Nr 5 - Ultunesaren

Ultuna Studentkårs
medlemstidning
Nr 5/2009
Ultunesaren
Tema: Jord - Årgång 71
En dag med Oscar - Fråga Jyns - Genom mörka gångar - Om agronomringen - Ett år med Styret
LRF Ultuna i Östergötland - Plöjnings-SM - Om betygsenkäten - Aron bUddhA Westerlund

2
Nr 5 - 2009
Årgång 71
Ansvarig utgivare
Julia paNthera Fransson
Redaktör
Julia paNthera Fransson
Stf redaktör
anna Samuelsson
Art director
Karolin andersson
Hemsidesansvarig
Vakant
Skribenter
erik Jönsson
Matilda Brink
Fotografer
Cecilia Nilsson
tobias FotóN Neselius
illustratör
Lisa Wagner
Övrig medarbetare
Lillemor guLdViNge
torstensdotter
Omslagsbild:
tobias FotóN Neselius
Epost: ultunesaren@stud.slu.se
Adress: box 7074, 750 07 Uppsala
Besöksadress: Duhrevägen 6
Telefon: 018-67 30 54
Hemsida: www.ultunesaren.se
Repro och tryck: Exakta tryck
Upplaga: 2500 + pdf-version
Nästa manusstopp: ej satt
Skriv gärna till oss! Bidrag välkomnas, men
redaktionen ansvarar ej för ej beställda texter
och förbehåller sig rätten att redigera insänt
material. Vänligen lämna in manus via e-post.
Klistret på kåren!
Ännu ett år på Ultuna närmar sig sitt slut.
på kåren råder det febril aktivitet för att på
nytt fylla alla utskott med både nytillskott
och gamla kårrävar. Själv har jag varit i kårens
tjänst i två och ett halvt år nu. på hösten
när uppgifterna hopar sig och skolarbetet får
stryka på foten så lovar jag mig själv att inte
ta på mig så mycket ansvar till nästa år. Men
som många av oss som engagerat oss ett tag
vet, så är det väldigt svårt att slita sig. Det
är som någon magisk kraft som drar i en till
vallistorna och så sitter man där igen, med
högar av böcker man borde läsa men med
möte på kåren som kräver ens närvaro.
Vad är det som är så speciellt med just
kåren? Jag vågar påstå att den gemenskap
man får när man jobbar så hårt tillsammans
är en starkt bidragande faktor till att vi som
en gång har kommit hit, aldrig kommer härifrån.
Numret som du nu håller i din hand är
mer än vanligt relaterat till kåren och dess
viktiga arbete. Maria kNOp Schück, vice
ordförande med ansvar för utbildningsfrågor,
har sammanställt resultaten för betygsenkäten som gick ut till alla studenter för ett par veckor
sedan och Oscar berättar om en vanlig dag som kårordförande. Vidare har vi en gästskribent
i form av Ulf BRÖLLON Wünsche som berättar om den attraktiva agronomringen och vår
gravvårdare Hulda NÄkTERGAL Wirsén berättar om den gamle kårräven Aron BUDDHA
Westerlund.
Temat jord ligger mig varmt om hjärtat. Som mark/växtagronom
får man, vare sig man vill det eller ej, ett alldeles speciellt
förhållande till jorden (bl. a. genom en mängd grävda gropar
och ett antal profilbeskrivningar) - det är således fler än jag som
kommer att läsa Cecilias artikel om plöjnings-SM med ett leende
på läpparna. Vidare vill jag, å redaktionens vägnar, önska
en god jul, ett gott nytt år och jag hoppas att jag får se många
av er på kåren i vår!
Innehåll
Smått & Gott 03
En dag med Oscar 04
Ordföranden har ordet 06
Ett år med Styret 07
Betygsenkäten 08
Aron Westerlund 10
Genom mörka gångar 12
Minnesruna över kOMpiS 15
Studentkårens råd 15
LRF i Östergötland 16
Agronomringen 19
Fråga Jyns 19
plöjnings-SM 20
korsord 23
Julia paNthera Fransson
Redaktör 2009
Läs om plöjnings-SM på s. 20-21!

En del av kårens funktionärer samlade.
foto Maria aertaN andersson
Akutkort / Emergency card
Extrainsatt kårmöte!
Den 5 november hölls ett extrainsatt kårmöte med anledning
av att kårobligatoriet försvinner i mitten av nästa år. Ungefär
50 tappra ultunesare tog sig denna snöblaskiga dag ner
till kåren och diskuterade frågor runt kårens framtid. Vi i
styrelsen vill rikta ett varmt tack till alla er som förde fram era
idéer, tankar och åsikter denna kväll och gav oss en givande
diskussion. För er som inte var där, eller er som var där men
har mer att säga är ni varmt välkoma in till oss i styrelserummet
och diskutera frågan eller lägga en lapp med dina tankar i
Oscars fack inne i postrummet på kåren.
Utskottsordförande- och StorStudUdag
En grådisig lördag i början av november begav sig knappt 40
stycken av kårens utskottsordförande och studierådsledamöter
tillsammans med styrelsen ut till Hammarskogs herrgård.
Dagen ägnades åt att diskutera frågor rörande det gångna och
det kommande året, bl.a. diskuterades betyg, småttingveckorna
och kårobligatoriets avskaffande. Dagen bestod, förutom av
bra diskussioner, också av god mat, gott sällskap och en viktig
inblick i kårens alla verksamheter. Efter att ha lyssnat på diskussionerna
denna dag förstår man verkligen vilket fantastiskt
arbete alla kårfunktionärer gör.
Vi på redaktionen
önskar alla
läsare en
riktigt mysig och
god jul!
Förtydligande!
De examenstagare som vi
gratulerade i nr 4 är endast
de examenstagare som var
med på balen. Självklart gratulerar
vi alla studenter som
tar examen vid SLU men vi
har tyvärr inte fått tillgång
till de namnen.
Jourhavande ultunesare / union members on duty Ultuna Studentkår
Jourhavande ultunesare kan du ringa om du Oscar Johansson 072 - 210 17 41
Duhrevägen 6
behöver någon att prata med. De hjälper dig Hanna Nilsson 070 - 649 61 08
Box 7074
att få kontakt med ett proffs om det behövs,
men ställer även upp som lyssnande kompis.
Självklart har de tystnadsplikt.
750 07 Uppsala
3
Tel: 018-67 30 50

En dag med Oscar
där många bäckar små får tiden att gå...
PIP PIP PIP PIP PIP PIP PIP PIP… vad f— är det som låter? är den första tanken som
slår mig på morgonen. Tätt inpå kommer följdfrågorna; Vem är jag? Var är
jag? därefter måttas ett välriktat kast med tidningen bort mot väckarklockan
bredvid sängen, som är orsaken till min första fråga i detta stycke. detta är inte
beskrivningen av någon specifik morgon under mitt ordförandeår, utan precis
varenda morgon innehåller dessa moment. När sånär kroppen svarar på hjärnans
signaler och jag har satt riktningen mot Kåren är det bara en kopp kaffe
som behövs för att kunna titulera mig människa igen, för att sedan ta mig an
dagens utmaningar.
på vägen till kåren svänger jag förbi Ultuna
posten, där standardfrågan om hur
helgen varit är obligatorisk på måndagar,
för att sedan kollekta dagens skörd av
postförsändelser. Väl nere på kåren är
det äntligen dags för dagens första kopp
samtidigt som jag bläddrar och sorterar
bland dagens brev. De flesta breven är
returnerade terminsräkningar eller medlemskort
och därför lägger jag ut dem i
kartongen på kårkansliets disk. Dessutom
har det kommit ett par tidsskrifter
till biblioteket samt lite möteshandlingar
till Maria inför hennes möte på onsdag.
En hård dag på jobbet
Mejlskörd
Efter denna ständigt återkommande
morgonrutin börjar man reflektera och
planera hur resten av denna måndag
kommer se ut. Vid första anblicken kan
dagen te sig lugn, mest bestående av
att sammanställa förra veckans meddelande
inför styrelsemötet, utbildningsnämndsmöte
med NL-fakulteten efter
lunch och slutligen hålla i styrelsemötet
klockan 17.00. Tiden mellan utbildningsnämndsmötet
och styrelsemötet är
knapp vilket innebär att jag måste hinna
med att färdigställa dagordningen samt

