• Befrielsen- slutmålet • Målet för en hindu är att ... - Religionskunskap
• Befrielsen- slutmålet • Målet för en hindu är att ... - Religionskunskap
• Befrielsen- slutmålet • Målet för en hindu är att ... - Religionskunskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>•</strong> <strong>Befriels<strong>en</strong></strong>- <strong>slutmålet</strong><br />
<strong>•</strong> <strong>Målet</strong> <strong>för</strong> <strong>en</strong> <strong>hindu</strong> <strong>är</strong> <strong>att</strong> nå befrielse från de ständiga återfödslarna.<br />
<strong>Befriels<strong>en</strong></strong> heter moksha eller mukti.<br />
<strong>•</strong> Hinder <strong>för</strong> befrielse?<br />
Hinder <strong>för</strong> befrielse?<br />
Man måste <strong>för</strong>stå till exempel <strong>att</strong> atman och brahman ska åter<strong>för</strong><strong>en</strong>as på ett djupare<br />
plan alltså inte bara <strong>för</strong>nuftsmässigt. Detta tar många liv. Det som hindrar dig <strong>är</strong><br />
d<strong>en</strong>na v<strong>är</strong>ld som lurar dig <strong>att</strong> stanna kvar. V<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> fungerar som <strong>en</strong> slöja, maya.<br />
<strong>•</strong> Metoder <strong>för</strong> <strong>att</strong> nå befrielse:<br />
Under <strong>hindu</strong>ism<strong>en</strong>s <strong>för</strong>sta tid var det viktigast <strong>att</strong> offra till gudarna, sedan började<br />
man utöva meditation. Varje tid fick sin metod och metoderna, vägarna till befrielse<br />
<strong>är</strong> flera hundra. Man väljer sin eg<strong>en</strong> väg.<br />
<strong>•</strong> Vanligaste vägarna till befrielse:<br />
1) Gudsdyrkans väg<br />
Är <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel och folklig väg. Vid ett litet altare i hemmet eller utmed landsväg<strong>en</strong><br />
offrar man lite mat, samtidigt som man ber om hjälp.<br />
<strong>•</strong> Kon<br />
Dyrkan av kon <strong>är</strong> viktigt, kon ses som livets ursprung, d<strong>är</strong><strong>för</strong> <strong>är</strong> d<strong>en</strong> helig på<br />
samma sätt som moder jord i naturreligionerna.<br />
Kon <strong>är</strong> bra på många sätt: ger mjölk, dragdjur, gödsel, bränsle och arbetsmaterial.<br />
Med hjälp av meditation och yoga vill man på ett djupare plan <strong>för</strong>söka <strong>för</strong>stå.<br />
Hinduisk meditation går ut på <strong>att</strong> man tänker på ett speciellt ord som kallas mantra,<br />
tex <strong>en</strong> gud, med hjälp av det kan man konc<strong>en</strong>trera sig på <strong>att</strong> se sitt inre, sin atman<br />
tydligare.<br />
<strong>•</strong> Riktningar
Bland de många traditionerna, frälsningsvägarna och metoderna går <strong>att</strong> urskilja tre<br />
huvudriktningar:<br />
Vishnuism<br />
Shivaism<br />
Shaktism<br />
<strong>•</strong> Vishnuism<br />
<strong>•</strong> 70% av <strong>hindu</strong>erna <strong>är</strong> vishnuiter, ditt räknas de som tillber gud<strong>en</strong> Vishnu eller<br />
någon av hans avatarer, speciellt Rama och Krishna.<br />
<strong>•</strong> Gudarna kan anting<strong>en</strong> betraktas som frälsare eller helt id<strong>en</strong>tiska med<br />
brahman.<br />
<strong>•</strong> Inom vishnuism<strong>en</strong> finns stora skillnader<br />
<strong>•</strong> I norr finns bhakti-inriktning<strong>en</strong> d<strong>är</strong> k<strong>är</strong>lek, hängiv<strong>en</strong>het<strong>en</strong> och känslan <strong>för</strong><br />
gud betonas.<br />
<strong>•</strong> I södra Indi<strong>en</strong> lägger vishuiterna stor vikt vid ritualer och gamla traditioner.<br />
<strong>•</strong> Shivaism<strong>en</strong><br />
<strong>•</strong> Ungef<strong>är</strong> 28% av Indi<strong>en</strong>s <strong>hindu</strong>er tillhör shivaism<strong>en</strong>, anhängarna vänder sig<br />
till Shiva, hans maka Parvati, sönerna G<strong>en</strong>esha och Skanda.<br />
<strong>•</strong> Shiva <strong>är</strong> d<strong>en</strong> store asket<strong>en</strong>( person som lever mycket <strong>en</strong>kelt och med sträng<br />
disciplin och självbeh<strong>är</strong>skning med avhållsamhet från nöj<strong>en</strong>) och ledstj<strong>är</strong>na<br />
<strong>för</strong> asketer och yogier. (En mästare inom yogi)<br />
<strong>•</strong> Han <strong>är</strong> både man och kvinna och hans shakti , d<strong>en</strong> kvinnliga kraft<strong>en</strong>, <strong>är</strong> <strong>en</strong><br />
del av hans natur.<br />
<strong>•</strong> Man tillber Shiva <strong>för</strong> det mesta i templ<strong>en</strong> och i hemmet.<br />
<strong>•</strong> Shaktism<br />
<strong>•</strong> I shaktism<strong>en</strong> <strong>är</strong> tron <strong>att</strong> det finns <strong>en</strong> kvinnlig kraft, shakti som skapar,<br />
upprätthåller och <strong>för</strong>gör v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>.
