Klassifiksyst s1-402 (2002).PD* - Sven Wimnells hemsida
Klassifiksyst s1-402 (2002).PD* - Sven Wimnells hemsida
Klassifiksyst s1-402 (2002).PD* - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
• får kunskaper för att planera för eget boende,<br />
• lär sig vårda och ta ansvar för sin egen bostad och för den gemensamma närmiljön,<br />
• utvecklar respekt för hushållning med resurser och får förståelse för hur den enskilda<br />
konsumentens och de enskilda hushållens beteende påverkar miljön både lokalt och globalt,<br />
• anlägger ett miljömedvetet och ekonomiskt perspektiv på olika uppgifter inom hushållet,<br />
• får ett både internationellt och historiskt perspektiv på människans bostäder,<br />
• lär sig planera sin ekonomi utifrån sina egna och hushållets resurser och behov,<br />
• kan söka, värdera och praktiskt använda sig av konsumentinformation samt känner<br />
till sina rättigheter och skyldigheter som konsument,<br />
• frigör sig från traditionella uppfattningar om kvinnors och mäns uppgifter i hem<br />
och hushåll.<br />
Ämnets uppbyggnad och karaktär.<br />
Hemkunskapens övergripande mål är hälsa och resurshushållning. Hälsa innebär enligt<br />
WHO:s definition "högsta möjliga välbefinnande för den enskilda individen, fysiskt, psy-<br />
kiskt och socialt". Begreppet hälsa inom hemkunskapen står för att eleven skall få förut-<br />
sättningar för att må bra och fungera väl i sin närmiljö. Resurshushållning avser<br />
hushållning med såväl mänskliga och materiella resurser som naturresurser. Hemkunska-<br />
pen anlägger en helhetssyn på konsumentens och hushållets ansvar för miljön....<br />
Inom ämnet hemkunskap skall både miljömässiga och ekonomiska aspekter på ämnet<br />
behandlas och såväl estetiska som skapande värden tas upp. Att använda olika sinnen, att<br />
se, känna, lukta och smaka, är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap. Historisk ank-<br />
nytning ger perspektiv på hushållens traditioner och på förändringen i mat- och boende-<br />
kultur.<br />
Mat.<br />
Kunskapsområdet omfattar såväl praktiska som teoretiska kunskaper om matlagning och<br />
bakning samt val och hantering av livsmedel och användning av redskap. Vidare behan-<br />
dlas hur matvanor och måltider påverkar hälsa, arbetsförmåga, ekonomi, gemenskap och<br />
trivsel.<br />
Mat och matvanor, samvaro och vardagsestetik är viktiga delar av kulturarvet. Genom<br />
internationella och historiska jämförelser kan matkulturens och umgängesformernas bety-<br />
delse belysas ur olika aspekter och bidra till en ökad förståelse over kulturgränser.<br />
Boende.<br />
Kunskapsområdet behandlar hemmets skötsel och utrustning. Detta omfattar ekonomis-<br />
ka, praktiska, miljömässiga och estetiska aspekter på bostadens planering samt praktiska<br />
och teoretiska kunskaper om rengöring och teknisk utrustning. Kunskap om olika mate-<br />
rial i möbler och inredning och deras skötsel ingår. Bostaden ur hälsoperspektiv be-<br />
handlas, liksom de olycksfallsrisker som förekommer i hemmet. I undervisningen tas<br />
också upp de faktorer i hemmiljön som utgör risk för allergi och överkänslighetsbesvär.<br />
Konsumentekonomi.<br />
Kunskapsområdet behandlar samband mellan kostnader och olika slags inköp och betal-<br />
ningsformer. Dessutom ingår frågor om konsumtion, konsumentinformation, konsumen-<br />
trätt och konsumentpåverkan samt konsumtion ur resurshushållningssynpunkt.”<br />
112 D