Nolaskogs 3 tillgänglig.pdf - Örnsköldsviks kommun

tiDNiNGeN NOLASKOGS ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Nr 3 2011
Konstintendent Ulla Tällström med
Bror Marklunds staty ”gycklare”.
nytt på
StOrA tOrGet
siD 5
psykisk
häLSA
siD 8
matte-
SAtSNiNG
12-
siD 13
1 | NOLASKOGS

2 | NOLASKOGS
Inledaren
Psykisk ohälsa kan drabba alla och
för vissa är det en del av livet.
psykisk hälsa – en av våra
stora framtiDsfrågor
”psykisk ohälsa ska motverkas med samma kunskaps-
och utvecklingsintensitet som övrig ohälsa. Psykiska
sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar ska i
så liten utsträckning som möjligt få hindra någon från
delaktighet i samhället.” Kloka ord av psykiater Ing-
Marie Wieselgren.
Psykisk ohälsa kan drabba alla och för vissa är det en
del av livet. Många möter psykisk ohälsa bland släkt och
vänner och i samhället i övrigt. Det är oerhört viktigt i
en sådan livssituation att bli bemött med lyhördhet och
engagemang, samt att ha möjlighet till stöd och hjälp
efter de behov som individen har.
Det kan innebära att en period i livet få stöd att
forma en fungerande vardag, till exempel genom
insatser från kommunens stödteam eller att erbjudas ett
boende med tillgång till personal som finns till hands när
personen behöver det.
Möjligheten till meningsfulla, hälsofrämjande
aktiviteter som är stimulerande är av stor betydelse för
den egna självkänslan. Pågående samverkansprojekt i vår
verksamhet är Ateljén och Studio Rex, som båda främjar
den kreativitet som finns hos alla människor, en arena
för personlig utveckling. Startpunkten, Port 5/unga
vuxna erbjuder personer utveckling i en kreativ och reell
arbetsmiljö.
Syftet är att projekten ska fungera som en språngbräda
till praktikplats, studier eller arbete.
nolaskogs
Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas
ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som
taltidning och på kommunens webbplats: www.ornskoldsvik.se.
ANSvAriG utGivAre: Helén Sahlin
reDAKtiON: Elisabet Bårman, Maria Isaksson, Sven Alveryd och Ann-Sofie Mathiasson
reDAKtiONSKOmmitté: Irene Sellin-Näsholm [samhällsbyggnadsförvaltningen],
Kristin Herold [bildningsförvaltningen], Gunnar Holmberg [samhällsbyggnadsförvaltningen],
Thomas Lundgren [kommunledningsförvaltningen], Maria Nilsson [välfärdsförvaltningen],
Arne Persson [samhällsbyggnadsförvaltningen].
Fördomar och negativa attityder som finns i samhället
mot personer med psykisk funktionsnedsättning är ett
stort problem. Bristande kunskap och rädsla för det man
inte har kunskap om är en viktig orsak till fördomar.
De senaste åren har fler och fler personer klivit fram
och berättat hur det är att leva med psykisk ohälsa och
psykisk funktionsnedsättning, i syfte att avdramatisera
fördomar och negativa attityder.
Den nationella Psykeveckan, 7–13 november, fokuserar
på ökad kunskap samt ökad förståelse kring psykisk
ohälsa. I Örnsköldsvik uppmärksammas veckan med
arrangemang av och med personer som arbetar med,
eller lever med psykisk ohälsa. Temat i år är ”Möjlighet
till livslust”.
AGNETA LUNd
Chef för psykosociala
vuxenenheten.
ADreSS: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, 891 88 Örnsköldsvik
e-pOSt: kommunledning@ornskoldsvik.se
teLefON: 0660-882 98
OmSLAGSbiLD: Ulla Tällström med Bror Marklunds ”gycklare”.
OmSLAGSfOtO: P-O Sedin.
LAyOut: Byrå09. trycK: Ågrenshuset.
pApper: Tom Otto Silk 100 g.
Nästa nummer av Nolaskogs kommer i december 2011.

Spänningen när det rycker i fiskelinan, pirret inför sommarens första dopp – härliga upplevelser
som alla barn och unga borde få ta del av. Kommunen satsar på ökad tillgänglighet
till friluftsliv för unga med funktionsnedsättningar.
FLEr
UNGA
friluftsliv
teXt: Elisabet Bårman fOtO: Håkan Nordström
Fiske från tillgänglighetsanpassad brygga.
när ÖrnskÖlDsvik utsågs till ”Årets friluftskommun
2011” fick kommunen också
en prissumma på 50 000 kronor. De pengarna
använder kommunen nu för att göra friluftslivet
mer tillgängligt för barn och unga
med funktionsnedsättningar. Dessutom kan
kommunen, genom Länsstyrelsens bidrag för
lokala naturvårdsprojekt, lägga ytterligare
75 000 kronor på satsningen.
bAD Och fiSKe på öNSKeLiStAN
För att göra en prioritering bland önskemål
och angelägna insatser har kommunen fört en
dialog med lokala handikapporganisationer
och sjukhusets barnrehabilitering. De åtgärder
som sågs som mest angelägna och rimliga
var att underlätta bad vid Lomsjöns badplats
och att skapa en tillgänglighetsanpassad fiske-
SKA FÅ TILLGÅNG
TILL
plats vid Höglandssjön. Kommunen ska också
erbjuda aktiviteter för att inspirera unga med
funktionsnedsättningar till att vistas i naturen
och dela naturupplevelser med andra.
– Riktigt hur friluftsaktiviteterna ska se
ut vet vi inte ännu, säger Arne Ögren på sam-
LÅNA TALBÖCKEr HEMIFrÅN
hällsbyggnadsförvaltningens fritidsavdelning.
Det kan vara i lägerform eller regelbundet
återkommande kvällsaktiviteter. Nu i höst
jobbar vi med planering och kostnadsberäkning
för att komma igång med de praktiska
insatserna nästa år.
Talbokslån är en service för dig som har svårt att läsa tryckta texter på grund av synskada,
läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, afasi eller annan funktionsnedsättning.
En nyhet är att du nu kan få möjlighet att direkt till din dator ladda ned böcker
från Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Totalt rör det sig om 85 000 titlar som på
detta sätt blir tillgängliga för lån dygnet runt.
du måste registreras som talbokslåntagare för att få tillgång till tjänsten. Ta kontakt
med bibliotekets talboksavdelning för att få hjälp med att få de inloggningsuppgifter
som behövs. Besök Arkenbiblioteket, mejla arkenbiblioteket@ornskoldsvik.se
eller ring talboksavdelningen, telefon 0660-880 35, 0660-880 36.
3 | NOLASKOGS

