2006/2007 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

UPPSALA UNIVERSITET 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 

Innehållsförteckning 

UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEINGENJÖRS- 

PROGRAMMEN 120 P, 2006/2007 

TEKNAT 2005/436 

Inledning __________________________________________________________________ 5 

Universitetets organisation ________________________________________________ 5 

1. Uppsala universitet ____________________________________________ 5 

2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisk-naturvetenskapliga 

fakulteten ___________________________________________________ 5 

Studieinformation _______________________________________________________ 7 

4. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten) _______________ 7 

5 Praktik______________________________________________________ 8 

6. Studievägledning _____________________________________________ 9 

7. Betygsombudsmän___________________________________________ 10 

8. CSN ______________________________________________________ 11 

9. Studiesocialt ________________________________________________ 11 

10. Datorer ____________________________________________________ 12 

11. Studier utomlands____________________________________________ 13 

12 Telefon och addresser ________________________________________ 13 

Programsamordnare ____________________________________________________ 14 

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 120 poäng vid Uppsala universitet 

läsåret 2006/2007 _____________________________________________________ 16 

1 Beslut om att anordna högskoleingenjörsprogram ________________________ 16 

2 Examensbestämmelser ____________________________________________ 17 

2.1 Examensbenämning__________________________________________ 17 

2.2 Examenskriterier_____________________________________________ 17 

2.3 Examensbevis ______________________________________________ 18 

3 Möjlighet för studenter att söka till senare del av civilingenjörsprogram________ 18 

4 Möjlighet att studera till teknologie magisterexamen ______________________ 18 

5 Mål för högskoleingenjörsutbildningarna _______________________________ 19 

5.1 Allmänna riktlinjer för högskoleingenjörsexamen ____________________ 19 

5.2 Allmänna lokala mål för högskoleingenjörsprogrammen vid Uppsala 

universitet. _________________________________________________ 19 

5.3 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik ________________ 19 

5.4 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik_______________ 20 

5.5 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik ______________ 20 

6 Programmens innehåll och uppläggning________________________________ 20 

6.1 Uppläggning ________________________________________________ 20 

6.2 Programmens innehåll ________________________________________ 21 

6.3 Examensarbete _____________________________________________ 21 

7 Kursanmälan_____________________________________________________ 22 

8 Föreskrifter om behörighet __________________________________________ 22 

9 Betyg och examination _____________________________________________ 22 

9.1 Betyg 22 

9.2 Omtentamen________________________________________________ 23 

3





TEKNAT 2005/436 

9.3 Förnyat prov för högre betyg ___________________________________ 23 

10 Tillgodoräknande av utbildning _______________________________________ 23 

11 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott __________________________ 24 

12 Studieuppehåll och studieavbrott _____________________________________ 24 

Studieplaner för högskoleingenjörsprogrammen 

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik __________________________________ 25 

Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik ________________________________ 28 

Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik __________________________________ 30 

Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik ________________________________ 31 

Projektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning som leder till 

breddmagisterexamen, 40 poäng ________________________________________ 34 

Examensbestämmelser ____________________________________________ 34 

Mål för utbildningen _______________________________________________ 34 

Innehåll och uppläggning ___________________________________________ 34 

Särskild behörighet ________________________________________________ 34 

Övriga föreskrifter _________________________________________________ 34 

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, kompletteringsutbildning, 40 

veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor __________________ 35 

Beslut om att inrätta utbildningen __________________________________________ 35 

Mål för utbildningen_____________________________________________________ 35 

Utbildningens innehåll och uppläggning _____________________________________ 35 

Termin 1 och 2 ___________________________________________________ 36 

Föreskrifter om behörighet _______________________________________________ 36 

Betyg och examination __________________________________________________ 37 

Utbildningsbevis __________________________________________________ 37 

Behörighet till fortsatta studier inom högskolan __________________________ 37 

Studieuppehåll och studieavbrott __________________________________________ 37 

Kursernas ordningsföljd i blockschema _____________________________________ 37 

Delkurs 0. Matematik, baskurs C, 4 veckor___________________________________ 38 

Delkurs 1. Matematik, baskurs D, 8 veckor___________________________________ 39 

Delkurs 2. Biologi, baskurs A, 5 veckor _____________________________________ 41 

Delkurs 3. Kemi, baskurs A, 6 veckor. ______________________________________ 42 

Delkurs 4. Fysik, baskurs A, 6 veckor_______________________________________ 43 

Delkurs 5. Fysik, baskurs B, 8 veckor. ______________________________________ 44 

Delkurs 6. Kemi, baskurs B, 4 veckor _______________________________________ 45 

Delkurs 7. Biologi, baskurs B, 4 veckor. _____________________________________ 46 

Delkurs 8. Matematik, baskurs E, 5 veckor___________________________________ 47 

Delkurs 10. Matematik, baskurs D, 10 veckor_________________________________ 48 

4



Inledning 



TEKNAT 2005/436 

I denna studiehandbok beskrivs högskoleingenjörsutbildningarna, tekniskt/naturvetenskapligt 

basår/bastermin samt påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer, 40 poäng, som ges vid 

Uppsala universitet. 

Högskoleingenjörsprogrammen har en bokstavsbeteckning som används i många sammanhang. 

Byggteknik BI 

Elektroteknik EI 

Kemiteknik KI 

Maskinteknik MI 

Studiehandboken utkommer läsårsvis och delas ut gratis till alla studenter. Den kan hämtas på UTHenheten 

eller på expeditionen på Uthgård vid höstterminens början. 

Studiehandboken innehåller ett kort informationsavsnitt, utbildningsplaner och studieplaner. 

Utbildningsplanerna innehåller allmänna regler för utbildningarna. Där står de regler som gäller för 

examen, tillgodoräknande av kurs, m m. Studieplanen talar om vilka kurser som ingår i varje årskurs 

på respektive program. 

Nyhet för läsåret 2006/2007 är att kursplanerna inte längre trycks i denna studiehandbok. 

Det finns länkar till kursplaner inlagda på fakultetens hemsida under www.teknat.uu.se/student 

Universitetets organisation 

1. Uppsala universitet 

Uppsala universitet består sedan 1 juli 1999 av tre vetenskapsområden: humanistisksamhällsvetenskapliga 

vetenskapsområdet, medicinska vetenskapsområdet och teknisknaturvetenskapliga 

vetenskapsområdet. Dessa områden inrymmer de åtta fakulteterna; teologiska, 

juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, teknisknaturvetenskapliga 

och den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Den utbildningsvetenskapliga 

fakulteten är fristående och tillhör inget av vetenskapsområdena. 

Universitetets styrelse kallas Konsistorium. Konsistoriet ansvarar för planering och genomförande 

av universitetets verksamhet. Den operativa ledningen utövas av rektor. För samråd om viktigare 

ärenden och policyfrågor samlas rektor och därtill valda lärare och studenter regelbundet i den 

akademiska senaten. 

2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten 

Det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet rymmer endast en fakultet, den teknisknaturvetenskapliga. 

Inom vetenskapsområdet/fakulteten bedrivs omfattande grundutbildning, 

forskarutbildning och forskningsprogram inom biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, 

matematik och teknik. 

2.1 Områdesnämnden/fakultetsnämnden 

Vetenskapsområdet leds av en områdesnämnd tillika fakultetsnämnd för den teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten. Nämnden ansvarar för den vetenskapliga och innehållsmässiga 

kvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område. Den ger riktlinjer och verksamhetsuppdrag 

till institutionerna, fördelar statsanslag och ansvarar för resultatuppföljning. 

5





TEKNAT 2005/436 

Dekanus är ordförande i områdesnämnden/fakultetsnämnden och leder arbetet på fakultetsnivå. 

Dekanus har också titeln vicerektor och ingår i universitetets ledning. 

Ordförande i områdesnämnden (Vicerektor, Dekanus): professor Jan-Otto Carlsson 

Vice ordförande i områdesnämnden (Prodekanus): professor Roland Roberts 

2.2 Utbildningsnämnderna 

Fakultetsnämnden har från läsåret 2005/2006 inrättat två nya nämnder, naturvetenskapliga 

utbildningsnämnden (NU) och tekniska utbildningsnämnden (TU), som består av ordförande, fyra 

näringslivsrepresentanter, lärare, programrådens ordförande (se nedan 2.4) och studenter. 

Ordförande TU: universitetslektor Åsa Kassman-Rudolphi 

Ordförande NU: professor Anders Virtanen 

För samordning mellan de två utbildningsnämnderna arbetar professor Joachim Parrow på 

delegation från dekanus. 

2.3 Uppsala tekniska högskola 

Uppsala tekniska högskola (UTH) är ett samlingsnamn för civil- och 

högskoleingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet. 

2.4 Programråden 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har den 1 februari 2005 beslutat införa programråd 

med ansvar för flera utbildningsprogram. Varje programråd är underorgan till endera den tekniska 

eller den naturvetenskapliga utbildningsnämnden. Organisationen gäller från den 1 juli 2005. 

Program med likheter i innehåll och huvudsaklig inriktning har förts till samma programråd. 

Programråden ansvarar för uppföljning och utveckling av respektive program. De föreslår vilka 

kurser som ska ingå i programmen samt ansvarar för att kurser och utbildningsprogram håller god 

kvalitet. I programrådet ingår programsamordnare för de aktuella programmen, lärarrepresentanter 

för programmens inriktningar och för de grundläggande ämnena samt studenter och 

yrkeslivsrepresentanter. Programråden leds av programrådsordförande. 

Programråden för de tekniska utbildningarna är alla underorgan till den tekniska 

utbildningsnämnden. De är 

Programråd Teknisk fysik med ansvar för civilingenjörsprogrammet F och kurspaket i anslutning 

till detta program samt fristående kursutbud i ämnet teknik utöver programkurser. 

Programråd Data- och elektroteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen IT och E 

(påbyggnad på högskoleingenjörsprogrammet EI), högskoleingenjörsprogrammet EI och kurspaket i 

anslutning till dessa program. 

Programråd Tekniska system med ansvar för civilingenjörsprogrammen ES, STS och W 

högskoleingenjörsprogrammet BI och kurspaket i anslutning till dessa program. 

Programråd Kemi- och materialteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen K och Q, 

högskoleingenjörsprogrammen KI och MI samt kurspaket i anslutning till dessa program. 

Programråd Bioteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen X1 och X2 samt kurspaket i 

anslutning till dessa program. 

6





TEKNAT 2005/436 

Programråd Profilutbildningar med ansvar för Entreprenörskolan, projektledarutbildningen, 

kompletterande utbildningar till filosofie kandidat i ekonomi och lärare (dubbelexamen), 

Cemuskurser och fakultetsövergripande kurser. 

Programsamordnare: 

Byggteknik: Mats Enblom 

Elektroteknik: Jan Castell 

Kemiteknik: Margaretha Andersson 

Maskinteknik: Lars Degerman 

För kontaktuppgifter se rubriken Telefon och kontakt. 

2.5 Institutioner 

Institutionerna bedriver forskning och utbildning samt disponerar de medel som ställs till förfogande 

från interna och externa uppdragsgivare. Institutionen leds av en institutionsstyrelse, som bl a 

innehåller studentrepresentanter. Den operativa ledningen för institutionen utövas av prefekten. 

Studieinformation 

Årskurs 1 Årskurs 2-5 

Höstterminen 2006-08-21 - 2006-12-21 2006-08-28 - 2006-12-21 

Vårterminen 2007-01-19 - 2007-06-07 2007-01-19 - 2007-06-07 

Observera att årskurs 1 inleds med två frivilliga introduktionsveckor. 

Varje termin är uppdelad på två perioder av ungefär samma längd. Höstterminens undervisning 

avslutas normalt före juluppehållet. 

Schemafria dagar: 

HT06 3/11 (2/11 är det UTNARM) 

VT07 Påsklov v15 (10/4-13/4), 30/4, 1/5, 17/5-18/5, 6/6 

Resttentamensperiod Januari: 8/1-18/1 

(Omtentor för period 1 och 4) 

v16 (16/4-21/4) 

(omtentor för period 2) 

Juni: v24 (11/6-16/6) 

(Otentor för period 3) 

Augusti: v33-34 (13/8-25/8) 

(alla kurser) 

4. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten) 

UTH-enheten ger service till teknologer, program och lärare. Enheten handhar bl.a. 

studievägledning, schemaläggning och kursadministration. På anslagstavlorna utanför enheten anslås 

tentamensresultat, information från enheten, schema, aktuell programspecifik information samt övrig 

studierelaterad information. Aktuell information finns även på hemsidan www.teknat.uu.se 

UTH-expeditionen har öppet alla vardagar mellan 9-13. En dag i veckan är det utökad öppettid. 