ovan nämnda meddelanden som jag
påbörjade igår kväll och svara på de mejl
som väntar i ”in-boxen” innan lunch.
Tidigare fick man vänta ungefär en kvart
innan man var inloggad på datorn, skönt
att vi ordnade ett hyresavtal med iT-stöd
förra veckan så vi har nya datorer på
plats. Mejl-skörden består av ett par förfrågningar
om lokalbokning, en funktionär
som har problem med passerkortet,
SFS som lagt ut en remiss, handlingar
inför helgens SLUSS-möte plus diverse
övriga mejl av olika betydande karaktär.
Stöd av Maria
Lagom till den andra koppen kaffe
droppar Maria in efter sitt morgonmöte
på VH-fakulteten så vi sätter oss och
tittar på handlingarna inför utbildningsnämndsmötet
på eftermiddagen.
Det är väldigt skönt att ha Maria med
på de mötena, då hon har järnkoll på
alla frågor som rör studiebevakningen.
Vi ska även ha ett möte under lunchen
med fakultetsrepresentanten från SLUSS
så att vi är överens när vi väl sitter på
utbildningsnämndsmötet.
Lugnet är förbi
klockan har hunnit bli elva och folk
börjar så smått komma till kåren för att
äta sin lunch. Ett trevligt inslag varje dag
trots faktumet att lugnets och arbetsrons
tid är förbi för ett par timmar. Emma
och Jenny ansluter till styrelserummet
efter förmiddagens föreläsningar och
kompletterar med några frågor inför
kvällens styrelsemöte. Jag ber Jenny
kolla om hon får fram en rapport om
jämställdhet som efterfrågats av ett par
studenter, hon har kontakterna rörande
den sortens frågor, samtidigt som jag får
en något mindre arbetsbelastning genom
att delegera ut arbetet.
Välförtjänt lunch
Jag rusar snabbt iväg till Syltan för att
hämta en matlåda innan lunchrusningen
börjar så jag får i mig lite mat. Under
lunchen samlas de flesta i styrelsen och
vi får tid att diskutera småfrågor som
vi annars har svårt att hinna med. ida
dyker upp och påminner om förra veckans
protokoll som behöver justeras och
skrivas på inför kvällens styrelsemöte.
Henrik ockuperar sammanträdesrummet
för NU:s lunchmöte och jag sitter
vid min plats och lyssnar på Maria och
Anna-karin (fakultets-representanten)
då de sitter och diskuterar utbildningsnämndshandlingarna.
alltid redo
Jag beslutar mig för en kort promenad
för att rensa tankarna innan utbildningsnämndsmötet
men hindras på vägen
ut av en utbytesstudent som behöver
påskrifter på sina intyg. När jag väl kladdat
”Oscar Johansson” allt för många
gånger är promenadtiden över och det
är dags för möte. Jag tar mina pinaler
och sätter av mot kanslihuset nere vid
kåkfjärden. Där väntar en eftermiddag
med representanter från samtliga
programutskott, tre studentrepresentanter
samt utbildningsledarna och några
planeringshandläggare vid NL-fakulteten.
Ett ganska intressant möte där olika
kursplaner, utredningar och rapporter
diskuterades. När vi lämnar mötet är det
en halvtimme kvar till styrelsemötet som
börjar klockan 17.00.
Jag kommer på att mina meddelanden
till styrelsen inte är klara och konstaterar
att jag inte hinner innan mötet, jag får
helt enkelt komplettera dem i efterhand
istället.
Långa möten
Vid årets början hade jag som målsättning
att styrelsemötena inte skulle bli
längre än två timmar långa, men efter
ett tag insåg man att målet inte går att
uppnå. Det känns bittert de möten som
drar ut på tiden, men i efterhand känner
man att det är viktiga diskussioner som
hålls och de utgör en nödvändig grund
för att vi som styrelse ska kunna ha en
enad front utåt i vårt dagliga arbete.
Under detta möte planerade vi SLUSShelgen
som äger rum på Ultuna. Under
helgen träffas representanter från alla
SLU:s kårer och diskuterar gemensamma
frågor. Eftersom den nu hålls på
Ultuna är det vi från ULS tillsammans
med VMF som står för matlagning och
husrum för de inresande kårrepresentanterna.
Handlingarna till mötet diskuterades
och Robert och Leif får i uppgift
att kolla upp lite ekonomiska uppgifter
inför mötet. Under varje möte går vi
även igenom den information som ska
förmedlas ut under veckan via info-mejl,
toaposter och TV-skärmarna i U-huset.
Sena kvällar
Efter mötet, idag c:a kvart i åtta, är det
dags att summera ihop det jag åtog mig
att kolla upp under veckan. Dessutom
skrev jag ihop de meddelanden som
ida bifogar protokollet när vi justerat
det. En efter en lämnar vi i styret kåren
för att inta vila inför nästkommande
dag. När jag lämnar och stämplar ut
har klockan hunnit bli strax efter 22
på kvällen och jag laddar för tisdagens
morgonritual innan jag stänger ögonen
och långsamt somnar.
Slitigt men givande
Så här kan man i korta ordalag beskriva
en dag som heltidsarvoderad. En dag
som från början ser lugn ut fylls med
många små moment och uppgifter som
var och en inte kräver så mycket resurser,
men som tillsammans skapar en ansenlig
tidsåtgång.
Man kan tro att det bara är slit och
stress, vilket det till viss del är. Dock
har det varit ett av de roligaste och mest
givande åren av mitt liv!
text oscar Johansson
Ordförande ULS 2009
foto tobias FotóN Neselius

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
det börjar lida mot sitt slut
Den 24:e november 2008 var den dag då jag tog beslutet att
ställa upp i valet till ordförande för ULS. Detta beslut föranleddes
av löst snack på skämt med några vänner, men det som fick
mig att fundera på riktigt var ett samtal från valberedningen
helgen innan. Vad skulle ett års studieuppehåll föra med sig?
För första gången i mitt liv upprättade jag en ”För-/emot-lista”
och ett större antal för ledde till att jag fem minuter innan
nomineringsstoppet kladdade dit mitt namn på listan.
Så nu, knappt ett år senare, kan jag återigen upprätta denna
lista för att se lite hur året varit och vad det har gett mig. Det
enda negativa jag kommer på är att dygnet endast har 24
timmar och vissa dagar har inte det räckt till. För en som är
väldigt hemkär har det också inneburit mindre tid på den fagra
Östergyllen. Detta till trots har jag tagit till mig så många nya
kunskaper, träffat så ofantligt mycket nytt folk och haft en
underbar styrelse att jobba med under året. Jag har även fått en
viss struktur om dagarna som jag säkerligen kommer dra nytta
av när jag återvänder till skolbänken.
Summing up the year
When you read this, the year is quickly moving towards
its’ end. it has been a busy year, with lot of important issues
to discuss on how to improve the phD education at SLU.
The ULS phD student council have worked hard to achieve
changes; most importantly, on the new regulation on how to
appoint phD students on scholarships, which hopefully will
be taken as a good example by other universities and university
colleges. We have started discussions about old fashioned
attitudes to phD students and phD studies, bad communication
between the research schools and university and phD
student councils, and the importance of individual study plans
and letter of agreements, which are not taken serious by some
supervisors. Our cooperation with VMF phD student council
and Ultuna Students’ Union (ULS), which our council is
a part of, has increased and been strengthened. Together, we
have organized lunch seminars, social activities, and the career
workshop/näringslivsdag, which i hope you all attended. We
have elected a “Best Supervisor” of the NL Faculty for the
first time ever; Don’t miss the prize ceremony on the faculty
day on December 17th, where the winner will also present his
thoughts on good supervision.
When i now hand over the responsibility of the phD student
council to next year’s chairperson, Goudarz Azar, phD student
at the Department of Economics, i’m truly satisfied with
what we have achieved. At the same time, i feel frustrated
that we didn’t manage to improve more. For example, a recent
inventory shows that more than 30% of the phD students at
our faculty don’t speak Swedish, and are thus locked out from
representing us in for example FUR and FUN. This calls for a
strong, active phD student council, and i’m convinced Goudarz
and his new board will take us to further on this way.
Josefine Soya Liew
Chairperson of ULS phD
Student Council 2009
När ni läser denna spalt är det början av december och förhoppningsvis
ligger snön vit ute så vi slipper november månads
regn och slask. Man börjar se att terminen lider mot sitt slut så
ORDET
kämpa in i det sista så ni kan njuta av en välförtjänt julledighet
med allt som hör därtill. Själv blir det att under juldagarna
sammanställa det som hänt under året som gått för att på ett
HAR
bra sätt lämna över till nästa års ordförande.
Slutligen vill jag tacka alla som förgyllt mitt 2009, hoppas ni
alla får ett underbart slut på året och ett minst lika gott 2010!
oscar Johansson
Ordförande ULS 2009
6 DOKTORANDRÅDET