4 | NOLASKOGS
Konstintendent Ulla Tällström med
Bror Marklunds staty ”gycklare”.
nytt på
stora torget
UNdEr HÖSTEN
teXt: Ann-Sofie Mathiasson fOtO: P-O Sedin
Med utgångspunkt i de skisser och förslag som allmänheten
skickat in via kommunens hemsida genomgår Stora Torget
sedan ett par år en förnyelse. I höst har turen kommit till ny
belysning, en estrad och konstverk.
unDer hÖsten blir Det en hel del nya inslag
på Stora Torget i Örnsköldsvik. Planeringen för
hur en upphöjd estrad ska utformas pågår för
fullt. Den är tänkt att placeras där ”sjöbodarna”
tidigare stod. Estraden ska kunna användas
till att sitta på, för uppträdanden eller att hålla
KONStNär: Bror Marklund
tal. Framför estraden kommer två skulpturer
i brons föreställande gycklare att placeras. De
är gjutna utifrån en gipsform gjord av den
Husumfödde konstnären Bror Marklund. När
han avled 1977 överlämnade han som gåva till
Örnsköldsviks kommun sina gipsskisser och
modeller. De finns idag i Bror Marklunds verkstad
vid Örnsköldsviks museum och konsthall.
pLAtS för SpONtANA uttrycK
– Det som är extra roligt med Bror Marklund
är att han är mer känd än många kanske vet.
Han hade ett mycket speciellt formspråk. Bland
annat värnade han om den ensamma människan,
de svaga och utsatta i samhället. Han ville visa
hur samhället kunde vara om man visade på
individens behov, berättar Ulla Tällström konstintendent
i kommunen.
– Vi hoppas att det här inslaget på torget
blir en plats för människor att sitta ner, mötas
och för att spontant spela eller sjunga på. En
trevlig plats i staden. Lite som ett ”speakers corner”
fortsätter Ulla. Ett torg är en perfekt plats
för att samla många åhörare. Under medeltiden,
renässansen och barocken var en gycklare
en person som var anställd vid hoven och hade
till uppgift att säga sanningen som ingen annan
vågade säga utan att bli halshuggen, berättar
Ulla.
Den ena gycklaren är 1,70 m hög och den
andra mindre 0,60 meter.
beLySNiNG
Utanför Swedbank och gallerian Magasinet blir
det ny belysning, stolpar med nedåtriktat ljus
där man går, samt markbelysning.
– Markbelysningen placeras under träden.
Det kommer att ge effekten att stammarna
och trädkronorna framhävs eftersom fasaden
bakom är mörk. Ljussättningen har föregåtts
av bland annat en belysningsberäkning för att
välja rätt sorts belysning utifrån hur torget är utformat,
berättar projektledaren Ann-Charlotte
Edholm på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning.
Gatlysena byts ut till nya stolpar och armaturer
med planglas som inte bländar utan belyser
marken istället. På en del stolpar kommer
det att finnas eluttag för torghandeln. Torgytan
vid parken kommer att förses med två nya
stolpar för att ljusa upp hörnet.
– Mellan Hamngatan och Stora Torget har
vi tagit bort träd och buskar och istället planterat
låga växter så att man kan se in på torget
långt nedifrån Hamngatan och det innebär
också att hörnet där estraden placeras blir
öppnare, fortsätter Ann-Charlotte.
Innan snön kommer är planen att man ska
kunna se den nya belysningen och flanera på
ett ännu mer förnyat torg.
Mer information finns på www.ornskoldsvik.se/storatorget

Att privatpersoner använder kommunal mark för olika ändamål är ett återkommande
problem för kommunen. Framförallt försvårar det kommunens skötsel av marken.
teXt: Maria Isaksson
INTE FrITT FrAM ATT ANväNdA
kommunens mark
att byggnaDer eller annat är i vägen när
kommunen ska utföra arbeten på sin mark,
är tyvärr vanligt, trots att det är olagligt att
använda kommunens mark för privata behov.
Det gäller helt enkelt att hålla sig inom sin
egen tomt vid uppförande av byggnader, förvaring
av material, kompostering med mera.
– Det här brottas vi med hela tiden, säger
Arne Sandström, chef för kommunens mark-
och exploateringsenhet. Ibland tvingas vi
driva frågan rättsligt. Det tar väldigt mycket
tid, som vi hellre skulle lägga på annat.
Det finns många synpunkter och viljor
kring de kommunala grönområdena. Att
röja, gallra och fälla träd på kommunens
mark är inte heller tillåtet. Det sker helt och
hållet i kommunens egen regi.
– Vi får ibland kritik för att vi inte låter
någon ta saken i egna händer. Vi är tråkiga
på det viset, men rättvisa, säger kommunens
stadsträdgårdsmästare Elisabeth Strand
Hübinette. Ett av syftena med kommunens
många grönområden är att det är fritt att
vistas där, men självklart är det kommunen
som bestämmer hur det ska se ut och beslutar
hur marken ska skötas.
redskap och skrot på allmän mark. Olovligt bygge – hundgård. Olovligt bygge – brygga.
virkesupplag på allmän mark.
Material som man inte kan ta vara på själv, lämnas på Må återvinningscentral. För öppettider
se www.miva.se, tfn 0660-330 400. Om du är osäker på var din fastighetsgräns går,
kan du kontakta kommunens lantmäteri, tfn 0660-884 67.
fLerA OLiKA prObLem
Det finns många problem med att personer
använder kommunal mark utan tillstånd. Ett
exempel är allt det trädgårdsavfall som hamnar
på kommunal mark. Tyvärr bidrar det till att
olika arter och växtsjukdomar sprids och påverkar
växtriket negativt.
– Vi hoppas att de som olagligen använder
kommunens mark kommer på bättre
tankar, säger Arne Sandström. Det handlar
om att vi även i framtiden har en fin miljö
att vistas i. Natur- och grönområden är en av
Örnsköldsviks viktiga tillgångar.
vANLIGT MEN
OLOvLIGT
det är till exempel inte tillåtet att använda
kommunens mark för att:
• bygga friggebodar, förråd, lekstugor,
partytält eller andra byggnader
• förvara ved
• kompostera
• göra upplag för grus, asfalt, plåt, trä,
byggnads- eller annat material
• plantera buskar, träd
• anlägga trädgårdsland, potatisland
• ändra markens förutsättning t.ex.
från skog till gräsmatta, bygga bullervall
m.m.
• parkera husbilar, husvagnar, släpkärror,
bilar eller andra fordon mer permanent
• slänga grovsopor, kylskåp eller annat
som kan fraktas till Må
• inhägna och/eller stängsla för husdjur
eller andra ändamål
• fälla träd eller röja sly
• anlägga brygga
5 | NOLASKOGS