Besöksadress: Ångström, hus 4 

Postadress: Box 536, 751 21 Uppsala 

Telefon: 018-471 30 03 

Enhetschef: Eva Söderman, 018-471 6398 Eva.Soderman@uadm.uu.se 

7



4.1 Schema 

Schema finns på hemsidan www.teknat.uu.se/student 



TEKNAT 2005/436 

4.2 Registrering 

Kursansvarig institution registrerar studenter på kurser och rapporterar in tentamensresultat. 

Registrering sker normalt från de kurslistor som skickas runt vid de första kurstillfällena. Samtliga 

studenter måste vara registrerade på alla kurser de följer. 

4.3 Tentamensanmälan 

Tentamensanmälan ska göras via Internet senast 14 dagar före varje tentamen (ordinarie och 

omtentamen). Länk till tentamensanmälan finner du under www.teknat.uu.se. Utanför UTH-enheten 

står en dator ämnad för detta ändamål. Tid och plats för tentamina anges på hemsidan. Vid tentamen 

tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måste skriva i minst 30 

minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och 

giltigt terminskort. 

Observera att du måste anmäla dig till tentamen respektive återta din anmälan om du inte avser att 

tentera. 

4.4 Kursanmälan 

Kursanmälan ska göras senast 15 april för kommande höst, samt 15 oktober för kommande vår. Du 

skall anmäla dig genom att använda det centrala datoriserade anmälningssystemet, se 

www.teknat.uu.se. Se vidare Kursanmälan i delen Utbildningsplan. 

4.5 Adressändring 

Adressändring ska rapporteras till UTH-enheten, till Uppsala teknolog- och naturvetarkår via 

adress@utn.uu.se samt till din nation. 

4.6 Meritförteckning 

Alla studenter och deras studieresultat registreras i Uppsala universitets studiedokumentationssystem 

UPPDOK. En meritförteckning, utdrag ur UPPDOK, skickas till alla registrerade studenter efter 

varje termin. Det går även att beställa en meritförteckning från UTH-expeditionen eller via 

studentportalen www.uu.se/student. Det finns en viss eftersläpning i inrapporteringen till UPPDOK 

vilket leder till att registerutdragen inte alltid inkluderar de senast avklarade kurserna. 

5 Praktik 

Det ingår ingen obligatorisk praktik inom programmen. Det rekommenderas dock att studenten på 

egen hand söker relevant ingenjörspraktik på företag eller myndigheter som har verksamhet inom 

studentens intresseområde. Syftet med praktiken är att: 

• göra studenten väl förtrogen med arbetslivet och samspelet mellan personer på en arbetsplats, 

• utsättas för arbetsledning, 

• få viss erfarenhet av att söka arbete. 

Det rekommenderas att arbetsplatsen har fler än fem anställda och att arbetet är av teknisk natur. 

Genom att välja arbete som faller inom ramen för vad man lär sig under den 

aktuella utbildningen får man en unik möjlighet att på ett tidigt stadium se vilka typer av jobb man 

kan få ute i arbetslivet efter en ingenjörsexamen. Många företag erbjuder praktikarbete inom till 

exempel laboratorium, maskin och programvara, reparation, drift, operatör, 

produktutveckling, anläggning, projekt. Kontaktpersoner och förslag till praktikarbeten till en del 

företag fås genom Uppsala Teknolog och naturvetarkårs årligt arrangerade arbetsmarknadsdag 

8





TEKNAT 2005/436 

UTNARM, där de ofta har en förteckning på hur många praktikplatser de normalt erbjuder. I övriga 

fall kan man själv kontakta ett företag. Många företag erbjuder 

övernattningslägenhet för de som kommer från annan ort för att feriearbeta. En praktikplats kan 

många gånger ge värdefulla kontakter och kunskap som man har nytta av i såväl senare kurser som 

när det blir dags att söka examensarbete och jobb på riktigt. 

IAESTE, praktik utomlands 

Ansökan 

Student som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får 1 dec 

”garantiplats” (ansökan i december). Ansökningshandlingar fås på Uthgård. 20 feb 

I början av februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser. Tidningarna kommer att 

finnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-enheten. 

Övrigt utomlands 

Arbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508 

Nordjobb (praktik i Norden), tel 08-506 113 00 

Women In Tecnology, WITEC (praktik för kvinnor), www.WITEC.se/ 

Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24 

Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00 

Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 

018-183167, Anders.Berglund@docs.uu.se 

6. Studievägledning 

6.1 Högskoleingenjörsprogrammen 

Studievägledarna på UTH-enheten tar hand om samtliga civil- och högskoleingenjörsprogram. Här 

kan man få hjälp med personlig rådgivning, individuella studieplaner, och mycket annat. Mer 

information och blankettservice finns på adress www.teknat.uu.se/student 

För information om mera specifika detaljer kring kurserna hänvisas till examinator på respektive 

kurs eller till studievägledare på kursgivande institution. 

Nedanstående personer arbetar som studievägledare, deras mottagningstider fastställs vid 

terminsstart. 

OBS! Vilka studievägledare som ansvarar för de olika programmen kan ändras under året. Aktuell 

information ges via enheten och från hemsidan www.teknat.uu.se 

Inger Andersson Studievägledare för BI 

Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 

Telefon: 018-471 31 05 

E-post: Inger.Andersson@uadm.uu.se 

Claes Aldman Studievägledare för MI 


Telefon: 018 471 72 65 

E-post: Claes.Aldman@Angstrom.uu.se 

9





TEKNAT 2005/436 

Åsa Ekstrand Studievägledare för KI, K och Q 


Telefon: 018-471 23 25 

E-post: Asa.Ekstrand@uadm.uu.se 

Nora Masszi Studievägledare för EI 


Telefon: 018-471 30 02 

E-post: Nora.Masszi@uadm.uu.se 

Dessutom arbetar följande personer med vissa studievägledande uppgifter 

Maria Othelius Telefon: 018-471 31 45 

Marie-Louise Holmström Telefon: 018-471 30 05 

Åsa Lagerwall Telefon: 018-471 71 35 

Dessutom kan du få information genom kursadministratörerna 

Maria Grazia Muggeri Telefon: 018-471 23 26 

Ewa Sääf Telefon: 018-471 31 44 

Anders Holmberg Telefon: 018-471 3015 

6.2 Studievägledning för basår och bastermin 

Staffan Andersson Fysiska institutionen 

Postadress: Box 530, 751 21 UPPSALA 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsv. 1 

Telefon: 018-471 35 21 

E-post: Staffan.Andersson@fysik.uu.se 

6.3 Studievägledning för Projektledning för ingenjörer, 40 poäng 

Sara Gredemark Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala, CEF 

Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 60 

Telefon: 018 - 471 75 81 

E-post: sara.gredemark@cef.uu.se 

6.4 Studievägledning ämneskurser 

Ämne Kontaktperson Telefon 

Biologi Eva Damm 018-471 43 06 

Datavetenskap Olle Gällmo 018-471 31 54 

Datavetenskap Torsten Jarkrans 018-471 57 07 

Fysik Staffan Andersson 018-471 35 21 

Geovetenskap Richard Heijkenskjöld 018-471 25 07 

Kemi Åsa Ekstrand 018-471 23 25 

Matematik vakant 018-471 32 03 

Teknik Nora Masszi 018-471 30 80 

7. Betygsombudsmän 

Betygsombudsmännen är till för dig som student, om du anser att du fått fel betyg eller anser att 

examinationen av dig har gått oriktigt till och har begärt ändring hos examinator utan att få gehör. 

Betygsombudsmännen är två lärare med stor erfarenhet av examination inom olika områden, som 

utsetts av rektor. De har i uppgift att efter samtal med berörda och, om så behövs, ytterligare 

10





TEKNAT 2005/436 

utredning ge sin uppfattning till känna i ett särskilt yttrande, som sänds till berörda parter. De kan 

inte själva ändra betyg eller fatta andra beslut. 

Professor Eva Wallerstedt, företagsekonomi, tel 018-471 13 67, fax 018-471 68 10, e-post 

Eva.Wallerstedt@fek.uu.se 

Universitetslektor Rolf Paulsson, teoretisk fysik, träffas per tel 018-471 3249, fax 018-533180 eller 

e-post Rolf.Paulsson@teorfys.uu.se 

8. CSN 

Studiemedel handhas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN. För att få studiemedel för kommande 

läsår skall du under det första året av dina högskolestudier ha tagit minst 25 poäng. Därefter är 

kravet 30 poäng per läsår. 

Har du inte lyckats uppfylla dessa krav tas ansökan upp till särskild prövning. Där görs en 

bedömning över prognosen för fortsatta studier, det tas hänsyn till eventuella skäl till varför man inte 

klarat studierna t ex sjukdom eller annat som varit avgörande för resultaten. För att CSN ska kunna 

bedöma prognosen för fortsatta studier kan du upprätta en personlig studieplan tillsammans med en 

studievägledare. Vid den särskilda prövningen avgörs om du får dispens från poängkraven. 

Eventuellt avslagsbeslut kräver att två handläggare är överens om beslutet. Kontaktinformation för 

CSN se Telefon och adresser. 

9. Studiesocialt 

9.1 Studentkåren och nationerna 

Alla som studerar vid Uppsala universitet måste vara medlemmar i Uppsala studentkår och i en 

nation. Inskrivning sker på respektive nation. Studentkåren arbetar för att tillvarata studenters 

intressen i utbildningsfrågor och studiesociala frågor, både på lokal och på nationell nivå. Därutöver 

driver studentkåren i samarbete med universitetet Studentbokhandeln samt handhar Norreda Torp 

som hyrs ut till kårens medlemmar. Den som inte vill ta del av nationsverksamheten kan skriva in sig 

vid Skånelandens nation. Detta är kostnadsfritt och sker på Uppsala studentkår. 

För att som icke-uppsalastudent kunna besöka nationerna måste man ansöka om ett s.k. gästleg. 

Dessa administreras av kuratorskonventet, som är nationernas övergripande samarbetsorgan. 

Kuratorskonventets expedition finns på entréplanet på Övre Slottsgatan 7. Öppettider: måndagfredag 

9-17. För adress och telefonuppgifter se rubriken Telefon och adresser. 

9.2 UTN 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, är en studentorganisation för studenterna på teknisknaturvetenskaplig 

fakultet vid Uppsala universitet. UTN är en ideell förening, där medlemskap är 

frivilligt och kostnadsfritt. UTN företräder fakultetens samtliga studenter mot universitet, 

näringslivet och övriga delar av samhället. Grundpelarna utgörs av utbildningsbevakning, 

arbetsmarknadsbevakning och studiesocial påverkan. Genom att varva dessa med en väl strukturerad 

mottagningsverksamhet och kontinuerliga sociala aktiviteter hoppas UTN kunna göra såväl 

studietiden som förutsättningarna inför arbetslivet så goda som möjligt för teknologer och 

naturvetare. 

Varje utbildningsprogram utgör en sektion i UTN och representeras av en egen sektionsförening. 

Sektioner bildar stommen i UTN. För varje sektion finns ett studieråd som sköter 

utbildningsbevakningen på lokal nivå. Vill du komma i kontakt med ditt studieråd gå in på 

hemsidan: www.utn.uu.se. 

11



Sektion Sektionsförening 



TEKNAT 2005/436 

DV UD (Uppsala Datavetare) 

ES FET (Föreningen Energisystemteknologerna) 

F FUTF (Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker) 

H Uppsala Ingenjörsförening 

IT FITS (Föreningen IT-sektionen) 

K Kemisektionen 

NVB BÄR (Biologiska Ämnesrådet) 

NVF FysKam (Fysikums Kamratförening) 

NVG Geos (Geovetenskapliga studierådet) 

NVK IUPAK (Intresseföreningen Uppsala Akademiska Kemister) 

NVM Möbius 

Q Qube 

STS SSTSS (Studentföreningen för STS-sektionen) 

W WAWE (We are W-Engineers) 

X Sfinx (Studenter För Intresse och Nöje på X) 

Vill du veta mer, eller komma i kontakt med någon inom organisationen, kontakta någon av 

nedanstående personer. 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Uthgård, 752 37 UPPSALA 

Tel 018-57 25 20, fax 018-57 25 35, e-post utn@utn.uu.se 

Ordförande ordf@utn.uu.se, 018-57 25 21 

Arbetsmarknadsutskottes ordförande arb@utn.uu.se, 018-57 25 25 

Internationella utskottets ordförande int@utn.uu.se, 018-57 25 24 

Studiesociala utskottets ordförande soc@utn.uu.se, 018-57 25 26 

Utbildningsutskottets ordförande utb@utn.uu.se, 018-57 25 23 

9.3 Studenthälsan 

Studenthälsan anordnar motionsverksamhet samt hälso- och sjukvård för Uppsalas studenter. 

