Buddhism i ett nötskal - Buddha dhamma sangha

Dhammasangani (Systematisering av Dhamma)
Vibhanga (Indelningarnas bok)
Dhatukatha (Om tvister)
Puggalapaññatti (Beskrivningar av individer)
Kathavatthu (Diskussioner i fråga om element)
Yamaka (Parens bok)
Patthana (Relationernas bok)
I Tipitaka finner man mjölk för mjölk för spädbarn och kött för den
starke, för Buddha undervisade om sin lära för både massorna och för
den intellektuella eliten. Den ypperliga Dhamma omfattar i sina texter
problem kring sanningar och fakta och gäller inte bara teorier och
filosofiska resonemang som kanske accepteras som djupa sanningar
idag bara för att slängas överbord i morgon. Buddha har inte lagt fram
nya häpnadsväckande filosofiska teorier, inte heller försökte han att
skapa en ny materiell vetenskap. Han förklarade för oss vad som finns
innanför och utanför i fråga om frigörelse, och förklarade grunden för
en väg till befrielse som är unik. I förbigående har han föregripit
många moderna vetenskapsmän och filosofer.
Schopenhauer har i sin ”World ac Will and Idea” presenterat
sanningen om lidande och dess orsaker ur ett västligt perspektiv.
Spinoza hävdar genom att han förnekar existensen av en oföränderlig
verklighet, att alla fenomen i tillvaron är obeständiga. Enligt hans
mening besegras sorg ” genom att finna ett medvetandeobjekt som
inte är föränderligt, inte flyktigt utan är oföränderligt, bestående och
varaktigt”. Berkeley visade att den så kallade odelbara atomen är en
metafysisk fiktion. Hume, drog slutsatsen efter en obeveklig analys av
sinnet att medvetandet består av flytande mentala tillstånd. Bergson
försvarade tesen om förändring. Professor James anspelar på en
ström av medvetande.
Buddha framställde sin lära om föränderlighet (anicca),
otillfredsställelse (dukkha) och icke-jag (anatta) för 2500 år medan
han vistades i Ganges dalgång. Man måste göra klart att Buddha inte
undervisade om allt han visste. Vid ett tillfälle medan Buddha gick
genom en skog, tog han en handfull löv och sade: ”Munkar, vad jag
har undervisat om kan jämföras med löven i min hand. Vad jag inte
har undervisat om kan jämföras med mängden löv i skogen”.
Han undervisade om det som han ansåg vara absolut nödvändigt för
en människas rening genom att inte dra gränser mellan en mystisk
och främmande lära. Utmärkande var att han var tyst när det ställdes
frågor som inte var relevanta till hans uppgift.
Buddhism tvivlar inte på vetenskap men skall behandlas som parallell
undervisning eftersom den ena huvudsakligen behandlar materiella
sanningar och den andra inskränker sig till etiska och andliga
sanningar. De har var för sig sitt eget ämne.
Buddhas lära, Dhamma, skall inte bara bevaras i böcker, inte heller
studeras från historisk eller litterär utgångspunkt. Å andra sidan ska
man lära sig den och använda den för att praktisera i sitt dagliga liv
för utan träning kan man inte inse sanningen. Dhamma skall studeras
och ännu mer praktiseras och framför allt förstås, omedelbar
förståelse är det yttersta målet. På så sätt kan Dhamma jämföras
med en flotte som är till hjälp med det enda syftet att fly från
födelsens och dödens hav (samsara). Buddhism kan därför strängt
taget mer kallas för filosofi, eftersom den inte bara är ”kärlek till och
sökande efter visdom”. Buddhism i stort sett räknas som en filosofi,
men är ännu mer omfattande.
Filosofi handlar huvudsakligen om kunskap och inte om träning,
medan däremot buddhism lägger speciell vikt vid praktik och
förverkligande.