersskelett fått byta kön. 


Små kryp - stora problem 


I det här programmet får du veta mycket om varför insekter är 

så bra på att överleva. Särskilda exempel ges kring kackerlackor 

och mygg. Vi får se hur vi männsikor anstränger oss 

för att bli av med dem. Det kan inspirera till diskussion kring 

hur mycket vi människor verkligen ska lägga oss i och förändra 

vår miljö. 


Smärta - på gott och ont 


U21105-10 

Program som tar upp frågor om smärta. Varför känner vi 

smärta? Har olika männiksor olika smärttröskel? I programmet 

hör du kanotisten Susanne Gunnarsson berätta om sina erfarenheter 

av smärta. När hon idrottade var smärtan ett bevis för 

att träningen gjorde nytta. Idag lider hon av diskbråck. Även 

sjukdomen fibromyalgi tas upp. 


Solstormar och tidvatten 


U21105- 1 

Det här programmet handlar om rymden och hur den påverkar 

oss här på jorden. Fenomenet solstormar diskuteras och hur vi 

påverkas av vilket väder det är på solen. Även månens påverkan 

på jorden tas upp. Svensk och europeisk rymdforskning 

visas också när programledaren besöker Esrange i Kiruna. 


Special (Rough science 1) 


U21105- 2 

Fem forskare på en öde ö vill ta reda på var de befinner sig. 

Natthimlen ger ledtrådar om breddgraden, men för att klura ut 

vilken längdgrad de befinner sig på behöver de en radio. 

Därför bygger de en sådan med hjälp av en gammal kastrull, 

lite taggtråd och en koppartråd. Under tiden passar öns insekter 

på att suga blod ur de nyanlända besökarna, ett beteende 

som inte direkt uppskattas av de fem britterna. Därför går de 

också på upptäcktsfärd bland öns växter. Deras förhoppning är 

att hitta några växter som kan användas för att framställa ett 

insektsmedel som håller de irriterande blodsugarna på behörigt 

avstånd. 


Special (Rough Science 2) 


Fem forskare på en öde ö bygger en enkel kamera och tillverkar 

fotopapper av det ön har att erbjuda. De skapar också en 

färgglad flagga som hängs upp där de bor. För att slippa gå 

vilse på den lilla ön inser de att de behöver en kompass. De får 

anstränga sig ordentligt för att komma på ett sätt att magnetisera 

en kompassnål. Efter mycket tankearbete har de en idé. Det 

enda problemet är att den aldrig förut testats. 




Fem forskare på en öde ö försöker framställa elektricitet. 

Eftersom de inte kan enas om hur de ska gå tillväga gör de två 

olika försök. En av forskarna bygger en väderkvarn och en 

annan konstruerar en generator som drivs av en ångmaskin. 

Båda får till imponerande konstruktioner men den stora frågan 

är om någon av dem verkligen lyckas framställa elektricitet. 

Oavsett resultatet så är det mer än el man kan sakna på en öde 

ö. Mediciner till exempel. I förebyggande syfte bestämmer de 

sig därför för att skapa ett eget litet naturapotek. 




Fem forskare på en öde ö är nu inne på övistelsens sista dygn. 

Därför ska de ordna en ordentlig middag att avsluta äventyret 

på ön med. En riktig festmåltid kräver musik, det är alla 

överens om, men det enda de har är en gammal LP-skiva. Så 

nu gäller det att bygga en egen skivspelare. När den avslutande 

middagen är över måste de diska. En av deras sista utmaningar 

är därför att framställa diskmedel. Men inte nog med det, även 

på en obebodd ö är munhygienen viktig. Middagen är därför 

tänkt att avslutas med en ordentlig tandborstning. Enda 

problemet är att de varken har tandborstar eller tandkräm. 

Precis som i tidigare avsnitt får de ge sig ut bland öns växter 

för att se om naturen har något alternativ till de hygienprodukter 

de är vana vid. 





Tankestyrning och tankeläsning 


U31600- 6 

Program om tankeläsning och tankestyrning. Hur långt har 

vetenskapen kommit vad det gäller att läsa och styra tankar? 

Vi får bland annat se hur en forskare i Lund jobbar för att ta 

fram en konstgjord hand som så småningom ska kunna styras 

från hjärnan. Vi får också höra om ett amerikanskt forskningsprojekt 

som lyckats styra en robotarm med hjälp av elektroder 

som kopplats till hjärnan på en Uggleapa. Om det visar sig att 

den tekniken går att använda på människor så kommer den att 

vara ett fantastiskt hjälpmedel för svårt handikappade människor. 


Tjejer+naturvetenskap=sant 


U31600- 6sv 

(OTEXTAT) Vi tittar närmare på vad kvinnor haft för möjlighet 

att ägna sig åt naturvetenskap historiskt sett och hur det ser 

ut idag. Dessutom gästas Anna Charlotta av Annika Lantz och 

Elin Ek, alias Grynet, i en parodi på ett klassiskt teveprogram. 



Tjejer+naturvetenskap=sant 


U21105-14 

(SVENSKTEXTAT) Vi tittar närmare på vad kvinnor haft för 

möjlighet att ägna sig åt naturvetenskap historiskt sett och hur 

det ser ut idag. Dessutom gästas Anna Charlotta av Annika 

Lantz och Elin Ek, alias Grynet, i en parodi på ett klassiskt 

teveprogram. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. 


Utomjordingar och inomjordingar 


Det här programmet handlar om hur livet på jorden uppstått. 

Om det nu var på jorden det uppstod... Kanske var det på 

mars? Men om det nu uppstod ute i rymden, hur kom det i så 

fall hit till jorden? En annan teori som diskuteras är att livet 

uppstod långt inne i urberget bland så kallade mikrober. I 

programmet får du möta en ny forskningsdisciplin som kallas 

astrobiologi. 

U31670- 1 Jorden är platt - Special 


U31670- 2 

SERIESTART!Fem brittiska forskare har återigen lämnat sina 

trygga laboratorier för att ge sig ut i verkligheten. Den här 

gången handlar det om rymden. Med hjälp av sina vetenskapliga 

kunskaper från olika områden kommer de i veckans 

program få skapa en egen rymddräkt med egengjord kommunikationsradio 

och värmeregulator. 

Jorden är platt - Special 


Fem brittiska forskare, med vitt skilda forskarområden, har 

återigen lämnat sina trygga laboratorier för att ge sig ut i 

verkligheten. Nu är det rymden som är temat. Den här veckan 

får de konstruera en rymdrobot som ska kunna färdas på Mars. 

De får också försöka lösa de problem som drabbade Apollo 13. 

Klarar de av att göra det med förutsättningar som Astronauterna 

fick? 









U21610- 7sv Jorden är platt - special 

Guldjakten börjar 


U21610- 9sv 

(SVENSKTEXTAT) Ankomst till Nya Zeeland, forskarstationen 

byggs upp och man börjar leta guld. Del 1 av 6. 

Jorden är platt - special 

Guldådror i urberget 


(SVENSKTEXTAT) Uppe i bergen söker man guldådror och 

bygger ett vattentätt tält av palmblad för att klara den långa 

utflykten dit. Del 3 av 6. 




U21610- 1 Jorden är platt - special 

Gör en karta 


U21610-10sv 

Fem vetenskapsmän har bytt ut sina avancerade laboratorier 

mot livet på en tropisk ö. Utan hjälp av annat än enkla redskap 

och sina egna hjärnor ska de lösa de utmaningar de ställs inför. 

Del 1 av 6. 


Is görs av eld 


(SVENSKTEXTAT) Av eld gör man is och av krita gör man 

handvärmare. Nu har man hittat några synliga milligram guld. 

Del 4 av 6. 

U21610-11sv Jorden är platt - special 

Krossad sten blir guld 


(SVENSKTEXTAT) Genom att krossa stenar och sila sand 

utvinns guld. Med enkla medel skapas en metalldetektor och 

ett hemgjort såll bl a med hjälp av en fleecetröja. Del 5 av 6. 

U21610- 4 Jorden är platt - special 

Känn hettan! 


U21610- 2 

Fem vetenskapsmän har bytt sina avancerade laboratorier mot 

livet på en tropisk ö. På ön måste forskarna handskas med 

hettan. För att göra det lite lättare försöker de bland annat 

tillverka egen is. Del 4 av 6. 


Skalbaggar och barometrar 


U21610- 5 


mot livet på en tropisk ö. Utan annat än enkla redskap ska de 

förutse vädret, tillverka ett mikroskop och framställa en bakteriedödande 

kräm. Del 2 av 6. 


Sol och hav 


U21610- 3 


mot livet på en tropisk ö. Ön har de undersökt ordentligt, men 

havet är ännu outforskat. För att kunna se under vattnet tillverkar 

de en undervattenslykta. Del 5 av 6. 


Tid och transistorer 


U21610-12 


livet på en tropisk ö. Utan mobiltelefoner och klockor är 

kommunikationen ett problem. Men det ska forskarna nu med 

enkla verktyg ändra på. Del 3 av 6. 


Utvunnet guld blir smycken 


En ugn byggs som ska klara maximal värme. Guldet ska 

smältas ner för att man ska kunna göra egna smycken. Del 6 av 

6. 

U21610- 8sv Jorden är platt - special 

Vattenhjul och jordbävning 


U21610- 6 

(SVENSKTEXTAT) Jakten på guldet fortsätter. Forskarteamet 

bygger ett vattenhjul och gör handkräm av fårull. Del 2 av 6. 


Vetenskapsfestival! 



livet på en tropisk ö. Sista kvällen på ön vill de ordna en 

ordentlig fest. Men både fyrverkerier och musik får de fixa 

själva. Del 6 av 6. 

L97611- 8 Kusin Vaken 

Himlen 

15 min 1997 Radioprogram 

Var slutar himlen? Det undrar vi tillsammans med barn från 

Nora. Kanske vore det skönt att kunna flyga?! Där regnbågen 

slutar kanske man finner en skatt! Flygande i en luftballong 

kommer flickan Sol närmare himlen. Gamla gumman Gunda 

tror att hon hör en röst från himlen och att det är dags för 

henne att dö... 

6



Rymden 


U21700- 3 

Om att solen är en stjärna och om en råtta som hette Kometen, 

med Ernst Günther, Per Hägglund och Tove Jonstoij. 

Lunchakademin 


U21700- 4 

Är vi på väg mot en klimatförändring? Gunn Persson på SMHI 

och professor Erland Källén berättar. 

Lunchakademin 


U11177- 1 

Diskussion om klilmat och klimatförändringar mellan Gunn 

Persson på SMHI samt professor Erland Källen berättar. 

Matematik 

Formler och fantasi 


U11177- 2 

"Mina vänner blir förvånade när jag inte kan räkna ihop en 

krognota". Matematiker berättar.Del 1 av 2. 

Matematik 

Formler och fantasi 


C9306-cdb 

"I låg och mellanstadiet var det kul, sedan började jag ledsna". 

Matematiker berättar.Del 2 av 2. 

Mitt första kunskapsäventyr 

från 6 till 9 år 1995 Dataprogram/Lån 

Windows & Mac CD-rom Innehåller tio olika ämnesområden 

att utforska för alla vetgiriga barn. Programmets värdar är barn 

som berättar, förklarar och svarar på alla möjliga frågor. Mitt 

första kunskapsäventyr har anpassats speciellt för dig som just 

börjat lära dig läsa. Programmet innehåller många timmars 

videofilm, musik, mer än femtio olika lekar och aktiviteter 

samt hela 575 uppslagsord. Forska och lär – Hur fungerar 

det? Klicka på föremålen så får du veta hur, när, var och 

varför. Många spännande ämnen om allt mellan himmel och 

jord med videofilmer där barn berättar och förklarar. Uppfinn 

och skapa – Rita och måla dina egna konstverk eller härma de 

stora konstnärerna och skriv ut på din skrivare. Skapa fantasidjur 

i Gör-ett-djur-verkstan. Lyssna 

U21230- 1 Mitt liv som myra 

Mitt liv som myra 


L41610- 1 

En myras hårda vardag. Berättad av - en myra. 

Mix om vetenskap 

40 min från 19 år 2004 Radioprogram 

L41610- 2 Mix om vetenskap 









Astronomi 


Vi reser på spaning efter norrsken utanför Kiruna och gör 

dessutom en resa i världens största modell av vårt planetsystem, 

Sweden solar system. Där har man använt Globen som 

modell för solen och då hamnar Pluto i Delsbo i Hälsingland 

och blir stor som en apelsin. Dessutom berättar vi om det 

kosmiska kretsloppet som innebär att "av stjärnstoft är du 

kommen". 


Det globala växthuset 


Sveriges kommuner och företag utmanas till att minska sina 

utsläpp av växthusgaser i kampanjen Klimat.nu. Stressade 

människor och stressad jord - finns det ett samband? 


Instrumentet rösten 


Imitatören Göran Gabrielsson behärskar röstinstrumentet till 

fulländning. Röst och kropp hör ihop och vi kan alla lära oss 

bättre kroppskännedom och få bättre röst. Vi får också 

smakprov på konstgjorda röster. 


Jordstrålning - verklighet eller pseudovetenskap? 


L21104- 1 

Det pratas mycket om vad jordstrålning har för påverkan på 

oss människor. Men finns det verkligen ett sådant fenomen? 

Kan sömnen påverkas av att man sover på ett s k currykryss? 

Vi följer med Kathinka Lindhe bl a på en slagrutekurs. Nils-Axl 

Mörner, docent i geologi var skeptisk mot slagrutor och 

jordstrålning, men blev så småningom övertygad om att det 

fungerar. Fysikern Hans-Uno Bengtsson har en helt annan 

åsikt - jordstrålning finns inte!Träffa också Ulla och John 

Hamilton i Skara som hävdar att jorden har en egen puls och 

att gamla stensättningar, som t ex Stonehenge, var platser där 

våra förfäder samlade upp jordens energier. 


Kulinariska bungyjump -1400 matförgiftas om dagen 


L31630- 5 

Varje dag matförgiftas1400 personer i Sverige. Mycket 

gammal "husmorskunskap" om livsmedelshygien håller på att 

försvinna. Och många nya mattrender med t ex gravat kött 

innebär också risk för matförgiftningar. Marie-Louise Danielsson-Tham 

är veterinär och professor i livsmededelshygien med 

matförgiftningar som specialitet. Hon berättar om varför vissa 

livsmedel oftare är inblandade i matförgiftningar än andra och 

hur man kan undvika att bli matförgiftad. Och vilka är framtidens 

risklivsmedel?Du hör också hälsovårdsinspektör Lennart 

Olsson från Växjö när han letar riskfaktorer i en livsmedelsbutik. 

Och hur går det egentligen till bakom kulisserna på restaurangen? 

Det avslöjar kocken Anthony Bordain i boken "Kitchen 

confidential". 


Känslor för överlevnad 


L21104- 6 

Vi behöver våra känslor för att överleva. Forskarna har hittat 

en tidigare okänd sort långsamma beröringsnerver som är 

viktiga för vårt välmående. Men också skratt, gråt och en rad 

andra känslor har förmodligen uppstått under evolutionen för 

att öka våra chanser att överleva. 


Mat 21 - för en hållbar livsmedelsproduktion 


Med jämna mellanrum kommer det nya matlarm - om djur som 

far illa och mat som är farlig. Hur ska livsmedelsproduktionen 

bli säker, etisk och ekologiskt hållbar? 


Rösten - en viktig del av personligheten 


L31630- 4 

Vad är egentligen en vacker röst? Vissa röster tycker vi om, 

andra ger oss en klump i halsen. Hör om de vanligaste röstproblemen 

och vad man kan göra för att få en väl fungerande 

röst. Möt också Lena som fått tillbaka sin röst efter att ha 

drabbats av stämbandscancer. 


Socialt cyberliv 


L21104- 3 

Det har blivit allt vanligare att träffa folk på Internet, inte bara 

en ny partner utan också vänner. 


Trender i maten 


Hur kommer morgondagens mat och matvanor att se ut? Vi 

pejlar trenderna tillsammans med Christina Möller, Coop 

provkök och Håkan Larsson, Allt om Mat. Vem är det egentligen 

som har makten över det du har på tallriken? De flesta 

svenskar äter fortfarande frukost hemma. Men många börjar ta 

efter kontinentala vanor och tar en kaffe på en bar, eller en 

frukostbox på språng till jobbet. Vi får kämpa för att bevara 

den riktiga frukosten, menar Christina Möller, chef för Coop 

provkök. Hon berättar också om andra mattrender och om 

behovet av bra halvfabrikat för stressade människor. Håkan 

Larsson, chefredaktör på Allt om Mat, tycker att glappet är för 

stort mellan matproducenter och konsumenter. De stora 

livsmedelskedjorna har för stor makt över vad vi äter. 


Varför blir vi så sugna på sött? 


Jill Ågren är en av många som lider av sockerberoende - det är 

som att vara alkoholist. 



U21440- 3 Naturkatastrofer 








U98715- 1 Pappas näsa och mormors haka 


U98715- 2 

Del 1. Jag är jag. Ett program om arv, släktskap och genetik . 

Pappas näsa och mormors haka 


En pudel, en tax, en collie. Alla är de släkt med vargar. Ett 

program om arv, släktskap och genetik, som ingår i serien 

Pappas näsa och mormors haka. 




U21410- 1 

Dolly, det lilla fåret, var klonat. Ett konstigt ord som förklaras i 

det här programmet om genteknik och människans evolution. 

Ramp 

Jakten på kyla och värme 


U21410- 6 

Varför känns det varmare i en ångbastu än i en torr bastu? Om 

hur kroppen reagerar vid extrema temperaturer och om hur 

människans värmetermostat fungerar. Hur klär man sig bäst 

vid extrem kyla - vilka material ska man ha närmast kroppen? 

Och varför är skidor i trä bättre än plastskidor i sträng kyla? 

Programledaren Jane Sunesen tar med 15-åriga Astrid som får 

utstå hårda prov för att få svar på alla sina frågor. Programmen 

är på danska och kan därför även utnyttjas i svenskundervisningen 

för att ge kännedom om vårt södra grannspråk 

och som en förståelseövning. 

Ramp 

Jakten på den häftiga flygturen 


U21410- 3 

17-årige Kasper bygger och tävlar med modellflygplan. 

Drömmen är att bli pilot. Han prövar på att ratta en DC-10 tur 

och retur Köpenhamn-Malmö. Bl a om planets utrustning, 

aerodynamiska principer och om hur så tunga maskiner kan 

lyfta och hålla sig kvar i luften. 

Ramp 

Jakten på den högsta farten 


U21410- 5 

Camilla, 17 år, som kört go-cart sedan hon var tio år, provkör 

en Formel 1800-bil på Knutstorps racerbana. Förre danske 

europamästaren instruerar i körteknik, taktik, bromssträckor 

och aerodynamik innan han lånar ut sin snabba bil. Efteråt går 

de båda igenom loppet med hjälp av datorn och studerar bland 

annat ingångshastigheter i kurvor, acceleration och annat som 

Camilla funderar över. Programmen är på danska och kan 

därför även utnyttjas i svenskundervisningen för att ge 

kännedom om vårt södra grannspråk och som en förståelseövning. 

Ramp 

Jakten på elitprestationen 


Vad krävs av en tävlingscyklist? Jon, 15 år, cyklar över 50 mil 

i veckan - drömmen är landslaget. På Danmarks Idrottsinstitut 

testas hans kondition och resultaten utvärderas av juniorlandslagets 

tränare. Kondition, mjölksyra, muskelfibrer, dopning 

etc som har med denna och andra sporter att göra behandlas i 

programmet. Programmen är på danska och kan därför även 

utnyttjas i svenskundervisningen för att ge kännedom om vårt 

södra grannspråk och som en förståelseövning. 

U21410- 4 Ramp 

Jakten på havets djup 


14-åriga Ibens stora intresse är dykning. Tillsammans med 

programledaren Jane Sunesen får hon teoretisk och praktisk 

intensivträning innan de båda tillåts dyka ned i Nordsjöcentrets 

gigantiska havsakvarium. Varför stiger trycket på djupt vatten, 

vad är lungspränging och dykarsjuka och vilken utrustning 

krävs? Det är några av frågorna Iben får svar på av dykinstruktören. 

Programmen är på danska och kan därför även användas 

i svenskundervisningen för att ge kännedom om vårt södra 

grannspråk och som en förståelseövning. 




U21410- 2 Ramp 

Jakten på jordens inre 


Varför får vulkaner utbrott och varför uppstår jordbävningar? 

Henriette, 14 år, vill veta allt om jordens inre. Programledaren 

Jane Sunesen tar henne med till Island för att undersöka 

fenomenen på nära håll. De badar i varma källor och klättrar 

upp till randen av en vulkan. I animationer ges fakta bland 

annat om jordplattorna och om möjligheten att förutsäga 

jordbävningar. Programmen är på danska och kan därför även 



U31400- 5 Ramp - vetenskap 

Hårimport på gott och ont 


Om löshårets väg från indiska till europeiska kvinnor. Hår till 

peruker och hårförlängningar kommer till 80% från Indien, där 

det samlas in, tvättas och sorteras. I Kina fortsätter processen i 

stora fabriker med olika kemiska medel - blekning och färgning 

- innan det slutligen exporteras till Europa och USA. 

Arbetsförhållandena är mycket svåra. 


På span efter olja och annat fett 


Om mineralolja, vegetabiliska och eteriska oljor. I bl a 

gympaskor, cerat, CD-skivor, tidningar och asfalt finns 

mineralolja. Från växtriket kommer matoljan, t ex kallpressad 

rapsolja - "nordens olivolja" - lika fin och nyttig som den 

finaste olivolja. Och vad kan den väldoftande eteriska oljan 

göra för oss? Programledarna "glider" omkring och undersöker 

de olika oljornas egenskaper och användningsområden. 


På span efter sopor och återvinning 


Programledarna Lina och Tobias hoppar in i varsin sopbil och 

följer med på soppåsarnas resa. Några hamnar på soptippen 

och andra blir till jord. På tippen, sjuttio meter hög, trampar de 

omkring bland ruttet kött, spagetti, paraplyer, rakborstar, 

videoband och mycket annat med tusentals måsar och trutar 

skriande ovanför sig. Men ska allt skräp ligga där? Eller vart 

tar det annars vägen? På sop- och återvinningsanläggningen 

Telge Energi utanför Södertälje finns en del av svaren. 


På span efter vårt dagliga bröd 


Från säden hos bonden till färdiga brödet i storbageriet. Om 

gulglänsande larver och bruna fullvuxna mjölbaggar. Om 

ofarliga jästsvampar och vackra men farliga mögelsvampar.- 

Hur görs barkbröd och vilken nytta kan vi ha av det idag? 

Emad från Egypten och Karin från Dalarna bakar pitabröd och 

knäckebröd i på samma sätt som för tusentals år sedan. 


På span hos polisen 


Hur arbetar polisen? Programledarna Lina och Tobias planerar 

ett inbrott. Men vem av dem utför själva brottet? Det blir 

polisens sak att lösa den uppgiften med hjälp av SKL - Statens 

Kriminaltekniska Laboratorium. Programledarna följer också 

med en polisbil för att undersöka trafikpolisens arbete med t ex 

fartkontroll och alkoholtest. 


På span i en brandstation 


Om brandkåren. Dokumentär om brandmännens vardag. Vilka 

uppgifter har brandkåren vid en trafikolycka? Vad innebär 

yttre ledningsplats och vad är en insatsplan? Vilken är 

brandmännens uppgift vid drunkningstillbud? Vilka risker 

finns det med luktfria gaser? Varför är det viktigt att bygga 

med rätt material och vilka material är lämpliga? Upplev hur 

det kan kännas i ett hus när elden bryter lös med full kraft. 


På span i håret 


Vad är mjäll? Raka eller inte raka? Pigment? Vi har hår på 

nästan hela kroppen, vad är det till för, och vad består det av? 

Alla tappar hår, men hur mycket håravfall är normalt? Lizette 

Olausson, 18 år, berättar om hur det är att leva helt utan hår på 

huvudet. Afrohår, asiatiskt hår, europeiskt hår, alla sorter 

används i peruker. En maskör visar hur tillverkningen går till. 

8



På span i kloaker och reningsverk 


Hur renas vårt dricksvatten? Programledarna Lina och Tobias 

följer hela processen vid Norsborgs Vattenverk utanför 

Stockholm, där fiskar och grenar och sedan allt mindre organismer 

avskiljs. Och hur renas avloppsvatten? Efter ett besök i 

kloakerna beger sig Lina och Tobias till avloppsreningsverket 

Himmerfjärden. Där upptäcker de allt som vi spolar ner i 

toaletten, t ex tops, kondomer, löständer och till och med 

levande djur. Hela reningsprocessen visas och till slut får 

programledarna hälsa på ett par av de djur som räddats och 

som numera har sin bostad i verket. 


På span i munnen 


Det mesta om munnen. Om smak, var den sitter, om man kan 

öva upp den och om en möjlig femte grundsmak. Vad saliven 

är bra för och hur mycket vi producerar varje dag. Varför vi 

har visdomständer och vad dålig andedräkt beror på. Läpparna 

och tungan är våra känsligaste organ som kan brukas till 

mycket. Musikern Svante Drake använder munnen som slagverk 

och "spelar" allt från hiphop till techno. Och hur såg 

läpparna enligt modet ut på 40-talet t ex? 


Sol, vind och sågspån 


U31300- 1 

Vad är biobränsle? Och varför skulle detta vara bättre för 

miljön att använda till uppvärmning än t ex olja, gas och kol? 

Både biobränsle och de andra energislagen avger ju koldioxid 

vid förbränning, vilket ökar växthuseffekten! Och hur mycket 

biobränsle skulle i så fall behövas för att minska användningen 

av annan skadligare energi? Från Sverige visas exempel i 

Enköping, staden som till allra största delen värms med 

biobränsle - snabbväxande pil - och från Finland där man 

utnyttjar torv som energi. 

Runt i naturen 

Astronomer berättar 


Hur vet man att det finns svarta hål och krockande galaxer? 

Del 1 av 3. 

U31300- 2 Runt i naturen 



Hur vet man om det finns annat liv och andra planeter? Del 2 

av 3. 




Vårt liv är helt beroende av en stjärna som sjunger och sjuder 

av ständiga explosioner. Sista delen av 3. 

U21127-23 Runt i naturen 

Droppstenens minne 


Om klimatforskning i grottor. I en grottas droppstenar finns 

information om hur temperatur och växtlighet varierat genom 

årtusendena. 


DYK djupt ner i Skagerack! 


Räktrålen lämnar breda spår i sanden. Under stora klippblock 

gömmer sig djur vi inte trodde fanns. Men den lilla korallen i 

revet mår dåligt. Ännu en dag långt nere i djupet. 


DYK genom tång och nate 


Så ser det ut under ytan när man dyker ner i Östersjön. Filmat 

utanför Gotland och Askölaboratoriet vid Trosa. 


DYK i kanten av Kattegatt! 


Strandsnäckan betar stillsamt den hala brunslicken. Havsborstmaskarna 

bajsar sand och krabborna slåss. En vanlig dag 

i kanten av havet. 


DYK ner till sjöpungarnas land! 


Hjärnan försvann när sjöpungen blev vuxen. Sjöstjärnan kastar 

sin arm och springer. En brännmanet suger i sig den sista 

ringen av öronmaneten. En vanlig dag en bit ut i havet. 


Flax. Ovanliga fåglar 


En fågel kan vara ovanlig för den som aldrig ser den. Ovanlighet 

beror på omständigheterna. Hackspettar, svanar, kråkor 

och lom berättar mer. 


Flax. Vanliga fåglar 


U11108- 3 

Små fågelporträtt som alla handlar om att vara vanlig. Gråsparv 

-Pilfink Talgoxe-Koltrast-Lövsångare mfl. 


Flax. Väldigt ovanliga fåglar 


Även en vanlig fågel kan vara ovanlig någon annanstans. 

Pilgrimsfalk och mandarinand berättar något helt annat om 

ovanlighet än vad skatan gör. 


Huggormen 


U00712- 7 

En liten studie av några huggormar på våren. 


Hur man blir dinosauriegrävare 


Den som vill bli dinosauriegrävare har antagligen fått intresset 

redan som liten. Kanske började det med en plastdinosaurie i 

ett cornflakespaket. Dokumentär i 3 delar. Del 1. 




Man måste veta var i världen man ska leta och ta med sig 

spadar, hackor, penslar, pennor, plastpåsar, gips, jeep, klister, 

vatten..dokumentär i 3 delar.. Del 2 




Att vara paleontolog är en dröm men också ett riktigt arbete. 

Lars Werdelin på riksmuseet i Stockholm berättar vad som 

krävs för att förverkliga drömmen. Sista delen av 3. 


Hysch - lyssna! 


U00712-12 

Tidig morgon. Dags att kila ut om man är katt. Men vad är det 

som låter? Det brummar - som en motor - kanske. 


Kameleonten Emil - när lejonen sover 


Musikvideo med liten kameleont. 


Kameleonten: Emil byter gren 


Fyra minuter i en kameleonts liv. 




Kameleonten: Emil på en söndag 


U21127-24 



Klimatet i kristallkulan 


Om klimatförändringar. Ska framtidens jultomte komma 

paddlande i kortbrallor? Morgondagens väder blir varmare, 

våtare och mer dramatiskt visar beräkningar av klimatforskarnas 

superdatorer. Men hur mycket? Och kan vi göra något 

för att hejda klimatförändringarna? 


Korall! Korall! – Livet i ett korallrev 


Följ med till ett korallrev i Indonesiens övärld. Här är den 

biologiska mångfalden imponerande. Här finns fiskar som 

lever i symbios med räkor, sjöhästar som ser ut koraller och 

sniglar med starka varningsfärger och mycket annat. Ett 

korallrev är ett mycket känsligt ekosystem där allt hänger ihop. 


Korallgrottan 


Följ med ner i grottans spännande mörker. Korallgrottan i 

nordvästra Jämtland är Sveriges längsta kalkstensgrotta. 

Grottan bildades för mycket länge sedan, men vattnet som 

sipprar genom berget skapar ständigt nya former. 


Krack! om jordbävningar, vulkaner och höga berg 


U99790- 3 

Om jordbävningar och plattektonik för åk 4. Del 1. 


Krack! om raukar, klinter och dalgångar 


U99790- 2 

Om olika sätt som berg bildas och försvinner igen. Eruptionerosion. 

Sista delen. 


Krack! om åsar, älvar och grus 


U21127-16 

Naturformationer efter istiden. Rullstensåsar. 


Kräftliv 


U31210- 1 

Kräftors liv. Filmat under ett år. 


MIR 1985-2001 


U31210- 2 

Om livet på en rymdstation. Del 1 av 2. 


MIR 1985-2001 


U21127-17 



Nytt liv i döda träd 


Döda träd är livsviktiga för skogens småkryp. Här lägger de 

sina ägg och här utvecklas larverna till vuxna. Men det är ont 

om döda träd i Sveriges skogar. Den biologiska mångfalden är 

hotad. 


Paddan 


U21127- 7 

Den Vanliga paddan måste ta sig ner till vattnet på våren. Där 

väntar traktens alla andra paddor. Följ den unga hanen som 

trasslar sig ner mot sjön. Ska han hinna dit medan det finns 

honor kvar att para sig med? Han kanske kan försöka ta en 

hona från någon annan i värsta fall. 


Rävungar 


Tre minuter svenska djur. Titta på rävungen som väntar på 

mamma. 






Skelett 


En liten animerad film om nyttan med skelett. Både människors 

ben och djurens. 


Svenska djur – Grävling 


U21127-25 

Det vanligaste sättet att se en grävling är från bilen. Då är den 

död. Men grävlingfamiljen här leker, bråkar och skuttar för 

fullt i Värmlandsskogen. Den lägger inte ens märke till 

kameran. En fotograf har lyckats komma innanför revirgränsen 

hemma hos en riktig storfamilj. Vilken fart! Vilket kroppspråk! 

Och vilken stank. Men den slipper ju tittaren. 


Urtida växter 


U99790- 9 

En resa från den första algsoppan till växterna kring dinosauriernas 

fötter. 


Var är alla djuren? 


U21127-19 

Spåren finns. Tasspåren, gnagspåren och ljuden men var är de 

egentligen när de inte syns? Ett program från UR 


Vattenspindeln 


U21127- 3sv 

Under vattnet behöver man en dykarklocka. 


Vingslag maj special 


(SVENSKTEXTAT) Om flyttfåglar. Bla om flygteknik, folktro 

och ringmärkning på Ottenby fågelstation på Öland. Bearbetad 

och kortad version av Vingslag Maj från 2001. 

U21127- 5sv Runt i naturen 

Vingslag oktober special 


U31330- 4 

(SVENSKTEXTAT) Om flyttfåglar. Fåglarnas orienteringsförmåga, 

nordiska svalor i Sydafrika och flyttfågelräkning vid 

Falsterbo. Porträtt: Fiskgjuse. Kortad och bearbetad version av 

Vingslag Oktober från 2001. 

Runt i naturen - Hamburgare 


U31330- 5 Runt i naturen - Hamburgare 



Hamburgare - Köttet 


Så produceras köttfärs till en köttfärsbiff. Bilder från slakteriets 

styckning, malning av kött och stekning av biffar. Kortfilm. 


Hamburgare - Sallad och tomat 


U31330- 1 

Så produceras sallad och tomat. Bilder från växthus. Kortfilm. 

Runt i naturen - Hamburgare 

Hamburgare -Brödet 


U31200- 1 

Så här ser det ut när ett hamburgerbröd blir till. Bilder från 

åkern, kvarnen, bageriet och restaurangen. Kortfilm. 

Runt i naturen - Jorden är rund 

En hund i rymden och en gubbe på månen 


En liten berättelse om den tidiga rymdfartshistorien. Från 

Laika, Gagarin och månlandningarna till den första rymdturisten. 

Autentiska bilder och arkivmaterial. 

U31200- 2 Runt i naturen - Jorden är rund 

Från ett snurrande klot i universum 


Solen lyser inte. Det är vi som snurrar in i solens ljus. Natt och 

dag och tidszoner skildrat utifrån en åttaårings vardag. 

10



Förbi Andromeda och så till vänster 


En resa från den yttre galaxrymden genom hela planetsystemet 

med avstigning på jorden. Resenär: Henrik Hjelt. Animatör: 

Maria Beskow 

U31320- 5 Runt i naturen - Kroppen på G 

En gång fick jag bröstvärk 


Om tjejer och puberteten. Om flickors tankar om sig själva 

och sin kropp, funderingar om utseende och självförtroende. 

Hur växer bröst? Och varför får tjejer rundare former i puberteten? 

Och hur förändras tjejers könsorgan i puberteten? Frågorna 

får svar i programmet. Del 5 av 5. 


Helt plötsligt fick jag mörk röst 


Om killar och puberteten. Om nya tankar och känslor och om 

kroppen. Vad händer när man kommer i målbrottet? Varför får 

man stånd? Hur vet man att man har fått spermier? Gustav 

Jagner från Ungdomsmottagningen svarar. Del 4 av 5. 


Jag nästan längtar efter att få mens 


Hur märker man att man snart skall få mens? Kommer det 

mycket första gången? Kan man förbereda sig? Om förväntningarna 

och oron inför att få mens första gången. Möt också 

15- åriga Sofia, Jennifer och Truska som berättar om sina 

erfarenheter och 76-åriga Gun som berättar hur det var när hon 

fick mens 1940. Dessutom svarar Gun Rembeck från 

Ungdomsmottagningen på mensfrågor. Del 3 av 5. 


Kärlek känns i hjärtat 


Vad är kärlek och hur känns det att vara kär? Ett program om 

mycket olika men ändå lika starka kärlekar; kärlek till djur och 

till syskon, kärlek till någon av det motsatta könet och till 

någon av samma kön. Möt bland annat Emelie och Magda som 

älskar hästar och Jossan som berättar hur det var när hon 

märkte att hon blev kär i tjejer. Del 2 av 5. 


Man vill ju vara typ i mitten 


Om att vara på gränsen mellan barn och tonåring. Det handlar 

om humöret som åker berg- och dalbana och om föräldrar som 

är pinsammast i världen. Det handlar också om kroppen. En 

del utvecklas tidigt och tycker det är pinsamt. Andra utvecklas 

sent och tycker det är lika jobbigt. I programmet svarar Gun 

Rembeck och Gustav Jagner från Ungdomsmottagningen på 

frågor om kroppen och puberteten. Del 1 av 5 

U41210- 1 Runt i naturen - Pappas näsa och mormors haka 






U31310- 3 Runt i naturen - Svenska djur 





De fyra stora - järv, lo, varg och björn 


Man ser dem nästan aldrig. De är skygga och så är de inte så 

många, Sveriges fyra största rovdjur. I programmet möter vi 

järv, varg, lo och björn på nära håll. 

U31240- 4 Runt i naturen - Svenska träd 








U21300- 7 Runt i naturen: In på kroppen 

Benet 


U21300-13 

Titta närmare på hur skelettet ser ut. 

Runt i naturen: In på kroppen 

Kallsvett 


U21300- 2 

Titta närmare på vad som händer i kroppen när kallsvetten 

rinner till. 


Kontaktlinsen 


U21300-11 

Titta nära på extralinsen i ögat! 


Muskeln 


U21300- 3 

Titta närmare på hur muskler fungerar. 


Nageln 


U21300- 6 

Naglar och nagelack - i närbild. 


Nerven 


U21300-12 

Aj! Titta närmare på hur nerven fungerar. 


Näsan 


U21300- 9 

Inuti en näsa på riktigt nära håll. 


Rösten 


U21300-15 

Titta närmare på hur stämbanden jobbar när vi använder 

rösten. 


Skosulan 


U21300- 5 

Titta in i sulan på en väl använd joggingsko. 


Sticket 


U21300- 4 

Vad händer i huden när ett bi sticker? 


Såret 


U21300- 1 

Titta nära på en rispa i huden. 


Tanden 


U21300-14 

Vi tittar närmare på emaljen. 


Tungan 


U21300- 8 

Tungan i närbild. 


Ögat 


U21300-16 

Titta närmare på ögats minsta beståndsdelar. 


Ögonfransen 


U21300-10 

En nära titt på på håren som skyddar ögat. 


Örat 


Titta in i örats innersta delar! 

U11107-19 Runt i naturen: Små djur 

Björnungen 


Om grizzlybjörnens ungar. Vi följer med på laxfiske i den 

vilda och farliga floden. Del 19 av 20 i en serie kortfilmer om 

djurungar. 



U11107- 1 Runt i naturen: Små djur 

Elefantungen 


U11107-14 

Om livet som liten i en elefantflock. Del 1 av 20 i en serie 

korta filmer om djurungar. 

Runt i naturen: Små djur 

Fjärilslarven 


U11107- 8 

Om förvandlingen från glupsk larv till tjusig fjäril. Del 14 av 

20 i en serie kortfilmer om djurungar. 


Flodhästungen 


U11107- 4 

Om en alldeles nyfödd liten flodhäst. I flodens grumliga vatten 

lurar farorna. Del 8 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 


Gasellungen 


U11107-11 

Om Thomsongazellens unge som från första stund måste hålla 

sig undan från rovdjur. Del 4 av 20 i en serie om djurungar. 


Gepardungen 


Kortfilm om gepardens ungar. Även om man är världens 

snabbaste måste man lära sig konsten att jaga. Del 11 av 20 i 

en serie om djurungar. 


Gnuungen 


En nyfödd gnuunge måste snabbt lära sig springa för att hänga 

med resten av hjorden. Det handlar om minuter. Del 16 av 20 i 

en serie kortfilmer om djurungar. 


Gorillaungen 


Om bergsgorillans ungar. De är beroende av sina föräldrar i 

många år. Del 9 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 



Grisslans unge 


Om spetsbergsgrisslans ungar som gör en första livsfarlig 

flygtur till havet. Del 6 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 


Grodyngel 


Om grodans förvandling från ägg till vuxen. Farorna lurar i 

och runt vattenpölen. Del 12 av 20 i en serie korta filmer om 

djurungar. 


Hyenaungen 


U11107- 7 

Hyenans ungar nafsar och tjafsar redan som nyfödda. Del 20 

av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 


Lejonungen 


Om lejonungar. Från lejonungens första sårbara dagar till 

leken som tränar upp den till storjägare. Del 7 av 20 i en serie 



Makakungen 


En ny liten apa har mycket att lära innan den klarar sig själv i 

makakflocken. Del 17 av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 


Orangutangungen 


Om orangutangungen som lever sina första fem år i närheten 

av sin mamma högt upp i regnskogens trädtoppar. Del 2 av 20 

i en serie korta filmer om djurungar. 





Pingvinungen 


Kortfilm om pingvinungar på Antarktis. I pingvinkolonin är 

det viktigt att hålla koll på sina föräldrar. Del 10 av 20 i en 

serie om djurungar. 


Sjöhästyngel 


U11107-15 

Sjöhästens yngel föds ur hannens magficka. Efter födseln får 

de klara sig på egen hand. Del 5 av 20 i en serie om djurungar. 


Sköldpaddsungen 


Havssköldpaddan kläcks i en grop på stranden och måste 

snabbt ta sig till havet. Del 15 av 20 i en serie kortfilmer om 

djurungar. 


Utterungen 


Om havsutterns unge som måste lära sig att leta musslor i 

djupet och inte minst att få upp dem. Del 3 av 20 i en serie om 



Ödleungen 


U11107-13 

En varan, en blivande jätteödla, kläcks i värmen från termitstacken. 

Del 18 av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 


Örnungen 


En vithövdad havsörn, en av världens mäktigaste fåglar, 

kläcks i boet och lär sig att flyga. Del 13 av 20 i en serie korta 

filmer om djurungar. 

U21220-10 Svansar 

Hur geparden blev det snabbaste landdjuret 


Geparderna är snabbast av alla djur på land. De kan springa så 

fort som 120 kilometer i timmen, lika snabbt som en bil kör på 

motorvägen. Det kan vara så långt som sju meter mellan 

stegen! Det är som sju stora kliv för en människa! Men 

geparden blev inte det snabbaste landdjuret utan vidare...... 

Fakta och myter om djur i Afrika. 

U21220- 8 Svansar 

Hur giraffen fick sin långa hals 


U21220- 7 

Det högsta djuret i världen är giraffen! Den kan bli upp till fem 

meter hög. Det innebär att giraffen lätt kan nå upp till taket på 

ett tvåvåningshus. Giraffen älskar att äta små blad från akacieträdet. 

Men det har inte alltid varit så att giraffen har kunnat nå 

upp till och äta akaciebladen.... Fakta och myter om djur i 

Afrika. 

Svansar 

Hur hyenan kom att bli så ful 


Hyenan lever i Afrika och ser lite grand ut som en hund. Den 

kan till exempel se lika ledsen ut som en hund som tigger mat. 

Men den skäller inte som en hund. Folk säger alltid att hyenan 

skrattar. Hyenor är inga vackra djur, det är många som till och 

med säger att de är väldigt fula! Men de har sig själva att 

skylla för sitt konstiga utseende...Fakta och myter om djur i 

Afrika. 


När flodhästen hade en tjock, fluffig päls.... 


En flodhäst kan väga ända upp till 4000 kilo, det är mer än två 

eller tre bilar tillsammans. Flodhästar lever i vatten, som sjöar, 

dammar eller floder. De går på flodbotten eller också simmar 

de, det är de jättebra på. Men det har inte alltid varit så att 

flodhästen trivts i vatten.... Fakta och myter om djur i Afrika. 


Om noshörningar och barnuppfostran 


Svansar; varför vita och svarta noshörningar uppfostrar sina 

barn på olika sätt. Det finns det två sorters noshörningar: vit 

och svart. Den vita noshörningsungen går oftast framför 

mamman, medan den svarta brukar följa efter mamman. Men 

så har det inte alltid varit..... Fakta och myter om djur i Afrika. 

12



Varför apor ser ut som människor 


U21220- 2 

Gröna markattor är förutom gorillor och schimpanser de apor 

som funnits längst i Afrika. Enligt en gammal legend fanns det 

en gång i tiden inga apor alls i Afrika...... Fakta och myter om 

djur i Afrika. 

Svansar 

Varför elefanten har så lång snabel 


U21220- 6 

Elefanten är ett väldigt märkligt djur. Den lever i Afrika och 

kan bli ända upp till 3 meter hög. Elefanter kan också bli 

väldigt gamla, 60 år ungefär. Elefanter har en lång nos som 

kallas snabel. Det är faktiskt en mycket rörlig lång näsa. Men 

den har inte alltid varit så lång....... Fakta och myter om djur i 

Afrika. 

Svansar 

Varför lejonet ryter så högt 


U21220-11 

Man säger att lejonet är djurens konung. Han är stor och stark, 

har utmärkt syn och väldigt bra hörsel och luktsinne.Det gör 

honom till en av de bästa och mäktigaste jägarna. Lejonet har 

alltid varit ett av de mer fruktade rovdjuren. Men förr i tiden 

fruktade djuren dem ännu mer än nu..... Fakta och myter om 

djur i Afrika. 

Svansar 

Varför strutsen ofta håller sig nära gemsbocken 


U21220- 9 

Strutsen är världens största fågel. Den kan bli mer än två meter 

hög och när den står upp är den längre än en vuxen människa. 

Strutsar kan inte flyga, de är för stora. Men det gör inget, för 

de kan springa jättesnabbt med sina långa ben. Det finns två 

sorters strutsar, svartvita och bruna. Men så har det inte alltid 

varit.....Fakta och myter om djur i Afrika. 

Svansar 

Varför vattenbocken har en vit ring på rumpan 


Vattenbocken är en sorts antilop och precis som namnet 

antyder tycker den om att vara nära vatten. När en vattenbock 

känner sig hotad rusar den snabbt ut i vattnet. Det är verkligen 

listigt för rovdjur tycker väldigt illa om vatten. Vattenbocken 

är lätt att upptäcka för den har en tydlig vit ring på rumpan. 

Men så har det inte alltid varit....Fakta och myter om djur i 

Afrika. 


Varför vårtsvinet har fula knölar i ansiktet 


Vårtsvin ser man överallt i Afrika. Precis som sin avlägsna 

släkting, grisen, älskar vårtsvinet lera. Den uppskattar verkligen 

ett härligt lerbad! Vårtsvinet är inget vackert djur precis. 

Den har liten kropp med ett säreget stort huvud. Och så de där 

knölarna, "vårtorna", som gör djuret ganska fult. Men han såg 

helt annorlunda ut förr i tiden......Fakta och myter om djur i 

Afrika. 


Varför zebran har ränder 


V 3197 

Zebran är en sorts vildhäst som lever på savannen i Afrika. 

Precis som hästar äter den mest gräs. Det är ofta så att zebror 

har en eller två riktigt goda vänner i flocken. De vännerna är 

tillsammans jämt. Zebrans päls är vit med svarta ränder. Men 

det har inte alltid varit så..... Fakta och myter om djur i Afrika. 

Så uppstod liv på jorden 

Livsbetingelser och utveckling 


U31410- 1 

Inledning - levande varelser gemensamma ursprung. Vad är 

liv? - grundläggande egenskaper. Hur livet började - den 

förhistoriska atmosfären; kemiska förutsättningar för de första 

levande "enheterna". De första organismerna - Fotosyntesprocessen 

skapas; primärprod; ozonlagret bildas. Sammanfattning. 

Teknik & Vetenskap 

Teleskopbygget 


När skolan i Vallentuna började bygga ett eget teleskop, 

samverkade de fem ämena, slöjd, teknik, textilslöjd fysik och 

bild, för att eleverna skulle få ett sammanhang i astronomin. 

Nu får vi följa deras verksamhet från tillverkningen,studiebesöken 

och utprovningen vid ett star-party i Värmland. 

L11136- 5 Teknik nu och då 

Betong och ballast 


L11136- 2 

Betong har använts i 2.500 år, men har den blivit bättre med 

tiden? Och vad är det för skillnad mellan cement och betong? 

Och mellan barlast och ballast? Vi följer betongen från blandare 

till bygge. Det finns minst 400 slags betong, undra på att det 

kan gå fel ibland i byggbrådskan.Producent Lars-Erik Åström. 

Teknik nu och då 

Flaskor och fönster 


L11136- 1 

Om varför man förfalskar flaskor som bara kostar några 

kronor, om Sveriges enda förpackningsglasbruk, om återglasets 

långa resor, om fönsterskatt och glasigloor, om gamla 

buckliga fönsterrutor och om Harry Martinssons mytiska blåsa 

i Guds andes glas. Producent Lars-Erik Åström. 


Glaset omkring oss 


L11136- 4 

Lars Thor vid Glasmuseet avslöjar att Småland blev glasberömt 

för att det fanns så bra järnmalm i Norrland. Carola 

Bohm berättar om den lömska glassjukan som kan bryta ut 

efter flera hundra år. Stellan Persson från Glafo, Glasforskninginstitutet, 

berättar om sand, soda och kalk. Därtill bjudes 

musik på glasharmonika. Producent Lars-Erik Åström. 


Kalk till bruk och mark 


L11136- 6 

Om mysteriet med den heta pelargonen i Sundsvall, om hur 

man målar sönder en kyrka. Om kalksten, bränd kalk och 

släckt kalk och hur man eldade med sten i ugnar i Skaraborg 

och i Närke. Producent Lars-Erik Åström. 


Mera betong! 


Ytterligare ett program om ett älskat och hatat material. 

"Betong" har blivit en symbol för diverse otrevligheter. Synd, 

för rätt använt är det ett mycket bra material, och betong 

behöver inte vara grå, men det är billigast så. Kommer 4000talets 

arkeloger att hitta vår betong? Om barn och betong och 

om armering som rostar.Och om tjurblod i murverk och kokt 

ris i Kinesiska Muren. Producent Lars-Erik Åström. 


Teknikprat och kylhistoria 


U21108-16 

Några lärarkandidater funderar kring tekniken i skolan, är 

teknik bara skruvar och muttrar och mopedmotorer? Hur får 

man tekniksvala elever att gilla teknik?Sedan berättar kyl- och 

fryshistorikern Göran Löndahl om kinesisk flertusenårig sorbet 

och om slavar som luftkonditionering och om kylteknikens 

historia i Sverige.Ett program av Lars-Erik Åström 

TV-universitetet 

Grannar i rymden - Finns det liv därute? 


U21108-12o2 

Finns det någon form av liv på våra grannplaneter? Gömmer 

sig okända civilisationer i Vintergatan eller i andra galaxer? 

Via en rad rymdprojekt söker nu astrobiologerna efter tecken 

på utomjordiskt liv. Gäst: Tomas Hode. Värd: Bo G Erikson. 


Grannar i rymden - Jätteplaneterna 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) För 25 år sedan lämnade 

rymdfarkosterna Voyager 1 och 2 jorden. Det blev två historiska 

resor, som ändrade vår uppfattning om solsystemet och gav 

mängder med överraskande informationer om jätteplaneterna 

och deras månar. Gäst: Kerstin Fredga. Värd: Bo G Erikson. 

U21108-13o2 TV-universitetet 

Grannar i rymden - Mysteriet månen 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Kampen om att bli först till 

månen var en del av det kalla kriget för 40 år sedan. Sovjet 

förlorade och USA:s lyckade Apollofärder bidrog till att lösa 

mysteriet med månen och dess dramatiska tillkomsthistoria. 

Gäst: Kerstin Fredga. Värd: Bo G Erikson. 




U21108-14o2 TV-universitetet 

Grannar i rymden - Stjärnan Solen 


U21108-15 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) För 150 år sedan insåg man att 

solen är en helt vanlig stjärna bland miljarder andra. Idag vet 

vi dessutom att den har enorma plasmautbrott, att solvinden 

orsakar vårt norrsken och sänder partiklar långt utanför solsystemet. 