Studenthälsans fullständiga program framgår av en folder som finns att tillgå på studentkåren, på de 

flesta av universitetets institutioner och på många andra ställen där studenter vistas. Studenthälsans 

hemsida: www.student.uu.se/sh/ . 

9.4 Bostäder 

Det kan vara ganska knepigt att hitta bostad i Uppsala, men det finns några olika vägar att gå. De 

alternativ som erbjuds är bostadsbolaget Studentstaden, nationerna och stiftelsers bostadsförmedling, 

Uppsala studentkårs bostadsjour, Uppsalahem AB eller AP fastigheter. Mer information om dessa 

alternativ finns på Uppsala teknolog- och naturvetarkårs hemsida www.utn.uu.se under 

studier/studiemiljö. Förutom detta kan man själv sätta in annonser eller svara på sådana i till exempel 

dagstidningar och på anslagstavlor. 

10. Datorer 

10.1 UpUnet-S 

Uppsala universitet har ett uppbyggt studentdatornät, UpUnet-S, som alla studenter får tillgång till 

under sin studietid. Detta införs under den inledande kursen ”dataproppen” där studenterna får 

tillgång till ett datorkonto med tillhörande e-post. UpUnet-S ger dig möjlighet att från hemmet bl a 

12





TEKNAT 2005/436 

använda e-post, skriva rapporter, göra inlämningsuppgifter, leta och beställa böcker från universitetsbiblioteket, 

använda Internet samt kunna göra den årliga kursanmälan. UpUnet-S är kostnadsfritt 

men en avgift tas ut för dokumentation och installationsdisketter i samband med ett 

introduktionsseminarium. Mer information finner du på www-adressen 

http://www.student.uu.se/upunets/ 

10.2 Passerkort 

Ansökan om passerkort görs på intendenturen, Ångströmlaboratoriet. Tillträde beviljas ½ år i taget, 

därefter måste kortet uppdateras. Ansökningsblanketter för uppdatering finns att hämta på UTHexpeditionen 

och intendenturen. 

11. Studier utomlands 

Högskoleingenjörer ges möjlighet att bedriva studier eller utföra examensarbeten utomlands inom 

flera av de utbytesavtal som tecknats i teknik och naturvetenskap och universitetets generella 

utbytesprogram, se studiehandboken för civilingenjörsprogrammen. En genomgång pågår av 

universitet och kurser som är lämpliga för högskoleingenjörer inom de generella 

utbytesprogrammen. För mer information kontakta Ylva Hedstrand, UTH-enheten, tel 018-4711068. 

12 Telefon och addresser 

Universitetets personalkatalog finns på www.uu.se/Adresser/ 

UTH enheten www.teknat.uu.se 

Besöksadress: Ångström hus 4, Lägerhyddsvägen 1 


Telefon: 018-471 30 03 

Enhetschef Eva Söderman 018-471 6398, Eva.Soderman@uadm.uu.se 

Universitetets studerandeexpedition (och central studievägledning) 

Besöksadress: St. Olofsgatan 10B 


Telefon: 018-471 47 10 Fax: 018-471 19 73 

E-post: Stud.exp@uadm.uu.se 

Områdeskansliet för naturvetenskap och teknik 

Besöksadress: St. Olofsgatan 10B, 3 trp 


Telefon: 018-471 18 70 

Utbildningsledare Birgitta Gelin, tel 018-471 19 78 , Birgitta.Gelin@uadm.uu.se 

Utbildningsledare Björn Gembert, tel 018-471 17 39, Bjorn.Gembert@uadm.uu.se 

Utbildningsledare Marita Wigren-Svensson, tel 018-471 6277, marita.wigren@uadm.uu.se 

Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala www.cef.uu.se 


Postadress: CEF, Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA 

Kontaktperson för påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer 

Sara Gredemark tel 018-471 7581, Sara.Gredemark@cef.uu.se 

13





TEKNAT 2005/436 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår www.utn.uu.se 

Adress: Polacksbacken hus 73, 752 37 Uppsala 

Telefon: 018-57 25 20 Fax: 018-57 25 35 

Uppsala studentkår www.uppsalastudentkar.nu 

Adress: Övre Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala 

Telefon: 018-480 31 00 (växel) eller Fax: 018-480 31 29 

E-post: us@us.uu.se 

Studenthälsan www.student.uu.se/sh 

Mottagning: Övre Slottsgatan 7, 2tr, 753 10 Uppsala 

Telefon: 018-15 50 50 

Motion www.student.uu.se/sh 

Svettis Sjukhusvägen 2, tel 018-14 05 09 resp 018-69 52 80 

Stallet Dag Hammarskjöldsv. 58, tel 018-471 69 40 resp 018-471 69 43 

Studentstaden i Uppsala AB www.studentstaden.se 

Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 42 


Telefon: 018-489 21 00 

CSN www.csn.se 

Besöksadress: Kungsgatan 57B 


Överklagandenämnden för högskolan www.hsv.se/onh 

Besöksadress: Luntmakargatan 13, Stockholm 

Postadress: Box 7249, 103 89 Stockholm 

Telefon 08-563 087 00 

Programsamordnare 

Byggteknik Mats Enblom 

Besöksadress: Geocentrum, rum Fk 218 

Telefon: 018- 471 10 08 

E-post: Mats.Enblom@geo.uu.se 

Elektroteknik Jan Castell 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 72401 

Telefon: 018-471 10 75 

E-post: Jan.Castell@signal.uu.se 

Kemiteknik Margaretha Andersson 

Besöksadress: BMC C8:312 

Telefon: 018-471 62 68 

E-post: Margaretha.Andersson@ytbioteknik.uu.se 

14





TEKNAT 2005/436 

Maskinteknik Lars Degerman 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 2046 

Telefon: 018- 471 72 61 

E-post: Lars.Degerman@angstrom.uu.se 

Basår/bastermin Staffan Andersson 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet 

Telefon: 018-471 35 20 

E-post: Staffan.Andersson@fysik.uu.se 

Projektledning för Göran Lindström 

ingenjörer Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala, CEF 


Telefon: 018 - 471 77 30 

E-post: goran.lindstrom@cef.uu.se 

Ordförande i tekniska utbildningsnämnden: Åsa Kassman-Rudolphi 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet 

Telefon: 018 - 471 3116 

E-post: asa.kassman@material.uu.se 

15





TEKNAT 2005/436 

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 

120 poäng vid Uppsala universitet läsåret 2006/2007 

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2006-05-09 att gälla 

fr.o.m. 2006-07-01. Planen omfattar högskoleingenjörsprogrammen i byggteknik, elektroteknik, 

kemiteknik och maskinteknik, 120 poäng. 

1 Beslut om att anordna högskoleingenjörsprogram 

Regeringen fattade 1988-06-22 beslut om försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på 

mellannivå. Enligt beslut av riksdagen vid 1988/89 års riksmöte skall försöksverksamhet med 

tvåårig ingenjörsutbildning bedrivas inom högskolan med utbildning i kemiteknik, 80 poäng, vid 

universitetet i Uppsala. 

Enligt beslut av riksdagen vid 1989/90 års riksmöte skall fortsatt försöksverksamhet med tvåårig 

ingenjörsutbildning bedrivas inom högskolan. Enligt beslut 1990-03-13 av konsistoriet vid Uppsala 

universitet skall försöksverksamhet med elektroingenjörslinjen bedrivas fr.o.m. 1990-07-01. Enligt 

beslut 1991-04-22 av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med 

maskiningenjörslinjen, energiteknisk och konstruktionsteknisk inriktning bedrivas i Uppsala fr.o.m. 

1991-07-01 samt byggnadsingenjörslinjen fr.o.m. 

1992-07-01. 

Enligt beslut av konsistoriet 1992-10-19 och rektorsämbetet 1992-10-30 skall Byggnadsingenjörsprogrammet, 

Elektroingenjörsprogrammet, Energiingenjörsprogrammet 1 , Kemiingenjörsprogrammet 

och ingenjörsprogrammet Produktutveckling - maskin finnas inrättade vid 

Uppsala universitet fr.o.m. den 1 juli 1993. Programmen omfattar 80 poängs studier. 

Enligt beslut av konsistoriet 1995-08-30 skall övergång till treåriga ingenjörsprogram, med 

möjlighet till avgång efter 80 poäng, ske med början ht 1996. 

Byggnadsingenjörsprogrammet bytte namn till Byggingenjörsprogrammet efter beslut av rektor 

1996-03-22. 

Efter beslut 1996-10-11 2 ändras benämningen på programmen till högskoleingenjörsprogrammen i 

byggteknik, elektroteknik inriktning mot systemteknik, kemiteknik inriktning mot analysteknik och 

mot bioteknik och maskinteknik inriktning produktutveckling, 80/120 poäng för att anpassas till 

nationell samordning av beteckningar på ingenjörsutbildningar. 

Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik inriktning produktutveckling, 80/120 poäng bytte 

benämning till Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 120 poäng efter beslut av rektor 1998- 

11-11. 

Högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik är nedlagt vid Uppsala universitet från Ht 2006 vilket 

innebär att ingen antagning sker av nya studenter. 

1 Ingen antagning fr o m ht 1996. 

2 PM från studerandebyrån, Uppsala universitet. 

16



2 Examensbestämmelser 



TEKNAT 2005/436 

2.1 Examensbenämning 

Högskoleingenjörsexamen är en yrkesexamen som uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 

80 poäng. Vid Uppsala universitet utfärdas: 

Högskoleingenjörsexamen 80 poäng 

University Diploma in Chemical Engineering 

University Diploma in Construction Engineering 

University Diploma in Electrical Engineering 

University Diploma in Mechanical Engineering 

och 

Högskoleingenjörsexamen 120 poäng 

Bachelor of Science in Chemical Engineering 

Bachelor of Science in Construction Engineering 

Bachelor of Science in Electrical Systems Engineering 

Bachelor of Science in Mechanical Engineering 

2.2 Examenskriterier 

2.2.1 Högskoleingenjörsexamen 80 poäng 

Högskoleingenjörsexamen 80 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt 

minst 80 poäng, inklusive examensarbete, inom något två- eller treårigt högskoleingenjörsprogram. 

2.2.2 Högskoleingenjörsexamen 120 poäng 

Högskoleingenjörsexamen 120 poäng uppnås efter att ha fullgjort kursfordringar om sammanlagt 

minst 120 poäng varav 

1) för studenter som börjat sina studier åren 1989 - 1995: fullgjort kursfordringar om sammanlagt 

minst 80 poäng inom något högskoleingenjörsprogram och därutöver läst minst 40 poäng 

påbyggnad. Inom huvudämnet teknik krävs minst 60 poäng varav ett examensarbete om minst 10 

poäng. Examensarbetet skall utföras lägst på C-nivå 3 . 

2) för studenter som börjat sina studier året 1996 eller senare: fullgjort kursfordringar om 

sammanlagt minst 120 poäng varav minst 100 poäng och alla obligatoriska kurser inom något av 

högskoleingenjörsprogrammen. Inom huvudämnet teknik krävs minst 60 poäng varav ett 

examensarbete om minst 10 poäng. Examensarbetet skall utföras lägst på C-nivå 3 . 

2.2.3 Möjlighet att utfärda mer än en högskoleingenjörsexamen 

Två eller flera högskoleingenjörsexamina på samma nivå (80- eller 120 poäng, dvs. examina som 

baseras på studier inom ett program kompletterat med kurser inom annat högskoleingenjörsprogram) 

kan utfärdas endast om separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina eller att 

ingående kurser skiljer sig med minst 40 poäng programkurser. 

3 Examensarbete utfört inom ramen för tidigare studier, t ex ingenjörsprogram 80 poäng, kan inte 

tillgodoräknas som examensarbete för Högskoleingenjörsexamen 120 poäng, även om det har tillräcklig 

omfattning (10 poäng). 

17





TEKNAT 2005/436 

2.3 Examensbevis 

För den som med godkänt resultat gått igenom högskoleingenjörsprogram 80/120 poäng utfärdas 

efter ansökan ett examensbevis. 

Examenshandlingen består av en samlingsmapp. Det finns ett försättsblad, sidor (kursblad) med 

förteckning över lästa kurser, diploma supplement samt en engelsk beskrivning av det svenska 

utbildningssystemet. Kursbladen är tvåspråkiga. 