Ett år med Styret
men snart stämplar vi ut
26 november 2008 var datumet då åtta ultunastudenters öden inför 2009 fastställdes. Resultatet
från valet offentliggjordes och det stod då klart vilka individer man skulle tillbringa större
delen av nästkommande år med. En del visste man mer om, andra var okända. hur vi skulle
svetsas samman och profilera oss, det återstod att se.
2009 års Styrelse samlad på Hovs Hallar.
Första helgen i januari var det överlämningshelg
med 2008 års styrelse. De
flesta av oss nya hade börjat överlämningen
redan innan helgen, så bitarna
började falla på plats. Redan under den
helgen höll vi vårt första styrelsemöte.
Med skräckblandad förtjusning tog vi
oss stapplande igenom våra första paragrafer
vilket är svårt att tro, då vi idag på
ren rutin betar av alla formalia-punkter
utan felsägningar och nervösa skratt mellan
alla ord.
i skrivande stund har november
månad 2009 precis infallit och vi närmar
oss slutet av vårt år. Förutom att upprätthålla
den löpande verksamheten har
vi många saker kvar på vår ”att-göra”lista,
som vi givetvis kommer att beta
av efter bästa förmåga och sedan lämna
över resten av projekten till nästa års
styrelse.
En fråga som genomsyrat hela året
inom i stort sett alla verksamhetsområden
är kårobligatoriets avskaffande.
i början av året kändes läget under
kontroll men ju mer vi arbetade med
frågan, desto mer komplex blev den och
vi hamnade så småningom i lite av ett
”Limbo-läge” där vi varken visste ut eller
in.
Alla i styrelsen har dragit sitt strå till
stacken i frågan och efter att vi haft flertalet
diskussionskvällar under hösten och
fyllt på de med information vi samlat
från övriga instanser som till exempel;
SLU, SLUSS, SFS och Nationerna för
att nämna några, kan vi äntligen börja
arbeta i rätt riktning. i dagarna har vi
också haft en kombinerad utskottsordförande-
och StorStudUdag på Hammarskogs
herrgård samt ett extrainsatt
kårmöte där vi har fått ovärderliga
synpunkter från er medlemmar. Alla
dessa synpunkter och annan information
ska vi nu sammanställa för att stå väl förberedda
då avskaffandet är ett faktum.
istället för att ha slutet av året i sikte
och därav trappa ner på verksamheten
och lusten att jobba, lägger vi nu istället
in högsta växeln för att få skeppet i
hamn. innan vi i Styrelsen 2009 stämplar
ut vill vi tacka Ultuna studentkårs
samtliga medlemmar och samarbetspartners
för ett bra och lyckat år, men
framförallt vill vi tacka ULS funktionärer
som förgyller vår vardag med galna
upptåg samtidigt som de ställer upp med
en beundransvärd arbetsvilja och gör
kåren till det den är. Tack för 2009, ni
har gjort styrelsens arbete roligt och lätt
men framförallt till ett minne för resten
av våra liv!
text oscar Johansson
Ordförande ULS 2009
foto alnarps Studentkår, aSK

Som ansvarig för kårens utbildningsbevakning
är jag väldigt glad över det stora
gensvar som vår undersökning fick, och
det är med stort nöje jag i denna artikel
kommer att presentera ett urval av den
information som samlades in under de
två veckor enkäten var öppen.
Få studenter nöjda
En dryg femtedel (21,5 %) av kårens
studenter tycker att det är bra med
betyg, och majoriteten (54,9 %) är negativt
inställd. Resten är av studenterna
tycker att det varken är bra eller dåligt
8
b E T Y G E N
– en fråga som engagerar
drygt ett år har gått sedan betygen infördes för de flesta
utbildningarna på SLU, och Kårens betygsenkät visar att detta
är en fråga som engagerar många studenter. hela 499 studenter
svarade på enkäten, och många lämnade också långa
kommentarer till frågorna (totalt 68 sidor!), fyllda med åsikter
och bra tips på hur betygssystemet kan förbättras. helt klart
är detta en fråga som många ultunesare tycker är viktig och
vill tycka till om!
med betyg (18,7 %) eller vet inte vad de
tycker (4,8 %) Det varierar mycket mellan
utbildningarna, vilket tydligt visas i
diagrammen nedan.
Vad dessa skillnader beror på är inte
helt klart. Husdjursagronomerna känner
sig väldigt stressade av betygen, och är
därför negativt inställda, och många av
landskapsarkitekterna lyfter i sina kommentarer
fram att deras kreativa arbete
inte går att betygssätta. Att kandidatstudenterna
i vissa fall är mer positiva kan
bero på att det finns liknande utbildningar
på andra högskolor, och att det
Tycker du att det är bra eller dåligt med graderade betyg?
då kan vara bra att kunna jämföra sig.
Det är dock de som är missnöjda
som skrivit långa kommentarer och inte
de som gillar betyg, vilket gör det är
svårt att spekulera i varför exempelvis
landsbygdsagronomer är mer positiva till
systemet än övriga agronomprogram.
Utifrån enkäten går det också att se
att ettorna är mer positivt inställda till
graderade betyg (43,2 %), de hade dock
inte fått sina första betyg när enkäten
gjordes.
i årskurs 2 tycker enbart 20,3 % av
studenterna att det är bra med betyg,