6 | NOLASKOGS
Fotbollsspelande tjejer.
ÖrNSKÖLdSvIK UTFOrMAr
iDrottsstrategi
teXt: Sven Alveryd fOtO: Elisabet Bårman
Örnsköldsviks kommun
har påbörjat arbetet med
att ta fram en idrottsstrategi
med Johan Strömqvist,
kommunens nya idrottsstrateg
i spetsen.
Johan Strömqvist är ny idrottsstrateg.
meD hjälp av aktuella forskningsunderlag
och dialog med föreningar, samt en kartläggning
av deras verksamheter, ska en idrottsstrategi
utformas. En del i arbetet är utreda hur
utbudet av föreningar ser ut i förhållande
till efterfrågan och hur deras framtid och
förutsättningar ser ut på lång sikt.
föreNiNGArS möjLiGheter
Och SvåriGheter
En viktig del i arbetet blir att utreda vilka
svårigheter och möjligheter som finns inom
respektive förening. Frågor som ska besvaras
är bland annat om det finns för många eller
få föreningar i relation till antalet utövare,
vilka inkomster föreningarna har och vilka de
inte kan tappa. Likaså hur de påverkas av en
eventuell momshöjning.
vAD KAN iDrOtteN GörA för
iNDiviDeN Och KOmmuNeN?
En del i strategiarbetet är att se till att den
statliga idrottspolitik som finns, kombineras
på ett bra sätt med den vision som sätts upp
för Örnsköldsvik. Inte minst när det gäller
barn- och ungdomsidrotten.
– All forskning visar på att en framgångs-
rik barn- och ungdomsidrott bygger på bra
ledarskap. Men även att utövaren känner
glädje, social gemenskap, samt att det finns
stöttande föräldrar. Det är ur en framgångsrik
bredd man skapar goda förutsättningar för en
elit. Därför måste vi få så många som möjligt
att hålla på så länge som möjligt, dels ur ett
idrottsperspektiv, dels ett folkhälsoperspektiv,
berättar Johan Strömqvist kommunens
idrottsstrateg.
ALLmäNNA iDrOttSmöjLiGheter
utreDS
Idrottsstrategin handlar även om hur de
allmänna idrottsmöjligheterna kan bevaras
och hur det kan skapas nya. I många fall sker
det i samarbete med föreningarna. För oavsett
om det handlar om skidspår, slalombackar,
gräsplaner eller löparbanor, så är det ofta en
idrottsförening som står bakom driften och
skötseln av själva anläggningen.
– En del av mitt arbete blir att uppmuntra
ett ökat samarbete mellan föreningar så att
det finns många tillgängliga och attraktiva
anläggningar. Det är i linje med vår kommuns
ambition om tillgänglighet och trygghet,
säger Johan Strömkvist.

komtek
SATSAr PÅ 15-PLUS
teXt Och fOtO: Sven Alveryd
Tidigare har KomTek inriktat
sin verksamhet till största del
på barn i de yngre åldrarna.
Nu satsar de även på att
locka till sig fler ungdomar.
Det finns ett stort intresse runt KomTeks
verksamhet. Pedagogiken bygger på glädjen
att skapa och entreprenörskap. Från och med
hösten satsar KomTek på dem som är över 15
år med drop in på torsdagar klockan 16–20.
prOGrAm Och temAN
13 oktober Foto och film
27 oktober SPA-labb
10 november Glas & design
På KomTek finns det olika rum till förfogande.
Däribland datarum, temarum och läxrum
där besökarna kan ta hjälp av varandra till läxläsning.
Det finns även tillgång till en verkstad
med olika maskiner och verktyg där besökare
kan tillverka saker i många olika material
under vägledning av kunnig personal.
kulturlab på museet
varje lÖrDag klockan 13–15 fram till den 19 november har alla barn från 7 år och uppåt
möjlighet att på ett lekfullt sätt utveckla sin kreativitet och känsla för form.
Själva temat för dagen varierar och de flesta aktiviteterna arrangeras på Örnsköldsviks
museum och konsthall.
15 oktober Vi gör små djur av ståltråd,
piprensare och tygremsor.
Handledare: Cia Andersson.
22 oktober Origami, pappersvikning.
Handledare: Håkan Hägglund.
29 oktober Allhelgona, halloweenpynt.
Handledare: Ulf Edberg och Karin Persson.
5 november Örnsköldsviks Kollektiva
Konstnärsverkstad håller i programmet.
12 november Karvsnitt. Vi skär mönster i trä.
Viss vana med att hantera en kniv krävs.
Handledare: Cia Andersson.
19 november Örnsköldsviks Kollektiva
Konstnärsverkstad håller i programmet.
26 november, 3, 10 och 17 december
Julpyssel och andra julförberedelser.
Maggis Frisk bjuder in
till berättarverkstad på
museet.
SÖKES:
FAMILJEHEM MEd
HJärTErUM
Har du möjlighet att ställa upp för en
ung människa? Skulle du och din familj
vilja dela med er av tid och trygghet
till en ung person och låta honom eller
henne bo hos er under en tid?
välfärdsförvaltningen söker fler engagerade
vuxna som vill bidra till att ge
en ungdom en stabilitet i tillvaron. Allra
störst är behovet av familjer som kan
tänka sig ta emot tonåringar.
Att vara familjehemsförälder ställer
inga krav på hur din egen familj är
sammansatt. det viktiga är att familjehemmet
kan erbjuda en trygg och stabil
familjesituation.
vill du veta mer, ring Margareta Blomgren
0660-882 36 eller Gerd Wedman
0660-881 89.
FIxArEN FÖr
dIG ÖvEr 75
du som är 75 år och behöver praktisk
hjälp med sådant som kan vara lite riskfyllt
att göra på egen hand kan kontakta
kommunens Fixare. Fixarens uppdrag
är att öka tryggheten för äldre och att
förebygga fallolyckor i hemmet
Till exempel kan du få hjälp med att
byta glödlampor eller batteri i brandvarnaren,
sätta upp gardiner, ta ner saker
från vinden eller höga skåp. Fixaren kan
också hjälpa dig att upptäcka säkerhetsrisker
i ditt hem, till exempel sladdar eller
mattor som du riskerar att snubbla på.
däremot kan inte Fixaren hjälpa dig med
hushållstjänster som till exempel fönsterputsning,
snöskottning och trädgårdsarbete.
Fixarens tjänster är gratis men du
betalar själv det material som behövs.
Fixaren bär kommunens legitimation
och har givetvis tystnadsplikt.
du når Fixaren på telefon 0660-136 14.
7 | NOLASKOGS

8 | NOLASKOGS
Jenny Wikner förbereder screentryck på Ateljén. Elin Lundmark målar en tavla på Ateljén.
kreativitet
SOM dÖrrÖPPNArE
teXt Och fOtO: Elisabet Bårman
Att fokusera på skapande är att blicka framåt. I en kreativ
process kan du både bearbeta känslor och låta tanken glida
iväg. Följ två spännande rehabiliteringsprojekt.
social och arbetsinriktaD rehabilitering
samt daglig sysselsättning ingår bland
välfärdsförvaltningens verksamheter. Den
som på grund av ohälsa inte kan delta på den
ordinarie arbetsmarknaden får möjlighet
till aktivitet och rehabilitering utifrån sina
individuella förutsättningar.
I utbudet finns två nya kreativa verksamheter,
Ateljén och Studio Rex. De vänder sig
till unga vuxna som drabbats av psykisk ohälsa.
Verksamheterna drivs i projektform i samverkan
med RSMH respektive Medborgarskolan .
Ateljén är en ljus och rofylld hemvist för
skapande inom bild, färg och form, foto, skri-
Andreas Eriksson
lär sig spela gitarr
på Studio rex.
vande och andra konstnärliga uttryck. Här
får deltagarna möjlighet att fokusera på något
positivt och att vara del i en social samvaro.
– Att komma till Ateljén två halvdagar i
veckan ger också en möjlighet att få rutiner i
vardagen, säger Jenny Lundgren, som är en av
ateljéns två ledare.
Dagens deltagare är fullt sysselsatta med
måleri och förberedelse för screentryck.
– Vissa är helt på det klara med vad de
vill göra men vi handledare kan också bidra
med inspiration. När projektet startade i våras
gjorde vi masker i olika tekniker, berättar
Jenny och visar en elegant teatermask.
Maskerna och andra alster visas nu på Örnsköldsviks
museum och konsthall och senare
på Sliperiet.
– Att få bidra med sitt verk till en
utställning ger ett inspirerande mål att jobba
mot, säger Jenny som själv är verksam som
konstnär.
muSiKeN SOm brObyGGAre
På Studio Rex står det musikaliska skapandet
i fokus. Deltagarna kan testa piano, bas,
gitarr, trummor och sång. Det finns också en
inspelningsstudio och varje terminsslut får
deltagarna bidra med en egen låt till en cd.
– Skivinspelningen ger lite extra motivation
och när allt är klart har självförtroendet
fått en kick framåt, säger Robin Matsson, en
av handledarna på Studio Rex.
Verksamheten vid Studio Rex har pågått
drygt ett år. Robin och hans kollega Simon
Sjödin ser en märkbar utveckling hos de
deltagare som varit med en tid.
– Förutom rent musikaliskt, handlar det
framför allt om det sociala. Deltagarna blir
mer öppna och vågar tro på sig själva. Det är
härligt att uppleva när någon härifrån kan gå
vidare till jobb eller studier.
TEMAvECKA PSyKISK OHäLSA
vecka 45, den 7-13 november, är det dags för den årliga ”psykeveckan”. veckan har
kommit till för att öka kunskapen om psykisk ohälsa.
Årets tema är ”Möjlighet till livslust”. På programmet står bland annat föreläsningar
som bygger på självupplevda erfarenheter ur såväl individens som den anhöriges
perspektiv. det blir också work shops och presentation av intresseföreningar.
På Sliperiet manifesteras livslusten genom utställningar
och musik, bland annat skapad av deltagare vid Studio rex och
Ateljén. välkommen att ta del av såväl kunskap som skaparglädje!

Med struktur blir vardagen enklare att hantera. det gäller
nog för de flesta men för den som drabbats av psykisk
ohälsa kan dagliga rutiner vara helt avgörande.
teXt Och fOtO: Elisabet Bårman
dEN INrUTAdE vArdAGSLUNKEN
ett stÖD
i tillvaron
vem som helst kan drabbas av psykisk
ohälsa. Det meningsfulla försvinner, man ser
ingen anledning att kliva upp på morgonen.
Dygnet vänds, TV:n står på hela natten och
grannarna klagar. Tvätten blir liggande,
liksom räkningarna. Att ge sig ut och handla
ter sig som en helt omöjlig uppgift.
Det är här kommunens stödteam
kommer in. De kan, efter att en biståndshandläggare
fattat beslut om hjälp, erbjuda
stöd i vardagen vid psykisk ohälsa. Att ta
emot stödet är frivilligt. I dagsläget besöker
Markus och Birgitta är boendestödjare.
stödteamet ett nittiotal personer mer eller
mindre regelbundet. I vissa fall flera gånger
om dagen och i andra fall kan det räcka med
vetskapen om att personen alltid kan ringa.
Stödteamet är bemannat varje dag, dygnet
runt.
– De vi besöker har svårt med många
praktiska uppgifter kopplade till boendet.
Det kan handla om mat, ekonomi, städning
och andra vardagsproblem. Vi hjälper till
att hitta rutiner och en struktur i vardagen.
Mycket handlar om att planera och
organisera, säger Birgitta som har jobbat med
boendestöd i många år.
ett tryGGt StöD på väG ut
Vid psykisk ohälsa är det inte ovanligt att den
som drabbats isolerar sig och upplever osäkerhet
eller ångest för att delta i samhällslivet.
– I de fallen försöker vi steg för steg lotsa
honom eller henne mot sociala aktiviteter.
Till att börja med kan det handla om att finnas
med som stöd för att åka buss eller besöka
apoteket, säger Markus.
Stödteamet ger också råd om annan hjälp
som finns, till exempel intresseföreningar och
personliga ombud.
– Stödteamet hanterar inte ekonomiska
frågor, klargör Markus. För den saken finns
gode män och förvaltare som kan agera mer
oberoende utan att det stör den dagliga relation
vi inom stödteamet har med dem vi besöker.
erbjuDer hjäLp
Stödteamet arbetar även uppsökande. Det
kan vara närboende, anhöriga eller vård- och
omsorgspersonal som tipsat om personer som
de anser skulle behöva stöd i vardagen.
Då åker vi ut och berättar vad stödteamet
kan hjälpa till med. Om den vi besöker vill ha
hjälp kan han eller hon ansöka om bistånd,
säger Markus.
Stödet utformas efter varje persons
behov. Teamets kontaktperson och den som
tar emot stödet gör en överenskommelse som
siktar mot ökad självständighet. Förhållningssättet
är att utgå från personens styrkor, att
bygga på det som fungerar väl.
– Vi ska inte ta över någons vardag, poängterar
Birgitta. Målet är att vi steg för steg ska
göra oss överflödiga.
FAKTA
boenDestÖD
Boendestöd syftar till att personer
med psykisk ohälsa eller psykisk
funktionsnedsättning ska stärkas i
sin förmåga att klara ett självständigt
vardagsliv i eget boende.
Stödteamets insatser är ett frivilligt
erbjudande. För att ta del av stödet
krävs ett biståndsbeslut.
Stödteamet är bemannat varje dag,
dygnet runt.
Stödteamet arbetar över hela kommunen.
9 | NOLASKOGS

10 | NOLASKOGS
Lena
Lindström
är
näringslivsutvecklare
med
landsbygdsansvar.
hallå Där!
lena linDstrÖm, näringslivsutvecklare
meD ansvar fÖr lanDsbygDsutveckling
på ÖrnskÖlDsviks kommun.
vEM SKA FÅ
SOLSTIPENdIET?
Känner du någon som gör en
insats utöver det vanliga för sina
medmänniskor? då kan du föreslå
henne eller honom till kandidat för
Solstipendiet.
Med Solstipendiet vill kommunen
uppmärksamma de värdefulla
insatser som enskilda personer gör
till stöd och hjälp till sina medmänniskor.
Ett oerhört betydelsefullt
komplement till samhällets organiserade
tjänster. Årets Solstipendium
delas ut vid kommunfullmäktiges
möte i december.
Skicka ditt förslag på Solstipendiekandidat,
med motivering, senast
30 oktober
till: Humanistiska nämnden,
891 00 Örnsköldsvik eller via e-post
till valfard@ornskoldsvik.se.
Observera att ditt förslag betraktas
som allmän handling. du
bör därför inte lämna ut känsliga
uppgifter.
teXt Och fOtO: Elisabet Bårman
ÖrnskÖlDsvik var värD fÖr en
lanDsbygDskonferens i hÖst. hur
vill Du summera konferensen?
– det blev ett välbesökt och uppskattat
arrangemang. vi fick dels nya intryck och
inspiration, dels en bekräftelse på att det
pågår ett bra lokalt arbete här hos oss. det
finns en enighet kring frågorna. En sådan
sak att vi har ett kommunbygderåd där
lokala grupper engagerar sig tillsammans
för landsbygdens bästa – det är värdefullt
och en stor förmån.
konferensen var en Del i
kommunens lanDsbygDssatsning.
hur går jobbet viDare?
– vi fortsätter med fokus på de prioriterade
serviceorterna och en budgetförstärkning
på 1 miljon kronor extra per år. vi har
också fått ett bidrag från Tillväxtverket,
som uppräknat med vår egen insats, ger
2,7 miljoner kronor till ett nytt projekt.
”Bygd och stad i balans”, som projektet
kallas, sträcker sig till hösten 2013. Sammanhållande
projektledare är Ann Holst.
Under oktober räknar vi även med att fyra
delprojektledare ska finnas på plats.
vaD blir DelprojektleDarnas
uppgift?
– de ska jobba direkt mot serviceorterna
Bjästa, Bredbyn, Björna samt Husum med
omland. där ska de tillsammans med lokala
föreningar och företag utveckla servicepunkter
för att stärka de kommersiella
möjligheterna i området och därmed öka
möjligheter för företagande och boende.
delprojektledaren fungerar som koordinator
men jobbet måste vara förankrat och drivas
av ortsborna om det ska leda någonstans.
vaD mer är på gång?
– En landsbygdstrategi ska jobbas fram.
i maj bilDaDes en lanDbygDsgrupp,
vaD ska Den gÖra?
– den ska vara remissgrupp i landsbygdsfrågor,
ta initiativ till frågor och vara beslutande
i andra till exempel när det gäller
att utse nya servicepunkter. den blir också
en informationskanal. I landsbygdsgruppen
medverkar kommunbygderådet, LrF,
Företagarna, politiker och tjänstemän.
ser Du någon speciell framgångsfaktor
i lanDsbygDsarbetet?
– Här finns oerhört engagerade människor
som är beredda att samverka för lokal
tillväxt.
Mingel på höstens landsbygdskonferens. ▼

ÖrN
e
c SKÖL
o dSvI
s K
teXt: Maria Isaksson fOtO:jessica Andersson
KA
t N
BLI
vä
r
Inom världsklass 2015 kom man för flera
år sedan fram till att Örnsköldsvik har
goda förutsättningar att bli världens första
hållbara industristad. då myntades också
begreppet Ecostry City och nu pågår ett
projekt som ska föra Örnsköldsvik närmare
visionen.
fem fÖretag deltar just nu i Ecostry City-projektet. Genom workshops
håller de på att arbeta fram en metod som de kan använda i sitt
hållbarhetsarbete.
Ecostry City är en sammandragning av ecology och industry och
står för hållbar industristad. Hållbar utveckling innebär att företaget
tar ansvar för den påverkan det har på samhället i miljöhänseende,
men även i ekonomiskt och socialt hänseende.
LOKALt perSpeKtiv
Förra året gjordes en förstudie där man kontaktade 150 industriföretag
med verksamhet i Örnsköldsvik. Ett syfte med projektet är att
skapa en gemensam syn på hållbar utveckling, agerande därefter och
samverkan mellan industriföretagen.
y rLd
ENS
FÖ
c
Företagare diskuterar miljö
och hållbarhet inom industrin.
i r
t STA
y
Genom att kunna marknadsföra Örnsköldsvik som den hållbara
industristaden är förhoppningen att öka intresset hos välutbildad
arbetskraft att söka sig till Örnsköldsvik och att öka intresset och
förutsättningarna för nya satsningar i kommunen.
– Många företag är redan duktiga när det gäller hållbar utveckling.
En fördel med det här projektet är att vi har ett lokalt perspektiv.
Tanken är att ha ett gemensamt synsätt och arbetssätt, säger projektledaren
Stefan Uppenberg från teknik- och miljökunsultföretaget WSP.
SemiNArium Och möteN
Företagen har visat ett stort intresse. Förutom workshops, hålls öppna
seminarium och fokusmöten. Många frågeställningar har gällt transporter,
råvaror, personalfrågor och kommunikation så fokus läggs på
de områdena. Nästa fokusmöte kommer till exempel att handla om
transporter.
– Ingen annan har gjort så här. Vi tror på det här sättet att jobba,
säger Jan Nyman på kommunens tillväxtavdelning. Vi vill vara en förebild
när det gäller att erbjuda företagen hjälp att utvecklas hållbart.
Andra kommuner är intresserade av projektet och vår ambition är att
dela med oss av våra erfarenheter.
Projektet fortsätter året ut. Ambitionen är att, med liknande upplägg
i ett andra steg, utveckla kommunen och andra offentliga aktörer
för att sedan involvera ännu fler.
11 | NOLASKOGS

12 | NOLASKOGS
STOrSATSNING PÅ
matematikunDervisningen
teXt: Sven Alveryd
regeringen har gett Skolverket uppdraget att under 2009-2011
fördela projektpengar, som stöd till lokala utvecklingsprojekt
gällande matematik i grundskolan, obligatoriska särskolan,
specialskolan och sameskolan. Örnsköldsvik har beviljats fem
projekt, varav ett genomfördes 2009 respektive tre 2010.
skolverkets nationella utvärDering av
grundskolan visar bland annat behovet av att
ändra matematikundervisningens utformning
och att undervisningstiden används på ett mer
konstruktivt och utvecklande sätt för eleverna.
En internationell utvärdering TIMSS, visar att
många svenska elever redan i tidigt stadium
gör systematiska fel i sina uträkningar.
StimuLerAr Och StärKer
SKOLOrNAS utvecKLiNGSArbete
Bidraget syfte är att stimulera och stärka
skolornas eget utvecklingsarbete med att höja
kvaliteten i matematikundervisningen. Det
ska ses som en komplettering till övriga insatser
som görs för ökad måluppfyllelse. Det rör
sig till exempel om en förbättrad lärarutbildning,
insatser för lärarfortbildning, nya och
tydligare styrdokument. Det långsiktiga
målet är att fler elever lämnar grundskolan
med minst godkänt betyg i matematik.
behOveN hAr KArtLAGtS i
örNSKöLDSviK
Enligt nationella proven i åk 3, 5 och 9 har
eleverna problem inom skilda kunskapsområden.
Det gäller förståelse för de fyra räknesätten,
taluppfattning, geometri, multiplikation,
subtraktion osv. På lokalt plan har en behovsanalys
hämtats från dialog med rektorsgrup-
per i varje skolområde, kvalitetsredovisningar,
analys av nationella prov och betyg, lärarrepresentanter
i kontaktträffar, samt i kursen
”Förstå och använda tal”.
örNSKöLDSviK SAtSAr brett
Örnsköldsvik har valt att satsa brett och låtit
projekten inbegripa flertalet skolor från åk 1
till åk 9. Viktiga delar i arbetet är att synliggöra
målen i taluppfattning hos både elever
och lärare. Det vill säga förstå tal, förstå operationer
med tal och göra beräkningar, samt att
förstå och använda grundläggande talbegrepp
som är en del av den språkliga utvecklingen.
Två matematikutvecklare som är utbildade
genom Umeå universitet och NCM
(Nationellt centrum för matematikutbildning)
har de senaste tre åren drivit utvecklingsarbetet
med kollegor och skolledare
för att möta upp, stärka kompetensen och
utvärdera resultatet.
Anna Dahlin, är en av de två matematikutvecklarna
i projektet:
– Med tiden har lärarna fått en ökad medvetenhet
om möjligheterna i det nya sättet
att tänka. Överlag är de mycket positiva till
vad projektet har bidragit med och många har
börjat reflektera över hur de lägger upp sin
egen undervisning. Vi måste vara medvetna
om att förändringen är en långsiktig process
räknehäfte.
som först och främst handlar om att öka
kvaliteten i undervisningen.
– Strävan är att eleverna ska utveckla sitt
intresse för matematik samt att öka deras
tilltro till det egna tänkandet. På så sätt får vi
dem att inse värdet av att använda matematikens
uttrycksformer. Men även att utveckla
sin förmåga att använda enkla matematiska
modeller samt kritiskt granska modellernas
förutsättningar, begränsningar och användning,
säger Christina Bergström, den andra
matematikutvecklaren i projektet.
FAKTA
exempel på anDra
insatser i projekten
❚ vidga och fördjupa lärares matematikkompetens
och metodik i yngre
åldrar.
❚ Fördjupa det utvecklingsarbete som
pågår i form av nätverk med lärare
från förskola till åk 9. det handlar om
att utmana rådande föreställningar
om matematisk kunskapsutveckling,
hitta nya sätt att undervisa, samt
sprida goda exempel.
❚ Lära ut en samlad syn på metodik
och pedagogik.