Inriktningar skrivs in i examensdokumentet för programmen på sidan två ovanför kursförteckningen. 

Inriktning skrivs in i examensdokumentet endast om studenten har läst sin inriktning fullt ut enligt 

studieplanen, annars inte. Ordet inriktning skall inte skrivas ut. Inriktningen anges bakom ett 

kommatecken. Exempel: maskinteknik, produktutveckling. 

3 Möjlighet för studenter att söka till senare del av 

civilingenjörsprogram 

För studenter inom högskoleingenjörsprogram finns möjlighet att ansöka till senare del av 

civilingenjörsprogram. Lokal antagning till senare del av civilingenjörsprogram sker till vår- och 

hösttermin. Ansökan inlämnas till programsamordnaren för resp. civilingenjörsprogram eller till 

UTH-enheten. Individuell prövning sker för samtliga sökande. Hur många som kan antas beror på 

möjligheten att kunna ta emot studenterna och kan variera mellan åren. 

Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma riktlinjer för 

bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till senare del av tekniska 

yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom programmen skall 

vara tydligt definierade. 

Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildningsutskottet 14 januari 2003 och finns tillgängliga på 

adress http://www.teknat.uu.se/internt/regelverk/ 

4 Möjlighet att studera till teknologie magisterexamen 

Vid Uppsala universitet finns inget utbildningsprogram som direkt leder fram till teknologie 

magisterexamen. Det finns däremot viss möjlighet för studenter som vill bygga på sin 

högskoleingenjörsexamen 120 poäng att läsa ytterligare ett år på fristående kurs och sedan ansöka 

om teknologie magisterexamen. Studenter som redan vid ansökan till examensarbete 10 poäng inom 

högskoleingenjörsprogram vet att de vill studera vidare kan vänta med att genomföra sitt 

examensarbete och efter kompletterande studier ansöka direkt till ExamensarbeteT3, 20 poäng. Detta 

och övriga kurser som skall ingå i magisterexamen läses som fristående kurs. 

Teknologie magisterexamen är en generell universitetsexamen. Enligt examensordningen för 

grundläggande högskoleutbildning uppnås magisterexamen efter fullgjorda kursfordringar om 

sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet (teknik) krävs fördjupade studier på 80-poängs nivån 

med godkänt resultat (20 poäng på D-nivå krävs). För att erhålla teknologie magisterexamen skall 

studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om 

vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet teknik. Inom ämnet teknik får 40 poäng 

från forskarutbildning tillgodoräknas. Förutom huvudämnet skall en magisterexamen innehålla minst 

ett biämne på lägst 20 poäng. 

18





TEKNAT 2005/436 

Inom områdena byggteknik och maskinteknik är möjligheten att studera vidare vid Uppsala 

universitet mycket begränsade och endast vissa specialinriktningar kan erbjudas. För ytterligare 

information kontakta programsamordnare eller studievägledare. 

5 Mål för högskoleingenjörsutbildningarna 

5.1 Allmänna riktlinjer för högskoleingenjörsexamen 

1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och 

färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att 

självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som 

utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på 

vetenskaplig nivå. 

Mål från Examensordningen (högskoleförordningen, bilaga 3.) utöver de allmänna målen 1 kap. 9§ 

högskolelagen. 

För att erhålla högskoleingenjörsexamen skall studenten ha 

• tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som 

fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det 

valda teknikområdet, 

• förvärvat kunskaper och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med 

hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala 

förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, 

• förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, 

kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjandet av känd teknik i produktion och 

konstruktion. 

Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer. 

5.2 Allmänna lokala mål för högskoleingenjörsprogrammen vid 

Uppsala universitet. 

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på: 

• en bred teknisk kompetens inom sitt område genom en väl avvägd sammansättning av 

teknik och naturvetenskap med anknytning till såväl näringsliv som aktuell forskning. 

• färdigheter att lösa problem med ett projektorienterat arbetssätt, samt god förmåga att 

samarbeta och lösa problem i grupp 

• goda kunskaper och färdigheter, i användning av datorbaserade hjälpmedel, som stöd för 

ingenjörsarbete 

• förmåga att inhämta facklitteratur på svenska och engelska samt god förmåga att uttrycka 

sig muntligt och skriftligt på svenska och engelska 

• kunskaper om etik, miljöfrågor, kvalitetsstyrning, arbetsorganisation och ekonomistyrning 

för att kunna delta i ett företags fortlöpande arbete. 

5.3 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik 

Utbildningen inom programmet skall vara så utformad att teknologen kan tillägna sig ett 

ingenjörsmässigt arbetssätt inom byggsektorn. Utbildningen skall omfatta en bred kunskapsbas inom 

19





TEKNAT 2005/436 

byggsektorns olika områden. Byggnaders och anläggningars hela livscykel, från projektering till 

rivning och återanvändning, skall behandlas. 

Teknologen skall inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik tillägna sig 

• grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, datakunskap, statistik och angränsande - 

ämnen 

• färdighet i att identifiera och formulera problem samt att inhämta kunskaper som erfordras för 

problemets lösning 

• goda kunskaper och färdigheter i bygg- och anläggningsteknik 

• kunskaper i företags organisation, administration och ledning 

• kännedom om forskning och utveckling inom det byggtekniska området. 

5.4 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 

Utbildningen inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik skall vara så utformad att 

teknologen kan tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom det systemtekniska området. 

Teknologen skall inom högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik tillägna sig 

• grundläggande kunskaper i matematik och angränsande ämnen av betydelse för utbildningen 

• grundläggande kunskaper och färdigheter inom elektronik- och dataområdena 

• förmåga att utnyttja elektronikens och datateknikens möjligheter vid konstruktion och utveckling 

av apparater och system 

• färdighet att genomföra mätningar, verifiera konstruktioner och värdera mätresultat 

• kännedom om aktuell forskning och utveckling inom det systemtekniska området. 

Inom datorsysteminriktningen skall teknologen därutöver tillägna sig fördjupade kunskaper och 

färdigheter i programmering och även kunskaper och färdigheter i datorteknik samt kunna tillämpa 

kunskaperna. 

Inom elektrosysteminriktningen skall teknologen därutöver tillägna sig förutom fördjupade 

kunskaper och färdigheter i elektronik och även kunskaper och färdigheter i signalbehandling samt 

kunna tillämpa kunskaperna. 

5.5 Mål inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 

Utbildningen inom programmet skall vara så utformad att teknologen kan tillägna sig ett 

ingenjörsmässigt arbetssätt för yrkesverksamhet inom i första hand produktproducerande företag. 

Utbildningen skall omfatta en bred kunskapsbas inom det maskintekniska området samt en 

specialisering mot produktutveckling eller produktion i rena miljöer 

Inom inriktningen produktutveckling skall teknologen tillägna sig kunskaper och färdigheter om de 

metoder och verktyg som används i produktutvecklingens olika faser. De studenter som genomgått 

utbildningen skall vara rustade för arbetsuppgifter inom industriell produktutveckling. Förmågan att 

i grupp utveckla nya produkter tränas genom projektarbete med industriella beställare 

6 Programmens innehåll och uppläggning 

6.1 Uppläggning 

Högskoleingenjörsprogrammen är 3-åriga och omfattar 120 poäng. Möjlighet finns till avgång efter 

80 poäng. Utbildningen avslutas i båda fallen med ett examensarbete. Programmen består av ett antal 

obligatoriska kurser och därutöver viss valfrihet. Det finns möjlighet att byta ut någon/några kurser 

20





TEKNAT 2005/436 

mot antingen kurser från annat högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icketekniska 

kurser. 

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen. 

Anmälan till kurser kommande termin skall göras. 

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik: Programmet är treårigt. Studenter som önskar en 

kortare utbildning kan välja att göra examensarbete 5 poäng som avslutande kurs i åk 2. Detta 

ersätter då annan kurs i sista perioden. Programmet erbjuder alternativkurser inom åk 3. 

Utbildningen avslutas med ett examensarbete 10 poäng. 

Inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik finns möjlighet till cooputbildning (Cooperative 

education) som innebär företagsförlagd utbildning enligt avtal mellan Uppsala universitet och 

Upplands Byggmästarförening. Cooputbildningens längd är två terminer och den genomförs mellan 

årskurserna två och tre. Största skillnaden mot vanlig praktik är att det finns krav på att varierande 

moment skall ingå samt att studenten skall rotera mellan olika arbetsuppgifter. 

Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik: Programmets inriktning mot systemteknik är treårigt. 

De två första åren läses kurser gemensamma för alla studerande. Under det tredje året inriktar sig 

den studerande antingen på att fördjupa de elektrotekniska studierna (inriktning elektrosystem) eller 

att bredda dem (inriktning datorsystem). 

Studenten kan efter genomförd högskoleingenjörsexamen i elektroteknik fortsätta studierna med en 

tvåårig påbyggnadsutbildning som leder till civilingenjörsexamen. 

Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik: Programmet har inriktningarna produktutveckling 

och produktion i rena miljöer (alternativkurser inom åk 3). Studenter som önskar en kortare utbildning 

kan välja att göra examensarbete 5 poäng som avslutande kurs i åk 2, övriga läser då valfri 

kurs. Utbildningen avslutas med ett examensarbete 10 poäng. 

6.2 Programmens innehåll 

Studieplanerna för de olika högskoleingenjörsprogrammen presenteras i detalj i bilaga 1-4. 

6.3 Examensarbete 

I utbildningsprogrammen ingår ett examensarbete 10 poäng för högskoleingenjörsexamen. 

Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier inom aktuellt 

högskoleingenjörsprogram tillämpas, breddas och fördjupas. 

Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål för högskoleingenjörsutbildning som finns 

angivna i högskoleförordningen samt lokala mål enligt denna utbildningsplan har uppnåtts. 

Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för 

examensarbeten tillämpas från läsåret 2005/2006 (se www.teknat.uu.se). Gemensam kursplan 

används för samtliga högskoleingenjörsprogram (se http://dbteknat.its.uu.se). 

Vid examensarbete sommartid kan extra studiemedel utgå. 

21



7 Kursanmälan 



TEKNAT 2005/436 

För att underlätta för såväl teknologer som lärare/institutioner (bl a schemaläggning, bokning av 

lektionslokaler och laboratorier samt fördelning av lärarnas undervisningsarbete) är det viktigt att 

antalet deltagare i olika kurser går att förutsäga i god tid innan terminen startar. Detta för att 

lokalbokning och schemaläggning skall bli så bra som möjligt. Det är även viktigt att teknologer ges 

möjlighet att söka fristående kurser och kurser inom andra program utan att begära studieuppehåll. 

Från hösten 2001 finns ett datorbaserat anmälningssystem som hanterar samtliga kurser vid Uppsala 

universitet. Det totala kursvalet får vara högst 30 poäng per termin inklusive tilläggskurser. 

Anvisningar uppdateras inför varje termin och finns tillgängliga via hemsidan www.teknat.uu.se. 

Det finns möjlighet att söka 20 poäng kurser vid andra fakulteter som programkurser. Efter 

ansökningstidens slut summeras alla kursansökningar utanför fakulteten och det görs en 

överenskommelse med berörda institutioner. Det finns ingen platsgaranti men chansen att antas som 

programstudent är god. Den som inom sitt program redan har läst 20 poäng vid en annan fakultet 

söker kurser vid andra fakulteter som tilläggskurser. 

På Antagningsenheten diarieförs ansökningarna och sökbilder upprättas. Det finns en inbyggd 

behörighetskontroll i systemet. Studenter som uppfyller förkunskapskraven genom andra vägar (t.ex. 

studier vid andra högskolor) skall skicka intyg på detta till antagningsenheten. Samordnarna för 

programmen medverkar vid behörighetskontroll samt meritvärdering för kurser där urval måste 

göras. 

Antagningsbesked skickas ut till de sökande och svar krävs. 

Frågor besvaras av UTH-enheten, studievägledare, programsamordnare eller fakultetskansliet 

(Birgitta Gelin tel 018-471 1978 eller birgitta.gelin@uadm.uu.se). 

8 Föreskrifter om behörighet 

Särskild behörighet att antas till högskoleingenjörsprogram är standardbehörighet E.3: 

Matematik kurs Ma D, 3 åk NT eller etapp 4 

Fysik kurs Fysik eller Fysik B, 3 åk NT eller etapp 4 

Kemi kurs Kemi A, 3 åk N, 2 åk T, 1 åk TeKe eller etapp 3 

Lägst betyg G eller 3 i samtliga förkunskapskurser/ämnen. 