och i högre årskurser mellan 13,5 och
17,2 % positiva. Tendensen är alltså
att även de som endast upplevt det nya
systemet generellt är negativa till betyg.
Betygsinförandet inte smärtfritt
Den största anledningen till att kårens
betygsenkät genomfördes var att Rådet
för utbildning på grund och avancerad
nivå (GUR) som leds av prorektor Lena
LOCi Andersson Eklund ville utvärdera
hur betygsinförandet gått. inom studiebevakningen
måste man ”smida medan
järnet är varmt” och komma med studenternas
synpunkter till SLU när de vill
lyssna, därför tog jag och studieråden tag
i frågan. En stor del av enkäten handlade
därför om olika aspekter av införandet.
Många som upplevt båda systemen
tycker inte att övergången har fungerat.
Framförallt anses det att det inte
fungerat från lärare, kursansvariga och
examinatorernas sida. Lärarna gör olika
tolkningar av hur kurser, betygskriterier
och tentor ska utformas för att
passa graderade betyg, och ofta upplevs
lärarna som osäkra. Det lyfts ofta fram i
kommentarerna förståelse för den svåra
situation lärarna sitter i, och önskar att
omställningen hade varit mer förberedd.
40,4 % av de svarande upplever betygskriterierna
som otydliga, och nästan
lika många upplever de som tydliga. Av
kommentarerna framgår det också att
det är mycket vanligt att betygskriterierna
inte delas ut förrän strax före tentan,
något som bryter mot SLU:s regelsamling
som fastslår att betygskriterierna ska
finnas tillgängliga från kursstart. Om
inte betygskriterierna delas ut vid kursstart
eller finns tillgängliga på kurshemsidan,
vänd dig till den kursvansvarige
och påpeka misstaget.
Tycker du att det har gått lätt att ställa om från den
gamla skalan (U/G) till graderade betyg (5/4/3/U)?
Betygen orsakar stress
Närmare 60 % är stressade av de
graderade betygen. Värst drabbade
tycks Landskapsarkitekter (75,3 %),
Bioteknologkandidater (75,0 %) och
Husdjurskandidater (75,0 %) vara.
Dessutom upplever sex (83,3 %) av de
sju Mat och Hälsa-kandidater som svarat
på enkäten att de är stressade av betygen.
Det upplevs också att de graderade
betygen har skapat en konkurrenssituation
som leder till sämre klimat i
klasserna, och även om många själva inte
bryr sig om betygen stressas de upp av
de andra i klassen.
Oklarheterna runt betygskriterierna
och bedömningen som nämnts ovan
ger också en ökad stress då det är svårt
att förutse vilket betyg ens kunskaper i
kursen kommer att ge.
Jenny, styrelsens vice ordförande med
ansvar för studiesociala frågor har varit
i kontakt med Studenthälsan i Uppsala,
som inte säger sig ha sett en ökning av
studenter från Ultuna som söker sig till
dem på grund av stress. Men även om
stressen inte är så svår att vård krävs,
är det väldigt allvarligt att så många är
så stressade. i den rapport jag skrev till
GUR höll jag mig väldigt neutral för
att låta siffrorna tala för sig själva, men
just i avsnittet om stress tryckte jag rejält
på att detta är en fråga som SLU måste
arbeta vidare med.
Vad kan Kåren göra?
kåren kommer också att arbeta vidare
med dessa frågor. Just nu planerar vi att
ha en diskussionskväll med studieråden
om betygen och det fortsatta arbetet
med allt det material vi har fått fram. Jag
tror dock att vi kommer fortsätta att ha
graderade betyg i en överskådlig framtid,
men det bör finnas många sätt att få
systemet att fungera bättre. Exempelvis
kan vi arbeta för att det tas fram en
gemensam mall för hur betygskriterierna
ska utformas, något som redan finns
för husdjursstudenterna men saknas för
resten av studenterna. Dessutom kan vi
framföra gentemot SLU att betygskriterierna
sällan kommer ut i tid och att
det behöver åtgärdas, samt att den stora
mängd extrauppgifter som husdjursstudenterna
ofta får göra för att få ett högre
betyg ger stressade studenter. Utöver det
tror jag att det är viktigt att vi har en
god dialog med våra blivande arbetsgivare
så vi får klart för oss om betygen kommer
att ha någon betydelse när vi ska
anställas. Jag tror att problemen kommer
att minska om ett par år när både lärare
och studenter har vant sig och fått bättre
rutiner, men vi i kåren arbetar redan
nu för att minska problemen inom en
snarare framtid än ett par år.
text Maria KNop Schück
Vice ordförande med ansvar för
utbildningsfrågor 2009
Känner du dig stressad över de graderade betygen?
9

Av jord är du kommen – av jord skall du
åter varda. detta är välkända ord som ingår
i avskedstagandet av den avlidne vid en
begravning. Vid Aron bUddhA Westerlunds
bortgång år 1972 fanns ett önskemål om att
begravas i studentkårens namn och därmed
instiftades en grav tillhörande Ultuna studentkår.
Idag vilar fem personer i graven,
däribland även Aron Westerlunds fru, Paola
Westerlund.
Aron BUDDHA Westerlund kom till Ultuna år 1932 som
professor i husdjurens anatomi och fysiologi och valdes redan
1934 till Studentkårens inspektor. Dessförinnan hade han
varit docent i Lund och laborator i Alnarp. Även Alnarp hade
vid tiden agronomutbildning. År 1936 utnämndes han till
medicine hedersdoktor vid Lunds Universitet. Aron tillhörde
författarkretsen kring det klassiska Lundaspexet ”Uarda” och
kreerade Faraos roll vid urpremiären 1908. Vid hans jordfästning
tecknades orden Summum gaudium ejus fuit aliis gandio
esse, vilket betyder ”Hans största glädje var att vara andra till
glädje”. Aron var en sann humanist med öppen blick för det
mänskliga livets skiftande former. Han var mycket populär
bland studenterna och ansågs ha en sällsynt förmåga att skapa
ett glatt och otvunget kamratskap. Han var en hängiven forskare
som gjorde sitt liv till en enda lång arbetsdag.
anställdes först i alnarp
Under 14 år vistades Aron Westerlund i Alnarp (1917-1932)
där han började som adjunktur i anatomi och fysiologi. Han
hade tidigare varit lärare i fysiologi vid Lunds Högre Lärarinneseminarium
men även undervisat teologstudenter. Den
viktigaste stimulansen enligt Aron under Alnarpstiden var ”de
levnadsglada och okonventionella unga människor”, d.v.s.
studenterna som han undervisade. Av de elever han hade låg
agronomstudenterna honom närmst om hjärtat. Han kände
sig aldrig mycket äldre än sina elever vid agronomkursen och
han var ofta med på festerna och trivdes ”storartat”. Aron hade
även populärvetenskapliga föreläsningar ute i bygden med
mer humanistisk karaktär, t.ex. om lantbrukets uppkomst,
om lantbruket som kulturfaktor, om husdjuren i transportens
tjänst o.s.v. Han gjorde med dessa föredrag turnéer från Ystad
Aron och paola på
exkursion utanför
Uppsala
10
Aron buddhA Westerlund
Vem var han?
BUDDHA i hemmet 1968
i söder till Övertorneå i norr. Dessa utvecklades senare till föredrag
med titlar som ”Vallväxtligheten det bästa kreatursfodret”
och ”Vitaminer och mineralämnen i utfodringen”, vilka man
kan läsa i boken Forskarglädje och människokärlek, Aron Westerlund
(Urval av Gunnar Aspelin, 1974).
Flyttades till ultuna
Efter omorganisation av de högre lantbruksutbildningarna
förflyttades Aron år 1932 till Ultuna. År 1933 lades agronomutbildningen
i Alnarp ner. på Ultuna var Aron laboratorieforskare
och gjorde ett betydande arbete kring organismernas
livsprocesser. Landets första elektrokardiograf (mäter hjärtats
EkG) konstruerades av Aron. Han var även en ”obestridlig
auktoritet” inom näringsfysiologins område och skrev ett
stort antal avhandlingar i både anatomi, fysiologi och kemi.
Undervisningen fortsatte på Ultuna under liknande former
som i Alnarp, men med större kurser och fördjupat innehåll.
Förutom undervisningen var han en av de fyra i lärarrådet som
bland annat fick uppgiften att sätta ihop förslag till uppdelning
av agronomutbildningen till tre s.k. linjer; jordbruks-,
husdjurs-, och ekonomiska linjen.
Redan två år efter flytten till Ultuna blev Aron utsedd till
Studentkårens inspektor som han sedan var till sin pension år
1949. Han beskriver själv sin förbindelse till kåren som ”det
mest strålande kapitlet i mitt liv och leverne vid Lantbrukshögskolan”.
Han höll sina studenter mycket högt. Han deltog
ofta på studenternas festligheter även på Ultuna och beskriver
flera av dem i sin bok där kan tydas att han trivdes mycket

