Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. XII. 1905. Palmen, Naturalhistoriens ställning' i Finlands läroverk. 33<br />
Amanuens B. Poppia s meddelade, att den <strong>af</strong> Sällskap<strong>et</strong><br />
pä möt<strong>et</strong> den 5 mars 1904 tillsatta kommitten för bibliotek<strong>et</strong>s<br />
inventering slutfört sitt arb<strong>et</strong>e, samt inlämnade<br />
en förteckning Öfver de volymer, hvilka imder revisionen icke<br />
kunnat i bibliotek<strong>et</strong> anträffas. Med anledning <strong>af</strong> särskilda <strong>af</strong><br />
kommitten framställda förslag beslöt Sällskap<strong>et</strong>, att resp. medlemmar<br />
sknlle uppmanas före den 1 jan. 1906 äterställa alla<br />
utlänade böcker, att alla de volymer, hvilka förkommit, eller<br />
om hvilkas äterfäende föga hopp finnes, skulle <strong>af</strong>skrifvas, samt<br />
att häftade tidskriftsserier med d<strong>et</strong> snaraste skulle inbindas.<br />
Tili Bestyrelsens pröfning hänskötos frägorna om inköp <strong>af</strong> de<br />
förkomna böckerna och om fastställand<strong>et</strong> <strong>af</strong> en bestämd läne-<br />
termin.<br />
Tili publikation anmäldes<br />
W. M. Axelson, Beitrag zur Kenntnis der CoUemboleu-<br />
<strong>Fauna</strong> in der Umgebung Revals.<br />
J. I. Lindroth, Kulturversuche mit finnischen Ure-<br />
dineen. I.<br />
J. A. Palmen, Om älfängsten pä Tvärminne är 1904—05<br />
jämte försök med utsläppande <strong>af</strong> märkta älar.<br />
Professor J. A. Palmen föredrog:<br />
Naturalhistoriens ställning- i Finlands läroverk.<br />
Under nästföregäende decennier har den naturalhistoriska<br />
v<strong>et</strong>enskapen utvecklat sig i full bredd med öfriga naturv<strong>et</strong>en-<br />
skaper. Pä den breda grundval, som dessa lagt i <strong>af</strong>seende ä<br />
fundamentala frägor, har den naturalhistoriska eller biologiska<br />
forskningen uppfört en egen monumental byggnad, hvars genomgäende<br />
tanke är utveckling frän d<strong>et</strong> enklare tili d<strong>et</strong> fullkomligare.<br />
Iden om organisk utveckling i naturen har mäk-<br />
tigt befordrat enahanda syn pä äfven humanistiska frägor, pä<br />
de historiska, spräkliga och sociologiska v<strong>et</strong>enskaperna, ja pä<br />
senare tider äfven pä de filosofiska och <strong>et</strong>iska. Dessa v<strong>et</strong>en-<br />
skapers utvecklingshistoriska ideer bilda numera i d<strong>et</strong> mänskliga<br />
3