9 Betyg och examination 

9.1 Betyg 

Om inget annat anges i kursplanen för en viss kurs skall som betyg användas något av uttrycken med 

beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd. Betyg sätts för kurs 

eller, om fakultetsnämnden så bedömer lämpligt, för del av kurs. Studerande som har underkänts i 

prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Extra provtillfällen anordnas vid 

terminens slut och i augusti. Studerande som har underkänts tre gånger i prov för viss kurs eller del 

av kurs har rätt att begära annan examinator. 

22





TEKNAT 2005/436 

9.2 Omtentamen 

För samtliga kurser erbjuds minst tre tentamenstillfällen årligen. Kurser som ges i period 1 har 

ordinarie omtentamen i januari samt ytterligare omtentamenstillfälle i augusti, kurser som ges i 

period 2 har ordinarie omtentamen direkt efter påskledigheten samt ytterligare omtentamenstillfälle i 

augusti, kurser som ges i period 3 har ordinarie omtentamen i juni samt ytterligare 

omtentamenstillfälle augusti och kurser som ges i period 4 har ordinarie omtentamen i augusti samt 

ytterligare omtentamenstillfälle i januari. 

Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas antingen annan 

examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller som vägrats 

ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt prov för att uppnå 

godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas 

villkor” fastställd av Konsistoriet) 

9.3 Förnyat prov för högre betyg 

Genom beslut av rektor 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller 

endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt 

yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall 

framgå av aktuella kursplaner. 

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången 

registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta 

ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det 

tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av 

först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. 

10 Tillgodoräknande av utbildning 

Enligt föreskrifter i 7 kap 12 § högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sig viss 

utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper 

och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Frågan om tillgodoräknande prövas efter 

framställning av den studerande. Sådan framställning skall bifallas, om den utbildning eller de 

kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en 

sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att 

tillgodoräknas. Vid prövning av framställning om tillgodoräknande skall skälig hänsyn tas till syftet 

med utbildningen som helhet enligt vad som sägs i denna utbildningsplan. Tillgodoräknande som 

avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment skall anges i utbildningsbeviset. Fråga om 

tillgodoräknande av viss utbildning avgöres av fakultetsnämnden. 

Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma riktlinjer för 

bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till senare del av tekniska 

yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom programmen skall 

vara tydligt definierade. 

Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildningsutskottet 14 januari 2003 och finns tillgängliga på 

adress www.teknat.uu.se 

23





TEKNAT 2005/436 

11 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott 

För att en studerande skall få påbörja studierna i andra årskursen bör han eller hon klarat minst 25 av 

de 40 poängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets kurser bör studenten ha klarat minst 

30 poäng av första årskursen och minst 25 poäng av andra årskursen. 

En student som inte uppfyller dessa krav erbjuds att i samråd med studievägledare lägga upp en 

individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren. 

12 Studieuppehåll och studieavbrott 

Studerande som gör studieavbrott eller som avser att göra studieuppehåll skall kontakta studievägledaren. 

Den som gjort studieavbrott och vill återuppta studierna kan ansöka om detta. Om de 

som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle är fler än antalet tillgängliga platser sker ett 

urval. 

24

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2006/2007 

Uppsala tekniska högskola Högskoleingenjörsprogrammen 

Studieplan byggteknik 

HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET I BYGGTEKNIK, 120 poäng 

Bilaga 1 till 6.2 i utbildningsplan. 

Årskurs 1 - 2006/2007. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. 

Period Kurskod 1 Kursnamn Poäng 2 Nivå Ämne 3 

11 1MA140 Algebra och vektorgeometri IP1 4 AB M 

1TE034 Kommunikationsteknik 5 AB T H 

1BI045 Näringslivsorientering I 1 AB TS 

12 1BI046 Byggteknik 5 AB T 

1MA141 Envariabelanalys IP1 5 AB M 

13 1BI055 Byggnadsmekanik, del 1 (4) AB T 

1MS141 Statistik IP1 3 AB M 

1BI047 Fältmätning (del 1) (3) AB T 

14 1BI047 Fältmätning (del 2) (2)5 AB T 

1BI055 Byggnadsmekanik, del 2 (4)8 AB T 

1BI024 AutoCAD med applikationer 4 AB T 

Årskurs 2 - 2006/2007. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. 

21 1BI025 Byggkonstruktion; träbyggnad 3 AB T 

1TG010 Företagsekonomi 3 AB företagsekonomi 

1BI057 Byggnadsutformning 4 AB T 

22 1BI041 Produktion; Byggadministration 6 AB T 

1BI058 Husbyggnadsteknik och samhällsplanering 4 AB T 

23 1BI030 Byggkonstruktion; betongbyggnad I 5 AB T 

1BI008 Installationsteknik BI1 3 AB T 

1BI049 Näringslivsorientering II (2) AB T S 

24 1BI028 4 Byggkonstruktion; stålbyggnad 5 4 AB T 

1BI026 Vattenbyggnad 5 AB T 

1BI049 Näringslivsorientering II (1)3 AB T S 

Mellan åk 2 och 3 erbjuds möjlighet till cooputbildning (Cooperative education) som innebär 

företagsförlagd utbildning enligt avtal mellan Uppsala universitet och Upplands 

Byggmästarförening. Längden är två terminer och genomförs mellan årskurserna två och tre. 

1 Kurs där kurskoden är markerad i fetstil är obligatorisk inom programmet 

2 Siffra visad inom parentes anger kursens arbetsbelastning under perioden. 

3 Ämne anges med förkortningarna B= biologi, D = datavetenskap, F = fysik, G= geovetenskap, K= kemi, 

M = matematik, T = teknik, H = humanistiskt ämne, S = samhällsvetenskapligt ämne 

4 Kursen är obligatorisk för studenter som läser inriktning konstruktion i åk 3. 

5 Studenter som önskar avsluta utbildningen efter två år läser i stället Examensarbete 5 poäng (1TE008). 

25




Årskurs 3 - 2006/2007. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 

inriktning Produktion. 

Period Kurskod 1 Kursnamn Poäng Nivå Ämne 

31 1BI040 Datorstödd byggprojektering 5 C T 

2FE616 Ledarskap och organisation I 5 6 A företagsekonomi 

1BI036 Geodetisk mätteknik 5 C T 

32 1BI059 Geoteknik med grundläggning 6 C T 

1BI060 Vägbyggnad 4 C T 

31-32 1TE190 Effektiv energianvändning i byggnader 5 C T 

33 1BI037 Upphandling och entreprenadjuridik 5 C T 

1BI053 Produktion: Byggstyrning 5 C T 

34 1BI044 Examensarbete T 10 C T 

Årskurs 3 - 2006/2007. Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 

inriktning Konstruktion. 

31 1BI040 Datorstödd byggprojektering 5 C T 

1BI031 Byggkonstruktion; Betongbyggnad II 5 C T 

32 1BI059 Geoteknikmed grundläggning 6 C T 

1BI060 Vägbyggnad 4 C T 

31-32 1TE190 Effektiv energianvändning i byggnader 5 C T 

33 1BI037 Upphandling och entreprenadjuridik 5 C T 

1BI056 Byggkonstruktion: Projekt 5 C T 

34 1BI044 Examensarbete T 10 C T 

Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon 

av de icke-obligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid utbyte av kurs skall studenten 

själv bevaka att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt 

vara medveten om gällande examenskrav. 


6 Tillvalskurs med begränsat antal platser 

26




Utbildningen visad i blockschema 

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 120 poäng 

Åk 1 

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 

Algebra och vektor- 

geometri IP1, 4p 

Kommunikationsteknik 

5p 

Näringslivsorientering I 

1 p 

Åk 2 

Företagsekonomi, 3p 

Byggkonstruktion; 

Träbyggnad, 3p 

Byggnadsutformning, 

4p 

Åk 3, inriktning Produktion 

Datorstödd 

byggprojektering, 5p 

Geodetisk mätteknik 

5p 

Ledarskap och 

organisation I, 5p 

Envariabelanalys 

IP1, 5p 

Byggteknik 

5p 

Husbyggnadsteknik 

och 

samhällsplanering, 4p 

Produktion; 

Byggadministration, 6p 

Vägbyggnad, 4p 

Geoteknik med 

grundläggning, 6p 

Effektiv energianvändning i byggnader, 5p 

Åk 3, inriktning Konstruktion 

Datorstödd 

byggprojektering, 5p 

Byggkonstruktion: 

Betongbyggnad II, 5p 

Vägbyggnad, 4p 

Geoteknik med 

grundläggning, 6p 

Effektiv energianvändning i byggnader, 5p 

27 

Statistik IP1, 3p 

Installationsteknik 

BI1, 3p 


Betongbyggnad I, 5p 

Fältmätning BI1, 5p 

Byggnadsmekanik, 8p 

AutoCad med 

applikationer, 4p 

Vattenbyggnad, 5p 


Stålbyggnad, 4p 

Näringslivsorientering II 3 p 

Produktion: 

Byggstyrning, 5p 

Upphandling och 

entreprenadjuridik, 5p 

Upphandling och 

entreprenadjuridik, 5p 


Projekt, 5p 

Examensarbete T 

10p 

Examensarbete T 

10p

UPPSALA UNIVERSITET Studiehandbok 2006/2007 


Studieplan elektroteknik 

HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK 

inriktning systemteknik, 120 poäng, lå 2006/2007 

Bilaga 2 till 4. 2 i utbildningsplan. Fastställd av Grundutbildningsutskottet 2004-11-09 och reviderad 2005-03-08. 

Årskurs 1. Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik lå 2006/2007. 

Period Kurskod 1 Kursnamn Poäng Nivå Ämne 2 

11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M 

1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M 

1TE034 Kommunikationsteknik 5 AB T 

1EI028 Elektroteknik: inledande kurs, del 1 (1) AB T 

12 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M 

1TD460 Programmeringsteknik EI 1 5 AB D,T 

1EI028 Elektroteknik: inledande kurs, del 2 (2) 3 AB T 

13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M 

1EI023 Elektronik och elkretsteori 5 AB T 

1EI024 Industriell ekonomi, del 1 (2) AB S 

14 1EI004 Digital elektronik EI1 5 AB T 

1EI024 Industriell ekonomi, del 2 (2) 4 AB S 

1MA722 Linjär algebra 3 AB M 


21 1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (3) AB M 

1EI027 VHDL konstruktion 5 AB T, D 

1EI030 Datorstödd elektronikkonstruktion 2 AB T 

22 1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M 

1EI029 Mikrodatorteknik 5 AB T, D 

5EN369 Engelska för ingenjörer, del 1 (2) AB engelska 

23 1TF700 Mekanik I 5 AB F, T 

1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M 

5EN369 Engelska för ingenjörer, del 2 (3) 5 AB engelska 

24 1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 4 AB M 

1MA704 Fouriermetoder 3 AB M 

1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 3 AB T 

1 

Kurs där kurskoden är markerad i fetstil är obligatorisk inom programmet 

2 

Ämne anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, 

H = humanistiskt ämne, S = samhällsvetenskapligt ämne 

3 

Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. 

Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs. 

Observera att kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. 

Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till 

sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program sker efter uppnådda poäng 

28



Studieplan elektroteknik 


Inriktning Elektroteknik 

Period Kurskod Kursnamn Poäng Nivå Ämne 

31 1TD766 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, T 

1FY720 Elektromagnetism och vågrörelselära (4) AB F, T 

32 1EL622 Signaler och system MN1 5 C T 

1FY720 Elektromagnetism och vågrörelselära (2) 6 AB F 

1TT491 Reglerteknik 4 C D, T 

33 1EI025 Elektriska nät och elkraftteknik 5 C T 

1TE350 Analog elektronik 5 C T 

34 1EL025 Examensarbete T, elektroteknik 10 C T 

Inriktning Datorteknik 


31 1TD766 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, T 

1MD111 Grundläggande människa- 

datorinteraktion MN1 5 AB D 

32 1DT631 Datorarkitektur MN1 5 AB D,T 

1EL622 Signaler och system MN1 5 C T 

33 1EI031 Operativsystem och kompilatorer 5 AB D, T 

1TD720 Programmeringsteknik MN2 5 AB D 

34 1EL025 Examensarbete T, elektroteknik 10 C T 

Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon av de 

icke-obligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid utbyte av kurs skall studenten själv bevaka 

att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt vara medveten om 

gällande examenskrav. 

Kursanmälningar måste göras för samtliga kurser (även programkurser) senast 15 april eller 

15 oktober. Anvisningar finns www.teknat.uu.se. 

Tvåårig påbyggnad till civilingenjörsexamen startar hösten 2006. 

Studieplan återfinns inom studiehandbok för civilingenjörsprogrammen vid 

Uppsala universitet 

29



Studieplan kemiteknik 

HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET I KEMITEKNIK, 120 poäng, 

inriktning analysteknik, inriktning bioteknik 

Bilaga 3 till 6.2 i utbildningsplan 

Årskurs 1 - 2006/2007 Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik ges ej 

Årskurs 2 - 2006/2007 Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik ges ej 

Årskurs 3 - 2006/2007 Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik 


31 1KI270 Miljökemi 5 C K, T 

1KI168 Spektrokemiska mätmetoder 5 C K, T 

32 1KE023 Tillämpad kemisk analys MN1 10 CD K, T 

1KE528 Biokemi NV2 10 C B, K 

33 1KE029 Analys av kemiska mätdata NV1 5 CD K, T 

1TK064 Biosensorer 5 C B, K, T 

1KE030 Försöksplanering med multivariat 

dataanalys 5 C K, T 

1TK051 Läkemedelskemi 5 C K, T 

Farmaceutisk kemi 

34 1KE610 Examensarbete T 10 C T 

Alternativt 

33-34 1KE612 Examensarbete T3 20 D T 

Inom åk 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan någon av de ickeobligatoriska 

kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid utbyte av kurs skall studenten själv bevaka att 

förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet uppfylls samt vara medveten om 

gällande examenskrav. 

30



Studieplan Maskinteknik 

HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET I MASKINTEKNIK, 

120 poäng, läsåret 2006/2007 

Bilaga 4 till 6.2 i utbildningsplan. Fastställd 2005-11-15. 

Årskurs 1. Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik. 


11 1MI730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M 

1MA140 Algebra och vektorgeometri IP1 4 AB M 

1TE034 Kommunikationsteknik 5 AB T 

12 1MA141 Envariabelanalys IP1 5 AB M 

1MI003 Konstruktionsmaterial MI1 4 AB T 

1MI053 Näringslivsorientering I - AB T 

13 1FY682 Mekanik MI 5 AB F,T 

1MI052 Datorstödd konstruktion 5 AB T 

1MI053 Näringslivsorientering I, fortsättning - AB T 

14 1MI030 Energiteknik MI1 5 AB T 

1MI045 Hållfasthetslära grundkurs MI1 4 AB T 

1MI053 Näringslivsorientering I, fortsättning 2 AB T 


21 1MI047 Maskinelement 7 AB T 

1MA520 Flerdimensionell analys (3) AB M 

1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 AB T 

22 1MI051 Elektroteknik MI 3 AB T 

1MI050 Tillverkningsteknik 7 AB T 

1MA520 Flerdimensionell analys, fortsättning (3) 6 AB M 

23 1TD701 Tekniska beräkningar BMI1 4 AB D,T,M 

1EI013 Industriell ekonomi 5 AB företagsekonomi 

1MI063 Näringslivsorientering II (1) AB T 

24 1MI043 Produktionsberedning med CAM 4 C T 

1MI044 Styr- och reglerteknik MI1 5 C T 

1TD460 Programmeringsteknik EI1 5 AB D 

1MI063 Näringslivsorientering II, fortsättning (1) 2 AB T 


2 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

på kurs eller delkurs kan rapporteras i UPPDOK-systemet. 



31






31 1MI054 Statistik och kvalitetsstyrning 4 C T 

1MI060 Industriell design 3 C T 

1MI017 Hållfasthetslära med FEM MkI1 4 AB T 

32 1MI055 Kvalitets- och miljöledning 5 C T 

1MI061 Produktutveckling I 4 C T 

33 1MI056 Produktionsledning 5 C T 

1MI058 Automatiserings- och robotteknik 5 C T 

1MI062 Produktutveckling II 5 C T 

34 1TE001 Examensarbete T 10 C T 

Tillvalskurs 

1TE009 Industriell marknadsföring 5 A företagsekonomi 

Inom åk 2 och 3 kan utbildningen kompletteras med vissa tilläggskurser, alternativt kan 

någon av de icke-obligatoriska kurserna bytas ut mot valfri kurs. Vid inbyte av kurs skall 

studenten själv bevaka att förkunskapskraven till efterföljande kurser inom programmet 

uppfylls samt vara medveten om gällande examenskrav. 

Kursanmälningar måste göras för samtliga kurser (även programkurser) senast 15 april eller 

15 oktober. Anvisningar finns www.teknat.uu.se 


2 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

på kurs eller delkurs kan rapporteras i UPPDOK-systemet. 



32




Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 120 poäng 

Utbildningen visad som blockschema 

Åk1 

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 

Algebra, 4p 

Envariabelanalys I, 

5p 

Mekanik, 5p Energiteknik, 5p 

Kommunikations- Konstruktions- Datorstödd Hållfasthetslära 

teknik, 5p 

material,4p konstruktion, 5p 

gk, 4p 

Introkurs i matematik, 

1p 

Näringslivsorientering I, 2p 

Åk2 

Praktisk prototypframtagning, 

3p 

Maskinelement, 7p 

Åk3 

Elektroteknik, 3p 

Tillverknings- 

teknik 7p 

Flerdimensionell analys, 6p 

Statistik och kvalitets- 

styrning, 4p 

Industriell design, 3p 

Hållfasthetslära med 

FEM, 4p 

Kvalitets- och 

Miljöledning, 5p 

Tekniska 

beräkningar,4p 

Industriell 

ekonomi, 

5p 

Styr- och 

Reglerteknik, 5p 

Produktionsberedning 

med CAM, 4p 

Programmerings-teknik 

EI1, 5p 

Näringslivsorientering II , 2p 

Produktionsledning,5p 

Produktutveckling I, 4p Produktutveckling II, 5p 

33 

Automatiserings- och 

Robotteknik, 5p 

Examensarbete,10p



PROJEKTLEDNING FÖR INGENJÖRER 40 P, 2006/2007 

TEKNAT 2005/436 

Projektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning 

som leder till breddmagisterexamen, 40 poäng 

Project management in engineering 

Enligt beslut av Rektor 2003-12-09 skall påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer, 40 

poäng, finnas inrättad vid Uppsala universitet fr.o.m. 2004-07-01. 

Utbildningsplanen är första gången fastställd 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden och senast reviderad 2006-05-09. 

Projektledning för ingenjörer drivs av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i 

samarbete med berörda institutioner vid Uppsala universitet och näringslivet. 

Examensbestämmelser 

Efter genomgånget och godkänt program Projektledning för ingenjörer kan studenten ansöka om 

Magisterexamen med ämnesbredd. 

Mål för utbildningen 

Målet med utbildningen är att erbjuda högskoleingenjörer (motsvarande) från hela landet en 

påbyggnadsutbildning med fokus på projektledning i industrin. 

Efter genomgången utbildning skall studenterna vara mogna att självständigt ta ansvar för mindre 

eller medelstora projekt eller fungera som ett effektivt stöd för ledningen i större 

projektsammanhang. Ett viktigt mål för utbildningen är därför att utveckla studenternas förståelse för 

ingenjörens roll i industriella sammanhang. Utbildningen präglas av ett kontinuerligt samspel med 

företag och industriella miljöer genom gästföreläsare och skarpa projekt. Vidare tar programmet 

tillvara på ingenjörernas tekniska kompetens och låter dem tillämpa och träna sin ingenjörsmässiga 

förmåga i verkliga företagsmiljöer. 

Innehåll och uppläggning 

Breddmagisterutbildning med 30 poäng kurser och 10 poäng examensarbete. Kursdelen innehåller 

tre huvudområden inom projektledning. Examensarbetet samordnas i viss utsträckning med 

kursdelens genomförande och introduceras tidigt under utbildningsåret. På detta sätt ger det en 

verklighetsbakgrund till det teoretiska kursblocket vilket underlättar förståelse och inlärning. 

Följande kurser ingår: 

Ekonomisk styrning och projektkalkylering 10 poäng, 2FE952. 

Ledarskap och organisation 10 poäng, 2FE953. 

Projektstyrning 10 poäng, 1TE914 

(kursen ersätter från lå 06/07 den tidigare kursen Projektledning 10 poäng,1TE910) 

Examensarbete 10 poäng, 1TE924 

(kursen ersätter från lå 06/07 den tidigare kursen Projektarbete 10 poäng,1TE911) 

Särskild behörighet 

Treårig examen inom teknik/naturvetenskap (120 poäng). 

Övriga föreskrifter 

De kurser som ingår i påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer ges ej som fristående 

kurser. 

34


TEKNISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 

BASÅR, KOMPLETTERINGSUTBILDNING, 40 VECKOR, 

BASTERMIN, KOMPLETTERINGSUTBILDNING 20 

VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 

kompletteringsutbildning, 40 veckor och 

teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor 

Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2005-11-10 att gälla från 

2006-01-01 

Kompletteringsutbildningen omfattar 40 veckor respektive 20 veckor. 

Utbildningen ges i kombination med fortsatta studier på något av alternativen: 

1. Civilingenjörsprogram, 180/220 poäng 

2. Högskoleingenjörsprogram, 120 poäng 

2 Naturvetarprogrammet, inriktning biologi, fysik, geovetenskap, kemi eller matematik/datavetenskap, 

160 poäng 

3 Lärarprogram, ingång matematik eller naturvetenskap, 140-220 poäng 

Beslut om att inrätta utbildningen 

Som ett led bl.a. i att öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och för att 

möta den ökande arbetslösheten beslöt regeringen (prop. 1991/92:150) att tilldela Uppsala 

universitet 60 utbildningsplatser för behörighetsgivande utbildning anknuten till grundläggande 

högskoleutbildning. Enligt beslut av rektorsämbetet 1992-06-12 skall ett basår finnas inrättat vid 

universitetet i Uppsala fr.o.m. 1 juli 1992. Basåret omfattar 40 veckors studier. 

Från läsåret 2002/2003 finns även ett tekniskt/naturvetenskapligt basår på Internet och en 

teknisk/naturvetenskaplig bastermin om 20 veckor . 


Målsättningen är att ge ungdomar med tidigare utbildning motsvarande gymnasieskolans 

samhällsvetenskapliga program tillräckliga kunskaper i matematik, fysik, kemi och biologi för att 

kunna följa teknisk-naturvetenskaplig högskoleutbildning eller lärarutbildning i matematik, biologi, 

fysik eller kemi. 

Utbildningens innehåll och uppläggning 

Utbildningen är upplagd efter naturvetenskapsprogrammet i gymnasieskolan. I basåret ingår för 

samtliga delkurserna Matematik D, Fysik A, Fysik B, Biologi A och Kemi A. För den som antas till 

basåret med Matematik B som ingång, ingår även Matematik C som obligatorisk kurs. 

För behörighet till naturvetarprogrammet, inriktningarna biologi, kemi och geovetenskap samt till 

lärarutbildning, ingång naturvetenskap krävs delkurserna Biologi B och Kemi B. 

För att få utbildningsbevis för basåret och för att få fullt studiemedel skall kurser om 40 veckor vara 

godkända (studiemedel utgår för högst 40 veckor). 

För studerande som antagits med Ma B som ingång ingår följande två delkurser: 

Delkurs 0. Matematik, baskurs C, 4 veckor 

Delkurs 1. Matematik, baskurs D, 8 veckor 

För studerande som antagits med Ma C som ingång ingår följande: 

35




För samtliga: 

Delkurs 2. Biologi, baskurs A, 5 veckor 

Delkurs 3. Kemi, baskurs A, 6 veckor 

Delkurs 4. Fysik, baskurs A, 6 veckor 

Delkurs 5. Fysik, baskurs B, 8 veckor 

Valfria delkurser 

Delkurs 6. Kemi, baskurs B, 4 veckor 

Delkurs 7. Biologi, baskurs B, 4 veckor 

Delkurs 8. Matematik, baskurs E, 5 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

I teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor ingår kurserna 1, 5, 6 och/eller 7 

Termin 1 och 2 

1BÅ100 Basår, kompletteringsutbildning, 40 veckor 

1BÅ101 Bastermin, kompletteringsutbildning, 20 veckor 

Med Ma C som ingång Med Ma B som ingång 

Period Provkod Kursnamn Provkod Kursnamn 

1 0202 Biologi A 0202 Biologi A 

Matematik D del 1 Matematik C 

Fysik A Kemi A 

2 0304 Fysik A 0303 Kemi A 

Kemi A 0304 Fysik A 

Delprov Matematik D del 1 0300 Matematik C 

3 0303 Kemi A 

0310 Matematik D del 2 

Delprov Matematik D del 1 ingår i bastermin 

Delprov Fysik B del 1 ingår i bastermin 

4 0205 Fysik B del 2 ingår i bastermin 

0306 Kemi B ingår i bastermin 

0507 Biologi B ingår i bastermin 

0501 Matematik D del 2 ingår i bastermin 

0308 Matematik E 

Föreskrifter om behörighet 

Den särskilda behörigheten att söka basårsutbildning vid Uppsala universitet är knuten till de 

efterföljande program som basåret förbereder inför. 