<strong>•</strong> D<strong>en</strong> stora gudinnan <strong>är</strong> Devi, som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> <strong>är</strong> ett samlingsnamn <strong>för</strong> alla de<br />
gamla gudinnor som <strong>är</strong> knutna till jord<strong>en</strong>.<br />
<strong>•</strong> Devi betyder gudinna, sedan har hon fått många namn. Gudinnorna finns<br />
med äv<strong>en</strong> i de andra riktningarna, m<strong>en</strong> d<strong>är</strong> har de inte högsta auktoritet och<br />
samma höga status som i shaktism<strong>en</strong>.<br />
<strong>•</strong> Gudinnan har två sidor. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a <strong>är</strong> god och lugn, medan d<strong>en</strong> andra <strong>är</strong> vild<br />
och farlig. D<strong>en</strong> godsinta sidan kontrolleras oftast av <strong>en</strong> manlig gud medan<br />
d<strong>en</strong> vilda sidan <strong>är</strong> bortom de manliga gudarnas kontroll.<br />
<strong>•</strong> På grund av detta <strong>är</strong> det oftast de vilda gudinnorna som tillbes inom<br />
shaktism<strong>en</strong>. Man anser <strong>att</strong> Gudinnan <strong>är</strong> d<strong>en</strong> högsta princip<strong>en</strong>, <strong>att</strong> hon inte<br />
styrs av någon.<br />
<strong>•</strong> Heliga skrifter<br />
<strong>•</strong> De fyra Vedaböckerna<br />
De <strong>för</strong>sta skrifterna <strong>är</strong> från 1200-talet f v t och innehåller lovsånger till<br />
gudarna och berättar hur offer till dem bör gå till. De <strong>är</strong> skrivna på ett språk<br />
som heter Sanskrit.<br />
<strong>•</strong> Upanishaderna = ”sitta ner vid <strong>en</strong> mästare och lyssna”<br />
Från 800- talet f v t. H<strong>är</strong> formulerades idén om <strong>att</strong> atman <strong>är</strong> ett med brahman och<br />
<strong>att</strong> <strong>för</strong><strong>en</strong>ing<strong>en</strong> sker g<strong>en</strong>om meditation.<br />
<strong>Målet</strong> <strong>är</strong> <strong>att</strong> bryta kretsloppet och slippa återfödels<strong>en</strong>.<br />
<strong>•</strong> Bhagavadgita = D<strong>en</strong> höges sång<br />
Är d<strong>en</strong> mest berömda och älskade bok<strong>en</strong>, skrevs på 300 talet f v t. Bok<strong>en</strong> handlar<br />
om gud<strong>en</strong> Krishna som samtalar med <strong>en</strong> frågvis och undrande man som ställer<br />
frågor om livets m<strong>en</strong>ing.<br />
Bok<strong>en</strong>s tema <strong>är</strong> k<strong>är</strong>lek<strong>en</strong> till gud<strong>en</strong> Krishna, g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na k<strong>är</strong>lek kan människan se<br />
sitt sanna jag och slutlig<strong>en</strong> få leva med Krishna.