paola Westerlund
bra. Festerna var ofta pampiga med båtfärder från staden till
Ultuna via Ekoln eller transport via lövklädda kärror. Många
historier går att finna för den som söker. Arons fru, paola, som
även hon var professor brukade säga att hon kände de kåraktivas
fruar lika bra som kårmedlemmarna då hon sett dem först
som baldamer, sedan som fästmöer och till sist som fruar med
barn. Vad som bör tilläggas är att hushållsskolan från Uppsala
lät sina studentskor göra praktik på Syltan. De bodde även tidvis
på Ultuna och blev ofta i samband med detta uppvaktade
av lantbrukspojkarna.
uppvaktades med fackeltåg och sång
Arons ödmjukhet kring sin roll som inspektor kan tydas då
han menade att han egentligen inte gjorde så mycket som inspektor.
Enligt honom var det mest överläggningar med olika
kuratorer om kårens angelägenheter och med de betydelsefulla
Livsviktig utbildning
Masterprogram i:
» Biomedicine, 120 hp
» Infection Biology, 120 hp
» International Health, 120 hp
» Medical Nuclide Techniques, 120 hp
» Molecular Medicine, 120 hp
klubbmästarna om festernas detaljer. ”Ja, jag måste ju hålla tal.
Men inspektorns tal kom ju alltid sist, och jag förlitade mig på
att det nog inte var så många som hörde på”. Fajer Fajersson
skriver dock att Arons tal var högtidsstunder, ”Härtill bidrog
inte bara för hans glänsande framställningskonst utan också
den vackra stämma, som förunnats honom” (Asperin,1974).
Aron var otroligt uppskattad av alla studenter och hade en
mycket större roll för dem än den egna beskrivningen på sina
åtaganden. på sin 65-årsdag uppvaktades Aron storslaget av
studenterna, vilket kom att bli ett av hans vackraste minnen
från sin Ultunatid. Det var en stjärnklar snöig marsafton som
ett fackeltåg med en väldig skara studenter mötte upp. Ryktet
hade spridit sig och gatan fylldes med folk där sångföreningen
sjöng många nummer och tal utväxlades.
Flyttade till arons hus i Båstad
Efter att han hade blivit emeritus, gått i pension, stannade han
och paola ett par år i Uppsala för att sedan flytta till sin stuga i
Båstad (byggd i slutet på 1700-talet). Efter det åkte han sällan
upp till Ultuna och besökte inga fler fester då han tyckte det
var bäst att klippa av helt och hållet. Han fick dock ofta besök
av sina gamla studenter både från Alnarp och Ultuna vilket
gladde både Aron och paola. Arons hus finns efter deras bortgång
i ULS:s och ASk:s ägo. Även Aron Westerlunds kamratstipendium
är en kvarleva i våra dagar. Sammanfattningsvis
kan sägas att Aron BUDDHA Westerlund var ett lysande
föredöme då och nu.
text hulda NäKtergaL Wirsén, Gravvårdare
foto från arkivet
Ansök senast 15 januari
www.uu.se/masterprogram

Som en mätarlarv krälar jag med huvudet före under det stora
stenblocket. Overallen blir lerigare för varje sekunds krypande
inne i urbergsgrottan och händerna börjar bli kalla av vattnet
som tränger in genom handskarna. passagen blir smalare och
smalare tills jag nästan tror att jag fastnar. Jag är mycket tacksam
över att jag saknar klaustrofobiska anlag. Men takhöjden
ökar strax något och jag kan nöjd klämma mig igenom. ”Som
att födas på nytt”, som min grottkryparkompis så träffande
uttryckte det i en av de trängsta gångarna som ledde ut i en
stor sal.
Kompakt mörker
Den stora mängden stenblock har skapat en enorm labyrint
av gångar och salar, utom räckhåll för vind, regn och dagsljus.
Mer än en gång når vi fram till vägskäl, och måste fundera
en stund på vilken väg vi ska välja. Endast pannlampornas
flackande sken lyser upp granitväggarna, och efter några tiotal
meter in i grottan blir det kolsvart när vi testar att släcka
lamporna. Jag ser inte handen när jag håller den precis framför
12
det är lerigt och smutsigt. blåmärkena kommer som ett brev på
posten dagen efter. Trötthet och träningsvärk är ofrånkomligt. Trots
detta finns det ett antal utövare av grottkrypning i Sverige. Varför?
Jo, för att det är en väldigt fascinerande och rolig hobby.
Genom mörka gångar
ansiktet. Att släcka lamporna i några sekunder har nu blivit
en rutin varje gång, bara för att få sig en tankeställare om hur
viktigt ljuset är där inne. Och varje gång säger vi samma sak
till varandra: ”Vi hade inte hittat ut utan lampor”.
inte ensam
Här och var hänger vita spindelkokonger i tunna trådar från
stenblocken. Flera källarspindlar håller sig i närheten. En del
är på väg ner längs de spröda trådarna, andra gömmer sig.
Förutom att jag helst undviker att få de små krypen i nacken,
försöker jag låta bli att störa dem. Det är deras boning, definitivt
inte min.
Vi tar oss vidare. prövar nya vägar. Upptäcker att det trots
allt var möjligt att ta sig igenom den smala passagen som vi såg
i början. Jag måste böja på kroppens alla leder för att kunna
åla under, över och runt stenarna. Det är helt enkelt klättring,
fast i horisontellt läge.
Flera timmars rolig grottkrypning senare kan jag åla mig ut
genom en av alla utgångar som finns, och det är faktiskt skönt

En grottkrypare i mindre format
Roliga blockgrottor
i Mellansverige:
Rudtjärnsgrottan, 2 mil nordväst
om Surahammar
Gillbergagrytet, 5 km sydväst
om hallstavik
bodagrottorna, nära Iggesund
Klövbergsgrottorna, Tyresö
att komma ut i friheten igen. Men bara en stund. För i huvudet
har planeringen inför nästa grotta redan tagit fart. Det är
onekligen en beroendeframkallande hobby.
Nya upptäckter
Grottkrypning i urbergsgrottor är som dykning i Östersjön:
mörkt, kallt och dålig sikt, samtidigt som det är obeskrivligt
spännande och roligt. Man får möjlighet att utforska en del
av Sverige som inte särskilt många människor ens vet existerar.
Det är roligt att krypa allt längre för att se vad som finns
bakom nästa sten. Det är intressant att se om man kan göra
sig tillräckligt liten för att trycka sig igenom en smal passage.
Och framförallt är det är fascinerande att upptäcka att
det faktiskt finns en hel del intressant och krypbar yta under
marknivå.
Läs mer på Internet:
Sveriges speleologförbund, www.speleo.se
Uppsala Grottklubb, www.uppsalagrottklubb.se
text anna Samuelsson
foto John Karlsson
klättring mot dagsljuset
Bodagrottorna ovan jord
Utrustning då? Det allra viktigaste är förstås
lampor. Minst två ljuskällor per person är att rekommendera,
samt tillhörande extrabatterier. En hjälm är också en fördel
för att undvika skador, åtminstone om man ska längre in i
en grotta än några meter. Det är extremt lätt att råka resa sig
upp för hastigt, och oftast har man en sten ovanför huvudet.
Då kläderna får en omisskännlig lukt av jord, även efter tvätt,
är det också en klok idé att införskaffa en overall. Tänk på
säkerheten. Att ensam gå ner i en grotta är inget alternativ.
Meddela också alltid någon var ni befinner er, innan och efter
krypningen. Grottkrypning kan utövas året runt; alla säsonger
har sina fördelar.
13

I den svenska myllan
på östgötaslätten.
Där finns vi.