Basår med garantiplats inom lärarprogram, ingång matematik eller naturvetenskap, 140-220 poäng: 

Sv B/Sv B2 + En B + Ma B alternativt Ma C + Nk A+ Sh A. 

Basår med garantiplats inom civilingenjörsprogram, 180/220 poäng, högskoleingenjörsprogram, 120 

poäng eller naturvetarprogrammet, 160 poäng: Ma B alternativt Ma C+ Nk A. 

Bastermin med garantiplats inom lärarprogram ingång matematik eller naturvetenskap, 140-220 

poäng: Ma C, Fy A, Ke A, Bi A förutom SvB/Sv B2, En B och Sh A. 

36





VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Bastermin med garantiplats inom civilingenjörsprogram, 180/220 poäng, högskoleingenjörsprogram, 

120 poäng eller naturvetarprogrammet, 160 poäng: Ma C, Fy A, Ke A, Bi A. 

Betyg och examination 

Som betyg skall användas något av uttrycken med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), 

godkänd (3) eller underkänd (u). Slutbetyg sätts efter det att ingående delkurser är avklarade. Prov 

anordnas under och/eller vid slutet av varje delkurs. Studerande som har underkänts i prov har rätt 

att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Omprov anordnas i januari, maj och augusti. 

Utbildningsbevis 

För den som med godkänt resultat genomfört tekniskt/naturvetenskapligt basår vid Uppsala 

universitet utfärdar rektorsämbetet, efter ansökan, ett utbildningsbevis. 

Behörighet till fortsatta studier inom högskolan 

Efter godkänt basår eller bastermin med godkända delkurser om minst 16 veckor, reserveras en 

garantiplats på något, i förväg valt, utbildningsprogram vid Uppsala universitet efterföljande höst. 

Studenter som väljer att inte utnyttja sin garantiplats blir behöriga att söka teknisk- och 

naturvetenskaplig utbildning genom ordinarie antagningsförfarande. 

Studieuppehåll och studieavbrott 

Studerande som gör studieavbrott eller studieuppehåll skall kontakta samordnaren. 

Kursernas ordningsföljd i blockschema 

Läsåret är uppdelat i fyra läsperioder. Ordningsföljden mellan kurserna framgår av följande schema, 

varvid det övre gäller för studenter med Matematik B som ingång och för studenter inom 

teknisk/naturvetenskaplig bastermin och det nedre för studenter med Matematik C som ingång. 

Hösttermin Vårtermin 

Period 1 Period 2 period 3 period 4 

Matematik C Matematik C Matematik D Matematik D 

Biologi A Kemi A Kemi A +Kemi B Kemi B 

Fysik A Fysik A Fysik B Fysik B 

37 

Biologi B 

Matematik D Matematik D Matematik D Matematik E 

Fysik A Fysik A Fysik B Fysik B 

Biologi A Kemi A Kemi A + Kemi B Kemi B 

Biologi B



Delkurs 0. Matematik, baskurs C, 4 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, basårsgruppen 2002-11-27. 


Behörighetsgivande kunskaper i matematik tillräckliga för högskoleutbildning med behörighetskravet Ma C. 

Kursens innehåll 

Numerisk räkning. Algebra. Ekvationer. Linjära funktioner. Proportionalitet: Räkning med tal i 

decimalform, bråkform, grundpotensform. Negativa tal. Överslagsräkning. Användning av 

miniräknare. Addition, subtraktion och multiplikation av polynom med åtföljande reduktioner. 

Konjugat- och kvadreringsregler. Addition, subtraktion, multiplikation och division av rationella 

uttryck. Förenkling av rationella uttryck. Linjära och rationella ekvationer. Bestämning av en 

variabel eller konstant i formler hämtade från fysik och kemi. Definition av funktion. Funktionens 

graf. Inprickning i koordinatsystem av några enkla funktioners grafer ( y = 3x - 2, y = x2, y = 1/x.....) 

Linjära funktionens graf. Betydelse av konstanterna k och m i ekvationen y = kx + m. Ekvationen ax 

+ by + c = 0. Räta linjens ekvation i enpunktsform. Tillämpningar. Grafisk bild av proportionalitet. 

Direkt och omvänd proportionalitet. 

Procenträkning. Närmevärden och fel: Beräkning av procenttal, det hela. Procentuell fördelning. 

Procentuella förändringar. Närmevärde, fel. Gällande siffror, avrundning. Feluppskattning vid addition 

och subtraktion. Relativt fel. Feluppskattning vid multiplikation och division. 

Kvadratrötter.. Definition av kvadratrot. Räkning med kvadratrötter. Geometriska tillämpningar - 

Pythagoras sats. 

Ekvationssystem. Olikheter. Andragradsekvationer, tillämpningar, konstantbestämningar. Grafisk och 

algebraisk lösning av linjära ekvationssystem med två obekanta. Uppdelning av andragradspolynom i 

faktorer. 

Exponential- och logaritm- och potensfunktioner: Potenser med heltalsexponenter, rationella exponenter 

och reella exponenter. Räknelagar. Definition av exponentialfunktion. Kurvorna y = 10 x , y = e x . 

Definition av logaritmfunktionerna y = lg x och y = ln x. Logaritmlagar. Numerisk beräkning av uttryck 

av formen a b . Lösning av ekvationer av typen a x = b och x a = b. 

Tillämpningar, främst exponentiell förändring med anknytning till naturvetenskapliga problem. 

Derivator: Derivatans definition och deriveringsregler: Förändringshastigheter och derivator. 

Kurvor och derivator. 

Rymdgeometri: Area och volym av parallellepiped, rak cirkulär cylinder och klot. 

Förkunskaper och andra villkor för tillträde till delkursen 

Matematik etapp 2 eller kurs Ma B, lägst betyg 3/G. 

Undervisning 

Föreläsningar och lektioner. 

Examination 

Prov ordnas vid delkursens slut samt under ordinarie resttentamensperioder. 

Litteratur 

Björk m.fl. Matematik 3000, CD. 

Kursansvarig institution 

Matematiska institutionen. 

38





VECKOR 

TEKNAT 2005/436 


Kursplanen är fastställd 1998-04-20, och senast reviderad av programrådet för matematik, 

datavetenskap och fysik 2005-11-18. 


Behörighetsgivande kunskaper i matematik tillräckliga för teknisk-naturvetenskaplig 

högskoleutbildning med behörighetskrav Ma D. 


Repetition av gymnasieskolans kurs Matematik C med tyngdpunkt inom numerisk räkning, 

förenkling av uttryck, ekvationer och ekvationssystem, procenträkning och exponential- och 

logaritmfunktioner. 

Kvadratrötter. Andragradsekvationer. Andragradsfunktioner: Repetition av moment inom Matematik 

C. Prickning av grafen till en andragradsfunktion med hjälp av kvadratkomplettering. Grafisk 

lösning av icke-linjära ekvationssystem. Olikheter som löses med hjälp av teckenstudium (x2 - 7x + 

10 > 0, x3 - 4x < 0). 

Trigonometriska funktioner: Definition av de trigonometriska funktionerna för godtyckliga vinklar. 

Solvering av rätvinkliga trianglar. Kurvorna y = sin x, y = cos x, y = tan x. Trigonometriska 

ekvationer av typen sin x = a, cos x = b och sin (ax + b) = c. Areasats, sinussats och cosinussats och 

trigonometriska "ettan". Additions- och subtraktionssatser för sinus och cosinus. Formler för dubbla 

vinkeln. Trigonometriska ekvationer av typ sin 2x = cos x. Radianbegreppet. Kurvorna y = A sin 

(ax + b) och y = A cos (ax + b). Formeln A sin x + B cos x = C sin (x + b). Trigonometriska 

olikheter. Tillämpningar. 

Derivator: Kurvors lutning, differenskvot och enkla gränsvärdesberäkningar som inledning till 

derivata. Derivatans definition och tolkning. Derivata av x n . Deriveringsregler. Funktioners maximi- 

och minimivärden. Extremvärdesbestämningar. Andraderivatan och dess användning vid 

extremvärdes-undersökningar. Kurvkonstruktioner. Derivata av e x och ln x, sin x och cos x. Derivata 

av sammansatta funktioner. Derivata av produkt och kvot. Tillämpningar av kedjeregeln och 

Newton-Raphsons metod. 

Integraler: Primitiva funktioner. Integral och area. Numerisk beräkning av integraler. Exakt 

beräkning av integraler. Tillämpningar. 

Differentialekvationer: Grundläggande begrepp och verifiering av en lösning till en 

differentialekvation. 

Rymdgeometri: Area och volym av parallellepiped, rak cirkulär cylinder, kon, klot och pyramid. 

Rymdgeometriska problem på ovanstående kroppar. Rymdgeometriska maximi- och 

minimiproblem. 


Matematik etapp 3 eller kurs Ma C, lägst betyg 3/G. 

Undervisning 


39





VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Examination 

Prov ordnas under delkursens gång, motsvarande 4 veckor och vid delkursens slut samt under 

ordinarie resttentamensperioder. 

Litteratur 


Kursansvarig institution: 


40



Delkurs 2. Biologi, baskurs A, 5 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, basårsgruppen 2002-01-30. 


Behörighetsgivande kunskaper i biologi tillräckliga för teknisk-naturvetenskaplig högskoleutbildning med 

behörighetskrav Biologi A enligt den nya utbildningsplanen för gymnasieskolan. 

Ha kunskap om ekosystemens struktur och dynamik. Evolutionär bakgrund till förekomsten av arter i 

ekosystemet och principer för indelning av organismvärlden. Livets uppkomst och utveckling. 

Arvsmassans struktur och samband med individers egenskaper. Genteknik. 

Innehåll 

Geners struktur och funktion. Klassisk och molekylär genetik. Genteknik. 

Organismernas huvudgrupper: Cellen. Prokaryota organismer. Protister. Svampar. Växter. Djur. 

Evolution: Livets uppkomst. Bevis för evolution. Evolutionens drivkrafter. Artbildning. Människans 

evolution. 

Etologi: Etologiska begrepp. Kommunikation. Social organisation. Sexuella system 

Ekologi: Struktur och dynamik hos ekosystem. Grundämnenas kretslopp. Populationsekologi. 


Naturkunskap etapp 2 eller Nk A med lägst betyget 3/G. 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner och laborationer. Studiebesök. Seminarieuppgift. 

Examination 

Prov ordnas under delkursens gång och/eller vid delkursens slut samt under ordinarie resttentamensperioder. 

För godkänt betyg krävs dessutom att laborationer och redovisning av 

seminarieuppgift är godkända. 

Litteratur 

Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Gymnasiebiologi A, Liber förlag 2001 (För kurs inom 

basår på dagtid) 

Anders Henriksson: Biologi A, Gleerups förlag 2000 (För kurs inom basår på internet) 


Institutionen för biologisk grundutbildning. 

41



Delkurs 3. Kemi, baskurs A, 6 veckor. 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, basårsgruppen, 2002-01- 

30 och reviderad 2004-03-17. 


Behörighetsgivande kunskaper i kemi tillräckliga för teknisk-naturvetenskaplig högskoleutbildning 

med behörighetskrav Kemi A enligt den nyaste gymnasieplanen. 

Kunskaper om materiens byggnad, kemiska reaktioner och energiomsättning. Kemiska 

tillämpningar. Planera, genomföra och redovisa experimentellt arbete på ett säkert sätt. 

Innehåll 

Atomens byggnad: Grundämne, kemisk förening, blandning, kemisk reaktion. Atomens byggnad, 

storlek och massa. Periodiska systemet. Vanliga oorganiska och organiska ämnen. 

Kemisk bindning: Kovalent bindning. Polär kovalent bindning. Enkla molekylers rymdstruktur. 

Dipol. Elektronegativitet. Jonbindning, salter. Formler för jonföreningar, formelenhet och 

formelmassa. Dipol-dipol bindning. Vätebindning. Van der Waalsbindning. 

Aggregationsformer. Löslighet: Samband mellan kokpunkt respektive smältpunkt och bindningstyp. 

Polära och icke-polära lösningsmedel. Hydratiserade joner. 

Syror och baser 1: Definition enligt Brönsted. Syra-bas-par. Starka och svaga syror respektive baser. 

Amfolyter. Neutralisation. Titrerkurvor. pH-indikatorer. 