iLLuStrAtiON: Sweco
”en skärgårD
i värlDsklass”
NU PLANErAS NäSTA ETAPP
teXt: Sven Alveryd
I Örnsköldsviks skärgård genomförs den största satsningen
någonsin för att skapa förutsättningar för en ökad skärgårdsturism
i Höga Kusten. drygt 30 miljoner kronor har hittills
investerats i en förbättrad infrastruktur i skärgården.
Nu ansöker kommunen om ytterligare EU-bidrag.
Den planeraDe anDra etappen syftar till att
knyta samman skärgården på ett attraktivt sätt
och innefattar såväl stora som små insatser.
Det rör sig om upplevelsestigar, bryggbyggen,
raststugor och grillplatser, toaletter m.m.
Öar som berörs i andra etappen är Trysunda,
Skeppsmalen, Ulvön samt ett antal naturhamnar,
däribland Grisslan, Gullvik och Malmön.
Dessutom kommer Örnsköldsviks inre
ny flytbrygga
40 platser
husvagns- och
husbilsparkering
ny kajanläggning
hamns västra sida förses med kajpromenad, ny
gästhamnsreception, nytt servicehus, samt en
utomhusscen. I Köpmanholmen byggs bland
annat bryggan ut.
– De satsningar som vi gjort hitintills
har rönt ett stort intresse medialt. Vi har
fått mycket positiv feedback från besöksnäringen
och besökare. Turbåtarna har fått fler
avgångar och charterbåtar har haft i princip
fullt. Glädjande i det stora hela är att vårt
arbete med destinationsprojektet Höga Kusten
också har varit framgångsrikt på flera plan.
Deras webbsida hogakusten.com hade ifjol
26 000 unika besökare. I år har den exploderat
med 126 000 unika besökare, berättar Siv
Sandberg, turistchef i Örnsköldsvik.
mArKNADSföriNG Och
brANSchråD för SKärGårDeN
Planeringen är igång för att skapa en skärgårdswebb,
samt att ta fram en upplevelseplanerare.
Det är en slags guide i bredare bemärkelse, som
inte bara presenterar upplevelsemöjligheter
utan även har med intressanta fakta om natur
och kultur samt berättelser runt de olika
besöksmålen.
– En viktig del i vårt arbete är att skapa delaktighet
i utvecklingen av skärgården. Därför
har vi initierat branschråd/nätverksträffar där
båtföretagare och båtklubbar finns med, men
där även kapellag, intresse-föreningar och turistföretagare
spelar en viktig roll. Vi har också
som mål att höja vår placering på branschorganisationen
Sweboats rankinglista. Det kan vi
bara göra om alla båtaktörer tillsammans med
kommunen hittar en gemensam strategi för
det fortsatta arbetet, säger Siv Sandberg.
ev. framtiDa entreprenÖr
ny servicebyggnaD
ny utomhusscen
aktivitetsplaza
Idéskiss för inre hamnen.
13 | NOLASKOGS
NOLASKOGS

14 | NOLASKOGS
v
u ärL
t dSK
m LASS
teXt: Sven Alveryd fOtO: Håkan Nordström
a TAr SIG A
n
i N
n ÖrN
g SKÖ
a LdSv
r IKS
Under många år har Örnsköldsviks näringsliv och offentlig sektor i samverkan arbetat
aktivt och framgångsrikt med utvecklingsfrågor. Först genom vision 2008 och nu genom
världsklass 2015. viktiga delar i arbetet har varit dialog, gemensamt agerande i beslut
och genomförande mellan näringslivets aktörer och de offentliga organisationerna. Nu
förändras arbetet såväl struktur- som innehållsmässigt.
seDan projektstarten har Världsklass 2015 drivit utvecklingsarbetet
med visionen att Örnsköldsvik ska vara en plats av världsklass att
leva i, arbeta i och att besöka. Under 2011 har inriktningen förändrats
till att möta fem utmaningar som är avgörande för fortsatt och långsiktig
tillväxt i Örnsköldsvik.
– Det är viktigt att inte betrakta Världsklass 2015 som en organisation
utan en plattform, en slags katalysator som stimulerar till innovation
och förnyelse, säger Vanja Östman, projektledare för Världsklass 2015.
reALiSerA ArbetSmArKNADSreGiONeN
Den första utmaningen handlar om att förverkliga en gemensam arbetsmarknadsregion
med Umeå och att skapa en gemensam identitet
som för människor samman och ökar rörligheten.
Örnsköldsviks näringsgeografiska läge har förbättras med Botniabanan.
Med en gemensam arbetsmarknadsregion förbättras Örnsköldsviks
konkurrenssituation väsentligt.
Ung man som tar
cykeln på tåget.
– Vi måste ändra vår syn på regionen och se hur vi kan komplettera
istället för att konkurrera med varandra. Tillsammans kommer vi nu
att formulera en gemensam viljeriktning och utarbeta en strategisk plan
för Botniaregionen, säger Frida Bylin, som också arbetar för Världsklass
2015.
AttrAKtiONSKrAft i eN GLObAL värLD
Den andra utmaningen är att säkerställa Örnsköldsviks långsiktiga kompetensförsörjning.
Det handlar primärt om de tre områdena utbildning,
rekrytering och attraktivitet.
– Det handlar bland annat om projekt som syftar till att höja människors
utbildnings- och kompetensnivå för att matcha efterfrågan på
den gemensamma arbetsmarknadsregionen. Gällande rekryteringen så
kommer vi att arbeta med olika aktiviteter och projekt. Vi arbetar även
för att ständigt utveckla Örnsköldsviks attraktivitet som boendekommun,
så att vi kan konkurrera om den spetskompetens som efterfrågas
av arbetsgivare i regionen, säger Frida Bylin.
förNyeLSe Och iNNOvAtiON
Den tredje utmaningen är att ta vara på och stimulera innovationsförmågan
hos människor och organisationer. För att det ska vara möjligt
behöver Örnsköldsvik även skapa kreativa utvecklingsmiljöer och öka
öppenheten för det som upplevs som nytt, annorlunda eller oliktänkande.
KLimAt, råvArOr Och eNerGi
Den fjärde utmaningen är att fortsätta utveckla klimatsmart produktion
av varor och tjänster och tillverka energieffektiva produkter från
förnybara råvaror. Ett viktigt projekt inom området är Ecostry City
som redan är i gång. Det fokuserar på att utveckla Örnsköldsvik till den
hållbara industristaden.
utvecKLiNGSArbetet
Slutligen den femte utmaningen handlar om att hitta lösningar tillsammans
och att vara handlingskraftiga. Det gäller bland annat att
stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, att skapa ett nav
och en samlingspunkt för innovation, förnyelse, forskning och entreprenörskap,
att genom möten föra in nya impulser, kulturer och influenser
till Örnsköldsvik. Genom digitala medier, däribland sociala medier kommer
ytterligare mötesplatser att öppnas upp.