Minnesruna över
Erik kompis Jakobsson
Erik kOMpiS Jakobsson, Solberg,
Härnösand, har avlidit vid en ålder av 87
år. Sitt kårnamn använde han hela sitt liv,
förmodligen för att det gav honom glada
minnen. Dessutom var det ett epitet som
beskrev hans personlighet på ett bra sätt.
Eriks föräldrar drev prästgården i Lillkyrka
utanför Örebro som sedan övertogs av
två av Eriks fyra syskon. Själv tog Erik
studentexamen i Hvilan 1951 och skrevs
in vid Lantbrukshögskolan året därpå. Han
tillhörde en sportig årgång studenter och
var en av studentkårens främsta fotbollsspelare
och gevärsskyttar. Han spelade även
bandy och var aktiv i philochoros, studenternas folkdansförening.
Under tiden i Uppsala träffade han sitt livs kärlek Rose
Marie ”Rosis” och de gifte sig 1958.
Efter Agronomexamen med teknisk inriktning arbetade han
bl.a. vid Radiobiologiska institutionen och därefter flyttade de
upp till Härnösand. Där arbetade Erik som maskinkonsulent
vid Lantbruksnämnden i Västernorrland och fick en viktig roll
för jordbrukets mekanisering ute i bygderna. i samband med
Tjernobylolyckan blev hans kunskaper inom strålskydd åter
aktualiserade. Han medverkade till att finna tekniska lösningar
som kunde minska mängden cesium i fodret.
Under 80-talet flyttade de till den vackra Stigsjöbygden där
de byggde sitt drömhus. kanske för att hålla kvar lite känsla
från Svealand ympade han äppelträd och gladdes åt ekar, blåsippor
och skuggmorell på tomten.
Åter dags för rådsmöte!
En kompetent skara bestående av kårens hedersledamöter,
kårens inspektor, tidigare primus motorer (ordförande för rådet)
samt övriga ledamöter utgör Studentkårens råd. Rådet är
rådgivande till styrelsen och träffas på begäran av denna. innan
Älgmiddagen den 24 oktober var det dags för höstens möte
och vi startade med en god lunch som kM:s köksmästare noga
hade kokat ihop. Därefter var det dags för fotografering i den
nyinvigda amfiteatern och Tobias FOTóN Neselius var på
plats med paraplyer och stor kamera.
Ett intressant och givande möte behandlade bl.a. frågor som
rör framtiden med avskaffat kårobligatorium, kostnaderna
kring kårhuset och invalsförfarandet till rådet. Studentkårens
råd hälsade också två nyinvalda medlemmar välkomna, patrik
Erik på promenad med
hunden, sommaren 2007
Sin sportighet vidhöll han genom att ta skogspromenader
med hunden och simma en gång i veckan i goda vänners lag.
Tillsammans med sin käresta gick han i kyrkan, åkte på träffar
med Sällskapet A&A (Amicitia et Agricultura), gick på middagar
där han kunde få utlopp för sin dansanta ådra och hälsade
på släkt och vänner i Mellansverige. Han hade ett litet paradis
i deras fjällstuga i Marsliden. Erik hade alltid glimten i ögat
och nära till skratt. Han var välartikulerad, artig och hjärtlig.
Han var helt enkelt en mycket bra kompis. Erik sörjs närmast
av sin maka.
text agr dr Johanna Blomström
med sommartorp i Solberg
LiLLEN G Myrelid och Johan SAMLAD Torén. LiLLEN är
ekonomagronom och arbetar idag på Lantmännen och
SAMLAD är ekonomagronom och arbetar på SLU:s ledningskansli
med utbildningsfrågor. Med andra ord har ytterligare
god kompetens tillförts rådet!
text Jenny Whippa Karlsson
primus motor 2009
foto tobias FotóN Neselius

LRF Ultuna på vift
härlig gemenskap, god mat och intressanta
besök. Studieresan till Östergötland blev ett
riktigt lyckokast med många nya kontakter.
klockan hade inte hunnit bli sju när en buss med 50 yrvakna
och frusna LRF:are lämnade Ultuna. Ultunas lokala LRF-avdelning
och LRF Ungdomen i Uppsala län skulle åka på en
tvådagars studieresa tillsammans. En längtan att få göra något
ihop hade fötts några månader tidigare. Två ur vardera styrelsen
fick därför i uppgift att ordna en gemensam resa. Och det
ångrar ingen i dag.
Spännande start
Bussen styrde nosen mot Östergötland, men hamnade först
i Småland. på landskapsgränsen tog philip Olsson, nyutexaminerad
ekonomagronom, emot och visade sin arbetsplats
Överums Bruk. Vi fick både höra en presentation av företaget,
som bland annat tillverkar plogar, och följa med på en guidad
rundvandring i fabriken. Gruppens varierande maskinkunskap
märktes tydligt. Vissa ställde frågor om saker som andra inte
ens visste fanns. Med oss från besöket kunde vi bland annat
lägga till helburen och delburen plog i vårt ordförråd.
Färden gick vidare mot andra hållplatsen. En trafikolycka
försenade dock det hela, men efter en segdragen bilkö kom
vi så småningom fram till Forsbecks. kårordföranden Oscar
Johanssons pappa tog emot oss, visade runt på stället och bjöd
på smakprov. Företagets huvudsakliga verksamhet går ut på att
köpa och sälja spannmål.
16
philip Olsson på Överums Bruk
Nattlig vila?
Efter informationsspäckade och väldigt intressanta besök, såg
vi fram emot rummen på det centrala hotellet i Linköping.
Efter viss förvirring hittade alla ett rum. Sedan var det dags att
inta staden Linköping. Restaurangbesök med väldigt god mat
följdes av utgång. Om det på morgonen hade varit lite blygt
och reserverat mellan de båda föreningarna, märktes inget av
det på natten. Så värst många timmar i hotellsängen blev det
inte, men på morgonen var ändå alla taggade för en andra
studiedag. Tio i åtta stod ett gäng killar utanför ordförandes
rum och knackade på dörren.
– Vi vill bre baguetter, sa de när dörren öppnades.
Vi hade nämligen fått i uppgift att fixa dagens fika. på ett litet
dubbelrum hyvlades det därför snart ost, breddes bröd och
fördelades skinka. De få sömntimmarna ledde till en hel del
skratt och roliga historier.
Bra förutsättningar
Dagen fortsatte i samma stil som den förra; med härlig
gemenskap på bussen, god mat och riktigt intressanta studiebesök.
Tänk vad mycket spännande det finns att titta på bara i
Östergötland. Efter Tolefors Gård var det dags för resans sista
stopp - Gammalstorp. En gård med 400 mjölkkor och goda
växtförutsättningar. Så goda att en av deltagarna utbrast:
– Det enda sättet att misslyckas på slätten är att glömma
bort att så.
Tillbaka på Ultuna kunde nog alla stämma in i att det hade
varit en riktigt lyckad helg som resulterat i många nya kontakter.
Detta var första, men absolut inte sista gången vi åkte
tillsammans. Så ni som missade årets resa - se till att det inte
händer igen.
text Styrelsen för LrF ultuna
foto Louise ekman, Frida Thorstensson
och Lars pettersson
Middag i Linköping
Glada deltagare

lrf konsult
Hej student,
hos oss finns möjligheterna!
LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag och har den
bredaste kompetensen i Sverige. Vilket kompetensområde blir ditt i framtiden?
- Ekonomisk rådgivning - Juridisk rådgivning
- Lantbruksrådgivning - Skogsekonomisk rådgivning
- Fastighetsförmedling
Besök www.konsult.lrf.se för mer information.
LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra
specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över
hela landet. På www.konsult.lrf.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27.