Stökiometri. Avogadros konstant. Molbegreppet, molmassa. Lösningars halt 

Gasers reaktioner: Avogadros tal. Allmänna gaslagen. Gasmolvolym. Mass- och volymförhållanden 

vid reaktioner. 

Oxidation och reduktion: Definition med elektronövergångar, oxidationstal och 

oxidationstalsändringar. Metallernas elektrokemiska spänningsserie. Formelskrivning, inkl redox. 

Elektrokemi: Elektrodprocesser. Galvaniska element, normalpotentiel. Elektrolys. Korrosion. 

Termokemi: Exoterma och endoterma reaktioner. Entalpiändringar. 


Naturkunskap etapp 2 eller Nk A med lägst betyget 3/G. 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner och laborationer. 

Examination 

Prov ordnas vid delkursens slut samt under ordinarie resttentamensperioder. För godkänt betyg krävs 

dessutom godkända laborationer. 

Litteratur 

Andersson m fl: Gymnasiekemi A. Liber 2000. 

Ekbom m fl: Tabeller och formler för NV-programmet, Liber. 


Kemiska institutionen. 

42



Delkurs 4. Fysik, baskurs A, 6 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 




Studenterna skall tillägna sig kunskaper om fysikens grundläggande begrepp och modeller samt få 

experimentell övning och färdigheter i problemlösning inom fysiken, så att de är väl förberedda för 

fortsatt teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. 


Mätvärdesbehandling: mätnoggrannhet, värdesiffror, SI-enheter, grafritning. 

Proportionalitet: densitet. 

Optik: reflektion, brytning, avbildning i speglar och linser. 

Krafter och tryck: resultantbestämning, uppdelning av krafter i komposanter, jämvikt, friktion, kraft 

och reaktionskraft, tryck, Arkimedes princip. Kraftmoment. Grundläggande hållfasthet. 

Energi: energiformer, rörelseenergi, lägesenergi, energiomvandlingar, arbete, energiprincipen, 

effekt, verkningsgrad. 

Ellära: elektriska fält, elektrisk energi, Coulombs lag, influens, spänning, ström, likströmskretsar, 

serie- och parallellkoppling, elektromotorisk spänning. 

Termodynamik: inre energi, värme, temperatur, fasövergångar, termodynamikens huvudsatser. 

Krafter och rörelse: hastighet, acceleration, fritt fall, Newtons lagar. 


Naturkunskap etapp 2 eller Nk A med lägst betyget 3/G. Dessutom krävs genomgången kurs Ma C eller 

motsvarande. 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner och laborationer. 

Examination 

Prov ordnas vid delkursens slut och under ordinarie resttentamensperioder. Godkända laborationer. 

Litteratur 

Bergström, Johansson, Nilsson, Alphonce, Gunnvald: Heureka, Fysik kurs A för gymnasieskolan. 



Fysiska institutionen. 

43



Delkurs 5. Fysik, baskurs B, 8 veckor. 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, basårsgruppen, 2002-01-30. 


Studenterna skall tillägna sig kunskaper om fysikens grundläggande begrepp och modeller samt få 

experimentell övning och färdigheter i problemlösning inom fysiken, så att de är väl förberedda för 

fortsatt teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. 


Krafter och rörelse: rörelsemängd, impuls, elastisk och inelastisk stöt. 

Rörelse i homogena fält: kaströrelse, laddningars rörelse i homogena elektriskt fält. 

Cirkulär rörelse: vinkelhastighet, centripetalkraft, centripetalacceleration, Newtons gravitationslag. 

Magnetism: magnetfält, magnetisk flödestäthet kring ledare och spolar, krafter på laddningar och 

ledare i magnetfält, krafter mellan strömförande ledare. 

Ellära: oscilloskopet, kondensatorn, elektrisk potential, induktion, Lenz lag, generatorn, 

effektivvärde, toppvärde, frekvens, periodtid. 

Vågrörelselära: harmonisk svängning, vågutbredning, superpositionsprincipen, transversella och 

longitudinella vågor, reflexion, interferens, brytning, böjning, stående vågor, ljudvågor, Doppler. 

Elektromagnetisk strålning: svängningskretsen, våglängder och strålningstyper, polarisation, Wiens 

förskjutningslag, Stefan-Boltzmanns lag. 

Teknikhistoria mot en ide- och vetenskapshistorisk bakgrund. 

Allmän och speciell relativitetsteori: massa och energi, tidsdilation, längdkontraktion, gravitation 

och rum-tid. 

Kvant- och atomfysik: fotoner, de Broglie-våglängden, obestämbarhetsrelationen, atommodeller, 

energinivådiagram, emissionspektra, absorptionspektra, röntgenstrålning. 

Kärnfysik: nuklider, radioaktivt sönderfall, fission, fusion, radioaktiv strålning. 

Partikelfysik: antipartiklar, kvarkar och leptoner, de fyra krafterna, materiepartiklar och 

kraftförmedlare, standardmodellen. 


Kunskaper motsvarande Fysik A i gymnasieskolan 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner och laborationer, seminarieuppgift. 

Examination 

Prov ordnas under delkursens gång och vid kursens slut samt under ordinarie resttentamensperioder. 

Godkända laborationer och godkänd seminarieuppgift. 

Litteratur 

Alphonce, Bergström, Gunnvalöd, Johansson, Kristiansen, Nilsson: Heureka, Fysik kurs B för 

gymnasieskolan. Ekbom m fl: Tabeller och formler för NV-programmet, Liber. 


Fysiska institutionen 

44



Delkurs 6. Kemi, baskurs B, 4 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 




Behörighetsgivande kunskaper i kemi tillräckliga för teknisk-naturvetenskaplig högskoleutbildning med 

behörighetskrav Kemi B. 


Jämvikter: Reaktioners hastighet. Aktiveringsenergi, katalys. Reversibla reaktioner. Massverkans 

lag. Jämviktsförskjutning. 

Syror och basrer II: Protolys i saltlösningar. pH-begreppet. Protolys och protolysjämvikter. Vattnets 

autoprotolys 

Organisk kemi : Olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet. 

Reaktionsmekanismer. Metoder för strukturbestämning av organiska molekyler. 

Biokemi: Biokemiskt viktiga ämnesklasser. Proteiners struktur och betydelse. Nukleinsyror och 

proteinsyntes. Energitransport. Biokemiska analysmetoder. 

Analytiska metoder: Kvantitativ och kvalitativ analys. (Detta moment kan behandlas helt laborativt. 


Kunskaper motsvarande kursen Kemi A enligt den nya studieordningen i gymnasieskolan. 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner, laborationer och studiebesök. 

Examination 


Litteratur 

Andersson m fl: Gymnasiekemi B. Liber 2000. 



Kemiska institutionen. 

45



Delkurs 7. Biologi, baskurs B, 4 veckor. 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 


30 och senast reviderad av programrådet för matematik, datavetenskap och fysik. 2005-11-18. 


Behörighetsgivande kunskaper i biologi tillräckliga för teknisk-naturvetenskaplig 

högskoleutbildning med behörighetskrav Biologi B. 

Kunskap om olika cellers struktur och funktion samt virus uppbyggnad och funktion. Reglering av 

och samspel mellan människans organsystem. 

Innehåll 

Cellbiologi: Metabolism hos olika typer av celler. Uppbyggnad och funktion. Orienterande biokemi. 

Växter; anatomi och fysiologi: Vatten och näringsämnen. Fotosyntes. Anpassningar. 

Människan, anatomi och fysiologi: Kroppens organisation. Nervsystem. Sinnesorgan. 

Endokrinologi. Reproduktion. Andning. Cirkulation. Digestion. Näringslära. Rörelseapparaten. 

Exkretion. 


Kunskaper motsvarande kursen Biologi A enligt den nya studieordningen i gymnasieskolan. 

Undervisning 

Föreläsningar, lektioner, laborationer och studiebesök. 

Examination 

Prov ordnas under delkursens gång och/eller vid delkursens slut samt under ordinarie 

resttentamensperioder. 

Litteratur 

Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Gymnasiebiologi B, Liber förlag 2001 (För kurs inom 

basår på dagtid) 

Anders Henriksson: Biologi B. Gleerups förlag 2001 (För kurs inom basår på internet) 


Institutionen för biologisk grundutbildning. 

46



Delkurs 8. Matematik, baskurs E, 5 veckor 



VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd 1992-08-19, och senast reviderad av teknisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden, basårsgruppen, 2004-03-17. 



högskoleutbildning med behörighetskrav Ma E. 


Differentialekvationer: Begreppet differentialekvation. Exakta metoder för lösning av homogena och 

enklare inhomogena linjära differentialekvationer av första och andra ordningen, dvs ekvationer av 

typen y' + ay = h (x) och y''+ ay' + by = h (x) löses för h (x) = 0 och några andra enkla funktioner. 

Integrerande faktor och separabla differentialekvationer av typen 

y' + g (x) y = h (x) respektive g (y) y´= f (x) 

Numeriska metoder, t ex Eulers metod. 

Komplexa tal: Komplexa talplanet. Summa, differens och produkt av komplexa tal. Konjugerat 

komplext tal. Kvoten av två komplexa tal. Andragradsekvationer. Komplext tal i polär form. 

Moivresformel. Exponentialfunktion ez. Ekvationer av typen zn = a. Restsatsen och faktorsatsen. 

Polynomdivision. 

Problemlösning med derivator och integraler: Extremvärden och förändringshastigheter. 

Areaberäkningar och volymberäkningar. Rotationskroppars volymer. 


Kunskaper motsvarande gymnasieskolans kurs Matematik D. 

Undervisning 


Examination 


Litteratur 

Björk m fl, Matematik 3000, E. 



47






VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Kursplanen är fastställd 1998-04-20, och senast reviderad av teknisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden, basårsgruppen 2003-01-22 



högskoleutbildning med behörighetskrav Ma D. 


Repetition av gymnasieskolans kurs Matematik C med tyngdpunkt inom numerisk räkning, 

förenkling av uttryck, ekvationer och ekvationssystem, procenträkning och exponential- och 

logaritmfunktioner. 

Kvadratrötter. Andragradsekvationer. Andragradsfunktioner: Repetition av moment inom Matematik 

C. Prickning av grafen till en andragradsfunktion med hjälp av kvadratkomplettering. Grafisk 

lösning av icke-linjära ekvationssystem. Olikheter som löses med hjälp av teckenstudium (x2 - 7x + 

10 > 0, x3 - 4x < 0). 

Trigonometriska funktioner: Definition av de trigonometriska funktionerna för godtyckliga vinklar. 

Solvering av rätvinkliga trianglar. Kurvorna y = sin x, y = cos x, y = tan x. Trigonometriska 

ekvationer av typen sin x = a, cos x = b och sin (ax + b) = c. Areasats, sinussats och cosinussats och 

trigonometriska "ettan". Additions- och subtraktionssatser för sinus och cosinus. Formler för dubbla 

vinkeln. Trigonometriska ekvationer av typ sin 2x = cos x. Radianbegreppet. Kurvorna y = A sin 

(ax + b) och y = A cos (ax + b). Formeln A sin x + B cos x = C sin (x + b). Trigonometriska 

olikheter. Tillämpningar. 

Derivator: Kurvors lutning, differenskvot och enkla gränsvärdesberäkningar som inledning till 

derivata. Derivatans definition och tolkning. Derivata av xn. Deriveringsregler. Funktioners maximi- 

och minimivärden. Extremvärdesbestämningar. Andraderivatan och dess användning vid 

extremvärdes-undersökningar. Kurvkonstruktioner. Derivata av ex och ln x, sin x och cos x. 

Derivata av sammansatta funktioner. Derivata av produkt och kvot. Tillämpningar av kedjeregeln 

och Newton-Raphsons metod. 

Integraler: Primitiva funktioner. Integral och area. Numerisk beräkning av integraler. Exakt 

beräkning av integraler. Tillämpningar. 

Differentialekvationer: Grundläggande begrepp och verifiering av en lösning till en 

differentialekvation. 

Rymdgeometri: Area och volym av parallellepiped, rak cirkulär cylinder, kon, klot och pyramid. 

Rymdgeometriska problem på ovanstående kroppar. Rymdgeometriska maximi- och 

minimiproblem. 


Matematik etapp 3 eller kurs Ma C, lägst betyg 3/G. 

48



Undervisning 




VECKOR 

TEKNAT 2005/436 

Examination 

Prov ordnas under delkursens gång, vid delkursens slut samt under ordinarie resttentamensperioder. 

Prov på höstens del motsvarar 6 veckors studier. Vårterminens prov motsvarar 4 veckors studier. 

Litteratur 




49

2006/2007 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?