demenssjuksköterskorna Jeanette Nylander, Gun Gafvelin och Ann-Marie Westerlund.
DemensskÖterskorna
PÅ ANHÖrIGCENTrUM
teXt Och fOtO: Maria Isaksson
Kommunens tre demenssjuksköterskor som ger råd och stöd när det gäller
demens har flyttat till LEvA Anhörigcentrum på Örnsköldsgården.
tiDigare utgick DemenssjukskÖterskorna
från Sörängets äldreboende i
Gullänget. Nu finns de alltså mer centralt, i
samma byggnad som Örnsköldsgården med
ingång på hörnet.
För att få råd och stöd från demenssjuksköterskorna
behöver man inte ha en
diagnos eller remiss. Vad än man funderar på
när det gäller demens är man välkommen att
kontakta dem.
Trion ger handledning till anhöriga
och till vårdare inom både kommunen och
nytt
projekt
SKA FÅ OSS ATT
LäMNA BILEN HEMMA
teXt: Ann-Sofie Mathiasson
landstinget. De håller också demensskola
för drabbade – sjuka och anhöriga varje höst
och vår. Nu startar den tredje omgången och
intresset har varit stort. Cirka 30 personer går
demensskolan med fem träffar nu i höst.
Det händer att demenssjuksköterskorna tar
emot besök, men det vanliga är att de besöker
boenden, sjukhuset eller gör hembesök för att
ge demenssjuka och anhöriga stöd och för att
handleda vårdare.
hjälptelefon
Har du funderingar över en anhörig eller vän som drabbats av demens eller oroar du
dig för demens är du välkommen att ringa demenssjuksköterskornas hjälptelefon.
Telefon 0660-26 51 14, varje vardag kl 8-11. (du får vara anonym om du vill.)
ÖrnskÖlDsviks kommun har beviljats EU-
stöd till ett projekt för att göra Örnsköldsviksregionen
till en framgångsrik region inom
hållbart resande. Projektet medverkar till
regionförstoring genom att visa på och testa
möjligheter till arbetspendling och arbetsresor
med kollektivtrafiken. Genom att ställa om
transportsystemet från bilberoende till buss
och tåg samt gå och cykla bidrar projektet också
till bättre miljö, hälsa och ökad trafiksäkerhet.
Projektet består av ett antal aktiviteter
spridda över de tre år som projektet ska
hålla på.
Aktiviteterna är allt från direkt beteende-
påverkan till att ta fram beslutsunderlag för
framtida hållbara lösningar. Fokus ligger på
marknadsföring av hållbara resor till hushåll
och företag.
Det kommer bland annat att genomföras
aktiviteter för att motivera till ökat cykelanvändande,
fler buss- och tågresenärer och för
mera samåkning.
– Vi har fått bästa möjliga förutsättningar
för att påverka till ett hållbarare resande. Nu
är det upp till oss att använda de förutsättningar
projektet ger på bästa möjliga sätt,
säger Jan Nyman på kommunens tillväxtavdelning.
15 | NOLASKOGS

GruppförSäNDeLSe tiLL huShåLLeN
kollektiv koll på läget
meD rakel
teXt Och fOtO: Ann-Sofie Mathiasson
Flera aktörer inom trygghets- och säkerhetsarbete samarbetar för
ökad trygghet via det nya radio- och kommunikationssystemet, rakel.
Terminal för kommunikationssystemet rakel.
ÖrnskÖlDsviks kommun är en av fem
kommuner som är utsedda av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, MSB, att
vara pilotkommun i införandet av ett nytt
radio- och kommunikationssystem, Rakel.
Systemet kan användas av verksamheter som
jobbar med säkerhet, hälsa eller inom allmän
ordning i såväl vardagligt arbete som kriser.
Genom att alla använder samma system
underlättar det samverkan och ger en effektivare
verksamhet.
Hemtjänstens nattpatruller som utgår från
FAKTA
Anundsjö, Björna och centrala Örnsköldsvik
använder sedan ifjol det nya systemet för att ta
emot trygghetslarm från boende.
– Med användandet av Rakel ökar tryggheten
både för de boende och för personalen.
Det går att prata både individsamtal och
gruppsamtal i terminalerna, vilket gör att det
blir färre antal samtal. Det går dessutom att
prata även där teckningen är svag, berättar
Matthias Modig, larmoperatör på kommunens
alarmeringscentral, KAC.
Vill man prata i grupp finns färdiga
mer om rakel
På MSB:s hemsida www.msb.se/rakel kan du läsa mer om rakel. där finns även en
kort film om hur rakel används i samhället, se länken Filmen om rakel. Under senhösten
publiceras ännu en film på sidan. den kommer att innehålla intervjuer med
beskrivning av hur rakel används i Örnsköldsvik.
inlagda grupper att välja mellan, till exempel
räddning, ambulans, polis och sos alarm. Idag
fungerar det att kommunicera via Rakel i 98
procent av Sveriges yta.
Beslutet om att införa Rakel i Örnsköldsviks
kommun togs av kommunstyrelsen
2009 och idag är ett flertal olika yrkesgrupper
delaktiga.
Hos räddningstjänsten testas 40 terminaler
av deltidsbrandmännen i Bjästa, Trehörningsjö
och heltidsbrandmännen i Örnsköldsvik.
teKNiK i frAmKANt
– Rent tekniskt går Rakelinförandet ihop med
bygget av den nya brandstationen som blir en
av Örnsköldsviks kommuns mest tekniskt avancerade
fastigheter, berättar Jonas Hägglund,
kommunens projektledare för införandet av
Rakel.
Men det är inte bara tekniken som berörs.
Införandet innebär även ett förändrat arbetssätt.
– Dialoger och analyser pågår för hur kommunikationen
behöver se ut, vilket i förlängningen
innebär en utveckling av kommunens
trygghets- och säkerhetsarbete. Rakel kan
underlätta med sin teknik men löser inte problemet.
Vi får inte glömma att det bara är en
människa som kan hjälpa en annan människa,
säger Jonas Hägglund.
Matthias Modig testar rakel inom
räddningstjänsten.