Världen förändras.
Rik på miljö
och etik?
När livet förändras, gör ditt sparbehov det också. Det händer många
saker i livet, som ger dig anledning att se över ditt sparande.
Besök något av våra kontor så guidar vi dig till de sparformer som
passar dig bäst just nu. Ring och boka tid för rådgivning 018- 17 36 36.
Välkommen in!
swedbank.se/spara
Swebank annons

Jag har tappat min agronomring. Det tycker jag är tråkigt för
den var så fin. Så trots att det blir ganska dyrt har jag beställt
en ny hos guldsmeden Carlsson på Vaksalagatan 40. När jag
fick min ring 1961 var det Hallbergs Guldsmeds AB som hade
rätten att tillverka agronomringen. på den tiden behövde man
också ha med ett intyg från Studentkåren att man avlagt agronomexamen.
Rättigheten att mottaga agronomringen innebar
och antar jag, innebär fortfarande, att man varit en god kamrat
under studietiden.
Med andra ord är agronomringen inte bara ett examensbevis.
Den är också en kamratring. Jag känner till ett tillfälle
då en nybliven agronom på grund av dåligt kamratskap inte
fick mottaga ringen. Rättigheten att utdela agronomringen
Agronomringern
Fråga Jyns
Fråga Jyns är Ultunesarens frågespalt.
här kan du ställa frågor om allt mellan
sol och gyttja. Kan kossor resa sig
när man vält dem? Vad händer efter
döden? Maila Jyns på
fraga_jyns@hotmail.com.
Agronomringen
fick Studentkåren (tidigare Lantbrukshögskolans Studentkår,
numera Ultuna Studentkår) ärva av elevkåren vid Ultuna
Lantbruksinstitut, Ultuna Elevkår.
i och med att institutet lades ned 1932 och man inrättade
kungliga Lantbrukshögskolan övergick rättigheten till vår
Studentkår. Lägg märke till att högskolan på den tiden var
kunglig. Det var därför Riksheraldikerämbetet gav kåren tillstånd
att ha tre kronor i sitt emblem och kårmärke.
Agronomringen är mycket vacker. Den är i mitt tycke
mycket snyggare än doktorsringen. Så därför har jag aldrig
skaffat mig en doktorsring. Men agronomringen duger lika
bra.
Det finns en historia om en äldre dam som satt i Uppsalatåget
på väg till Stockholm i en sådan där kupé som hade
skjutdörr. Omgiven av fem agronomer, alla med agronomring,
kunde hon inte låta bli att kommentera detta:
- O, så trevligt att få sitta bland så många doktorer!
hur djupt ska jag så min säd?
/Månskensbonden
Jyns ultunae svarar:
Först och främst måste man se till att
maskinparken inte innebär några smittspridningsrisker
mellan olika fält, ett
bra sätt att undvika detta är genom att
noggrant tvätta och kontrollera sina redskap.
Efter detta steg är det viktigt att få
en bra såbädd, detta kan man göra med
både klassisk bearbetning eller ett system
med reducerad bearbetning. Här är det
mycket smaken men även såbäddens beskaffenheter
som spelar in. Dock är det
alltid viktigt att tänka på fuktigheten,
fuktigheten är det som får säden att gro!
Därför är det viktigt att försäkra sig om
rätt fuktighet genom att försiktigt känna
på såbädden. En del jordar har så kallad
self-mulchin ability, vilket innebär att
såbädden i stort sett är färdigställd när
brukaren är redo att så sin säd (medan
andra behöver arbetas mer med). Dock
är det alltid viktigt att spruta mycket för
att säkerställa en god avkastning…
text ulf BröLLoN Wünsche
Studentkårsordförande 1956
foto tobias FotóN Neselius
19

Plöjnings-SM
Plöjning är en välkänd och utbredd jord be-
arbetningsform, men att man kan tävla i det
är okänt för många. Tävlingsmomentet handlar oftast inte om att vara snabbast utan om att
köra rakast med ett jämnt djup och renast skär. I år gick SM-tävlingen av stapeln i Robertsfors i
Västerbotten. Som värdgård stod Gösta holmbergs herrgårdsfäboda, en mjölkgård som ligger
på Robertsfors bruks gamla marker, precis utanför samhället. det är det nordligaste arrangemanget
i plöjningstävlingens historia, närmast var då tävlingen arrangerades på Umeås Lantmannaskola
1961. Färden för många av de tävlande var lång, men för traktorplöjarna hägrade
vinsten och en biljett till VM på Nya Zeeland.
historia
Maud Olofsson på
plöjningstävlingarna har sitt ursprung i
styva linan
England i slutet av 1700-talet och de första
kända tävlingarna i Sverige hölls år 1836 i
Värmland av Hushållningssällskapet. Det
första riksmästerskapet i plöjning hölls på
Ultuna 1933, men statusen som svenskt
mästerskap med kvalificering till världsmästerskap
hölls först 1953 på Fårarps gård i
Röaled.
Tävlingarna har sedan dess arrangerats av
JUF, Jordbrukare-Ungdomens Förbund som
bildades efter första världskriget. Från början
tävlades det bara i hästplöjning men med tiden
byttes hästarna ut mot traktorer, dagens
veteraner. Även dessa byttes med tiden ut
mot nyare, modernare traktorer och plogar
och såväl hästarna som de gamla traktorerna
försvann från tävlingarna. Under 80-talet återkom emellertid hästarna i SM-tävlingarna
och i slutet på 90-talet kom även veterantraktorerna igen. intressant nog är det idag hästarna och
veteranerna som är publiksporten medan de moderna traktorerna står för upprätthållandet av dagens yrkesskicklighet.
Så går det till
plöjningstävlingen går som sagt ut på att vara bäst på att plöja
rakt, snyggt, med ett jämnt djup och med ordentlig genomskärning
av jorden. Det vill säga allt det som gör att fältet blir
lättare att bearbeta efter plöjning och för bästa ogräseffekt.
Detta bedöms i olika moment och poängsätts av domare. Hur
stor teg som plöjs skiljer mellan klasserna. Växelplöjarnas teg
är störst på c:a 3000 m 2 med en kil för att det inte ska bli för
lätt då de inte behöver göra en rygg som tegplöjarna. Hästarna
och veteranerna plöjer däremot mindre tegar, omkring 1000
m 2 . Visserligen är hastigheten den samma på alla ekipage men
hästar och veteraner har färre skär än de moderna plogarna.
Växel- och tegplogarna har i regel tre eller fyra skär, medan
veteranerna har ett eller två och hästarna har ett.
De tävlande har drygt två timmar på sig att plöja upp sina
tegar, överskrids tiden blir det poängavdrag. De moderna
ekipagen plöjer två dagar medan häst och veteran bara plöjer
en dag.
i växel- och tegplog tävlar seniorer och juniorer (upp till 22
20
år) och i växelplog finns dessutom från och med i år skol-SM.
Där är det två tävlande från samma naturbruksgymnasium
som samarbetar; en kör medan den andra sköter det tekniska
utanför traktorhytten. Även hästplöjarna får ha en medhjälpare
men övriga får inte ta mer hjälp än till att sätta ut och dra
upp riktkäpparna för första draget. i veteranklassen får endast
traktorer eller traktormodeller som kom ut på den svenska
marknaden senast 1955 tävla. Det samma gäller för plogarna
som kan vara burna eller bogserade. Det betyder att kårens
traktor, en Volvo BM T230, faktiskt skulle få tävla trots att
den är tillverkad 1958, men modellen är från 1955. Så har du
en gammal plog så är det bara att höra av sig till TraktU och
ställa upp i DM för avancemang till SM!
Årets arrangemang
Dagens tävlingar är så mycket mer än bara plöjning i två dagar.
kringarrangemanget har vuxit med tiden för att locka fler än
bara det inbitna plöjningsfolket. i år bjöd utställningsområdet
på allt från mat och godis till jordbruksredskap, ponnyridning