Grannar i rymden - Väderrapport från himlakropp 


U11126-11 

Länge trodde man att planeterna bara var stenklot utan atmosfär. 

Men kilometertjocka molnmassor täcker både Venus och 

Jupiter liksom Saturnusmånen Titan, som speciellt fascinerar 

forskarna. Kanske gömmer sig ett hav av flytande metan under 

dess moln. Gäst: Henning Rodhe. Värd: Bo G Erikson. 


IT & Samhälle 


E-learning, Entreprenörskap i IT-samhället, Europa 2000, IT 

för lärare. Programledare är Ulrika Hjalmarson.Se text-tv sid 

825 

U21108- 1o2 TV-universitetet 

Livet på jorden - De stora sprången 


U21108- 1 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Livet har funnits på jorden i fyra 

miljarder år. Ibland har utvecklingen gjort oväntade och 

dramatiska språng. Fiskar gick upp på land - och fyrfota 

landdjur förvandlades till valar och delfiner. Programvärd: Bo 

G Erikson. 




U21108- 5 

(OTEXTAT) Livet har funnits på jorden i fyra miljarder år. 

Ibland har utvecklingen gjort oväntade och dramatiska språng. 

Fiskar gick upp på land - och fyrfota landdjur förvandlades till 

valar och delfiner. Programvärd: Bo G Erikson. 


Livet på jorden - Den nya superhjärnan 


U21108- 6 

För 50.000 år sedan inträffade något dramatiskt i jordelivets 

historia. Människans kreativitet formligen exploderade. Snart 

skapades underbara grottmålningar, nya föremål och verktyg. 

Och vi kunde tala. Programvärd: Bo G Erikson 


Livet på jorden - Finns Gud ändå? 


U21108- 3o2 

Darwins bok om arternas uppkomst blev startskottet för den 

stora striden mellan de bibeltrogna och dem som accepterade 

utvecklingsläran. Ännu efter 140 år pågår kampen och är 

hårdare än någonsin i USA. Programvärd: Bo G Erikson 


Livet på jorden - Kapprustning i naturen 


U21108- 3 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Evolutionen drivs av en ständig 

kapprustning mellan rovdjur och bytesdjur för att öka snabbhet 

och listighet. Men också människan och mikroberna kapprustar. 

Allt flera bakterier och virus blir resistenta mot läkemedlen. 

Programvärd: Bo G Erikson. 




U21108- 2o2 

(OTEXTAT) Evolutionen drivs av en ständig kapprustning 

mellan rovdjur och bytesdjur för att öka snabbhet och listighet. 

Men också människan och mikroberna kapprustar. Allt flera 

bakterier och virus blir resistenta mot läkemedlen. Programvärd: 

Bo G Erikson. 


Livet på jorden - Massdöd och nya arter 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Fem gånger under de senaste 

500 miljoner åren har globala katastrofer drabbat livet på 

jorden och jämnat vägen för både dinosaurier och människor. 

Kanske orsakar vi själva den sjätte massdöden på jordklotet. 





U21108- 2 TV-universitetet 



U21108- 4 

(OTEXTAT) Fem gånger under de senaste 500 miljoner åren 

har globala katastrofer drabbat livet på jorden och jämnat 

vägen för både dinosaurier och människor. Kanske orsakar vi 

själva den sjätte massdöden på jordklotet. Programvärd: Bo G 

Erikson. 


Livet på jorden - Vårt behov av sex 


(OTEXTAT) Sex är kärnan och drivkraften i evolutionen. Men 

i begynnelsen klarade sig livet utan könslig fortplantning - och 

gör det än idag hos vissa djurarter. Men varför har påfågeln så 

ståtliga fjädrar och vi så stora hjärnor?Programvärd: Bo G 

Erikson. 




(DELVIS SVENSKTEXTAT) Sex är kärnan och drivkraften i 

evolutionen. Men i begynnelsen klarade sig livet utan könslig 

fortplantning - och gör det än idag hos vissa djurarter. Men 

varför har påfågeln så ståtliga fjädrar och vi så stora hjärnor?Programvärd: 

Bo G Erikson. 

U21108-17 TV-universitetet 

Livets början 


Populärvetenskap. Forskning, framsteg och etiska dilemman i 

livets början. Neonatalforskare kan idag rädda barn redan i 23e 

veckan, men till vilket pris? Och just som provrörsbefruktning 

blivit vardag går suspekta fertilitetsforskare ett steg längre och 

försöker ta fram den första klonade människan. 


På väg till mars 


Nu ska den röda planeten avslöja sina hemligheter. Frågorna 

kring vår grannplanet är fortfarande många och obesvarade. 

Ett bombardemang av sonder kommer under de närmaste åren 

bereda väg för den första bemannade färden till Mars. Programledare 

är Ulrika Hjalmarson.Se text-tv sid 825. 


Supermaterialens tidsålder 


Genom att efterlikna naturens sinnrika lösningar, drömmer 

ingenjörer om att ta fram friktionsfria beläggningar och superstarka 

byggmaterial. Forskningsområdet heter biomimetik och 

mest intresserad är man av spindlar och hajar. En annan ny 

yrkesgrupp är nanotekniker som aktivt formar material med 

skräddarsydda egenskaper på atomnivå. Förhoppningarna är 

stora på att den nya tekniken ska lösa rader av problem - allt 

ifrån medicinsk diagnostik till superdatorer och nya energisystem. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson. 

U31700- 3 TV-universitetet Vetenskap - Djurens inre liv 

Extrema livsformer 


För att klara sig i extrema miljöer har evolutionen skapat djur 

med märkliga överlevnadsstrategier. 


Kampen för överlevnad 


På en enda dag sväljer en blåval fyra ton räkor. Här visas hur 

det ser ut inne i valens gigantiska gap när den äter. 


Nytt liv på jorden 


Djurens familjeliv uppvisar samma former som dem hos oss 

människor: livslång monogami, otrohet och skilsmässa. 

U98344- 6 UR-Akademin. Samlade kurser. 

På naturens villkor 


Ola Skinnarmo, äventyraren som betvingat både Nord- och 

Sydpolen visar hur man med enkla medel kan överleva i den 

svenska naturen. Inspelat i Malung. 

14


V 27A Vad gör egentligen forskarna 

Introduktionsprogram till serien 


U21330-13 

Programserien är tänkt att inspirera skolorna och klasserna att 

arbeta med forskning på mellanstadiet. Vi får följa lärare och 

elever i klass 6B i Kevingeskolan utanför Stockholm. Deponerad 

av Forskningsnämnden. 

Vilda djur 


U21330-14 Vilda djur 


U21330- 3 Vilda djur 

Berberapa 



Havssköldpadda 


U21330- 4 

På den grekiska ön Zakinthos lägger mamma havssköldpadda 

sina 100 ägg en gång om året. 

Vilda djur 

Häger 



Knubbsäl 


Knubbig och nyfiken lär sig knubbsälungen det man behöver 

kunna för attt bli en vuxen säl. 


Kronhjort 



Lunnefågel 



Sumpbäver 


Sumpbävern ska egentligen bo i Sydamerika men här träffar vi 

en som flyttat till södra Frankrike. Uppläsare: Thomas Segerström. 


Trana 


När tranorna är på väg från Sverige till Spanien på hösten, så 

måste de stanna och tanka mat på vägen. 


Utter 



Vargar 


I Frankrike finns det nu bara vargar som är utplanterade och 

lever i stora nationalparker men de lever vanliga vargliv. 

Uppläsare: Thomas Segerström. 


Visent 


U21127- 2 

I stora skogar i Polen bor den sällsynta europeiska bisonoxen 

som kallas Visent. Uppläsare: Thomas Segerström. 

Vingslag 

April special 


Om flyttfåglar. Parningsritualer i fågelvärlden, trandans vid 

Hornborgasjön och olaglig rovfågeljakt på Malta. Kortad och 

bearbetad upplaga av Vingslag April från 2001. Del 2 av 5. 

U21127- 3 Vingslag 

Maj special 


Om flyttfåglar. Bla om flygteknik, folktro och ringmärkning på 

Ottenby fågelstation på Öland. Bearbetad och kortad version 

av Vingslag Maj från 2001. 


Mars special 


U21127- 5 

Om flyttfåglar. Varför kommer fåglarna till Norden varje vår? 

Eilat i Israel är rastplats för flyttfåglar på väg. Porträtt: sädesärla. 

Kortad och bearbetad version av Vingslag Mars från 2001. 

Del 1 av 5. 

Vingslag 

Oktober special 


U21127- 4 

Om flyttfåglar. Fåglarnas orienteringsförmåga, nordiska svalor 

i Sydafrika och flyttfågelräkning vid Falsterbo. Porträtt: 

Fiskgjuse. Kortad och bearbetad version av Vingslag Oktober 

från 2001. 

Vingslag 

September special 


V 2076 

Om flyttfåglar. Varför lämnar fåglarna Norden på hösten? Om 

faran när fåglar och flygplan väljer samma vägar. Ringmärkning 

på Landsort. Fågelporträtt: Gök. Kortad och bearbetad 

version av Vingslag september från 2001. 

Återvinn med Albert & Herbert 

30 min från 7 år 1988 Video 

En film som riktar sig till människor i alla åldrar. Kan användas 

i ämnen som samhällskunskap, naturkunskap och biologi 

är den ett fint komplement när miljö och återvinningsfrågor 

diskuteras. 

Biologi 

V 3984 10:e Internationella Biologiolympiaden i Uppsala 1999 

från 13 till 19 år 1999 Video 

Varje år anordnas olympiader inom olika ämnesområden som 

biologi, kemi, fysik och data på olika platser runt om i världen. 

Sverige var ansvarigt för att anordna den 10:e Internationella 

Biologiolympiaden i Uppsala 1999. Vid denna gjordes en 

videoinspelning som visar aktiviteter i samband med olympiaden 

och som kan komma till användning inför uttagningarna 

till nästa biologiolympiad. 









V 3346 Atmosfäriska fenomen 

Väderlekstyper och hur de uppstår 


Videon är indelad i sex avsnitt. INTRODUKTION: Klimatologiska 

förutsättningar i olika regioner. JORDENS 

ATMOSFÄR: Atmosfär, troposfär; Hur vindar uppstår. 

MOLNBILDNING: Olika molntyper och hur de uppstår. 

NEDERBÖRDSTYPER: Regn, snö, hagel. STORMAR: 

Åska, orkaner/cykloner, tornados; Meteorologiska observationer 

och varningssystem. SAMMANFATTNING 


V 3774 Björnbärsstigen 

Om hösten 


V 3773 

På Björnbärsstigen bor mössen i sina små hem, bland rötter, 

stammar och snår. Där finns Poppy, hon som förestår mössens 

eget mejeri nere vid ån och som gifte sig med Dammiga David, 

som är mjölnare. Där bor herrskapet Skogsmus i sitt slott 

Eken. Det var deras lilla dotter, Vivan, som gick vilse en mörk 

höstkväll. Om hösten är det mycket att stå i för alla djuren. 

Man måste samla mat inför vintern, men också leka bland alla 

löven. Den här serien är både underhållande och en trevlig 

spegling av växlingarna mellan de olika årstiderna i skogen. I 

serien ingår fyra delar. 

Björnbärsstigen 

Om sommaren 


På björnbärsstigen bor mössen i sina små hem, bland rötter, 


eget mejeri nere vid ån och som skall gifta sig med Dammiga 

David, som är mjölnare. Bröllopet skall äga rum på mid-sommardagen 

och förberedelserna är i full gång... Den här fina 

serien är både underhållande och en trevlig spegling av växingarna 

mellan de olika årstiderna i skogen. I serien ingår fyra 

delar. 

V 3775 Björnbärsstigen 

Om vintern 


V 3772 

På Björnbärsstigen bor mössen i sina små hem, bland rötter, 


eget mejeri nere vid ån och som gifte sig med Dammiga David, 

som är mjölnare. Där bor herrskapet Skogsmus i sitt slott 

Eken. Det händer mycket mer än man kan tro på Björnbärsstigen. 

Tänk bara när den första snön kommer och man har 

snöbal i Ispalatset. Den här fina serien är både underhållande 

och en trevlig spegling av växlingarna mellan de olika årstiderna 

i skogen. I serien ingår fyra delar. 


Om våren 


V 2086 

På björnbärsstigen bor mössen i sina små hem, bland rötter, 


eget mejeri nere vid ån och som skall gifta sig med Dammiga 

David, som är mjölnare. Där bor herrskapet Skogsmus i sitt 

slott Eken. Tidigt om våren vaknar alla djuren till liv, och i den 

värmande vårsolen sätter de igång med alla sina förberedelser. 

Det är mycket att stå i så här års. Bär skall plockas, bröd skall 

bakas och överallt fejas och stojas det. Den här fina serien är 

både underhållande och en trevlig spegling av växlingarna 

mellan de olika årstiderna i skogen. I serien ingår fyra delar. 

De fem rikena 


Man har hittills identifierat över 1 1/2 miljon arter av levande 

organismer på jorden. Arbetet med att ordna och klassificera 

denna mångfald pågår ständigt. Idag indelas arterna i fem 

huvudgrupper (riken): växter, djur, svampar, protister och 

monerer. Videon beskriver hur och varför denna indelning 

kommit att ersätta systemet med endast två riken (växter och 

djur). 



Biologi 

V 3987 Där träd växer, växer också människor 


Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd startade 1983 i ett försök 

att stoppa öknarnas spridning i Afrika. Kenya, Tanzania och 

Uganda är länderna kring Victoriasjön som drabbats hårt av 

krig och epedimier. Dessutom förstörs jordarna av ett alltför 

intensivt brukande av den växande befolkningen och för stora 

boskapsjordar. Sedan starten har ca en miljon människor fått 

ett drägligare liv. Med trädplantering och agroforestry (samplantering 

av grödor och träd) bryts en negativ spiral när jorden 

får nytt liv, ny kraft. Varje år odlas miljontals träd. Det bor fler 

än 10 miljoner människor runt Victoriasjön, så mycket finns 

kvar att göra. Målet är att kunna avveckla Vi-skogen som 

biståndsprojekt, att kunskapen om de livsviktiga träden blir så 

förankrad och spridd 

V 549 En resa i jordbruksbygder 

Lantbruket i omvandling 


Olika utvecklingsvägar som man kan se inom lantbruket i 

framtiden och pekar på åtgärder som behövs för att skapa en 

levande landsbygd. 

D21592 Etologi 1: 

Aggressivt beteende 

- min från 13 till 15 år 1975 Diaserie 


Sexuellt beteende 



Socialt beteende 


V 3536 Evolution 


Hur har evolutionen gått till, och varför sker evolution? Filmen 

jämför det naturliga urvalet, där bara de starkaste överlever och 

fortplantar sig, med det artificiella urvalet. Det artificiella 

urvalet kallas processen där djur och växter med önskade 

egenskaper avlas fram. 

U00631- 8 Experimentet 

Nervsystemet 


En skollaboration för årskurs 9.Ett program från UR 

C9311-4 Flygande start 

3:e klass 


Hjälp Roybot att rädda världshistorien! Högt uppe på berget 

och djupt inne i Äventyrsklippan har rackarungen Klara Blixt 

använt sin pappas tidsmaskin för att ändra historien. Hon har 

sänt 25 robotar bakåt i tiden och de håller på att vända världen 

upp och ner. För att hitta robotarna och rädda historien, måste 

du nästla dig in i professor Blixts borg på berget. Tillsammans 

med Roybot ska du hitta ledtrådar som är gömda överallt 

i de 16 spelen och aktiviteterna. Sedan får du analysera ledtrådarna 

i en rafflande frågelek med Malte Monitor som programvärd. 

Skynda dig – världen blir mer galen för varje minut. 

Inne i Äventyrsklippan lär du dig matte, historia, vetenskap, 

konst, musik och mycket annat. Det finns tre olika svårighetsgrader 

och även en framst 


Andra klass 


I Andra klass börjar det riktiga skoläventyret när skoldagen är 

slut. Då har du verkligen möjlighet att visa dina kunskaper i 

skrivning, matematik, naturkunskap, grammatik, geografi, 

musik och mycket annat. Programmet är framtaget i enlighet 

med skolans läroplan och i samarbete med lärare. Du lär dig: 

Läsning, stavning, ljudning av bokstäver, ordföljd, berättelse, 

svårare matematik, naturkunskap, geografi, samhällskunskap, 

konst och kreativitet, musik samt att hantera dator och mus. 

16

Biologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Första klass 


I Första klass har barnen mycket roligt samtidigt som de 

utvecklar sina kunskaper i läsning, matematik, naturkunskap 

och musik. Första klass innehåller även flera praktiska moment 

av typen väga och mäta samt räkna pengar. Programmet är 

framtaget i enlighet med skolans läroplan och i samarbete med 

lärare. Du lär dig: Läsning, stavning, ljudning av bokstäver, 

enkel matematik, naturkunskap, väga och mäta, räkna pengar, 

konst och kreativitet, färger, former, musik samt att hantera 

dator och mus. 

V 3976 Fysiska fenomen 

Osmos 


V 3901 

Filmen visar på ett pedagogiskt sätt hur enkla experiment kan 

utföras på ett både roligt och undervisande sätt. Vi får se varför 

hönsägg sprängs eller krymper och hur en död fisk får liv igen. 

Vi får veta hur det går till att ta bort saltet ur havsvatten och 

vad som händer om en saltvattenfisk hamnar i sötvatten. 

Förbränning och andning 

hos växter, djur och människa 


1. INTRODUKTION: Allmänt om andning - syre - förbränning 

- energi. 2. FÖRBRÄNNING: Förbränning kräver syre och 

skapar energi. Förekomsten av syre. Fotosyntes. 3. OLIKA 

TYPER AV ANDNINGSORGAN: Hos växter samt lägre och 

högre djurarter. Andning och fotosyntes. Beskrivning av hud-, 

gäl-, traké- och lungandning samt diffusion. 4. MÄNNI- 

SKANS ANDNINGSAPPARAT: Anatomi och funktion. 5. 

SAMMANFATTNING. 

V 3791 Hjärnan 


D21003 

Med verkliga och animerade bilder visar filmen de viktigastedelarna 

av hjärnan och beskriver vilka funktioner varje del har. 

Härnan som är bättre än en superdator kan utföra mycket svåra 

uppgifter samtidigt och detta gär människan till en av de mest 

komplexa och intelligenta varelserna på jorden. Fina illustraioner 

gör det lättare att förstå. 

Höstbilder 

från 7 till 15 år Diaserie 

D21005 Hösten 

- min från 5 till 9 år Diaserie 

V 3444 I skogen med Skurt 

8x12 min från 7 till 12 år 1994 Video 

U21228- 4 

En kul och lärorik film om skogen med den populäre Skurt 

från TV-3. Filmen är uppdelad i åtta stycken olika avsnitt om 

10-12 minuter vardera som med fördel kan ses var för sig. 1. 

Inledning med Skurt och Skurts "mamma" Ingamay Hörnberg. 

2. Busfrön på burk, Skurt besöker en plantskola. 3. Skördetid 

i farfars skog. Avverkning i det nya skogsbruket. 4. Tidlös 

urskog. Skogens historia. 5. Skog på burk. Skurt besöker ett 

skogsdataföretag. 6. Vi sågar en stenhylla. Skurt på sågverket. 

7. Bland tomtar och träd, fiskar och bär. Skurt ser andra 

sidor av skogen. 8. Pang i skogen. Skurt träffar en jägare. 

Kenen koti 

Jokikoti – Hemmet i älven 


Veden pinnan yläpuolella leijailevat korennot kuin keijukaiset, 

mutta korennon toukka onkin oikea peto joka elelee koko 

toukkavaiheensa joen pohjalle. 

U21228- 2 Kenen koti 

Kukkaketokoti – Hemmet i blomsterängen 


Kukkaketo on monen perhosen koti, jossa ne elävät koko 

elämänsa munasta hassunnäköiseksi toukaksi, lehteä muistuttavaksi 

kotiloksi ja viimein kauniiksi perhoseksi. 

L99E01- 9 Kökslabbet 

I skafferiet 


Följ med hem till tvillingarna Love och Lova för en rolig 

lektion i naturkunskap. Tillsammans med Janne Engqvist från 

Fenomenmagasinet gör tvillingarna experiment med ingredienser 

som finns i ett vanligt kök t ex: Lovas citrondricka à 

la C02, Gasballongen, Den svävande potatisen, Cappriciosa 

Speciale, Flaskkollaps, Fisflaskan, Blåbärssoppa som syra-bas-indikator 

och Ödlegrön spenattröja. Till serien finns en 

lärarhandledning med instruktioner till varje experiment. 


Om bubblor och gaser 











Soppåsen - en guldgruva 











Vatten - tryck och tyngd 










V 3076 Livet på landet 


Staffan och Bengt tar med oss till en bondgård. Vi får stifta 

bekantskap med både djur och människor och med en miljö 

som i varje fall många storstadsbarn sällan eller aldrig kommer 

i kontakt med under sitt liv. Lämplig från 5 år. 

V 3790 Lungorna 

InterFilms serie om Människan 


”Du kanske klarar att hålla andan under vatten, men inte 

särskilt länge.” Med detta realistiska exempel lär sig eleverna 

hur livsviktigt det är att andas, och hur luften kommer in och 

ut genom lungorna. När allt kommer omkring, behöver allt 

levande ett ständigt flöde av syre för att de ska kunna tillverka 

energi. Två lungor, stora som fotbollar, spelar huvudrollen när 

det gäller att förse kroppen med syre och föra bort restprodukten, 

koldioxid. Röntgenbilder visar var lungorna sitter, och 

animationer visar hur luft förs ner genom luftstrupen, genom 

bronkerna och in i lungblåsorna. Utbytet av syre och koldioxid 

sker i de små blodkärlen som omger lungblåsorna. Mycket 

illustrativt klargörs vilken stor yta dessa många, små lungblåsor 

bildar. 

U31418- 1 Maakotka palaa 

Maakotka palaa 


Den utrotningshotade kungsörnen har börjat komma tillbaka. I 

programmet följer vi ett kungsörnspar, från häckning tills 

ungarna är flygfärdiga. 

U21230- 1 Mitt liv som myra 



En myras hårda vardag. Berättad av - en myra. 

V 2087 Monera 

Bakterier och cyanobakterier 


De levande organismerna indelas i fem huvudgrupper (beskrivna 

i V2086 "De fem rikena"). En av dessa grupper, monera, 

presenteras i den här filmen. 




V 3336 Människans utveckling 

Från primater till Homo sapiens 


V 3794 

Introduktion Primaterna - urdjurens långsamma utveckling, 

klimatförändringar, ändrade livsbetingelser. Människosläktet 

- Australopithecus, apmänniskan; Homo habilis, den händiga 

människan; Homo erectus, den upprätta människan. Homo 

sapiens - Neanderthal-människan; Cro-Magnon människan. 

Sammanfattning 

Nationalparken 

Idé, historia och naturtyper 


1909 inrättades de första svenska – och därmed också europeiska 

– nationalparkerna, i fjol den 26e: Färnebofjärden i 

Dalälvens nedre lopp. Filmen berättar om den svenska nationalparken 

som idé och företeelse: historia, spridning på 

landsdelar och naturtyper, syften och funktioner. Bilder från 

tiotalet parker. Huvudexemplet är Färnebofjärden, resultatet av 

en ”urspårning” – Dalälven tvingades efter istiden söka sig en 

ny sträckning, österut över ett flackt landskap – och den 

biologiska gränsen mellan Syd- och Nordsverige. 

D21006 Om hösten 

5 min från 5 till 9 år Diaserie 

V 3345 Planeten Jorden 


U31400- 3 

Videon är indelad i fem avsnitt. INTRODUKTION: Jordens 

plats i solsystemet. JORDENS UPPBYGGNAD: Jordens inre; 

manteln. JORDSKORPAN: Tektoniska plattorna; Förkastningar; 

Upphovet till jordbävningar och vulkanutbrott; 

Hydrosfär och atmosfär... LIV PÅ JORDEN: Olika klimat, 

biotoper och livsbetingelser. SAMMANFATTNING 

Ramp - vetenskap 












Att vara paleontolog är en dröm men också ett riktigt arbete. 

Lars Werdelin på riksmuseet i Stockholm berättar vad som 

krävs för att förverkliga drömmen. Sista delen av 3. 




Man måste veta var i världen man ska leta och ta med sig 

spadar, hackor, penslar, pennor, plastpåsar, gips, jeep, klister, 

vatten..dokumentär i 3 delar.. Del 2 




Den som vill bli dinosauriegrävare har antagligen fått intresset 

redan som liten. Kanske började det med en plastdinosaurie i 

ett cornflakespaket. Dokumentär i 3 delar. Del 1. 


Skelett 


En liten animerad film om nyttan med skelett. Både människors 

ben och djurens. 

L87100- 3 Runt i Sverige 

Sälen 

015 min från 10 till 12 år 1988 Radioprogram 



Biologi 

V 3908 Salt 

Ett livsnödvändigt ämne 


Följande moment behandlas: 1. HISTORIK: Historisk betydelse, 

salthandeln, salt som valuta. 2. VANLIGT SALT: Förekomst. 

Kemiska egenskaper. Salthalter. 3. SALT och 

ORGANISMERNA: Levande organismers behov av salt: djur, 

växter, människa. Vätskebalansen. Effekter vid brist respektive 

överskott av salt. 4. SALTUTVINNING: Fyndplatser och 

olika utvinningsmetoder. 5. SAMMANFATTNING: Repetition 

av programmets huvudpunkter. 

U00712- 5 Sinneskarusellen 

Örat 


V 3761 

Örat på tivoli. Om öron och hörsel hos människor och djur. 

Del 2 av 3. 

Sjön 


Insjön är en värld som är rik både på djur och växter. Vi följer 

sjöns olika zoner från stranden och utåt, från bottnen och upp 

till ytan. Varje zon har sina typiska växter och djur som är 

beroende av varandra i näringskedjor och näringsvävar. Olika 

viktiga arter presenteras i sina typiska miljöer. I sjön samlas 

näring som bryts ned av olika organismer. Vi följer både 

uppbyggandet av organiska ämnen och nedbrytningen och hur 

årstidsväxlingarna rör om sjöns vatten och för det nödvändiga 

syret till bottnen. Till slut ser vi på effekterna av att övergöda 

en sjö. 

V 3361 Skogsbruk i förändring 


V 540 

Den här filmen ger en bild av hur MoDo Skog arbetar för att 

skapa skogar med både högt virkesvärde och bevarad artrikedom. 

Skog för människor att leva av. Skog för djur och växter 

att leva i. 

Svenska äpplen 


V 3539 

För fruktälskare med upptäckarlusta. 

Syre 

En förutsättning för liv 


I filmen får vi veta hur syret kommer in i vår kropp via lungorna 

för att sedan transporteras ut i kroppen via blodomloppet. 

Vi får även se hur förbränningen av syret, tillsammans med 

kolhydrater och fett, går till ute i våra celler. Vi får också 

förklarat begrepp som syre, vakuum och lufttryck. 

V 3197 Så uppstod liv på jorden 



V 3440 






Tillbaka till naturen 3 

Våren 


Ett program om hasselbuskens hemliga sexliv, om solen som 

hetsar hormoner i blåsippor och sjungande koltrastar, om 

äggets mysterier och om en ny vår i skogsbruket. 

U31709-17o2 TV-universitetet Vetenskap 

Bortom rimligt tvivel 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) De senaste tio åren har inneburit 

en revolution för kriminaltekniken. Alltfler brott löses med 

DNA-teknik. 

U31709-17sv TV-universitetet Vetenskap 

Bortom rimligt tvivel 


(SVENSKTEXTAT) De senaste tio åren har inneburit en 

revolution för kriminaltekniken. Alltfler brott löses med 

DNA-teknik. 


Den genmodifierade planeten 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) För första gången i mänsklighetens 

historia går det att gendesigna djur och växter, men bör vi 

laborera med naturens innersta? 

18

Biologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Den genmodifierade planeten 


(SVENSKTEXTAT) För första gången i mänsklighetens 

historia går det att gendesigna djur och växter, men bör vi 

laborera med naturens innersta? 


Den gåtfulla vattenapan 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Har människan en gång levt i 

och vid vatten? Alltfler forskare börjar intressera sig för den 

tidigare så utskrattade vattenapsteorin. 


Den gåtfulla vattenapan 


(SVENSKTEXTAT) Har människan en gång levt i och vid 

vatten? Alltfler forskare börjar intressera sig för den tidigare så 

utskrattade vattenapsteorin. 


Det skräddarsydda barnet 


U31709-13sv 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Är det etiskt acceptabelt att 

skapa ett nytt liv i syfte att rädda någon som håller på att dö? 

Möt världens första skräddarsydda barn, Adam Nash, som 

sållades ut för att fungera som donator till sin sjuka syster. 

TV-universitetet Vetenskap 

Det skräddarsydda barnet 


U31709-15o2 

(SVENSKTEXTAT) Är det etiskt acceptabelt att skapa ett nytt 

liv i syfte att rädda någon som håller på att dö? Möt världens 

första skräddarsydda barn, Adam Nash, som sållades ut för att 

fungera som donator till sin sjuka syster. 


Gendoktorn kan komma 


U31709-14sv 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Det är långt mellan dagens 

stamcellsforskning och fungerande terapiformer, men ukrainska 

stamcellsforskare säger sig kunna bota allt från HIV till 

Alzheimers - redan idag. 


Jakten på evigt liv 


U31709-14o2 

(SVENSKTEXTAT) Fakta och forskning kring åldrande och 

drömmen om att skjuta upp döden. Träffa Märta Sandberg som 

tänker frysa ner sin kropp när hon dör med förhoppningen att 

framtida forskare ska återuppväcka henne. 


Jakten på evigt liv 


U31709-19 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Fakta och forskning kring 

åldrande och drömmen om att skjuta upp döden. Träffa Märta 

Sandberg som tänker frysa ner sin kropp när hon dör med 

förhoppningen att framtida forskare ska återuppväcka henne. 


Kirurgi i datorn 


Den 3-dimensionella datatekniken har revolutionerat plastikkirurgin 

och används numera för att bota svårartade tumörer och 

pulsåderbråck. 

U31709- 7o2 TV-universitetet Vetenskap 

Rädda den nyfödda hjärnan 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Genom att kyla ner nyfödda 

som drabbats av syrebrist vid förlossningen minskas skadorna 

på hjärnan. 


Synliga framsteg 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) 80% av synskadorna skulle 

kunna botas eller förebyggas. Ett intensivt forskningssamarbete 

pågår över nationsgränserna för att minska synskadorna. 


Vaccin ur jorden 


F1624 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) En bakterie funnen i en lerpöl i 

Afrika kan vara svaret på västvärldens växande hälsoproblem. 

Ny test visar framgång i behandling av astma och allergi, men 

även av cancer. 

Vatten och avlopp 

10 min från 7 till 12 år 1990 Film 

Filmen förklarar på ett lättförståeligt sätt hur avloppsvattnet 

renas i reningsverken och hur vi får rent och klart dricksvatten 

från vattenverket. 

V 3905 Vetenskapens utveckling under 1900-talet 


Följande moment behandlas: INTRODUKTION 1900-TA- 

LETS FÖRSTA DECENNIER: Einsteins teorier. Radioaktiviteten. 

Atomens väsen. Kontinentaldriften. Flyget. Bilindustrin. 

Proteiner/aminosyror. TREDJE OCH FJÄRDE DECENNIET: 

Raketuppskjutning. Radio- och TV-sändningar påbörjas. 

Forskning om förhistorisk tid; nya rön om livets respektive 

människans ursprung. Penicillinet. Arvsanlagens gåta. Astronomi. 

Atomfusion, atomfission. DEN TEKNOLOGISKA 

REVOLUTIONEN: Utveckling av atomenergin, datorer, laser, 

hologram, överljudsflyg. Neuroner, hjärnforskning, hjärttransplantation. 

Rymdåldern inleds. DEN GENETISKA REVOLU- 

TIONEN: DNA. Kromosomer. Mitos/meios - könscellerna. 


Mars 


Om flyttfåglar. Vilka arter kommer först och varför? Varför 

flyttar fåglarna? Inslag: Eilat - rastplats för flyttfåglar. Flyttfåglarna 

kommer i tur och ordning. Rekord: Snabbaste fågeln, 

småskrake. Finska skolor utmanar varandra i fågelskådning. 

Fågelporträtt: sädesärla. UR:s ram inspelad i nordvästra 

Skåne. Samnordisk produktion om flyttfåglar. 

D21004 Vinterbilder 


V 3200 Vår förorenade atmosfär 

Orsaker och effekter 


Inledning - atmosfärens sammansättning och viktiga funktioner 

för livet på jorden. Föroreningskällor - översiktlig presentation. 

Föroreningarnas effekter - skadeverkningar av bl.a 

"sura regn", smog, växthuseffekten och det hotade ozonlagret. 

Sammanfattning. 

D21702 Våra husdjur 1: 

Djuren och deras ungar 


Tonvikten har lagts på förhållandet mamma-pappa-barn. 

Eleverna får lära sig vad hona, hane och unge kallas hos de 

olika djuren. 


Djuren och vår föda 


Behandlar främst produktionen av mjölk, ägg och kött. 


Djuren till nytta och nöje 


Programmet tar upp tre djur: hund, katt och häst. Djuren 

behandlas här mer ingående och ur olika aspekter. Lämpligt 

för grupparbete. 

D21001 Vårbilder 


V 2076 Återvinn med Albert & Herbert 





diskuteras. 

L94E02-11 Östgötska eklandskapet 

Bonden - också utrotningshotad! 


En serie om Europas största sammanhängande eklandskap, 

beläget söder om Linköping. I de flesta program medverkar 

naturkännaren Bengt Samuelsson. Till serien finns en studiehandledning 

som kan beställas gratis hos UR i Östergötland 

eller hos din mediacentral. 



L94E02- 3 Östgötska eklandskapet 

Dårgräsfjärilen - utrotningshotad! 


L94E02-14 






Östgötska eklandskapet 

Eken - bostad för hundratals insekter 


L94E02-13 







Ekens sägner - om ekens själ 


L94E02- 1 







Eklandskapet - rikedom och faror 


L94E02-10 







Eklandskapets fåglar 


L94E02- 5 







Ekoxen - Europas största skalbagge 


L94E02-12 







Fornlämningar 


L94E02- 4 







Kattugglan - trivs i de ihåliga trädstammarna 


L94E02- 2 







Naturreservatet - om de typiska växterna 


L94E02- 6 







Slåtter - en 6000 år gammal tradition 










Biologi 

L94E02- 9 Östgötska eklandskapet 

Svamp 


L94E02-15 







Vad ska hända med eklandskapet? 


L94E02- 7 







Vattenfladdermusen - vid Stångån 


L94E02- 8 







Älgjakt 







Genetik & ärftlighetslära 

L31211-10 Barnreportaget 

Den som är lång får åka fler karuseller 


V 3087 

Varför växer man och vad är det bra för egentligen? Varför 

slutar man att växa? Varför blir vi inte lika långa som giraffer 

och träd? Ett barnreportage med nio barns erfarenheter av 

växande. 

DNA 

Nyckeln till livets gåta 


U98713- 3 

Cellkärnans DNA-innehåll utgör arvsanlagen och bestämmer 

hur avkomman ser ut. Filmen beskriver med tydliga illustrationer 

hur DNA molekylen är uppbyggd. Frågan om forskarnas 

möjligheter att genom påverkan av DNA-molekylens utseende 

skapa nya livsformer tas också upp. 

Gen och Typ 

Historien om den stora genjakten 


U98713- 1 

Omvärlden har börjat jaa jägarna. En databas över ett helt 

lands befolknings sjukjournaler till salu i USA. Det kan ha 

varit att gå et steg för långt. Den här gången. Men jakten på 

gener har bara börjat. 

Gen och Typ 



Historien om den stora genjakten börjar. En liten befolkning på 

en ö söks. Gärna en befolkning med en väldokumenterad 

släkthistoria. 

U98713- 2 Gen och Typ 



Jakten fortsätter. Sjukdomar ska spåras. Målet är att finna 

anlagen och sälja informationen vidare till läkemedelsindustrin. 

Vi ska få en helt ny typ av mediciner i framtiden är 

det tänkt. 

20

Genetik & ärftlighetslära NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 3959 Genius 

Charles Darwin 


U95370- 7 

Genom århundradena har det ibland funnits människor som 

förändrat både sam- och framtiden. Som har förändrat världens 

sätt att tänka. Serien presenterar några av dessa och ger en 

inblick i deras liv och deras idéer. Först hundra år efter utgivningen 

av "Om arternas uppkomst" accepterade den romerskkatolska 

kyrkan evolutionsteorin. Mannen bakom denna skrift, 

Charles Darwin, är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. 

Och hans idéer påverkar på många vis vårt sätt att 

tänka än idag. 

Genteknik utan gräns 

Cancerjägarna 


U95370- 4 

Att lösa cancerns gåta tycks vara en av den medicinska vetenskapens 

stora uppgifter. Samtidigt som jakten efter bröstcancergener 

har pågått, har man haft banbrytande framgångar med 

gener som har koppling till andra cancerformer. Men hur 

optimistiska slutsatser kan vi dra av cancerforskarnas rapporter? 


DNA, tråden som förenar 


U95370- 8 

Ett av vår tids mest omfattande vetenskapliga forskningsprojekt 

har påbörjats inom den biologiska forskningen. 9.000 

forskare i 36 länder arbetar med att kartlägga människans 

samtliga gener. Men redan nu vet vi att allt levande på jorden 

har mer som förenar än skiljer oss åt. 


Friheten i våra gener 


U95370- 2 

Är det så att våra gener i smyg drar i osynliga trådar som leder 

vår väg genom livet? Kanske bestämmer de i tysthet vårt 

yrkesval, vem vi ska gifta oss med eller våra fritidsintressen. 

Styr våra gener oss till att bli sällskapliga eller blyga, aggressiva 

eller harmoniska? Är vi fria i våra val och beteenden? 


Från skapelse till död 


U95370- 1 

En människas utveckling, från det befruktade ägget fram till 

vuxen individ, kontrolleras av hennes ärvda gener. Men finns 

det en klocka någonstans i dessa gener, som programmeras i 

samma stund livet börjar, för att också sätta punkt för livet en 

dag? 


Guldkalven 


U95370- 6 

Den lavinartade utvecklingen inom bioteknikforskningen har 

på bara några år skapat stora omvälvningar på vetenskapens 

och sjukvårdens område. Den s k genetiska ingenjörskonsten 

anses på sikt bli en lysande ekonomisk affär. Men protesterna 

växer när tekniska och ekonomiska krav hotar att dominera 

över etiska och moraliska värderingar. 


Inkräktare i kroppen 


U95370- 3 

Varenda minut, vartenda dygn, får vi kämpa för att överleva. 

Våra fiender är oräkneliga, osynliga mikrober som söker mat 

och husrum i våra kroppar. Om de lyckas i sina attacker kan de 

göra oss sjuka - eller till och med ta livet av oss. 


Skräddarsydda barn 


U95370- 5 

Den genetiska forskningens framsteg ökar i dag möjligheterna 

att behandla ärftliga sjukdomar. Snart kan vi ympa in nya 

gener direkt i ett embryo för att korrigera genetiska problem 

redan innan barnet börjar växa. Men när vi väl börjar konstruera 

om våra barn - var drar vi gränsen? 


Utveckling till mångfald 


Varje form av liv på jorden är en ren tillfällighet. Ingenting 

skapas ur intet. Genom tillfälligheter har organismer genomgått 

förändringar, mutationer, som under loppet av miljoner år 

har gett upphov till jordens enorma mångfald av liv. 


Avel 


Om avel - på gott och ont. Om hästens ursprung och hur det 

gått till att avla fram de olika hästraserna. Kritiska frågor om 

avelsverksamhet, ser vi alla risker och bieffekter av djuravel? 

Som t.ex. att hönan får svagare ben, grisen sämre modersegenskaper 

och hästen mindre tåliga hovar o.s.v. Vilka signaler 

ger vi samhället med avancerad avelsverksamhet? 


Evolution 


För 140 år sedan presenterade Charles Darwin teorin om det 

naturliga urvalet som förklarade hur naturen kunde anpassa 

arterna till miljön. Bl.a. talade han om att det är den starkaste 

eller den smartaste som överlever. Frågan är om det går det att 

bygga en samhällsmoral efter Darwins idé? En annan fråga 

som tas upp är vad vi har för nytta av vårt hår. 
















Kloning 


Klonen - ett monster eller en helt vanlig individ? Vi har träffat 

amerikanen som försöker skapa världens första klonade baby i 

sitt laboratorium i Kentucky. Dessutom visar det sig att 

klonade kalvar inte är ett dugg lika och att klonade skalbaggar 

i Umeå är fantastiska överlevare. Men var slutar det hela nu 

när vi börjat experimentera med själva livet som insats? 




















Gunnarson. 

















U11119- 3 Livskraft 

Arv och miljö, vem blir sjuk och varför? 


Varför drabbas man av psykisk sjukdom? Har det biologiska, 

medicinska orsaker? Är det miljön och den sociala situationen 

som påverkar? 

L11118- 4 Livskraft 

Hur är det att vara anhörig till en psykiskt sjuk? 


Hur är det att vara anhörig till en psykiskt sjuk? Vad ska man 

göra och inte göra för att hjälpa? Vågar man berätta om 

sjukdomen, vilka tabun och reaktioner möter man? 

U31719- 4 Lunchakademin 

Genterapi mot sockersjuka 


I takt med att den västerländska livsstilen sprider sig över 

världen ökar diabetes lavinartat. Det pågår intensiv forskning 

om hur vi kan undvika att utveckla sjukdomen. Ulf Smith, 

professor och diabetesforskare, Sahlgrenska akademin och 

hans forskarlag, kartlägger bland annat hur cellerna reagerar på 

insulin, ett arbete som på sikt kan möjliggöra genterapibehandling. 

V 3977 Mendels lagar 


Greger Mendel kallas ärftlighetens fader. De upptäckter som 

han gjorde på 1800-talet när han forskade på ärtor, ligger till 

grund för hur vi idag ser på ärftlighet. I filmen får vi se hur 

experimenten gjordes och vilka resultaten blev. Filmen är 

indelad i fyra korta avsnitt som dels visar den artificiella 

pollineringen och dels hur form och färg hos ärtorna går från 

en generation till en annan. Filmen förklarar värför just du har 

fått morfars blå ögon. 



U98715- 2 

Del 1. Jag är jag. Ett program om arv, släktskap och genetik . 









U11126-16 




Den nya psykologin 


U21108- 1 

TV-universitetet rapporterar från en märklig fotbollsturnering 

för robotar. Om artificiell intelligens och hur människans 

minne fungerar handlar bland annat den nya psykologin om. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson.Se text-tv sid 825. 




U21108- 1o2 








U21108- 5 





G Erikson. 










Genetik & ärftlighetslära 




U21108- 3o2 








U21108- 3 









U21108- 2o2 





Bo G Erikson. 




U21108- 2 













Erikson. 








Erikson. 








Bo G Erikson. 

V 4016 Vad vill du veta om livet? 

Människan och den nya biologin - Två böcker 

från 13 till 19 år 1993 Video 

Ett studiepaket, som innehåller fyra filmer och två böcker, om 

genteknik, forskning kring våra arvsanlag och hur den nya 

kunskapen påverkar vårt liv och samhälle. Utforskningen av 

människans arvsmassa ger oss möjlighet att förutse sjukdomsrisker 

med en precision som aldrig tidigare varit möjlig. Men 

inte bara sjukdomar utan även olika personlighetsdrag är delvis 

genetiskt betingade. Hur mycket vill vi veta? Och kan vi vara 

säkra på att information om våra arvsanlag inte kommer i fel 

händer? I framtiden kommer vi att kunna skapa mediciner med 

färre biverkningar än tidigare och bota sjukdomar som vi nu 

tror är obotliga. Men på medaljens baksida skymtar möjligheter 

till doping som inte går att spåra och nya möjligheter att 

påverka det mänskliga psyket med ke 

22

Genetik & ärftlighetslära NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 4019 Vad vill du veta om livet? 

Tecken på liv - I samspel med naturen? Del 1 


V 4020 














Vad vill du veta om livet? 

Tecken på liv - I samspel med naturen? Del 2 


V 4017 















Tecken på liv - Känn dig själv! Del 1 


V 4018 















Tecken på liv - Känn dig själv! Del 2 


V 3351 














Vad är celler? 


Videon är indelad i fyra avsnitt; introduktion, cellens funktion, 

cellernas förökning och en sammanfattning. 















Botanik 

V 3529 Amazonas 

Ett hotat område 


Amazonfloden är tillsammans med bifloder jordens största 

flodområde samt jordens största tropiska regnskog. Men den 

stora fienden är människan som skoningslöst hugger ner stora 

delar av regnskogen. 

V 3980 Bananer 

Osling på landets villkor 


Alla tycks älska bananer. Vi i Sverige hör till dem som äter 

mest i Europa: 20 kilo om året per person. Bananer är nyttiga 

och innehåller viktiga näringsämnen och vitaminer. De allra 

flesta bananer odlas i Mellanamerika och Sydamerika. Odlingarna 

ägs ofta av några stora internationella företag, som 

bestämmer vilka bananer som skall säljas, och till vilka priser.Det 

är ett hårt arbete att odla bananer och en större del av 

vinsten borde gå till dem som arbetar på plantagerna. Filmen 

visar alternativ odling av bananer i Sydamerika som är ekologisk 

och där odlarna själva har inflytande över produktionen I 

gemensamma initiativ kan dessutom förhandla fram bättre 

priser. Filmen ger en god bild av de villkor som gäller för en 

bananodlare i Sydamerika. 

V 3165 Baobab 

Porträtt av ett träd 


Baobab, eller apbrödsträdet, är ett av de mest intressanta i 

Afrika. Det kan bli flera tusen år och i och kring trädet finns en 

stor variation av Afrikas djurliv. 

U95502- 6 Barnens Verkstad 

Linné - blommorna är hans vänner 


En berättelse om Carl von Linné, "världsmästaren i blommor", 

hans barndom och bakgrunden till hans stora blomsterintresse. 

U95502- 7 Barnens Verkstad 

Linné - upptäckaren 


Blommorna är för Carl Linneus det viktigaste och han ger dem 

namn på ett nytt sätt - förnamn och efternamn - på latin. 

V 3789 Biologisk bekämpning i växthus 


Videon ger information om biologisk bekämpning och 

användning av nyttodjur i växthusodlingar. De viktigaste 

skadedjuren som visas är vita flygare, växthusspinnkvalster, 

bladlöss, sorgmyggor samt trips. Exempel på nyttoorganismer 

är parasitsteklar, rovkvalster, nyckelpigor, gallmyggelarver, 

nematoder och svamp. Videon är avsedd för biologi- och 

naturprogrammen vid högstadiet och gymnasieskolorna, 

naturbruksskolorna, rådgivningen, yrkesodlingen, studieförbunden 

m.fl. 

V 3009 Blommande bord 


Videon handlar om skötsel och användning av snittblommor. 

U97970- 3 Bra att veta - på teckenspråk 

Om skogen 


Sverige är en av världens bästa skogsvårdare. Skogen och 

näringen runt skogen är inte bara stommen i vårt lands 

ekonomi utan även en av de viktigaste exportinkomsterna. 

Men hur är det, avverkar vi för mycket skog? Kommer den att 

ta slut? 




V 3697 Bröllop i skogen 

En kottfilm om tallens och granens sexliv 


U98717- 4 

En film om barrträdens fortplantning - ett av den svenska 

naturens vackraste skådespel. Vi följer utvecklingen från 

vårens slösande blomning till vårvinterns fröfall. Namnet på 

filmen är inspirerat av Carl von Linné. Det var han som lärde 

oss att se växternas fortplantning som ett naturens bröllop. 

Filmen ger en populärvetenskaplig presentation av skogsträdens 

fortplantning, genetik och evolutionära utveckling - i 

naturen och i den brukade skogen. Till ett ackompanjemang av 

vackra och spännande naturbilder från den svenska barrskogen. 

Experimentet 

Fotosyntes 


V 3486 

En skollaboration för åk 9. 

Fakta om föda 

Ris, Te, Kakao 


Tre program om växterna ris, te och kakao på samma kassett. 

Var och hur de odlas och hur man framställer de färdiga 

produkterna. 

V 3463 Från böna till kaffe 


V 3312 

Vi besöker den största kaffeplantagen i republiken Elfenbenskusten. 

Landet är ett av de största kaffeexportörerna i Afrika. 

Vi får också se hur man tillverkar kaffe, från plockning av 

kaffebönan till färdiga, drickbara kaffet. 

Frön i farten 


F 344 

Filmen presenterar några av de häpnadsväckande system som 

växterna har utvecklat för att sprida sina frön. 

Frön i farten 


V 3901 

Filmen presenterar några av de häpnadsväckande system som 

växterna har utvecklat för att sprida sina frön. 












V 3115 Klassens krukor 


U99998-13 

Handlar om krukväxter, att så frön, ta sticklingar och plantera 

om våra stora krukväxter. 

Mer än bara ord - Bibeln i vårt kulturarv 

Skapelsens krona och törne 


B 2323 

En idyllisk biblisk trädgård i Skåne och bitande kritik från 

biologen Stefan Edman. 

Måns och Mari från vår till vinter 

från 3 till 9 år 1979 Bok 

Måns och Mari bor i ett litet blått hus i utkanten av stan hos 

Matti, och vi får följa dem under ett helt år, från vår till vinter. 

Om våren börjar det droppa från taket och de ser flyttfåglarna 

komma, dagarna blir länge och längre. När det blir sommar 

flyttar de ut till Mattis sommarö långt ute i havet, där man kan 

rida på hästen Gullan, klia smågrisarna på ryggen och plocka 

blommor och bär. När så hösten kommer är det dags att plocka 

frukt och svamp, och Matti syltar och lägger upp sitt vinterförråd. 

Naturen sprakar av höstens färger och kvällarna blir allt 

mörkare. Till slut börjar det snöa och hela världen blir vit. På 

fönsterrutorna glittrar miljoner små isblommor. Då träffar vi 

Måns och Mari i färd med att kasta snöboll och julstöka. Och 

så bjuder d 



Botanik 

V 3794 Nationalparken 












U96336- 3 Optimum 

Trädgårdsarvet - tre män, tre trädgårdar 


Möt tre män som delar med sig av sin kunskap och sin glädje i 

trädgårdsarbetet - trädgårdsmästare Lars Krantz, Rosendals 

trädgård, hans läromästare konstnären Arne Klingborg, Rudolf 

Steinerseminariet i Järna, och skådespelaren Kjell Tovle, 

Solrosparken i Stockholm. 

V 2005 Plocka svamp 


Tar upp frågan om vad svamp är. Informerar utförligt om; 

Aspsopp, Tegelröd björksopp, Blodriska, Karl Johan, Sandsopp, 

Kantarell, Blek taggsvamp, Smörsopp, Trattkantarell. 

V 3487 Potatis 

Den vänliga knölen 


Från den tidiga sättningen av färskpotatis, tills potatisen tas 

upp och hamnar hos konsumenterna. 

V 3899 Regnskog, savann och öken 

Klimat, växt- och djurliv 


Följande moment tas upp: 1. INTRODUKTION: De fem stora 

klimatområdena. Effekter av jordaxelns lutning. 2. DE 

TROPISKA REGNSKOGARNA: Geografisk utbredning. 

Klimat. Växt och djurliv. 3. DE TROPISKA SAVANNERNA: 

Geogrfisk utbredning. Klimat. Årstiderna. Växt och djurliv. 4. 

ÖKENOMRÅDEN: Geogrfisk utbredning. Klimat. Växt och 

djurliv. De extrema livsvilkoren. 5. SAMMANFATTNING 

V 3907 Regnskogen 

Ett ekosystem 


Regnskogen för en ständig kamp för sin egen överlevnad. Men 

det gäller inte bara själva skogen, utan också alla de tiotusentals 

arter som lever här. Skogen är i sig ett enda stort ekosystem 

där alla arter, både växter och djur, är beroende av 

varandra. Filmen, som innehåller många närbilder av sällsynta 

djur, beskriver hur skogen lever i samklang med sina invånare 

och den känsliga ekologiska balansen dem emellan. 

V 141 Ris 


U93504- 9 

Det är skillnad på ris och ris. Världens viktigaste sädesslag. 

Spridning, växtbetingelser, hur risplantan ser ut, var och hur 

ris odlas. Olika rissorter och vilka näringsämnen ris innehåller 

samt exempel på maträtter med ris. 


Bland soppar, kremlor och tickor 


U95512- 8 

Lär dig att skilja på de olika sorterna. Hitta den goda kantarellen, 

den kraftiga karljohansvampen, kantkremlan och fårtickan. 

Här får de veta hur man bäst förvarar svamp och hur man 

tillagar den. 

Runt i Naturen 

Dra åt skogen 


Trädfloran i Sverige är relativt artfattig, men det finns ungefär 

45 arter, från den väderbitna fjällbjörken i norr till boken i 

söder. Hur skiljer sig växtligheten och djurlivet i de olika 

skogarna och hur känner man igen de olika trädsorterna? 


Från sporer till svamp 


Vad är en svamp, hur växer den och var kan man hitta den. 

Här får du lära dig att skilja på olika svampar. 

24

Botanik NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Höstrodnad 


När björkarna börjar skimra i gult och lönnen börjar färgas 

röd, då vet man att hösten kommit. Här får du lära dig varför 

bladen ändrar färg och varför de faller av. 


Knoppisarna 


Vi ska se hur vårens första knoppar ser ut och se vilka knoppisar 

vi kan hitta precis utanför vår skola. Vi får möta Violetta 

Al, Skäggiga Hassel och Tvillingarna Lönn. 


Naturens läckerheter 


Det är höst i skogen. I granskogen växer blåbär och i tallskogen 

växer lingon, "skogens röda guld". Årstiden bjuder 

även på vildhallon, rönnbär och de otillgängliga hjortronen. 


På lavspaning 


U96630- 3 

En mystisk man råkar skrämma några elever som är ute på 

lavspaning. Han blir dock klassens vän och lär eleverna att 

skilja ett antal olika lavar åt. Rätt som det är dyker "Lille Lav" 

upp. Vad är det för filur? 


Sagan om mossriket 


U94030- 3 

"I mossriket, mellan den stora och lilla stenen, bor mosspojken..." 

En trollkarl tappar sin trollstav i den vackra bäcken. Det 

fräser och bubblar om den när den flyter iväg. Detta förändrar 

mosspojkens liv. Efter den spännande sagan ger sig klassen ut 

i skogen för att samla olika sorters mossor. 


Skogsavverkning 


Ett program från Kanada som handlar om skogen och dess 

betydelse för vår överlevnad. Vad händer om skogen försvinner? 

Vad kan vi göra för att bevara den? 


Tickor och skogsgamlingar 


U93504- 4 

Med spring i benen upptäcker elever tickornas värld. Här finns 

en mångformighet som de tidigare inte uppmärksammat. I 

denna spännande värld stöter vi också på "skogsgamlingarna". 

Är det några som vi har nytta av och var hittar man dem? 


Urskogen väntar 


U21127-25 

Nu ska vi få följa med ut i den trolska urskogen, med torrakor, 

skägglavar och mossbelupna lågor. 


Urtida växter 


U95512- 9 

En resa från den första algsoppan till växterna kring dinosauriernas 

fötter. 

Runt i Naturen 

Våra urskogar 


U93504- 3 

I Sverige finns inte så många urskogar, men några finns det. Vi 

ska återuppliva John Bauers fascinerande och trolska motiv 

genom att besöka Tyresta strax söder om Stockholm. Här, strax 

intill storstaden, har vi en av våra senaste nationalparker med 

en otrolig natur, gammelskog och rikligt djurliv. 


Växtdetektiven 


"Tänk att vara ett frö, hamna i en mage ena dagen i Sverige för 

att nästa dag bli nerspolad på en toalett på Mallorca." Här får 

du lära dig hur blommorna är byggda, hur de växer och sprider 

sig. 

V 3952 Skurt om frukt & grönt 


Skurt berättar, i fyra avsnitt, om frukter och grönsaker. 1. Från 

hela jordklotet Frukt och grönsaker kommer till Lime i Helsingborg, 

som snabbt sänder vidare över hela Sverige. 2. Fruktologie 

doktor Skurt Efter att ha specialstuderat exotiska frukter t 

ex passionsfrukt, papaya och mango, tenteras Skurt av Katarina 

Annerstedt-Heino, chef för Frukt- och Grölntfrämjandet. 3. 

Costa Rica - Helsingborg f.v.b. Bananskörd i Centralamerika 

och mognadsprocess i Sverige. 4. Skurt som fruktchef Skurt 

får i uppdrag att forma frukt- och grönsaksavdelningen i det 

stora varuhuset. Men då gäller det att hålla sig vaken! 

B56219 Trollsmör och Trattkantarell 

Svampbok för barn 


En kantarell har du alldeles säkert sett. Men hur ser en trattkantarell 

ut? Och vad är trollsmör egentligen? De frågorna och 

många fler får du svar på i den här lättlästa och underhållande 

svampboken för hela familjen. I boken finns färgfoton av 24 

olika svampar och roliga, instruktiva teckningar. Du får lära 

dig hur man plockar och känner igen svamp, hur man lagar 

goda svamprätter, trycker vykort och färgar garn, hur älvringar 

uppstår, och t o m vad larven sa om svampen till Alice i 

Underlandet! Och roligt är det med svamp. 

V 3809 Trädgårdslandet 

Brysselkålen 


Hur växer det egentligen i trädgården? I "Trädgårdslandet" får 

du stifta bekantskap med några av våra vanligaste grönsaker 

och frukter. Filmen presenterar brysselkålen. Du får se hur 

varje planta gror och växer, för att slutligen sprida sina frön 

vidare. Med hjälp av animationer och trickfilmning får du en 

intressant och tydlig bild av utvecklingen. 


Lök, Ärtor, Blomkål 




och frukter. Filmen presenterar löken, ärtorna och blomkålen. 

Du får se hur varje planta gror och växer, för att slutligen 

sprida sina frön vidare. Med hjälp av animationer och trickfilmning 

får du en intressant och tydlig bild av utvecklingen. 


Potatis, Jordgubbar, Sparris 




och frukter. Filmen presenterar potatisen, jordgubben och 

sparrisen. Du får se hur varje planta gror och växer, för att 

slutligen sprida sina frön vidare. Med hjälp av animationer och 

trickfilmning får du en intressant och tydlig bild av utvecklingen. 


Tomat, Maskros, Majs 




och frukter. Filmen presenterar tomaten, maskrosen och 

majsen. Du får se hur varje planta gror och växer, för att slutligen 

sprida sina frön vidare. Med hjälp av animationer och 

trickfilmning får du en intressant och tydlig bild av utvecklingen. 








G Erikson. 














U21108- 6 








U21108- 3o2 








U21108- 3 









U21108- 2o2 





Bo G Erikson. 




U21108- 2 









U21108- 4 





Erikson. 




U21108- 4o2 





Erikson. 




U00600- 9 





Bo G Erikson. 

UR-Akademin. Samlade kurser. 

Möjligheternas trädgård 


F1779 

Praktiska tips och reportage om hur man arrangerar en trädgård 

för rörelsehindrade. 

Varför växer det inget gräs på månen 


Svaret på den frågan kräver kunskaper om gräsets livsbetingelser 

på jorden. Skillnaden mellan planeterna klargörs ur 

växtlighetens perspektiv. 



Botanik 

U99986- 8 Veckans växt 

Al 


Alträd trivs vid stränder och på fuktig mark. Förr sa man att 

alskog var älvornas skog - ja, att själva träden var en slags 

älvor. Lyfte man yxan mot en al, kunde man höra en röst ropa: 

"Hugg mig inte, jag blöder!". Det är samt att alens trä blir rätt 

när man hugger i det - men det är inte blod. Det är saven. 

trädets växtsaft. Aleträ tål vatten. Det är bra till skedan och 

slevar och hinkar. Av aleträ gör man också träskor, och det 

sägs att några allöv i skorna hjälper mot fotsvett. Och har man 

loppor i huset, ska man lägga löv från klibbal på golvet. Då 

fastnar lopporna i de klibbiga bladen. 


Björk 


Björken är rena varuhuset. Här hittar man nästan allt! Skor 

och slevar ä det kan man göra av björkens näver. Korgar kan 

man fläta av de sega rötterna. De smidiga kvistarna kan bli 

vispar och kvastar, påskris och basturis - förståss! Virket 

passar bra till möbler, och ved av björk brinner hett och lugnt. 

Blandar man askan med fett blir det tvål. Björkens blad kan 

man äta i sallad eller göra te av. Trädet betyder också mat för 

många smökryp. Och björkknoppar, det är skogsfåglarnas 

favoritmat. Vårtbjörk och glasbjörk är de vanligaste björkarterna. 

U99292-10 Veckans växt 

Blåklocka 


Ett program växten blåklocka. Liten blåklocka är ett humlerum. 

Humlor tycker inte om att bli blöta. När det regnar 

gömmer de sig och blåklockan är ett bra regnskydd. Inne i 

klockan är det alltid torrt. Där finns det lagom med plats för 

en regnrädd humla. 


Blåsippa 


Ett program om växten blåsippa. Inte så att den springer 

omkring, men kronbladen rör sig. När solen skiner, och det är 

ljust ute, då är blommorna helt öppna. Men om det blir regnigt 

och molnigt, då fäller sipporna snabbt ihop sina blommor. På 

natten är det samma sak - blommorna är stängda. Vitsipporna 

gör likadant. Blåsippor sprids av myror. Och blåsipporna, de 

böjer sig ner mot marken, så att myrorna lätt ska hitta de små 

svarta frukterna. 


Ek 


Här i Norden hette åskguden Tor. I Grekland var det guden 

Zeus som blixtrade, och i Rom kallades dunderguden Jupiter. 

De här mäktiga gudarna hade samma favoritträd - eken. Trädet 

kan bli mycket gammalt och mycket stort. Det finns ekar som 

är nästan tusen år och tio meter i omkrets. Så man kan förstå 

att människor har sett eken som heligt träd - ett träd med 

styrka och kraft i sina knotiga grenar. Eken har också varit 

båtbyggarnas favoritträd. Till de stora segelfartygen var det 

bara ekplankor som dög. Frukten är en nöt och kallas ekollon. 

Ekollon har använts som medicin mot trög mage - en riktig 

dundermedicin kanske. 


Fibblor 


Fibblor möter man ofta - i diken och på gårdar, på åkrar och 

ängar - fibblor kan man träffa på nästan överallt: skogsfibblor, 

åkerfibblor, hagfibblorà. Ja, det finns faktiskt flera tusen olika 

arter av fibblor i vårt land! Det kan vara ganska svårt att se 

skillnad på de olika arterna - nästan alla fibblor är ju lika 

kysande solgula! De flesta blommer mitt i sommaren men 

några arter blommar redan på våren - i maj. Och andra lyser 

långt in i oktober, gula som solsken i höstmörkret. 

26

Botanik NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Gullviva 


Just i vårens blommor finns extra mycket kraft, och kanske lite 

magi. Så tänkte i alla fall folk förr. Därför plockade flickorna 

daggstänkta gullvivor. Då skulle man få vackra rosiga kinder. 

Man gjorde också salva med gullvivor i för att ta bort rynkor. 

Växten användes också till att ge bättre färg åt snus och vin, 

och av blommorna gjorde man karameller och kakor. Det 

latinska namnet, Primula veris, betyder vårens första - men det 

är ju inte riktigt santà.. 


Humleblomster 


U99292- 7 

I början på sommaren ser humleblomstern lite blyg ut. Den 

böjer på nacken och kikar ner i marken. Själva blomman, som 

har ljusa kronblad - syns knappt. Den bara skymtar fram under 

de mörka foderbladen. Men sedan får blomman skägg, och då 

sträcker den på sig! Det spretiga skägget är små nötter, 

blommans frukter. Varje blomma kan ha mer än hundra ludna 

nötter. På varje nöt sitter ett trådlikt spröt, med en krok längst 

ut. Kroken hakar fast i djur eller människor, och så sprids 

humleblomster till nya platser. Blommans rot användes förr 

som krydda. Den smakar ungefär som kryddnejlika. 

Veckans växt 

Hästhov 


U99292-12 

Ett program om växten hästhov. Hästhoven har ett knoppknep. 

Det är därför den blommar så tidigt - den gör sina knoppar 

klara redan på hösten. Sedan vilar de hela vintern, under ett 

täcke av vissna blad, och väntar på våren. Så snart solen börjar 

värma, är de färdiga att slå ut. 

Veckans växt 

Kråkvicker 


Ett program om växten kråkvicker. Kråkvicker krånglar. I alla 

fall om man försöker plocka en kråkvickerbukett. Längst ut på 

bladen sitter klängen. Tunna men starka trådar som gör att 

kråkvicker kan klänga och klättra - och trassla ihop sig. Och 

visst tycker kråkor om kråkvicker. Både fåglar och smådjur 

äter gärna växten, för den är full av nyttigheter. Den är också 

bra mat till små och stora husdjur. 


Käringtand 


U99986- 9 

Käringtand tillhör familjen ärtväxter - samma familj som de 

vanliga gröna ärtorna. Käringtanden har också små ärtor, eller 

frukter, i sina långa spretiga baljor. Men de är små och smakar 

inte så gott. Käringtand har också fått heta kattklor och 

gulhane, och göksmör - kanske för att den blommar gul som 

smör i juni, när göken gal. Kor och får, och andra djur som 

betar, tuggar gärna i sig käringtand. Tur för dem att käringtanden 

inte kan bitas! Om man torkar käringtand, försvinner 

den gula färgen. Då blir tanden grön. 

Veckans växt 

Linnea 


U99986-11 

Linnean har fått sitt namn efter naturforskaren Carl von Linné. 

Han älskade alla blommor, men det här var hans favoritblomma. 

Linnean är så liten. De små klockorna syns knappt därnere 

i skuggan i mossan. Men om man undersöker växten, se ser 

man att den är mycket större än man tror. Men stjälkar som 

kryper längs marken som långa lianer.l Envist växer de vidare, 

år efter år, längre och längre - Linné själv hittade en stjälk som 

var sex meter lång. En så lång linnea kan vara över tio år 

gammal. Bladen är vintergröna. 

Veckans växt 

Maskros 


Maskrosen kan användas till väldigt mycket. De ihåliga stjälkarna 

kan man sätta ihop till långa halsband. Maskrosblad kan 

man äta som sallad. Små ljusgröna blad smakar bäst. Av 

blommorna kan man göra vin, och roten kan man mala till 

mjöl. Eller rosta till kaffe. Maskrosens frukter ser ut som 

fallskärmar. Men vindens hjälp kan de flyga långt. Släktet 

maskros är mycket stort. I Norden finns det ungefär tusen olika 

småarter. Läkarna sa förr att maskrosen var urindrivande - att 

man kissade mycket om man åt den. Därför heter den piss-enlit 

på franska. Det betyder kissa i sängen. 


Mjölke 


U99292-13 

Ett program om växten mjölke. Drt här är en växt med många 

namn. Mjölke är det riktiga nammnet i floror och uppslagsböcker. 

Så heter den för att det kommer vit växtsaft ur stjälken 

när den bryts av. Rallarros kallas den för att den gärna 

växer vid järnvägar, och rallare var de som byggde järnvägarna. 

Veckans växt 

Prästkrage 


U99292- 1 

När prästkragen väl har hittat en bra plats att slå rot på, då 

stannar den kvar så länge den kan. Roten liknar en morot. Den 

är kraftig och rak, och innehåller mycket näring - den är som 

ett skafferi för blomman. Under jorden skickar roten iväg 

skott, som växer upp och blir nya plantor. Prästkragen sprider 

sig också med frukter, men de flyger inte så långt. De flesta 

ramlar rakt ner. 

Veckans växt 

Rödklöver 


U99986-10 

Ett program om växten rödklövern. Rödklöverns nektar är söt 

och god, men svår att få tag på. Längst nere i de långa smala 

röda kronpiporna, där ligger den gömd. Men humlorna - de 

kan suga upp nektarn, för de har så långa tungor! Som tack för 

maten, tar humlorna med sig frömjöl från klöver till klöver. På 

så sätt befruktas rödklövern, så nya kan växa upp. 

Veckans växt 

Skogsnäva 


Det finns ungefär femton olika arter av nävor i Norden - 

skuggnäva, skatnäva, glansnäva, mjuknäva, ryssnäva, brandnäva 

och ännu några till. Skogsnävan - eller midsommarblomster 

- är den vanligaste nävan. Den finns i hela landet, men 

vilken färg den har, beror på var den växer. I södra Sverige där 

är blommorna nästan alltid rödlila. Längre norrut är de mera 

olika. En del skogsnävor är rödlila där också, men andra kan 

vara blå, eller ljuslila - eller helt vita! Ändå är det samma 

växtart. Olikheterna i färg beror på ljuset. När skogsnävorna 

får mycket ljus, blir färgerna flera. Och mycket ljus, det får de 

i Norrland, för där är sommardagarna längre än i söder. 


Smörblomma 


Ett program om växten smörblomma. Smörblomman är giftig 

Djur som betar, de äter inte smörblommor, för de är giftiga. 

Men hur kan djuren veta det? Kanske är den lysande gula 

färgen en varningsfärg - låt bli mig, jag är farlig! När man 

torkar smörblommor behåller de sin gula färg. Helst ska man 

plocka dem en solig dag, när de är nyutslagna och hänga 

buketten på tork med blommorna nedåt. Smörblommor trivs på 

fuktig mark. Det gör grodor också. Så på latin heter örten 

Ranunculus - liten groda. 


Styvmorsviol 


Ett program om växten styvmorsviol. Blått och vitt och en liten 

klick gult har gett styvmorsviolen påhittiga namn på olika 

språk - sol och måne, natt och dag, blå himmel och vita fönster. 


Tistlar 


Ett program om tistlar. Det är inte lätt att bli vän med en tistel. 

Åkertistlar och vägtistlar - man vågar ju knappt gå i närheten 

av dem! Och samma sak med andra tistlar. Med spretiga lila 

frisyrer står de tätt ihop med taggarna utåt. Blomkorgar, stjälkar 

och blad - hela tisteln är stickig som en nåldyna! Inuti är de 

ofta saftiga - en del går att äta. Men taggarna gör att både djur 

och människor helst lämnar dem ifred. Fast många äter gärna 

en tam tistelsläkting - kronärtskocka. 




Vitklöver 


När det blir kväll, då viker vitklövern ihop sina gröna blad. 

Undersidan på bladen är inte lika grön som översidan. Därför 

ser ett fält med klöver gråare ut på kvällen än på dagen. Det 

finns flera olika sorters klöver, men alla har tre fingrar på de 

gröna bladen. Därför heter de Trifolium på latin. Det betyder 

treblad Om man hittar ett blad med fyra fingrar på - ja, då har 

man hittat en lyckoklöver. 



Vitplister 


U99292- 9 

En del växter är väldigt lika varandra, fastän de inte alls är 

släkt. Vitplistern, den ser nästan ut som en brännässla - ända 

tills den börjar blomma. Då ser man skillnad, för vitplistern 

blommar med många vita blommor. Det latinska namnet 

betyder ungefär Gapande vit. Namnet passar bra, för de små 

blommorna ser ut att gapa så stort de bara kan. Och på var sida 

om munnen sticker två små tänder ut. Blommorna sitter som 

en krans, tätt i ring runt stjälken. De gröna bladen kan man 

koka soppa på, precis som med nässlor. Fast vitplister är lättare 

att plocka. Den bränns inte. 

Veckans växt 

Vitsippa 


U99292- 3 

Ett program om växten vitsippa. Vitsippan är mums för myror 

I den ludna fruktens skal finns lite olja. Gott, tycker myrorna, 

och släpar med sig frukten hem till stacken. När de ätit upp 

skalet, slänger de ut själva fröet på marken. Ibland tappar de 

några frukter på vägen hem. På det sättet sprids vitsippor till 

nya platser. Djur som betar tycker inte om blomman. De får 

ont i magen av den, för vitsippan är faktiskt giftig. Plockar 

man vitsippor kan det svida på händerna, men det är inte 

farligt. Samma gift finns också i blåsippor. 

Veckans växt 

Åkervädd 


U99292- 6 

Ett program växten åkervädd. Hög och rak vajar åkervädden 

med sina ljusa, blålila blommor. Ibland kan de också vara 

nästa vita, eller rosa. Den är vacker att titta på, men för bönder 

som odlar säd kan åkervädd vara ett besvärligt ogräs. Den är 

nästan omöjlig att rycka upp. Roten sitter stadigt i marken. 

Den är rak och kraftig och kan bli en halv meter lång. 

Veckans växt 

Älggräs 


Ett program om växten älggräs. Det doftar så sött och gott om 

älggräset. Luktar nektar, tycker insekterna och flyger till 

blomman för att äta. Men älggräset luras, det har ingen nektar! 

Och medan insekterna kryper runt och letar mat, hjälper de 

blommorna att sprida sitt frömjöl. Människorna har också 

dragits till den goda doften. När man bryggde öl, gned man 

tunnorna med älgört. Den gav god smak. Biodlare gned in sig 

med blomman, för bin blir lugna av lukten. Man kan koka te 

på älgört. Téet botar huvudvärk - säger en del. Andra säger att 

man blir kärleksfull av älgörtste. Färskt älggräs innehåller 

salicylsyra, samma ämne som finns i många huvudvärkstabletter. 















L87E03- 2 Vättern runt 

Naturen runt Vättern 




Botanik 

V 3855 ZOOM Fakta i närbild 

Träd 


Vi följer kameran genom ett träds grenar på en expedition som 

utforskar de mest fascinerande naturhistoriska berättelser. Vi 

får lära oss om trädets myter och legender som genomsyrar 

människans liv. 

L95E01-13 Östgötsk natur 

Nordlig skogsbygd 

15 min från 10 till 12 år Radioprogram 

Om de fyra naturtyperna som finns i länet. En resa runt 

Östergötland med naturkännaren Bengt Samuelsson, som visar 

på exempel på de olika naturtyperna. 


Slätt 






Sydlig skogsbygd 





Ekologi 

V 3784 Agent 21 

Om sophantering och kretsloppstänkande 


I framtiden är det inte roligt att vara människa. I synnerhet inte 

om man heter Agent 21 och vill äta riktig mat och andas riktig 

mat. Som tur är hittar Agent 21 en tidsmaskin på vinden. I den 

färdas hon tillbaka till 1900-talet där hon träffar Sunes skapare, 

Sören Ohlsson och Anders Jacobsson. Tillsammans lär de 

sig hur viktigt det är att ta hand om sin miljö, och hur återvinning 

av sopor fungerar i praktiken. 

V 3898 Barrskogens ekologi 


Filmen visar bl.a. på vilken resurs de döda djuren utgör när det 

gäller det fortsatta livet för både djuren och växterna i barrskogsområdet 

F1471 Barrskogens ekologi 


Del två i ekologi-trilogin visar bl.a. på vilken resurs de döda 

djuren utgör när det gäller det fortsatta livet för både djuren 

och växterna i barrskogsområdet. Övriga delar i serien: 

Lövskogens ekologi och Sötvattnets ekologi. 

U91554- 3 Ebb och flod 


Ibland försvinner vattnet och ibland blir det för mycket. Det 

kallas ebb och flod. Livet på stranden anpassas till detta. 

U88840- 3 Elementa - Växter, svampar och djur 

Att leva på fjället 


Hur har växter och djur anpassat sig för att klara den korta 

vegetationsperioden, de pinande vindarna, kylan och konkurrensen 

om utrymmet och maten? 


Liv i vatten 


Varför finns det fler arter av växter och djur i det salta västerhavet 

än i Östersjön, och hur ser det ut i våra insjöar? Om 

betydelsen av salthalt, ljus och andra miljöfaktorer. 


Natur i jordbruksbygd 


Här finns långt mer än de fält av vete, råg, raps eller potatis 

som lantbrukaren vill få fram. Skogsbryn, diken, åkerholmar 

och sjökanter rymmer en mångfald av växter och djur - om de 

finns kvar och är opåverkade. 

28

Ekologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Skogens hemligheter 


U88840- 4 

Varför finns det olika typer av skogar i Sverige och hur skiljer 

de sig åt? Vilken betydelse har konkurrensen mellan arterna? 

Elementa - Växter, svampar och djur 

Våtmarksliv 


Norrländska myrar med spovar, älgar och myggsång, vilken 

betydelse har de för det svenska landskapet? Hur skiljer de sig 

från en högmosse i Småland - och varför? 

U91554-12 Fiske för nöje 

Fluga som bete 


U91554-11 

Familjen ska fånga öring i en älv. Här ska de fiska med fluga. 

Vi tittar också på fiskens lek och lekplatser. 

Fiske för nöje 

Med spinnare och drag 


Familjen rustar sig för spinnfiske efter abborre och gädda. 

Vilka drag och beten ska man använda, var får man fiska, hur 

gör man upp eld? Tillagning av fångsten. 

U91554-10 Fiske för nöje 

Vi agnar mask 


Om en familj som ger sig ut på fisketur. Planeringen är viktig: 

att inte glömma flytvästen, att all utrustning är med. Leta mask 

och mäta vid bryggan. 

U91554-13 Förorenade vatten 


U91554- 4 

Vad kan vi själva göra för att minska människans påverkan på 

naturen? 

Havets jägare 

Trålfiske 


U31600-14 

Om människans olika sätt att komma åt vattnets och havens 

delikatesser. Vi följer med en fisketrålare ut till havs ... 




U21105-18 









U91554- 9 






Kungsfiskaren 


Från sin gren vaktar han sitt revir, samtidigt som han spejar 

efter fisk i vattnet. Snabbt dyker han sedan efter sitt byte under 

vattenytan. 

V 3715 Laxen - ett utsatt liv 


Med årliga utsättningar av 1,5 miljoner lax- och havsöringsungar 

är Vattenfall Sveriges största laxodlare. Filmen visar det 

unika beteendet hos en av våra mest folkkära fiskarter. 

U00625- 3 Livets väv 

Den första generationen 


U00625- 1 

Människans slitage på naturen är enormt. Den kunskapen har 

vi. Kommer vi som lever nu att ta vara på möjligheterna att 

styra utvecklingen mot ett framtida gott liv på jorden? För 

människan. 

Livets väv 

Människan tillhör naturen 


Det första programmet i serien försöker reda ut frågan: Hur 

hänger vi människor ihop med allt annat liv på jorden? 

U00625- 2 Livets väv 

Naturen - kunskapsbanken 


Nästan allt vi vet har vi lärt oss från naturen. Men innan vi ens 

lärt oss ställa de rätta frågorna försvinner svaren för alltid i 

samma takt som djur- och växtarter dör ut. 

F1472 Lövskogens ekologi 


B78739 

Den sista delen i ekologi-trilogin visar bl.a. på skillnaden 

mellan barr- och lövskog och det samspel som finns mellan 

djur och växtlighet i lövskogsområdet. Övriga filmer i serien: 

Barrskogens ekologi och Sötvattnets ekologi. 

Mina Första Faktaböcker 

Ekologi 

från 10 till 12 år Bok 

V 3794 Nationalparken 












V 3909 Näringspyramiden 


V 3397 

Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Solenergin 

som tas emot på jorden och dess betydelse för alla ekosystem. 

2. FOTOSYNTES: Vad som bildas vid fotosyntes och hur, 

samt effekterna/nyttan av detta. Omvandling av oorganiska 

ämnen till organiska. 3. NÄRINGSKEDJOR och NÄRING- 

SPYRAMIDER: Förmedling och omvandling av växternas 

kemiska energi genom näringskedjorna. De trofiska nivåerna: 

växter, primär-, sekundär- och tertiärkonsumenter samt 

nedbrytare. Energiförlusterna mellan de olika nivåerna. Viktiga 

ämnens (atomernas) eviga kretslopp. 4. MÄNNISKAN I 

EKOSYSTEMET: Hur människan utnyttjar de olika nivåerna i 

näringspyramiden. Vikten av att skydda miljön/ekosystemen . 

5. SAMMANFATTNING: Repetition av programets huvudpunkter. 

Pojken Rabi 


V 3899 

Pojken Rabi bor i en liten by på den västafrikanska savannen. 

Han bor tillsammans med sin familj som försörjer sig på 

jordbruk. Byns befolkning ökar och för att ge plats åt den 

växande befolkningen försvinner träden runt omkring byn. En 

dag fångar Rabi en sköldpadda som han försöker tämja. 

Sköldpaddan visar sig vara ovanligt klok och den lär honom 

det viktiga samspelet mellan människor och natur och att man 

måste ha respekt för naturen. En modern fabel från Västafrika 

berättad i behagligt långsamt tempo. Deponerad av SIDA. 

Regnskog, savann och öken 

Klimat, växt- och djurliv 


Följande moment tas upp: 1. INTRODUKTION: De fem stora 

klimatområdena. Effekter av jordaxelns lutning. 2. DE 

TROPISKA REGNSKOGARNA: Geografisk utbredning. 

Klimat. Växt och djurliv. 3. DE TROPISKA SAVANNERNA: 

Geogrfisk utbredning. Klimat. Årstiderna. Växt och djurliv. 4. 

ÖKENOMRÅDEN: Geogrfisk utbredning. Klimat. Växt och 

djurliv. De extrema livsvilkoren. 5. SAMMANFATTNING 

V 3907 Regnskogen 

Ett ekosystem 


Regnskogen för en ständig kamp för sin egen överlevnad. Men 

det gäller inte bara själva skogen, utan också alla de tiotusentals 

arter som lever här. Skogen är i sig ett enda stort ekosystem 

där alla arter, både växter och djur, är beroende av 

varandra. Filmen, som innehåller många närbilder av sällsynta 

djur, beskriver hur skogen lever i samklang med sina invånare 

och den känsliga ekologiska balansen dem emellan. 




Bin 


Vi gör ett besök i ett bisamhälle och följer med biet ut på 

klöverängen. Vi tar också upp frågan varför biet är så nyttigt i 

naturen. 


Den eviga kretsgången 


U21127-15 

Alla livsformer på jorden är beroende av vatten. Det är en 

livsnödvändighet för både växter, djur och människor. 

Kommer vattnet att ta slut en dag? Regnet, daggen, forsarna, 

avdunstningen... Allt vatten kommer någonstans ifrån. Den 

lilla tåren - kommer den kanske från Afrika? 














En droppe vatten 


U94536- 4 

I två program från UNICEF, får vi lära känna en familj i norra 

Namibia, hur de bor, lever och hur de löser vattenfrågan. 

Namibia är det torraste landet i södra Afrika. De flesta 

människorna får klara sig med mindre än 20 liter vatten om 

dagen, mot här i Sverige 250 liter. 


En droppe vatten 


U11108- 2 

Vi får följa vattnet från den stora dammen i Angola, hur det 

leds genom kanaler och rörledningar till norra Namibia. 

Vattnet renas i reningsverk och pumpas ut till vattenposter och 

vattenkranar. Men de människor, som bor långt borta måste 

skaffa sig vatten på annat sätt. 










U94030- 4 




Ingen vanlig fisk 


Här får vi se hur bläckfisken, en av människornas delikatesser 

lever - hur den skaffar sig födan, hur den tar sig fram i vattnet 

fast den inte är någon vanlig fisk och hur den skyddar sig. 


Korall! Korall! – Livet i ett korallrev 


Följ med till ett korallrev i Indonesiens övärld. Här är den 

biologiska mångfalden imponerande. Här finns fiskar som 

lever i symbios med räkor, sjöhästar som ser ut koraller och 

sniglar med starka varningsfärger och mycket annat. Ett 

korallrev är ett mycket känsligt ekosystem där allt hänger ihop. 


Kräftan 


Är bläckfisken en delikatess så är kräftan det än mera - åtminstone 

här i Sverige. Vi får se hur kräftan lever i vattnet. Vi får 

veta lite om miljöpåverkan och kräftpesten, om fångsten och 

festen. 



Ekologi 


Nationalparken, höga fjäll och djupa dalar 


U96630- 7 

Fjällnaturen täcker nästan 90% av nationalparkernas yta och 

här finns den mest opåverkade naturen. Landskapet är omväxande 

med bl a glaciärrika högfjäll i Padjelanta, de djupa 

dalgångarna i Sarek och Abisko en av landets mest solrika 

platser. 


Nationalparken, i barrskogen 


U96630- 6 

Barrskogen är den mest utbredda naturtypen i landets nationalparker. 

I norr är den karg och uråldrig med uppåt sjuhundraåriga 

tallar. Söderut, som i Norra Kvill, hittar vi en välbevarad 

urskog som är över 350 år och i Tiveden en kuperad 

mystisk trollskog, som tillsammans med ett vilt stenblockslandskap 

ger parken dess vildmarksprägel. 


Nationalparken, i ädellövsskogen 


U96630- 5 

Ädellövskog med bok, ask, ek och alm, är den ursprungliga 

naturtypen i Sverige. Den förekommer bara söder om Dalälven 

bl a i Dalby Söderskog, en ädellövskog med kontinental prägel, 

i Stenshuvud, som ansågs vara hemvist för jättar och troll och 

på Ängsö med sin imponerande blomsterprakt. 


Nationalparken, på myren 


U96630- 8 

Nationalparker fångar vårt intresse som inga andra skyddade 

platser. Högmossen Stora Mosse i söder har vuxit till sig under 

flera tusen år och Muddus i norr med gammelskog, flack 

terräng och enstaka bergshöjder, är våra största stormyrar. 


Nationalparken, vid kusten 


U21127-17 

Den svenska kusten och öarna i havet ger en god blick över 

hur varierande vår natur kan vara. Skuleskogen med högrest 

norrlandskust, Blå Jungfrun med hårda granitklippor, Gotska 

Sandöns mjuka sanddynor och vindpinade tallskog och den 

lummiga skogen på Ängsö. 







hotad. 


Stenar 


U89657- 2 

Stenar kan vara runda eller vassa, randiga eller prickiga. 

Programmet tar upp sambandet mellan stenar och liv. 


Svampar 


U94030- 6 

Det nya vetenskapliga sättet att se på svampar är att de är 

varken växter eller djur. 


Sälen, en fisk eller ... 


U89657- 1 

Sälen är helt anpassad till sitt liv i havet. Liksom alla däggdjur 

är den varmblodig, luftandande och föder levande ungar. Men 

den är miljökänslig - vem kommer inte ihåg mördaralgen som 

nästan tog död på sälbeståndet kring den svenska kusten. 


Träd 


U89657- 4 

Om vilka som bor i trädet och varför vi säger att träden är 

jordens lungor. 


Vatten 


Vatten är vackert och det låter på alla möjliga sätt. Vatten kan 

vara hårt hagel eller mjuk dimma. 

30



Vattenskinnet 


U89657- 6 

En del djur tillbringar sitt liv på vattenytan och skräddaren är 

den verkliga mästaren, när det gäller att gå på vatten. För andra 

är vattnets hinna en livsnödvändighet för den fortsatta fortplantningen. 


Återbrukare 


V 3761 

Vi har döpt om maskar, gråsuggor, tusenfotingar och andra 

nedbrytare och kallar dem återbrukare. De "brukar om", 

omvandlar döda växter och djur till ny jord där frön kan slå 

rot och växa. 

Sjön 











en sjö. 

V 3396 Skogen som försvann 


V 3361 

Kahema Ngome bor i Longoidalen i norra Tanzania. En gång 

fanns här ett av Afrikas största områden med regnskog, på 

sluttningarna ner från Usumbara-bergen. Den gamla mannen i 

filmen berättar om hur bönderna under kolonialismen, men 

även efter självständigheten, röjde, brände upp och ödelade det 

mesta av den skog som fanns. Det är bråttom att rädda den 

förstörda jorden. Bönderna planterar nu nya träd och börjar 

återgår till de ekologiska odlingsprinciperna för att kunna föda 

den växande befolkningen. Deponerad av SIDA. 

Skogsbruk i förändring 


V 3948 

Den här filmen ger en bild av hur MoDo Skog arbetar för att 

skapa skogar med både högt virkesvärde och bevarad artrikedom. 

Skog för människor att leva av. Skog för djur och växter 

att leva i. 

Skurt om skogen 


F1398 

Skurt skildrar på sitt speciella sätt den svenska skogens oilka 

värden. Som den undersökande journalist han är så tränger han 

verkligen djupt in i skogen och vårt nyttjande av den. Del 1 

Jätten i skogen ca 15 min Del 2 Till bräder och skåp ca 10 

min Del 3 Till papper och tjära ca 18 min Del 4 Litet blir 

stort ca 15 min Del 5 Livet i skogen ca 14 min 

Stora Barriärrevet 


F1470 

På och omkring Stora Barriärrevet finns ett rikt djurliv med 

många säregna former. Visar även uppkomsten av en korallö. 

Sötvattnets ekologi 

23 min från 13 år 1980 Film 

U00612- 3 

I den första delen av ekologi-trilogin skildras livet i en svensk 

sjö närgånget med växt- och djurliv, olika näringskedjor samt 

miljöfaktorer både på land och i vattnet. Även olika sötvattenstyper 

behandlas. Övriga delar är Lövskogens ekologi och 

Barrskogens ekologi. 

Teknik och vetenskap 

Miljö i hav och sjö 


Vår miljö i Sverige är beroende av de omgivande länderna. Vi 

har alla hört om oljekatastrofer som hotat kusterna eller om 

algblomning i Östgersjön som förvånat forskarna. För den här 

typen av övervakning använder man idag satelliter med olika 

instrument. På så vis kan man kartera både utsläpp, övergödning 

och algblomning på ett effektivt sätt. 

U00612- 5 Teknik och vetenskap 

Miljövänlig energi 


Solen är grunden för allt liv på jorden. Det är ju tack vare 

solens strålar som växterna gror och vindarna sveper över 

jordklotet. Men solenergin kan också användas för att skapa en 

miljövänligare energiproduktion med avancerade solceller, 

solfångare eller stora vindkraftverk. I avsnittet möter du den 

tekniken när den används för att förbättra vår livsmiljö 


Vad är ozonhålet? 


Som en följd av vår industriella teknik har man upptäckt att 

det ozonskikt som omger jorden förändras. Forskarna talar om 

ozonhålet. I programmet möter du de forskare som arbetar med 

frågan och får se deras metoder för att mäta och studera företeelsen. 

Du får också se vad som görs för att förbättra situationen. 

Vad är ozonhålet egentligen? Hur mäter de? Var görs det? 


Vår miljö i IT-åldern 


Vi har alla hört att jordens naturresurser förbrukas i en snabbare 

takt än de återskapas. Vår egen hälsa påverkas direkt av 

utsläpp i vatten, mark och luft. Självklart påverkas också växt- 

och djurlivet och äventyrar kommande generationers möjligheter 

här på jorden. Det blir därför allt viktigare att övervaka vår 

svenska närmiljö för att ge ett underlag för framtida planering. 

I programmet möter du några olika metoder, dels analyser vid 

laboratorier för miljögifter, dels som fjärranalys och geografiska 

informationssystem som ger oss i Sverige livsviktiga 

miljödata. 


Ändras jordens klimat? 


Det har talats mycket om växthuseffekten på senare år. Forskarna 

har upptäckt att jordens klimat håller på att förändras 

på grund av alla de föroreningar och utsläpp som vår industriella 

storskalighet skapar. I programmet möter du de metoder 

som forskarna använder för att kartlägga och bestämma vad 

som sker med det globala klimatet. Stämmer det man påstår? 

Vilka metoder har använts? 

V 3438 Tillbaka till naturen 1 

Vintern 


V 3439 

Tillbaka till naturen berör vinterekologi direkt ute i naturen. 

Vilka problem har växter och djur under vintern? I programmet 

berättas bl a om flyttfåglarna som flyr problemen, om näbbmöss 

som ägnar sig åt hektiskt ätande och om igelkotten som 

går i vinteride. 


Luften 


V 3440 

Programmet handlar om det märkliga livet i luften. Om 

havsörnar och pollenkorn, ozonskikt och växthuseffekten. Vi 

får också följa med på en resa i lufthavet - det tunna hölje 

kring jorden som är nödvändigt för vår överlevnad. 


Våren 


Ett program om hasselbuskens hemliga sexliv, om solen som 

hetsar hormoner i blåsippor och sjungande koltrastar, om 

äggets mysterier och om en ny vår i skogsbruket. 


Marken 


Välfärden börjar under våra skosulor! Inte på Börsen eller i 

riksdagshuset - den börjar i marken. Men hur mår egentligen 

barrlössen, hoppstjärtarna och de andra krypen där nere? 


Träden 


Programmet är en enda lång hyllning till träden. Astrid Lindgren 

intervjuas om sin barndoms skog och berättar om Pippi 

Långströms sockerdricksträd som är en ask. Träden som 

soldrivna sockerfabriker och som myllrande flerbostadshus - 

inte mindre än 500 olika kryparter kan bo i en ek. 







U31700- 1 



TV-universitetet Vetenskap - Djurens inre liv 



U31700- 2 






V 3338 



Vatten 

Egenskaper och betydelse 


Introduktion - vattnets utbredning; hur det först uppstod. 

Vattnets egenskaper - vattnet som lösningsmedel; täthet; 

klimat- påverkan; isen som skydd för livet i vattnet; förmågan 

att lagra värme. Vattnets betydelse Ur-haven och de första 

organismerna; I regnskog resp öken. Vattnet och människan - 

behovet, reservoarer, industrins förbrukning/förorenade utsläpp. 



April 


Om flyttfåglar. Bl a om parningsritualer i fågelvärlden, trandans 

och fågeljakt på Malta. Den svenska inramningen utspelar 

sig vid Trandansen vid Hornborgarsjön i april. Inslag: 

Fågelhannarnas kamp att erövra ett revir. Rastplatser - fåglarnas 

bestämda viloplatser under flyttningarna. Fågeljakt på 

Malta - om illegal jakt på rovfåglar. Rekord -längsta flygningen 

på en måltid - kärrsnäppa. Parningsritualer. Fågelporträtt: 

Svartvit flugsnappare. Livet vid en fågelsjö. Del 2 av 5 . 


Maj 


Om flyttfåglar. Bl a om flygteknik, ringmärkning och folktro. 

UR:s ramhistoria är inspelad på Ottenby fågelstation på Öland 

följer ringmärkarna en vårmorron i april. Inslag: Flygteknik. 

Arktiska fåglar passerar Porkala udd. Rekord: tornseglare, 

längst tid i luften. Historiskt om tron kring flyttfåglar. Sebastian, 

ung fågelskådare. Fågelporträtt: Ladusvala. Fåglarnas 

sommarliv, om ungar och ruggning. Samnordisk produktion 

om flyttfåglar. Del 3 av 5. 


Mars 


U11171- 4 







Vingslag 

September 


Nordiskt flyttfågelprojekt. Fåglarna lämnar Norden. Ringmärkning 

och satellitpejling avslöjar var de tar vägen.UR:s 

ramhistoria är inspelad på Landsort i Stockholms skärgård. 

Inslag: Driften att flytta på hösten.Faran med fåglar och flygtrafik. 

Vadehavet, viktig rastplats vid danska kusten. Porträtt: 

gök. Om ringmärkning. Rekord: silvertärnan, fågeln som 

flyttar längst. Satellitpejling av fiskgjuse(UR). Del 4 av 5. 

V 3347 Världshaven 



Videon är indelad i sex avsnitt; introduktion, havsvattnet, 

havsströmmarna, vågrörelser och tidvatten, havsbottnen och en 


L87E03- 6 Vättern runt 

Vättern-vatten värt att vårda 




Ekologi 


Arktis & Antarktis 


V 3853 

I filmen utforskar vi livet och legenderna som omger de kargt 

sköna landskapen vid polerna. Res till världens ände där 

klimatet visar sin största utmaning till överlevnad och möt de 

märkliga djur som valt att leva i kylan. Vi får också ta del av 

dramatiseringar av människans försök att erövra dessa ogästvänliga 

trakter. 

ZOOM Fakta i närbild 

Kustområden 


V 3850 

Filmen dyker ner i det explosiva gränslandet mellan land och 

vatten. Svallande vågor och stormvindar till pittoreska klippor 

och vattendrag, upptäck vad som gör vår kust så attraktiv för 

djur och människor. ZOOM reser runt i världen och tittar på de 

mest häpnadsväckande djur som håller till här. 


Sjöar & Floder 


V 3855 

Följ med på en vindlande resa ner för världens största floder 

för att stanna till i ett vattendrag fyllt med friskt vatten. Res 

uppströms för att finna civilisationens vagga - sedan återigen 

nedströms för att finna nyckeln till överlevnad. 


Träd 


V 3848 

Vi följer kameran genom ett träds grenar på en expedition som 

utforskar de mest fascinerande naturhistoriska berättelser. Vi 

får lära oss om trädets myter och legender som genomsyrar 

människans liv. 


Öken 


V 3554 

Vi tar oss genom jordens torraste platser för att hitta de som 

överlever och de som kan anpassa sej i det svåra klimatet. Vi 

får möta öknens speciella invånare och får se de fascinerande 

metoderna att leta efter och bevara det mest dyrbara av alla 

nödvändigheter - vatten. 

Året på en ekologisk gård 


U91712- 1 

I denna videofilm visas hur ett ekologiskt lantbruk bedrivs på 

ett medelstort lantbruk med mjölkkor, grisar och får. Filmen 

följer lantbrukaren John Wessman från vinter, över vår och 

sommar, till hösten. Förutom att visa vad ekologiskt lantbruk 

är, ger den även en god inblick i hur lantbruk överhuvudtaget 

går till. 

Öppen tid 

Bajs 


U91712- 5 

Kretsloppet i naturen. Beskrivning av näringskjedjor, näringsämnen, 

producenter och konsumenter i naturen. Allt blir mat 

igen, allt går runt... Försurning, strålning, övergödning behandlas 

i programmet. 

Öppen tid 

Ensam 


Människan ensam mot naturen. Dagens allvarliga miljöproblem 

och människans ohämmade utnyttjande av naturens 

resurser. Människans slöseri kontra naturens hushållning. 

U91712- 2 Öppen tid 

Krig 


Konkurrens mellan/inom arter. Specialiserad /ospecialiserad. I 

naturens egna krig om mat, revir, om att äta eller ätas, finns 

inga vinnare eller förlorare - det gäller bara anpassning. Olika 

relationer mellan organismer. Stabila /ostabila ekosystem. 


Kärlek 


Naturens sagolika fortplantningsmekanismer, om snäckor som 

är både hannar och honor, om grodägg, mygglarv och fjärilars 

"parfym". Även växter och träd bär på sina hemligheter. Olika 

livscykler och evolution. genetisk utarmning och överbefolkning 

i samband med explatering. 

32



Naken 


Naturens egna skyddsmekanismer. Om växter med taggar, om 

maskar, myror, larver och fåglar. Svårnedbrytbara ämnen i 

ekosystemet. Ozon, erupsion och ökenspridning. 


Skärgård 





Människan 


Den som är lång får åka fler karuseller 


L31211- 8 

Varför växer man och vad är det bra för egentligen? Varför 

slutar man att växa? Varför blir vi inte lika långa som giraffer 

och träd? Ett barnreportage med nio barns erfarenheter av 

växande. 

Barnreportaget 

Det som är rött och dött är kött 


I Malmö träffar vi syskonen Saga, 6 år, William, 4, Vilja, 3 

och deras kompis Karolin, 9. Vi får följer dem till affären och 

är med hemma vid middagsbordet. William och Saga berättar 

varför de är vegetarianer. William säger att det inte är nyttigt 

att äta kött och att det är bättre att vara vegetarian eftersom 

man inte behöver döda djur. Han berättar om sin favoritmat. 

Karolin säger att kött innehåller näring som man blir stor och 

stark av. I ett parti diskuteras skälen som kan ligga bakom när 

man väljer att inte äta kött eller varför människor äter en del 

djurs kött men inte andras. Programmet lär inte ut vad som är 

rätt och fel, vad som är nyttigt och onyttigt utan försöker väcka 

tankar och öppna för diskussioner om människors matvanor. 


Var finns pojkkjolarna? 


V 3687 

David Berggren, åtta år, tror att många pojkar vill göra tjejsaker 

och att många tjejer vill göra pojksaker men inte vågar. I 

Var finns pojkkjolarna? diskuteras vad pojkigt och tjejigt 

egentligen är. Har naturen bestämt hur pojkar och tjejer ska 

bete sig eller är allt bara ett påhitt från oss människor? 

Blackout 

Om tjejer och alkohol 


V 3960 

Den här filmen vill visa vilka konsekvenser hög alkoholkonsumtion 

kan leda till. I bästa fall vaknar man med huvudvärk 

dagen efter, i värsta fall får man men för livet. I filmen får vi bl 

a träffa en barnmorska på en ungdomsmottagning, en polis 

samt några tjejer med egna erfarenheter av supande i unga år. 

Filmen bygger på intervjuer, sketcher och en dramatisering. 

Body Story 

Basic Instinct 


I filmerna följer vi olika personer genom kritiska händelser i 

deras liv. Men där vanlig film slutar, fortsätter Body Story in 

under deras hud. Genom att använda avancerad filmteknik och 

3D-animationer ger filmerna liv till okända landskap i kroppens 

inre. Filmerna avslöjar kroppen som ett rikt och komplext 

ekosystem där en liten händelse kan utlösa en serie reaktioner. 

Den avslöjar med vilken enastående förmåga kroppen använder 

sina resurser för att fungera till slutet... Filmserien omfattar 

Basic Instinct (Drift), Shutdown (Nedsläckning) samt The 

Cold War (Förkylningskriget). Inom psykologin definieras våra 

drifter som den motivation som väcks då det förekommer 

antingen primära behov som skapas av fysiologiska tillstånd 

(t.ex. hunger) eller sekundära, f 

V 3961 Body Story 

Shutdown 











Cold War (Förkylningskriget). Att vara död i biologisk mening 

innebär att en organism inte längre har förmåga till näringsupptag, 

ämnesomsättning, utsöndring, spontan rörelse, fortplantning 

och reaktion på yttr 

V 3962 Body Story 

The Cold War 











Cold War (Förkylningskriget). Vårt immunsystem är livsviktigt 

för vår överlevnad. Det är det försvarssystem som vi har 

till skydd mot infektioner av olika slag. Immunsystemet är ett 

sofistikerat totalförsvar so 

U99790- 4 Djur gör djur 

Pussar och kramar 


Blommor och bin. Sexualkunskap för de yngsta med utgångspunkt.från 

djurriket.Del 1, Pussar och kramar. 


Spindelflickor och elefanthanar 


Djuret människans fortplantning på ett underhållande sätt 

jämfört med de andra djurens.. Sexualkunskap för de yngsta 

klasserna i skolan.Del 2. 


Ungarna 


Sexualkunskap för de lägsta årskurserna. Sista delen, ungarna. 

Djur satsar sina resurser på att få några få ungar som de tar 

hand om eller tusentals som får klara sig bäst de kan. 

U00716- 3 Drömmen om kunskap 

Senegal - Dåtid och nutid 


Studenter från universitetet i Dakar och fiskare från byn 

Mboro sur Mer samt professor Penda Mbow ger alla sin syn på 

Senegal och dess historia som är präglad av slavhandeln till 

Amerika . 


Senegal - Hopp för flickorna 


I Senegal går bara 50 % av av barnen i grundskola. Landet har 

satt som mål att alla skall ha möjlighet till skolutbildning år 

2008. Men dit är vägen lång. Med hjälp av UNICEF och 

utbildningsdepartementet i Senegal har ett försöksprojekt 

startats. Det leds av en lokal frivillig organisation, Tostan. Man 

vill ge flickorna en 4-årig grundskoleutbildning. Undervisningen 

sker på Wolof, språket som talas av den största folkgruppen 

i landet.Till skillnad från den traditionella franska undervisningen 

vill man här uppmuntra barnen att analysera och 

självständigt lösa problem. 


Senegal - Makt till förändring 


Kvinnlig omskärelse är fortfarande en verklighet i delar av 

Afrika! Efter en utbildningssatsning för Senegals kvinnor, har 

en lång tradition av förtryck brutits. Det här är historien om 

hur Senegals kvinnor startade en landsomfattande kampanj 

mot omskärelse. 



V 109 En lektion om ryggen 


V 3804 

Musklernas betydelse och uppbyggnad. Musklernas arbetsrörelser 

(exempel från löpning) med prydliga illustrationer. 

Läraren måste vara beredd på att svara på frågor och förklara 

sammanhang. Produktion: Ergonomen Staffan Hult. 

En människa blir till 


Filmen skildrar fostrets utveckling, mammans fysiska anpassning 

till graviditeten och själva förlossningen. Det tar 9 

månader för ett foster att utvecklas till en färdig människa. På 

denna tid sker otaliga förändringar med det embryo som från 

början bara bestod av en cell. Vi får hjärna, hjärta och andra 

organ som behövs för att överleva - tills den dag då babyn är 

redo att födas. 


V 3502 Ergonomi 


U00631-12 

Här ges en beskrivning av den totala ergonomiska miljön, vad 

den omfattar och hur den kan anpassas: konsten att lyfta, bära 

och sitta rätt hur man undviker förslitningsskador, spänningssmärtor, 

stress och andra fysiska och psykiska olägenheter 

vikten av rätt utformning av stolen, bordet, belysning, färgsättning, 

siktsamband, rumsklimat, ljudnivå, placering av instrument, 

utformning av verktyg etc. hur kroppen fungerar och 

vilka rörelser och arbetsställningar som är mest skonsamma. 

Detta är en överföring av en diaserie. Lärarhäfte ingår. 

Experimentet 

Blodsockerhalten 


U00631-10 


Experimentet 

Kroppens temperaturreglering 


U00631-11 


Experimentet 

Kroppens vätskebalans 


U00631- 9 


Experimentet 

Växternas rörelser 


V 3901 













V 3548 Förkylning och influensa 


V 3791 

I nordliga länder får nästan alla en förkylning eller influensa 

under vintern. Betyder det att de förorsakas av kallt väder och 

att de har samma påverkan på vår hälsa? Inte alls. En enkel 

förkylning är annorlunda än influensan, som har en stor 

påverkan på vårt allmäna hälsotillstånd. Det här programmet 

beskriver hur influensaviruset fungerar genom att tränga in i 

kroppens celler och förklarar olika allvarliga komplikationer i 

samband med influensa, det beskriver grundläggande åtgärder 

för att förebygga sjukdomarna samt ger råd om hur man kan 

undvika att sprida infektioner. 

Hjärnan 


Med verkliga och animerade bilder visar filmen de viktigastedelarna 

av hjärnan och beskriver vilka funktioner varje del har. 

Härnan som är bättre än en superdator kan utföra mycket svåra 

uppgifter samtidigt och detta gär människan till en av de mest 

komplexa och intelligenta varelserna på jorden. Fina illustraioner 

gör det lättare att förstå. 



Människan 

V 3891 Hjärta och blodomlopp 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Hjärtat, 

organismens motor. 2. HJÄRTATS ARBETSSÄTT: Uppbyggnad/anatomi 

och funktion. 3. BLODOMLOPPET: Cirkulation, 

syresättning, vener, artärer, kranskärl, kapillärer m.m. Transporten 

av avfallsprodukter. 4. HÄLSA och LIVSKVALITET: 

Hjärt-/kärlsjukdomar, några orsaker och symtom. 5. 

SAMMANFATTNING: Repetition av programmets huvudpunkter. 

V 3792 Hjärtat 


Dunk-dunk-dunk. Det är det livsviktiga ljudet från en människas 

hjärta som slår. I den här filmen får eleverna lära sig hur 

viktig denna lilla, men starka muskel, är. De får även lära sig 

hur hjärtat utför sin allra viktigaste uppgift - att pumpa ut blod 

till alla kroppens delar. Med hjälp av animerade bilder visas de 

fyra hålrummen och att hjärtat i själva verket består av två 

pumpar som arbetar sida vid sida. Animerade bilder visar hur 

blodet rör sig genom hjärtklaffarna och blodkärlen. Eleverna 

kommer att fascineras av att få veta att den sammanlagda 

längden av deras blodkärl räcker två varv runt jorden. Ändå 

lyckas hjärtat, som slår mer än 100 000 gånger varje dag, att 

föra blod från hjärtat till tårna och tillbaka igen - på ungefär en 

minut. Beroen 

V 3153 Hjärtat sett inifrån 


Filmen jämför hjärtat och dess funktion hos olika arter. 

V 3317 Hormoner 


Samspelet och förbindelsen mellan organen, som sköts av 

hormonerna, jämförs med samspelet i basketbollaget så att 

man lättare förstår hur och varför hormonerna har så stor 

betydelse. 

V 3703 Hud, ben och muskler 


I programmet ser vi närmare på kroppens hud, muskelbyggnad, 

ben och leder; på samarbetet dem emellan för att skydda, 

stödja och sätta kroppen i rörelse. Det hela är illustrerat med 

tydliga bilder, foton, röntgenbilder och animerade diagram 

som visar skelettets struktur och rörelser. Ett stort avsnitt 

behandlar också kroppens olika leder. 

V 3893 Huden 

Vår kropps största organ 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Celler, 

insekter, djur, växter - alla har ett skyddande "hölje". 2. 

MÄNNISKANS HUD: Uppbyggnad, kemisk beskaffenhet, 

funktion. Hudceller. 3. SOLSKYDD OCH VÄRMEREGLE- 

RING: Det skyddande melaninpigmentet. Avkylningsmekanismer. 

Skydd mot värmeförlust. Hår, hårsäck, och 

talgkörtel. 4. HUDENS SINNEN: Ett jättelikt sinnesorgan som 

sänder viktig information till hjärnan. Sinnesceller för beröring- 

, tryck, värme, kyla, och smärta. 5. SAMMANFATTNING: 

Repetition av programmets huvudpunkter. 

V 3892 Hörselsinnet 

Anatomi och funktion 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Allmänt 

om hörselns olika betydelser. 2. VAD ÄR LJUD?: Ljudvågors 

karaktär och hur de omvandlas till ljudimpulser. Djurs och 

människors förmåga att uppfatta olika frekvenser. Hur vi kan 

lokalisera en ljudkälla. Selektivt hörande. 3. ÖRATS 

ANATOMI: Anatomi och de olika delarnas funktion och 

egenskaper. Hur ljudvågor omvandlas till nervimpulser. 

Balansorganets konstruktion och funktion. 4. HUR VI 

UPPFATTAR LJUD: Hörselns betydelse för kommunikation 

och psyke. Ljudstyrka. Buller och hörselskador. 5. 

SAMMANFATTNING: Repetition av programmets huvudpunkter. 

34

Människan NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 3602 I naturlig storlek 


V 44 

Ett undervisningsmaterial som vill lägga grunden för en 

diskussion om matvanor, kroppsuppfattning och skönhetsideal. 

Videofilmen är ungefär 10 minuter lång och uppbyggd kring 

fyra separata kortfilmer. Den första filmen är en grotesk parodi 

på hur omvärden dömer efter utseende. Om den visar en sann 

eller en falsk bild får betraktaren avgöra. Den andra filmen 

handlar om vad man äter om man inte äter vanlig mat. Film 

nummer tre utspelar sig inuti ett kylskåp just den dag den 

kvinnliga kylskåpsinnehavaren börjar banta. Den sista filmen 

handlar om kroppen, hur dess ämnesomsättning fungerar och 

varför det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring och 

kalcium. Det 32-sidiga elevhäftet innehåller fakta och resonemang 

om utseende, skönhetsindustri, bantning, 

Information om acne 


V 3581 

Filmen är producerad i samarbete med docent Gerd Michaelsson, 

en av landets främsta hudläkare på Akademiska sjukhuset 

i Uppsala. Den handlar om tre ungdomar i åldern 14-20 år. 

Inledningsvis lär vi känna dem lite. Med sina egna ord berättar 

de om sina fritidsintressen och om sina funderingar kring acne 

och hudproblem. 

Jag är Johns mage 


V 3601 

John fyller år och stoppar förstås i sig en massa mat; förrätt, 

huvudrätt, dessert, godis och kaffe, likörer och tårta. Det kan 

vara lätt att glömma att människans magsäck inte rymmer mer 

än 1 liter jämfört med en ko vars mage rymmer 30 liter. I 

magen spjälkas maten sönder och transporteras till tarmen. En 

del människor, som oroar sig och blir lätt upprörda, har kraftig 

produktion av saltsyra som ger upphov till magsår. Men 

magsäcken är ett "tufft" organ som själv kan läka efter att ha 

fått repor av fiskben eller dyligt. Mycket av det vi skyller på 

magen, som åksjuka och "nervös mage" har helt andra orsaker 

än en dåligt fungerande magsäck. 

Jag är Johns öra 


U21105-19 

John, en verkmästare på en mekanisk industri, inser inte att 

hans hörsel allvarligt försämrats. Det har skett så gradvis att 

han själv inte märkt försämringen. John återkommer längre 

fram i filmen, efter tre avsnitt som - till stor del med hjälp av 

en mycket instruktiv animation behandlar - ytter-, mellan- och 

innerörats byggnad och funktioner (hörsel, balans) - tonhöjd 

och frekvensomfång - ljudstyrka, volym John lever, som alla 

hörande, i en värld av ljud - och av oljud, oväsen och buller. 

Det finns i hemmet, i trafiken (effektivt demonstrerat i filmen) 

och - för Johns del allra allvarligast - på jobbet. Till slut lyckas 

Johns hustru få honom att gå på en hörselundersökning, där 

det visar sej att han har ett betydande hörselbortfall, en bullerskada 


Bara vanligt vatten? 


U11128- 3 

Här diskuteras olika frågor kring vatten. Vad vatten består av, 

hur det tas emot i kroppen, hur mycket vi människor bör 

dricka och vad vi kan göra för att spara på våra vattenresurser. 

Även bristen på vatten i vissa områden diskuteras. 


Evolution 


U11128- 8 

För 140 år sedan presenterade Charles Darwin teorin om det 

naturliga urvalet som förklarade hur naturen kunde anpassa 

arterna till miljön. Bl.a. talade han om att det är den starkaste 

eller den smartaste som överlever. Frågan är om det går det att 

bygga en samhällsmoral efter Darwins idé? En annan fråga 

som tas upp är vad vi har för nytta av vårt hår. 


Fett 


Att väga för mycket kan leda till en för tidig död. Att väga för 

lite är minst lika farligt. Vår reporter Augustin Erba har träffat 

Camilla och Gabriella - båda med sina viktproblem bakom sig. 

En var överviktig, en var anorektisk. Rätt tänkt för den ena är 

livsfarligt för den andra - och det märks när de handlar och 

lagar mat tillsammans. Programledare Dominik Henzel. 








Gunnarson. 


































Gunnarson. 




















Stamceller 


Om stamcellforskning. Livet börjar med ett plus på ett graviditetstest. 

I livmodern finns de stamceller som är embryot till en 

människa. Dessa stamceller skulle också kunna hjälpa Marina 

att bli fri från sin diabetes. Vidare handlar det om hud, stor 

som en fotbollsplan, och om hur farligt det egentligen är att äta 

genmodifierad mat. 

U98715- 7 Jordens innevånare... kan gå sönder 

av bakterier 

från 7 till 12 år 1998 UR-Video 

Rymdpiraterna som tänker invadera jorden observerar oss. De 

bevittnar hur vi människor skyddar oss mot bakterier och hur 

vi kan undvika hål i tänderna. 




av giftig rög 


Rymdpiraterna som tänker invadera jorden upptäcker att vi 

människor medvetet, genom vårt sätt att leva, förstör våra 

kroppar. 


av hög musik och droger 


Rymdpiraterna som tänker invadera jorden blir mer och mer 

förvånade över oss människor. Vi använder hög musik och 

droger, fast det skadar oss! 



och bryta benen 


L11167- 3 

Rymdpiraterna tänker invadera jorden men först vill de 

observera vad vi har för oss. Lilleman upptäcker att vår kropp 

har sina begränsningar och lätt kan råka ut för både benbrott 

och sträckningar. 

Just precis här! 

Genomtänkta hus 


Genom fönstret, genom huset, genom landskapet - om arkitektur 

för barn. En upptäcktsfärd med Richard Dinter och barn på 

Runmarö. Del 3 av 5. 

L11167- 2 Just precis här! 

Inuti är man säker 


L11167- 1 

In i skogen, in i staden och i de innersta rummen. Arkitektur 

för barn av och med Richard Dinter. Del 2 av 5. 


På pyramidens tak 


Om arkitektur för barn. Om platser, rum och hus. Jessica, 

Emmy, Morgan och Robin går på upptäcktsfärd på Runmarö 

med Richard Dinter. 

V 3202 Järnbrist 

Den tredje kvinnan 


Var tredje kvinna i fertil ålder har järnbrist. I tonåren har 40% 

av flickorna och 15% av pojkarna järnbrist. En av de få bristsjukdomar 

som finns kvar idag. 

U00711- 3 Kannibal 

Hjärnan 


Malin slänger sig ut från flygplan, Jennie valde heroin när hon 

var 14 och Anna säger att hennes hjärntumör har gett henne så 

mycket. Kannibal kollar hjärnan hos tre unga tjejer. Del 3 av 3. 


Hjärta 


Emma har varit kliniskt död ett par gånger, men hon vill ändå 

inte bli frisk från sitt hjärtfel. Maria tränar åtta pass i veckan 

och hon pressar hjärtat att bli allt starkare. 


Smärta 


Mårten är stuntman och fejkar smärta, AnnLena har reumatism 

och har alltid ont, Filips pappa begick självmord och lämnade 

efter sig en inre smärta. Del 4 av 5. 


Synen 


U00711- 1 

Martin är krypskytt och får inte bli sedd, Sofie är blind och 

klarar sig utan att se. Mia är anorektiker och såg hur sjuk hon 

var. Kannibal följer tre unga som vet vad de pratar om, i 

programmet om synen. 2 av 5. 

Kannibal 

Utseende 


Anna är helt nöjd, men vill ändå förstora brösten. Linda klär av 

sig naken inför okända och Lolly har bränt halva ansiktet. 

Kannibal följer tre unga och deras utseende. 1 av 5. 



Människan 

V 3613 Karius och Baktus 


En film om tandtrollen, som lever av godsaker och förstör 

tänderna men som genom munhygien och tandläkarvård 

fördrives till andra boplatser. Tandvårdsinformation på ett 

förenklat men roligt sätt. 

V 3805 Krasch! 

Så läker ett benbrott 


Lisa har precis packat upp sin cykel efter flytten, då hon cyklar 

omkull och bryter armen. Följ med och se vad som händer i 

hennes kropp under den tid det tar för benbrottet att läka. Tack 

vare oseoblasterna, osteoklasterna och andra snillrika funktioner 

i kroppen bli benet i kroppen faktiskt som nytt. 

V 3026 Livet före födelsen 

Våra första 9 månader 


Vårt liv börjar med befruktningen. En enda av flera hundra 

miljoner spermier tar sig fram till det ägg som stöts ut från en 

av kvinnans äggstockar omkring två veckor efter menstruationens 

första dag. Filmen visar i levande bilder tagna med 

fiberoptik samt i åskådliga, tecknade sekvenser hur det nya 

livet utvecklas. Vecka för vecka får vi följa fostrets utveckling 

fram till födseln. Lämplig från årskurs 5. 

U11119- 3 Livskraft 

Arv och miljö, vem blir sjuk och varför? 


Varför drabbas man av psykisk sjukdom? Har det biologiska, 

medicinska orsaker? Är det miljön och den sociala situationen 

som påverkar? 

L11118- 4 Livskraft 






V 3896 Lukt- och smaksinnet 


V 3154 

Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Fysikaliska 

yttre stimuli som omtolkas av hjärnan. 2. TUNGAN: Tungans 

många viktiga uppgifter. Den komplexa byggnaden. Papiller/smakreceptorer/smakceller. 

Hjärnans sammanställning av 

impulser från smakcellerna. 3. SMAKSINNET: De fyra 

grundsmakerna samt var och hur dessa uppfattas. Smakens 

betydelse. 4. LUKTSINNET: Hur och var dofter registreras. 

Vad en doft är och dess betydelse. Att urskilja dofter. Luktsinnet 

hos djur kontra människa. 5. SAMMANFATTNING: 

Repetition av programmets huvvudpunkter. 

Lungorna 


Hur fungerar lungorna? Ser djurens och människornas lungor 

likadana ut? 

V 3790 Lungorna 

InterFilms serie om Människan 


”Du kanske klarar att hålla andan under vatten, men inte 

särskilt länge.” Med detta realistiska exempel lär sig eleverna 

hur livsviktigt det är att andas, och hur luften kommer in och 

ut genom lungorna. När allt kommer omkring, behöver allt 

levande ett ständigt flöde av syre för att de ska kunna tillverka 

energi. Två lungor, stora som fotbollar, spelar huvudrollen när 

det gäller att förse kroppen med syre och föra bort restprodukten, 

koldioxid. Röntgenbilder visar var lungorna sitter, och 

animationer visar hur luft förs ner genom luftstrupen, genom 

bronkerna och in i lungblåsorna. Utbytet av syre och koldioxid 

sker i de små blodkärlen som omger lungblåsorna. Mycket 

illustrativt klargörs vilken stor yta dessa många, små lungblåsor 

bildar. 

36


V 3704 Musik och hörselskador 


Är du medveten om vad du utsätter din hörsel för när du 

lyssnar på hög musik? Många, speciellt ungdomar, känner inte 

till riskerna. I filmen berättar bl.a. trumslagaren i bandet 

Metallica hur han lider av en permanent hörselskada som han 

fått på grund av att hela tiden utsättas för hög musik. Många 

musiker börjar bli medvetna om riskerna. Medlemmarna i t.ex. 

Metallica, AC/DC och Mötley Crue använder idag öronproppar 

under repetitioner och konserter. 

V 3894 Muskler 

Beskaffenhet och funktion 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Muskler, 

förutsättningen för rörelse. 2. MUSKLER: Olika typer av 

muskulatur: beskaffenhet och funktion. 3. SKELETTMUSK- 

LER: Muskelfibrer. Musklerna som styr våra rörelser. 4. 

MUSKLER OCH RÖRELSE: Böj- och sträckmuskler. 

Samverkan för gång: samordnade reflexer. 5. SAMMAN- 

FATTNING: Repetition av programmets huvudpunkter. 

V 3336 Människans utveckling 

Från primater till Homo sapiens 


V 3390 

Introduktion Primaterna - urdjurens långsamma utveckling, 

klimatförändringar, ändrade livsbetingelser. Människosläktet 

- Australopithecus, apmänniskan; Homo habilis, den händiga 

människan; Homo erectus, den upprätta människan. Homo 

sapiens - Neanderthal-människan; Cro-Magnon människan. 


Människokroppen 

Blodomloppet 


Över sju tusen liter blod pumpas runt i vår kropp varje dag. 

Blodet befinner sig i ett ständigt kretslopp. Ett fungerande 

blodomlopp är en förutsättning för livet. 

V 3391 Människokroppen 

Hjärtat 


V 3152 

Vårt hjärta är en muskel med imponerande prestanda. Under 

ett människoliv slår hjärtat över tre miljarder slag. Oavbrutet 

får hjärtat blodet att cirkulera i vår kropp. Om hjärtats arbete 

avbryts eller störs hamnar vi snabbt i en livsfarlig situation. 

Människokroppen - system som samarbetar 


V 3895 

Filmen går igenom de olika systemen i människokroppen och 

visar hur de fungerar. 

Njurarna 

Anatomi och funktion 


U98715- 3 

Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Den 

nödvändiga balansen mellan näringsämnen och avfallsprodukter. 

Kroppsvätskorna. 2. UTSÖNDRINGSMEKANISMER: 

Vätske-/restproduktutsöndring via svett, lungor, och urin. 

Vätskeupptag. 3. NJURARNAS FUNKTION: Anatomi. De 

urinproducerande enheterna. Hur föroreningar filtreras bort 

från blodet. Vätskebalansen. Njurarnas kapacitet. 4. FUNK- 

TIONSSTÖRNINGAR: Vad som händer vid njursten och 

urinförgiftning: behandling: dialys. 5. SAMMANFATTNING: 

Repetition av programmets huvudpunkter. 



V 3582 



Pubertet 


I puberteten utvecklas inte alltid kroppen och psyket i samklang 

med varandra. Många ungdomar tycker att pubertetens 

känslomässiga växlingar är jobbiga. De får börja lära sig att 

själva ta ansvar för sitt liv. Underrubriker i programmet är: 

Från barn till vuxen Från pojke till man Sädesuttömning 

Från flicka till kvinna Menstruation. 

U00116- 2 På jobbet 

150 år på jobbet 


Under de senaste 150 åren har vi fått många nya hjälpmedel 

och maskiner. Samtidigt har stress blivit ett av de största 

problemen i dagens arbetsliv. Det är många som skadas trots 

att de flesta farliga arbeten har försvunnit. Hur har det kunnat 

bli så? Vi får träffa människor från dagens och gårdagens 

arbetsliv. De berättar om stress, arbetsglädje och framtidsdrömmar. 

Del 2 av 11. 


Andnöd på jobbet 


Vad händer i luftrören och lungorna, när en astmatiker utsätts 

för kemikalier, damm eller starka dofter? Animationer tar oss 

med på en resa in i kroppen. Astma är en sjukdom som också 

har sociala konsekvenser. Svetsaren Bernt fick yrkesastma och 

kunde inte stanna kvar på arbetsplatsen. Vi får också lära 

känna Ulf som tack vare stresshantering och ökad kunskap 

fick ett nytt liv, trots sin astma. Del 6 av 11. 

U00116-10 På jobbet 

Elever på jobbet 


Våld, mobbning och rå ton i skolan har blivit så vanligt att det 

inte längre får så stor uppmärksamhet. Men det finns saker 

som både lärare, elever och politiker kan göra för att förbättra 

arbetsmiljön i skolan. Vi får bland annat möta elever som har 

massage på schemat för att motverka våld, rasism och 

mobbning. Del 10 av 11. 


Kallt på jobbet 


Fryser du på jobbet? Är du tvungen att ha klumpiga kläder på 

dig för att klara kylan? Då är du inte ensam, kyla är ett stort 

arbetsmiljöproblem. I programmet får du också träffa Yvonne 

som var en hårsmån från kölddöden. Del 7 av 11. 


Konflikt på jobbet 


Mobbning och trakasserier på arbetsplatser är vanligt. Den 

utsatte blir mer eller mindre socialt utstött. Vi får träffa 

kvinnan som blev tvungen att sjukskriva sig för att chefen frös 

ut henne. Vi får också besöka företaget där man inte längre 

sopar alkoholproblemen under mattan. Där har sjukfrånvaron 

minskat och man har gjort stora besparingar. Del 9 av 11 


Makt på jobbet 


På en arbetsplats är det många beslut som ska fattas. Beslut 

som rör arbetets utförande, företagets ekonomi och den enskildes 

arbetsförhållanden. Vem ska fatta besluten? Vem ska 

ta ansvar för konsekvenserna? En smutsig gruva kan vara lika 

trevlig som en välstädad sjukhusavdelning. Att ha makt kan 

vara både stressande och stimulerande. Del 3 av 11. 


Mycket på jobbet 


Stress är det vanligaste tecknet på en dålig psykisk arbetsmiljö. 

Förutom psykiska symtom kan stress leda till huvudvärk, 

migrän, högt blodtryck och magsår. Stressnivån på en arbetsplats 

är faktiskt möjligt att mäta om man tar blodprov på de 

anställda. Vi ska träffa Stig som kämpade på i ett stressigt 

arbete. Det slutade med utbrändhet och långvarig sjukskrivning. 

Vägen tillbaka är lång och svår och kräver en helt ny 

livssyn. Del 4 av 11. 


Natt på jobbet 


Många kända katastrofer har inträffat på natten: Harrisburg, 

Tjernobyl, Exxon Valdez och Bhopal är bara några exempel. 

Klockan fem på morgonen är risken för bilolyckor åtta gånger 

större än normalt. Hur gör man till exempel som läkare för att 

fatta beslut om liv och död mitt i natten? Del 8 av 11 





Risker på jobbet 


U00116- 5 

Arbetet har en central plats i våra liv. "På jobbet" är en ny 

TV-serie om hur miljön på din arbetsplats påverkar dig och din 

hälsa. - Vi träffar människor runt om i Sverige på olika arbetsplatser. 

Vi får bla se exempel på hur man förebygger 

skador vid arbete i kyla. Att arbeta under ständig stress, hur 

reagerar din kropp? Och hur går det med den biologiska 

klockan vid skiftarbete? Dagens avsnitt handlar om trafiken - 

en av Sveriges största och farligaste arbetsplatser. Riskerna i 

trafiken är oftast tydliga och lätta att förstå. Trafiken kan 

därför användas som modell i allt säkerhetsarbete på många 

arbetsplatser. Vi får bland andra träffa Jonas som skadades på 

väg till jobbet. En händelse med stora konsekvenser. Del 1 av 

11 

På jobbet 

Rörelse på jobbet 


U00116-11 

Datorerna var tänkta som ett hjälpmedel - men istället har dom 

skapat nya problem. Det handlar om belastningsskador, om att 

få ont i ryggen, nacken och skuldrorna av sitt arbete. Möt 

maskinoperatören, undersköterskorna och och städerskorna 

som på lite olika sätt lärt sig att hantera sin smärta. Del 5 av 

11. 

På jobbet 

Säker på jobbet 


I det sista programmet handlar det om säkerhet på din arbetsplats. 

Att klättra på vingliga stegar blir ännu farligare om man 

arbetar under tidspress och om man inte kommer överens med 

chefen eller arbetskamraterna. En flygolycka kan bero på att 

besättningen är osams. Vi får också träffa rockmusikern som 

valde musiken framför hörseln. Säkerhet är något vi väljer. Del 

11 av 11. 

U11172-12 Ramp 

Har du någonsin luktat dig till en partner? 


U11172-14 

Om magi, intuition och förälskelse. Det är vår och kärleken 

blommar. Men vad är det som gör att vi faller för en viss 

person? Dofter och kärlekshormoner styr vem man blir förälskad 

i. Och så är det final i Hjärnjakten. 

Ramp 

Hur beter man sig smidigt i vardagen? 


U11172-18 

Vill du bli populär? Att ha förmågan att leva sig in i egna och 

andras känslor kallas för att vara emotionellt intelligent och 

gör dig socialt begåvad. Då lyckas du bättre än andra i skolan 

och på jobbet, i förhållanden och är mer populär bland 

kompisarna. 

Ramp 

Hur är det att vara enäggstvilling? 


U21410- 1 

Ramps studio är full av tvillingar! Hur är det att vara tvilling 

egentligen? Många drömmer om det, men det är kanske inte 

bara fantastiskt. De klumpas ihop som en och samma person 

och har svårt att få utvecklas som individer. De kan utvecklas i 

olika takt och ofta är rivaliteten och konkurrensen stark mellan 

tvillingar. 

Ramp 















Människan 

U21410- 5 Ramp 











U21410- 4 Ramp 












U11172-20 Ramp 

Kan man älska en robot? 


Målvaktslegenden Ronnie Hellström i en fotbollsmatch mot 

Jane Törnqvist, damlandslaget i fotboll. De coachar var sitt lag 

i den unika match mellan robotar som spelas i Ramp ikväll. 

Ramp har testat en robothund för att se om man kan lära sig 

älska en robot. Till studion kommer även Murphy, en svensk 

humanoid, dvs en mänsklig robot, som tittarna får vara med att 

bestämma utseendet på. Ska han se ut som Brad Pitt eller 

Kungen? 

U11172-19o2 Ramp 

Ungdomars idrottsvanor 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU 

på skolgympa. På mindre än tio år har antalet idrottstimmar 

skurits ned med 20%. Samtidigt visar nya undersökningar att 

23% av alla ungdomar inte idrottar alls på sin fritid. Framförallt 

är det tjejer med invandrarbakgrund och ungdomar från 

socialgrupp tre som inte idrottar. Samtal om idrott och om 

varför ungdomar tränar allt mindre och vilka hälsoproblem det 

medför. Benskörhet, hjärt- kärlsjukdomar och fetma bl a. 

Besök på en högstadieskola i Tumba och samtal med eleverna 

i en 9:e klass om deras idrottsvanor. Det visar sig att ingen av 

tjejerna i klassen tränar efter skolan medan flera av killarna 

spelar fotboll varje dag och några har tom egna agenter. 

U11172-19sv Ramp 



(SVENSKTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU på 

skolgympa. På mindre än tio år har antalet idrottstimmar 











U11172-19 Ramp 



(OTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU på skolgympa. På 

mindre än tio år har antalet idrottstimmar skurits ned med 

20%. Samtidigt visar nya undersökningar att 23% av alla 

ungdomar inte idrottar alls på sin fritid. Framförallt är det 

tjejer med invandrarbakgrund och ungdomar från socialgrupp 

tre som inte idrottar. Samtal om idrott och om varför ungdomar 

tränar allt mindre och vilka hälsoproblem det medför. Benskörhet, 

hjärt- kärlsjukdomar och fetma bl a. Besök på en 

högstadieskola i Tumba och samtal med eleverna i en 9:e klass 

om deras idrottsvanor. Det visar sig att ingen av tjejerna i 

klassen tränar efter skolan medan flera av killarna spelar 

fotboll varje dag och några har tom egna agenter. 

38


U11172-17 Ramp 

Vad gör adrenalinet med oss? 


U11172-16 

P-piller och anabola steroider, men även artificiell belysning 

eller att gå upp för tidigt på morgonen påverkar kroppens 

hormoner att reagera fel. Ramp handlar om vad som händer i 

kroppen då det moderna samhället tvingar oss att kämpa mot 

kroppens signaler. 

Ramp 

Vad gör dina hormoner med dig? 


Om hormoner - om allt som händer i kroppen hos en tonåring. 

Hormonerna styr oss och vi pratar om lust och ilska, kärlek 

och depressioner. 

U11172-13 Ramp 

Vem är dum och vem är smart? 


U31400- 1 

Om intelligens. Vem är dum och vem är smart? Vi har träffat 

världens smartaste man, Chris Langan med IQ 195 och som 

arbetar som dörrvakt på Long Island utanför New York. I 

studion visar gästerna hjärnjympa och utmanar tittarna med 

intelligenstester. 


På span i håret 


Vad är mjäll? Raka eller inte raka? Pigment? Vi har hår på 

nästan hela kroppen, vad är det till för, och vad består det av? 

Alla tappar hår, men hur mycket håravfall är normalt? Lizette 

Olausson, 18 år, berättar om hur det är att leva helt utan hår på 

huvudet. Afrohår, asiatiskt hår, europeiskt hår, alla sorter 

används i peruker. En maskör visar hur tillverkningen går till. 


På span i munnen 


Det mesta om munnen. Om smak, var den sitter, om man kan 

öva upp den och om en möjlig femte grundsmak. Vad saliven 

är bra för och hur mycket vi producerar varje dag. Varför vi 

har visdomständer och vad dålig andedräkt beror på. Läpparna 

och tungan är våra känsligaste organ som kan brukas till 

mycket. Musikern Svante Drake använder munnen som slagverk 

och "spelar" allt från hiphop till techno. Och hur såg 

läpparna enligt modet ut på 40-talet t ex? 


Kalle, Kålle och en Kille - på hemligt uppdrag 


U31320- 5 

Sveriges tre skickligaste forskare är på okänd ort med ett 

topphemligt uppdrag. Varken statsministern eller USA:s 

president vill kommentera ryktet om varför vi nyser, hickar 

och skrattar. Världen håller andan... 

Runt i naturen - Kroppen på G 

En gång fick jag bröstvärk 


Om tjejer och puberteten. Om flickors tankar om sig själva 

och sin kropp, funderingar om utseende och självförtroende. 

Hur växer bröst? Och varför får tjejer rundare former i puberteten? 

Och hur förändras tjejers könsorgan i puberteten? Frågorna 

får svar i programmet. Del 5 av 5. 


Helt plötsligt fick jag mörk röst 


Om killar och puberteten. Om nya tankar och känslor och om 

kroppen. Vad händer när man kommer i målbrottet? Varför får 

man stånd? Hur vet man att man har fått spermier? Gustav 

Jagner från Ungdomsmottagningen svarar. Del 4 av 5. 


Jag nästan längtar efter att få mens 


Hur märker man att man snart skall få mens? Kommer det 

mycket första gången? Kan man förbereda sig? Om förväntningarna 

och oron inför att få mens första gången. Möt också 

15- åriga Sofia, Jennifer och Truska som berättar om sina 

erfarenheter och 76-åriga Gun som berättar hur det var när hon 

fick mens 1940. Dessutom svarar Gun Rembeck från 

Ungdomsmottagningen på mensfrågor. Del 3 av 5. 


Kärlek känns i hjärtat 


Vad är kärlek och hur känns det att vara kär? Ett program om 

mycket olika men ändå lika starka kärlekar; kärlek till djur och 

till syskon, kärlek till någon av det motsatta könet och till 

någon av samma kön. Möt bland annat Emelie och Magda som 

älskar hästar och Jossan som berättar hur det var när hon 

märkte att hon blev kär i tjejer. Del 2 av 5. 


Man vill ju vara typ i mitten 


V 3550 

Om att vara på gränsen mellan barn och tonåring. Det handlar 

om humöret som åker berg- och dalbana och om föräldrar som 

är pinsammast i världen. Det handlar också om kroppen. En 

del utvecklas tidigt och tycker det är pinsamt. Andra utvecklas 

sent och tycker det är lika jobbigt. I programmet svarar Gun 

Rembeck och Gustav Jagner från Ungdomsmottagningen på 

frågor om kroppen och puberteten. Del 1 av 5 

Rökning 


Filmen visar vad de verkliga effekterna av cigaretter har på 

rökare och på de som lever med dem. Orsakerna till varför det 

är så svårt att sluta röka tas också upp. 

U00712- 4 Sinneskarusellen 

Näsan 


U00712- 6 

Näsan på Tivoli. Om näsor och luktsinne hos människor och 

djur. Del 1 av 3. 

Sinneskarusellen 

Ögat 


U00712- 5 

Ögat på tivoli. Om ögon och syn hos människor och djur. Del 

3 av 3. 


Örat 


Örat på tivoli. Om öron och hörsel hos människor och djur. 

Del 2 av 3. 

U00724- 2 Skolakuten 

Danslärarinnan 


Birgit Wenngren var drygt ett halvt sekel före sin tid när hon 

utvecklade en danspedagogik, där det handlar om att en kropp 

i balans ger en själ i balans. Ulf Akermo har mött den idag 

90-åriga danspedagogen och hennes trupp, när de dansar på 

Kullabergs klippor i Nordvästra Skåne. 

U98886- 3 SKOLAKUTEN 

Human Dynamics - en nyckel till inlärning 


Pedagogen och f.d. skolledaren Berit Bergström håller seminarier 

i ämnet över hela världen. Programledare Johan Anderblad. 

V 2072 Sköt om dina tänder 


Denna film visar på ett humoristiskt och underhållande sätt: 

Vad tänderna är gjorda av och varför det blir hål. Kostens 

betydelse för tänderna. Hur bakterier påverkar tänderna. 

Betydelsen av god tandvård. Hur man på rätt sätt använder 

tandborste och tandtråd. Vikten av regelbundna besök hos 

tandläkaren. 

V 3897 Synsinnet 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Levande 

varelsers förmåga att uppfatta ljus. 2. DET MÄNSKLIGA 

ÖGAT: Ögats anatomi och funktion. Det stereoskopiska 

seendet. 3. DJURS SEENDE: Encelliga organismer, mullvad, 

fladdermöss, bläckfisk, ormar, sköldpaddor, kameleonter, 

fåglar, hundar, hästar, primater, köttätande däggdjur. 4. 

INSEKTERS SEENDE: Sammansatta ögon/facettögon, 

mosaiksyn: trollslända, fjäril, myror, fluga, bönsyrsa. 5. 

SAMMANFATTNING 



V 3539 Syre 

En förutsättning för liv 


I filmen får vi veta hur syret kommer in i vår kropp via lungorna 

för att sedan transporteras ut i kroppen via blodomloppet. 

Vi får även se hur förbränningen av syret, tillsammans med 

kolhydrater och fett, går till ute i våra celler. Vi får också 

förklarat begrepp som syre, vakuum och lufttryck. 

V 3688 Tjejer är smartare 


En film för att skapa diskussion. Vi får följa två unga tjejer 

under en fredagskväll; från drickande på skolgården, langning, 

uppladdning inför kvällen till det tråkiga slutet på festen. 

Filmen kommunicerar dubbla budskap. Det vi ser är några 

tjejer som dricker och blir berusade. Samtidigt rullar motsägelsefulla 

påstående om tjejer upp i textform. Vilken bild är den 

rätta? 


V 3965 Tonårsdrömmar 

Före puberteten 


V 3966 

Varje människa på jorden har en uppgift - att föröka sig och 

föra sina gener vidare. Detta påverkar både våra instinkter och 

kroppar. I Darrens och Natalies kroppar sker en mängd 

komplicerade processer som ska göra dem klara för fortplantning. 

Men processerna är knappast något som pågår obemärkt. 

I två mycket välgjorda och informativa filmer får vi följa 

Darren och Natalie på deras väg från barndomen, via puberteten 

till vuxenlivet. Filmen skildrar såväl deras yttre liv som 

deras inre... 

Tonårsdrömmar 

Puberteten 


V 3579 

Varje människa på jorden har en uppgift - att föröka sig och 

föra sina gener vidare. Detta påverkar både våra instinkter och 

kroppar. I Darrens och Natalies kroppar sker en mängd 

komplicerade processer som ska göra dem klara för fortplantning. 

Men processerna är knappast något som pågår obemärkt. 

I två mycket välgjorda och informativa filmer får vi följa 

Darren och Natalie på deras väg från barndomen, via puberteten 

till vuxenlivet. Filmen skildrar såväl deras yttre liv som 

deras inre... 

Tunn, tunnare, vackrast 


Detta är en spelfilm om ätstörningar. Jennifer är bäst i simklubben 

och har bra betyg, men känner sig ändå underlägsen. 

Hon tror att hon är tjock. Jennifer, Chrystel och Kim pratar om 

hur "man ska se ut". Chrystel förstår inte sina tjejkompisar 

som bantar jämt. Kim får verkliga problem med att äta och 

Jennifer kan inte acceptera sitt utseende. Men hjälpen kommer 

från Jennifers storasyster Haley som är fotomodell. Filmen är 

framtagen i samarbete med Folkhälsoinstitutet. 


Människokroppen öppnas 


En medicinhistorisk tidsresa från Hippokrates fyrsaftslära till 

de första anatomiska dissektionerna i medeltidens Europa visar 

att kunskapen om människans kropp kommit långt. Men 

forskarna tvingas hela tiden svara på nya frågor. Hur fungerar 

multiresistenta bakterier? Kan en ny pest drabba oss? Och 

vilka alternativa läkemedel och behandlingsmetoder kommer 

liksom akupunkturen ta steget från folklig tro till vetenskaplig 

sanning? Programledare: Ulrika Hjalmarson. 


Människans drivkrafter - Sex 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Är sexdriften starkare än alla 

andra mänskliga drifter? Det är i alla fall svårt att ta miste på 

intresset för sex. Men vilka faktorer spelar egentligen in när vi 

attraheras av någon? Är det kroppsformen, lukten eller kanske 

generna vi tänder på? 



Människan 


Människans drivkrafter - Självuppoffran 


(DELVIS SVENSKTEXTAT) Varför sätter fullt friska 

människor sitt eget liv på spel för att hjälpa någon helt okänd? 

Det är en fråga man ställer sig efter stora katastrofer då 

människor vittnar om rena hjälteinsatser från fullkomliga 

främlingar. Vad är det i vårt inre som är starkare än den naturliga 

instinkten att rädda sig själv? Det handlar om empati och 

förmågan att sätta andra först. 


Människans drivkrafter - Tävlan 


U31709- 3o2 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Vad beror det på att en del 

människor blir som förbytta så snart ett sällskapsspel eller en 

boll kommer fram? Att en tidigare till synes balanserad person 

helt plötsligt blir som besatt och är beredd att meja ner vänner 

och bekanta för att nå sitt mål? Vi granskar tävlingsinstinkten 

och suget efter segerns sötma.. 


Människans drivkrafter - Överlevnad 


V 52 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Är det min egen personliga 

smak som gör att jag väljer kolaglass till efterrätt och att jag 

gillar att rida snabba hästar på fritiden? Eller är detta bara 

resultatet av en av våra allra mest grundläggande drifter, 

överlevnadsinstinkten? Och hur mycket slav är vi under 

nedärvda egenskaper från vår tid på savannen? 

Tänk på tänderna 


V 3905 

Behandlar tandvård och munhygien i förebyggande syfte, visar 

även skador. Inspelad bl a på Kolmårdens djurpark. 

Vetenskapens utveckling under 1900-talet 














V 3563 Vår underbara kropp 

Bakterier och virus - vad gör dom? 


V 3568 

Zork bekantar sig med bakterier och virus. Han undrar hur de 

ser ut, var de finns och vad de gör. Och så vill han veta varför 

jordvarelserna ibland blir sjuka när bakterier och virus kommer 

in i dem. 

Vår underbara kropp 

De som hjälper oss att vara friska 


V 3355 

Zork, som själv aldrig är sjuk, undrar hur jordvarelserna gör 

när de blir sjuka. Han får veta hur en läkarundersökning går 

till. På sjukhusen finns många som hjälper: dietister, sköterskor, 

läkare, sjukgymnaster m.fl. Zork får också veta hur man 

själv ska göra för att hålla sig frisk. 


Hur hjärtat slår 


Den här tecknade filmen handlar om hur vårt hjärta slår och 

varför det ständigt måste slå. Det är en liten rymdfigur som 

heter Zork som ställer alla möjliga frågor om hjärtat. Han 

undrar vad blodet innehåller och hur det går runt i kroppen, 

vad vener och artärer är för något och varför hjärtat slår fortare 

när vi springer. 


Hur kroppen reagerar på stress 


Zork bekantar sig med den vanliga jordåkomman stress. Han 

får veta vad stress är, hur den uppkommer och hur kroppen 

kan reagera. Zork får några bra tips om hur man kan undvika 

den dåliga stressen. 

40



Hur kroppen reparerar sig själv 


V 3429 

Zork som sett en flicka skära sig i fingret, blir förundrad över 

hur snabbt såret slutar blöda och sedan bara försvinner. Här 

visas vad som händer vid skärsår och brännskador och vad 

blåmärken är och vad som händer med blodkärlen vid ett 

benbrott. 


Hur vi andas 


Hur andas vi, varför blir vi trötta när vi springer och vad gör 

våra celler med syret som vi andas? Rymdfiguren Zork ställer 

alla möjliga frågor om vilken väg luften går ner i oss för att 

sedan gå ut igen och varför bröstkorgen går in och ut. Han 

undrar hur lungorna fungerar och hur de ser ut inuti. Och han 

undrar hur vi kan andas utan att ens tänka på det. Det är klart 

att han får svar på alla sina frågor. 


Hur vi håller oss i form 


V 3428 

Den outtröttlige Zork tycker det är konstigt att barnen han ser 

springa omkring, ibland måste stanna för att vila. Varför blir 

en del trötta fortare än andra? Genom Zorks nyfikenhet får vi 

veta fördelarna med att vara i god form; att ha en bra kondition, 

starka muskler och att vara rörlig i kroppen. 


Hur vi rör oss 


V 3356 

Den här tecknade filmen handlar om hur vi kan röra våra 

kroppar, hur vårt skelett ser ut och hur det hänger ihop med 

våra muskler. Den lilla rymdvarelsen Zork ställer alla möjliga 

och omöjliga frågor. Han undrar varför vi kan röra huvudet åt 

olika håll, hur armar och ben rör sig och hur våra fingrar kan ta 

olika saker. Inte minst förundrad är Zork över hur vi kan 

använda tummen. Så undrar han vem som bestämmer när vi 

ska röra på oss. Han vill veta varför naglarna växer och hur 

långt håret kan bli och varför en del jordmänniskor är små och 

andra stora. Han får svar på alla sina frågor. 


Hur vi växer 


V 3358 

Den här tecknade filmen handlar om hur vi människor växer 

och varför vi växer. Att vi växer mycket fort när vi är små och 

att vi växer olika fort i olika åldrar. Det är en liten rymdfigur 

som heter Zork som ställer alla frågor och han vill absolut veta 

allt om hur och varför vi växer. 


Hur våra kroppsdelar fungerar tillsammans 


V 3434 

Den här tecknade filmen förklarar hur det går till när kroppen 

rör sig. Hur hjärnan skickar ut signaler genom nerverna och 

hur våra olika kroppsdelar svarar på dessa signaler. Det är 

rymdfiguren Zork som ställer alla möjliga frågor och får svar 

på det mesta. 


Om matsmältningen 


Zork, en rymdvarelse, tar reda på vad som händer när människorna 

stoppar något i munnen. De gör det för att de tycker om 

smaken men också för att de behöver näring. Zork ställer en 

massa frågor om varför man måste tugga, hur maten kommer 

till magen vad som händer sen, varför måste tunntarmen vara 

så lång, hur kommer det sig att näringen går ut i hela kroppen 

och en rad andra frågor som han får svar på. 


Om mediciner, droger och gifter 


Zork som är lycklig nog att ha en kropp som inte påverkas av 

något, tycker det är konstigt att människor ibland måste äta 

mediciner. Han frågar om olika sorters mediciner och vad de är 

bra för. Och det finns farliga droger som ser ofarliga ut, men 

påverkar hjärnan och skapar beroende. Zork får lära sig en del 

om skadeverkningarna och varför en del människor ändå tar 

dessa droger. 


Ät rätt - må bra 


V 3224 

Zork ser att vi jordvarelser äter allt möjligt och blir nyfiken på 

varför vi stoppar i oss olika slags mat. Han får reda på att det 

finns olika näringsämnen som är viktiga för att man ska må 

bra. 

Vårt dagliga bröd 


En film om matspjälkningen. 

C9300-cdb Äventyret människan 


En fantastisk resa genom kroppens alla hemligheter i tre 

dimensioner. Innehåller ett interaktivt uppslagsverk, filmer, 

spel och simuleringar. 3D-Biblioteket - Här utforskar du 

människokroppens alla delar. Du kan rotera, titta inuti eller se 

kroppsdelarna tredimensionellt och exempelvis följa en ven för 

att förstå samband. 3D-Laboratoriet - Tredimensionella färgfilmer 

på hela skärmen. Akuten - Du är doktor på det virtuella 

sjukhuset och måste rädda livet på patienterna. Ställer diagnos 

och ger dig sedan in i människokroppen på jakt efter skadliga 

virus. Människo-Memory - Ett spel för de mindre barnen. 

Tränar minnet samtidigt som det lär ut kroppens alla delar som 

också går att rotera. 

Zoologi 

SWF5125 Babe - den modiga lilla grisen 

Babe 

88 min från 7 år 1995 Endast filmklubb 

(svenskt tal) Berättelsen om en mycket speciell liten gris. På en 

marknad lyckas bonden Hoggett gissa kultingens vikt och får 

då Babe som pris. Väl hemma på gården adopteras den lille 

grisen av vallhunden Fly. På bondgården finns alla slags djur 

och alla har sin uppgift. Vilken Babes uppgift ska bli är solklar 

- i alla fall för honom. Han ska bli vallgris, så klart...eller? 

U11230- 6 Barndokumentären 

Spindlar 


Man kan vara rädd för många saker, ibland så rädd att man 

behöver hjälp att komma över det. 

F 830 Daggmasken 


Daggmaskens liv och verksamhet. Parningsbeteendet. 

F1753 Daggmasken 


Maskens liv och funktion i naturen med tydliga bilder. 

V 3635 Daggmasken 


Maskens liv och funktion i naturen med tydliga bilder. 

SWF3470 Den långa resan hem 

Fly Away Home 


(engelskt tal, svensk text) Ett otroligt, charmigt och sant 

dramatiskt äventyr om en flock gäss. En alldeles betagande 

film som du sent kommer att glömma!13-åriga Amy har förlorat 

sin mamma och bor hos pappan som hon aldrig riktigt känt. 

Ständigt plågad av saknaden efter sin mor, tillbringar hon 

större delen av sin dag med att vandra i skog och mark. En dag 

hittar hon ett övergivet gåsrede fyllt med ägg! (regi: Carrol 

Ballard, medv: Jeff Daniels, Anna Paquin) 

V 3900 Djur 

Från urdjur till ryggradsdjur 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Allt 

levandes gemensamma ursprung, enligt Darwin. 2. DJUR 

JÄMFÖRT MED VÄXTER: Att söka sin föda respektive, själv 

producera den. 3. ENCELLIGA DJUR: Urdjuren; livsmiljöer. 

Hur de förflyttar sig. 4. FLERCELLIGA DJUR: Svampdjur, 

nässeldjur, maskar, blötdjur, tagghudingar, leddjur/insekter. 

Anatomi/karaktäristik. 5. RYGGRADSDJUR: Fåglar, fiskar, 

groddjur, kräldjur, däggdjur. Anatomi/karaktäristik. 6. 

SAMMANFATTNING 



V 3746 Djurliv i Arktis 


F 786 

Vinter i åtta månader, temperaturer ned till minus 80 grader, 

våldsamma snöstormar och månadslångt mörker. Det är de 

förhållanden som djuren i Arktis måste kunna uthärda. I 

programmet får vi följa polarrävar, myskoxar, isbjörnar och 

sälar. 

Hur djuren övervintrar 


V 3768 

Visar typiska aktiviteter hos djuren på hösten: insamlande och 

lagrande av föda, iordningställande av vinterbon och förberedelser 

för vinterdvala. Vinterbeteenden hos ekorrar,hamstrar, 

insekter och fåglar. Hur de överlever den stränga kylan och 

bristen på mat. 

Inuiterna - isfolket 

Del 1 


V 3769 

Norra Canada har varit inuiternas hemland så länge någon kan 

minnas. Det är ett folk rikt på traditioner, kulturarv och historia 

- inte helt olikt samerna. Trots isoleringen har inuiterna 

lyckats anpassa sig, bl.a. tack vare bättre kommunikationer 

och Internet. Lär känna Meeka och hennes dotter Jesse och se 

hur inuiterna levde förr och lever idag. Del 1 handlar bl.a. om 

anpassningen till årstiderna samt olika överlevnadsmetoder, 

djurarter, hus och igloos samt jaktmetoder. Del 2 handlar om 

bl.a. skolan, språket, kulturen samt olika transport- och 

kommunikationsmetoder. 


Del 2 


V 3167 

Norra Canada har varit inuiternas hemland så länge någon kan 

minnas. Det är ett folk rikt på traditioner, kulturarv och historia 

- inte helt olikt samerna. Trots isoleringen har inuiterna 

lyckats anpassa sig, bl.a. tack vare bättre kommunikationer 

och Internet. Lär känna Meeka och hennes dotter Jesse och se 

hur inuiterna levde förr och lever idag. Del 1 handlar bl.a. om 

anpassningen till årstiderna samt olika överlevnadsmetoder, 

djurarter, hus och igloos samt jaktmetoder. Del 2 handlar om 

bl.a. skolan, språket, kulturen samt olika transport- och 

kommunikationsmetoder. 

Kokos kattunge 


V 3054 

Koko var en sjuk baby-gorilla på zoo när Penny tog hand om 

henne. Hon fick växa upp hos Penny och lärde sig "tala" med 

teckenspråk. Detta är den sanna och rörande historien om hur 

Koko fick en älskad kattunge som hon kallade Boll. När Boll 

blev överkörd av en bil var Koko otröstlig. En film för alla 

åldrar. 

Kolmården 


Staffan och Bengt presenterar på sitt karaktäristiska och intelligenta 

sätt djuren på Kolmårdens djurpark. Lämplig från 4 

år. 

L21645- 7 Living Room 

Engelsk talkshow 


Mattias Klum, en av världens främsta naturfotografer, berättar 

om hur det känns att ta den perfekta bilden för att sedan fly för 

sitt liv undan en argsint kungskobra i Borneos djungler. Och 

hur känns det egentligen att sitta gömd i veckor i väntan på att 

rätt djur ska dyka upp framför kameralinsen? Mattias Klum 

delar med sig av sina erfarenheter som fotograf åt National 

Geographic. Sångerskan Dilba spelar upp "Right where I 

wanna be" från skivan Revolution, och inredningsexperten 

Simon Davies tycker att svenska hem är tråkiga och färglösa. 

Enligt Simon Davies kan det bero på det politiska klimatet. 

Keith Foster är programledare. 




Zoologi 

SWF5138 På rymmen i San Fransisco - Den otroliga vandringen 2 

Homeward Bound 2 


U11108- 6 

(svenskt tal) PÅ RYMMEN I SAN FRANSISCO är den festliga 

fortsättningen på DEN OTROLIGA VANDRINGEN. 

Liksom den föregående filmen är den ett äventyr för hela 

familjen och handlar om tre vanliga husdjur - två hundar och 

en katt - som får klara sig själva. I PÅ RYMMEN I SAN 

FRANSISCO kommer de inte längre än till flygplatsen, innan 

de tar sig ur sina burar. Tidigare har de klarat sig igenom en 

bister vildmark - denna gång gäller det för dem att överleva i 

San Fransiscos storstadsdjungel... (svenska röster: Martin 

Timell, Stig Grybe, Towa Carson, Jasmine Wigartz. Svensk 

Bearbetning: Monica Forsberg) 


DYK djupt ner i Skagerack! 


Räktrålen lämnar breda spår i sanden. Under stora klippblock 

gömmer sig djur vi inte trodde fanns. Men den lilla korallen i 

revet mår dåligt. Ännu en dag långt nere i djupet. 













Huggormen 


En liten studie av några huggormar på våren. 

V 3761 Sjön 











en sjö. 




U21108- 1 





G Erikson. 















42

Zoologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 




U21108- 3o2 








U21108- 3 









U21108- 2o2 





Bo G Erikson. 




U21108- 2 









U21108- 4 





Erikson. 




U21108- 4o2 





Erikson. 




U31700- 3 





Bo G Erikson. 




U31700- 1 






U31700- 2 






U21127- 2 



Vingslag 

April special 


Om flyttfåglar. Parningsritualer i fågelvärlden, trandans vid 

Hornborgasjön och olaglig rovfågeljakt på Malta. Kortad och 

bearbetad upplaga av Vingslag April från 2001. Del 2 av 5. 


Maj 


Om flyttfåglar. Bl a om flygteknik, ringmärkning och folktro. 

UR:s ramhistoria är inspelad på Ottenby fågelstation på Öland 

följer ringmärkarna en vårmorron i april. Inslag: Flygteknik. 

Arktiska fåglar passerar Porkala udd. Rekord: tornseglare, 

längst tid i luften. Historiskt om tron kring flyttfåglar. Sebastian, 

ung fågelskådare. Fågelporträtt: Ladusvala. Fåglarnas 

sommarliv, om ungar och ruggning. Samnordisk produktion 

om flyttfåglar. Del 3 av 5. 

F2159 Visste du det om zoo 


Filmen handlar om det som en besökare på zoo aldrig får se. 

Lejonet ska opereras och först måste det sövas ner. Bedövningsvätskan 

finns i en ampull som skjuts med pistol. Svartbjörneungen 

har ramlat ner från ett träd och ett framben måste 

gipsas. Strutsen har ont i halsen, ormen har tappat aptiten. I 

djurparkens apotek finns botemedel för nästan allting. Lämplig 

från 3 år. 


Berg 


Vilken fågel flyger högre än Mount Everest? Hur får berget sin 

form? I avsnittet "Berg" tas vi till svindlande höjder och 

undersöker närmare fenomenet med berg. Vi får veta hur berg 

formas av jordens skorpa och hur det trubbas av genom vind, 

regn och is. Vi får även upptäcka de hemlighetsfulla djuren 

som har anpassats speciellt för att leva på höga höjder. 


Dinosaurier 


Vi får se ett dinosauriebo, en skalle som är 120 miljoner år 

gammal, storleken av ett fotavtryck, maten en dinosaurie åt, en 

gigantisk klo som kunde fånga fisk. Lär hur lika en fågel är en 

dinosaurie, vilken dinosaurie som var kannibal, hur de smälte 

sin mat i magen, vad hornen och taggarna användes till, varför 

dinosaurierna plötsligt dog ut. Upptäck vem som hittade den 

första dinon, varför vissa var bepansrade, hur T-Rex dödade 

sina byten och varför dinosauriens svans var ett dödligt vapen. 

Blötdjur 









Ingen vanlig fisk 


Här får vi se hur bläckfisken, en av människornas delikatesser 

lever - hur den skaffar sig födan, hur den tar sig fram i vattnet 

fast den inte är någon vanlig fisk och hur den skyddar sig. 


Snäckor 


I filmen reser vi över land och hav för att öppna dörren till den 

otroliga värld där djur avstår från hastighet i utbyte mot enorm 

styrka. Snäckan är en av de vackraste lösningarna som skapats 

för överlevnad i naturen och som dessutom påvisar att långsamhet 

och stabilitet verkligen vinner i längden. 

U98723- 1 Ännu mer Runt i naturen 

Snäck-ÄGG 


De första dagarna i en trädgårdssnäckas liv. 



Däggdjur 



Kuster 


U99790- 4 







Djur gör djur 

Pussar och kramar 


U99790- 5 

Blommor och bin. Sexualkunskap för de yngsta med utgångspunkt.från 

djurriket.Del 1, Pussar och kramar. 


Spindelflickor och elefanthanar 


Djuret människans fortplantning på ett underhållande sätt 

jämfört med de andra djurens.. Sexualkunskap för de yngsta 

klasserna i skolan.Del 2. 


Ungarna 


Sexualkunskap för de lägsta årskurserna. Sista delen, ungarna. 

Djur satsar sina resurser på att få några få ungar som de tar 

hand om eller tusentals som får klara sig bäst de kan. 

U84554- 7 Djur på en savann 

Babianerna 

19 min till 9 år 1984 UR-Video 

U84554- 5 

Uppe i fikonträdets krona lever babianerna. Babianflocken har 

alltid vakter utsatta för att varna. Sufu, en ung babianpojke, 

ska få sitta vakt och han tycker sig se något prickigt långt 

därborta. 

Djur på en savann 

Elefanterna 


U84554- 6 

Vi lär känna Tembo, 4-årig elefantpojke och hans familj. 


Flodhästen 


U84554- 8 

Flodhästen lever mesta tiden i vattnet, föds under vattnet, 

leker och sover, den dyker och simmar och kan "gå" på botten. 

Vi får också se hur krokodilen vaktar sina ägg och hur 

ungarna kläcks. 


Geparden 


U84554- 3 

En gepardhona med sina tre ungar sitter och spanar ut över 

savannen. Till skillnad från lejon och leopard jagar geparden 

på dagen. Vi följer de små ungarnas utveckling, deras lek och 

moderns arbete för att skaffa föda. 


Giraffen 


U84554- 2 

Giraffungen Twiga följer sin mamma om dagarna och betar i 

akaciornas trädkronor. 


Lejonet 


U84554- 4 

Lejonungen Simba lever i en s.k. barnskötargrupp med bara 

lejonmammor, ungar och en stormamma. 


Zebran 


Hingsten Haraka ska vakta sin familjeflock och zebrornas 

sociala liv beskrivs. Hur t.ex. zebrorna känner igen varandra på 

ränderna, som alltid är lite olika. 

V 3749 Däggdjur 


Många djur är däggdjur. De flesta lever på land, men en del i 

vatten. En del kan flyga, några är små, andra jättestora. De kan 

se väldigt olika ut, men de har ett gemensamt drag - de är 

däggdjur, som faktiskt betyder diande djur. De får mjölk av 

sina mammor när de är små. 



Däggdjur 

V 3414 Ett år med samer och renar 


I och med att samerna började hålla renhjordar, kom deras liv 

att bestämmas av djurens vandringar. Snöskotrar, motorcyklar 

och helikoptrar underlättar arbetet med att driva samman 

renarna. I trakterna runt Ammarnäs i Västerbottens län, följer 

vi samernas arbete med renarna under ett år med slakten i 

september, arbetet i vinterlandet, kalvningen på våren och 

kalvmärkningen på sommaren. 

V 3981 Flodhästen 


Flodhästen, som egentligen inte alls är någon häst utan snarare 

släkt med svinet, är ett av Afrikas farligaste djur. Genom att 

flodhästen är oberäknelig och lite lynnig så är det fler människor 

som dör i olyckor med flodhästar än med lejon och elefanter. 

Förr jagades flodhästarna inte bara för sitt kött utan även 

för sina stora tänder som användes till att göra souvenirer av. 

Idag har man förstått vilken stor betydelse flodhästen har i det 

ekologiska systemet där den ser till att sjöarna får den näring 

som fisket behöver och som i sin tur betyder överlevnad för 

många människor. Vi får följa flera flockar av flodhästar och 

se hur de lever och vilka djur som lever på och av flodhästen. 

En film som blev prisbelönad i Naturale filmfestival 1999. 

V 3507 Giraffen med huvudet på skaft 


I filmen får vi lära oss om giraffen; vad och hur den äter, hur 

hög den kan bli, hur den föder ungar, hur den skyddar sig mot 

rovdjur, vad halsbrottning är och annat intressant om "savannens 

vaktpost". 

V 3623 Gnuernas vandringar 


Varje år ger sig en miljon gnuer iväg på en 300-milavandring 

genom Serengeti på jakt efter mat och vatten. Under vandringen 

föds en kvarts miljon djur och dör lika många. Ingenting - 

vare sig rovdjur, vattendrag eller gräsbränder - får stoppa 

dem... Under sin vandring kommer gnuerna i kontakt med 

Östafrikas hela djurvärld. 

V 3172 Gudarnas häst islandshästen 


En dokumentär om den isländska hästens historia, egenskaper 

och nuvarande status. Allt inramat av scenarier från den unika 

isländska naturen. 

V 3506 Hajar och rockor 


Hajar har alltid fascinerat människan. Man har sett dem som 

människoätande monster. Men hajar är faktiskt mycket sofistikerade 

och intelligenta jägare. I mer än 350 miljoner år har 

dom "perfekta rovdjuren" kryssat genom världshaven. Vissa 

hajarter är t.om äldre än dinosaurierna. Hajens släkting rockan 

presenteras också på ett ingående sätt. 

F 661 Jättebjörnar på laxfiske 


Världens största köttätande djur fiskar lax i en flod i Alaska. 


Koivukoti - Hemmet i björken 


Korkealla vanhassa koivussa asustelee Suomessa harvinainen 

eläin liito-orava. 


Latokoti – Hemmet i ladan 


Latokodissa tapaamme tuulihaukan, tervapääskyn ja lepakon 

F1334 Koalan 


Filmen följer en koalabjörn med unge i deras naturliga miljö i 

Australien. 

V 3166 Lejonet Elsa 


Detta är Joy och George Adamsons egen film om lejonet Elsa, 

från den tid hon var unge till hon själv fick ungar. 

F2149 Lejonet Elsa 

Lejonet Elsa och hennes ungar 


Detta är Joy och George Adamsons egen film om lejonet Elsa, 

från den tid hon var unge till dess hon själv fick ungar. 

Lämplig från 10 år. 

44

Däggdjur NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

F2150 Lejonet Elsa 

Åter till friheten 


U99948- 4 

Lejonet Elsa är död - hur ska nu hennes tre ungar klara sig? 

Joy och George Adamson får rapporter om att de förstör 

egendom och skrämmer folk i byarna under sitt sökande efter 

mat. Makarna Adamson beslutar att fånga in ungarna och 

frakta dem till obebyggda trakter. Kommer de att klara uppgiften? 

LJUD-safari 

Däggdjur 


L98825-16 

Följ med på LJUD-safari hemma hos däggdjuren. 

Morronkulan 

Mer djur i radion - älgen 


L97078-11 Morronkulan 

Mer djur i radion! – Bergsgorillor 


L97078- 9 

Alicia Lundberg berättar om sina möten med bergsgorillor. 

Morronkulan 

Mer djur i radion! – Elefanter och elefanter 


L97078- 6 

Elefanter och elefanter. För både små och stora öron. 

Morronkulan 

Mer djur i radion! – På tur med viltambulansen 


L97078- 8 

På tur med Viltambulansen som räddar små, vilda och rädda 

djur i fara... UR. 

Morronkulan 

Mer djur i radion! – Träffa en tiger med tunga tas 


F 653 

Träffa en tiger med tunga tassar... 

Om får 


Fårskötsel innebär utfodring, vallning, klippning och mycket 

mer. Dessutom visas ullberedning och hur vi använder produkter 

från får. 

F1791 Om grisar 


U98715- 2 

Produkter från grisen. Grisens ursprung, olika raser samt 

grisuppfödning. 






V 4010 Rovdjur - på gott och ont 


Det var en gång ett Sverige där det fanns gott om plats för alla 

de fyra stora rovdjuren- björn, varg, järv och lo. Men idag är 

det vanligare att vi ser dem bakom kraftiga stängsel. Ändå är 

alla rovdjur en viktig del i vår svenska fauna. Filmen presenterar 

Sveriges fyra största rovdjur, berättar om var de finns och 

hur de lever. Dessutom tar den upp debatten om rovdjur, och 

visar hur man idag arbetar för att rovdjur ska få en plats även i 

framtiden . 


Svenska djur – Grävling 


U94030- 6 

Det vanligaste sättet att se en grävling är från bilen. Då är den 

död. Men grävlingfamiljen här leker, bråkar och skuttar för 

fullt i Värmlandsskogen. Den lägger inte ens märke till 

kameran. En fotograf har lyckats komma innanför revirgränsen 

hemma hos en riktig storfamilj. Vilken fart! Vilket kroppspråk! 

Och vilken stank. Men den slipper ju tittaren. 


Sälen, en fisk eller ... 


Sälen är helt anpassad till sitt liv i havet. Liksom alla däggdjur 

är den varmblodig, luftandande och föder levande ungar. Men 

den är miljökänslig - vem kommer inte ihåg mördaralgen som 

nästan tog död på sälbeståndet kring den svenska kusten. 


Var är alla djuren? 


U99293- 6 

Spåren finns. Tasspåren, gnagspåren och ljuden men var är de 

egentligen när de inte syns? Ett program från UR 


Vem är rädd för grodor och fladdermöss? 


U31310- 1 

VARNING! Om du har en verklig fobi för dessa djur ska du 

titta försiktigt. 

Runt i naturen - Svenska djur 







Björnungen 


Om grizzlybjörnens ungar. Vi följer med på laxfiske i den 

vilda och farliga floden. Del 19 av 20 i en serie kortfilmer om 

djurungar. 


Elefantungen 


U11107- 8 

Om livet som liten i en elefantflock. Del 1 av 20 i en serie 



Flodhästungen 


U11107- 4 

Om en alldeles nyfödd liten flodhäst. I flodens grumliga vatten 

lurar farorna. Del 8 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 


Gasellungen 


U11107-11 

Om Thomsongazellens unge som från första stund måste hålla 

sig undan från rovdjur. Del 4 av 20 i en serie om djurungar. 


Gepardungen 


Kortfilm om gepardens ungar. Även om man är världens 

snabbaste måste man lära sig konsten att jaga. Del 11 av 20 i 

en serie om djurungar. 


Gnuungen 


En nyfödd gnuunge måste snabbt lära sig springa för att hänga 

med resten av hjorden. Det handlar om minuter. Del 16 av 20 i 

en serie kortfilmer om djurungar. 


Gorillaungen 


Om bergsgorillans ungar. De är beroende av sina föräldrar i 

många år. Del 9 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 


Hyenaungen 


Hyenans ungar nafsar och tjafsar redan som nyfödda. Del 20 

av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 


Lejonungen 


Om lejonungar. Från lejonungens första sårbara dagar till 

leken som tränar upp den till storjägare. Del 7 av 20 i en serie 



Makakungen 


En ny liten apa har mycket att lära innan den klarar sig själv i 

makakflocken. Del 17 av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 




Orangutangungen 


Om orangutangungen som lever sina första fem år i närheten 

av sin mamma högt upp i regnskogens trädtoppar. Del 2 av 20 

i en serie korta filmer om djurungar. 


Utterungen 


Om havsutterns unge som måste lära sig att leta musslor i 

djupet och inte minst att få upp dem. Del 3 av 20 i en serie om 


V 3717 Svenska djur 

Björnen - vårt största rovdjur 


"Björnen sover, björnen sover"...i alla fall till april. Sedan är 

det dags att lämna idet för drygt ett halvår. Under sin vakna tid 

är björnen aktiv med att äta, para sig, ta hand om sina ungar 

och förbereda sig inför vintern. Du får också se hur den bär sig 

åt för att ta tillbaka bytet som en tjuvaktig järv stulit... I filmen 

följer vi björnen under ett år och får lära oss om hur den 

svenska björnen lever. 


Igelkotten - den taggige jägaren 


Filmen visar hur igelkotten lever, vad den äter och hur den får 

ungar. 


Lodjuret - vår vilda katt 


Filmen visar hur vi känner igen ett lodjur, var de lever och hur 

ungarna ser ut. 



Myskoxen - Besökare från istiden 


V 3545 

Redan de första människorna som kom till vårt land mötte 

myskoxen. Den var lätt att jaga och människorna åt dess kött 

och sydde kläder av huden, men någon gång efter istiden blev 

myskoxen utrotad. På sensommaren 1971 vandrade fem 

myskoxar in i Härjedalen från Norge och sedan dess finns 

djuren kvar i området. Vi får följa dem under ett år på Härjedalens 

fjäll. Av filmen lär vi oss att myskoxen är ett extremt 

köldtåligt djur och ett av de få djurarter som klarar att leva 

ovanför trädgränsen om vintern. Under vintern rör de sig så lite 

som möjligt för att spara energi och de lever till stor del av det 

energiförråd de satte i sig under sommaren. 

Svenska djur 

Räven - den listige jägaren 


V 3690 

I filmen får vi lära oss det mesta om räven genom att följa en 

rävhona och hennes valpar. Om valparna överlever till nästa 

vår, beror till stor del på hur framgångsrika de varit på att lära 

sig jaga tillsammans med sin mor och sina syskon. 

Svenska djur 

Sälen - Ett liv i vatten 


Filmen beskriver var sälarna finns, hur de lever och vad de 

äter. Vi får också reda på varför sälen är en så bra simmare och 

vilka olika arter sälar det finns. 


Vargen - ett hotat rovdjur 


I filmen lär vi oss att vargarna lever i flock med en strikt 

hierarki. Vi ser hur vargungar föds, deras utveckling och upp- 

växt. Vi får vara med om jakt och får en förklaring till varför vi 

ofta säger att man är "hungrig som en varg". 



Däggdjur 


Älgen - Skogens Konung 


V 3705 

I filmen får vi lära oss hur älgen ser ut, vad den äter samt hur 

och var den lever. 

Tamkatten 


I det antika Egypten dyrkade man katten. Idag är katten kanske 

inte en gud, men fortfarande är denna fruktade jägare ett av 

människans mest älskade husdjur. Här får vi lära känna 

tamkatten bättre: Vad äter den, hur tar den hand om sina ungar 

och hur jagar den? Dessutom ger filmen kunskaper i hur man 

tolkar kattens kroppsspråk - om en hund viftar på svansen kan 

du klappa den, gör du det med katten kan den gå till attack... 

V 3313 Tillsammans är vi starka 


V 3460 

I filmen får vi chansen att följa en grupp dvärgmungos, ett djur 

vars yttre styrka är dess sammanhållning, och lära oss förstå 

hur detta minisamhälle är uppbyggt och vilka betingelser som 

styr dess invånare. 

Uttern 


V 3770 

I den här filmen lär vi känna rovdjuret uttern, det mårddjur 

som är bäst anpassat till ett liv i vatten. Vi får veta hur uttern 

ser ut, vad den äter och hur pälsen fungerar. Även några 

möjliga orsaker till utterstammens tillbakagång presenteras. 

Valen 

Världshavens sångare 


Valen är inte bara världens största däggdjur, utan också en 

framstående sångare. Med hjälp av intelligens och struphuvud 

kan valar kommunicera med varandra, trots enorma avstånd. 

Filmen lär dig hur valar lever tillsammans, kommunicerar, 

jagar, äter och fortplantar sig. 

F1621 Varför har katter morrhår 


Här får du veta vad morrhår är och vad de är bra för. 

V 3718 Vildsvinet 

grisens vilda kusin 


Vildsvinet är en riktig tuffing! Det är utrustat för att kunna 

leva ute året om, även när kölden biter. Sverige har en liten 

men snabbt ökande stam av vildsvin - på bara sex år har 

antalet ökat fyra gånger. I filmen följer vi vildsvinen under ett 

år och får lära oss hur de ser ut, vad de äter samt hur och var 

de lever. 


Djuren och deras ungar 


Tonvikten har lagts på förhållandet mamma-pappa-barn. 

Eleverna får lära sig vad hona, hane och unge kallas hos de 

olika djuren. 


Djuren och vår föda 


Behandlar främst produktionen av mjölk, ägg och kött. 


Djuren till nytta och nöje 


Programmet tar upp tre djur: hund, katt och häst. Djuren 

behandlas här mer ingående och ur olika aspekter. Lämpligt 

för grupparbete. 


Apor 


Filmen tar dig med på rundresa hos hela primatfamiljen - från 

den minsta till den största. Med en charmig schimpans som 

guide möter du några av de mest intelligenta, klåfingriga och 

fascinerande karaktärerna i djurvärlden. 


Däggdjur 


Vi får veta de mest fascinerande fakta och och folklivsfakta 

om våra favoriter - de hårbeväxta djuren. Gigantiska eller 

pyttesmå, däggdjuren travar, hoppar, simmar och flyger. 

Däggdjuren utgör en stor och varierad del av familjedjuren, 

varav vi är ett av dem. 

46

Däggdjur NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Hundar 


I filmen får vi bl a se de äldsta kvarlämningarna av den första 

tamhunden. Vi ser också en fantastisk trädklättrande hund, hur 

hundar simmar, en hund med fladdermusöron och en selförsedd 

husky. Vi lär oss varför hundar och vargar jagar i flock. 

Hur hundar "pratar" med öron och svans, hur hundar förr 

användes till att sniffa fram läckersvampen tryffel. Upptäck 

hur speciella raser avlats fram och utvecklats, hierarkin i en 

vargflock, hur hundar tränats att hjälpa människan, varför 

hyenan inte är en hund och också vilka raser som är utrotningshotade. 

Fiskar 



Den blå planeten är en unik och enormt påkostad BBC-serie 

om världens hav som sänds av UR och SVT.Det här första 

avsnittet, totalt är det åtta avsnitt, följer bl.a blåvalens okända 

liv i unika filmsekvenser. Tillsammans med en omfattande 

kunskapssajt på webben med fakta, lärorika spel och olika 

övningar, ger varje program i serien en unik möjlighet till 

fördjupning av kunskaper om de unika livsvillkor som gäller i 

och runt världens hav. Programledare C Permell. 


De tempererade haven 


U21910- 4 

De tempererade haven är världens näringsrikaste havsmiljöer 

och fulla av fisk som lever på enorma produktioner av plankton. 

Besök vid Kristinebergs marina forskningsstation på 

västkusten. Programledare är Charlotte Permell. Del 5 av 8. 


Det frusna havet 


U21910- 2 

Arktis och Antarktis - Livet på de bägge polerna med temperaturer 

ibland ned till -70 grader skildras här i den unika BBC 

serien om världens hav. Attacker från leopardsälar och isbjörnar 

samt isens ständiga rörelser försvårade inspelningarna 

säger Charlotte Permell som presenterar programmet. Del 4 av 

8. 


Djuphavet 


U21910- 3 

Fler människor har rest ut i rymden än varit nere på de stora 

djuphavsslätterna som breder ut sig 3000 meter under havsytan. 

Här visas mycket sensationella bilder, säger programledaren 

Charlotte Permell, som efter filmen samtalar med professor 

Kerstin Johannesson på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium 

om vad vi vet om våra egna svenska hav. Del 2 av 8. 


Öppna haven 


V 3506 

Under havets yta öppnar sig en okänd värld som vimlar av 

överraskande mycket liv som vi vet väldigt lite om och där 

olika fiskarter försöker överleva i den svåraste av havsmiljöer. 

Programledare är Charlotte Permell. Del 3 av 8. 

Hajar och rockor 


V 3715 

Hajar har alltid fascinerat människan. Man har sett dem som 

människoätande monster. Men hajar är faktiskt mycket sofistikerade 

och intelligenta jägare. I mer än 350 miljoner år har 

dom "perfekta rovdjuren" kryssat genom världshaven. Vissa 

hajarter är t.om äldre än dinosaurierna. Hajens släkting rockan 

presenteras också på ett ingående sätt. 

Laxen - ett utsatt liv 


Med årliga utsättningar av 1,5 miljoner lax- och havsöringsungar 

är Vattenfall Sveriges största laxodlare. Filmen visar det 

unika beteendet hos en av våra mest folkkära fiskarter. 


Livet som BARRACUDA 


Undervattensfilm om farliga fiskar. 


Livet som HAJ 


U99293- 4 

Undervattensfilm från Stilla havet. 


Vem är rädd för spindlar och hajar? 


U11107- 5 




Sjöhästyngel 


V 3761 

Sjöhästens yngel föds ur hannens magficka. Efter födseln får 

de klara sig på egen hand. Del 5 av 20 i en serie om djurungar. 

Sjön 











en sjö. 

F1398 Stora Barriärrevet 


B51888 

På och omkring Stora Barriärrevet finns ett rikt djurliv med 

många säregna former. Visar även uppkomsten av en korallö. 

Så lever grodan 


U00600-18 

En spännande bok för unga vetgiriga om hur grodan lever. 

Fotografen har i skickliga, närgångna bilder följt en groda 

genom olika stadier i livet och tecknaren levandegör berättelsen. 

Här finns fakta som kan roa alla och som inte så många 

känner till. 


Fiske i älv och sjö 


U98723- 4 

Fiske med olika verktyg i Malungs fiskerika sjöar och bäckar 

under ledning av fiskeguiden Gabriel Elfström. Örjan Klein 

tillreder sedan ädelfisken enligt sina läckra recept. Täpp Lars 

berättar traktens fiskehistoria om tomtar och troll. 

Ännu mer Runt i naturen 

Fisk-ÄGG 


De första dagarna i en kampfisks liv. 

Fåglar 


Kuster 


SWF3470 







Den långa resan hem 

Fly Away Home 


(engelskt tal, svensk text) Ett otroligt, charmigt och sant 

dramatiskt äventyr om en flock gäss. En alldeles betagande 

film som du sent kommer att glömma!13-åriga Amy har förlorat 

sin mamma och bor hos pappan som hon aldrig riktigt känt. 

Ständigt plågad av saknaden efter sin mor, tillbringar hon 

större delen av sin dag med att vandra i skog och mark. En dag 

hittar hon ett övergivet gåsrede fyllt med ägg! (regi: Carrol 

Ballard, medv: Jeff Daniels, Anna Paquin) 

U84554- 1 Djur på en savann 

Maraboustorken 


Vi följer Maraboustorken Mabu under hans dag. 




U99298- 2 Fågel-liv 

Höst 


U99298- 3 

Bo i Sverige och flyga söderut på vintern. Eller bo i Marocko 

och flyga norrut på sommaren. Det är ett Dubbel-liv. 

Fågel-liv 

Vinter 


U99298- 1 

Äta frön och frusna rönnbär. Slåss med ekorren om gammalt 

bröd. Det är ett Vinter-liv. 

Fågel-liv 

Vår 


U21228- 1 

Hitta en partner. Få ungar. Klara ungarna från alla faror. Det är 

ett Vår-liv. 

Kenen koti 

Latokoti – Hemmet i ladan 


U21228- 9 

Latokodissa tapaamme tuulihaukan, tervapääskyn ja lepakon 

Kenen koti 

Ruovikkokoti - Hemmet i vassen 


U21228- 8 

Ruovikkokodin suojassa on vesilintujen poikasten turvallista 

elellä. 

Kenen koti 

Tunturikoivikkokoti - Hemmet bland fjällbjörkarna 


U91554- 9 

Tunturikoivikon runsaslukuiset sääsket ovat maittavaa ruokaa 

monille pikkulinnuille. 

Kungsfiskaren 


Från sin gren vaktar han sitt revir, samtidigt som han spejar 

efter fisk i vattnet. Snabbt dyker han sedan efter sitt byte under 

vattenytan. 

U82165-13 Naturbilder 

Bofink 


U82165-25 

Näst efter lövsångaren är bofinken den vanligaste fågeln i 

Sverige. 

Naturbilder 

Domherre 



Ejder 



Fågelbordet 



Grönfink 


U82165-29 

Grönfinken finns både i städerna och på landsbygden vinter 

och sommar. 

Naturbilder 

Koltrast 



Lövsångare 



Näktergal 



Nötväcka 



Skrattmås 



Stare 



Svalor 




Fåglar 


Svanar 



Svartvit flugsnappare 



Sånglärka 



Sädesärlan 



Talgoxe 











U11108- 3 




Flax. Väldigt ovanliga fåglar 


Även en vanlig fågel kan vara ovanlig någon annanstans. 

Pilgrimsfalk och mandarinand berättar något helt annat om 

ovanlighet än vad skatan gör. 


Fågelön 


Längst ut i yttersta havsbandet ligger fågelön. Där har naturfilmaren 

Ingemar Lind följt fågellivet under ett år, från vår till 

vinter. 


Isfiske i vinterskärgård 


På blanka isar över milsvida havsfjärdar går färden ut mot 

fiskestället. Vi får där lära oss hur man lägger nät under isen. 

En film av Ingemar Lind. 


Konservatorn 


Naturkännaren och konservatorn Hjalmar Fleischer visar oss 

hur man stoppar upp en fågel. Ett yrke som kräver stor 

kunskap och kärlek till naturen. En film av Ingemar Lind. 


Noaks ark 


U91155- 2 

På färjan mellan Blidö och Yxlan i Roslagen häckar varje år 

flera par hussvalor samt minst ett par fiskmåsar. Två gånger 

per timme åker alltså dessa fåglar mellan öarna ombord på 

färjan. Man kan på bekvämt närhåll från bil följa fåglarnas 

familjeliv i denna konstgjorda bullriga miljö. 


Silvertärna 


På fyrplatsen Svenska Högarna i Stockholms skärgård häckar 

silvertärnan Silvia. Hon har under sin livstid hunnit flyga lika 

långt som till månen, tur och retur. 


Skogsfåglar 


U91155- 4 

Rödhake, taltrast, grönsångare. Tre vanliga skogssångare, var 

och en med sin mycket typiska sång skildras i den här filmen. 


Svarthakedopping 


I en liten tjärn någonstans i Södermanland har filmaren på 

nära håll följt de färggranna doppingarnas familjeliv. 

48

Fåglar NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Vingslag maj special 


(SVENSKTEXTAT) Om flyttfåglar. Bla om flygteknik, folktro 

och ringmärkning på Ottenby fågelstation på Öland. Bearbetad 

och kortad version av Vingslag Maj från 2001. 


Vingslag oktober special 


U91155- 6 

(SVENSKTEXTAT) Om flyttfåglar. Fåglarnas orienteringsförmåga, 

nordiska svalor i Sydafrika och flyttfågelräkning vid 

Falsterbo. Porträtt: Fiskgjuse. Kortad och bearbetad version av 

Vingslag Oktober från 2001. 


Vitryggig hackspett 


I trakterna av nedre Dalälven, ett av de få ställen där denna 

utrotningshotade hackspett finns kvar, har filmkameran följt 

den under ett år. 


Våra vänner fåglarna 


Lär dig känna igen fåglarna på deras läten. Vi får också vara 

med om elevers egen gökotta klockan halv sex på morgonen 

medan föräldrarna ännu sover. 


Örnåteln 


På en liten ö i Roslagens ytterskärgård utfodrar naturfilmaren 

Ingemar Lind havsörnar under vintern. Från hans gömsle där 

får vi följa de stora fåglarna på närhåll. 


Grisslans unge 


Om spetsbergsgrisslans ungar som gör en första livsfarlig 

flygtur till havet. Del 6 av 20 i en serie korta filmer om djurungar. 


Pingvinungen 


Kortfilm om pingvinungar på Antarktis. I pingvinkolonin är 

det viktigt att hålla koll på sina föräldrar. Del 10 av 20 i en 

serie om djurungar. 

L21163- 2 Småhälsningar 

Bisses vykort 

5 min till 5 år 2002 Radioprogram 

V 3455 

Bisse falk skickar vykort från sin resa till Antarktis. 

Svenska fåglar 


Videon är uppdelad i tre delar. Del 1 visar fågeln, man hör 

sången och läser namnet. Varje art presenteras i tre till fyra 

vackra bilder. Av bilderna framgår tydligt fågelns utseende och 

typiska kännetecken men också något av den miljö där arten är 

vanlig. (10min) Del 2 visar varje fågelart i en bild med en 

siffra samtidigt som sången spelas upp. (4min) Del 3 är för 

de verkliga experterna! Endast en siffra visas i rutan tillsammans 

med sången. (4min) 

V 27B Vad gör egentligen forskarna 

Flyttfåglarnas olösta gåta 


Vad är det som gör att fåglar flyttar och kan hitta hem igen? 

Orienterar de sig med hjälp av ett magnetsinne? Deponerad av 

Foskningsnämnden. 


April 


Om flyttfåglar. Bl a om parningsritualer i fågelvärlden, trandans 

och fågeljakt på Malta. Den svenska inramningen utspelar 

sig vid Trandansen vid Hornborgarsjön i april. Inslag: 

Fågelhannarnas kamp att erövra ett revir. Rastplatser - fåglarnas 

bestämda viloplatser under flyttningarna. Fågeljakt på 

Malta - om illegal jakt på rovfåglar. Rekord -längsta flygningen 

på en måltid - kärrsnäppa. Parningsritualer. Fågelporträtt: 

Svartvit flugsnappare. Livet vid en fågelsjö. Del 2 av 5 . 


Maj special 


Om flyttfåglar. Bla om flygteknik, folktro och ringmärkning på 

Ottenby fågelstation på Öland. Bearbetad och kortad version 

av Vingslag Maj från 2001. 


Mars 


U21127- 1 







Vingslag 

Mars special 


U11171- 5 

Om flyttfåglar. Varför kommer fåglarna till Norden varje vår? 

Eilat i Israel är rastplats för flyttfåglar på väg. Porträtt: sädesärla. 

Kortad och bearbetad version av Vingslag Mars från 2001. 

Del 1 av 5. 

Vingslag 

Oktober 


Norden töms på fåglar. Hur hittar de till sina övervintringsplatser 

och vad gör fåglarna där? Samnordiskt fågelprogram. 

Del 5 av 5. 


Oktober special 


Om flyttfåglar. Fåglarnas orienteringsförmåga, nordiska svalor 

i Sydafrika och flyttfågelräkning vid Falsterbo. Porträtt: 

Fiskgjuse. Kortad och bearbetad version av Vingslag Oktober 

från 2001. 


September 


Nordiskt flyttfågelprojekt. Fåglarna lämnar Norden. Ringmärkning 

och satellitpejling avslöjar var de tar vägen.UR:s 

ramhistoria är inspelad på Landsort i Stockholms skärgård. 

Inslag: Driften att flytta på hösten.Faran med fåglar och flygtrafik. 

Vadehavet, viktig rastplats vid danska kusten. Porträtt: 

gök. Om ringmärkning. Rekord: silvertärnan, fågeln som 

flyttar längst. Satellitpejling av fiskgjuse(UR). Del 4 av 5. 


September special 


Om flyttfåglar. Varför lämnar fåglarna Norden på hösten? Om 

faran när fåglar och flygplan väljer samma vägar. Ringmärkning 

på Landsort. Fågelporträtt: Gök. Kortad och bearbetad 

version av Vingslag september från 2001. 

Groddjur 


Koti ojassa - Hemmet i diket 


Ojassa vesilisko heiluttelee häntäänsa naaraalle houkutellakseen 

sen paritteluun. Se elelee veden alla syöden hyttysen ja 

sammakon toukkia välillä ilmaa veden pinnassa naukaten. 

Ojassa elelee myös muita pieneläimiä. 


Kotilampi – Hemmet i dammen 


U21127- 8 

Keväällä kerääntyvät rupikonnat lammen rannoille parittelemaan. 


Paddan 


Den Vanliga paddan måste ta sig ner till vattnet på våren. Där 

väntar traktens alla andra paddor. Följ den unga hanen som 

trasslar sig ner mot sjön. Ska han hinna dit medan det finns 

honor kvar att para sig med? Han kanske kan försöka ta en 

hona från någon annan i värsta fall. 




Vem är rädd för grodor och fladdermöss? 


U11107-12 




Grodyngel 


Om grodans förvandling från ägg till vuxen. Farorna lurar i 

och runt vattenpölen. Del 12 av 20 i en serie korta filmer om 

djurungar. 

V 3754 Tre grodor och en padda 


U98723- 2 

I en film av Astrid Bergman Sucksdorff får vi se klockgrodan, 

lövgrodan, åkergrodan och den vanliga paddan. 


Grod-ÄGG 


De första dagarna i en barnmorskegrodas liv. 

Leddjur 


V 3465 Fjärilar 


V 3174 

Fjärilar är viktiga insekter i naturen, de för pollen från blomma 

till blomma. Men de är också mycket vackra. 

Insekternas värld 


U11108- 5 

Programmet visar bl a: Fortplantningen hos bl a gräshoppor, 

husflugor, huvudlöss och parasitsteklar. Råd ges också om hur 

man blir av med huvudlöss. Besprutning med gifter inom 

jordbruket och de negativa konsekvenser det medför. 


DYK ner till sjöpungarnas land! 


Hjärnan försvann när sjöpungen blev vuxen. Sjöstjärnan kastar 

sin arm och springer. En brännmanet suger i sig den sista 

ringen av öronmaneten. En vanlig dag en bit ut i havet. 


KRYP.. 


U00611- 4 

..som äter allt ..som pratar med varandra ..som invaderar i 

trupper. 


KRYP.. 


U00611- 5 

..som parar sig på märkliga vis ..som bygger ..som flyger. 


KRYP.. 


U00611- 6 

..som försvarar sig ..som lever i vattnet ..som gör spår efter sig. 


KRYP.. 


U94030- 5 

..som har roliga ögon ..som lever på otroliga ställen ..som 

jobbar som dödgrävare. 


Kräftan 


U21127-16 

Är bläckfisken en delikatess så är kräftan det än mera - åtminstone 

här i Sverige. Vi får se hur kräftan lever i vattnet. Vi får 

veta lite om miljöpåverkan och kräftpesten, om fångsten och 

festen. 


Kräftliv 


U99293- 4 

Kräftors liv. Filmat under ett år. 


Vem är rädd för spindlar och hajar? 




Groddjur 


Fjärilslarven 


V 3464 

Om förvandlingen från glupsk larv till tjusig fjäril. Del 14 av 

20 i en serie kortfilmer om djurungar. 

Skalbaggar 


V 3847 

Skalbaggar är de djur på jorden som finns i flest arter, och man 

hittar dem nästan överallt. 


Fjärilar 


U98723- 3 

Vi tar en flygtyr med naturens mest tilldragande varelser. Följ 

deras förvandling från larv till flygfärdig fjäril. Vi ser fjärilar 

från världens alla hörn och får ta del av både fakta, mytologi 

och historia kring deras betydelse för människan. 


Fjärils-ÄGG 


De första dagarna i en nattfjärils liv. 

Kräldjur 

U21228-10 Kenen koti 

Kantokoti -Hemmet i stubben 


U21228- 3 

Kanto on sisliskon turvapaikka, mutta se paistattelee mieluiten 

päivää lämpimällä kivellä. 

Kenen koti 

Rantakoti – Strandhemmet 


Rantakodin kallioilla ja vedessä luikertelee rantakäärme etsien 

itselleen syötävää. Pienten sammakkojen kannattaa olla varuillaan. 


Kameleonten Emil - när lejonen sover 


U00712-10 



Kameleonten: Emil byter gren 


U11108- 8 

Fyra minuter i en kameleonts liv. 


Kameleonten: Emil i Hollywood 


U00712-11 



Kameleonten: Emil på en söndag 


U99293- 5 



Vem är rädd för ormar och myror? 


U11107-15 




Sköldpaddsungen 


Havssköldpaddan kläcks i en grop på stranden och måste 

snabbt ta sig till havet. Del 15 av 20 i en serie kortfilmer om 

djurungar. 


Ödleungen 


En varan, en blivande jätteödla, kläcks i värmen från termitstacken. 

Del 18 av 20 i en serie kortfilmer om djurungar. 

Kemi 









50

Kemi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 3540 Elektronik & Teknik 1 

Halvledare Dioder Logiska kretsar 


Denna film beskriver i korta episoder om ca 4 minuter tekniska 

och elektroniska principer, komponenter samt tillämpningar. 


Transistorer Transistoreffekt Integrerade kretsar 


Filmen beskriver i korta episoder om ca 4 minuter tekniska och 

elektroniska principer, komponenter samt tillämpningar. 

V 553 En massa ved blir papper 


Från skogen får vi papper, trävaror och fiberskivor. Filmen 

visar avverkning och tillverkning av pappersprodukter. 

Deponerad av Skogsindustrierna. 


Ammoniak- kvävegödning 


U98717-14 

En skollaboration för årskurs 9 och gymnasiet. 

Experimentet 

Elektrolys av en lösning 


U98717-13 

En skollaboration för årskurs 9. 

Experimentet 

Elektrolys av en smälta 


U00629- 4 


Experimentet 

Exoterma - endoterma reaktioner 


U00629- 6 


Experimentet 

Katalysatorer 


U98717-17 


Experimentet 

Kolets kretslopp 


U98717-18 


Experimentet 

Kvävets kretslopp 


U98717- 2 


Experimentet 

Luft - syre och kväve 


U00629- 2 


Experimentet 

Plaster - polymerisation 


U00629- 5 


Experimentet 

Reaktionshastigheter 


U98717- 3 


Experimentet 

Reduktion av metalloxider 


U98717- 1 


Experimentet 

Råolja - fraktionerad destillation 


U00629- 3 


Experimentet 

Svavel - svavelsyra 



V 3331 Från råolja till bensin 


V 3976 

En film som visar många av de produkter som vi dagligen 

använder, och som ytterst härstammar från råolja. Filmen 

beskriver tydligt i livebilder och animationer den ganska 

komplicerade process, som sker i raffinaderiet där råoljan 

"omvandlas" till en rad olika oljeprodukter. 

Fysiska fenomen 

Osmos 


V 3901 

















V 3112 Grundämnen i kemiska föreningar och blandningar 


V 3501 

Det finns mer än 100 grundämnen. De flesta förekommer i 

kemiska föreningar eller blandningar. Merparten av naturens 

ämnen är blandningar och i dem har ämnena behållit sina egna 

egenskaper. 

Högtryck 


Den här filmen handlar om höga tryck och vad du som 

gasanvändare ska tänka på för att säkerheten inte ska äventyras. 


I skafferiet 














































V 2011 Luftkonster 


U21410- 1 

För 25 år sedan var de flesta av dagens användningsområden 

för luftgaser helt okända. Ingen kunde ana den exlosionsartade 

utveckling som luftgaser skulle komma att få 

inom de mest skiftande områden. Idag används luftgaserna bl a 

för att förbättra processtyrning, öka produktiviteten och skydda 

processer. Ja, luftgaser används t o m som läkemedel. Den här 

filmen vill visa en del av luftgasernas oändliga möjligheter - 

men också stimulera till kreativt tänkande kring nya användningar. 

Ramp 



U21410- 4 











Ramp 



U31400- 4 






























Kan mjölk bli plast? 


Att man gör plast av olja vet väl de flesta, men kan man göra 

plast hemma i köket? Av mjölk och... ja det får vi se. 



Kemi 

V 3908 Salt 

Ett livsnödvändigt ämne 


Följande moment behandlas: 1. HISTORIK: Historisk betydelse, 

salthandeln, salt som valuta. 2. VANLIGT SALT: Förekomst. 

Kemiska egenskaper. Salthalter. 3. SALT och 

ORGANISMERNA: Levande organismers behov av salt: djur, 

växter, människa. Vätskebalansen. Effekter vid brist respektive 

överskott av salt. 4. SALTUTVINNING: Fyndplatser och 

olika utvinningsmetoder. 5. SAMMANFATTNING: Repetition 

av programmets huvudpunkter. 

V 3197 Så uppstod liv på jorden 









Gipsen omkring oss 


Gips till benbrott, byster och byggen.Hur kan en gipskopia bli 

bättre än originalet?Varifrån kommer gipsen omkring oss?Och 

varför smakade ölet i Burton och London annorlunda?Lars-Erik 

Åström undrar och får svar i UR-serienTeknik nu och då - 

om vardagsteknik.Medverkande: Martin Eriksson från 

Gyproc, Elisabet Tebelius-Murén från Nationalmuseum. 


Lim och klister 


Hur limmar lim?Hudlim, benlim, munlim och Björnklister- 

Lars-Erik Åström är nyfiken på lim och klister 


Vårda varsamt 


Om att bevara arvegods och sådant som skall bli det.Lars-Erik 

Åström intervjuar konservatorn Christina Lindeqvist 

L00550-10 Teknik nu och då 

Överkörd svart massa 


I Mose farkost, på Nationalmuseum och så på gator och vägar 

förstås.Lars-Erik Åström är nyfiken på vanlig asfalt. 

U98721-X 7 Teknik och vetenskap 

Astronomernas instrument 


Dagens astronomer använder många olika metoder för att 

utforska vårt universum, alltifrån optiska teleskop till avancerade 

satelliter. Vi möter astronomerna och deras metoder. 


Forntida teknik 


Innan dagens arkeologer börjar gräva efter fynd från forntiden, 

har de undersökt platsen med moderna mätmetoder, som 

metalldetektorer och georadar. Genom fynden kan de sen 

fastställa hur forntidens teknik fungerat, och på historiska 

museet kan man ta del av fynd och kunskaper. Där finns 

stenyxor, stenknivar, gjutformar för brons och ugnar för järnframställning. 

Följ med och se hur arkeologerna arbetar, och 

vad som finns att se av historisk teknik 

U98230-X11 Teknik och vetenskap 

Från kisel till datachips 


Vi följer tillverkningen av datorernas minsta byggstenar och 

ser hela tillverkningen från konstruktionen ända in i de renrum 

där operatörerna går klädda som rymdvarelser i renrumsdräkter 

därför att minsta dammkorn kan skada produkterna. Här får vi 

se hur man tillverkar detaljer som är mindre än en tusendels 

millimeter. Det är denna teknik som möjliggör dagens IT. 

52

Kemi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Från malm till metall 


Om hur man framställer en av IT-ålderns viktigaste metaller. 

Vi har besökt gruvor i Skelleftefältet och sett den nyss nedsprängda 

malmen fraktas upp till det intressanta anrikningsverket 

där malminnehållet tages till vara. Vi såg hela processen och 

följde sen med sligen till smältverket i Rönnskär där man 

framställer den högrena koppar som är grunden för dagens 

IT-utvecklingen. 


Jorden från satellit 


Sedan årtionden rör sig ett nät av satelliter kring jorden.De har 

alla möjliga uppgifter från att karlägga jordytan till att utforska 

jordens omgivning med magnetiska stormar och väldiga 

partikelvindar från utbrott på solen. 


Kometernas ursprung 


Om svensk och europeisk forskning kring kometer och deras 

ursprung.Inspelningarna gjordes i anslutning till den spektakulära 

Hale-Bopp med astronomer i Uppsala när de studerade 

kometen från det nordiska teleskopet på ön La Palma. Docent 

Hans Rickman och astronom Johan Varell visar och och 

berättar i programmet. 


Kärnbränslet och miljön 


Länge har man diskuterat hur det förbrukade bränslet från 

kärnkraftverken och annat radioaktivt avfall skall hanteras. 

Sista delen av 6 i temat om miljö 2000. 


Objekt i universum 


I det här programmet tittar vi in i de kupoler som döljer astronomernas 

teleskop och andra instrument, och ser objekt som 

planeter,kometer, stjärnor, galaxer, nebulosor och kvasarer. 


Radioastronomi 


Ett program om svensk radioastronomisk forskning vid 

radioobservatoriet på Råö och det svenska teleskopet högt 

uppe i Anderna i Chile. Radioastronomen Lars Johansson visar 

och berättar. 


Rymdtekniken och månen 


En kort återblick på de tekniska lösningar som ledde till 

månlandningarna. Här ser du de tidiga månsonderna Mercury- 

och Geminikapslarna och slutligen Apollokapslarna, som förde 

astronauterna till månen och tillbaka. Se text-tv sid 870. 


Solen - en stjärna bland många 


Ett program om hur svenska forskare studerar solen.Vi besöker 

observatoriet i Saltsjöbaden och det svenska solobservatoriet 

på Kanarieöarna. Professor Scharmer visar metoder och 

spännande närbilder på solens kokande yta. Vi ser också 

häftiga satellitbilder av utbrott på solen. 


Så dateras föremål 


Besök på Naturhistoriska riksmuseet för att se vilka metoder 

forskarna använder för att fastställa åldern på mångtusenåriga 

föremål. 











Återvinning i IT-åldern 


Hur återvinns IT-ålderns metaller ur IT-skrot och gamla 

apparater och hur blir detta en del av kretsloppet? 

V 3270 Textilfibrer på konstgjord väg 


U21108- 9 

Vad är egentligen nylon, dralon och viskos? Filmen berättar 

om hur dessa material tillverkas av olja och trä samt hur 

fibrerna spinns och blir till tyg och garner. Filmen redogör 

också för fibrernas olika egenskaper och hur viktigt det är att 

sköta dem på rätt sätt. 




V 3706 










Varför brinner det? 


V 3347 

Eld är en mäktig naturkraft. Vi kan inte leva utan den - men 

tappar vi kontrollen förgör den allt i sin väg! Under hela 

mänsklighetens historia har man därför strävat efter större 

kunskap om hur elden fungerar. En brand har tre beståndsdelar 

- värme, syre och bränsle. I filmen får du veta hur var och en 

av dessa påverkar elden, och hur man med utgångspunkt från 

den kunskapen effektivt kan bekämpa en brand. Bland annat 

får du se hur räddningstjänsten bekämpar eldsvådor som t.ex. 

husbränder och skogsbränder. 

Världshaven 






U96134-10 Äventyr i teknikens Europa 

Mjölkens väg från ko till konsument 


Om pastöriseringens betydelse. 

Fysik 














V 3903 Att färdas till lands 

Förr och nu 


U95502- 4 

Följande moment behandlas : 1 . INTRODUKTION : Det 

ursprungliga behovet av transportmedel . 2 . DE FÖRSTA 

ÅKDONEN : Hjulet uppfinns : de tidigaste vägarna byggs av 

romarna : utvecklingen mot allt bättre färdmedel . 3 . ÅNGA , 

EL OCH BENSIN : Den industriella revolutionen : Ånglokomotivet 

, järnvägar , diesellok , spårvagn , höghastihetståg 

, mono - rail . 4 . TVÅ - HJULINGAR : Cykelns utveckling . 5 

. BILAR : Bilens utveckling från Karl Benz trehjuling till el - 

bilen . Miljöproblemen . 6 . SAMMANFATTNING : Repetition 

av programmets huvudpunkter . 

Barnens Verkstad 

Kan man fånga regnbågen? undrar Nisse och Klara 


V 3799 

Nisse och Klara upptäcker en regnbåge och undersöker om de 

kan göra en. 

Bröderna Wright erövrar luften 


Följ med på en historisk resa. Möt några av de människor som 

var med och upplev händelserna genom dem... Redan i slutet 

av 1800-talet drömde människan om att lära sig flyga. Men det 

var först efter att två excentriska bröder från Ohio öppnade sin 

cykelaffär, som drömmen kunde förverkligas. Deras brinnande 

intresse och tekniska förmåga blev det som slutligen gav 

människan förmågan att erövra även luften. 

V 2042 Den blå planeten 

Oceanerna 


Världshaven täcker mer än 2/3 av jordklotet och är den enda 

hittills outforskade delen av vår planet. Nu försöker forskarna 

lösa oceanernas gåta och gör samtidigt märkliga upptäckter. 


Reduktion av metalloxider 



U99862- 1 Fysikresan 


Här visas exempel på Problembaserat Lärande (PBL) på temat 

astronomi. Lärarens roll och erfarenheter av PBL diskuteras. 

Läraren organiserar undervisningen och arbetar fram intressanta 

problemställningar. Lärarens roll blir att vara en reflekterande, 

något tillbakahållen, handledare. På det viset lär sig lärarna 

mycket om hur elevererna resonerar, vilket kastar nytt ljus på 

deras förvärvade kunskaper. En annan aspekt på PBL är det 

metakollektiva lärandet, där eleverna lär sig om hur man lär 

sig. En konsekvens av PBL är att eleverna , i jakten på sina 

svar, söker svar utanför skolans område genom studiebesök 

och genom Internet. Dessutom I om www.fysik.org, som drivs 

av Nationellt resurscentrum för fysik i Lund. 



Här berörs det allra minsta, mikrokosmos, och diskuteras 

metoder för hur fysikundervisningen ska kunna skapa ett större 

engagemang. Särskilt tjejer kan känna att fysiken inte har 

beröringspunkter för dem. Den kände norske pedagogen, Svein 

Sioberg, arbetar med metoder för att göra fysikämnet mer 

tillgängligt. Han menar att man kan inte ha en särskild "fysik 

för flickor" men pekar på historiska gestaltningars möjligheter 

att uppvisa fysikämnet på ett nytt sätt. Han menar också att 

fysiken måste placeras i ett socialt sammanhang. Det är i 

slutändan en demokratifråga att ge fysikämnet en vidare 

betydelse. Exempel på dramagestaltningar av fysikens historia, 

en metod som kan både engagera eleverna och ge dem mer 

bestående kunskaper. 



Fysik 



U99862- 4 

Om solens och människans inverkan på vår livsmiljö. Här 

visas hur växthuseffekten och uppvärmningen av atmosfären 

kan illustreras i laboratoriemiljö. Den kände norske pedagogen, 

Svein Sioberg, menar att undervisningen måste inriktas 

mot både naturvetenskapens produkter och processer, det vill 

säga både de tankar och lagar som naturvetenskapen skapat 

och de metoder och den problemlösning man nyttjar sig av för 

att komma fram till resultaten.Grundskoleelever gör bl a egna 

undersökningar om UV-strålningen från solen och testar olika 

medel och material som kan skydda oss mot solens skadliga 

strålar, såväl inomhus som utomhus. Forskare visar också 

metoder för att mäta och påverka mängden av giftiga utsläpp i 

atmosfären. 

Fysikresan 


Om mikrovågor och arbetsmetoder som har sitt ursprung i 

öppna frågeställningar. Hans-Uno Bengtsson, docent i teoretisk 

fysik, tillreder ett mycket speciellt bakverk med vars hjälp 

han förklarar mikrovågsugnens funktion. Svenska elever 

hävdar sig väl internationellt sett, utom när det gäller naturvetenskapligt 

arbetssätt. Programmet visar exempel på en 

pedagogisk metod där nyckelorden är: fundera, argumentera, 

undersöka. Eleverna ges i uppdrag att formulera en hypotes om 

hur den så kallade Galileos termometer fungerar. Genom att 

presentera sina teser inför klassen ges gruppen möjlighet att 

argumentera för och emot olika hypoteser, vilket kan leda till 

att hypoteserna prövas i nya experiment. 



V 3976 

Fysisk fysik är temat. Med hjälp av upplevelsefysik får eleverna 

möjlighet att leva sig in i fysiken.. Det blir i simhallar och 

gymnastiksalar som fysikens lagar får sin förklaring. Med 

hjälp av videokamera illustrerar eleverna själva begrepp som 

acceleration och kastparabel m.m Det handlar också om killars 

och tjejers olika förhållande till fysiken i skolan och hur deras 

attityder kan påverkas. Sylvia Benckert, universitetslektor i 

fysik på Umeå universitet, kopplar frågan om könets betydelse 

för att tillägna sig fysikundervisningen till språkbruk och 

traditioner. Hon berättar också om vikten av flickornas betydelse 

att få synas i fysiksalen. 

Fysiska fenomen 

Osmos 


V 3501 






Högtryck 


Den här filmen handlar om höga tryck och vad du som 

gasanvändare ska tänka på för att säkerheten inte ska äventyras. 


Eld - ingen rök utan kemi 


U31600- 1 

Träffa eldkonstnärerna i Hälleforsnäs som skulpterar, uppträder 

och musicerar med hjälp av elden. Men vad är eld egentligen 

och hur uppstår en brand? Dessutom bjuder vi på en 

miniserie i Starletformat med brandhjälten Anna Charlotta i 

huvudrollen. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. 








Gunnarson. 

V 2047 Jordens framtid 

Påverkan av människan 


På senare år har forskarna gjort viktiga upptäcker, som både 

kan förklara hur liv uppstått på jorden och hur det en gång kan 

komma att utplånas. 

54

Fysik NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 2045 Jordens gåvor 

Resurser 


V 3912 

I tusentals år har vi människor varit på jakt efter de naturtillgångar 

som jorden gömmer rikedomar som hjälpt till att skapa 

civilisationer och hålla dem vid liv. När vi nu fått tillgång till 

allt effektivare hjälpmedel i vårt sökande, börjar vi också inse 

att jordens resurser är begränsade. 

Kraft och rörelse 


V 3914 

1. INTRODUKTION: Exempel på begreppen kraft och rörelse. 

Avståndskrafter. 2. OLIKA KRAFTER: Deformerar eller 

skapar rörelse. Friktion. Dynamometern. Samverkande och 

motverkande krafter. 3. KRAFTMOMENT och ROTATION: 

Rörelse kring en fix punkt . Kraftpar. 4. SAMMANFATT- 

NING. 

Krafterna som styr universum 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: De 

fundamentala krafterna. 2. GRAVITATIONSKRAFTEN: 

Einsteins respektive Newtons teorier. Newtons gravitationslag. 

Gravitationskraft/tyngd/massa. Fallande kroppars acceleration. 

3. ELEKTROMAGNETISK KRAFT: Den sammanhållande 

kraften. Elektrisk laddning/urladdning. Kompassen och de 

geografiska och magnetiska polerna. Elektricitet/magnetism. 

Elektrisk energi. 4. KÄRNKRAFTER: Atomkärnans uppbyggnad 

och de sammanhållande krafterna. Elektromagnetisk 

strålning. Den svaga och den starka kärnkraften. Kraften som 

formar materian. Kärnkraft som energikälla. 5. SAMMAN- 

FATTNING 


I skafferiet 











































V 3524 Ljus och elektromagnetiskt spektrum 


Grundläggande genomgång av hur elektromagnetiska svängningar 

upp- för sig. Tydliga exempel på egenskaper samt hur 

vi utnyttjar de olika delarna av spektrat. 

V 2011 Luftkonster 


V 3902 

För 25 år sedan var de flesta av dagens användningsområden 

för luftgaser helt okända. Ingen kunde ana den exlosionsartade 

utveckling som luftgaser skulle komma att få 

inom de mest skiftande områden. Idag används luftgaserna bl a 

för att förbättra processtyrning, öka produktiviteten och skydda 

processer. Ja, luftgaser används t o m som läkemedel. Den här 

filmen vill visa en del av luftgasernas oändliga möjligheter - 

men också stimulera till kreativt tänkande kring nya användningar. 

Maskiner och motorer 


1. INTRODUKTION - Olika typer av maskiner och kraftkällor 

samt bränslen. 2. ÅNGMASKINER - Historik, Newcomen, 

Watt m fl: teknisk funktion/princip, tillämpningsområden: 

Ångturbinen. 3. FÖRBRÄNNINGSMOTORER - Teknisk 

funktion hos 4-taktsmotor, 2-taktsmotor, dieselmotor: För- och 

nackdelar med respektive system. Gasturbinens princip. 4. 

SAMMANFATTNING - Repetiton av programmets huvudpunkter. 


Jordstrålning - verklighet eller pseudovetenskap? 


C 17 

Det pratas mycket om vad jordstrålning har för påverkan på 

oss människor. Men finns det verkligen ett sådant fenomen? 

Kan sömnen påverkas av att man sover på ett s k currykryss? 

Vi följer med Kathinka Lindhe bl a på en slagrutekurs. Nils-Axl 

Mörner, docent i geologi var skeptisk mot slagrutor och 

jordstrålning, men blev så småningom övertygad om att det 

fungerar. Fysikern Hans-Uno Bengtsson har en helt annan 

åsikt - jordstrålning finns inte!Träffa också Ulla och John 

Hamilton i Skara som hävdar att jorden har en egen puls och 

att gamla stensättningar, som t ex Stonehenge, var platser där 

våra förfäder samlade upp jordens energier. 

Multimedia Stål 


V 3913 

Ett faktaspäckat läromedel om stål och stålindustri på 

CD-ROM med många interaktiva och laborativa inslag. 

Följande avsnitt behandlas: Stålets egenskaper och struktur, så 

tillverkas stål, så används stål, stålindustrin och marknaden, 

stålföretaget (ekonomisimulering), stålet och miljön, att arbeta 

i stålindustrin, stålet i historien och stålet i framtiden. 

Newtons rörelselagar 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: Några 

vetenskapliga framsteg på 1600-talet. 2. TRÖGHETSLAGEN: 

Lagen tillämpad på kroppar i rörelse och i vila. Friktionskraft. 

3. RÖRELSELAGEN: Acceleration. Massa respektive tyngd. 

Gravitation/Tyngdlöshet. 4. LAGEN OM KRAFT OCH 

MOTKRAFT: Exempel med jetmotor, vapenrekyl och helikopterrotor. 

5. SAMMANFATTNING 

V 3920 Newtons vagga Del 1 


V 3921 

Sir Isaac Newton besvarar frågorna om vem som spelats störst 

roll för fysikens grunder med en snabb historisk överblick. Han 

definierar dessutom bland annat rörelse, hastighet, acceleration 

samt andra termer man behöver veta för att förstå Newtons 

rörelselagar. 

Newtons vagga Del 2 

Newtons första och andra rörelselag 


Här beskrivs Newtons första och andra rörelselag. Här besvaras 

också frågorna: Vad faller fortast, en melon eller ett äpple? 

Vilka krafter styr rörelse? Vad är tröghet, kraft, acceleration 

och motstånd? 

V 3922 Newtons vagga Del 3 

Newtons tredje lag och gravitationslagen 


Här förklaras Newtons tredje lag och gravitationslagen. Här 

ges t.ex. svaret på hur ett plan kan sväva över marken? Varför 

månen stannar kvar i skyn medan ett äpple faller till marken. 






U21410- 1 







Ramp 



U00712- 2 












På jakt efter det övernaturliga 


U00617- 6 

Spöken och parapsykologi. Del 2 av 3. 

Skolakuten 

Barn och stress hör inte ihop 


Hur förebygger skola och hem att barn drabbas av vuxnsjukdomar 

som utbrändhet och stress och hur repareras den 

skada som redan skett? 

V 3310 Strålning 


V 2085 

Vi utnyttjar idag både naturlig strålning och strålning från 

konstgjorda källor. Strålning medför både nytta och risker för 

oss. Syftet med videon är att informera om strålning och dess 

verkan, samt hur, var och när den förekommer. 

Stålets Ansikten 


L00550- 7 

I anslutning till Jernkontorets (den svenska stålindustrins 

branschorganisation) 250-årsjubileum anordnades bl.a. utställningen 

Stålets Ansikten på Tekniska Museet i Stockholm, från 

vilken större delen av videon är hämtad. 


I gängans spår 


V 3071 

När ljudkonstnären Hanna Hartman studerade på DI gjorde 

hon detta program om skruvar 

Tidmätning och kalendrar 


U21108- 9 

Vad är egentligen tid och hur har människan mätt tid och 

konstruerat kalendrar genom årtusendena? Vem har konstruerat 

vår kalender och när gjordes det? Vad grundas den på? Hur 

kommer det sig att 10 dagar försvann i oktober 1582? Varför 

är år 2100 inte skottår fast det är jämnt delbart med fyra? 




V 27D 










Vad gör egentligen forskarna 

Håller det? 


Tunnväggiga konstruktioner kan vara mycket starka, men blir 

försvagade av små felaktigheter, t ex småbubblor. Produktion: 

Forskningsrådsnämnden. 



Fysik 

V 3352 Vad är ljus 


V 3706 

Introduktion - frågeställningar. Ljusets natur - fotoner, elektromagnetiska 

vågor, spektrum, ljus av olika frekvens. Ljuskällor 

- hur ljus alstras, hur färger uppstår. Ljusets utbredning 

- ljusets väg genom olika element. Ljusets hastighet. 




F1609 

Eld är en mäktig naturkraft. Vi kan inte leva utan den - men 

tappar vi kontrollen förgör den allt i sin väg! Under hela 

mänsklighetens historia har man därför strävat efter större 

kunskap om hur elden fungerar. En brand har tre beståndsdelar 

- värme, syre och bränsle. I filmen får du veta hur var och en 

av dessa påverkar elden, och hur man med utgångspunkt från 

den kunskapen effektivt kan bekämpa en brand. Bland annat 

får du se hur räddningstjänsten bekämpar eldsvådor som t.ex. 

husbränder och skogsbränder. 

Varför faller jag inte uppåt 


F1783 

Förklarar och ger exempel på tyngd och dragningskraft. Även 

balanserande krafter. 

Vart tar alla tappade ballonger vägen 


F1782 

Luften, som inte syns, är så stark så att den kan flytta på saker. 

Vad som händer gaser på hög höjd. 

Vart tar allt regnvatten vägen 


V 3905 

Vattnets kretslopp i naturen. 















F1785 Vilken är den största levande "varelsen" 


V 3347 

Storlek, är det höjd, längd, vikt eller volym? Vad är en varelse? 

Kan man ha olika åsikter om det? Rätt svar här kan överraska. 

Världshaven 






Astronomi 

U98715-11 Annat liv och andra planeter 


U98715-12 

Det kan finnas fler som tittar på det här programmet... Eller 

kan det inte? 

Asteroider, kometer och en sjungande stjärna 


F1406 

Vårt liv bestäms av en ständigt exploderande vätebomb som 

låter om man kommer nära. Men det gör man helst inte! 

Cosmic zoom 


En pojke ror en båt. Så börjar en lång zoomning bakåt. Du ser 

pojken, båten, sjön, staden, landet, världsdelen, Jorden, månen, 

solsystemet, Vintergatan. Sedan vänder zoomningen och vi 

åker tillbaka, och fortsätter mot pojkens hand, myggan, 

myggans snabel, blodet, blodkroppar till de innersta byggstenarna. 

Därefter återvänder vi ut igen till pojken som ror vidare. 

Ingen speaker som förklarar, enbart musik. 

56

Astronomi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

V 3525 En stjärnas liv 


Filmen visar hur stjärnor bildas och vad de består av. Vidare 

förklaras också uttrycken: röd jätte, vit dvärg, supernova, 

pulsar och svarta hål. 


3:e klass 


V 3958 

Hjälp Roybot att rädda världshistorien! Högt uppe på berget 

och djupt inne i Äventyrsklippan har rackarungen Klara Blixt 

använt sin pappas tidsmaskin för att ändra historien. Hon har 

sänt 25 robotar bakåt i tiden och de håller på att vända världen 

upp och ner. För att hitta robotarna och rädda historien, måste 

du nästla dig in i professor Blixts borg på berget. Tillsammans 

med Roybot ska du hitta ledtrådar som är gömda överallt 

i de 16 spelen och aktiviteterna. Sedan får du analysera ledtrådarna 

i en rafflande frågelek med Malte Monitor som programvärd. 

Skynda dig – världen blir mer galen för varje minut. 

Inne i Äventyrsklippan lär du dig matte, historia, vetenskap, 

konst, musik och mycket annat. Det finns tre olika svårighetsgrader 

och även en framst 

Genius 

Galileo Galilei 


U31600-11 

Genom århundradena har det ibland funnits människor som 

förändrat både sam- och framtiden. Som har förändrat världens 

sätt att tänka. Serien presenterar några av dessa och ger en 

inblick i deras liv och deras idéer. Galileo var en förkämpe för 

den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen. Han 

var en av dem som började tillämpa matematik på fysiska 

problem och fick stor betydelse inom bland annat fysiken. Men 

han var också en obekväm man; på kollisionskurs med kyrkan 

under hela sitt liv. Som vetenskapsman var han långt före sin 

tid och han banade väg för dem som kom efter honom. 


G-kraft bland stridspiloter och rymdambulanser 


U99985-10 

Träffa stridspiloten Anna Maltinger och hör hur hon förbereder 

sig för att klara g-krafterna under sina flygningar. Maria träffar 

den svenska industridesignern som inrett en rymdambulans åt 

NASA och ESA. Programledare: Maria Örtengren. 

Kosmos , astronomi - orienteringskurs 

De tidiga astronomerna 


U99985- 1 

Från Babyloniernas observationer till dagens rymdteleskop. Ett 

program från Utbildningsradion. 


Den stora smällen 


U99985- 8 

Det handlar om kosmologins populäraste teori- där allt börjar 

med en stor smäll-the big bang! 


En fråga om liv? 


Var är det troligt att det finns liv i vårt solsystem? Möt några 

exotiska miljöer långt från jorden. Ett program från Utbildningradion. 

U99985- 9 Kosmos , astronomi - orienteringskurs 

Jorden - den blå planeten 


U99985- 6 

Om jordens födelse, uppbyggnad och utveckling. Ett program 

från Utbildningsradion. 


Kometernas område 


U99985- 7 

Kometer är långväga resenärer från solsystemets utkanter. De 

undersöks och kartläggs av dagens forskare. 


Nedslag 


U99985- 2 

Ett program från Utbildningsradion. 


Oändligheten 


Se hur galaxer kolliderar och konsumerar varandra i ett ständigt 

expanderande universum. 


Svarta hål och mörk materia 


Möt teorier om de svarta hålen, den mörka materien och om 

kvasarerna. 


Vintergatan 


Det handlar om alla miljoner stjärnor och deras liv i vår galax. 


Vår egen stjärna 


Se solen som vår egen stjärna bland planeterna. 


Rymden 


Om att solen är en stjärna och om en råtta som hette Kometen, 

med Ernst Günther, Per Hägglund och Tove Jonstoij. 


Universum 


Om oändligheternas oändlighet och gamla härsan-tvärsan-universan 

med Ernst Günther, Per Hägglund och Linus Torell. 

U99291- 1 Livet på MIR 


En annorlunda videodagbok med astronauten Thomas Reiter, 

inspelad under 176 dagar i tyngdlöshetens land. 


del 1 


En mycket annorlunda videodagbok med astronauten Thomas 

Reiter. Inspelad bara 40 mil från oss. Rakt upp. 


del 2 


Astronauten Thomas Reiter berättar om de 176 dagarna i 

tyngdlöshetens land. 

V 3462 Människan på månen 


Den 21 juli 1969 tar människan de första stegen på månen. 

Neil Armstrong, amerikansk astronaut, tog det historiska 

steget. Han efterlämnade fotspår som aldrig kommer att 

utplånas av vinden i ett landskap som legat orört i miljarder år. 

U11172- 4 Ramp 

Vad skulle du vilja säga till världen? 


Om poetry slam. Om kärlek till ordet, om konsten att skriva 

och konsten att våga framföra det man skrivit. Programledaren 

Kajsa Antonell har bjudit in några unga ordkonstnärer. 

U11172- 6 Ramp 

Vet du vad du väger på månen? 


Hunden Lajka skjöts upp i en bana runt jorden 1957. Och 

sedan dess har det bara fortsatt. Men kommer människan 

någonsin att bosätta sig i rymden? Vi träffar tre unga svenskar 

från Lunds universitet som fick i uppdrag av NASA att inreda 

framtidens räddningskapsel. Och så den eviga frågan: finns det 

liv på annat håll i universum? I studion smakar vi på 

rymdmat och diskuterar. Som vanligt blir det även film och 

poesi. 

F1407 Resa genom två kosmos 


Långt ut i rymden och så långt in i cellen som vår kunskap når. 

En fascinerande lektion om effekten av att lägga till ytterligare 

en nolla. Lämplig från årskurs 9. 

U99295- 2 Resande i astronomi 

Genom historien 


U99295- 1 

Följ med på en resa då vi tittar närmare på svensk astronomihistoria. 

Resande i astronomi 

Med rymden i bagageluckan 


Fysik är inte tråkigt! Det tycker i allafall inte astronomen 

Marie Rådbo som med bil åker land och rike runt, med ett 

uppblåsbart planetarium och berättar spännande om universum. 



U99295- 3 Resande i astronomi 

Mot framtiden 


U31210- 2 

Vad har konst och poesi med fysik att göra? Författaren 

Majgull Axelsson och konstärinnan Monica Sand berättar. 


MIR 1985-2001 


U31210- 1 



MIR 1985-2001 


U97851- 2 



Planeten Jorden 2. Sol och värme 


U31200- 1 

Varför är solen nödvändig för liv på jorden? Varför blir det 

natt och varför blir det dag? Varför blir det vinter och varför 

blir det sommar? Hur påverkar havsströmmarna och vindarna 

temperaturen på jorden? 


En hund i rymden och en gubbe på månen 


En liten berättelse om den tidiga rymdfartshistorien. Från 

Laika, Gagarin och månlandningarna till den första rymdturisten. 

Autentiska bilder och arkivmaterial. 


Från ett snurrande klot i universum 


U31200- 3 

Solen lyser inte. Det är vi som snurrar in i solens ljus. Natt och 

dag och tidszoner skildrat utifrån en åttaårings vardag. 


Förbi Andromeda och så till vänster 


En resa från den yttre galaxrymden genom hela planetsystemet 

med avstigning på jorden. Resenär: Henrik Hjelt. Animatör: 

Maria Beskow 

V 2044 Sagor från andra världar 

Solsystemet 


V 3010 

En tänkbar lösning på ett gammalt mysterium, en resa genom 

Venus ogästvänliga yta, en mans sökande efter en dödsstjärna. 

Detta är något av det spännande innehållet i Sagor från andra 

världar. 

Satelliterna är över oss 

Och med dem reklamen 


Intervjuer med personal på förskolor och deras erfarenheter av 

hur den nya mediesituationen påverkar och förändrar barnens 

konsumtion, idolbildning och lek. 

V 3906 Solen 

Källan till energi och liv 


Följande moment tas upp: 1. INTRODUKTION: Solens plats i 

vår galax. Avstånd, storlek, massa, gravitation och temperatur. 

2. SOLENS ENERGI: Kemisk beskaffenhet. Kärnfusionsprocessen. 

3. SOLEN och JORDEN: Absorberad och 

reflekterad energi. Hur klimat, hav och atmosfär påverkas. 4. 

SOLEN och LIVET: Fotosyntes och syreproduktion: näringscykler. 

Människans utnyttjande av solenergin. 5. SAMMAN- 

FATTNING 

V 2046 Solen 

Solen och jorden 


Solen är långt ifrån något lugnt och fridfullt klot som bara 

sprider ljus och värme. Faktum är att solen skälver och vibrerar 

som en gigantisk geléklump. 

V 3621 Solsystemet 

De inre planeterna 


Utförligt om Merkurius, Venus och Mars med skillnader och 

likheter. 




Astronomi 


De yttre planeterna 


Jupiter och Saturnus med månar/ringar behandlas utförligt. 

Uranus, Neptunus och Pluto mer översiktligt. Bildmaterialet 

från NASA. 


Jorden 


Om rotation och rörelse, de andra himlakropparnas inverkan. 

Jorden i genomskärning, kontinentalförskjutningen samt 

ytskikt med luft, berg och vatten. 


Månen 



Solen 



Vår plats i universum 


Filmen är indelad i fem avsnitt; introduktion, solsystemets 

ursprung, planeterna, solsystemets framtid och en sammanfattning. 

U93105- 7 Stjärnor, planeter och allt vad de heter 

Blinka lilla stjärna 


U93105- 8 

Nu ger vi oss längre ut i rymden - ut bland stjärnorna. Varför 

blinkar stjärnorna, och varför är det så svårt att se dom på 

dagen? Är solen också en stjärna? Vad är Stora Björn och Lilla 

Björn - och Karlavagnen och Polstjärnan? 

Stjärnor, planeter och allt vad de heter 

De tre vise männen 


I det här programmet fortsätter vi med stjärnhimlen. Hur långt 

bort ligger stjärnorna egentligen - kan man resa dit? En komet, 

vad är det? Och finns det BB där nya stjärnor föds? 


Från Galilei till Galileo 


Vad är det för skillnad mellan en stjärna och en planet, och 

vilka är våra planeter? Aftonstjärnan, är det verkligen en 

stjärna? Varför lyser planeten Mars så rött? 


Gubben i månen 


U93105-10 

I det första programmet om astronomi får vi följa med till 

månen. Hur påverkar månen jorden? Gubben i månen finns 

han? Visste ni att högra ögat på mångubben kallas för Stillhetens 

hav - men på månen finns väl inget vatten? 

Stjärnor, planeter och allt vad de heter 

Världen är så stor 


Nu ska vi få träffa astronomen Galilei. Vem var han och vilka 

upptäckter gjorde han? Var jorden verkligen ett klot - eller var 

den platt? Tycho Brahe, vem var det? 

U98715-10 Svarta hål och krockande galaxer 


U98721-X 7 

Världsalltets största explosioner och intergalaktiska trafikolyckor. 








Astronomernas verktyg 


Vi följer utvecklingen från de första instrumenten placerade på 

Observatoriekullen i Stockholm via det europeiska sydobservatoriet 

i Sydamerika till dagens jätteteleskop placerat långt ute i 

världsrymden. 

58

Astronomi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Besöket på Mars 


Planeten Mars har fått många besökare genom åren. Rymdsonder 

har till och med landat där och sökt efter liv. Se text-tv sid 

870. 


Ett jättekliv - Historien om månfärderna 


Den 20 juli 1969 landade de första astronauterna på månen. 

Därför berättar vi idag om tekniken som gjorde detta möjligt, 

så att ni som inte var med då får en återblick på händelserna 

kring en av förra århundradets och årtusendet största bedrift. 

Se text-tv sid 870. 

U00737-13 Teknik och Vetenskap 





så att ni som inte var med då får vi en återblick på händelserna 


Ett program från UR. 


Förbi Uranus 


På sin färd ut ur solsystemet passerade rymdsonden Voyager 

planeten Uranus och vi fick del av alla nya data- och nya 

bilder. Se text-tv sid 870. 









Jordens strålande bälten 


Programmet handlar om den svenska satelliten Astrid 2 som 

utforskar strålningsbältena kring jorden. Vi möter också James 

Van Allen som gjorde sådana mätningar med USAs första 

satellit. Alltså lite av förhistorien till dagens rymdverksamhet. 











Neptunus märkliga månar 


Neptunus var det sista planeten som rymdsonden Voyager 

passerade förbi innan den lämnade vårt solsystem. Se de 

märkliga bilderna som anlände direkt till forskarna. 















Resan till Jupiter 


Jupiter är den verkliga jätten bland planeterna och den har 

besökts av flera rymdsonder som tagit bilder av planeten och 

dess många månar. Se text-tv sid 870. 









Rymdteleskopet 1999 


Dagens astronomer får de bästa bilder och data från rymdteleskopet. 

Här möter vi den tekniska och vetenskapliga verkligheten 

kring teleskopet idag. 

U00737-14 Teknik och Vetenskap 

Rymdteleskopet Hubble 


Hubble-teleskopet har levererat mängder med fantastiska 

bilder och astronomiska data. i det här programmet möter vi 

några av dem som jobbar med teleskopet och tolkar dess data. 

ett program från UR 


Rymdteleskopet vid starten 1990 


När Hubble teleskopet var nytt var vi med när dem första 

bilderna anlände till jorden. Sen dess har teleskopet utvecklats 

mycket. Här finns hela förhistorien. 


Saturnus och ringarna 


När rymdsonen Voyager svepte förbi Saturnus och dess ringsystem, 

följde vi forskarna på jorden när de tog emot alla nya 

data. Bilderna gav helt ny kunskap om den ringomgärdade 

jätteplanen. 










Teknik på 1700-talet 


På Observatoriekullen i Stockholm finns ett museum som 

speglar den tekniska och naturvetenskapliga verksamhet som 

bedrevs på 1700-talet. Det var då observatoriet invigdes. Det 

drevs av vetenskapsakademien, och bland grundarna fanns 

vetenskapsmän som Linné, Alströmer, Triewald, Celsius och 

Polhem. Delar av samlingarna efter Linné och hans elever 

finns fortfarande här, och de blev ju senare upphov till bl a 

Naturhistoriska riksmuseet . I originalmodellerna från 1700-talet 

möter vi Polhems mekaniska alfabet som var grunden för 

dåtidens ingenjörer. 




Venus kartläggs 


Planeten Venus har undersökts med flera rymdsonder genom 

åren. Här ser vi de fantastiska bilderna från sonden Magellan. 



Grannar i rymden - Finns det liv därute? 


U21108-12o2 

Finns det någon form av liv på våra grannplaneter? Gömmer 

sig okända civilisationer i Vintergatan eller i andra galaxer? 

Via en rad rymdprojekt söker nu astrobiologerna efter tecken 

på utomjordiskt liv. Gäst: Tomas Hode. Värd: Bo G Erikson. 


Grannar i rymden - Jätteplaneterna 


U21108-13o2 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) För 25 år sedan lämnade 

rymdfarkosterna Voyager 1 och 2 jorden. Det blev två historiska 

resor, som ändrade vår uppfattning om solsystemet och gav 

mängder med överraskande informationer om jätteplaneterna 

och deras månar. Gäst: Kerstin Fredga. Värd: Bo G Erikson. 


Grannar i rymden - Mysteriet månen 


U21108-14o2 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) Kampen om att bli först till 

månen var en del av det kalla kriget för 40 år sedan. Sovjet 

förlorade och USA:s lyckade Apollofärder bidrog till att lösa 

mysteriet med månen och dess dramatiska tillkomsthistoria. 



Grannar i rymden - Stjärnan Solen 


U21108-15 

(DELVIS SVENSKTEXTAT) För 150 år sedan insåg man att 

solen är en helt vanlig stjärna bland miljarder andra. Idag vet 

vi dessutom att den har enorma plasmautbrott, att solvinden 

orsakar vårt norrsken och sänder partiklar långt utanför solsystemet. 



Grannar i rymden - Väderrapport från himlakropp 


U11126-12 

Länge trodde man att planeterna bara var stenklot utan atmosfär. 

Men kilometertjocka molnmassor täcker både Venus och 

Jupiter liksom Saturnusmånen Titan, som speciellt fascinerar 

forskarna. Kanske gömmer sig ett hav av flytande metan under 

dess moln. Gäst: Henning Rodhe. Värd: Bo G Erikson. 




V 3905 




















F1784 Vilken är den starkast lysande stjärnan 


Om allt som lyser på himlavalvet. Vad är en stjärna? Om 

skugga och natt/dag. 

El- och tele 



Astronomi 

V 3638 El - en färskvara 


Filmen visar snabbt och lättfattligt vad som sker bakom 

kontakten i väggen. Varifrån kommer elenergin, varför är det 

så viktigt att kraftnäten är tillförlitliga, vad är elbörsen, vart går 

pengarna när vi betalar elräkningen, hur ser morgondagens 

produktion och konsumtion ut? 

V 3264 El och din säkerhet 


Vi får se vad som händer vid kortslutningar och lära om risker 

och skador då man jobbar med el. Deponerad av Vattenfall. 

V 3291 Elektricitet 


Var kommer elektriciteten ifrån och vad används den till? Hur 

produceras el i Sverige idag och de närmaste åren? Vilka 

energislag förutom kärnkraft och vattenkraft finns det? I den 

här presentationen visar Vattenfall elens väg från produktion 

till konsumtion och elens betydelse för Sveriges välstånd. 

Presentationen består av ett bildspel som lagts in på videokassett. 

Deponerad av Vattenfall. 




















V 3263 Svensk elhistoria 


Vi får följa med på en resa genom Sveriges elhistoria. Från 

vattenkraftens barndom till kärnkraftverk och dagens utveckling. 












IT-mediernas utveckling 


Historien om hur några uppfinningar i mediernas värld har 

förändrat vår tillvaro.grafisterna vid I programmet möter vi en 

av telegrafisterna vid den optiska telegrafen på 1800-talet och 

hör hans funderingar om utvecklingen. Så småningom kom ju 

den elektriska telegrafen, radion, tv och dagens globala nät 

med satelliter och Internet. Det här är en liten återblick på de 

elektroniska mediernas historia. 

60

El- och tele NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


IT-ålderns verktyg 


En historisk översikt över den teknik som används i dagens IT. 

Från den första datorn Eniac via de viktigaste framstegen till 

dagens datorer och multimediaverktyg. 


















Rymdteknik i IT-åldern 


Idag sker mycket av IT-verksamheten via rymden och satelliter. 

Vi tittar närmare på följande Det är idag ren rutin att 

bygga satelliter för radio- och tv , och sända ut dem i en bana 

så att de täcker stora delar av jorden. I det här programmet 

möter vi de tre delarna: raketer, satelliter och marktekniken. Vi 

gör besök både vi Esrange utanför Kiruna, den europeiska 

raketbasen i Sydamerika och vid Kaknästornet i Stockholm 









Teknik och massmedier 


Ett program om dagens massmedier. Vi möter människorna i 

studior och andra miljöer där man producerar och sänder 

tv-nyheter som Lilla löpsedeln, eller gör underhållningsprogram 

med dansare och musiker. Vi ser också tekniken vid 

världsberömda rock-konserter som vid Stones-galan i Stockholm. 

Programmet ger en inblick i mediernas värld. 






V 3510 Vad är det för särskilt med elektriciteten? 


Alf Henrikson sätter in elektriciteten i ett historiskt sammanhang. 

Lars-Gunnar Björklund ger sin mycket personliga syn på 

elektriciteten och dess betydelse för radion. 

Energi 

V 3456 Barnen från Tjernobyl 


Klockan 01.20 på natten den 26 april 1986 skakades världen 

av den hittills svåraste kärnkraftolyckan. Den här filmen 

beskriver den ohyggliga situation och de mänskliga tragedier 

som blivit följden av en av de absolut mest omfattande katastroferna 

i modern tid. 

V 3418 Bränslecell i Varberg 


Här får vi se ett servicehus i Varberg där Vattenfall provar 

miljövänlig energiteknik. Servicehuset får både el och värme 

med hjälp av en bränslecellanläggning. 

V 3639 Den magiska atomen 


V 3511 

Videon är en livfull, tecknad film som presenterar begreppet 

atom och dess storlek. Videon förklarar också på ett enkelt och 

visuellt sätt klyvningen av en uranatom och den del som 

kärnkraften spelar in i produktionen av elektricitet. 

Den nya kraften 


V 3290 

Gymnasieelever intervjuvas om hur de ser på framtiden och 

vilken roll elenergin kommer att spela. 

Den osynliga kraften 


V 3386 

Filmen ger en enkel och fyllig beskrivning av vad naturgas är 

och hur den används i Sverige. Deponerad av Sydgas. 

Djupförvar för använt kärnbränsle 


V 3283 

Sveriges anläggningar för radioaktivt avfall. Gåva från Svensk 

Kärnbränslehantering. 

Dom får inte sabotera min framtid 


V 3266 

Två elever utforskar hur vi i Sverige tar hand om vårt radioaktiva 

avfall. Deponerad av Svensk Kärnbränslehantering. 

Effektfull förnyelse i Älvkarleby 


Visar hur man i samband med utbyggnad satsar på miljön och 

åtgärder för att underlätta för fiske och turism. Deponerad av 

Vattenfall. 

V 3638 El - en färskvara 


V 3497 

Filmen visar snabbt och lättfattligt vad som sker bakom 

kontakten i väggen. Varifrån kommer elenergin, varför är det 

så viktigt att kraftnäten är tillförlitliga, vad är elbörsen, vart går 

pengarna när vi betalar elräkningen, hur ser morgondagens 

produktion och konsumtion ut? 

El gör jobbet 


V 3523 

8 minuter som visar hur viktigt det är för Sveriges elintensiva 

basindustrier att ha garanterat säker tillgång på el till konkurrenskraftiga 

priser. Det handlar om el som tagit över många av 

de tunga, farliga och monotona arbetsmomenten - el gör 

jobbet. 

Elektricitet och magnetism 


V 3111 

Med hjälp av animerade och verkliga bilder åskådliggörs hur 

elektricitet och magnetism samverkar. 

Elströmmen 

Varifrån kommer den? 


Filmen berättar på ett enkelt sätt om hur ström alstras, om hur 

turbiner och generatorer fungerar. Vi i Sverige får elström 

främst från vatten och kärnkraftverk. Under vinterhalvåret gör 

vi av med mer el, varför det finns reservkraftverk, som i första 

hand eldas med olja. Filmen berör även alternativen som 

vindkraft och biobränslen samt tar upp för och nackdelarna 

med de olika sätten att få elström. 

V 3538 Energi 

Grundläggande begrepp och historia 


I filmen beskrivs energins olika former och hur den kan 

omvandlas från en form till en annan. Vi får se hur vetenskapsmän 

lärde sig förstå grunderna kring energin och dess 

olika former. Vi stiftar också bekantskap med begrepp som 

Joule, Watt, effekt, verkningsgrad och energikvalitet. 

V 3591 Hur farlig är strålning? 


Vad är radioaktiv strålning? Hur uppstår den? Hur farlig är 

den? Hur kan man skydda sig? Filmen behandlar olika slag av 

strålning - medicinsk och naturlig från rymden, marken och 

bostäderna. 




V 3811 I det fredliga framåtskridandets tjänst 


U21105-15 

Filmn beskriver den politiska processen som ledde till att 

Sverige utvecklade kärnkraft som i sin tur fått konsekvensen 

att vi har ett radioaktivt avfall att ta hand om. Filmen är 

framtagen för att ge en bakgrund till Svensk Kärnbränslehanterings 

arbete att ta hand om avfallet. 




U21105-13 













U21105- 6 




sid 835. 




U31600- 5 










U21105-12 








U21105- 8 










affärerna. 










att bryta ut? 




U21105-23 














Energi 





































































avstånd. 











62

Energi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 




U21105- 4 













U21105- 7 

















U21105-14 



















astrobiologi. 

V 3590 Kan man lita på våra kärnkraftsverk? 


Hur fungerar våra kärnkraftverk? Vad händer om något fel 

uppstår? vilka farligheter sprids i luft och vatten? Vilka 

"skyddsnät" finns? 

V 3260 Kraft från Forsmark 


Forsmarks elproduktion och dess roll i Sveriges energiförsörjning. 

Enkel beskrivning av produktion och säkerhetsarbete. 


V 3914 Krafterna som styr universum 


Följande moment behandlas: 1. INTRODUKTION: De 

fundamentala krafterna. 2. GRAVITATIONSKRAFTEN: 

Einsteins respektive Newtons teorier. Newtons gravitationslag. 

Gravitationskraft/tyngd/massa. Fallande kroppars acceleration. 

3. ELEKTROMAGNETISK KRAFT: Den sammanhållande 

kraften. Elektrisk laddning/urladdning. Kompassen och de 

geografiska och magnetiska polerna. Elektricitet/magnetism. 

Elektrisk energi. 4. KÄRNKRAFTER: Atomkärnans uppbyggnad 

och de sammanhållande krafterna. Elektromagnetisk 

strålning. Den svaga och den starka kärnkraften. Kraften som 

formar materian. Kärnkraft som energikälla. 5. SAMMAN- 

FATTNING 

V 3419 Kärnfrågan 

Frågor och svar om kärnkraftsäkerhet 


Agneta Rising och Maria Borelius samtalar om våra svenska 

kärnkraftverk. 

V 2002 Livat på tåg 


V 3256 

Avsikten med "Livat på tåg" är naturligtvis att ge barnen en 

uppfattning om fördelarna med att åka tåg, också ur energi och 

miljösynpunkt. Det är ju ett budskap som SJ är angeläget om 

att få fram. Lika naturligt är att Sparfrämjandet vill informera 

om de goda sidorna med att sköta om sin ekonomi. Lämplig 

från 5 år. 

Med flygande fart 


Hur 400-kilovoltsledningar från kärnkraftsverket i Oskarshamn 

byggdes med hjälp av helikopter. Deponerad av 

Vattenfall. 

V 3420 På djupet 


U21410- 5 

Två filmer, "Slutförvar för radioaktivt driftavfall" och "Centralt 

lager för använt bränsle", om hur SKB tar hand om Sveriges 

radioaktiva avfall i dag. Radioaktivt driftavfall slutförvaras 

i SFR i Forsmark, och använt kärnbränsle mellanlagras ca 40 

år i CLAB i Oskarshamn. Fakta och debatt om Sveriges 

radioaktiva avfall. 

Ramp 











U21410- 2 Ramp 



U31400- 4 




















V 3265 Ringhals - det är vi 


U95050- 7 

Presentation av Ringhals och människorna som jobbar där. 



Energi 


U95050- 8 

Överallt hör man ordet energi. Men vad är det egentligen och 

vad använder man energin till? 


Varför lyser lampan? 


För att lampan ska lysa behövs energi, men hur blir energin till 

och hur får man den fram till lampan? 




B 1 Samtal på Sigyn 

från 13 år 1997 Bok 

V 3366 

Sommaren 1996 genomförde SKB (Svensk Kärnbränslehantering 

AB) en utställningsturné med fartyget M/S Sigyn. Fartyget, 

som i vanliga fall sköter alla transporter från kärnkraftverken 

till SKB:s anläggningar, förtöjdes i ett flertal hamnar i 

Sverige för att informera om hur Sveriges radioaktiva avfall tas 

om hand. Under denna period hölls även en serie seminarier 

ombord. Dessa var kopplade till olika teman - från vem som 

har ansvaret för kärnkraftens avfall till vad som händer med 

klimatet och kärnavfallet vid en framtida istid. Det är tankar, 

synpunkter, åsikter och fakta från olika medverkande vid dessa 

seminarier som nu sammanställts till en bok. 

Skurt och elektriciteten 


En sammanställning av sex filmer som man kan ha nytta av 

när man pratar om elektricitet i skolorna. 1. Skurt läser läxor 

när strömmen går. 2. Skurt får besök i studion av en pojke 

som visar hur han får fram elektricitet från sin cykeldynamo. 

3. Skurt besöker ett vattenkraftverk i Lagan. 4. Skurt besöker 

Barsebäcksverket. 5. Skurt besöker Sydkrafts kontrollrum. 

6. Skurt besöker Sydkrafts laxodling i Laholm. Filmen är 

deponerad av Sydkraft. 

V 3906 Solen 

Källan till energi och liv 


Följande moment tas upp: 1. INTRODUKTION: Solens plats i 

vår galax. Avstånd, storlek, massa, gravitation och temperatur. 

2. SOLENS ENERGI: Kemisk beskaffenhet. Kärnfusionsprocessen. 

3. SOLEN och JORDEN: Absorberad och 

reflekterad energi. Hur klimat, hav och atmosfär påverkas. 4. 

SOLEN och LIVET: Fotosyntes och syreproduktion: näringscykler. 

Människans utnyttjande av solenergin. 5. SAMMAN- 

FATTNING 

V 3262 Solenergi - kan det va´ nåt? 


Reportage om solenergin i Sverige. Dagsläget och utveckling 

inför framtiden. Besök på skola som bygger egen solfångare. 


V 3592 Strålning och strålningsrisker 


Det är sjukvården som får ta hand om allmänhetens frågor om 

strålningsrisker. Det gäller inte bara röntgenundersökningar 

utan även radon och nedfall efter Tjernobyl. 


Från film till digitala bilder 


Besök i en fotoaffären. Utvecklingen av filmkameran till 

dagens digitalkameror. 


Kraft från motorer 


En återblick på utvecklingen av motorer från de tidiga förbränningsmotorerna 

från 1800-talet till dagens moderna jetmotorer. 

Vidare besök i motorverkstaden för att se hur en jetmotor 

ser ut och hur den fungerar. 


Kärnbränslet och miljön 


Länge har man diskuterat hur det förbrukade bränslet från 

kärnkraftverken och annat radioaktivt avfall skall hanteras. 

Sista delen av 6 i temat om miljö 2000. 












Energi 

V 3589 Tjernobyl och den svenska kärnkraften 


Skildrar ingående vad som hände i Tjernobyl och varför. Vilka 

blev konsekvenserna för Sverige? Hur påverkades vi och på 

vilket sätt är de svenska kärnkraftsverken säkrare? 

V 3810 Transporter av radioaktivt avfall 


En film om hur Sveriges radioaktiva avfall transporteras. Du 

får följa det använda kärnbränslet och det medel- och lågaktiva 

avfallet från kärnkraftverken till slutförvaringen. Avfallet 

transporteras i särskilda behållare - på land med specialfordeon 

och till sjöss med fartyget Sigyn. 

V 3417 Trivs bäst i öppna landskap 


Här får vi följa vindkraftens för och nackdelar. Vindkraften 

förorenar inte och kan konkurrera ekonomiskt med annan ny 

elproduktion, men den påverkar omgivningen genom ljud och 

sitt utseende. 

V 3255 Trädbränsle 


Vilken plats har trädbränsle i framtidens energiförsörjning? 

Reportage om för- och nackdelar. Deponerad av Vattenfall. 

V 3337 Vad är kärnkraft? 

Om kärnenergi, fission och fusion 


V 3257 

Introduktion Big Bang; grundläggande materia; atomer, 

protoner, neutroner, elektroner. Kärnenergi - atomens egenskaper 

och byggnad; atomnummer. Fissions-processen - vad 

händer vid kärnklyvning; atombomben; kärnreaktorn; radioaktivitet. 

Fusions-processen - vad händer vid en atomsammanslagning/fusion; 

vätebomben. Sammanfattning 

Vattenkraften - gåvan från ovan 


Vattenkraftens betydelse igår, idag och imorgon. Hur en 

vattenkraftstation fungerar och dess påverkan på omgivningen. 
















F 3 Vår vän atomen Del 1 


F 4 

Historisk överblick, elememtär atomteori samt något om 

atomkraftens användningsområden nu och i framtiden. 

Vår vän atomen Del 2 


V 3254 Vårt gemensamma ansvar 


Alla konsumenter och producenter av energi har ett gemensamt 

ansvar för miljön. Filmen visar på energin utifrån ett globalt 

och miljömässigt perspektiv. Deponerad av Vattenfall. 

U96134- 4 Äventyr i teknikens Europa 

Förnybar och alternativ energi 


Nuvarande energikällor är inte outtömliga. Vind- och solenergin 

är förnybara men har sina brister. Sopor är ett alternativ 

som kan ge värme och energi. Men vi måste spara. 

U96134- 3 Äventyr i teknikens Europa 

Vattenkraft 


Från enkla vattenhjul och remdrift till dagens kraftkällor, 

användning av fossila bränslen och kärnenergi samt vattenturbiner, 

som av hänsyn till miljön fått förnyat intresse. 

64

Optik/Vågrörelser NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

Optik/Vågrörelser 

U98717-12 Experimentet 

Ljusets brytning 


U98717-11 


Experimentet 

Reflexion 


U98717- 7 


Experimentet 

Synligt spectrum 


U98717-10 

Skollaboration för åk 9. 

Experimentet 

Vågor-inledning 


U95050- 5 



Regnbågens färger 


Är rött, rött och grönt, grönt eller är det bara som vi tror? Ja, 

vad är egentligen färg för något? Hur blandar man färg och hur 

påverkar färgen oss? 








Astronomernas verktyg 


Vi följer utvecklingen från de första instrumenten placerade på 

Observatoriekullen i Stockholm via det europeiska sydobservatoriet 

i Sydamerika till dagens jätteteleskop placerat långt ute i 

världsrymden. 


Besöket på Mars 


Planeten Mars har fått många besökare genom åren. Rymdsonder 

har till och med landat där och sökt efter liv. Se text-tv sid 

870. 






så att ni som inte var med då får en återblick på händelserna 


Se text-tv sid 870. 


Förbi Uranus 


På sin färd ut ur solsystemet passerade rymdsonden Voyager 

planeten Uranus och vi fick del av alla nya data- och nya 

bilder. Se text-tv sid 870. 



















Jordens strålande bälten 


Programmet handlar om den svenska satelliten Astrid 2 som 

utforskar strålningsbältena kring jorden. Vi möter också James 

Van Allen som gjorde sådana mätningar med USAs första 

satellit. Alltså lite av förhistorien till dagens rymdverksamhet. 











Neptunus märkliga månar 


Neptunus var det sista planeten som rymdsonden Voyager 

passerade förbi innan den lämnade vårt solsystem. Se de 

märkliga bilderna som anlände direkt till forskarna. 















Resan till Jupiter 


Jupiter är den verkliga jätten bland planeterna och den har 

besökts av flera rymdsonder som tagit bilder av planeten och 

dess många månar. Se text-tv sid 870. 









Saturnus och ringarna 


När rymdsonen Voyager svepte förbi Saturnus och dess ringsystem, 

följde vi forskarna på jorden när de tog emot alla nya 

data. Bilderna gav helt ny kunskap om den ringomgärdade 

jätteplanen. 

























Venus kartläggs 


Planeten Venus har undersökts med flera rymdsonder genom 

åren. Här ser vi de fantastiska bilderna från sonden Magellan. 


























Meteorologi 











U97342- 6 Bra att veta - på teckenspråk 

Om väder 


Om man inte har något att prata om brukar man diskutera 

vädret. Men hur uppkommer egentligen olika sorters väder? 

Vad är till exempel ett högtryck eller ett lågtryck? 

U87840- 5 Elementa - Jord, berg, luft och vatten 

Tolka väder - förstå klimat 


Meteorologerna ger oss flera gånger om dagen rapporter och 

väderprognoser. Landskapets ytformer påverkar de lokala 

klimaten. 



Optik/Vågrörelser 

V 3007 Hur blir vädret? 


I Sverige har vi fört regelbundna noteringar om nederbörd och 

temperatur sedan mitten av 1700-talet. Men att säga hur vädret 

skulle bli någorlunda säkert kunde man först fr o m andra 

hälften av 1800-talet. Det var då man uppfann telegrafen. För 

att kunna förutsäga vädret måste man ha en stor mängd 

väderdata från stora delar av jorden och insamlingen av dessa 

måste ske samtidigt. Därför var telegrafen villkoret för att 

snabbt kunna sprida dessa uppgifter. 



U21410- 6 







Ramp 



U21410- 2 






Ramp 



U21127-23 











Droppstenens minne 


Om klimatforskning i grottor. I en grottas droppstenar finns 

information om hur temperatur och växtlighet varierat genom 

årtusendena. 










Planeten Jorden 2. Sol och värme 


U97851- 3 

Varför är solen nödvändig för liv på jorden? Varför blir det 

natt och varför blir det dag? Varför blir det vinter och varför 

blir det sommar? Hur påverkar havsströmmarna och vindarna 

temperaturen på jorden? 


Planeten Jorden 3. Väder och oväder 


Nederbörd, vad är det? Varför kommer den ibland som snö och 

ibland som regn? Vad är högtryck och vad är lågtryck? Och 

hur påverkar de vädret? Hur uppstår vindar och vad är en 

cyklon och vad är en tropisk storm? 










66

Meteorologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 

































U00600-17 UR-Akademin. Samlade kurser. 

Upp och iväg - flygskola i tv 


V 2043 

Lennart Lansburgh är pilot på SAS och vår välmeriterade 

flyglärare när han ger sonen Kurre flyglektioner på väg mot ett 

A-certifikat. Denna serie kan också vara ett botemedel mot 

flygrädsla. Här får du se vad som verkligen händer när du 

flyger. 

Våra olika klimat 

Klimat och väder 


Alla är intresserade av vädret. Kanske vi i stället borde ägna 

mer uppmärksamhet åt klimatet. Jorden förefaller nämligen 

vara på väg mot en ny istid eller en extrem "drivhusperiod". 

V 3924 Väderlek 

Atmosfären omkring oss 


V 3925 

Det är tack vare jordens atmosfär som vi överhuvudtaget har 

väder och klimat - och tack vare dessa kan vi också överleva. 

Men vad är egentligen väder och klimat? Och hur påverkar de 

våra liv? Genom en tävlingscyklist får vi bland annat insikt i 

vad väder och klimat är, hur atmosfären fungerar samt vad den 

naturliga - och onaturliga - växthuseffekten innebär... 

Väderlek 

Temperaturskillnader 


V 3923 

Solen är vår viktigaste energikälla och den ger oss värme - 

vilket är en förutsättning för liv på jorden. Men varför är det så 

stora temperaturskillnader på jorden och hur påverkar det oss 

och vårt väder? Genom en glidflygare får vi bland annat insikt 

i varför det uppstår temperaturskillnader, vad luft- och havsströmmar 

innebär samt ozonlagrets betydelse för miljön. 

Väderlek 

Varför regnar det? 


Att det regnar vet nog de flesta av oss. Men varför regnar det - 

och hur går det egentligen till när det regnar, snöar eller 

haglar? Genom två kanotister får vi bland annat insikt i hur 

nederbörd uppstår, vilka olika steg som finns i vattnets kretslopp, 

varför nederbörden är så ojämnt fördelad på jorden och 

vad surt regn har för inverkan på miljön. 


Väder 


Filmen tar dig med på en virvlande tur genom Europas turbulenta 

atmosfär. Från orkaner till värmeböljor - vädret är 

naturens mest observerade fenomen - men ändå lyckas det lura 

oss. Vi får också se bilder på de mest dramatiska väderomslagen 

på jorden. 

Teknik & teknologi 

V 3903 Att färdas till lands 

Förr och nu 


V 3199 

Följande moment behandlas : 1 . INTRODUKTION : Det 

ursprungliga behovet av transportmedel . 2 . DE FÖRSTA 

ÅKDONEN : Hjulet uppfinns : de tidigaste vägarna byggs av 

romarna : utvecklingen mot allt bättre färdmedel . 3 . ÅNGA , 

EL OCH BENSIN : Den industriella revolutionen : Ånglokomotivet 

, järnvägar , diesellok , spårvagn , höghastihetståg 

, mono - rail . 4 . TVÅ - HJULINGAR : Cykelns utveckling . 5 

. BILAR : Bilens utveckling från Karl Benz trehjuling till el - 

bilen . Miljöproblemen . 6 . SAMMANFATTNING : Repetition 

av programmets huvudpunkter . 

Civilisationens utveckling 

Från stenålder till nutid 


V 3540 

Introduktion - förhistorisk tid, de första framstegen. Historisk 

tid - Alfabetet, papper, krut, Columbus m m. Den nya tiden - 

Astronomi och andra upptäckter inom fysiken, mikroskopet, 

teleskopet, ångmaskinen. Industrialismen - Ångfartyg, 

lokomotiv, kommunikationer, fotografi, vaccin, den moderna 

biologin, förbränningsmotorn. 

Elektronik & Teknik 1 










V 3788 Frihetstiden 2 

Några svenska snillen 


Sverige hade inte tidigare spelat någon viktig roll när det 

gällde forskning och vetenskap. Det var därför en överraskning 

att så många vetenskapsmän nu skulle bli kända utomlands. 

Världsberömda blev bl a Carl von Linné, Anders Celsius och 

Wilhelm Scheele. Filmen handlar i första hand om dessa 

personer och deras upptäckter. 

L00070-26 Hört mit! 

Segelfliegen - Sport zwischen Himmel und Erde 


Mitt i Tyskland, 10 mil från Leipzig, finns ett område som 

lämpar sig alldeles extra bra för segelflyg. Hur kommer men 

upp i luften? Hur känns det att vara där?Matthias Haase har 

gjort ett reportage från flygplatsen Laucha-Dorndorf. Katrin är 

17 år och hon berättar vad man måste kunna för att få flyga 

själv. Och hur förenar man denna sport med discobesök och 

alkohol? Sist i programmet får vår reporter själv följa med på 

en tur upp i det blå. Vi som lyssnar hänger med!Programmet är 

mycket autentiskt och ger den tekniskt intresserade både fakta 

och nyttiga ord på tyska. Programmet presenteras i Hört mit! 

2000/ 2001.Programmanus och glosor finns på URs hemsida. 







U21105-13 













U21105- 6 




sid 835. 




U21105-22sv 










U21105-22 

(SVENSKTEXTAT) Vem finansierar forskningen på universiteten? 

Hur fri är forskningen i Sverige? Vad är tredje upgiften? 

I det här programmet får du veta mer om vad som händer 

på universiteten och hur det är att vara forskare. 




U21105-12 

(OTEXTAT) Vem finansierar forskningen på universiteten? 

Hur fri är forskningen i Sverige? Vad är tredje upgiften? I det 

här programmet får du veta mer om vad som händer på universiteten 

och hur det är att vara forskare. 




U21105- 8 










affärerna. 










att bryta ut? 




U21105-23sv 


















(SVENSKTEXTAT) I det här programmet får vi veta hur 

fingeravtryck analyseras och används för att fälla brottslingar. 

Vi får också veta hur DNA-tekniken används och hur DNA 






(OTEXTAT) I det här programmet får vi veta hur fingeravtryck 

analyseras och används för att fälla brottslingar. Vi 

får också veta hur DNA-tekniken används och hur DNA 










































Små kryp - stora problem 


I det här programmet får du veta mycket om varför insekter är 

så bra på att överleva. Särskilda exempel ges kring kackerlackor 

och mygg. Vi får se hur vi männsikor anstränger oss 

för att bli av med dem. Det kan inspirera till diskussion kring 

hur mycket vi människor verkligen ska lägga oss i och förändra 

vår miljö. 










68

Teknik & teknologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 




U21105- 1 









U21105- 2 











avstånd. 














U21105- 4 













U21105- 7 



































astrobiologi. 













Tre runda rum 


Ett arkitekturprogram för barn. Följ med Nils Segerstedt och 

Philip Olofsson som besöker de två runda rummen i Stockholms 

stadsbibliotek. Hör också om Muminfamiljen som letar 

efter en bra och trygg plats att bygga sitt runda hus på. Stina 

Ekblad läser ur Tove Janssons första muminbok "Småtrollen 

och den stora översvämningen". Musik: Oscar Danielson. Ett 

program av Micke Olsson och Tove Jonstoij. 


Under jorden, under himlen 


V 3902 


Philip Olofsson som åker tunnelbana till Skogskyrkogården i 

Stockholm. En kyrkogård byggd under himlen och under 

träden. Musik Oscar Danielson. Ett program av Micke Olsson 

och Tove Jonstoij. 



1. INTRODUKTION - Olika typer av maskiner och kraftkällor 

samt bränslen. 2. ÅNGMASKINER - Historik, Newcomen, 

Watt m fl: teknisk funktion/princip, tillämpningsområden: 

Ångturbinen. 3. FÖRBRÄNNINGSMOTORER - Teknisk 

funktion hos 4-taktsmotor, 2-taktsmotor, dieselmotor: För- och 

nackdelar med respektive system. Gasturbinens princip. 4. 

SAMMANFATTNING - Repetiton av programmets huvudpunkter. 

U11172-15 Ramp 

Hur gör man en film på 24 timmar? 


U21410- 6 

Gillar du action, romantik eller komedi? Har du skådespelardrömmar 

eller siktar du på att göra en ny Jalla Jalla? Följ med 

till årets Noofestival - en tävling för alla som vill göra film på 

24 timmar. Ramp, med Kajsa Antonell, följer de tävlande 

deltagarna i kampen mot tröttheten och de andra tävlande 

under det att klockan tickar ned.. 

Ramp 








U21410- 3 Ramp 

Jakten på den högsta farten 


Camilla, 17 år, som kört go-cart sedan hon var tio år, provkör 

en Formel 1800-bil på Knutstorps racerbana. Förre danske 

europamästaren instruerar i körteknik, taktik, bromssträckor 

och aerodynamik innan han lånar ut sin snabba bil. Efteråt går 

de båda igenom loppet med hjälp av datorn och studerar bland 

annat ingångshastigheter i kurvor, acceleration och annat som 

Camilla funderar över. Programmen är på danska och kan 

därför även utnyttjas i svenskundervisningen för att ge 

kännedom om vårt södra grannspråk och som en förståelseövning. 




U21410- 2 Ramp 



U11172-20 










Ramp 

Kan man älska en robot? 


Målvaktslegenden Ronnie Hellström i en fotbollsmatch mot 

Jane Törnqvist, damlandslaget i fotboll. De coachar var sitt lag 

i den unika match mellan robotar som spelas i Ramp ikväll. 

Ramp har testat en robothund för att se om man kan lära sig 

älska en robot. Till studion kommer även Murphy, en svensk 

humanoid, dvs en mänsklig robot, som tittarna får vara med att 

bestämma utseendet på. Ska han se ut som Brad Pitt eller 

Kungen? 

U11172- 4 Ramp 

Vad skulle du vilja säga till världen? 


Om poetry slam. Om kärlek till ordet, om konsten att skriva 

och konsten att våga framföra det man skrivit. Programledaren 

Kajsa Antonell har bjudit in några unga ordkonstnärer. 

U11172- 7 Ramp 

Vad säger ditt rum om dig? 


U11172- 3 

Ramp hälsar på i olika tonårsrum och pratar om stil och identitet. 

Tittarna får tips på hur de kan göra nytt av gammalt, hur de 

billigt kan få ett nytt tonårsrum. Med på webben finns en 

inredningsarkitekt som direkt ger tips till tittarna! 

Ramp 

Vem bestämmer egentligen vad som är trendigt? 


U11172- 1 

Kultur- och vetenskapsprogram för unga som till stor del 

skapas av tittarna via webben! Programledaren Kajsa Antonell 

låter unga debattera i studion och visar kortfilmer, konst, 

animationer och poesi som ungdomar skickat till redaktionen. 

Ramp 

Vet du vad "brain-ball" och "rap-battle" är? 


U11172- 6 

RAMP - ett kultur- och vetenskapsprogram för unga som till 

stor del skapas av tittarna via webben! Programledaren Kajsa 

Antonell, närmast från P3´s Ketchup, låter unga debattera i 

studion och visar kortfilmer, konst, animationer och poesi som 

ungdomar skickat till redaktionen. 

Ramp 










poesi. 

U11172- 2 Ramp 

Vill du vinna en Oscar? 


U31350- 1 

Den unga stjärnregissören Josef Fares visar kortfilm och ger 

tittarna tips på hur man gör för att lyckas. För första gången 

visas också en bit ur Fares film Coola killar. Dessutom ett 

reportage om rymdstationen MIR som ska störtas mot jorden! 

Runt i naturen - Hi-Tech 


U31350- 4 Runt i naturen - Hi-Tech 









U89004- 6 Runt i tekniken 

Skuggan 


V 3010 

Vad är skugga? Om siluettbilder och skuggspel. Dag och natt, 

mån- och solförmörkelse. Skuggan i konst och arkitektur. 


Och med dem reklamen 


Intervjuer med personal på förskolor och deras erfarenheter av 

hur den nya mediesituationen påverkar och förändrar barnens 

konsumtion, idolbildning och lek. 

L31501-22 Stop! personligt 

med John Eriksson 


John Eriksson från Uppsala har alltid drömt om att få jobba 

med häftiga bilar. 21 år gammal har han förverkligat drömmen 

och fått jobb på en av Sveriges största biltidningar - men nu är 

han inte längre säker på om det är drömjobbet: "Jag har 

upptäckt att det finns andra stora saker i livet än att glida runt i 

fräna bilar.” Se text-tv sid 851. 

V 3951 Stål behövs... 


En film främst avsedd för gymnasieelever som läser vid 

naturvetenskaps- eller teknikprogrammen. Filmen visar några 

unika produkter, företag och civilingenjörer i vår spännande 

svenska stålindustri. Även civilingenjörsutbildningen vid 

Kungliga Tekniska Högskolan belyses. Filmen kan lämpligen 

visas som förberedelse inför elevernas högskoleval. 

V 3949 Stålets förträfflighet 


Filmen beskriver stålets nytta i det moderna samhället, vad stål 

är, hur stål tillverkas, dess miljöpåverkan och kretslopp. 


Betong och ballast 


Betong har använts i 2.500 år, men har den blivit bättre med 

tiden? Och vad är det för skillnad mellan cement och betong? 

Och mellan barlast och ballast? Vi följer betongen från blandare 

till bygge. Det finns minst 400 slags betong, undra på att det 

kan gå fel ibland i byggbrådskan.Producent Lars-Erik Åström. 










Gipsen omkring oss 


Gips till benbrott, byster och byggen.Hur kan en gipskopia bli 

bättre än originalet?Varifrån kommer gipsen omkring oss?Och 

varför smakade ölet i Burton och London annorlunda?Lars-Erik 

Åström undrar och får svar i UR-serienTeknik nu och då - 

om vardagsteknik.Medverkande: Martin Eriksson från 

Gyproc, Elisabet Tebelius-Murén från Nationalmuseum. 


Glaset omkring oss 


Lars Thor vid Glasmuseet avslöjar att Småland blev glasberömt 

för att det fanns så bra järnmalm i Norrland. Carola 

Bohm berättar om den lömska glassjukan som kan bryta ut 

efter flera hundra år. Stellan Persson från Glafo, Glasforskninginstitutet, 

berättar om sand, soda och kalk. Därtill bjudes 

musik på glasharmonika. Producent Lars-Erik Åström. 


I gängans spår 


När ljudkonstnären Hanna Hartman studerade på DI gjorde 

hon detta program om skruvar 

70

Teknik & teknologi NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Kalk till bruk och mark 


L00550- 6 

Om mysteriet med den heta pelargonen i Sundsvall, om hur 

man målar sönder en kyrka. Om kalksten, bränd kalk och 

släckt kalk och hur man eldade med sten i ugnar i Skaraborg 

och i Närke. Producent Lars-Erik Åström. 


Lim och klister 


L00550- 5 

Hur limmar lim?Hudlim, benlim, munlim och Björnklister- 

Lars-Erik Åström är nyfiken på lim och klister 


Mer till lust än nytta 


L11136- 6 

Det väntade mötet mellan en dator och en symaskin på ett 

konstruktionsbord resulterade i två avkommor: den lättskötta 

maskinen med inbyggd sömmerskeerfarenhet och maskinen 

som kan brodera automatiskt med mönster som man kanske 

fått via e-post. Syjuntan tar steget in i IT-åldern. 


Mera betong! 


Ytterligare ett program om ett älskat och hatat material. 

"Betong" har blivit en symbol för diverse otrevligheter. Synd, 

för rätt använt är det ett mycket bra material, och betong 

behöver inte vara grå, men det är billigast så. Kommer 4000talets 

arkeloger att hitta vår betong? Om barn och betong och 

om armering som rostar.Och om tjurblod i murverk och kokt 

ris i Kinesiska Muren. Producent Lars-Erik Åström. 


Om luftombyte 


L00550-11 

Ventilationstekniken är så gammal att när den kom till så 

visste man väl knappast att det var teknik. Den började väl 

med att man eldade i någon fornhydda.Sedan dess har den 

blivit att mera tekniskt, på gott och på ont.Det finns de som 

längtar till ett fläktfritt förflutet.Lars-Erik Åström har träffat 

bland andra Bengt Dahm vid Sisab (som har hand om Stockholms 

skollokaler).Han säger att det inte alltid är en ventilationstekniker 

som är bäst skickad att undersöka klagomål om 

dålig luftkvalitet. 


Om symaskinen 


L00550- 4 

Kvinnor har suttit hemma och sytt i alla tider, men när 

maskinen skulle konstrueras tog männen över. 


Suga damm 


L11136- 3 

De första dammsugarna var hästdragna och blåste damm.Varför 

finns det 160 olika dammsugarpåsar?Hur förstör man 

enklast en dammsugare?Lars-Erik Åström är nyfiken på 

dammsugare. 


Teknikprat och kylhistoria 


L00550- 8 

Några lärarkandidater funderar kring tekniken i skolan, är 

teknik bara skruvar och muttrar och mopedmotorer? Hur får 

man tekniksvala elever att gilla teknik?Sedan berättar kyl- och 

fryshistorikern Göran Löndahl om kinesisk flertusenårig sorbet 

och om slavar som luftkonditionering och om kylteknikens 

historia i Sverige.Ett program av Lars-Erik Åström 


Vad är det i vägen? 


Hur mycket väg finns det i Sverige? Vad är det för skillnad på 

en väg i Småland och en i Ångermanland?Lars-Erik Åström är 

nyfiken på vägar och får också veta något om kavelbroar. 


Vårda varsamt 


Om att bevara arvegods och sådant som skall bli det.Lars-Erik 

Åström intervjuar konservatorn Christina Lindeqvist 

L00550-10 Teknik nu och då 

Överkörd svart massa 


U98230-X 3 

I Mose farkost, på Nationalmuseum och så på gator och vägar 

förstås.Lars-Erik Åström är nyfiken på vanlig asfalt. 



























U31710- 4 










TV-universitetet Vetenskap - Människan & maskinern 

Den perfekta illusionen 


U31710- 3 

Då datorns värld blir mer verklig än verkligheten. 


Den uppgraderade människan 


U31710- 1 

Stålmuskler hjälper japanska sjuksköterskor med tunga lyft. 


Maskinernas tid 


U31710- 2 

På ett ålderdomshem i Tokyo håller robotnallar pensionärerna 

sällskap. 


Tryggare kan ingen vara 


U00600-17 

Engelska föräldrar köar för att få operera in positioneringsteknik 

under huden på sina barn. 


Upp och iväg - flygskola i tv 


Lennart Lansburgh är pilot på SAS och vår välmeriterade 

flyglärare när han ger sonen Kurre flyglektioner på väg mot ett 

A-certifikat. Denna serie kan också vara ett botemedel mot 

flygrädsla. Här får du se vad som verkligen händer när du 

flyger. 

U21308- 8 Uutisjuttu 

Uutisjuttu 


Mikä on Yhdistyneet Kansakunnat ja mitkä sen tehtävät? Hyvä 

vai paha internet. Miten siihen pitäisi suhtautua?Haastateltavana 

nettiguru Petteri Järvinen. Lentoon! Tiedekeskus Heurekan 

näyttely lentämisestä ja sen historiasta. 


















V 411 Öppna skolan 


Redan på mellanstadiet är det lämpligt att föra in temat Ny 

Teknik som ett led i skolans arbete med arbetslivsfrågor. 

Lärare kan genom ett nytt arbetssätt medverka till att väcka 

elevernas nyfikenhet på den tekniska utvecklingen. Detta gäller 

inte minst flickorna. 

Data/it 

U21106- 6 Flimmer och brus 

Vad svensk tv skulle kunna innehålla 


U99865- 2 

Oavsett om tv är licensfinansierat eller annonsfinansierat är 

innehållet snarlikt i Sverige. Vad skulle hända med innehållet 

om tablåerna var uppbyggda på ett annat sätt. Joppe Pihlgren 

pratar med den vänsterideologiska medieägaren Johan Ehrenberg 

om varför det finns specialtidningar i pressens värld, 

medan utbudet i svensk tv är likartat. Independent Media 

Center är ett internationellt nätverk som utforskar alternativa 

distributionsvägar för att låta vanliga invånare göra tv-program, 

på webben. Det finns många sätt att berätta om verkligheten 

- kanske kan man låta alla samhällsreportage vara tecknade 

filmer med autentiskt radioljud? I Europa skapade man inte en 

digital nyhetskanal som SVT 24, utan en digital fördjupningskanal, 

Phoenix. 

ITiS 

Att förvandla fakta till kunskap - olika sätt att 


Hur förvandlas information till kunskap och hur går denna 

process till? Om inlärningsstilar och arbetssätt på elevens 

villkor. 

U99865- 1 ITiS 

Från kurir till e-post - nya arbeten, nya krav 


Nu är det premiär för de två första avsnitten i serien IT i 

skolan. Det handlar om teknikoptimism,framtidstro och 

morgondagens kunskapskrav. 

U99865- 3 ITiS 

Vad kan man lita på? - etik och källkritik 


På Internet översköljs eleverna av information. Vad kan man 

lita på? Kan IT se till elevernas sinnen eller handlar det bara 

om teknik? 

U21302- 1 Mediedjungeln 

Om Internet 


Får man skriva vad man vill på Internet? Har Internet och 

demokrati med varandra att göra? Hur gör man sin egen 

tidning? Vad är det som händer när man skickar ett mejl? 

Mediedjungeln om Internet besöker Internettidningen Sourze 

där vem som helst kan skriva artiklar. Men får man skriva vad 

som helst på Internet? Möte även med 13-åriga Liv Nordmark 

som är en baddare på HTML-kodning och gör sin egen tidning 

på nätet. Skickar mejl, gör ju många av oss varje dag, men hur 

funkar det egentligen? Visste du att ett mejl mellan Sverige 

och Australien för det mesta kommer fram på bara någon 

sekund? 






Om prestationer och arbetsmiljö.Hur ser framtidens kontor 

egentligen ut och hur inreder man bäst en arbetsplats hemma? 

Dessutom om sårbarheten i tekniska system och undersökning 

om hur miljonstaden Auckland klarade ett långt strömavbrott. 

Serien om E-learning fortsätter med del 4 av 5, och Interaktiv 

www-hantering med del 4 av 5. Programledare är Ulrika 

Hjalmarson. 



U11126- 1 

Luleå tekniska högskola är något av pionjär på E-learning, 

TV-universitetet testar den senaste tekniken och besöker också 

Jokkmokk, där undervisning via datorn blivit vardag. Var 

ingenjörerna skickligare på 1800-talet? Om gammal teknik 

som håller än idag. E-learning, del 5, Interaktiv www-hantering 

del 5. 



IT-entreprenörer, del 1, Europa 2000, del 10, om utvidgningen 

av EU och Risker i tekniska system, som handlar om flygsäkerhet. 

TV-universitetet bjuder på kunskap för dig som är 

intresserad av de möjligheter som IT-utvecklingen erbjuder. 

Elektronisk handel, tillverkning av hemsidor och E-learning, är 

några kurser som ges under våren. Dessutom intervjuas aktuella 

gäster av programledaren Ulrika Hjalmarson. 



U11126- 3 

När föds de där genialiska idéerna som sen blir grunden i ett 

företag? Programmet handlar om hur man formulerar idéer till 

en affärsplan, i andra delen av serien IT och Entreprenörskap. 

Hur fri är den fria handeln? Om EU och handelshinder handlar 

det, i del 11 i kursen Europa 2000 och dessutom Grundkurs i 

IT. Programledare Ulrika Hjalmarson. 



U11126- 4 

Räcker det med att skaffa en hemsida för att mitt företag ska 

nå marknaden? Del 3 i serien om Entreprenörskap i IT-samhället. 

Några entreprenörer delar med sig av sina erfarenheter 

av att etablera en ny affärsidé. Sista avsnittet av Europa 2000, 

tar upp Europas stabilitet. Rysslands dåliga ekonomi nämns 

ibland som ett hot mot stabiliteten i Europa samtidigt som EU 

är Rysslands största handelspartner. Dessutom om Risker i 

tekniska system som handlar om jordbävningar. Programledare 

är Ulrika Hjalmarson. 



Ny kurs i E-learning. Hur går IT-baserat lärande till ovh vem 

kan få nytta av det. När företaget väl är i gång, var är de svaga 

punkterna? Sisa delen i Entreprenörskap i IT-samhället diskuterar 

uthållighet och internethandeln som under det senaste 

året gått från succé till fiasko. Interaktiv webbhantering, del 1 

av 5 och IT för lärare, tar upp de stora förändringar som 

datorernas inträde i skolan får för arbetssituationen i skolan. 




U11126- 6 

Hur påverkas lärarens roll av att eleverna studerar via datorn? 

Om E-learning och lärarrollen, del 2 av 5. Ryktet om E-handelns 

död är betydligt överdriven. Dessutom del 2 i kursen 

Interaktiv www-hantering. rogramledare är Ulrika Hjalmarson. 



I Åre utbildar man framtidens turistentreprenörer. Hundspann, 

hästridning och vildmarkstrekking står på schemat. Dessutom 

del 2 i kursen om E-handel och del 3 om E-learning. Programledare 

Ulrika Hjalmarson 


Den nya psykologin 


TV-universitetet rapporterar från en märklig fotbollsturnering 

för robotar. Om artificiell intelligens och hur människans 

minne fungerar handlar bland annat den nya psykologin om. 


72

Data/it NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Den sårbara staden 


U11126-20 

Ökad bekvämlighet och tillgänglighet, är drivkraften när vi 

bygger ut vår infrastruktur och effektiviserar våra städer. En 

ökad risk för att något ska gå fel blir konsekvensen. Vad 

händer om en brand bryter ut i Stockholms tunnelbana, eller 

om Sundsvalls hela datakommunikation slås ut av hackers? 



Ett steg vidare 


U11126-18 

Att ta sin affärsidé från kammaren ut till affärsvärlden är ett 

stort steg för en ensam entreprenör. Möt uppfinnarbröderna 

som förverkligar en barndomsdröm och affärskvinnan som 

erövrar den amerikanska marknaden med ett osannolikt 

tangentbord.Programledare är Ulrika Hjalmarson. 


Europa 2000 - I Backspegeln 


U11126- 9 

Drömmarna som förverkligades och visionerna som kom av 

sig. Vi berättar om den fria rörligheten för människor - 

Schengenavtalet - som också innebär en fri rörlighet för brottslingar 

och om det åldrande Europa där det föds alldeles för få 

barn samtidigt som vi går in i en seniorboom. Programledare är 

Ulrika Hjalmarson.Se text-tv sid 825. 


Framtidshemmet 


U11126-10 

Det smarta boendet och den uppkopplade framtiden. Följ med 

till Sveriges modernaste bostadsområde och lär dig mer om 

begränsningarna och möjligheterna med bredband. Programledare 





U11126-19 

Entreprenörskap i IT-samhället, Europa 2000, Grundkurs i IT. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson.Se text-tv sid 825 




E-learning, Elektronisk handel, Interaktiv www-hantering, 

Entreprenörskap i IT-samhället. Programledare är Ulrika 

Hjalmarson.Se text-tv sid 825. 




E-learning, Interaktiv www-hantering, Entreprenörskap i 

IT-samhället. Programledare är Ulrika Hjalmarson.Se text-tv 

sid 825. 




E-learning, Elektronisk handel, Europa 2000, Interaktiv 

www-hantering. Programledare är Ulrika Hjalmarson .Se 

text-tv sid 825. 




U11126-12 

E-learning, Elektronisk handel, Interaktiv www-hantering. 





U21328- 2 






Uutisjuttu 

Uutisjuttu 


Uutisjuttu Plussassa keskstellaan tietotekniikasta. Hallitseeko 

ihminen konetta vai kone ihmistä? 















Hårdvara 

U98391- 1 NU - döva i IT världen 

En mus och flera musar 


Datorn är inte krångligare än en skrivmaskin! Något om 

praktiska grunder och funderingar kring en dator. 

U11123-14 Skolakuten 

Sverige - Slovakien 1-1 


Att bygga upp en datasal var anledningen, men utbytet blev 

mycket större än eleverna kunnat drömma om, då Östrabogymnasisterna 

från Uddevalla mötte sin gelikar från vänorten 

Gelnica i Slovakien. IT i skolan är så mycket mer än bara 

datorer. Programledare Patrik Peter. 





















IT-ålderns verktyg 


En historisk översikt över den teknik som används i dagens IT. 

Från den första datorn Eniac via de viktigaste framstegen till 

dagens datorer och multimediaverktyg. 

Mjukvara 

U11178-13 Pass 

Best of [pass] 2001. 


Greatest Hits! Några av hösten 2001:s allra bästa inslag i de 

olika programmen. Fredrik Lindström intervjuas om radioprogrammet 

På minuten. Valerie Aflalo, tidigare Fröken Sverige, 

nu radiopratare. Intervju med Dogge Doggelito och The Latin 

Kings om Rinkebysvenska, Rap och spanska språket. Reportage 

om röstdator på KTH, intervju med professor Björn Granström. 

Anders Limpar berättar varför det är viktigt att kunna 

språk när man är fotbollsproffs. Reportage om Clowner utan 

Gränser: P. Nalle Laanela (svenska), Angela Wand (engelska), 

Rasmus Wurm (tyska) samt avsnitt från deras föreställning The 

Comedy of War. Intervju med Mendez med utdrag bl a ur 

några av hans videor. Musikvideo: Vivre la vie (fransktextad). 







U98230-X 8 







IT-förr och nu 


Allt det här med informationsteknik började egentligen redan 

när människor ristade tecken och bilder i lera eller högg in dem 

i sten. Sen kom ju Gutenberg med tryckkonsten, och massproduktion 

av böcker och trycksaker. Vid kungliga biblioteket har 

man sparat alla svenska trycksaker sedan dess i enorma arkiv 

som vi besöker. De första datorerna kom 500 år efter Gutenberg 

och det förändrade mycket. Dagens informationsteknik är 

ju helt digital med en enorm produktion av ny information , 

och vi ser hur nationalarkivet handskas med denna nya teknik. 

Internet 

L00511- 1 Reisefieber 

Program 1 


L00511-10 

En ny enkel, humoristisk och lätt absurd serie på tyska - i radio 

och på Internet. Erich och Erika Mustermann blir oväntat 

deltagare i en tv-tävling, till vilka de själva inte anmält sig! Det 

gäller att på en vecka komma fram till åtta resmål. Gör som 

Mustermanns! Försök finna veckans resmål och vinn en 

Reisefieber-väckarklocka! 

Reisefieber 

Program 10 







Reisefieber-väckarklocka! Vill du lyssna, vill 

du läsa, vill du veta veckans uppgift - se www.ur.se/reisefieber. 


Program 2 


L00511- 3 






Reisefieber-väckarklocka! Vill du lyssna, vill du läsa, vill du 

veta veckans uppgift - se www.ur.se/reisefieber. 

Reisefieber 

Program 3 










Program 4 











Mjukvara 


Program 5 










Program 6 










Program 7 










Program 8 










Program 9 









L98043- 5 Romea und Julian 

Allergisch 


Det femte av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 

på lätt tyska. Mötet mellan Romea och den berömde popstjärnan 

Julian får en hel del komiska konsekvenser. 


Depressionen 


Det åttonde av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 

på lätt tyska. Mötet mellan Romea och den berömde 

popstjärnan Julian har lett till en hel del komiska konsekvenser. 


Die beste Freundin 


Det sjätte av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 


Julian har fått en hel del komiska konsekvenser. 

L98043-10 Romea und Julian 

Du und ich 


Det tionde och sista avsnittet av en absurd kärlekshistoria på 

lätt tyska. Mötet mellan Romea och den berömde popstjärnan 

Julian har fått en hel del konsekvenser.Här får vi höra upplösningen. 

74

Internet NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Entführt 


Det tredje av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 




Frisch geduscht 


Det fjärde av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 




Ganz normal 


L98043- 1 

Det här är det andra av tio avsnitt av en absurd och rolig 

kärlekshistoria på lätt tyska.Mötet mellan Romea och den 

berömde popstjärnan Julian får en hel del komiska konsekvenser. 

Romea und Julian 

Mit Luftpost 


L98043- 7 

Det här är det första av tio avnittt av en modern, absurd och 

rolig kärlekshistoria på lätt tyska.Det oväntade mötet mellan 

den vanliga flickan Romea och den världsberömda popstjärnan 


Romea und Julian 

Nichts als Lügen 


Det sjunde av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 


Julian har lett till en hel del komiska konsekvenser. 


Notwehr 


Det nionde av tio avsnitt av en absurd och rolig kärlekshistoria 


Julian har lett till en hel del komiska konsekvenser. 




U00602- 8 






Stop! om kultur 

Pank 


Kultur kostar pengar. Spelar man i ett band ska det fixas 

gitarrer och lokaler, gör man film behöver man en kamera. 

Trots det så görs det dagligen massor av kultur, helt utan 

pengar. Vi träffar teatergruppen Klubb Kult som har blivit 

proffs på att söka kulturpengar, popbandet Buggy som sprider 

sin musik på Internet och så får vi se filmer som nästan inte 

kostat någonting alls. 


IT-förr och nu 


Allt det här med informationsteknik började egentligen redan 

när människor ristade tecken och bilder i lera eller högg in dem 

i sten. Sen kom ju Gutenberg med tryckkonsten, och massproduktion 

av böcker och trycksaker. Vid kungliga biblioteket har 

man sparat alla svenska trycksaker sedan dess i enorma arkiv 

som vi besöker. De första datorerna kom 500 år efter Gutenberg 

och det förändrade mycket. Dagens informationsteknik är 

ju helt digital med en enorm produktion av ny information , 

och vi ser hur nationalarkivet handskas med denna nya teknik. 
















Miljö 

D85863 Allemansrätten 

Rättigheter och skyldigheter 

15 min från 7 till 15 år 1985 Diaserie 

Vad får vi göra i naturen - och vad får vi inte göra. 

V 3759 Aten 


Aten lockar inte bara turister till sig, staden växer oavbrutet 

och greker från landsbygden och öarna flyttar in i staden. För 

grekerna älskar sitt Aten, trots att det numera både är smutsigt, 

trångt, högljutt och till och med illaluktande till följd av alla 

bilar som man också älskar. Templen på Akropolis som ligger 

stolt och högt över staden mår inte heller bra. Det är den dåliga 

luften som får marmorn att sakta vittra sönder. Med pengar 

från Europa håller man nu på att rena vattnet som annars bara 

släpps ut i Medelhavet. Aten skulle kunna vara underbart. 

V 3128 Clean Country 


En film om källsortering gjord i westernstil med enkla men 

starka bilder. Micke Dubois spelar huvudrollen i denna film 

som är en pastisch på Clint Eastwoodfilmen "Pale Rider". 

Målet är att lära eleverna att källsortera, att vara positiva till 

källsortering och att öka deras miljömedvetenhet. 

V 3178 Cubatao - Dödens dal 


V 3509 

I Cubatao i Brasilien bor 90 000 människor. Här finns också 

ett stort antal industrier, som släpper ut gifter på ett i stort sätt 

okontrollerat sätt. Och skadorna på människor och miljö är 

mycket allvarligare här än på andra håll. 

Den goda jorden 


V 3180 

Bonden är den smala länken mellan samhället och den natur, 

som står för den enda egentliga tillväxten, den biologiska. Men 

bonden förmedlar inte bara grön energi från jorden till samhället 

Han förmedlar också samhällets attityd till naturen, tillbaka 

till den jord han förvaltar. 

Den tredje dagens rike 


Jugoslaven Viktor Sebek argumenterar mot dumpning av 

avfall - kemiskt eller radioaktivt - i havet. Han fokuserar sin 

berättelse på det som händer i Nordsjön och Irländska sjön. 

V 3267 Dit inga vägar når 


I de stora Norrlandsskogarna finns det fortfarande plats för det 

vilda, det fria. Här kan tjädertupparna spela i gammelskogen, 

här kan lodjuren ännu ströva fritt. I denna poetiska lilla film 

skildras hur en liten grabb blir bästa vän med ett lodjur. Men 

är det dröm eller verklighet? Filmen är utmärkt för att introducera 

miljötänkande och miljöfrågor i ämnen som svenska, 

teckning etc. 

V 2036 Dit lagen inte når 


Videon presenterar de miljöfrågor som är angelägna att lösa 

under 90-talet. De globala frågorna bryts ner till ett kommunalt 

perspektiv, där de lokala och de många små insatserna sätts i 

förgrunden. 

V 3406 Djupa hav 


En pojke lekar att han gör en ocean av en vattenpöl. Han 

kommer på att det är viktigt att se till att inte de riktiga haven 

går samma öde till mötes som hans - för ett dött hav vill väl 

ingen se. Deponerad av SIDA. 



V 3283 Dom får inte sabotera min framtid 


V 3266 

Två elever utforskar hur vi i Sverige tar hand om vårt radioaktiva 

avfall. Deponerad av Svensk Kärnbränslehantering. 



Visar hur man i samband med utbyggnad satsar på miljön och 

åtgärder för att underlätta för fiske och turism. Deponerad av 

Vattenfall. 


V 3179 Framtidsberget - om återvinning 


L91E03- 1 

Videon beskriver en del av de råvaror som kan återvinnas, 

främst metaller. Vi får se hur hanteringen går till, vad som 

utvinns och fördelarna med återvinning i form av sparad energi 

och bättre miljö. 

Försommar vid Vättern 


L91E03- 2 Försommar vid Vättern 


V 3620 Goda granar - om miljön 


Videokul är en serie som i första hand vänder sig till barn i 

förskoleåldern. Staffan och Bengt presenterar på sitt karaktäristiska 

och intelligenta sätt olika företeelser i det svenska 

samhället. I det här programmet visar Staffan och Bengt vad 

som håller på att hända med vår natur. Vad och vilka är det 

som förstör naturen? Vad ska vi tänka på och vad ska vi göra 

för att rädda vår natur? 

V 558 Greenkids 


V 89 

Vi får träffa klass 5B i Mölndal och se hur de startade sin 

kampanj, Greenkids, för en bättre miljö. 

Greenpeace 


Greenpeace vill skapa debatt om kärnkraft, miljögifter och jakt 

på utrotningshotade djur. Stillbilder överförda till video. 

Produktion: Greenpeace. 

L91E08- 2 Hallå universitetet - vad gör ni i era forskningslab 

Att leva och överleva i gamla tiders Linköping 



Dårgräsfjärilen - en utrotningshotad art 



Har handikapphjälpmedel någon betydelse på livskvalitet 



Konsumtionssopor - vårt nya miljöhot 



Vad är en robot 



Vatten bara vanligt vatten 


L91E05- 1 Hur grann står östergyllen? 

Alvastra pålbyggnad och Rökstenen 



Ett äldre järnålderslandskap i Ryckelsby Boxholm 



Finspång och Häfla bruk 


L91E05-14 Hur grann står östergyllen? 

Framtidens kulturmiljöer 



Föllingsö ett ålderdomligt jordbrukslandskap Kinda 



Herrgårdslandskap - Eklandskap Linköping 



Hur skiftet förändrar kulturlandskapet Vadstena 



Klackeborg en medeltida borg Mjölby 



Liv och boende på verkstadsön i Motala 



Skärgårdslandskapet Valdemarsvik 



Smedstorp en dubbelgård från 1700-talet 



Stadsmuseet och Norköpings industrilandskap 



Söderköping en stad med medeltida rötter 



Åtvidaberg brukssamhälle och trädgårdsstad 




Miljö 

V 3328- 1 Hur vi räddar vår jord Del 1 

Hur vi räddar regnskogarna 


Det här programmet fokuserar på Sydostasien och börjar med 

att belysa vad som görs i Thailand för att stoppa kalhuggningen 

av regnskogarna och handeln med utrotningshotade djur. Vi 

besöker också Japan, som är den största förbrukaren av tropiska 

träslag. Programmet speglar också kampen för att påverka 

politikers och allmänhetens opinion för att få förändringar till 

stånd. I programmet görs ett besök hos de "gröna krigarna" - 

Penan- stammen i Malaysia - samt hos chefen för Japan 

Tropical Forest Action Network. 


Hur vi föder världen 


Afrika och Nordsjön är de geografiskt viktiga miljöområden 

som belyses i det andra programmet. Ämnet är hur vi kan 

förebygga hungersnöd genom att skydda de resurser till land 

och hav som är så viktiga för vår försörjning. Avsnittet om 

Afrika handlar om en vetenskapsman som återuppbygger 

Etiopiens matförråd efter det svåra inbördeskriget. Andra delen 

handlar om Greenpeace och en dansk fiskare som kämpar för 

den viktiga föda som tas ur havet. 


Hur vi skyddar våra vatten 


Donaus floder är just nu i fokus för en stor kampanj med syfte 

att stoppa byggnationen av dammar som kommer att förstöra 

viktiga våtmarker och hota vattenförråden. I Tunisien är 

viktiga fågelområden och häckningsplatser i farozonen av 

samma orsak. Detta avsnittet följer människor som kämpar för 

att göra varje område till en nationalpark: en journalist och en 

hemmafru blev "gröna krigare" i fd Tjeckoslovakien och en av 

regeringens botaniker för en miljökamp mot sin egen arbetsgivare 

i Tunisien. 


Hur vi rengör luften vi andas 


Luftföroreningar orsakar smog, sura nedfall, ozonförtunning 

och växthuseffekt. Trots det är det endast ett fåtal länder som 

konstruktivt arbetar för att minska de farliga utsläppen. 

Episoden visar på utvecklingen i Californien och den anti-bilkampanj 

som pågår i Los Angeles. Vidare beskrivs de forskare 

i San Francisco som experimenterar med energi- konservering 

och med vind-, vatten- och solenergi. Programmet går vidare 

till Brasilien där en borgmästare kämpar för att rena den stad 

som en gång var känd som "den mest förorenade platsen på 

jorden". 

76

Miljö NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 


Hur man lever i harmoni med naturen 


V 3328- 6 

Många primitiva stammar värnar om naturen och har urgammal 

och detaljerad kunskap om hur man lever i harmoni med 

naturen, utan att förstöra de naturliga lagar som allt liv är 

beroende av. Men industrialiseringen har ställt alla dessa 

begrepp på kant. Det här avsnittet berättar om två människor 

som slåss mot industrialiseringens negativa effekter; en norsk 

kvinna som är renskötare ovan Polcirkeln och en amerikansk 

hemmafru som tagit upp kampen mot ett allt större missbruk 

av miljögifter i USA. 

Hur vi räddar vår jord Del 6 

Hur vi stabiliserar befolkningstillväxten 


U31600-10 

Det sista prgrammet i serien handlar om hur befolkningstillväxen 

kan minskas i tredje världen och hur konsumtionsnivån kan 

minskas globalt. Avsnittet fokuserar på "gröna krigare" som 

arbetar i två stora och symboliskt mycket viktiga länder - 

Mexico, med en galopperande befolkningstillväxt och ett 

nytänkande när det gäller hälsa, tillväxt och kvinnans rättigheter 

- samt Canada, med den största avfallsproduktionen och 

den högsta konsumtionen per capita i hela världen. Canada är 

dessutom ett land med stora kalhyggen och svåra föroreningar. 

Programmet avslutas med att konstatera att lösningen på 

samtliga de viktiga problem som handlar om vår miljö, ligger i 

ett globalt nytänkande. Kravet på ett engagemang för en 

förändring av våra värderingar, vår livsstil 




U31600-14 








U11128- 7 







Kretslopp 


U21105- 1 

Varje år satsas stora belopp på återvinning. Vår reporter 

Augustin Erba, spionerar på sina egna sopor för att se vart de 

tar vägen. Programledare Dominik Henzel åker till soptippen 

för att dumpa onödiga prylar, men kommer hem med ännu fler. 




U21105- 2 











avstånd. 








































Genomtänkta hus 


Genom fönstret, genom huset, genom landskapet - om arkitektur 

för barn. En upptäcktsfärd med Richard Dinter och barn på 

Runmarö. Del 3 av 5. 













Under jorden, under himlen 



Philip Olofsson som åker tunnelbana till Skogskyrkogården i 

Stockholm. En kyrkogård byggd under himlen och under 

träden. Musik Oscar Danielson. Ett program av Micke Olsson 

och Tove Jonstoij. 

L90E03-16 Kärrhökens vildmark 

Tåkern och dess omgivningar genom Göran Bergengren 








L90E03- 6 Kärrhökens vildmark 










































V 2002 Livat på tåg 


L11118- 4 

Avsikten med "Livat på tåg" är naturligtvis att ge barnen en 

uppfattning om fördelarna med att åka tåg, också ur energi och 

miljösynpunkt. Det är ju ett budskap som SJ är angeläget om 

att få fram. Lika naturligt är att Sparfrämjandet vill informera 

om de goda sidorna med att sköta om sin ekonomi. Lämplig 

från 5 år. 

Livskraft 






V 3399 Lucia 


V 3710 

Varningsrop och skrik ljuder genom den sköra luften i byn 

Bataan på Filippinerna. Det är fortfarande mörkt när fiskarfamiljerna 

river med sig sina lampor och skyndar ner till 

stranden. Här är svarta, klibbiga vågor i färd med att skölja 

upp död fisk på land . Under natten har en tanker gått på grund 

utanför kusten. Oljeutsläppet hotar allt liv, inte bara i havet 

utan också i fiskebyarna. Tragedin driver bland andra Lucia 

och hennes familj att söka sig till storstan. Där hamnar de i 

slumområden där de lever i fattigdom och nöd och utsätts för 

nya katastrofer. Deponerad av SIDA. 

Miljön som gick upp i rök 


En film om rökning och miljö i ett globalt perspektiv. Vet du 

hur miljön påverkas i de tobaksodlande länderna? Det är ett 

allvarligt miljöproblem och det blir allt värre. Skogar bränns 

ner för att ge plats åt ny tobaksodling eller huggs ner till ved 

som används för att torka tobaken, Miljögifter sprids över stora 

områden. Tobaksarbetarna riskerar sin hälsa. Filmen visar 

förhållandena i Afrika och Brasilien varifrån mycket av den 

svenska tobaken kommer. 

B78739 Mina Första Faktaböcker 

Ekologi 

från 10 till 12 år Bok 

L94E25- 1 Optimum 

Avfallets väg till värme 


Från Gärstadverket i Linköping, där man tar emot avfall från 

Östergötland och grannlänen, sammanlagt 24 kommuner. 

Hälften av Linköpings hushåll förses på detta sätt med fjärrvärme. 



Miljö 


Ett unikt naturcentrum 


I Trädgårdsföreningen i Linköping ligger Naturcentrum. Eva 

Johansson är verksamhetsansvarig och hon berättar att hit kan 

både grupper och allmänhet komma och få råd i allehanda 

miljö- frågor t ex kompostering och odlingar. På tomten finns 

örtagård, exempel på Östergötlands viktigaste bergarter, 

odlingslotter m m. Inne i huset kan man se ett enormt sötvattensakvarium 

och intressanta ätliga växter och ofta finns 

speciella utställningar som byts efter hand. 


I drottning Ommas trädgårdar 


L94E25- 2 

En promenad på Omberg i urskog och bokskog. Om skogens 

betydelse för växt- och djurliv. 

Optimum 

Skogen den bästa råvarukällan 


L94E25- 4 

Bo Thor, Skogsvårdsstyrelsen berättar om kretsloppet i skogen 

och modern skogsvård. Vandring i Skullebo i Nykilstrakten. 

Optimum 

Östergötlands skärgård 


L93E07- 1 

Vad händer i skärgården? Flora, fauna i vår ömtåliga och unika 

skärgård. 

Optimum - det bästa möjliga 

Besök på Västerby naturbruksgymnasium I 


L93E07- 2 Optimum - det bästa möjliga 

Besök på Västerby naturbruksgymnasium II 



Det gröna mejeriet 


Att få en idé om att starta eget mejeri med ekologisk grund och 

låta drömmen bli verklighet det måste fodra en hel del mod i 

dessa tider. Men lantbrukaren Per-Olof, PEO, Johnsson och 

hans hustru Ing-Britt i Sturefors har gjort det. 


Ekomotivet har gästat Norrköping 


L93E07-11 Optimum - det bästa möjliga 

Friska hus i Vadstena 


Vill du få tips hur man kan få ett hus miljövänligt. I Vadstena 

har man kommit på en hel del sätt för att få husen friska. 

Utbildningsradion har besökt Sören Niklasson, chef för 

Vadstena Fastighets AB och han berättar om hur han och hans 

medarbetare bygger idag. 


Gröna fingrar och gröna tankar 


På Knatteberga dagis får man gröna fingrar och gröna tankar. 

Det föräldrakooperativa dagiset har som ett av sina viktigaste 

mål att så tidigt som möjligt ge barnen en miljömedveten livs- 

stil. 


Landsbygd i förändring 


Gårdsbutik, en stor skylt på ett av husen på en bondgård, är ett 

vanligt inslag på landsbygden idag. Optimum besöker några 

gårds- butiker och tar reda på hur de arbetar för en bättre miljö. 


Macken i miljön 


Hur är det på våra bensinstationer idag? Optimum har besökt 

några mackar i Linköping och tagit reda på hur långt man 

kommit i miljövårdstänkandet. 

78



Miljövård på SAAB 


Ett samarbetsprojekt mellan Lännstyrelsens miljövårdsenhet, 

Universitet och olika företag och organisationer pågår i 

Östergötland. Det är ett projekt som man kallat "Miljöanpassade 

produkter och Avfallssnål produktion". Projektet går ut på 

att arbeta med förebyggande miljöskydds- arbete. I försöket 

ingår ett tiotal företag och landstinget. SAAB är ett av de 

företag som kommit längst i sina försök att t ex minska 

användningen av tricloretylen. 


Omberg - Tåkernbygden 


L93E07- 3 

Den kände naturförespråkaren Bertil Wahlin berättar om sina 

tankar om Omberg och Tåkern. I programmet medverkar också 

Lars Gezelius, föreståndare för Naturskolan på Omberg och 

fältstationen vid Tåkern i Väversunda. Han berättar om sina 

naturupplevelser här och om hur ömtålig flora och fauna är i 

det här området. 


På eko-marknad i Gamla Linköping 



Strövtåg i Skullebo 


V 3943 

En gammal kolbotten, några välbyggda stenrösen, ett par höga 

körsbärsträd eller en klar källa kan vara ovärdeliga minnesmärken 

över hur människor levde förr. Bo Thor från Skogsvårdsstyrelsen 

berättar om hur man kan lära sig hitta och 

känna igen kulturminnen. 

Platsundersökning 

Inför ett av Sveriges största miljöprojekt 


Platsundersökningarna ingår i ett av Sveriges största miljöprojekt. 

Det handlar om hur vi ska ta hand om det använda 

kärnbränslet. SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, har det 

praktiska ansvaret för att ett djupförvar byggs. Den här filmen 

berättar närmare om vad en platsundersökning innebär för 

människorna och miljön i de tre berörda kommunerna Oskarshamn, 

Tierp och Östhammar. 

V 3405 Pojken och trädet 


Ingen verkar bry sig om att den gråa, trista staden inte har ett 

enda träd - förutom en liten pojke som gör vad han kan för att 

ändra på det. Deponerad av SIDA. 

V 3397 Pojken Rabi 


V 3402 

Pojken Rabi bor i en liten by på den västafrikanska savannen. 

Han bor tillsammans med sin familj som försörjer sig på 

jordbruk. Byns befolkning ökar och för att ge plats åt den 

växande befolkningen försvinner träden runt omkring byn. En 

dag fångar Rabi en sköldpadda som han försöker tämja. 

Sköldpaddan visar sig vara ovanligt klok och den lär honom 

det viktiga samspelet mellan människor och natur och att man 

måste ha respekt för naturen. En modern fabel från Västafrika 

berättad i behagligt långsamt tempo. Deponerad av SIDA. 

Queimada 


En kortfilm om skövlingen av de tropiska regnskogarna, som 

är på väg att bli den mest ödeläggande miljökatastrof som 

människan orsakat. 

L94E19- 2 Rambodal i Norrköping lever med miljöjobb 


U11172-14 

Vill man jobba med miljöfrågor i skolan, då kan man önska sig 

till Rambodalsskolan i Norrköping. Där kan miljöfrågorna 

dyka upp i precis vilket ämne som helst, i matematik lika väl 

som i orienteringsämnena. Klass 6A är bland de flitigare. I 

programmet får vi vara med om temajobb kring vatten. 

Ramp 

Hur beter man sig smidigt i vardagen? 


Vill du bli populär? Att ha förmågan att leva sig in i egna och 

andras känslor kallas för att vara emotionellt intelligent och 

gör dig socialt begåvad. Då lyckas du bättre än andra i skolan 

och på jobbet, i förhållanden och är mer populär bland 

kompisarna. 

U11172-18 Ramp 

Hur är det att vara enäggstvilling? 


Ramps studio är full av tvillingar! Hur är det att vara tvilling 

egentligen? Många drömmer om det, men det är kanske inte 

bara fantastiskt. De klumpas ihop som en och samma person 

och har svårt att få utvecklas som individer. De kan utvecklas i 

olika takt och ofta är rivaliteten och konkurrensen stark mellan 

tvillingar. 

U11172- 9 Ramp 

Skulle du kunna sälja din kropp till forskningsexp 


Djurförsök har vi hört talas om, men visste ni att många 

studenter lånar ut sin kropp till människoförsök. Det sker i 

Sverige i dag och ibland går försöken snett. Programmet 

handlar om kroppen och vad man kan pressa den till. 

U11172-21 Ramp 

Special; Urban Poor 1 


Ramp special: En serie dokumentärer om kulturmöten. Fyra 

svenska ungdomar i 20-årsåldern får i uppgift att under några 

veckor leva i en kåkstad i utkanten av Metro Manila på Filippinerna. 

Del 1: Bo bland fattiga: De svenska ungdomarna 

flyttar in i bostadsområdet Escopa. Under motorvägen C5 lever 

150 familjer i en obeskrivlig kåkstad. Några dagar senare 

besöker ungdomarna den enorma soptippen Payatas, där 

tusentals lever på att plocka allt av värde från avfallet. 

U11172-22 Ramp 



En serie dokumentärer om kulturmöten. Ramp special: Fyra 



Del 2: Unga radikala: Vad driver Jomar att försaka 

flickvän och allt privatliv för att kämpa för ett bättre Filippinerna? 

Och varför måste Oya bo ensam trots att hon bara är 

sexton år. Vi får följa unga engagerade från förorten som vill få 

slut på mygel och korruption. 

U11172-23 Ramp 



Ramp special: En serie dokumentärer om kulturmöten. Fyra 



Del 3: Apple och Rachel: Apple jobbar på en sexbar. 

Carolina från Sverige träffar Apple för att försöka sätta sig in i 

hur hon lever. Och Astrid träffar Rachel som inte kan försörja 

sina barn. Men Rachel har en idé hur hon ska kunna lösa sin 

situation. 

U11172-19sv Ramp 



(SVENSKTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU på 

skolgympa. På mindre än tio år har antalet idrottstimmar 











U11172-19o2 Ramp 



(DELVIS SVENSKTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU 

på skolgympa. På mindre än tio år har antalet idrottstimmar 














U11172-19 Ramp 



(OTEXTAT) Sverige är näst sämst inom EU på skolgympa. På 

mindre än tio år har antalet idrottstimmar skurits ned med 

20%. Samtidigt visar nya undersökningar att 23% av alla 

ungdomar inte idrottar alls på sin fritid. Framförallt är det 

tjejer med invandrarbakgrund och ungdomar från socialgrupp 

tre som inte idrottar. Samtal om idrott och om varför ungdomar 

tränar allt mindre och vilka hälsoproblem det medför. Benskörhet, 

hjärt- kärlsjukdomar och fetma bl a. Besök på en 

högstadieskola i Tumba och samtal med eleverna i en 9:e klass 

om deras idrottsvanor. Det visar sig att ingen av tjejerna i 

klassen tränar efter skolan medan flera av killarna spelar 

fotboll varje dag och några har tom egna agenter. 

U11172-17 Ramp 

Vad gör adrenalinet med oss? 


U11172-16 

P-piller och anabola steroider, men även artificiell belysning 

eller att gå upp för tidigt på morgonen påverkar kroppens 

hormoner att reagera fel. Ramp handlar om vad som händer i 

kroppen då det moderna samhället tvingar oss att kämpa mot 

kroppens signaler. 

Ramp 

Vad gör dina hormoner med dig? 


Om hormoner - om allt som händer i kroppen hos en tonåring. 

Hormonerna styr oss och vi pratar om lust och ilska, kärlek 

och depressioner. 

U11172- 8 Ramp 

Vad gör djurförsöken för dig? 


U11172-13 

Om djur som kan tala, om hjälpande djur som blindhundar och 

svampkatter och så om de djur som används i djurförsök. 

Ramp 

Vem är dum och vem är smart? 


U11172- 6 

Om intelligens. Vem är dum och vem är smart? Vi har träffat 

världens smartaste man, Chris Langan med IQ 195 och som 

arbetar som dörrvakt på Long Island utanför New York. I 

studion visar gästerna hjärnjympa och utmanar tittarna med 

intelligenstester. 

Ramp 










poesi. 

U11172-10 Ramp 

Vågar du äta genmanipulerad mat? 


U31411- 7 

Vad har en fisk och en tomat gemensamt? Inte mycket, eller? 

Två unga tjejer har startat nätverk för personer som vill väcka 

debatt om genmanipulerad mat. Ramp träffar också Steve 

Druker, mannen som stämde USAs regering. Dessutom blir det 

premiär för Hjärnjakten, Ramps egen dramadokumentär i tre 

delar. 

Ramp om historia 

Om framtiden 


V 3389 

Hur ser jorden ut om 50 år? Är miljön förstörd då? Varför 

gjorde man inte mer år 2003 för att förhindra uppvärmningen 

av jorden? Följ med till 1970-talets miljörörelse och möt 

människor som försökte förändra. 

Regnskogen i Amazonas - en hotad miljö 


Den tropiska regnskogen i Amazonas hotas av ödeläggelse och 

rovdrift. Avverkningen och alla de stora vägarna som byggts 

gör att indianerna trängts bort, att marken utarmas och att 

klimatet ändras. Detta påverkar oss alla. Deponerad av SIDA. 



Miljö 

V 2039 Resa med insikt 


Resa med insikt vänder sej främst till elver i årskurs 7-9. Det 

krävs inga förkunskaper utan eleverna kan direkt ta till sej 

materialet och genomföra de olika övningarna. Materialet 

består av fyra delar: 1. Lärarhandledning. 2. Filmen Resa med 

insikt. 3. Elevbroschyr. 4. Novelltävling (administreras via 

Banverkets hemsida - www.banverket.se). Räkna med åtminstone 

80 minuter för att gå igenom materialet, då är novelltävlingen 

inte inräknad i tiden. 

V 3268 Retur avsändare 


U21127-24 

Varje svensk producerar sju och ett halvt ton sopor per år. Hur 

ska vi hantera det ständigt växande sopberget? Lägga det på 

hög och förgifta grundvattnet? Eller elda upp det och förgifta 

luften? Och varför verkar inget radikalt att göras åt problemet? 

Deponerad av SIDA. 









V 3239 Rädda min djungel 


V 3400 

Den märkliga historien om pojken som försöker rädda Mexicos 

sista djungel börjar när Omar Castillo är åtta år. Han vandrar 

140 mil för att protestera mot förstörelsen av Lacandondjungeln 

i södra Mexico. 

Räkfeber 


Mangroveskog är en tättbevuxen träskmark som växer i tropiska 

kustvatten i Afrika, Asien och Latinamerika. Liksom 

regnskogarna är de rika på djur och växtliv och reglerar den 

ekologiska balansen. Vid flodmynnigarna i Equador levde 

fram till för 10 år sedan lokalbefolkningen av fiske, krabbfångst 

och musselsamlande. Men då upptäcktes den tropiska jätteräkan 

i USA och Europa. Den stora efterfrågan har lett till att en 

fullkomlig räkfeber sedan dess svept fram genom landet. 

V 3641 Samson och Sally 


I det stora havet bor den lilla vita valflickan Sally vars mor 

blivit människornas byte. Sally blir upptagen i Samsons flock. 

De båda valungarna blir bästisar och ger sig ut på äventyr 

tillsammans i jakt på den legendariske Moby Dick. 

C9316-cdb Sim Stad 

1995 Dataprogram/Lån 

Windows CD-rom Strategispel helt på svenska där du skall 

bygga upp en stad. Ytterligare en titel i raden av Sim-spel. 

Här gäller det att först bygga upp en stad och sedan att styra 

och sköta den. Sim Stad vänder sig till de lite yngre spelarna 

som gillar program där man själv bygger upp och påverkar 

spelet. Kan användas i skolan för att förstå olika samband i 

samhället. Gör en egen människa (pojke, flicka, kvinna eller 

man) som ska bo i staden. Bestäm vad de gillar att göra, äta 

och säga. Du kan till och med bestämma vilket husdjur de har. 

Kika in i olika hus och se vad människorna där inne gör. 

Bygg din egen stad så stor eller liten du vill. Speciella ljudeffekter 

och dolda animationer ger staden liv. Du kan även 

skriva ut din stad på papper o 

V 3396 Skogen som försvann 


Kahema Ngome bor i Longoidalen i norra Tanzania. En gång 

fanns här ett av Afrikas största områden med regnskog, på 

sluttningarna ner från Usumbara-bergen. Den gamla mannen i 

filmen berättar om hur bönderna under kolonialismen, men 

även efter självständigheten, röjde, brände upp och ödelade det 

mesta av den skog som fanns. Det är bråttom att rädda den 

förstörda jorden. Bönderna planterar nu nya träd och börjar 

återgår till de ekologiska odlingsprinciperna för att kunna föda 

den växande befolkningen. Deponerad av SIDA. 

80


V 512 Skogsindustrin och vår miljö 


U21806-12 

En stor del av skogsråvaran används till pappersproduktion. 

Utsläppen av klorföroreningar är skogsindustrins största 

miljöproblem idag. Alternativa blekningsmetoder, pappersåtervinning, 

skogsdöden behandlas också. Programmet är en 

gåva från Skogsindustrins Information. 

Skolakuten 

Per-Erik Ekeberg - miljöutmanaren 


U21806-12sv 

(OTEXTAT) Pejla varg, granska knäckebrödsfabriken och 

följa vattnets väg... Läraren Per-Erik Ekeberg hittar inspiration 

till miljöundervisningen i verkligheten. Han och hans elever är 

ständigt på jakt efter nya utmaningar. Ett program av Anna 

Norberg. 

Skolakuten 

Per-Erik Ekeberg - miljöutmanaren 


V 2053 

(SVENSKTEXTAT) Pejla varg, granska knäckebrödsfabriken 

och följa vattnets väg... Läraren Per-Erik Ekeberg hittar 

inspiration till miljöundervisningen i verkligheten. Han och 

hans elever är ständigt på jakt efter nya utmaningar. Ett 

program av Anna Norberg. 

Skurt om innemiljöer 


V 3404 

Videon är uppdelad i sex avsnitt. De fyra första delarna är 

disponerade så att Skurt förmedlar miljöupplevelser i hemmet, 

på arbetsplatsen, i skolan och i offentliga miljöer. Varje avsnitt, 

som är 8-10 minuter långt, avslutas med att några frågor 

ställs till någon av Folkhälsoinstitutets experter. Det femte 

avsnittet är inspelat på Sollentunamässan i samband med 

invigningen av "Inne 99". Avsnitt sex består av två korta 

intervjuer. Skurt träffar Folkhälsoinstitutets generaldirektör 

Agneta Dreber och miljöminister Kjell Larsson. Utnyttjandet 

av videon bör delas upp på minst två lektionstillfällen. Med 

tanke på helheten bör det inte gå för lång tid mellan användningstillfällena. 

Varje avsnitt föregås av en musikvinett med 

rubrik. 

Solen 


L21110-14 

En leranimation om två människor som bor på en liten ö. Båda 

vill komma åt så mycket som möjligt av solens livgivande 

strålar. De utkämpar en egoistisk kamp för att nå sitt syfte, 

men upptäcker snart att jordens mest energirika källa har både 

välgörande och skadliga egenskaper. 

STOP! personligt 

med Ida Andersson 


Ida Andersson drömmer om ett hus på landet. Där ska hon bo i 

kollektiv med sina bästa kompisar och odla sin egen mat. Ida 

är 19 år och kommer från Östersund, men flyttade till Karlstad 

i höstas för att plugga på universitetet. Hon trivs bra i stan, 

men nu vill hon byta livsstil. - Man kan inte bara utnyttja 

naturen och konsumera en massa saker utan att ge något tillbaka 

till naturen. Det är viktigt att inse att man har ett ansvar för 

sina egna handlingar, säger hon. 

V 3401 Sydafrika 

Förstört land 


Sydafrika är Afrikas rikaste land. Men den vita minoritetens 

välfärd har som bekant vunnits på bekostnad av den svarta 

majoriteten och miljön. En stor del av den svarta befolkningen 

har under apartheidlagarna blivit tvångsplacerade i så kallade 

bantustans, som ligger i bergiga och närmast obrukbara delar 

av landet. Dessa bantustans, som av regeringen kallas "hemländer", 

är mer än 30 gånger så tättbefolkade som resten av 

Sydafrika. Den redan arma jorden i dessa områden blir än mer 

urlakad och de få träd som finns används som bränsle. Följden 

blir jorderosion och torka. Men det är bara två av Sydafrikas 

enorma miljöproblem. Deponerad av SIDA. 

V 3403 Thailand till salu 


Turismen har kallats "Thailands ekonomiska räddning" och 

"industrin utan fabriksrök", och stöds kraftigt av regeringen. 

Men vad betyder egentligen turistinvasionen för befolkningen 

och för miljön? Ön Phuket besöks av 2 miljoner turister varje 

år. Ön var förut rena paradiset med långa stränder och rent 

vatten, men har under senare år exploaterats hårt. Phukets 

urbefolkning har blivit undanträngd för att ge plats åt hotell 

och golfbanor. Den ökade turismen har gjort ön både överbefolkad 

och nersmutsad och helt nya problem som till exempel 

vattenbrist och kriminalitet har uppstått. Deponerad av SIDA. 

V 3593 Träd ger liv 


Under 15 minuter får du se och uppleva miljöer i Östafrika 

som Vi-skogen medverkar i. Dessutom får du träffa deras 

medarbetare som hjälpt till att utveckla deras trädplanteringsprojekt. 

U31740- 1 TV-universitetet Vetenskap 

Bygga för framtiden 


Om vi skall få till stånd en hållbar utveckling som inte tär på 

jordens resurser, måste vi förändra och miljöanpassa vårt 

boende och våra bilar. Se text-tv sid 825. 

U31730- 1 TV-universitetet Vetenskap 

Korallrev i fara 


På flera håll i världen pågår vetenskapliga projekt för att rädda 

den artrika och ömtåliga miljö som ett korallrev utgör. Följ 

med på en resa till havets regnskogar där inte mindre än tre 

miljarder arter har sitt hem. Se text-tv sid 825. 

U11129- 3 UR-Akademin. Samlade kurser. 

Städning i hemmet 


(OTEXTAT) För många är städning ett nödvändigt slit som 

kräver alldeles för mycket tid och energi. Varför då inte göra 

det enkelt för sig, samtidigt som man värnar om miljön och 

dessutom gör det för en billig peng? Vi städar oss igenom ett 

helt hem med hjälp av användbara tips signerade Kari E 

Alsenholt, en veritabel städgumma som jagar dammråttor 

tillsammans med programledaren Michel Olofsson. 

U11129- 3sv UR-Akademin. Samlade kurser. 

Städning i hemmet 


(SVENSKTEXTAT) För många är städning ett nödvändigt slit 

som kräver alldeles för mycket tid och energi. Varför då inte 

göra det enkelt för sig, samtidigt som man värnar om miljön 

och dessutom gör det för en billig peng? Vi städar oss igenom 

ett helt hem med hjälp av användbara tips signerade Kari E 

Alsenholt, en veritabel städgumma som jagar dammråttor 

tillsammans med programledaren Michel Olofsson. 

V 3777 Ute bra men inne mest 

Barns miljöer 


Har du tänkt på att vi tillbringar 90% av tiden inomhus. Därför 

är innemiljön så viktig för vår hälsa. I många skolor är barnen 

trötta och okoncentrerade. Fyra av tio skolbarn har allergier 

och överkänslighet. En dålig innemiljö kan vara orsaken. Hur 

är det i ditt barns skola? Fungerar ventilationen? Är ljudmiljön 

behaglig och ljuset bra? Öppnas ett fönster då och då? Är 

allting bra? Grattis. Om inte, ta reda på mer. 


Hemmet 



är innemiljön så viktig för vår hälsa. Hur har du det hemma? 

Är hemmet fritt från tobaksrök? Har du god ventilation och 

inga fukt- eller mögelproblem? Har du bra filter på dammsugaren, 

god ljudnivå, bra ljus och belysning? Har du minimerat 

skaderiskerna? Är allting bra? Grattis. Om inte, ta reda på mer. 





Kontorets miljö 


V 3778 


är innemiljön så viktig för vår hälsa. Många människor har sin 

arbetsplats på kontor. Hur har du det på ditt kontor? Har du bra 

belysning och inget skadligt buller? Är det rent på ditt kontor? 

Har du bra ventilation? Har du ett behagligt inomhusklimat? 

Är allting bra? Grattis. Om inte, ta reda på mer. 

Ute bra men inne mest 

Offentliga miljöer 


U21328- 3 

Har du tänkt på att vi tillbringar 90% av tiden inomhus. 

Faktorer i inomhusmiljön påverkar din hälsa och ditt välbefinnande. 

Det är därför din självklara rättighet att kräva hälsosamma 

offentliga lokaler. Hur har du det med rökfria miljöer? 

Hur har du det med städning, buller och ventilation? De offentliga 

lokaler du vistas i är väl inte allergiframkallande? Är 

allting bra? Grattis. Om inte, ta reda på mer. 

Uutisjuttu 

Uutisjuttu 


Umpijäinen Suomenlahti ja öljyliikenne on vaarallinen yhdistelmä. 

Sota uhkaa, mutta mitä ajattelevat lapset Irakissa. 

Ringette on huippusuosittu tyttöjen laji. 

U21328- 9 Uutisjuttu 

Uutisjuttu 


V 3338 

Uudet tulokkaat on valittu Suomen eduskuntaan. Kuka oli 

yllättäjä? Vertailussa Nuorisovaalien ja eduskuntavaalien 

tulokset. Vesi on arvokkain luonnonvaramme. Se säätelee 

kaikkea elämää maapallolla.Makeaa vettä ei kuitenkaan riitä 

kaikille. Avantoon pulahtaminen virkistää ja pistää veren 

kiertämää 

Vatten 



Introduktion - vattnets utbredning; hur det först uppstod. 

Vattnets egenskaper - vattnet som lösningsmedel; täthet; 

klimat- påverkan; isen som skydd för livet i vattnet; förmågan 

att lagra värme. Vattnets betydelse Ur-haven och de första 

organismerna; I regnskog resp öken. Vattnet och människan - 

behovet, reservoarer, industrins förbrukning/förorenade utsläpp. 


F1624 Vatten och avlopp 


Filmen förklarar på ett lättförståeligt sätt hur avloppsvattnet 

renas i reningsverken och hur vi får rent och klart dricksvatten 

från vattenverket. 

V 3257 Vattenkraften - gåvan från ovan 


Vattenkraftens betydelse igår, idag och imorgon. Hur en 

vattenkraftstation fungerar och dess påverkan på omgivningen. 


U31511- 1 Vi handlar - vem betalar? 


De senaste åren har avslöjanden om vilka förhållanden som 

gäller för de arbetare som syr våra kläder avlöst varandra. "Vi 

handlar - vem betalar?" tar oss med bakom skandalrubrikerna. 

Hur ser det egentligen ut i produktionen av våra kläder och 

skor i utvecklingsländerna? I södra Indien jobbar människor 

6-7 dagar i veckan, upp till 15 timmar per dygn, för löner som 

inte ens räcker till mat. Många av arbetarna är barn. Man 

arbetar med kemikalier som är förbjudna i våra länder, och 

som efter användning dumpas i floden så att grundvattnet 

förstörs. Det här strider mot såväl landets lokala lagar som 

internationella överenskommelser. Så vem bär ansvaret och 

vad kan vi göra? 

U11179-10 Vi i Europa 

Danmark 


Emma bor med sin mamma och storebror i Köpenhamn. Hon 

spelar piano, sjunger i ett band och är med sina kompisar. 

U11179- 2 Vi i Europa 

Finland 


Barnen i Kuusamo berättar om hur det är att bo och leva i 

norra Finland. Om renar, jakt och bastubad. Men också om 

musik och framtidsdrömmar. Del 2 av 14 om hur det är att 

vara 12 år i Europa. 



Miljö 


Frankrike 


Thibault spelar fotboll i Nordfrankrikes bästa lag. Nu ska de 

åka söderut, till Marseille, och spela match mot Samir och 

hans lag. Del 8 av 14 om att vara 12 år i Europa. Se text-tv sid 

867. 


Grekland 


Möt Maria från Aten, Joannis från Tinos och Yorgos från 

Olympia - tre barn tar oss med på en resa i Grekland. Del 4 av 

14 om hur det är att vara 12 år i Europa. Se text-tv sid 867. 


Italien 


Besök i Italien. Skolungdomar berättar om sin vardag och sina 

framtidsdrömmar. Del 14 av 14 om att vara 12 år i Europa. 


Kroatien 


U11179- 5 

Det sitter en stork på taket till skolan och Djurdjicas morfar 

kör fortfarande med häst och vagn. Möt barnen i en liten by i 

Kroatien men också Aco som bor i staden, samma stad som 

Marco Polo föddes i. Del 12 av 14 om att vara 12 år i Europa 

Vi i Europa 

Nederländerna 


U11179- 7 

Är det sant att alla holländare går i träskor? Och hur många 

väderkvarnar finns det egentligen? Sacha och Kjeld tar oss 

med på en tur runt Nederländerna. Del 5 av 14 om hur det är 

att vara 12 år i Europa.Se text-tv sid 867. 

Vi i Europa 

Norge 


På ön Hidra i södra Norge bor bl a Lene och Vidar. De visar 

oss laxodlingar och hummer fiske. Del 7 av 14 om att vara 12 

år i Europa. Se text-tv sid 867. 


Slovenien 


Följ med en skolklass i Slovenien på grottutflykt och möt 

Jozko som bor på en bondgård. Del 6 av 14 om att vara 12 år i 

Europa. Se text-tv sid 867. 


Storbritannien 


I Storbritannien dricker alla te, det regnar jämt och männen går 

i kjol. Sant eller falskt? Följ med på en spännande resa och möt 

brittiska barn. Del 11 av 14 om att vara 12 år i Europa. 


Tjeckien 


Stora sagoslott, pampiga borgar och hockeyspelare är något av 

vad Tjeckien är berömt för. Men det finns mer. Barn från 

Tjeckien visar oss runt i sitt land. Del 9 av 14 om att vara 12 år 

i Europa.Se text-tv sid 867. 


Turkiet 


Ali har duvor som han sköter om och så tycker han om att 

fiska med sin pappa. I skolan talar de om den stora jordbävningen 

och om hur man bäst skyddar sig när marken börjar 

skaka. Följ med till Datca, en stad vid medelhavskusten och 

möt Ali och hans familj och vänner. Del 13 av 14 om att vara 

12 år i Europa. 

82



Tyskland 


Hur är det att vara 12 år och bo i Tyskland? Följ med några 

barn på en resa från Bayern till Nordtyskland.Del 3 av 14. Se 

text-tv sid 867. 

V 4021 Vi tar hand om det! 

Specialisten på farligt avfall 

16 min 2002 Video 

V 3200 

Vid all konsumtion och produktion av varor uppstår avfall. Det 

avfall som har störst påverkan på miljön klassas som farligt 

avfall. Sydkraft SAKAB har Sveriges enda kompletta anläggning 

för att ta hand och behandla farligt avfall. Beroende på 

avfallets natur och energiinnehåll omhändertas det på bästa 

sätt ur miljösynpunkt genom olika behandlingsmetoder och 

genom deponering i deponi för farligt avfall. Vår behandlingsanläggning 

i Norrtorp utanför Kumla startade 1983 så vi har 

mångårig erfarenhet av omhändertagande av farligt avfall. 

Förutom behandlingsanläggningen finns vi representerade på 

ett tiotal platser med ett antal omlastningsstationer i Sverige 

samt några försäljningskontor. Har du frågor om avfall och 

verksamheten ring oss gärna på telefon 019-3 

Vår förorenade atmosfär 

Orsaker och effekter 


V 3254 

Inledning - atmosfärens sammansättning och viktiga funktioner 

för livet på jorden. Föroreningskällor - översiktlig presentation. 

Föroreningarnas effekter - skadeverkningar av bl.a 

"sura regn", smog, växthuseffekten och det hotade ozonlagret. 


Vårt gemensamma ansvar 


Alla konsumenter och producenter av energi har ett gemensamt 

ansvar för miljön. Filmen visar på energin utifrån ett globalt 

och miljömässigt perspektiv. Deponerad av Vattenfall. 

V 3181 Växthuseffekten 


V 3554 

Freoner och andra halogenerade kemikalier har på senare tid 

visat sig orsaka skador på jordens ozonsikt. Kemikalierna i 

atmosfären hindrar värmestrålning från Jorden att försvinna ut 

i världsrymden. Resultatet blir att Jorden värms upp, vilket i 

sin tur leder till stora klimatförändringar över hela jordklotet. 

Året på en ekologisk gård 


V 2076 

I denna videofilm visas hur ett ekologiskt lantbruk bedrivs på 

ett medelstort lantbruk med mjölkkor, grisar och får. Filmen 

följer lantbrukaren John Wessman från vinter, över vår och 

sommar, till hösten. Förutom att visa vad ekologiskt lantbruk 

är, ger den även en god inblick i hur lantbruk överhuvudtaget 

går till. 



V 3182 




diskuteras. 

Åtta liter i minuten 


SWF5365 

Bo Landin från Sverige ger sin syn på luftföroreningar, 

skogsskador och försurning. Tyngdpunkten i filmen handlar 

dock om hur vår hälsa skadas av luftföroreningar och hur 

situationen för människor i de fattiga länderna på jorden är 

speciellt svår. 

Äppelkriget 


(svenskt tal) Storkapitalisten Jean Volkswagen från Schweiz, 

kommer till Änglamark för att göra om byn till ett enormt 

fritidsområde. Volkswagen har med sig ett gäng hänsynslösa 

hejdukar, men de har inte mycket att sätta emot den lokala 

motståndsrörelsen... (regi: Hans Alfredson, medv: Gösta 

Ekman, Tage Danielsson) 

Energiförsörjning 

















V 3943 Platsundersökning 

Inför ett av Sveriges största miljöprojekt 


Platsundersökningarna ingår i ett av Sveriges största miljöprojekt. 

Det handlar om hur vi ska ta hand om det använda 

kärnbränslet. SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, har det 

praktiska ansvaret för att ett djupförvar byggs. Den här filmen 

berättar närmare om vad en platsundersökning innebär för 

människorna och miljön i de tre berörda kommunerna Oskarshamn, 

Tierp och Östhammar. 

U21410- 2 Ramp 












Naturvård 

V 3789 Biologisk bekämpning i växthus 


V 3987 

Videon ger information om biologisk bekämpning och 

användning av nyttodjur i växthusodlingar. De viktigaste 

skadedjuren som visas är vita flygare, växthusspinnkvalster, 

bladlöss, sorgmyggor samt trips. Exempel på nyttoorganismer 

är parasitsteklar, rovkvalster, nyckelpigor, gallmyggelarver, 

nematoder och svamp. Videon är avsedd för biologi- och 

naturprogrammen vid högstadiet och gymnasieskolorna, 

naturbruksskolorna, rådgivningen, yrkesodlingen, studieförbunden 

m.fl. 

Där träd växer, växer också människor 


Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd startade 1983 i ett försök 

att stoppa öknarnas spridning i Afrika. Kenya, Tanzania och 

Uganda är länderna kring Victoriasjön som drabbats hårt av 

krig och epedimier. Dessutom förstörs jordarna av ett alltför 

intensivt brukande av den växande befolkningen och för stora 

boskapsjordar. Sedan starten har ca en miljon människor fått 

ett drägligare liv. Med trädplantering och agroforestry (samplantering 

av grödor och träd) bryts en negativ spiral när jorden 

får nytt liv, ny kraft. Varje år odlas miljontals träd. Det bor fler 

än 10 miljoner människor runt Victoriasjön, så mycket finns 

kvar att göra. Målet är att kunna avveckla Vi-skogen som 

biståndsprojekt, att kunskapen om de livsviktiga träden blir så 

förankrad och spridd 











L94E16- 3 Mellansnack 

Var går gränsen för vår hänsyn till naturen? 


U21420- 4 

- Det är dags att börja bromsa utvecklingen. Vi måste vara mer 

rädda om våra naturvärden. Det säger Ingrid Lindström och 

Jonas Jonasson, två sjätteklassare fråm Ödeshög. De gör det 

med anledning av utbyggnadsplanerna av riksväg 50 vid 

Omberg och Tåkern. 













På span i kloaker och reningsverk 


Hur renas vårt dricksvatten? Programledarna Lina och Tobias 

följer hela processen vid Norsborgs Vattenverk utanför 

Stockholm, där fiskar och grenar och sedan allt mindre organismer 

avskiljs. Och hur renas avloppsvatten? Efter ett besök i 

kloakerna beger sig Lina och Tobias till avloppsreningsverket 

Himmerfjärden. Där upptäcker de allt som vi spolar ner i 

toaletten, t ex tops, kondomer, löständer och till och med 

levande djur. Hela reningsprocessen visas och till slut får 

programledarna hälsa på ett par av de djur som räddats och 

som numera har sin bostad i verket. 







hotad. 







V 2040 Skogsbruk med kvalitet 


De som sköter den svenska skogen bär ett stort ansvar. De ska 

se till att skogen långsiktigt producerar råvaror som Sverige 

och övriga världen behöver. Samtidigt ska de försäkra sej om 

att den biologiska mångfalden och skogens övriga värden för 

samhället bevaras. Vi får en översiktlig presentation av hur 

olika arbeten i skogen utförs: Planering, slutavverkning, 

markberedning, plantering, röjning, gallring, transport, utbildning 

och rådgivning. 

V 3948 Skurt om skogen 


Skurt skildrar på sitt speciella sätt den svenska skogens oilka 

värden. Som den undersökande journalist han är så tränger han 

verkligen djupt in i skogen och vårt nyttjande av den. Del 1 

Jätten i skogen ca 15 min Del 2 Till bräder och skåp ca 10 

min Del 3 Till papper och tjära ca 18 min Del 4 Litet blir 

stort ca 15 min Del 5 Livet i skogen ca 14 min 



Naturvård 

















Återvinning 

V 3784 Agent 21 

Om sophantering och kretsloppstänkande 


I framtiden är det inte roligt att vara människa. I synnerhet inte 

om man heter Agent 21 och vill äta riktig mat och andas riktig 

mat. Som tur är hittar Agent 21 en tidsmaskin på vinden. I den 

färdas hon tillbaka till 1900-talet där hon träffar Sunes skapare, 

Sören Ohlsson och Anders Jacobsson. Tillsammans lär de 

sig hur viktigt det är att ta hand om sin miljö, och hur återvinning 

av sopor fungerar i praktiken. 

U00739- 1 Annorlunda boende 

Framtidsloftet 


V 2036 

Två hus skulle rivas i Stockholm. Men 57 bostadslösa 

ungdomar fick chansen att renovera lägenheterna från grunden. 

Arbetet gav dem varsin lägenhet. " Vi trodde väl att vi skulle 

komma in, ta ner tapeterna, sätta upp nya och flytta in", säger 

Linn Ekholm. Det blev inte så. "Jag hade räknat med mycket 

slit men det blev ännu mera slit", säger Åsemarie Gillquist. 

"Men första gången man sov här, det var en jättehäftig känsla. 

Att här bor jag så länge jag vill. Jag behöver inte flytta", 

minns Maria Gustavsson. 

Dit lagen inte når 


V 3997 

Videon presenterar de miljöfrågor som är angelägna att lösa 

under 90-talet. De globala frågorna bryts ner till ett kommunalt 

perspektiv, där de lokala och de många små insatserna sätts i 

förgrunden. 

Glasflaskans oändliga resa 


Middagsbordets ketchupflaska är tömd och slängd i den 

speciella behållaren för glasåtervinning. I nästa "liv" kommer 

den kanske tillbaka som gurkburk, byggisolering eller betongvägg! 

Den här filmen beskriver glasets eviga kretslopp; vad 

som händer med glasförpackningar som hamnar i glasåtervinningen. 

En lärorik resa om varför vi bör ta tillvara glaset, hur 

vi tar det tillvara och varför det är så viktigt att alla sorterar 

glasförpackningar rätt. 









Kretslopp 


Varje år satsas stora belopp på återvinning. Vår reporter 

Augustin Erba, spionerar på sina egna sopor för att se vart de 

tar vägen. Programledare Dominik Henzel åker till soptippen 

för att dumpa onödiga prylar, men kommer hem med ännu fler. 

84

Återvinning NO-katalogen, LärMedia, Linköping, 2003-12-11 












V 3944 Skurt om det svenska pantsystemet 

Burk och PET-flaska 


V 3949 

Efter en märklig dröm inser Skurt vikten av att sortera sitt 

hushållsavfall. Tomma burkar och flaskor ska inte slängas i 

soppåsen, utan återlämnas och pantas i butiken. Sin vana 

trogen att ta reda på hur saker och ting fungerar i verkligheten, 

bestämmer sig Skurt för att undersöka vad som händer med 

burkarna och flaskorna efter det att man pantat dem. 

Stålets förträfflighet 


L11136- 2 

Filmen beskriver stålets nytta i det moderna samhället, vad stål 

är, hur stål tillverkas, dess miljöpåverkan och kretslopp. 




U11129-15 







Skräphantverk 


Återanvänd och skapa nytt i stället för att kasta bort. 



















Innehållsförteckning 


Natur/teknik (NO) 3 

Biologi 15 

Genetik & ärftlighetslära 20 

Botanik 23 

Ekologi 28 

Människan 33 

Zoologi 41 

Blötdjur 43 

Däggdjur 44 

Fiskar 47 

Fåglar 47 

Groddjur 49 

Leddjur 50 

Kräldjur 50 

Kemi 50 

Fysik 53 

Astronomi 56 

El- och tele 60 

Energi 61 

Optik/Vågrörelser 65 

Meteorologi 66 

Teknik & teknologi 67 

Data/it 72 

Hårdvara 73 

Mjukvara 73 

Internet 74 

Miljö 75 

Energiförsörjning 83 

Naturvård 83 

Återvinning 84 



Register 


E 

Hud, ben och muskler 

Huden 

Hur blir vädret? 

Ebb och flod 

28 Hur djuren övervintrar 


61,76 

Hur farlig är strålning? 

0-9 

El - en färskvara 

60,61 

Hur grann står östergyllen? 

10:e Internationella Biologiolympiaden i Upps... 15 El gör jobbet 

61 


El och din säkerhet 

60 


Elektricitet 

60 


Elektricitet och magnetism 

A 

61 


Elektronik & Teknik 1 

51,60,67 


Agent 21 

28,84 Elektronik & Teknik 2 

51,60,67 


Allemansrätten 

75 Elementa - Jord, berg, luft och vatten 66 

Hår i närbild 

Amazonas 

23 Elementa - Växter, svampar och djur 28 

Högtryck 

Annat liv och andra planeter 

56 Elementa - Växter, svampar och djur 29 

Hörselsinnet 

Annorlunda boende 

84 Elströmmen 

61 

Hört mit! 

Arternas uppkomst 

3,15,50 En lektion om ryggen 

34 

Höstbilder 

Asteroider, kometer och en sjungande stjärna 56 En massa ved blir papper 

51 

Hösten 

Aten 

75 En människa blir till 

34 

Atmosfäriska fenomen 

16,53,66 En resa i jordbruksbygder 

16 

Att färdas till lands 

54,67 En stjärnas liv 

57 I 

Energi 

61 

Ergonomi 

34 

I det fredliga framåtskridandets tjänst 

Etologi 1: 

B 

16 

I naturlig storlek 

Etologi 2: 

16 

I skogen med Skurt 

Babe - den modiga lilla grisen 

41 Etologi 3: 

16 

Information om acne 

Bananer 

23 Ett år med samer och renar 

44 

Insekternas värld 

Baobab 

23 Evolution 

16 


Barndokumentären 

41 Experimentet 

16 

ITiS 

Barnen från Tjernobyl 


24 



34 



51 J 

Barnreportaget 

20,33 Experimentet 

54 

Barrskogens ekologi 


65 

Jag är Johns mage 

Biologisk bekämpning i växthus 

23,83 

Jag är Johns öra 


16 


Blackout 

33 


F 

Blommande bord 

23 


Body Story 

33 Fakta om föda 

24 Jorden är platt 

Bra att veta - på teckenspråk 

23 Fiske för nöje 

29 


Bra att veta - på teckenspråk 

66 Fjärilar 

50 


Bränslecell i Varberg 

61 Flimmer och brus 

72 


Bröderna Wright erövrar luften 

54 Flodhästen 

44 


Bröllop i skogen 

24 Flygande start 

16,57 


Flygande start 

17 


Framtidsberget - om återvinning 

76 


Frihetstiden 2 

C 

67 


Från böna till kaffe 

24 


Civilisationens utveckling 

67 Från råolja till bensin 

51 


Clean Country 

75 Frön i farten 

24 


Cosmic zoom 

56 Fysikresan 

54 


Cubatao - Dödens dal 

75 Fysiska fenomen 

17,51,54 


Fågel-liv 

48 

Jordens framtid 


17,24,34,51 

Jordens gåvor 

Förkylning och influensa 

D 

34 

Jordens innevånare... kan gå sönder 

Förorenade vatten 

29 

Jordens innevånare... kan gå sönder 

Daggmasken 

41 Förskole-tv. Nisse och Klara 

3 


Dagis-TV för vuxna 

3 Försommar vid Vättern 

76 


De fem rikena 

16 

Järnbrist 


3 

Jättebjörnar på laxfiske 


44,47 G 


54 

Den goda jorden 

75 Gen och Typ 

20 K 

Den långa resan hem 

41,47 Genius 

21 

Den magiska atomen 

61 Genius 

57 

Kan man lita på våra kärnkraftsverk? 

Den nya kraften 

61 Genteknik utan gräns 

21 

Kannibal 

Den osynliga kraften 

61 Giraffen med huvudet på skaft 

44 

Karius och Baktus 

Den tredje dagens rike 

75 Glasflaskans oändliga resa 

84 

Kenen koti 

Dit inga vägar når 

75 Gnuernas vandringar 

44 

Kenen koti 

Dit lagen inte når 

75,84 Goda granar - om miljön 

76 

Kenen koti 

Djupa hav 

75 Greenkids 

76 

Kenen koti 

Djupförvar för använt kärnbränsle 

61 Greenpeace 

76 

Kenen koti 

Djur 

41 Grundämnen i kemiska föreningar och bland... 51 

Klassens krukor 


33 Gudarnas häst islandshästen 

44 

Koalan 


44 

Kokos kattunge 


44 

Kolmården 


47 


H 

Djurliv i Arktis 

42 

Kraft från Forsmark 

DNA 

20 Hajar och rockor 

44,47 Kraft och rörelse 

Dom får inte sabotera min framtid 61,76 Hallå universitetet - vad gör ni i era forskning... 76 

Krafterna som styr universum 

Drömmen om kunskap 

33 Havets jägare 

29 

Krasch! 

Däggdjur 

44 Hjärnan 

17,34 

Kungsfiskaren 

Där träd växer, växer också människor 16,83 Hjärta och blodomlopp 

34 

Kusin Vaken 

Hjärtat 

34 

Kusin Vaken 

Hjärtat sett inifrån 

34 

Kusin Vaken 

Hormoner 

34 

Kärnfrågan 



34 

34 

66 

42 

61 

76 

76 

76 

76 

76 

77 

77 

3 

51,54 

34 

67 

17 

17 

62 

35 

17 

35 

50 

42 

72 

35 

35 

21 

29 

3 

35 

4 

43 

5 

54 

57 

6,69 

60,83 

62 

63 

68 

77 

84 

6 

54 

55 

35 

36 

36,77 

69 

36 

44 

63 

36 

36 

17 

44 

48 

49 

50 

24 

44 

42 

42 

57 

63 

55 

55,63 

36 

29,48 

57 

6 

7 

63


P 

Kärrhökens vildmark 

77 


11,58 

Kärrhökens vildmark 

78 


11 

Kökslabbet 

17 


39 

Kökslabbet 

51 Pappas näsa och mormors haka 

37 Runt i naturen - Pappas näsa och mormors ... 11 

Kökslabbet 


45 

Runt i naturen - Svenska djur 

11,45,84 

Kökslabbet 


8,22 

Runt i naturen - Svenska träd 

11 

Pass 

73 


11 

Planeten Jorden 

18,56,66 


11,45 

L 

Platsundersökning 

79,83 


12 

Plocka svamp 

24 


46 

Laxen - ett utsatt liv 

29,47 

Pojken och trädet 

79 


47 

Lejonet Elsa 

44 Pojken Rabi 

29,79 


49 

Lejonet Elsa 

45 Potatis 

24 


50 

Livat på tåg 

63,78 Pubertet 

37 

Runt i Sverige 

18 

Livet före födelsen 

36 På djupet 

63 

Runt i tekniken 

70 

Livet på landet 

17 På jobbet 

37 

Rädda min djungel 

80 

Livet på MIR 

57 På jobbet 

38 

Räkfeber 

80 

Livets väv 

29 På rymmen i San Fransisco - Den otroliga v... 42 

Rökning 

39 

Living Room 

42 

Livskraft 

22,78 

Livskraft 

36 

LJUD-safari 

45 Q 

S 

Ljus och elektromagnetiskt spektrum 55 Queimada 

79 Sagor från andra världar 

58 

Lucia 

78 

Salt 

18,52 

Luftkonster 

52,55 

Samson och Sally 

80 

Lukt- och smaksinnet 

36 

Samtal på Sigyn 

64 

Lunchakademin 

22 R 


58,70 

Lunchakademin 

7 Rambodal i Norrköping lever med miljöjobb 79 Sim Stad 

80 

Lungorna 

17 Ramp 

38,80 


18,39 

Lungorna 

36 Ramp 

39 

Sjön 

18,31,42,47 

Lövskogens ekologi 

29 Ramp 

52 

Skalbaggar 

50 

Ramp 

56 

Skogen som försvann 

31,80 

Ramp 

57 

Skogsbruk i förändring 

18,31 

M 

Ramp 

63,66,83 

Skogsbruk med kvalitet 

84 

Ramp 

69 

Skogsindustrin och vår miljö 

81 

Maakotka palaa 

17 

Ramp 

70 

Skolakuten 

39 


55,69 Ramp 

79 

Skolakuten 

56 

Matematik 

7 Ramp 

8 

Skolakuten 

73,74,75 

Med flygande fart 

63 Ramp - vetenskap 

39 

Skolakuten 

81 

Mediedjungeln 


52,63 

SKOLAKUTEN 

39 

Mellansnack 


8,18 

Skurt och elektriciteten 

64 

Mendels lagar 


85 

Skurt om det svenska pantsystemet 85 

Mer än bara ord - Bibeln i vårt kulturarv 24 Ramp - vetenskap 

9,84 

Skurt om frukt & grönt 

25 

Miljön som gick upp i rök 

78 Ramp om historia 

80 

Skurt om innemiljöer 

81 

Mina Första Faktaböcker 

29,78 Regnskog, savann och öken 

24,29 

Skurt om skogen 

31,84 

Mitt första kunskapsäventyr 

7 Regnskogen 

24,29 

Sköt om dina tänder 

39 


7,17 Regnskogen i Amazonas - en hotad miljö 80 

Småhälsningar 

49 


55 Reisefieber 

74 

Solen 

58 


7 Resa genom två kosmos 

57 

Solen 

64 

Monera 

17 Resa med insikt 

80 

Solen 

81 

Morronkulan 

45 Resande i astronomi 

57 

Solenergi - kan det va´ nåt? 

64 

Multimedia Stål 

55 Resande i astronomi 

58 

Solsystemet 

58 

Musik och hörselskador 

37 Retur avsändare 

80 

Stjärnor, planeter och allt vad de heter 58 

Muskler 

37 Ringhals - det är vi 

63 

Stop! om kultur 

75 

Måns och Mari från vår till vinter 

24 Ris 

24 

Stop! personligt 

70 

Människan på månen 

57 Romea und Julian 

74 

STOP! personligt 

81 

Människans utveckling 

18,37 Romea und Julian 

75 

Stora Barriärrevet 

31,47 

Människokroppen 

37 Rovdjur - på gott och ont 

45 

Strålning 

56 

Människokroppen - system som samarbetar 37 Runt i naturen 

10 

Strålning och strålningsrisker 

64 


18 

Stål behövs... 

70 


24 

Stålets Ansikten 

56 

N 


25 

Stålets förträfflighet 

70,85 


30 

Svansar 

12 

Nationalparken 

18,24,29 


31 

Svansar 

13 

Naturbilder 

48 Runt i naturen 

39 

Svarta hål och krockande galaxer 

58 

Naturkatastrofer 


42 

Svensk elhistoria 

60 

Newtons rörelselagar 


43 

Svenska djur 

46 



45 

Svenska fåglar 

49 



47 

Svenska äpplen 

18 



48 

Sydafrika 

81 

Njurarna 


49 

Synsinnet 

39 

NU - döva i IT världen 


50 

Syre 

18,40 

Näringspyramiden 


52 

Så lever grodan 

47 


56 

Så uppstod liv på jorden 

13,18,52 


58 

Sötvattnets ekologi 

31 

O 


63 


65 

Om får 

45 


66 T 

Om grisar 


80 

Om hösten 


84 

Tamkatten 

46 

Optimum 


9 

Teknik & Vetenskap 

13 

Optimum 

78 Runt i Naturen 

24 


13,70 


78 Runt i Naturen 

25 


52,71 


79 Runt i naturen - Hamburgare 

10 


56 

Runt i naturen - Hi-Tech 

70 


85 


10 


31,66 





52 Vart tar allt regnvatten vägen 

56 












Teknik och Vetenskap 

Textilfibrer på konstgjord väg 

Thailand till salu 

53 

58 

59 

60 

61 

64 

65 

67,71 

73 

74 

75 

59 

53 

81 

Vatten 

32,82 

Vatten och avlopp 

19,82 

Vattenkraften - gåvan från ovan 

64,82 

Veckans växt 

26 

Veckans växt 

27 

Veckans växt 

28 

Vetenskapens utveckling... 19,23,28,40,56,60,64 

Vi handlar - vem betalar? 

82 

Vi i Europa 

82 

Vi i Europa 

83 

Vi tar hand om det! 

83,84,85 

Vilda djur 

15 

Vildsvinet 

46 

Vilken är den starkast lysande stjärnan 60 

Tidmätning och kalendrar 






Tillsammans är vi starka 

Tjejer är smartare 

Tjernobyl och den svenska kärnkraften 

Tonårsdrömmar 

Transporter av radioaktivt avfall 

Tre grodor och en padda 

Trivs bäst i öppna landskap 

Trollsmör och Trattkantarell 

Träd ger liv 

Trädbränsle 

Trädgårdslandet 

Tunn, tunnare, vackrast 







56 

31 

31 

18,31 

31 

31 

46 

40 

64 

40 

64 

50 

64 

25 

81 

64 

25 

40 

13 

14,42 

22,43 

25 

26 

40 

Vilken är den största levande "varelsen" 56 

Vingslag 

15 

Vingslag 

19,32 

Vingslag 

43 

Vingslag 

49 

Vinterbilder 

19 

Visste du det om zoo 

43 

Vår förorenade atmosfär 

19,83 


40 


41 


64 


64 

Våra husdjur 1: 

19,46 


19,46 


19,46 

Våra olika klimat 

67 

Vårbilder 

19 

Vårt dagliga bröd 

41 

Vårt gemensamma ansvar 

64,83 

Väderlek 

67 

Världshaven 

32,53,56 

Vättern runt 

28 

Vättern runt 

32 

Växthuseffekten 

83 






53,56,71 

60 

72 

73 

18 

XYZÅÄÖ 


28 


19 ZOOM Fakta i närbild 





TV-universitetet Vetenskap - Djurens inre ... 14,32 ZOOM Fakta i närbild 

TV-universitetet Vetenskap - Djurens inre liv 43 ZOOM Fakta i närbild 

TV-universitetet Vetenskap - Människan & ... 71 ZOOM Fakta i närbild 

Tänk på tänderna 

40 Året på en ekologisk gård 


Åtta liter i minuten 


U 



14 Ännu mer Runt i naturen 

32 

43 

46 

47 

50 

67 

32,83 

15,19,83 

83 

43 

47 

50 








Uttern 

Uutisjuttu 

Uutisjuttu 

Uutisjuttu 

26 

47 

67,71 

81 

85 

81 

82 

46 

71 

73 

82 

Äppelkriget 

Äventyr i teknikens Europa 

Äventyr i teknikens Europa 

Äventyret människan 

Öppen tid 

Öppen tid 

Öppna skolan 

Östgötsk natur 

Östgötsk natur 



83 

53 

64 

41 

32 

33 

72 

28 

33 

19 

20 

VW 






Vad är celler? 

Vad är det för särskilt med elektriciteten? 

Vad är kärnkraft? 

Vad är ljus 

Valen 


Varför faller jag inte uppåt 

Varför har katter morrhår 

Varför växer det inget gräs på månen 

Vart tar alla tappade ballonger vägen 

15 

49 

56 

22 

23 

23 

61 

64 

56 

46 

53,56 

56 

46 

26 

56

NO-katalogen - LärMedia, Linköping

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?