Fyra frågor till...
...Johan berggren,
SM-deltagare i tegplöjning
Län: Västerbotten
Yrke: Lantbrukare
Ålder: 32 år
Antal SM: 9
Bästa resultat: 1:a 3 ggr, senast år
2008
Traktor: Valmet
Plog: kverneland
Varför ställer du upp?
Yrkesstolthet, tävlingsmoment, allting
runt omkring och att få träffa samma
dårar år efter år.
Vad är roligast?
Hela konceptet, testa nya grejer och
att utvecklas.
Hur förbereder du dig?
Tränar! Skruvar i plogen, utvecklar
och testar nya idéer.
Svåraste momentet?
Att köra rakt.
och hoppborg. Från scenen bjöds det
på musikunderhållning och en styrkedemonstration
från Starke Anders.
För egen del var jag nästan mer imponerad
av det faktum att han fick in
fjorton barn i en bil än att han orkade
lyfta den baktill. Även DM i traktorrally
anordnades där traktens jordbrukstraktorer
fick en rejäl svängom
runt rundbalarna. Vann gjorde en liten
ettrig röd traktor vid namn Arvid.
Tävlingarna öppnades av vice
statsminister Maud Olofsson. Robertsfors
är hennes hemkommun och
jordbruksfrågor och bevarandet av det
öppna svenska landskapet ligger förstås
henne, i egenskap av centerpartist,
Mer information om arrangemanget, värdgården och
tävlingsresultat finns på www.smplojning2009.se
En riktig
gammal
fräsare
varmt om hjärtat. Den andra dagen invigdes
av bland andra Chris Heister, landshövding
i Västerbottens län. Både Maud
och Chris fick tillfälle att testa de gamla
plöjningsteknikerna, vilket uppskattades av
plöjare och publik.
Då tävlingarna hölls så långt norrut i år
var det många av de tävlande som fick hjälp
av arrangörerna att låna ihop traktorer och
plogar från traktens bönder. Årets arrangemang
hölls inte av det lokala JUF-distriktet,
som det brukar vara, då det inte finns
något där uppe. istället ställde LRF-ungdomen
upp som arrangörer tillsammans med
värdgårdens ägare Gösta Holmberg. Ett av
motiven till att hålla tävlingarna i Västerbotten
var att visa att det finns fina marker
och ett välfungerande jordbruk även på de
breddgraderna.
Vem vann?
Tegarna höll en väldigt jämn kvalitet för
alla vilket gjorde att det var oerhört jämna
poäng mellan de tävlande. För både växel-
Raka fåror
och tegplogsklassen slutade ettan och
tvåan inledningsvis på samma poäng,
328p. Men i växelklassen gick en protest
igenom vilket resulterade i att tvåan
landade på 324p och att Rolf Eliasson
med sina 328 poäng tog hem segern för
femte gången. i tegklassen var det endast
tiden som skiljde de två främsta åt och
den regerande mästaren fick se sig slagen
med nio minuter av SM-debuterande
Daniel Svensson som dock har en diger
samling av DM bakom sig. Skol-SM
vanns av Carl Johnsson och Mattias
karlsson från Uddetorps Naturbruksgymnasium.
i hästklassen vann Tobias
Sandahl med sina nordsvenskar Örjan
och Hillman. Veteranernas burna klass
vanns av Dane Carlsson med sin Grålle
och i den bogserade klassen vann Yngve
Edvardsson körandes en Fordson.
text Cecilia Nilsson
foto Joel Åstrand & Cecilia Nilsson
21

LRF annons
Grattis – du har valt
en framtidsbransch!
Vet du att LRF arbetar för de gröna näringarnas intressen i hela
Sverige? Du har t.o.m en egen lokalavdelning på Ultuna! Ta del av
LRF och bli medlem till studentpris. För mer information om LRF
och medlemsskap sms:a ”LRF” till 721 20.
www.lrf.se

Jorden vi ärvde
DET sÄGs ATT vi har ärvt jorden av våra barn med grundtanken
att den måste finnas kvar, oförstörd, för
kommande generationer. Idén är god, särskilt i
dessa verkligt föränderliga tidevarv.
Känner du till allt som anses vara värt att
bevara? Om inte kan detta kryss leda dig
rätt (såväl vågdito som loddito) …
VÅGRÄTT
2 to be announced (förk.)
5 reptilhumanoid i Star Trek
8 La __ Bonita (Madonna)
11 __ _ Lakes eller ____ Calrissian
12 stor fågel som inte flyger
13 Norum som sjöng duett med
Tommy Nilsson
14 kött (jap.) eller finske Tapani
16 __-Magnon
19 Tsingy de _____ natur bevaras
21 ett stycke chokladdoppad knäck
25 Kurt Erikssons monogram
26 skärmmedium
28 en av de allra första att bevaras
33 en av de allra första att bevaras
35 plats där Buddhas kvarlevor bevaras
36 _ the Name of the Heart (Erasure)
38 kortspecifikation?
39 Art i Reds, Mets, Cubs och A’s (1962-75)
41 polsk saltgruva som bevaras
46 ses mången ultunesare bli (förk.)
47 uttalad Kayser i De misstänkta?
48 tyskt torn
51 datormärke
53 ett ruttet land?
55 ___IN SHRDLU (för engelska kryptografer)
56 att vara i Bonn?
57 vokallöst kortkommando för att skicka
LODRÄTT
1 står i detta kryss
3 svensk f.d. stad som bevaras
4 irakisk stad som bevaras
5 flod och språk i Kina, by i Norge
6 ett i Paris, Texas
7 nej och ja i Paris, Frankrike
9 _ Havre
10 en av de första att bevaras
11 förbund och kattdjur
13 lott och mynt
15 eng. kortform av “jag är”
17 solgud
18 Västerbotten
19 fordon som endast kan stoppas på ett sätt
20 “Look! In the eucalyptus tree - _ ___!”
21 indisk stad med rött fort som bevaras
22 vålnad(?) som vandrar Ultuna
23 en av de första att bevaras
24 ___ Library and Powell Museum
27 gammal svensk stad som bevaras
29 watt gånger bel …
30 jättegott
31 japansk era mellan Enpo och Jokyo, fast
skriven på ryska …
32 __ harpa (vindfenomen)
37 Northwest Airlines (förk.)
40 ås eller i bakfickan
42 icke godkänd (förk.)
43 med de och lodrätt 44 en av de första att
bevaras
44 se lodrätt 43
45 från sovande
48 ett plus två på kemispråk?
49 varm plats
50 åter
52 och i latinbok
54 prickades väl inte i vågrätt 47?
Vill du vara med och tävla?
Har du lyckats få fram samtliga bokstäver i de gröna lösenordsrutorna? Då har du också
möjlighet att bilda det väldigt internationella uttryck som skulle kunna symbolisera många av
ledtrådarna här ovan, genom att kasta om dessa i rätt ordning.
Skicka rätt lösning till antingen ultunesaren@stud.slu.se or Ultunesaren, Box 7074, 750 07
Uppsala. Då är ditt svar med tillsammans med alla andra rätta svar med i utlottningen ett
exemplar av den senaste volymen av National nyckeln. Vi behöver ditt svar senast 1 februari,
2010. Lycka till!
av DL
Your number one fåne fane
Att förra numrets kryssruta efterapade
trofén i FIFA World Cup var kanske inte helt
lätt att se, men icke desto mindre sant.
Visst hjälpte det att kunna sin världsfotboll
bland uttryck som AJUKTAQ (hos inuiter, lodrätt
19) och JALGPALL (bland ester, vågrätt
33). Bland de mer kryptiska svaren döljde
sig TRIKE för engelskans ord för trehjuling
(vågrätt 27) och PAUL (lodrätt 12) för
ex-Beatlesmedlemmen McCartney som sägs
ha dött och ersatts av en närapå identisk
Paul-kopia!
Bland de rätta svaren – som i detta fall
var det internationella samlingsnamnet
FOOTBALL – drogs en lycklig vinnare (och i
detta fall väldigt trogen lösare) nämligen
Rolf Andersson, Uppsala. Alla gratulanter
ställer sig säkert i kö, men Ultunesaren
står först och säger således: Grattis, Rolf!
ö
23

POSTTIDNING B03
Avs: ULS
Box 7074, 750 07 UPPSALA
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan.