2005/2006 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

Studiehandbok för civilingenjörsprogrammen2005/2006Studiehandboken innehåller utbildningsplan, studieplaneroch kursplaner för civilingenjörsprogrammen iBioinformatikEnergisystemInformationsteknologiKemiteknikMiljö- och vattenteknikMolekylär bioteknikSystem i teknik och samhälleTeknisk fysikTeknisk fysik med materialvetenskapTeknisk-naturvetenskapliga fakultetenUppsala universitet

Merparten av innehållet i denna bok finns tillgängligt på webben.Utbildningsplaner, studieplaner och kursplaner finns på fakultetens hemsida – ingångför studenter: www.teknat.uu.se/studentDenna studiehandbok innehåller endast uppgifter som varit tillgängliga i juni 2005 ochbedömts förbli giltiga under hela (eller större delen av) läsåret 2005/2006.Aktuell information kan även fås via fakultetens hemsida.Uppsala universitetKansliet för naturvetenskap och teknikBox 256, 751 05 UppsalaTelefon: 018-471 00 00Produktion: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitetTryck: Elanders Gotab AB, VällingbyISBN 91-506-1816-4

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningInnehållsförteckningInledning ................................................................................................................................................................ 1Universitetets organisation ................................................................................................................................... 11. Uppsala universitet.........................................................................................................12. Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet/fakulteten/Uppsala tekniska högskola .............................................................................................1Studieinformation.................................................................................................................................................. 33. Läsåret / perioder............................................................................................................34. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten)................................................45. Ångströmreceptionen .....................................................................................................56. Studievägledning............................................................................................................57. Betygsombudsmän .........................................................................................................78. CSN................................................................................................................................79. Studiesocialt ...................................................................................................................710. Datorer ...........................................................................................................................911. Studier utomlands...........................................................................................................912. Praktik och examensarbete...........................................................................................1313. Telefon och adresser.....................................................................................................13Programsamordnare........................................................................................................................................... 15UTBILDNINGSPLANFÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN 180/220 POÄNG VID UPPSALA UNIVERSITETläsåret 2005/2006 .................................................................................................................................................. 16Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180/220 poäng, lå 2005/2006 .................................... 31Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 180/220 poäng, lå 2005/2006...................................... 36Studieplan för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 180/220 poäng, lå 2005/2006....................... 51Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180/220 poäng, läsåret 2005/06.................................... 58Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, 180/220 poäng, 2005/2006 .... 64Studieplan för civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle, 180/220 poäng, lå 2005/2006............. 69Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 180/220 poäng, läsåret 2005/2006............... 75Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, 180/220 poäng, lå 2005/2006 .......................... 81Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 180/220 poäng, lå 2005/06 ....................................... 86Entreprenörskolan i Uppsala, 40 poäng................................................................................................................. 91KursplanerAkvatisk ekologi, 3 poäng..........................................................................................................93Algebra, 5 poäng ........................................................................................................................94Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng.........................................95Analog VLSI-konstruktion, 3 poäng ..........................................................................................96Analog elektronik, 3 poäng ........................................................................................................97Analys av numeriska metoder, 5 poäng......................................................................................98Analys i flera variabler, 5 poäng.................................................................................................99Analytisk farmaceutisk kemi, 5 poäng .....................................................................................100Analytisk kemi, 4 poäng...........................................................................................................101Analytisk kemi, 4 poäng...........................................................................................................102Analytisk mekanik, 5 poäng .....................................................................................................103Antennteori, 5 poäng ................................................................................................................104Användarcentrerad systemdesign, 5 poäng ..............................................................................105Astronomisk översikt, 4 poäng.................................................................................................106Atmosfärsfysik med klimatologi, 5 poäng................................................................................107Atom- och molekylfysik, 4 poäng ............................................................................................108Avancerad datorgrafik och visualisering, 4 poäng ...................................................................109Innehållsförteckning 1

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningAvrinning, 3 poäng...................................................................................................................110Beräkningskemi, 4 poäng .........................................................................................................111Beräkningsvetenskap I, 4 poäng...............................................................................................112Beräkningsvetenskap I, 5 poäng...............................................................................................113Beräkningsvetenskap II, 4 poäng..............................................................................................114Beräkningsvetenskap II, 5 poäng..............................................................................................115Bibliografiskt projekt, 3 poäng.................................................................................................116Bioenergi - teknik och system, 5 poäng....................................................................................117Biofysikalisk kemi, 5 poäng .....................................................................................................118Bioinformatik, 5 poäng.............................................................................................................119Bioinformatisk metodik, 5 poäng .............................................................................................120Biokemi, 5 poäng......................................................................................................................121Biokemisk metodik, 5 poäng....................................................................................................122Biologi, 5 poäng .......................................................................................................................123Biologi, 4 poäng .......................................................................................................................124Biomaterial, 5 poäng ................................................................................................................125Biosensorer, 5 poäng ................................................................................................................126Booleska metoder inom bioinformatik, 5 poäng ......................................................................127Bullerutbredning, 3 poäng ........................................................................................................128Celest mekanik, 4 poäng...........................................................................................................129Cell- och molekylärbiologi, 5 poäng ........................................................................................130Cellbiologi, 10 poäng ...............................................................................................................131Cellen som dynamiskt system, 5 poäng....................................................................................132Databasteknik, 5 poäng.............................................................................................................133Databasteknik, 6 poäng.............................................................................................................134Datakommunikation, 3 poäng...................................................................................................135Datakommunikation II, 4 poäng...............................................................................................136Datakommunikation III, 5 poäng..............................................................................................137Datastrukturer, 4 poäng ............................................................................................................138Datastrukturer och databaser, 5 poäng......................................................................................139Datorarkitektur, 4 poäng...........................................................................................................140Datorarkitektur IT, 3 poäng......................................................................................................141Datorbaserad mätteknik, 3 poäng .............................................................................................142Datorbaserad styrning, 5 poäng ................................................................................................143Datorbaserad styrning, 6 poäng ................................................................................................144Datorgrafik I, 4 poäng ..............................................................................................................145Datoriserad bildanalys, 3 poäng ...............................................................................................146Datoriserad mönsterigenkänning, 3 poäng ...............................................................................147Datorsystem I, 10 poäng...........................................................................................................148Datorsystem II, 9 poäng............................................................................................................149Digital design med HDL-verktyg, 5 poäng ..............................................................................150Digital VLSI-konstruktion, 3 poäng.........................................................................................151Digital elektronik, 3 poäng .......................................................................................................152Digital kommunikation I: Modulation och kodning, 4 poäng ..................................................153Digital kommunikation II: Trådlösa system, 4 poäng ..............................................................154Digitalteknik, 3 poäng ..............................................................................................................155Diskret matematik, 7 poäng......................................................................................................156Diskreta strukturer inom bioinformatik I, 3 poäng ...................................................................157Diskreta strukturer inom bioinformatik II, 5 poäng..................................................................158Distribuerad modellering med geografiska informationssystem, 2 poäng...............................159Distribuerade informationssystem, 5 poäng .............................................................................160Distribuerade system, 3 poäng..................................................................................................161Dynamiska Biologiska Nätverk, 5 poäng .................................................................................162Dynamiska system, 5 poäng .....................................................................................................163Dynamiska system och kaos, 4 poäng ......................................................................................164Elektrisk mätteknik, 3 poäng....................................................................................................165Elektrokemi, 4 poäng................................................................................................................166Elektrokemi, 4 poäng................................................................................................................167Elektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poäng...................................................................168Innehållsförteckning 2

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningElektromagnetisk fältteori, 5 poäng..........................................................................................169Elektromagnetism, 4 poäng ......................................................................................................170Elektromagnetism, 5 poäng ......................................................................................................171Elektromagnetism och vågrörelselära, 6 poäng........................................................................172Elektronik, 4 poäng ..................................................................................................................173Elektronik i rymden, 4 poäng ...................................................................................................174Elektronik och elektrisk mätteknik, 5 poäng ............................................................................175Elektronik och elkretsteori, 3 poäng.........................................................................................176Elektronisk handel och säkerhet, 5 poäng ................................................................................177Elementarpartikelfysik, 4 poäng...............................................................................................178Elkraftteknik, 3 poäng ..............................................................................................................179Elkrets I, 2 poäng......................................................................................................................180Ellära och vågrörelselära, 6 poäng............................................................................................181Empirisk modellering, 5 poäng.................................................................................................182Endimensionell analys, 6 poäng ...............................................................................................183Energi- och livscykelanalys, 2 poäng .......................................................................................184Energifysik, 4 poäng.................................................................................................................185Energifysik II, 4 poäng .............................................................................................................186Energihandel, 3 poäng ..............................................................................................................187Energisystem, 2 poäng..............................................................................................................188Energisystem i biogeovetenskapligt perspektiv, 8 poäng .........................................................189Energisystemens miljöpåverkan, 5 poäng ................................................................................190Energisystemfysik, 5 poäng......................................................................................................191Energitekniker, 10 poäng..........................................................................................................192Engelska för studenter inom tekn.-nat. fakulteten, 5 poäng......................................................193Evolutionsgenetik, 5 poäng ......................................................................................................194Examensarbete, 12 poäng.........................................................................................................195Examensarbete, 20 poäng.........................................................................................................196Farmakokinetik, 5 poäng ..........................................................................................................198Farmakologi, 5 poäng...............................................................................................................199Fasta tillståndets fysik I, 5 poäng .............................................................................................200Fasta tillståndets fysik II, 5 poäng ............................................................................................201Fasta tillståndets kemi, 4 poäng................................................................................................202Finita elementmetoder, 4 poäng ...............................................................................................203Flerdimensionell analys, 6 poäng .............................................................................................204Fluidmekanik, 4 poäng .............................................................................................................205Fluidmekanik, 3 poäng .............................................................................................................206Forskningspraktik, 5 poäng ......................................................................................................207Forskningspraktik, 7 poäng ......................................................................................................208Forskningspraktik, 10 poäng ....................................................................................................209Forskningsprojekt i materialvetenskap, 3 poäng ......................................................................210Fouriermetoder, 3 poäng...........................................................................................................211Funktionalanalys, 4 poäng........................................................................................................212Fylogenianalys, 5 poäng...........................................................................................................213Fysik för poeter, 3 poäng..........................................................................................................214Fysikalisk kemi, 5 poäng..........................................................................................................215Fysikalisk kemi med termodynamik, 5 poäng..........................................................................216Fysikens matematiska metoder, 4 poäng ..................................................................................217Fysikens matematiska metoder, 5 poäng ..................................................................................218Fysiologi, 4 poäng ....................................................................................................................219Förbränningsfysik, 4 poäng ......................................................................................................220Fördjupningskurs i materialvetenskap, 3 poäng .......................................................................221Företag, nätverk och teknikutveckling, 10 poäng.....................................................................222Företagsekonomi, 3 poäng........................................................................................................224Företagsekonomi, 3 poäng........................................................................................................225GPS och rymdgeodesi, 3 poäng................................................................................................226Galenisk farmaci, 5 poäng........................................................................................................227Genfunktion, 6 poäng ...............................................................................................................228Genteknik, 5 poäng...................................................................................................................229Innehållsförteckning 3

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningGeohydraulik och grundvattenplanering, 3 poäng....................................................................230Geoteknik, 5 poäng...................................................................................................................231Globala miljöproblem, 8 poäng ................................................................................................232Gravitation och kosmologi, 4 poäng.........................................................................................233Grundläggande algebra, 3 poäng ..............................................................................................234Grundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poäng .............................................................235Grundläggande datoranvändning, 2 poäng ...............................................................................236Grundläggande matematisk statistik, 3 poäng ..........................................................................237Grundläggande programmering, 5 poäng .................................................................................238Halvledarteknologi, 4 poäng.....................................................................................................239Humanfysiologi, 8 poäng .........................................................................................................240Hydrologi, 3 poäng...................................................................................................................241Hållfasthetslära, 5 poäng ..........................................................................................................242Hållfasthetslära, 4 poäng ..........................................................................................................243Hållfasthetslära, 3 poäng ..........................................................................................................244Högprestandaberäkningar och programmering I, 4 poäng........................................................245IT i samhället, 10 poäng ...........................................................................................................246IT- och vetenskapshistoria, 2 poäng .........................................................................................247IT-system och människor i samspel, 5 poäng...........................................................................248Immunologi, 5 poäng................................................................................................................249Inbyggda styrsystem, 8 poäng ..................................................................................................250Inbyggda system, 4 poäng ........................................................................................................251Individ, organisation och ledarskap, 4 poäng ...........................................................................252Industrianknutet materialprojekt, 3 poäng................................................................................253Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poäng................................................254Informations- och kodningsteori, 4 poäng................................................................................255Informationsteknik, enskilt arbete, 2 poäng..............................................................................256Informationsteknik: Muntlig framställning, 1 poäng................................................................257Informationsteknologi, 4 poäng................................................................................................258Informationsutvinning, 4 poäng ...............................................................................................259Ingenjörsmetodik, 5 poäng .......................................................................................................260Interaktiva grafiska system, 5 poäng ........................................................................................261Introduktion till datoranvändning, 1 poäng ..............................................................................262Introduktionskurs i matematik, 1 poäng ...................................................................................263Introduktionskurs i matematik, 1 poäng ...................................................................................264Introduktionskurs i miljövetenskap, 6 poäng............................................................................265Introduktionskurs i språkteknologi för ITP, 5 poäng................................................................266Introduktionskurs till energisystem, 5 poäng............................................................................267Kemi, grundkurs, 6 poäng ........................................................................................................268Kemisk apparatteknik, 4 poäng ................................................................................................269Kemisk struktur och bindning, 4 poäng....................................................................................270Kemiska principer, 5 poäng......................................................................................................271Kemometri, 3 poäng .................................................................................................................272Kemometri II, 5 poäng..............................................................................................................273Keramkemi, 4 poäng ................................................................................................................274Klassisk elektrodynamik, 5 poäng............................................................................................275Kognitiv psykologi, 5 poäng ....................................................................................................276Kommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poäng...................................................................277Kompletteringskurs i kemi, 5 poäng.........................................................................................278Komplex analys, 3 poäng .........................................................................................................279Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poäng................................................280Komplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poäng.......................................................281Konstruktion av användargränssnitt, 3 poäng...........................................................................282Konstruktion av användargränssnitt II, 3 poäng.......................................................................283Kontinuerliga mediers mekanik, 4 poäng.................................................................................284Kryptologi DV1, 5 poäng .........................................................................................................285Kunskapsbaserade system inom bioinformatik, 5 poäng..........................................................286Kvantfysik, 3 poäng..................................................................................................................287Kvantfysik, 5 poäng..................................................................................................................288Innehållsförteckning 4

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningKvantfysik fk, 4 poäng .............................................................................................................289Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poäng..........................................................290Kvantmekanik, 4 poäng............................................................................................................291Kvantmekanik, 4 poäng............................................................................................................292Kvantmekanik fk, 5 poäng........................................................................................................293Kvantmekanik och spektroskopi, 8 poäng................................................................................294Kvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poäng........................................................................295Kärn- och partikelfysik, 4 poäng ..............................................................................................296Kärnfysik, 4 poäng ...................................................................................................................297Kärnkraft – teknik och system, 5 poäng ...................................................................................298Ledarskap och organisation I, 5 poäng .....................................................................................299Ledarskap och styrning, 5 poäng..............................................................................................301Linjär algebra, 3 poäng.............................................................................................................302Logistik, 4 poäng......................................................................................................................303Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner ochorganisationer, 5 poäng ..............................................................................................304Luftvårdsteknik, 4 poäng..........................................................................................................305Läkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poäng.................................................306Läkemedelsformulering, 5 poäng .............................................................................................307Läkemedelskemi, 5 poäng ........................................................................................................308Läkemedelsteknik, 5 poäng ......................................................................................................309Lärande system för molekylär dataanalys, 5 poäng..................................................................310Magnetiska material, 3 poäng...................................................................................................311Makromolekylers struktur och funktion, 2 poäng.....................................................................312Makromolekylär kemi, 5 poäng................................................................................................313Makromolekylära maskiner, 5 poäng .......................................................................................314Markvetenskap, 14 poäng.........................................................................................................315Matematik för signalbehandling, 7 poäng ................................................................................316Matematisk statistik, 3 poäng ...................................................................................................317Matematisk statistik, 5 poäng ...................................................................................................318Matematisk statistik II, 3 poäng................................................................................................319Materialanalys, 5 poäng............................................................................................................320Materialfysik, 7 poäng..............................................................................................................321Materialkemi, 4 poäng..............................................................................................................322Materialstrukturanalys, 3 poäng ...............................................................................................323Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poäng ...........................................................324Materialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poäng ......................................................325Materialvetenskap III: Materialkemi, 5 poäng .........................................................................326Materialvetenskap IV: Polymera material, 3 poäng .................................................................327Materialvetenskap V: Tekniska material, 6 poäng ...................................................................328Medicinsk informatik, 3 poäng.................................................................................................329Medicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poäng .....................................................................330Mekanik, 5 poäng .....................................................................................................................331Mekanik I, 5 poäng...................................................................................................................332Mekanik K, 5 poäng .................................................................................................................333Meteorologi och klimatologi, 4 poäng......................................................................................334Mikrobiologi, 5 poäng ..............................................................................................................335Mikrosatellitteknik, 5 poäng.....................................................................................................336Mikrostrukturteknik, 3 poäng ...................................................................................................337Mikrostrukturteknik II, 3 poäng ...............................................................................................338Mikrovågssystem, 3 poäng.......................................................................................................339Mikrovågsteknik I, 3 poäng......................................................................................................340Mikrovågsteknik II, 3 poäng ....................................................................................................341Miljöekonomisk översiktskurs, 3 poäng...................................................................................342Miljökonsekvensanalys, 2 poäng..............................................................................................343Miljömätteknik, 3 poäng...........................................................................................................344Miljörätt, 3 poäng .....................................................................................................................345Miljöteknik, 2 poäng ................................................................................................................346Miljötillämpad radioaktiviet, 3 poäng ......................................................................................347Innehållsförteckning 5

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningModellering av molekylära reglersystem, 5 poäng...................................................................348Modellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poäng................................................349Molekylärbiologi, 7 poäng .......................................................................................................350Molekylär biofysik I, 5 poäng ..................................................................................................351Molekylär biofysik II, 5 poäng .................................................................................................352Molekylär bioinformatik, 3 poäng............................................................................................353Molekylär cellbiologi, 4 poäng.................................................................................................354Molekylär evolution, 5 poäng...................................................................................................355Molekylär och statistisk mekanik, 4 poäng ..............................................................................356Multivariat dataanalys och försöksplanering, 5 poäng .............................................................357Människa-datorinteraktion, 3 poäng.........................................................................................358Mätsystem, 3 poäng..................................................................................................................359NMR spektroskopi, 4 poäng.....................................................................................................360Neuronnät och lärande system, 3 poäng ...................................................................................361Nuklidteknik, 2 poäng ..............................................................................................................362Objektorienterad programmering, 5 poäng...............................................................................363Oförstörande materialprovning, 2 poäng..................................................................................364Oorganisk kemi, 8 poäng..........................................................................................................365Oorganisk materialsyntes, 5 poäng...........................................................................................366Operativsystem, 4 poäng ..........................................................................................................367Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poäng..............................................368Optimeringsmetoder, 4 poäng ..................................................................................................369Optisk kommunikation, 3 poäng...............................................................................................370Optiska material, 3 poäng.........................................................................................................371Optoelektronik, 3 poäng ...........................................................................................................372Ordinära differentialekvationer, 2 poäng..................................................................................373Organisk kemi, 8 poäng............................................................................................................374Organisk kemi, 4 poäng............................................................................................................375Organisk kemi, 4 poäng............................................................................................................376Organisk kemi med analytiska tekniker, 8 poäng.....................................................................377Organisk-kemiska tekniker, 5 poäng ........................................................................................378Organism- och populationsbiologi, 2 poäng.............................................................................379Partiella differentialekvationer, 4 poäng...................................................................................380Patent, avtal och förhandling, 4 poäng .....................................................................................381Planetsystemets fysik, 4 poäng.................................................................................................382Plasmafysik, 4 poäng................................................................................................................383Polymerer, 3 poäng...................................................................................................................384Praktisk prototypframtagning, 3 poäng ....................................................................................385Prediktiv limnologi, 10 poäng ..................................................................................................386Presentationsteknik, 4 poäng ....................................................................................................387Processmonitorering, 5 poäng ..................................................................................................388Processteknik, 5 poäng .............................................................................................................389Programkonstruktion I, 6 poäng ...............................................................................................390Programkonstruktion II, 5 poäng..............................................................................................391Programmering av parallelldatorer I, 4 poäng ..........................................................................392Programmeringsteknik I, 4 poäng.............................................................................................393Programmeringsteknik II, 4 poäng ...........................................................................................394Programmeringsteori, 5 poäng .................................................................................................395Projekt IT, 20 poäng .................................................................................................................396Projektarbete Entreprenörskolan, 20 poäng..............................................................................397Projektarbete i bioinformatik, 5 poäng .....................................................................................399Projektarbete i bioinformatik, 10 poäng ...................................................................................400Projektarbete i energisystem, 5 poäng ......................................................................................401Projektarbete i energisystem, 10 poäng ....................................................................................402Projektarbete i informationsteknologi, 5 poäng........................................................................403Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poäng......................................................................404Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poäng....................................................................405Projektarbete i molekylär bioteknik, 5 poäng...........................................................................406Projektarbete i molekylär bioteknik, 10 poäng.........................................................................407Innehållsförteckning 6

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningProjektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poäng ..............................................................408Projektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poäng ......................................................................409Projektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning som leder tillbreddmagisterexamen, 40 poäng................................................................................410Protein engineering, 8 poäng ....................................................................................................411Proteinbioteknologi I, 5 poäng .................................................................................................412Proteinbioteknologi II, 5 poäng ................................................................................................413Radiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poäng..............................................................................414Realtidsprogrammering, 3 poäng..............................................................................................415Reglerteknik, 3 poäng...............................................................................................................416Reglerteknik, 3 poäng...............................................................................................................417Reglerteknik, 4 poäng...............................................................................................................418Reglerteknisk design, 4 poäng..................................................................................................419Relativistisk kvantmekanik MN1, 5 poäng...............................................................................420RNA - biologi, kemi och evolution, 5 poäng............................................................................421Rymdfysik I, 3 poäng ...............................................................................................................422Rymdfysik II, 3 poäng..............................................................................................................423Rymdprojekt, 5 poäng ..............................................................................................................424Röntgenkristallografi, 5 poäng .................................................................................................425Sannolikhetslära och statistik, 5 poäng.....................................................................................426Sannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poäng................................................................427Sannolikhetsteori och statistik, 4 poäng ...................................................................................428Sensorer och aktuatorer, 3 poäng..............................................................................................429Signalbehandling, 4 poäng .......................................................................................................430Signaler och system, 3 poäng ...................................................................................................431Simulering av transportprocesser, 10 poäng.............................................................................432Simulering och operationsanalys, 3 poäng ...............................................................................433Simulering och systemanalys, 3 poäng.....................................................................................434Solenergi – teknik och system, 5 poäng ...................................................................................435Speciell relativitetsteori, 3 poäng .............................................................................................436Spektralanalys, 4 poäng............................................................................................................437Statistisk mekanik, 4 poäng......................................................................................................438Stokastisk modellering, 3 poäng...............................................................................................439Stora sociotekniska system, 3 poäng ........................................................................................440Studieteknik, 1 poäng ...............................................................................................................441Syntetisk organisk kemi I, 5 poäng...........................................................................................442Syntetisk organisk kemi II, 5 poäng .........................................................................................443System i teknik och samhälle- introduktion, 4 poäng...............................................................444System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poäng...............................................................445System, modell och simulering, 4 poäng..................................................................................446Systemanalys, 5 poäng .............................................................................................................447Systemidentifiering, 4 poäng....................................................................................................448Säkra datorsystem, 5 poäng......................................................................................................449Teknik- och vetenskapshistoria, 5 poäng..................................................................................450Teknikbaserad affärsutveckling, 5 poäng .................................................................................451Teknikbaserad affärsutveckling / Marknadsanalys, 5 poäng....................................................453Teknisk ekologi, 3 poäng..........................................................................................................455Teknisk fysik, inledande kurs, 1 poäng ....................................................................................456Teknisk orientering, 2 poäng ....................................................................................................457Teknisk orientering, läkemedel och material, 1 poäng .............................................................458Teknisk orientering: Presentations- och kommunikationsteknik, 1 poäng ..............................459Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poäng .................................................................460Tekniska ytor, 2 poäng .............................................................................................................461Tematiska studier i historia, 5 poäng........................................................................................462Teoretisk kemi, 3 poäng ...........................................................................................................463Teoretisk materialmodellering, 3 poäng ...................................................................................464Termodynamik, 3 poäng...........................................................................................................465Termodynamik, 3 poäng...........................................................................................................466Termodynamik och strömningslära, 6 poäng ...........................................................................467Innehållsförteckning 7

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInnehållsförteckningTillämpad bioinformatik, 5 poäng ............................................................................................468Tillämpad statistik, 5 poäng......................................................................................................469Toxikologisk riskbedömning och säkerhetsvärdering, 2 poäng................................................470Transformer för beräkningar, 4 poäng......................................................................................471Transformmetoder, 5 poäng .....................................................................................................472Tribomaterial, 3 poäng .............................................................................................................473Typsättning i LaTeX, 1 poäng..................................................................................................474Uppsats STS, 10 poäng.............................................................................................................475Uppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poäng .....................................................................476Val av energisystem, 5 poäng...................................................................................................477Variationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poäng.........................................................................478Variationsmetoder inom teknik och fysik, 4 poäng..................................................................479Vattenkraft - teknik och system, 5 poäng .................................................................................480Vattenreningsteknik, 3 poäng ...................................................................................................481Vattenresursteknik, 3 poäng .....................................................................................................482Vetenskap och samhälle, 2 poäng.............................................................................................483Vetenskapshistoria och kommunikation, 3 poäng ....................................................................484Vetenskapsteori, 5 poäng..........................................................................................................485Vindkraft - teknik och system, 5 poäng....................................................................................486Vågkraft – teknik och system, 5 poäng ....................................................................................487Vågrörelselära, 4 poäng............................................................................................................488Vågrörelselära, 5 poäng............................................................................................................489Yt- och kolloidkemi, 5 poäng ...................................................................................................490Ytanalys, 3 poäng .....................................................................................................................491Ytavbildning, 3 poäng ..............................................................................................................492Ytvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poäng...............................................................................493Återkopplade system och reglerteknik, 5 poäng.......................................................................494Öppen fördjupningskurs i Molekylär bioteknik och Bioinformatik, 5 poäng..........................495Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet................................................................ 496Riktlinjer för kursvärderingar inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten år 2005............................... 497Innehållsförteckning 8

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationInledningI denna studiehandbok beskrivs de civilingenjörsutbildningar som ges vid Uppsala universitet.Varje program har en bokstavsbeteckning som används i många sammanhang.EnergisystemTeknisk fysikInformationsteknologiKemiteknikTeknisk fysik med materialvetenskapSystem i teknik och samhälleMiljö- och vattenteknikMolekylär bioteknikBioinformatikESFITKQSTSWXXStudiehandboken utkommer läsårsvis och delas ut gratis till alla studenter påcivilingenjörsprogrammen. Den kan hämtas på UTH-enheten, vid respektive institution eller påexpeditionen på Uthgård vid höstterminens början.Studiehandboken innehåller ett kort informationsavsnitt, utbildningsplan, studieplaner ochkursplaner. Utbildningsplanen innehåller allmänna regler för civilingenjörsutbildningarna. Därstår de regler som gäller för examen, tillgodoräknande av kurs m m. Studieplanen talar om vilkakurser som ingår i varje årskurs på respektive program. Kursplanen beskriver kursens innehåll,undervisningens omfattning mm.Universitetets organisation1. Uppsala universitetUppsala universitet består sedan 1 juli 1999 av tre vetenskapsområden: humanistisksamhällsvetenskapligavetenskapsområdet, medicinska vetenskapsområdet och teknisknaturvetenskapligavetenskapsområdet. Dessa områden inrymmer de åtta fakulteterna;teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska,teknisk-naturvetenskapliga och den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Denutbildningsvetenskapliga fakulteten är fristående och tillhör inget av vetenskapsområdena.Universitetets styrelse kallas Konsistorium. Konsistoriet ansvarar för planering ochgenomförande av universitetets verksamhet. Den operativa ledningen utövas av rektor.Ordförande i konsistoriet utses fr o m 1998 av regeringen.Rektor: professor Bo SundqvistProrektor: professor Lena MarcussonOrdförande i konsistoriet: ekonomie doktor Hans Dalborg2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisknaturvetenskapligafakulteten/ Uppsala tekniska högskolaDet teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet rymmer endast en fakultet, den teknisknaturvetenskapliga.Inom vetenskapsområdet/fakulteten bedrivs omfattande grundutbildning,forskarutbildning och forskningsprogram inom biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap,kemi, matematik och teknik.Vetenskapsområdet rymmer Uppsala tekniska högskola, som är ett samlingsnamn för detekniska utbildningarna.1

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformation2.1 Områdesnämnden/fakultetsnämndenVetenskapsområdet leds av en områdesnämnd tillika fakultetsnämnd för den teknisknaturvetenskapligafakulteten. Nämnden ansvarar för den vetenskapliga och innehållsmässigakvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område. Den ger riktlinjer ochverksamhetsuppdrag till institutionerna, fördelar statsanslag och ansvarar förresultatuppföljningen.Dekanus är ordförande i områdesnämnden/fakultetsnämnden och leder arbetet på fakultetsnivå.Dekanus har också titeln vicerektor och ingår i universitetets ledning. För samråd om viktigareärenden och policyfrågor samlas rektor och därtill valda lärare och studenter regelbundet i denakademiska senaten.Ordförande i områdesnämnden (Vicerektor, Dekanus): professor Jan-Otto CarlssonVice ordförande i områdesnämnden (Prodekanus): professor Roland Roberts2.2 UtbildningsnämndernaFakultetsnämnden har beslutat att från och med 2002-07-01 inrätta en teknisk utbildningsnämnd,TUN, och en naturvetenskaplig utbildningsnämnd, NUN. Utbildningsnämndernaansvarar för strategisk planering i form av bl.a. långsiktiga utvecklingsfrågor, uppföljning avutbildningar, profileringar, internationalisering och omvärldskontakter av relevans förutbildningen. De ska också representera utbildningarna nationellt och internationellt på mötenoch konferenser. Från läsåret 2005/2006 får nämnderna delvis nya, och utökade, funktioner.De nya nämnderna NU och TU består förutom ordförande av fyra näringslivsrepresentanter,lärare, programrådens (se nedan 2.4) ordförande och studenter.Ordförande TU: universitetslektor Åsa Kassman-RudolphiOrdförande NU: professor Anders VirtanenFör samordning mellan de två utbildningsnämnderna arbetar G på delegation från dekanus och isamverkan med N och T.G: professor Joachim Parrow2.3 Uppsala tekniska högskolaUppsala tekniska högskola (UTH) är ett samlingsnamn för civil- ochhögskoleingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet.2.4 ProgramrådenTeknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har den 1 februari 2005 beslutat införaprogramråd med ansvar för flera utbildningsprogram. Varje programråd är underorgan tillendera den tekniska eller den naturvetenskapliga utbildningsnämnden. Organisationen gällerfrån den 1 juli 2005. Program med likheter i innehåll och huvudsaklig inriktning har förts tillsamma programråd. Programråden ansvarar för uppföljning och utveckling av respektiveprogram. De föreslår vilka kurser som ska ingå i programmen samt ansvarar för att kurser ochutbildningsprogram håller god kvalitet. I programrådet ingår programsamordnare för de aktuellaprogrammen, lärarrepresentanter för programmens inriktningar och för de grundläggandeämnena samt studenter och yrkeslivsrepresentanter. Programråden leds avprogramrådsordförande.Programråden för civilingenjörsutbildningarna är alla underorgan till den tekniskautbildningsnämnden. De ärProgramråd Teknisk fysik med ansvar för civilingenjörsprogrammet F och kurspaket ianslutning till detta program samt fristående kursutbud i ämnet teknik utöver programkurser.2

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationProgramråd Data- och elektroteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen IT och E(påbyggnad på högskoleingenjörsprogrammet EI), högskoleingenjörsprogrammet EI ochkurspaket i anslutning till dessa program.Programråd Tekniska system med ansvar för civilingenjörsprogrammen ES, STS och W,högskoleingenjörsprogrammet BI och kurspaket i anslutning till dessa program.Programråd Kemi- och materialteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen K och Q,högskoleingenjörsprogrammen KI och MI samt kurspaket i anslutning till dessa program.Programråd Bioteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen X1 och X2 samt kurspaket ianslutning till dessa program.Programråd Profilutbildningar med ansvar för Entreprenörskolan, projektledarutbildningen,kompletterande utbildningar till filosofie kandidat i ekonomi och lärare (dubbelexamen),Cemuskurser och fakultetsövergripande kurser.Programsamordnare:Energisystem:Ulla Tengblad (ES)Teknisk fysik:Olov Ågren (F)Informationsteknologi:Hans Flack (IT)Kemiteknik:Ulf Jansson (K)Teknisk fysik med materialvetenskap: Urban Wiklund (Q)System i teknik och samhälle:Elisabet Andresdottir (STS)Miljö- och vattenteknik:Conny Larsson (W)Molekylär bioteknik:Torgny Persson (X)Bioinformatik:Torgny Persson (X)För kontaktuppgifter se rubriken Telefon och kontakt.2.5 InstitutionerInstitutionerna bedriver forskning och utbildning samt disponerar de medel som ställs tillförfogande från interna och externa uppdragsgivare. Institutionen leds av en institutionsstyrelse,som bl a innehåller studentrepresentanter, och den operativa ledningen för institutionen utövasav prefekten.Studieinformation4. Läsåret / perioderÅrskurs 1 Årskurs 2-5Höstterminen 2005-08-22 - 2006-01-16 2005-08-29 - 2006-01-09Vårterminen 2006-01-19 - 2006-06-07 2006-01-19 - 2006-06-07Observera att årskurs 1 inleds med två frivilliga introduktionsveckor.Varje termin är uppdelad på två perioder av ungefär samma längd. Höstterminens undervisningavslutas normalt före juluppehållet.3

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformation4. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten)UTH-enheten ger service till teknologer, program och lärare. Enheten handhar bl.a.studievägledning, schemaläggning och kursadministration. På anslagstavlorna utanför enhetenanslås tentamensresultat, information från enheten, schema, aktuell programspecifik informationsamt övrig studierelaterad information. Aktuell information finns även på hemsidanwww.teknat.uu.seUTH-expeditionen har öppet alla vardagar mellan 9-13. En dag i veckan är det utökad öppettid.Besöksadress: Ångström, hus 4Postadress: Box 536, 751 21 UppsalaTelefon: 018-471 30 03Enhetschef: Birgitta Gelin, 018-471 1978 birgitta.gelin@uadm.uu.se4.1 SchemaSchema för varje termin kan hämtas på UTH-enheten några dagar före terminens början.Schema finns även på hemsidan www.teknat.uu.se/student4.2 RegistreringKursansvarig institution registrerar studenter på kurser och rapporterar in tentamensresultat.Registrering sker normalt från de kurslistor som skickas runt vid de första kurstillfällena.Samtliga studenter måste vara registrerade på alla kurser de följer.4.3 TentamensanmälanTentamensanmälan ska göras via Internet senast 14 dagar före varje tentamen (ordinarie ochomtentamen). Länk till tentamensanmälan finner du under www.teknat.uu.se. Utanför UTHenhetenstår en dator ämnad för detta ändamål. Tid och plats för tentamina anges på hemsidan.Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måsteskriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska manuppvisa legitimation och giltigt terminskort.Observera att du måste anmäla dig till tentamen respektive återta din anmälan om du inte avseratt tentera.4.4 KursanmälanKursanmälan ska göras senast 15 april för kommande höst, samt 15 oktober för kommande vår.Du skall anmäla dig genom att använda det centrala datoriserade anmälningssystemet, sewww.teknat.uu.se. Se vidare Kursanmälan i delen Utbildningsplan.4.5 AdressändringAdressändring ska rapporteras till UTH-enheten, till Uppsala teknolog- och naturvetarkår viaadress@utn.uu.se samt till din nation.4.6 PraktikDet ingår ingen obligatorisk praktik inom programmen. Det rekommenderas dock att studentenpå egen hand söker relevant ingenjörspraktik på företag eller myndigheter som har verksamhetinom studentens intresseområde. Syftet med praktiken är att:• göra studenten väl förtrogen med arbetslivet och samspelet mellan personer på enarbetsplats,• utsättas för arbetsledning,• få viss erfarenhet av att söka arbete.Det rekommenderas att arbetsplatsen har fler än fem anställda och att arbetet är av teknisk natur.Genom att välja arbete som faller inom ramen för vad man lär sig under den4

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationaktuella utbildningen får man en unik möjlighet att på ett tidigt stadium se vilka typer av jobbman kan få ute i arbetslivet efter en ingenjörsexamen. Många företag erbjuder praktikarbeteinom till exempel laboratorium, maskin och programvara, reparation, drift, operatör,produktutveckling, anläggning, projekt. Kontaktpersoner och förslag till praktikarbeten till endel företag fås genom Uppsala teknolog- och naturvetarkår´s årligt arrangeradearbetsmarknadsdag UTNARM, där de ofta har en förteckning på hur många praktikplatser denormalt erbjuder. I övriga fall kan man själv kontakta ett företag. Många företag erbjuderövernattningslägenhet för de som kommer från annan ort för att feriearbeta. En praktikplats kanmånga gånger ge värdefulla kontakter och kunskap som man har nytta av i såväl senare kursersom när det blir dags att söka examensarbete och jobb på riktigt.IAESTE, praktik utomlandsAnsökanStudent som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får1 dec”garantiplats” (ansökan i december). Ansökningshandlingar fås på Uthgård. 20 febI början av februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser. Tidningarna kommer attfinnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-enheten.Övrigt utomlandsArbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508Nordjobb (praktik i norden), tel 08-506 113 00Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik,tel 018-183167, Anders.Berglund@docs.uu.se5. ÅngströmreceptionenReceptionen handhar bokning av grupprum, kopieringskort m m.Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1Postadress: Box 524, 751 20 UppsalaTelefon: 018-471 31 03Receptionen är öppen mån - fre 8.00 –12.00 och 12.30 –16.30.5.1 MeritförteckningAlla studenter och deras studieresultat registreras i Uppsala universitetsstudiedokumentationssystem UPPDOK. En meritförteckning, utdrag ur UPPDOK, skickas tillalla registrerade studenter efter varje termin. Det går även att beställa en meritförteckning frånUTH-expeditionen eller via studentportalen www.uu.se/student. Det finns en viss eftersläpning iinrapporteringen till UPPDOK vilket leder till att registerutdragen inte alltid inkluderar de senastavklarade kurserna.6. Studievägledning6.1 Studievägledning för programmenStudievägledarna på UTH-enheten tar hand om samtliga civil- och högskoleingenjörsprogram.För information om mera specifika detaljer kring kurserna hänvisas dock till examinator pårespektive kurs eller studievägledare på kursgivande institution. Blanketter för studieuppehållm m finns på UTH-enheten eller kan hämtas på www.teknat.uu.seNedanstående personer arbetar som studievägledare, deras mottagningstider fastställs vidterminsstart.OBS! Vilka studievägledare som ansvarar för de olika programmen kan ändras under året.Aktuell information ges via enheten och från hemsidan www.teknat.uu.se5

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationInger AnderssonStudievägledare för ESBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 31 05E-post:Inger.Andersson@uadm.uu.seMikael CarlssonStudievägledare för ITBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 68 87, 57 16E-post:Mikael.Carlsson@it.uu.seÅsa EkstrandStudievägledare för K och KIBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 23 25E-post:Asa.Ekstrand@uadm.uu.seYlva HedstrandStudievägledare för W och BIBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 10 68E-post:Ylva.Hedstrand@uadm.uu.seHenrik Hermansson Studievägledare för MIBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 14 01E-post:Henrik.Hermansson@Angstrom.uu.seOla LjunggrenStudievägledare för STS och XBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 63 98, 42 32E-post:Ola.Ljunggren@uadm.uu.seNora MassziStudievägledare för EIBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 30 02E-post:Nora.Masszi@uadm.uu.seCecilia JohanssonStudievägledare för FBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 72 64E-post:stvl-f@uadm.uu.seMikael ÖsthStudievägledare för QBesöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4Telefon: 018-471 68 87E-post:stvl-q@uadm.uu.seDessutom arbetar följande personer med vissa studievägledande uppgifterMaria Othelius Telefon: 018-471 31 45Marie-Louise Holmström Telefon: 018-471 30 05Åsa Lagerwall Telefon: 018-471 71 356.2 Studievägledning för Entreprenörskolan i UppsalaSara GredemarkCentrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala,Besöksadress: CEF, Dag Hammarskjölds väg 60Telefon: 018 - 471 75 81E-post:sara.gredemark@cef.uu.se6

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformation6.3 Studievägledning ämneskurserÄmne Kontaktperson TelefonBiologi Eva Damm 018-471 43 06Datavetenskap Olle Gällmo 018-471 31 54Datavetenskap Torsten Jarkrans 018-471 57 07Fysik Staffan Andersson 018-471 35 21Geovetenskap Richard Heijkenskjöld 018-471 25 07Kemi Kerstin Sunnerheim 018-471 37 12Matematik Sohel Zibara 018-471 32 03Teknik Nora Masszi 018-471 30 807. BetygsombudsmänBetygsombudsmännen är till för dig som student, om du anser att du fått fel betyg eller anser attexaminationen av dig har gått oriktigt till och har begärt ändring hos examinator utan att fågehör. Betygsombudsmännen är två lärare med stor erfarenhet av examination inom olikaområden, som utsetts av rektor. De har i uppgift att efter samtal med berörda och, om så behövs,ytterligare utredning ge sin uppfattning till känna i ett särskilt yttrande, som sänds till berördaparter. De kan inte själva ändra betyg eller fatta andra beslut.Professor Eva Wallerstedt, företagsekonomi, tel 018-471 13 67, fax 018-471 68 10, e-postEva.Wallerstedt@fek.uu.seUniversitetslektor Rolf Paulsson, teoretisk fysik, träffas per tel 018-471 3249, fax 018-533180eller e-post Rolf.Paulsson@teorfys.uu.se8. CSNStudiemedel handhas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN. För att få studiemedel förkommande läsår skall du under det första året av dina högskolestudier ha tagit minst 25 poäng.Därefter är kravet 30 poäng per läsår.Har du inte lyckats uppfylla dessa krav tas ansökan upp till särskild prövning. Där görs enbedömning över prognosen för fortsatta studier varvid det tas hänsyn till eventuella skäl tillvarför man inte klarat studierna t ex sjukdom eller annat som varit avgörande för resultaten. Föratt CSN ska kunna bedöma prognosen för fortsatta studier kan du upprätta en personligstudieplan tillsammans med en studievägledare. Vid den särskilda prövningen avgörs om du fårdispens från poängkraven. Eventuellt avslagsbeslut kräver att två handläggare är överens ombeslutet. Kontaktinformation för CSN se Telefon och adresser.9. Studiesocialt9.1 Studentkåren och nationernaAlla som studerar vid Uppsala universitet måste vara medlemmar i Uppsala studentkår och i ennation. Inskrivning sker på respektive nation. Den som inte vill ta del av nationsverksamhetenkan skriva in sig vid Skånelandens nation. Detta är kostnadsfritt och sker på Uppsala studentkår.För att som icke-uppsalastudent kunna besöka nationerna måste man ansöka om ett s.k. gästleg.Dessa administreras av kuratorskonventet, som är nationernas övergripande samarbetsorgan.Kuratorskonventets expedition finns på entréplanet på Övre Slottsgatan 7. Öppettider: måndagfredag9-17.7

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationStudentkåren arbetar för att tillvarata studenters intressen i utbildningsfrågor och studiesocialafrågor, både på lokal och på nationell nivå. Därutöver driver studentkåren i samarbete meduniversitetet Studentbokhandeln samt handhar Norreda Torp som hyrs ut till kårens medlemmar.För adress och telefonuppgifter se rubriken Telefon och adresser.9.2 UTNUppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, är en studentorganisation för studenterna på teknisknaturvetenskapligfakultet vid Uppsala universitet. UTN är en ideell förening, där medlemskapär frivilligt och kostnadsfritt. UTN företräder fakultetens samtliga studenter mot universitet,näringslivet och övriga delar av samhället. Grundpelarna utgörs av utbildningsbevakning,arbetsmarknadsbevakning och studiesocial påverkan. Genom att varva dessa med en välstrukturerad mottagningsverksamhet och kontinuerliga sociala aktiviteter hoppas UTN kunnagöra såväl studietiden som förutsättningarna inför arbetslivet så goda som möjligt för teknologeroch naturvetare.Varje utbildningsprogram utgör en sektion i UTN och representeras av en egensektionsförening. Sektioner bildar stommen i UTN. För varje sektion finns ett studieråd somsköter utbildningsbevakningen på lokal nivå. Vill du komma i kontakt med ditt studieråd gå inpå hemsidan: www.utn.uu.se.SektionSektionsföreningDV UD (Uppsala Datavetare)ES FET (Föreningen Energisystemteknologerna)F FUTF (Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker)H Uppsala IngenjörsföreningIT FITS (Föreningen IT-sektionen)K KemisektionenNVB BÄR (Biologiska Ämnesrådet)NVF FysKam (Fysikums Kamratförening)NVG Geos (Geovetenskapliga studierådet)NVK IUPAK (Intresseföreningen Uppsala Akademiska Kemister)NVM MöbiusQ QubeSTS SSTSS (Studentföreningen för STS-sektionen)W WAWE (We are W-Engineers)X Sfinx (Studenter För Intresse och Nöje på X)Vill du veta mer, eller komma i kontakt med någon inom organisationen, kontakta någon avnedanstående personer.Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Uthgård, 752 37 UPPSALATel 018-57 25 20, fax 018-57 25 35, e-post utn@utn.uu.seOrdförande ordf@utn.uu.se, 018-57 25 21Arbetsmarknadsutskottes ordförande arb@utn.uu.se, 018-57 25 25Internationella utskottets ordförande int@utn.uu.se, 018-57 25 24Studiesociala utskottets ordförande soc@utn.uu.se, 018-57 25 26Utbildningsutskottets ordförande utb@utn.uu.se, 018-57 25 238.2 Ultuna StudentkårDu som läser kurser vid SLU kan även vandal dig till Ultuna studentkår med frågor om t.ex.kåravgift, problem med kurser eller dylikt.Tel nr kårkansliet 018 – 671114 och e-post uls@stud.slu.seKontaktperson: uls.utbildningsansvarig@stud.slu.se8

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformation9.4 StudenthälsanStudenthälsan anordnar motionsverksamhet samt hälso- och sjukvård för Uppsalas studenter.Studenthälsans fullständiga program framgår av en folder som finns att tillgå på studentkåren,på de flesta av universitetets institutioner och på många andra ställen där studenter vistas.Studenthälsans hemsida: www.student.uu.se/sh/För mer information se rubriken Telefon och adresser.9.5 BostäderDet kan vara ganska knepigt att hitta bostad i Uppsala, men det finns några olika vägar att gå.De alternativ som erbjuds är bostadsbolaget Studentstaden, nationerna och stiftelsersbostadsförmedling, Uppsala studentkårs bostadsjour, Uppsalahem AB eller AP fastigheter. Merinformation om dessa alternativ finns på Uppsala teknolog- och naturvetarkårs hemsidawww.utn.uu.se under studier/studiemiljö. Förutom detta kan man själv sätta in annonser ellersvara på sådana i till exempel dagstidningar och på anslagstavlor.10. Datorer10.1 UpUnet-SUppsala universitet har ett uppbyggt studentdatornät, UpUnet-S, som alla studenter kan fåtillgång till under sin studietid. I samband med datakurser i början av utbildningen gesstudenterna tillgång till ett datorkonto med tillhörande e-post. UpUnet-S ger dig möjlighet attfrån hemmet bl a använda e-post, skriva rapporter, göra inlämningsuppgifter, leta och beställaböcker från universitetsbiblioteket, använda Internet samt kunna göra den årliga kursanmälan.UpUnet-S är kostnadsfritt men en avgift tas ut för dokumentation och installationsdisketter isamband med ett introduktionsseminarium. Mer information finner du på www-adressenhttp://www.student.uu.se/upunets/10.2 PasserkortAnsökan om passerkort görs på intendenturen, Ångströmlaboratoriet. Tillträde beviljas ½ år itaget, därefter måste kortet uppdateras. Ansökningsblanketter för uppdatering finns att hämta påUTH-expeditionen och intendenturen.11 Studier utomlandsCivilingenjörsstudenterna ges många möjligheter att bedriva studier, utföra examensarbeteneller praktisera utomlands. Inga kursavgifter förekommer och bostad m.m. ordnas i de utbytensom anges i det följande. Extra studiemedel beviljas i regel studenter som har störreomkostnader för att studera utomlands. De som avser att studera vid ett universitet utomlandsbör börja planera och söka utbytesplatser cirka ett år i förväg!11.1 Utbyten i teknik och naturvetenskapUppsala universitet har ett stort antal institutionsbundna utbytesprogram inom naturvetenskapoch teknik. De flesta av dessa ger utbytesstudenten möjlighet att läsa ett brett fält av kurser inommatematik, fysik, data och teknik. I några fall går det också att läsa kurser i kemi och bioteknik.Vissa utbytesprogram är specialiserade mot ett visst ämnesområde. Ansökningarna till något avdessa utbyten handläggs av utsedda kontaktpersoner på institutionerna som ansvarar för utbytet.9

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationSammanställningen nedan omfattar inte alla möjligheter som erbjuds inom universitetet. Förytterligare information se broschyren Study abroad at Uppsala UniversityAnsökanUtbyten för civilingenjörsprogrammen:15 marsHamburg (tyska, engelska), Milano (italienska, engelska), München (tyska),Paris (franska), Prag (tjeckiska, engelska), Thessaloniki (grekiska, ev. engelska),Toulouse (ENSEEIHT, franska, ev. engelska), Ulm (tyska, engelska) och Zürich(ETH, tyska, engelska)Kontaktpersoner: Ewa Sääf, UTH-enheten, tel 018-4713144, Ewa.Saaf@uadm.uu.se,för ETH Zürich, Karin Larsson, Materialkemi, tel 018-4713750, Karin.Larsson@mkem.uu.seoch Stefan Pålsson, avdelningen för teknisk databehandling, tel 018-4712970,Stefan.Palsson@tdb.uu.se, för Toulouse och Ulm, Anders Rydberg, avdelningen förSignaler och system, tel 018-47132228, Anders.Rydberg@signal.uu.seTeknikvetenskap:Rousse, Bulgarien.Kontaktperson: Lars Ericsson, Institutionen för teknikvetenskap,Tel 018-4713383, Lars.Ericsson@teknik.uu.seFysik och teknik:Amsterdam, Dublin, Hamburg, Konstanz, Lodz Madrid, Marseille, Sussex,Tartu, Zürich, ETH Zürich.Kontaktperson: Arne Arnesen, fysiska institutionen, tel 018-4713511,Arne.Arnesen@fysik.uu.seHeidelberg, Helsingfors, Innsbruck, Lausanne (EPFL), Torino, Wien (TU)Kontaktperson: Carlos de los Heros, institutionen för strålningsvetenskap,018-4713256, cph@tsl.uu.se15 mars15 mars15 mars15 novUtbyte för materialvetare och tekniska fysiker:Houston.15 marsUtbytet avser två års studier och avlönad assistenttjänstgöring i Houston efter tredje året påcivilingenjörsutbildningen.Kontaktperson: Ken White, KWWhite@UH.EDU.Breda utbyten med profilering mot datavetenskap, informationsteknologi och matematik(se även www.it.uu.se/edu/exchange):Berlin, Braunschweig, Magdeburg, Stuttgart, Tübingen, Zürich (ETH) 15 marsKontaktperson: Stefan Pålsson, avdelningen för teknisk databehandling, tel 018-471 2970,Stefan.Palsson@tdb.uu.seAllendale, Brest, Lyon, Marseille, Singapore, Korea, Shanghai15 marsKontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 018-471 3167,Anders.Berglund@it.uu.seSista ansökningsdag ej fastställd för Allendale.Madrid, Valencia Milano, TorinoKontaktperson:Roland Bol, avdelningen för datalogi, tel 018-471 7606,Roland.Bol@it.uu.seInom databasteknik: Paris, Versailles, Zürich, Aberdeen och KarlsruheKontaktperson: Tore Risch, avdelningen för datalogi, tel 018 471 6342,Tore.Risch@it.uu.se15 mars15 mars10

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationUtbyten som är relevanta för samtliga teknologer:Paris (Ecole Polytechnique) och Lyon (ENS)Kontaktperson: Roger Wäppling, Ångströmlaboratoriet, tel 018-471 35 98,Roger.Wäppling@fysik.uu.se.15 marsSt Petersburg (SPbSTU)ej bestämtSPbSTU är en av de mest meriterade tekniska högskolorna i forna Sovjet. Huvudsakligenundervisning på ryska. Svenska institutet kan ge stipendium motsvarande studiemedel.Kontaktperson: Olov Ågren, tel 018- 4715816, Olov.Agren@Angstrom.uu.seNORDTEK, samtliga civilingenjörsutbildningar i Norden:Reykjavik, Trondheim, Stavanger, Lyngby, Ålborg, Odense, Helsingfors, Åbo, 15 oktUleåborg, Tammerfors, Vasa, Villmanstrand31 marsAlla teknologer som tagit 80 p vid ansökningstillfället kan erbjudas plats vid valfricivilingenjörsutbildning i Norden. Vid Åbo akademi undervisas på svenska.Kontaktperson: Ewa Sääf, tel 018-4713144, Ewa.Saaf@uadm.uu.seFysikutbyten, särskilt fasta tillståndets fysik och kärnfysik:Bonn, Groningen, Göttingen, Lissabon, Lyon, Löwen, ÅrhusKontaktperson: Roger Wäppling (e-postadress mm, se ovan)EMSPS, projektarbete i fysik(c:a 150 europeiska universitet)Kontaktperson: Göran Fäldt (e-postadress mm, se ovan)Projektarbete inom teoretisk kemi eller teoretisk kvantkemi:Gainesville (Florida), Konstanz, ÅrhusKontaktperson: Sten Lunell, institutionen för kvantkemi, tel 018- 4713268,Sten.Lunell@kvac.uu.se15 novkontinuerligtkontinuerligtUtbyten för miljö- och vattenteknologer:15 marsInnsbruck, Wien, Prag, Dresden, Bielefeld, Freiburg, Munster, Oviedo,Salamanca, Lyon, Thessalonikis, Budapest, Ferrara, Oslo, Amsterdam, WarsawaKontaktperson: Rajinder Saxena, institutionen för geovetenskaper, tel 018-4712251,Rajinder.Saxena@hyd.uu.seUtbyten inom biologi, särskilt bioteknik:15 marsNamur, Reading, Sussex (Brighton), ENS de Lyon, Angers, Kreta (helst marin biologi),Vrije U. Amsterdam, Groningen, Wageningen, Nijmegen, Trieste, Bern, Edingburgh,Granada, León, Bielefeld, Bonn, Rostock, Heidelberg, Wien,Samt för Miljö- och vattenteknologer: Angers, Kreta, Mauritius, Groningen, Rostock, SussexKontaktperson: Eva Damm, institutionen för biologisk grundutbildning,tel 018-47 4306, Eva.Damm@ibg.uu.se11.2 Generella utbytesprogramUppsala universitet deltar i ett antal generella utbytesprogram där studenten tillåts läsa valfrittämnesområde som finns vid det utländska universitetet. Information om dessa utbyten erhållsfrån Internationella kansliet som också handlägger ansökningarna. Sista dag (preliminärt) föransökan anges nedan. Samtliga utbytesuniversitet presenteras på Internationella kanslietshemsida www.inter.uadm.uu.se/villdulasa.html.Kontaktorgan för de generella utbytena:Internationella kansliet, St Olofsgatan 10A, tel 018-4712500Land/regionGenerella utbyten i USA-Kanada:Austin, California State University m.m. (sammanlagt ett 30-tal universitet)Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test eller motsvarande).Det är viktigt att ordna sjukförsäkring i USA!11Ansökanslutet av nov

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationGenerella utbyten i Australien och Nya ZeelandSydney, Melbourne, Auckland, Canterbury m.m. (sammanlagt 20 universitet)Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test eller motsvarande).Generella utbyten i Europa:Edinburgh, Heidelberg, Lausanne m.m. (sammanlagt ett 30-tal universitet)Generella utbyten med Latinamerika och Sydafrika:Guanajuato, Puebla, Caracas, Buenos Aires, Santiago, Stellenbosch,Kapstaden, DurbanGenerella utbyten i Asien:Beijing, Fukuoka, Hong Kong, Kyoto, Penang, Sendai, Seoul, Singapore,Suwon, Tokyo.Huvudsakligen undervisning på kinesiska.slutet av septmitten av marsbörjan av majbörjan av septbörjan av febr11.3 BEST - Board of European Students of TechnologySommarkurser i EuropaAnsökan i slutet av april.Tvåveckorskurser med syfte att ge ingenjörsstudenter i Europa möjlighet att bredda sinatekniska studier och lära känna andra kulturer i Europa. Det erbjuds även veckokurser underandra delar av året.Besök hemsidan www.best.eu.org/vivaldi för mer information. Uppsala lokala BEST-gruppfinns på www.best.eu.org/uppsala och kontaktas på best@utn.uu.se11.4 InformationEn gång per termin, i november respektive april, hålls ett informationsmöte. Exakt datum ochlokal anslås på anslagstavlan intill UTH-enheten. Ytterligare information kring utbytena kan duhitta på www.teknat.uu.seI februari varje år arrangeras en mässa för studenter som vill åka utomlands och studera, arbetamm. För mer information se www.utn.uu.se/ifd11.5 FadderverksamhetEtt bra sätt att förbereda sig för utlandsstudier är att vara fadder åt en utländsk student i Uppsala.Cambius är en arbetsgrupp som tar hand om utbytesstudenter som kommer till Uppsala.Kontakta cambius@utn.uu.se för mer information.11.6 UrvalsprocessAlla studenter som i tid ansöker om en studieplats deltar i en urvalsprocess hos Internationellakansliet eller hos kontaktpersonen vid institutionen som ansvarar för utbytet.11.7 SpråkkurserProgramstudenter inom teknik/naturvetenskap erbjuds att söka korta språkkurser (5 poäng) ityska, franska och engelska. Kurserna annonseras i universitetets utbildningskatalog.Studiemedel kan i vissa fall utgå för att läsa sommarkurser i utomlands.11.8 Utbytesprogram utanför Uppsala universitetets regiFeinberg Graduate School (Israel)Utbytet är avgiftsfritt. Studieinriktningar finns som passar samtliga teknologer.Ansökningshandlingar finns på internetadressen http//www.weizmann.ac.il/feinbergUtbyten främst avsedda för forskning eller grundutbildning:Kina, Japan, Indien, Israel, Thailand, Turkiet, Öst- och VästeuropaSvenska institutet, tel 08-453 78 00Centrala Östeuropa och forna SovjetTempus, tel 08-453 50 0012

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformation12 Praktik och examensarbete12.1 IAESTE, praktik utomlands AnsökanStudent som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får ”garantiplats”. 1 decAnsökningshandlingar fås på Uthgård.20 febI början av februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser.Tidningarna kommer att finnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-enheten.12.2 CERN (NFR) "Summer student programme"Utbytet ger teknisk praktik vid acceleratoranläggningen i CERN.Kontaktperson: Göran Fäldt, institutionen för strålningsvetenskap, 018-471 38 44,Goran.Faldt @tsl.uu.se12.3 ÖVRIGTArbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508Nordjobb (praktik i norden), tel 08-506 113 00Women In Tecnology, WITEC (praktik för kvinnor), tel fax: 035-12 73 54, fax: 035-12 81 75.Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik,tel 018-183167, Anders.Berglund@docs.uu.se13 Telefon och adresserUniversitetets personalkatalog finns på www.uu.se/Adresser/UTH enhetenwww.teknat.uu.seBesöksadress: Ångström hus 4, Lägerhyddsvägen 1Postadress:Box 536, 751 21 UppsalaTelefon: 018-471 30 03EnhetschefBirgitta Gelin: 018-471 19 78 Birgitta.Gelin@uadm.uu.seÅngströmreceptionenBesöksadress: Ångström hus 1, Lägerhyddsvägen 1Postadress:Box 524, 751 20 UppsalaTelefon: 018-471 3103Fax: 018-471 58 93Universitetets studerandeexpedition (och central studievägledning)Besöksadress:St. Olofsgatan 10BPostadress:Box 256, 751 05 UppsalaTelefon: 018-471 47 10Fax: 018-471 19 73E-post:Stud.exp@uadm.uu.seOmrådeskansliet för naturvetenskap och teknikBesöksadress:St. Olofsgatan 10B, 3 trpPostadress:Box 256, 751 05 UppsalaTelefon: 018-471 18 70Utbildningsledare:Birgitta Gelin tel 018-471 19 78 Birgitta.Gelin@uadm.uu.seBjörn Gembert tel 018-471 17 39 Bjorn.Gembert@uadm.uu.se13

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationCentrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala www.cef.uu.seBesöksadress: Dag Hammarskjölds väg 60Postadress:CEF, Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALAKontaktperson för påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörerSara Gredemark tel 018-471 7581 Sara.Gredemark@cef.uu.seUppsala teknolog- och naturvetarkårSe även rubrik 9.2 UTN.www.utn.uu.seAdress:Polacksbacken hus 73, 752 37 UppsalaTelefon: 018-57 25 20Fax: 018-57 25 35Uppsala studentkår www.uppsalastudentkar.nuAdress:Övre Slottsgatan 7, 753 10 UppsalaTelefon: 018-480 31 00 (växel) us@us.uu.seFax: 018-480 31 29Studenthälsan www.student.uu.se/shMottagning:Övre Slottsgatan 7, 2tr, 753 10 UppsalaTelefon: 018-15 50 50Öppettider: alla vardagar 8.30-12 och 12.45-16.00. Obs tisdag från kl 10.00!Motionwww.student.uu.se/shSvettis Sjukhusvägen 2, tel 018-14 05 09 resp 018-69 52 80Stallet Dag Hammarskjöldsv. 58, tel 018-471 69 40 resp 018-471 69 43Studentstaden iUppsala ABwww.studentstaden.seBesöksadress: Dragarbrunnsgatan 42Postadress:Box 1050, 751 40 UppsalaTelefon: 018-489 21 00Öppettider: Mån-fre 9.00 - 12.00, 13.00 – 16.00CSNwww.csn.seBesöksadress: Kungsgatan 57BPostadress:Box 1034, 751 40 UppsalaBesökstid:må-ti, to-fr 13-15 (onsdagar stängt)Telefontid: 8-16.30Telefon: 0771-27 60 00 (Telefontid: 8-16.30)Datasvar: 08-619 80 00Överklagandenämndenför högskolan www.hsv.se/onhBesöksadress: Luntmakargatan 13, StockholmPostadress:Box 7249, 103 89 StockholmTelefon 08-563 087 0014

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenInformationProgramsamordnareEnergisystem, ES: Ulla TengbladBesöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 12136Telefon: 018- 471 32 20E-post:Ulla.Tengblad@tsl.uu.seSamordnare förES-kurser vid SLU: Gertrud NordlanderBesöksadress: Inst. för skoglig marklära, SLU, rum 227Telefon 018-67 19 86E-postGertrud.Nordlander@sml.slu.seTeknisk fysik, F:Olov ÅgrenBesöksadress:ÅngströmlaboratorietTelefon: 018-471 5816E-post:Olov.Agren@Angstrom.uu.seInformationsteknologi, IT: Hans FlackBesöksadress: Polacksbacken, hus 1, rum 256Telefon: 018-471 30 16E-post:Hans.Flack@it.uu.seKemiteknik, K:Ulf JanssonBesöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 3412Telefon: 018-471 37 27E-post:Ulf.Jansson@mkem.uu.seTeknisk fysik medmaterialvetenskap, Q: Urban WiklundBesöksadress:Ångströmlaboratoriet, rumTelefon: 018-471 30 92E-post:Urban.Wiklund@Angstrom.uu.seMiljö- och vattenteknik, W: Conny LarssonBesöksadress:Geocentrum, Villav. 16, Gl312Telefon: 018- 471 71 86E-post:Conny.Larsson@met.uu.seSamordnare förW-kurser vid SLU: Ingmar MessingBesöksadress:Inst. för markvetenskap, SLUTelefon: 018-67 11 73E-post:Ingmar.Messing@mv.slu.seMolekylär bioteknik, Xoch Bioinformatik, X: Torgny PerssonBesöksadress: EBC, Norbyvägen 14/ BMC, Husarg. 3Telefon:018-471 41 40 (EBC), 018-471 46 86 (BMC)E-post:Torgny.Persson@ibg.uu.seSystem i teknik ochsamhälle, STS:Elísabet AndrésdóttirBesöksadress:Matematiska institutionenTelefon: 018 - 471 32 22E-post:Elisabet.Andresdottir@math.uu.se15

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplanUTBILDNINGSPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN180/220 POÄNG VID UPPSALA UNIVERSITETläsåret 2005/2006Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2005-05-10 attgälla fr.o.m. 2005-07-01.1. Beslut om att anordna civilingenjörsprogramEnligt beslut av konsistoriet 1992-10-19 och rektorsämbetet 1992-10-30 skallcivilingenjörsprogrammen i materialfysik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik ochteknisk fysik finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1993. Enligt beslut av konsistoriet1994-12-05 skall civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi finnas inrättat viduniversitetet fr.o.m. 1 juli 1995. Programmet i materialfysik byter namn fr.o.m. 96-07-01 tillteknisk fysik med materialvetenskap efter beslut av rektor 1995-10-27. Enligt beslut 1997-01-17skall civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material, finnas inrättatvid universitetet fr.o.m. 1 juli 1997. Enligt beslut 1999-09-27 skall civilingenjörsprogrammen ienergisystem och system i teknik och samhälle finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli2000. Enligt beslut i konsistoriet 2000-10-24 skall programmet i bioinformatik finnas inrättatfr.o.m. 1 juli 2001.Enligt beslut av rektor 2002-04-16 ändras samtliga civilingenjörsprogram inför lå 2002/2003från 180 poäng till 180/220 poäng. Alternativet 220 poäng innehåller förutom kravet förcivilingenjörsexamen även kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi somhuvudämne.. För studenter som uppfyller givna programkrav ges platsgaranti till att läsa 220poäng inklusive 60 poäng i ämnet företagsekonomi.2. Mål för civilingenjörsutbildningarna1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper ochfärdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga attsjälvständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det områdesom utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga tillinformationsutbyte på vetenskaplig nivå.För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha (från högskoleförordningen)tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning somfordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna fördet valda teknikområdet,förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö medhänsyn tagen till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende socialaförhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sittområde, självständigt kunna svara för utvecklingen eller utnyttjandet av ny teknik påinternationellt konkurrenskraftig nivå.16

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan3. Lokala mål för civilingenjörsprogrammen3.1 Allmänna lokala mål för civilingenjörsprogrammen(utöver de i högskoleförordningen fastställda)Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på:• en bred teknisk kompetens inom sitt område genom en väl avvägd sammansättning avteknik och naturvetenskap med anknytning till såväl näringsliv som aktuell forskning.• färdigheter att lösa problem med ett projektorienterat arbetssätt, samt god förmåga attsamarbeta och lösa problem i grupp• goda kunskaper och färdigheter, i användning av datorbaserade hjälpmedel, som stöd föringenjörsarbete• förmåga att inhämta facklitteratur på svenska och engelska samt god förmåga attuttrycka sig muntligt och skriftligt på svenska och engelska• förmåga att kunna applicera nya forskningsrön på tekniska problemställningar• förmåga att med teoretiska modeller kunna beskriva förlopp, bedöma tillämpbarhet ochbegränsningar samt tolka och värdera resultatUtbildningen skall ge behörighet till forskarutbildning.3.2 Mål för civilingenjörsprogrammet i energisystem (ES)Teknikområdet energisystem består av processer och system för råvarutillförsel, omvandling,distribution och användning av olika energislag.Civilingenjörsprogrammet i energisystem syftar till att utbilda civilingenjörer lämpade att arbetabåde med specifika energitekniska frågor och med energisystem ur ett helhetsperspektiv ochinom ramen för en hållbar energianvändning. De skall ha förmåga att väl kunna kommuniceramed specialister från vitt skilda kompetensområden. De skall vara tränade i att driva projekt ochdärför ha kunskaper i ledarskap och organisation. Civilingenjörerna i energisystem bör därmedvara särskilt lämpade att arbeta med energisystem under planering, uppbyggnad och vidförändring.Efter genomgången utbildning ska studenten ha förvärvat kunskaper i• grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen• energisystem• energiomvandlingsprocesser• sambanden mellan energi, miljö och samhälle både ur tekniskt ochsamhällsvetenskapligt perspektivUtöver den tekniska kompetensen skall utbildningen ge• förmåga till överblick och systemtänkande• kommunikativ förmåga• förmåga till analys• operativ förmågaUtbildningen baseras på den samlade kompetens runt energisystem som finns vidUppsala universitet och SLU.17

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan3.3 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik (F)Teknisk fysik omfattar såväl de grundläggande vetenskaperna matematik, datavetenskap ochfysik som deras tekniska tillämpningar.Syftet med civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik är att ge en bred kunskapsbas inomtekniken. Denna utgörs av• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande matematik och fysik medtillämpningar;• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning av teknisk fysik.Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på godförmåga i att• överblicka ett brett tekniskt område samt värdera och sammanknyta framsteg inomfysiken och skilda tekniska delområden;• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya fysikalisk-tekniska områden ochtillämpa nya rön för teknikens utveckling och förnyelse;• utföra tekniskt utvecklings- och forskningsarbete inom skilda fält;• med matematiska modeller beskriva fysikalisk-tekniska förlopp samt bedöma dessamodellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang;• inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka ochvärdera erhållna beräkningsresultat;• planera och välja metoder för och genomföra fysikalisk-tekniska experimentoch mätningar samt värdera erhållna resultat.3.4 Mål för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi (IT)Informationsteknologin består av metoder och tekniker för kommunikation mellan människoreller mellan människa och maskin.Vetenskapsområdet informationsteknologi omfattar teoretisk, experimentell ochingenjörsmässigt konstruerande verksamhet rörande data och information. Verksamheteninnefattar moment om hur insamling, överföring, bearbetning, lagring, presentation och tolkningverkställs med framför allt datorsystem och datorbaserade utrustningar. Sådana enheter medtillhörande programsystem utgör studieobjekt och är såväl ett konstruktionsobjekt i sig som etthjälpmedel för produkt- och tjänsteutveckling.Syftet med civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi är att ge de kunskaper ochfärdigheter som krävs för att civilingenjören efter genomgången utbildning ska kunnavidareutveckla och använda teknologi vad avser framtagning och färdigställande av storakomplexa system där datorer, kommunikation och styrning har en central roll. I dettasammanhang fokuseras på begreppet pålitlig databehandling; tillgänglighet, säkerhet,effektivitet, förutsägbarhet och tillförlitlighet.Utbildningen syftar till att ge en bred kunskapsbas inom området. Denna utgörs av• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande informationsteknologi, matematikoch tillämpningar därav;• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning inom informationsteknologi;• en god balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter.Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på godförmåga i att• överblicka ett brett område samt värdera och sammanknyta framsteg inominformationsteknologi och datorvetenskap samt dess tillämpningar;18

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya områden inom informationsteknologin ochtillämpa nya rön inom vetenskapen och tekniken och dess tillämpningar;• utföra utvecklings- och forskningsarbete inom området;• med matematiska modeller beskriva, analysera och syntetisera tekniska förlopp samtbedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang;• inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka ochvärdera erhållna resultat;• planera och välja metoder för och genomföra experiment och mätningar samt attvärdera erhållna resultat;• konstruera, realisera och utvärdera datoriserade system för tekniska tillämpningar;• kunna kommunicera med ickespecialister och producera produkter enligtspecifikationer och inom givna tidsramar;• verka inom en internationell organisation stödd av nätverk och annan infrastruktur;• kommunicera muntligt och skriftligt;• övertygande förmedla en idé och genomföra en konstruktion.3.5 Mål för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik,inriktning läkemedel och material (K)Utbildningen syftar till att utbilda civilingenjörer inom två områden: läkemedel och material.Utbildningen ska:• ge gedigna grundläggande kunskaper inom områdena kemi och kemiteknik samtmatematik.• ge en god grund i stödämnen som datavetenskap, fysik och biovetenskap.• erbjuda fördjupningskurser inom läkemedels- och materialområdet med ingenjörsmässigrelevans.• inom läkemedelsinriktningen ge en god grund för att erhålla kompetens som ”qualifiedperson” (QP)Utbildningen skall dessutom:• träna studenterna att lösa uppgifter i olika arbetsformer både individuellt och iprojektform,• vara organiserad så att den ger studenterna goda möjligheter till internationellt utbyte,• innehålla en integrerad kommunikationsträning, både i tal och skrift,• ge studenterna en gedigen träning i praktiskt laborativt arbete genom att erbjuda kursermed ett stort laborativt innehåll.Efter genomgången utbildning skall den färdiga civilingenjören kunna arbeta inom bl.a. följandeområden:• utveckling och framställning av nya läkemedel• design och syntes av nya läkemedelssubstanser• vidareutveckling, produktion, analys och kvalitetssäkring av redan existerande och nästageneration farmaceutiska produkter• utveckling, analys och tillverkning inom bioteknik-, biomaterial och medicinföretag• utveckling och framställning av material med specifika egenskaper• vidareutveckling av redan existerande materialtyper• avancerad materialanalys19

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan3.6 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap (Q)Syftet med programmet Teknisk fysik med materialvetenskap är att utbilda civilingenjörer medkompetens att tillämpa kunskaper inom materialvetenskap för att utveckla ny teknik och nyatyper av tekniska system. Programmet ger en grund inom teknisk fysik, samt kunskap omsamband mellan materials sammansättning, struktur och egenskaper.Programmet ger fördjupad kunskap inom:• Ytteknik och tunnfilmsteknologi• Karakterisering och analys av material och ytor• Avancerad mikrostrukturteknik• Funktionella ytor för olika tillämpningar.Exempel på tillämpningsområden för mikrostrukturteknik är fluidik, optik, elektronik, sensoreroch aktuatorer. En viktig del inom området är kunskap om processteknologier och materialval.Exempel på tillämpningsområden för funktionella ytor är solenergi och energilagring,datalagring och elektronik, implantat och biokompatibla komponenter, slitagemotstånd ochfriktionskontroll.Förutom att uppfylla de övergripande målen så skall denna utbildning:• Träna teknologerna att lösa uppgifter i olika arbetsformer, både individuellt och iprojektform.• Träna teknologerna i både skriftlig och muntlig presentations- ochkommunikationsteknik.• Vara organiserad så att den ger goda möjligheter till internationellt utbyte.Programmet utbildar civilingenjörer för en arbetsmarknad som inkluderar forskning ochutveckling inom både små och stora företag, samt forskning på akademisk nivå.3.7 Mål för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS)Syftet är att utbilda civilingenjörer som ska kunna skapa integrerade tekniklösningar medhänsyn till såväl tekniska som sociala, ekonomiska och kulturella faktorer.En färdigutbildad civilingenjör inom System i teknik och samhälle ska ha förmåga att:- definiera problemställningar och utforma lösningar utifrån kunskaper hur teknikutvecklas och används- förstå, analysera och modellera komplexa dynamiska förlopp i sociotekniska system- kritiskt värdera lösningar på tekniska problem- förstå hur tekniska system både styrs av och formar samhällsutvecklingen ochmänniskans villkor.Civilingenjören ska efter utbildningen ha uppnått goda färdigheter i att:- arbeta med ett gränsöverskridande systemperspektiv- kommunicera med olika grupper- presentera information i olika former- driva och delta i projekt- värdera information utifrån olika syften och sammanhang.För att uppnå dessa mål ska utbildningen, förutom de färdigheter som nämns ovan, ge följande:- grundläggande kunskaper inom relevanta problemställningar i företagsekonomi,ekonomisk historia, filosofi, kulturgeografi och teknik- och vetenskapshistoria- fördjupad kunskap inom teknik- och vetenskapsstudier med inriktning mot etthumanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne- fördjupad kunskap i systemteknik- fördjupad kunskap inom biologiska system eller informationsteknologi.20

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan3.8 Mål för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik (W)Området miljö- och vattenteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi,geovetenskap (mark, luft och vatten) samt deras miljötekniska tillämpningar i produktion ochforskning.Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik skall ge grundläggandekunskaper och färdigheter i matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi och geovetenskap. Inomfördjupnings- och miljötekniska tillämpningsämnen integreras och tillämpas grundläggandenaturvetenskapliga kunskaper.Utbildningen syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om sambandet mellan ny teknologi ocheffekter på de ekosystem som är människans livsmiljö. Ett viktigt led mot detta mål är att en del avundervisningen inriktas på kombinationer av traditionell teknikvetenskap och övriganaturvetenskapliga ämnen.3.9 Mål för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik (X)Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utvecklateknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräckligkompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp igränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modernbioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer.Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi,molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning.Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för verksamhetoch vidareutbildning inom följande områden:• Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinskatillämpningar.• Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik ochbiomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion.• Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler.• Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar igränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik.3.10 Mål för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik (X)Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik syftar till att utveckla teknisk ochvetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge kompetens för att tillämpaexisterande verktyg, att utveckla nya metoder och att formulera nya problemställningar igränsområden mellan matematik, datavetenskap och biologi.Området bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap,molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tekniska tillämpningar i forskning ochutveckling.Utbildningen skall ge grundläggande kunskaper• inom biologi, datavetenskap och matematik• om bioinformatikens problemområden (så som evolutionära processer ochfylogenianalys, genomik och expressionsanalys, proteomik och proteinstrukturer) ochderas karaktäristiska frågeställningar och metoder21

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan• om bioinformatikens tillämpningar inom bland annat medicin, diagnostik,läkemedelsutveckling, djur- och växtförädling samt bioprospekteringUtbildningen skall ge kunskaper och färdigheter i• tillämpning av datorbaserade verktyg för att analysera, modellera, representera ochvisualisera biologiska data• programvarukonstruktion och programmering• utveckling, implementering och tolkning av modeller för biologiska processer ochsystem• utveckling och implementering av algoritmer för analyser av biologiska data• konstruktion och utveckling av databassystemUtbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter, bland vilka det skallframhållas god förmåga i att• överblicka ett stort område samt värdera och sammankoppla framsteg inomdatavetenskap och matematik relevanta för biologiska problem samt kunna väljalämpligaste verktyget för en given problemställning• övertygande kunna kommunicera med specialister inom såväl biologi som datavetenskapoch matematik och att arbeta i projekt där sådana specialister ingår• kunna kommunicera med icke-specialister vad gäller bioinformatiska verktyg och system4 ExamensbestämmelserFör den som med godkänt resultat gått igenom ett civilingenjörsprogram 180 eller 220 poängutfärdar rektorsämbetet på begäran ett, eller två, examensbevis. Efter avslutad utbildningansöker studenten om examensbevis till universitetets Studerandebyrå,S:t Olofsgatan 10 B. Till ansökan ska fogas personbevis, aktuellt utdrag ur studeranderegistretsamt kopior på beslut vad gäller individuella studerandeärenden.Examenshandlingen består av en samlingsmapp med lösa blad. Det finns ett försättsblad, sidor(kursblad) med förteckning över lästa kurser, diploma supplement samt en engelsk beskrivningav det svenska utbildningssystemet. Kursbladen är tvåspråkiga.Inriktningar skrivs in i examensdokumenten för programmen i teknisk fysik (F) ochkemiteknik (K) på studentens egen begäran och om kravet för inriktningen är uppfyllt.4.1 CivilingenjörsexamenCivilingenjörsexamen (Master of Science in xx Engineering) är en teknisk yrkesexamen somuppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 180 poäng.4.1.1 Engelska översättningarFör civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet används följande översättningar:Master of Science in Energy Systems EngineeringMaster of Science in Engineering PhysicsScientific ComputingElectrical EngineeringSpace EngineeringSystems EngineeringApplied PhysicsMaster of Science in Information Technology Engineering22

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplanMaster of Science in Chemical EngineeringPharmaceutical ScienceMaterials ScienceMaster of Science in Materials EngineeringMaster of Science in Sociotechnical Systems EngineeringMaster of Science in Aquatic and Environmental EngineeringMaster of Science in Molecular Biotechnology EngineeringMaster of Science in Bioinformatics Engineering4.1.2 ExamenskriterierCivilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är upplagda för att leda tillcivilingenjörsexamen för de teknologer som med godkänt resultat fullföljt utbildningsplanen.För att på begäran erhålla examensbevis skall teknologen:• vara godkänd på alla obligatoriska kurser inom programmet• ha uppnått minst 180 poäng i enlighet med fordringarna för varje program• med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbeteVidare skall utbildningen omfatta:• kurser om minst 80 poäng inom ämnet teknik• kurser om minst 40 poäng, utöver examensarbetet, klassade på C/D-nivå 1 .De sista två kraven är viktiga att ha i åtanke för studenter som utnyttjar den möjlighet till ettfriare kursval som finns inom programmen. (Se även regler angående införande av kurs inomprogram, § 5.5 samt § 6.)4.1.3 Möjlighet att avlägga ytterligare civilingenjörsexamenTvå (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om• alla obligatoriska kurser/moment inom resp. program är genomförda• separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina4.2 Dubbelexamen från civilingenjörsprogram 180/220 poängInom ramen för civilingenjörsprogrammen 220 poäng ges även möjlighet att kunna uppfyllakravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne.Enligt examensordningen för grundläggande högskoleutbildning uppnås kandidatexamen efterfullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupadestudier på 60 poängnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten hafullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå ihuvudämnet.Rektor har 1993-07-01 utfärdat lokala föreskrifter till examensordningen för grundläggandehögskoleutbildning (dnr 1904/93). I bilagor till detta beslut definieras huvudämnen ikandidatexamen och magisterexamen samt s k biämnen. Förutom ett huvudämne skall varjekandidat- och magisterexamen innehålla minst ett biämne på lägst 20-poängsnivån.1Inom fakulteten skall används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå. Se § 5.223

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan4.2.1 Kriterier för förlängning från 180 till 220 poängSamtliga civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet har från läsåret 2002/03 en förlängdversion, 220 poäng, som innefattar ett extra år bestående av de två kurserna Företagsekonomi B(FEK B) och FEK C om vardera 20 poäng. Antagning till kurserna FEK B och FEK C görsårligen vid ordinarie kursansökningar 15 april och 15 oktober.Platsgaranti har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har minst 130 poänggodkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng (minst 10 poäng av dennafår räknas inom kravet för civilingenjörsexamen 180 poäng). Med FEK A likställs kursenFöretag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inom STS-programmet tillsammans med kursenKalkylering och redovisning 10 poäng inom FEK A.5 Innehåll och uppläggning5.1 Uppläggning, allmäntCivilingenjörsprogrammen är uppdelade i basblock med obligatoriska kurser samtfördjupningsblock där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Omfattningenav de obligatoriska kurserna varierar mellan de olika programmen. Utbildningen avslutas medett examensarbete. Förutom obligatoriska kurser finns inom studieplanerna rekommenderadestudiegångar.Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.5.2 StudieplanerStudieplanerna för de olika civilingenjörsprogrammen, version 180 poäng, presenteras i detalj ibilaga 1 - 9. Ämne anges med förkortningarna B = biologi, D = datavetenskap, F = fysik,G = geovetenskap, K = kemi, M = matematik, T = teknik, S= samhällsvetenskapligt ämne ochH= humanistiskt ämne. Vissa ämnen skrivs ut. Med nivå menas fördjupningsnivå.Inom civilingenjörsprogrammen används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå 2 .För en kurs på C-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andrahuvudämnen på tillsammans minst 40 poäng.För en kurs på D-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andrahuvudämnen på tillsammans minst 60 poäng. SLU• Obligatoriska kurser - obligatoriska inom examenskravet. I studieplanerna markeras deobligatoriska kurser som ingår i programmen genom att kursens kod skrivs med fet text.• Icke obligatoriska kurser - en icke obligatorisk kurs är ej markerad med fet text ikurskoden. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriskakurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut.Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programråds ansvarsområde.• Tillvalskurser. Inom vissa program finns ett antal kurser som erbjuds utöver denrekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut.2SLUEnligt beslut i grundutbildningsutskottet 2000-11-07.SLU tillämpar generellt en annan nivådefinition för kurser än den som här anges för civilingenjörsprogrammen. Inomprogrammet i energisystem fastställs SLUs kursplaner och deras nivåer av SLU.24

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan5.2.1 Rekommenderad studieplan för studenter som önskar ansöka om dubbel examenmed företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen:Period Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse name Points Level Subject51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomiBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomiBusiness economics C61-62 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis Work5.3 KursanmälanAnmälan till kurser kommande termin skall lämnas 15 april resp. 15 oktober årligen.Kursanmälan är nödvändig för att schemaläggning och lokalbokning skall kunna göras på bästasätt vilket gynnar både teknologer och lärare. Det är även viktigt att teknologer ges möjlighet attsöka fristående kurser och kurser inom andra program utan att begära studieuppehåll. Väljerstudenten kurser utanför programmet krävs beslut om införande av kurs i yrkesexamen. Beslutfattas av programsamordnaren.Från hösten 2001 finns ett datorbaserat anmälningssystem som hanterar samtliga kurser vidUppsala universitet, ingång via www.teknat.uu.se. Det totala kursvalet får vara högst 30 poängper termin inklusive tilläggskurser.Det finns möjlighet att söka 20 poäng kurser vid andra fakulteter som programkurser. Efteransökningstidens slut summeras alla kursansökningar utanför fakulteten och det görs enöverenskommelse med berörda institutioner. Det finns ingen platsgaranti men chansen att antassom programstudent är god. Den som inom sitt program redan har läst 20 poäng vid en annanfakultet söker kurser vid andra fakulteter som tilläggskurser (undantag för kurserna FEK A-C).Kurser i ämnet företagsekonomi (FEK A-C) räknas som icke obligatoriska programkurser.Dock gäller att studenter som väljer att läsa företagsekonomi inom sitt program inte kan utnyttjamöjligheten att med förtur läsa ytterligare 20 poäng kurser vid andra fakulteter.På Antagningsenheten diarieförs ansökningarna och sökbilder upprättas. Det finns en inbyggdbehörighetskontroll i systemet. Studenter som uppfyller förkunskapskraven genom andra vägar(t.ex. studier vid andra högskolor) skall skicka intyg på detta till antagningsenheten.Samordnarna för programmen medverkar vid behörighetskontroll samt meritvärdering för kurserdär urval måste göras.Antagningsbesked skickas ut till de sökande och svar krävs.Frågor besvaras av UTH-enheten, studievägledare, programsamordnare och fakultetskansliet(Birgitta Gelin, birgitta.gelin@uadm.uu.se eller Björn Gembert, bjorn.gembert@uadm.uu.se)9.3 Tillgodoräknande av kurser i programEnligt föreskrifter i 7 kap 12 § högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sigviss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarandekunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.25

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplanFråga om tillgodoräknande (gäller obligatoriska kurser inom program) prövas avprogramsamordnaren, på delegation från fakultetsnämnden, efter framställan av den studerande.Sådan framställan skall bifallas, om den utbildning eller de kunskaper och färdigheter som denstuderande åberopar är av en sådan natur och har en sådan omfattning att de i huvudsak svararmot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräkna.Tillgodoräknande som avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment skall anges iutbildningsbeviset.Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensammariktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning tillsenare del av tekniska yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurserinom programmen skall vara tydligt definierade.Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildningsutskottet 14 januari 2003 och finns tillgängligapå adress http://www.teknat.uu.se/guutskott/tillgodo.html9.3 Införande av kurs i programInförande av kurs inom tekniskt yrkesprogram skall göras utifrån kursens relevans förutbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen poängreducering ske inomexamenskravet även om kursen räknas som "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur etthelhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Detbetyder att kurser som inhämtats utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan fullt utmedräknas med full poäng inom examenskravet. Kurser utanför teknisk/naturvetenskapligaämnesområden (”icke-tekniska” kurser) räknas "normalt" som 50% av sitt nominella poängtalvid sammanräkning av de 180 poäng som är kravet för civilingenjörsexamen.Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs somskall ingå i examen. Kurser som införs kan inhämtas vid Uppsala universitet eller vid annanhögskola inom eller utom landet. Anmälan om införande av kurs i teknisk yrkesexamen skalllämnas till UTH-enheten. Programsamordnaren beslutar om poängvärdet av de inbytta kursernainom examenskravet. Varje anmälan behandlas individuellt.För de program där kursen Företagsekonomi, 3 poäng är obligatorisk kan denna ersättas avFöretagsekonomi A (FEK A) utan ansökan om utbyte av kurs.För kurserna FEK A gäller att studenter som avslutar sina studier med civilingenjörsexamen 180poäng får medräkna minst 10 av kursens 20 poäng inom examenskravet 180 poäng.Studenter som läser 220 poäng får inräkna kurserna FEK A-C (60 poäng) med full poäng.Kurser inom Entreprenörskolan i Uppsala får införas med full poäng inom examenskravet 180poäng för civilingenjörsexamen.5.6 Kurser som ej längre ingår i programmetLektioner och laborationer i kurser som utgått ur program erbjuds inte. Normalt ges inga extralaborationstillfällen, men examinator kan besluta att en student kan få komplettera enlaborationskurs om särskilda skäl föreligger.I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ska minst tre omprovstillfällen gesunder en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. (Enligt ”Riktlinjer för studenternasvillkor” Konsistoriet 2003-06-11)26

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan6 Programspecifika tillägg6.1 Programmet i energisystem - ESProgrammet drivs i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Institutioner vid SLU ärkursansvariga för ca hälften av programmets kurser vilket bl.a. innebär att olika betygsskaloranvänds för programkurserna. Studenterna kommer under sin utbildning att möta två olikauniversitetsmiljöer och delvis olika regler SLU .Under åk 4 ges möjlighet till specialisering genom individuellt val av kurser. Av de ickeobligatoriska kurserna i åk 4 som i namnet har tillägget teknik och system måste minst två läsasinom examenskravet.6.2 Programmet i teknisk fysik - FUnder de fyra första terminerna ges kurser gemensamma för alla studerande inom F-programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar:Beräkningsteknik (B), Elektroteknik (E), Tillämpad fysik (TF), Systemteknik (Sy) ochRymdteknik (R).”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv terminsstudier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet).Samtliga obligatoriska kurser inom en inriktningen måste läsas. Inriktning skrivs in iexamensdokumentet.6.3 Programmet i informationsteknologi - ITUnder utbildningens senare del finns möjlighet att ansöka om utbildningsprofil anpassad tillegna preferenser genom individuella val av kurser. Inom utbildningen samverkar samtidigakurser till att forma större block för vilka gemensam examination ofta anordnas.6.4 Programmet i kemiteknik - KInom åk 1-2 ges obligatoriska kurser gemensamma för alla studerande inom programmet.Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Läkemedel ellerMaterial.Inom inriktning läkemedel måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 30p programkurserinom inriktningen, varav minst 5p läkemedelskemi (motsv.). Inom inriktningen material måstede valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 30 p programkurser inom inriktningen,varav minst 5 poäng vardera av materialfysik (motsv) och materialanalys (motsv).För studenter som läser delar av fjärde året utomlands, till dubbelexamen eller t.ex. läser påentrepenörskolan skall kursval diskuteras i förväg med koordinator/programsamordnare. Iundantagsfall kan dessa studenter erhålla examen i kemiteknik utan inriktning.Beslut om detta fattas av programsamordnaren.6.5 Programmet i teknisk fysik med materialvetenskap - QInriktningen Material och konstruktion som getts i Borlänge har utgått ur programmet frånläsåret 2002/2003.”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv terminsstudier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet).SLUSe "Regelsamling för grundutbildningen vid SLU". Finns på adress:http://slukurs.slu.se/regelsamling.asp27

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan6.6 Programmet i system i teknik och samhälle - STSUnder utbildningens senare del finns möjligheter att ansöka omutbildningsprofil anpassad tillegna preferenser genom individuella val av kurser. 60 poäng humaniora/samhällsvetenskapinklusive en 10-poängsuppsats med djup och omfattning motsvarande C-nivå är obligatoriskt.6.7 Programmet i miljö- och vattenteknik - WFrån årskurs 4 erbjuds de två utbildningsprofilerna Vattenresursteknik med miljöfysik ochMiljö- och processteknik. Utbildningen sker i samarbete med SLU.6.8 Programmen i molekylär bioteknik och i bioinformatik - XDet är obligatoriskt inom båda programmen att läsa minst 15p kurser bland de valbara kurserna iårskurs 4 inom de två programmen. Kurser med motsvarande innehåll lästa vid andra lärosäten(även utomlands) kan efter prövning få ersätta kurser bland de valbara kurserna. Dettaexamenskrav gäller studenter antagna till programmen ht-02 eller senare.I programmet ingår tillvalskurserna Forskningspraktik 5 poäng, Forskningspraktik 7 poäng ochForskningspraktik 10 poäng. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får räknas inomexamenskravet på 180 poäng.7 Tentamina SLU7.1 InformationTid och plats för tentamina anslås på listor utanför UTH-enheten samt på hemsidaanwww.teknat.uu.se. Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt femtimmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vidtentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och betald terminsräkning.6.1 AnmälanAlla teknologer som skall tentera skall lämna tentamensanmälan. Anmälan sker viahttp://www.teknat.uu.se/ senast 14 dagar före tentamensdatum. Avanmälan sker via webben.Det är viktigt för planering och även utbildningarnas ekonomi att studenterna såväl anmäler sigtill de tentamina de avser att genomföra som även avanmäler sig i tillämpliga fall. De som ejanmält sig får endast tentera i mån av plats.6.1 BetygInom civilingenjörsprogrammen skall betyg sättas på varje kurs samt, när så bedömsändamålsenligt med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som betyg skall något avuttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5) användas. Om särskilda skäl föreligger kan något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd(G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan.Inom SLU används betygsskalan godkänd – icke godkänd för samtliga kurser.7.4 Inrapportering av tentamensresultatEn student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst25 dagar, dock minst 10 dagar före omprov. Provresultat ska efter avslutad rättning ochbetygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker behov av särskilt intygöver resultat ska kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. (Enligt ”Riktlinjer för studenternasvillkor” Konsistoriet 2003-06-11)Godkända laborationer och andra obligatoriska kursmoment ska rapporteras till UPPDOK såsnart som möjligt efter läsperiodens slut. Det åligger den kursansvariga institutionen attregistrera sådana moment. För kurser som består av flera delkurser sätts sammanfattningsbetyg.SLUVid SLU tillämpas särskilda tentamensregler. Se http://slukurs.slu.se/tentamensregler.asp28

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan7.5 OmtentamenFör samtliga kurser erbjuds minst tre tentamenstillfällen årligen. Kurser som ges i period 1omtenteras i januari och augusti, kurser som ges i period 2 omtenteras direkt efterpåskledigheten och i augusti, kurser som ges i period 3 omtenteras i juni och i augusti samtkurser som ges i period 4 omtenteras i augusti och januari.Student som underkänts i visst prov tre gånger skall, om studenten önskar, erbjudas antingenannan examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller somvägrats ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt prov föratt uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer förstudenternas villkor” Konsistoriet 2003-06-11)7.6 Förnyat prov för högre betyg (plussning)Genom beslut av rektor 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutetgäller endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i teknisktyrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Dettaskall framgå av aktuella kursplaner.Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gångenregistrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måstedetta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv takontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ejskall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget.Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhålletbetyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Allastudenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg.7.7 RegisterutdragMeritutdrag beställs vid receptionen, Ångströmlaboratoriet. Studenter kan även själva viaUpUnetS kontrollera sina meriter vid Uppsala universitet och via Ladok Student för kurser vidSLU.8 ExamensarbeteI utbildningsprogrammen ingår ett examensarbete 20 poäng för civilingenjörsexamen.Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier inom aktuellt civilingenjörsprogramtillämpas, breddas och fördjupas.Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. Gemensammariktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2004/2005. Gemensamkursplan används för samtliga civilingenjörsprogram (se http://dbteknat.its.uu.se).Blanketter och anvisningar för studenter finns på hemsidan www.teknat.uu.seVid examensarbete sommartid kan extra studiemedel utgå.9 PraktikTeknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, grundutbildningsutskottet, har 14 januari 2003fattat beslut om att kravet på obligatorisk praktik inom de tekniska yrkesprogrammen utgår.Från läsåret 2004/2005 upphörde möjligheten att få praktik granskad och införd i UPPDOK.10 Uppflyttning till högre årskursFör att en studerande skall få påbörja studierna i andra årskursen bör han eller hon klarat minst25 av de 40 poängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets kurser bör studenten haklarat minst 30 poäng av första årskursen och minst 25 poäng av andra årskursen.En student som inte uppfyller dessa krav erbjuds att i samråd med studievägledare lägga upp enindividuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.29

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenUtbildningsplan11 Föreskrifter om behörighetFör att antagas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggandebehörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: se www.hsv.se) samt standardbehörighetE.2.1 med undantag för kursen MaE.Kurser på program inom gymnasieskolanämne, kurs, betygMatematik: Ma D, 3 eller GFysik: Fy eller Fy B, 3 eller GKemi: Kemi A, 3 eller GSsk beh från "gamla" gymnasieskolanämne/åk/etapp (betyg 3)Matematik: 3 åk NT/etapp 4Fysik: 3 åk NT/etapp 4Kemi: 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe/etapp3,(2 åk N för betyg som är utfärdade 1985 el1986)Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaperfrån annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är ocksåuppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.12 AnståndOm särskilda skäl föreligger kan man beviljas anstånd med att påbörja sina studier. För attanstånd ska beviljas ska följande två villkor vara uppfyllda:• Studenten ska inte själv råda över skälet till anstånd.• Skälet ska ha uppstått efter ansökningstidens utgång.Särskilda regler gäller vid militärtjänstgöring. Ta alltid kontakt med studievägledningen innandu ansöker om anstånd.13 Villkor för att vinna tillträde till delar av utbildningsprogramSamtliga kurser inom civilingenjörsutbildningarna kan läsas som fristående kurs i mån av plats.För de kurser som ej finns medtagna i universitetets utbildningskatalog skall ansökan lämnas viaordinarie antagningsförfarande eller lämnas till programsamordnaren i god tid före kursstart.14 Antagning till senare del av utbildningsprogramStuderande som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning tillsenare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som ocksåtillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan inlämnas till respektive programsamordnare.Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som antas till senare del ärregistrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registrerasstudieavbrott på detta program15 Studieuppehåll /studieavbrottDen som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll elleranmäla studieavbrott till studievägledaren, för höstterminen senast 15 april och för vårterminensenast 15 oktober. Blankett finns på UTH-enheten.Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urvalenligt följande prioritering:1) Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annatomvårdnadsansvar eller militärtjänstgöring då anstånd ej beviljats).2) Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniskaområdet, inklusive praktik och forskning.3) Övriga studieuppehåll.30

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan energisystem (ES)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem,180/220 poäng, lå 2005/2006Energy Systems EngineeringProgrammeBilaga 1 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 UU Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematicsTN4063 O , SLU Introduktionskurs till energisystem, del 1 (3) A T TIntroduction to energy systems, part 11MA710 UU Endimensionell analys, del 1 (3) AB MCalculus of one variable, part 11MA721 UU Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1TD780 UU Introduktion till datoranvändning 1 AB T, DIntroduction to computers12 TN4063 SLU Introduktionskurs till energisystem, del 2 (2) 5 A TIntroduction to energy systems, part 21MA710 UU Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 2KE4009 SLU Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet ienergisystem * 5 A KGeneral Chemistry for the Energy systems engineering program13 1MA722 UU Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB MCalculus of several variables, part 11ET120 UU Vetenskapshistoria och kommunikation 3 AB idé- ochHistory of science, part 1lärdomshistoria14 BI0540 SLU Energisystem i biogeovetenskapligtperspektiv 8 A B, G GEnergy systems from a biogeoscience perspective1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB MCalculus of several variables, part 212OSLUTUU*GSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurseller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU).Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Kursen ges av kursansvarig institution vid SLUPå SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsala universitet vidansökan om examenKursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitetI anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.Vid SLU ingår kursen även i ämnet markvetenskap som vid Uppsala universitet innefattas inom ämnet G(geovetenskap).31

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan energisystem (ES)ÅRSKURS 2 / YEAR 2 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject21 1MA720 O , UU Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations1TD753 UU Programmeringsteknik I 4 AB D, TComputer programming I1SV700 UU Mekanik (3) AB F,TMechanicsTN4057 SLU Energisystem, del 1 (0.5) B T TEnergy systems, part 122 1FY720 UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 1 (4) AB F, TElectromagnetism and wave physics, part 11SV700 UU Mekanik, forts. (2) 5 AB F,TMechanicsKE4008 SLU Organisk kemi 4 A KOrganic chemistryTN4057 SLU Energisystem, del 2 (0.5) B TEnergy systems, part 223 1FY720 UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 2(2) 6Electromagnetism and wave physics, part 1AB F, T1TD754 UU Beräkningsvetenskap I 4 AB D, TScientific Computing I1ET211 UU Termodynamik och strömningslära (4) AB F,TThermo- and flow dynamics, part 1TN4057 SLU Energisystem, del 3 (0.5) B TEnergy systems, part 324 1ET211 UU Termodynamik och strömningslära, forts (2) 6 AB F,TThermo- and flow dynamics, part 2FÖ4072 SLU Företagsekonomi 3 TG A företags-Business economicsekonomiTN0105 SLU System, modell och simulering 4 A TSystems, Model and SimulationTN4057 SLU Energisystem, del 4 (0.5) 2 B TEnergy systems, part 412OUUSLUTTGSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurseller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU).Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitetKursen ges av kursansvarig institution vid SLUPå SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsalauniversitet vid ansökan om examen (se aktuella kursplaner).Kursen kan tillgodoräknas mot 1TG010, Företagsekonomi, 3 poäng eller Företagsekonomi A,20 poäng.32

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan energisystem (ES)ÅRSKURS 3 / YEAR 3 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1SV730 O , UU Energitekniker, del 1 4 C TTN4060 SLU Energy Technologies, part 11MA704 UU Fouriermetoder 3 AB MFourier metodsST0038 SLU Grundläggande matematisk statistik 3 A M MBasic mathematical statistics32 1TG141 UU Elkrets I 2 AB TElectric Circuit Theory1TV101 UU Elektrisk mätteknik 3 AB F,TElectrical measurement techniquesKE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan (2) A B,KEnvironmental impacts of energy systems1TV231 UU Reglerteknik 3 C TAutomatic control33 1SV730 UU Energitekniker, del 2 2 C TTN4060 SLU Energy Technologies, part 21TG145 UU Elkraftteknik 3 C TPower EngineeringKE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan, forts. (3) 5 A B,KEnvironmental Impacts of Energy SystemsTN4059 SLU Energi- och livscykelanalys 2 C TEnergy and Life Cycle Analysis34 1SV720 UU Kvantfysik 3 C F,TQuantum physics1SV730 UU Energitekniker, del 3 4 C TTN4060 SLU Energy Technologies, part 31TT781 UU Individ, organisation och ledarskap A 4 AB företags-Managementekonomi1TV380 UU Miljöekonomisk översiktskurs A 3 AB national-Environmental economicsekonomi1OAUUSLUMSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poängpå kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU).Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Av dessa kurser skall minst en väljas.Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitetKursen ges av kursansvarig institution vid SLUVid SLU ingår kursen i ämnena statistik och matematisk statistik som vid Uppsala universitet innefattasinom ämnet Matematik (M).33

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan energisystem (ES)ÅRSKURS 4 / YEAR 4 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT107 UU Kvantfysik fk 4 C F,TQuantum physicsTN0123 SLU Logistik (2) C TLogisticsTN4062 SLU Bioenergi- teknik och system A (3) C TBioenergy - Technology and Systems1ET202 UU Vattenkraft - teknik och system A (3) C THydroelectric power - Technology and Systems1ET204 UU Vågkraft - teknik och system A (3) C TWave power - Technology and Systems42 1ET110 UU Stora sociotekniska system 3 AB idé- ochLarge technological systems1TV370 UU Miljörätt 3 AB juridikEnvironmental lawTN0123 SLU Logistik, forts. (2) 4 C TLogisticsTN4062 SLU Bioenergi- teknik och system, forts. (2) 5 C TBioenergy - Technology and Systems1ET202 UU Vattenkraft - teknik och system, forts. (2) 5 C THydroelectric power - Technology and Systems1ET204 UU Vågkraft - teknik och system, forts. (2) 5 C TWave power - Technology and Systems1TT202 UU Hållfasthetslära alt 4 C TSolid mechanics43 TN0124 SLU Val av energisystem (3) D TSelection of energy system1ET100 UU Empirisk modellering 5 D D,TEmpirical modeling1ET201 UU Solenergi - teknik och system A (2) D F,TSolar Energy – Technology and Systems1ET200 UU Kärnkraft - teknik och system A (3) D F,TNuclear Power – Technology ans Systems1ET203 UU Vindkraft - teknik och system A (2) D TWind power - Technology and Systemslärdomshistoria44 TN0124 SLU Val av energisystemSelection of energy system(2) 5 D TFÖ4065 SLU Energihandel 3 A företags-Energy Tradeekonomi1ET201 UU Solenergi - teknik och system, forts. (3) 5 D F,TSolar Energy – Technology and Systems1ET200 UU Kärnkraft - teknik och system, forts. (2) 5 D F,TNuclear Power – Technology and System1ET203 UU Vindkraft - teknik och system, forts. (3) 5 D TWind power - Technology and Systems1UUSLUAaltSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poängpå kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU).Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitetKursen ges av kursansvarig institution vid SLUAv dessa kurser skall minst två väljasSom alternativ kan Hållfasthetslära, 3p, TN0150 på SLU läsas34

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan energisystem (ES)Tillvalskurs:Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject1ET300 V Projektarbete i energisystem 5 C TProject work in Energy SystemsEngineering1ET301 V Projektarbete i energisystem 10 C TProject work in Energy SystemsEngineeringÅRSKURS 5 / YEAR 5Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå Ämne51-52 1ET960 UU Examensarbete 20 OBL D TTE0001 SLU Degree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomiBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomiBusiness economics C61-62 Examensarbete 20 D TDegree projectVV1OBLKursen kan läsas under valfri periodKursen kan läsas under valfri periodSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poängpå kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU).Ett av examensarbetena 1ET960 eller TE0001, 20 poäng, är obligatoriskt35

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik180/220 poäng, lå 2005/2006Engineering Physics ProgrammeBilaga 2 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject11 1TT002 Teknisk fysik inledande kurs 1 V AB FIntroduction to engineering physics1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D, T1TT005Introduction to computersIntroduktionskurs i matematik 1 V AB MIntroduction to mathematics1MA721 Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB MCalculus of one variable, part 112 1MA710 Endimensionell analys, del 2 * (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 21MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1TG010 Företagsekonomi 3 FEK AB fekBusiness economics13 1MA520 Flerdimensionell analys 6 AB MCalculus of several variables1TF700 Mekanik I 5 AB F, TMechanics I14 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations1TT046 Elektromagnetism 5 AB F,TElectromagnetism1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,TComputer programming I1TG120 Fysik för poeter 3 V AB FPhysics for Poets_____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.1Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när kursenspoäng kan inrapporteras i UPPDOKFEK,Studenter som avser läsa kursen Företagsekonomi A, 20 poäng (kan sökas som programkurs) fårtillgodoräkna 10 poäng inom examenskravet och detta ersätter då i sin helhet kursen 1TG010.VTillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet* I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.36

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1MA705 Transformmetoder 5 AB MTransform methods1TT044 Elektronik 4 AB F,TElectronics1TT915 Presentationsteknik: Rapport på svenska 1 AB H, TPresentation techniques: Report in Swedish1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 V, * AB TPractical prototype manufacturing22 1TT915 Presentationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,TPresentation techniques: Oral presentation1TT915 Presentationsteknik: Rapport på engelska 2 AB H, TPresentation techniques: Report in English1TF706 Analytisk mekanik 5 C F, TAnalytical mechanics1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D, TComputing science I23 1TT045 Vågrörelselära 5 C F, TWave physics1MS707 Sannolikhetslära och statistik 5 2005 AB MProbability and statistics24 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D, TComputing science II1TT306 Kvantfysik 5 C F, TQuantum mechanics_____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.2005VDelkurserna Statistik teori och metodik 2p samt Sannolikhetslära 3p ersätts fr.o.m. läsåret 2005/2006 av 5pkursen”Sannolikhetsteori och statistik”. Termodynamik ges fr.o.m. läsåret 2006/2007 i åk 3Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet* Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs. Observera attkursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen ges företräde för MItill period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program skerefter uppnådda poäng. Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs.Observera att kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen gesföreträde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inomprogram sker efter uppnådda poäng.37

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)Från åk 3 väljs inriktning:Beräkningsteknik (B)Den beräkningstekniska inriktningen syftar till att ge teknologerna goda kunskaper idatorberäkningar, simuleringar och andra kvantitativa metoder, något som hela tidenökar i betydelse i teknik och vetenskap. I grenen ingår kurser i beräkningsmetoder,avancerade datorsystem och matematiska modeller för olika tillämpningar.Det finns olika "spår" att välja på: Beräkning med inriktning mot datavetenskap(betoning på metoder och verktyg) och beräkning med inriktning mot fysik (flera kurseri klassisk och/eller modern fysik). Det finns också ett matematiskt spår som kanförstärkas ytterligare genom att välja in högre matematikkurser. Valmöjligheterna finnsmarkerade i kurstablåerna. I period 44 ingår en 10-poängs projektkurs i Tekniskvetenskapligadatorberäkningar där kunskaper från tidigare kurser kombineras.Arbetsmarknaden för civilingenjörer från B är stor, varierad och internationell.Inriktningen är även en bra grund för forskarutbildning.Systemteknik (Sy)Inom systemtekniken studeras metoder för att konstruera och analysera komplexa tekniskasystem, som t.ex. datorbaserade styrsystem, kommunikationssystem, lärande system ochmultimediasystem. De flesta tekniska system implementeras i datorer. Kunskaper omdatorsystem och programmering är därför viktiga. De metoder som används är baseradepå tillämpad matematik och ett centralt inslag är konstruktion och användning avmatematiska modeller för signaler och system.Målsättningen med systeminriktningen är att utbilda högkvalificerade systemtekniker somska kunna leda den fortsatta utvecklingen av högpresterande tekniska system inom vittskilda områden. Inriktningen ger därför goda kunskaper i signal- och systemteknik,datorteknik och programmering; kunskaper som utgör en utmärkt bas för forskarstudierinom reglerteknik, signalbehandling, systemanalys och datorteknik.Utbildningen är uppdelad i de tre områdena reglerteknik, signal- och systemteknik ochdatorteknik. Fjärde året finns möjlighet att välja mellan två spår, ett som betonar signalochsystemtekniken och ett som fokuserar på datorteknik.Elektroteknik (E)Den elektrotekniska inriktningen är för teknologer som i sin kommande yrkesroll vill ägnasig åt elektronik eller trådlös kommunikation och signalbehandling. För att möta deökande kraven på kompetens och specialisering inom området har kursutbudet i tredje ochfjärde årskursen utformats med tanke på att antingen ge fördjupade kunskaper mottelekommunikations- eller mot elektronik och mätteknikområdet.Till kurser som kan anses speciellt viktiga för elektronikområdet hör "Halvledarteknologi","Mikrostrukturteknik", "Analog elektronik", "Analog- och digital VLSI-konstruktion","Sensorer", "Mätsystem" samt "Digital design med HDL-verktyg" . Exempel på kursermed en tydlig telekommunikationsprofilering är "Modulation, demodulation ochkodning", "Antennteori", "Optisk kommunikation", "Datakommunikation" och de trekurserna i mikrovågsteknik.Gemensamma kurser för båda profileringarna är bl.a. "Mönsterigenkänning" och"Neuronnät och lärande system" som ger en bred syn på analys av signaler och data.38

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)Rymdteknik (R)Uppsala har landets största forskningsbas inom rymdteknik. Studenter som väljer dennainriktning kommer att kombinera naturvetenskaplig kompetens med sitt tekniskakunnande inom elektronik, signalbehandling och reglerteknik. Exempel på områden somkan behandlas är ozonhålsproblematiken, rymdväder, satellitkommunikation,geografiska informationssystem och plasmafysik.Rymdteknik och rymdforskning är ett snabbt expanderande område både inomnäringslivet (satellitkommunikation, fjärranalys, satellitnavigering m.m.) och inom ickekommersiellrymd- och miljöforskning (jonosfär- och magnetosfärfysik, rymdväder,ozonproblematik m.m.), och förväntas få en allt större betydelse i framtiden.Verksamhet med anknytning till rymdteknik/rymdforskning är idag relativt omfattandeinom landet, både inom kommersiell industri och inom statlig verksamhet.Rymdteknikgrenen erbjuder kurser både inom rymdteknik och rymdfysikområdet. Efterinledande kurser i rymdfysik och astronomi i tredje årskursen, studeras bl. a. celestmekanik, elektronik i rymden, mikrosatellitteknik, plasmafysik och atmosfärsfysik medklimatologi i fjärde årskursen. Grenen avslutas med en projektkurs där kunskaper fråntidigare kurser kombineras. Inriktningen har en allmänteknisk bredd (grundläggandefysik, elektromagnetism, elektronik, signalbehandling m.m.) som gör denna utbildninganvändbar även utanför den rena rymdtekniska arbetsmarknaden.Tillämpad fysik (T)Tillämpade fysikers genuina experimentella och teoretiska modelleringsförmåga äranvändbar för både universitet och näringsliv. Modeller från den teoretiska fysiken harfått accentuerad betydelse genom tillämpningar i nya områden som bioteknik ochfinansmatematik, och moderna fysikaliska mätmetoder sprids till allt fler branscher.Profileringar erbjuds mot experimentell modern fysik, teoretisk fysik och energiteknik.Kurser i management och projektteknik breddar kompetensen.Ett obligatoriskt fysikblock omfattar kristallina material, kvantmekanik för bundnatillstånd, kärn- och partikelfysik samt statistisk mekanik. Fördjupningskurser i klassiskoch modern fysik, energifysik m.m. är valfria. Den matematiska formuleringen iklassisk fysik (bl.a. elektromagnetism, relativitetsteori, kaosteori samt kontinuerligamedier) har vitt skilda tillämpningar. Bland teorikurser i modern fysik kan nämnas"Kvantmekanik fk", ”Fasta tillståndets fysik II", Beräkningskemi" samt "Gravitation ochkosmologi".Sofistikerad utrustning som acceleratorer, detektorer och spektroskopisk utrustningutnyttjas för att ge en allsidig experimentell träning. I profileringen mot experimentellfysik ingår kurserna "Elkraftteknik", "Reglerteknik", "Kärnfysik", "Medicinsk teknikoch strålningsbiologi", "Ytanalys", "Elementarpartikelfysik", "Halvledarteknologi" samt”Mikrostrukturteknik”.39

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 3B- beräkningsteknik /YEAR 3B, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F, TMathematical methods of physics1MA707 Komplex analys 3 C MComplex analysis1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,TComputerized pattern recognition1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,TThermodynamics32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB TEnvironmental technology1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 Kf C F,TQuantum mechanics1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C DComputer programming II1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D, TSimulation and operations research33 1TT402 Programmering av parallelldatorer 4 C D, TProgramming of parallel computers1TT392 Funktionalanalys (3B, 4Sy) 4 D M, TFunctional analysis1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 A, D C D, TComputer architecture1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) A, F C F, TElectromagnetic field theory34 1TT411 Finita elementmetoder 4 C D, TFinite elements methods1TT341 Datoriserad bildanalys (3BSy)Digital image analysis3 A 1 , D C D, T1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT)Electromagnetic field theory(2) 5 A 1 , F C F, T1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 A 2 , D C D, TOperating systems1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 A 2 , F C F, TContinuum mechanics__________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.2006KfA1,2Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.Som alternativ till Kvantmekanik 4p kan studenter läsa kursen Kvantfysik fk 4p som schemaläggs på 3ESyAlternativkurser. Kurser märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat.D,F,M Kurserna passar för studenter som inom beräkningstekniska inriktningen vill ha en profilering motdatavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M)40

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 4B- beräkningsteknik /YEAR 4B, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT462 Partiella differentialekvationer 4 M D MPartial differential equations1TT475 Optimeringsmetoder (4BSy) 4 A 1 , M C D, TOptimization1TT821 Datakommunikation (4BSy) 3 A 1 , T C D, TComputer network1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A 2 C D, TAutomatic control1TT705 Dynamiska system och kaos (4BT) 4 A 2 , F D F, TDynamical systems and chaos42 1TT430 Analys av numeriska metoder 5 D D, TAnalysis of numerical methods1DL105 Informationsutvinning 4 D D D, T1TT452DataminingFluidmekanik (4BRT) 4 A 1 ,F D F,TFluid mechanics1TT395 Transformer för beräkningar 4 A 1 , M D MTransforms in computing1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A 2 D D, TControl design1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 A 2 , F C TSolid mechanics43 1TT477 Högprestandaberäkningar ochprogrammering I 4 D C D, THigh performance computing and programming1TT725 Beräkningskemi 4 F C F, K, TComputational chemistry1TT465 Variationsmetoder inom teknik och fysik (4BT)Variational methods in engineering and physics4 F D F, T44 1TT470 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar 10 D D,TScientific computing, advanced course_____________________________Α 1,2D,F,MAlternativkurser. Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schematKurserna passar för studenter som inom inriktningen beräkningsteknik önskar få en profilering motdatavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M)41

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 3E- elektroteknik / YEAR 3E, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F,TMathematical methods of physics1MA707 Komplex analys 3 C MComplex analysis1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,TComputerized pattern recognition1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,TThermodynamics32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB TEnvironmental technology1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,TQuantum physics, advanced course1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,TSimulation and operations research1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 C TDigital electronics33 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C TSignals and systems1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,TComputer architecture1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) A C F, TElectromagnetic field theory1TG030 Halvledarteknologi (3E, 4T) 4 A, E C TSemiconductor technology34 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C TSignal processing1TT350 Analog elektronik (3ERSy)Analog electronics3 E C T1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 A C F, TElectromagnetic field theory1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A, E C TMicro structure technology_____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.2006KfAEKursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.För studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursenKvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRTAlternativkurser, för heltidsstudier läses minst 15p av dessa kurser. Notera att hela kursblocket är utbytbart.Passar studenter som vill ha profilering mot elektronik.42

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 4E- elektroteknik / YEAR 4E, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 C D, TAutomatic control1TT972 Mikrovågsteknik I (4ER) 3 T C TMicrowave engineeringI1TT826 Digital VLSI-konstruktion 3 A, E C TDigital VLSI design1TT526 Mätsystem (4ESy) 3 A, E C TMeasurement systems42 1TT815 Neuronnät och lärande system (4ESy) 3 D D,TNeural networks and learning systems1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F;TElectromagnetic compatibility (EMC)1TT828 Digital design med HDL-verktyg 5 P, E C TDigital design with HDL tools1TT973 Mikrovågsteknik II (4ER) 3 A , T C TMicrowave engineering II1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A D D, TControl design43 1TT827 Analog VLSI-konstruktion 3 E C TAnalog VLSI design1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 T D D,TDigital communication I: Modulation and coding1TT571 Optoelektronik 3 C TOptical electronics1TT356 Antennteori (4ER) 5 A, T D TAntenna engineering1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 A, E D F, TSensors and actuators44 1TT576 Optisk kommunikationOptical communication3 T D T1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa system 4 T D D,TDigital communication II: Wireless systems1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling (4ESy) 5 D D,TAdaptive signal processing project1TT974 Mikrovågssystem 3 T C TMicrowave systems_____________________________ΑE,TPAlternativkurser. Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schematKursen passar studenter som vill ha en profilering mot elektronik (E) eller telekommunikation (T)En stor del av kursen utgörs av ett projekt.43

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 3Sy- systemteknik / YEAR 3Sy, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1MA707 Komplex analys 3 C MComplex analysis1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,TComputerized pattern recognition1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 C D,TAutomatic control1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,TThermodynamics32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB TEnvironmental technology1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,TQuantum physics, advanced course1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,TSimulation and operations research1TT250 Digitalteknik (ERSy) 3 C TDigital electronics33 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C TSignals and systems1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C DComputer programming II1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,TComputer architecture34 1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C TAnalog electronics1TT341 Datoriserad bildanalys 3 V C D,TDigital image analysis1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 C D,TOperating systems1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C TSignal processing_____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.2006Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.KfFör studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursenKvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRTVTillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet44

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 4Sy- systemteknik / YEAR 4Sy, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT606 Spektralanalys 4 C D, TSpectral analysis1TT475 Optimeringsmetoder (4BSy) 4 A C D,TOptimization1TT821 Datakommunikation (4BSy) 3 A, T C D,TComputer network1TT526 Mätsystem (4ESy) 3 C TMeasurement systems42 1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 D D, TControl design1TT815 Neuronnät och lärande system (4ESy) 3 D D,TNeural networks and learning systems1TT842 Realtidsprogrammering 3 Α, D C D, TReal time programming1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 Α C F, TElectromagnetic Compatibility (EMC)43 1TT875 Systemidentifiering 4 D D, TSystem identification1TT835 Distribuerade system 3 D D D, TDistributed systems1TT901 Inbyggda styrsystem (4) D D, TEmbedded control systems1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 T D D,TDigital communication I: Modulation and coding44 1TT901 Inbyggda styrsystem (4) 8 D D, TEmbedded control systems1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa systemDigital communication II: Wireless systems4 T D D,T1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling (4ESy) 5 D D, TAdaptive signal processing project___________________________ΑDTAlternativkurserKursen passar studenter som vill ha en profilering mot systemteknik, datavetenskapKursen passar studenter som vill ha en profilering mot telekommunikation45

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 3R-rymdteknik / YEAR 3R 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F,TMathematical methods of physics1MA707 Komplex analys 3 C MComplex analysis1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,TThermodynamics1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 C F, TSpecial relativity theory32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB TEnvironmental technology1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F, TQuantum mechanics1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 A C F,TStatistical physics1TT337 Astronomisk översikt 4 C FPrinciples of astronomy1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 A C TDigital electronics33 1TT335 Rymdfysik I 3 C FSpace Physics I1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C TSignals and systems1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) C F, TElectromagnetic field theory1TT531 Celest mekanik 4 A C FCelestial mechanics34 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 C F, TElectromagnetic field theory1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C TAnalog electronics1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 A C TSignal processing1TT106 Kärn- och partikelfysik (3RT) 4 A C F, TNuclear and particle physics__________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.A2006Alternativkurser, för heltidsstudier läses minst 8p av dessa kurser. Kurser märkta A kan, om nödvändigt,läggas mot varandra i schemat.Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.46

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 4R-rymdteknik / YEAR 4R, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT972 Mikrovågsteknik I (4ER) 3 C TMicrowave engineering1TT336 GPS och rymdgeodesi 3 C F,G,TGPS and space geodecy1TT536 Planetsystemets fysik 4 A C FPhysics of the planetary system1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A C D, TAutomatic control42 1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F, TElectromagnetic compatibility (EMC)1TT532 Elektronik i rymden 4 D TElectronics in Space1TT973 Mikrovågsteknik II (4ER) 3 T C TMicrowave engineeringII1TT452 Fluidmekanik (4BRT) 4 A D F, TFluid mechanics1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A D D,TControl design43 1TT581 Plasmafysik (4RT) 4 A D F, TPlasma physics1TT533 Mikrosatellitteknik 5 D TMicrosatellite technology1TT356 Antennteori (4ER) 5 D TAntenna engineering1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 A D D,TDigital communication I: Modulation and coding44 1TT535 Atmosfärsfysik med klimatologi 5 C FAtmospheric physics with climatology1TT534 Rymdfysik II 3 A D F, TSpace Physics II1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa system 4 A D D,TDigital communication II: Wireless systems1TT537 Rymdprojekt 5 D F, TSpace mission design project__________________________AKuser märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat.47

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 3T- tillämpad fysik / YEAR 3T, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F, TMathematical methods of physics1MA707 Komplex analys 3 C MComplex analysis1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,TThermodynamics1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 C F, TSpecial relativity theory32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB TEnvironmental technology1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F, TQuantum mechanics1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D, TSimulation and operations research1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 C F, TStatistical physics33 1TG145 Elkraftteknik 3 ES C F, TPower engineering1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) C F, TElectromagnetic field theory1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F, TSolid state physics I34 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 C F, TElectromagnetic field theory1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 C F, TContinuum mechanics1TT106 Kärn- och partikelfysik (3BT) 4 C F, TNuclear and particle physics_____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.2006Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.ESSamläsning med ES-programmet. Vissa schemakrockar kan förekomma.AAlternativkurser48

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 4T- tillämpad fysik / YEAR 4T, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TT173 Kvantmekanik, fk 5 D FQuantum mechanics, advanced course1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A 1 C D, TAutomatic control1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 A 1 C T1TT705Solid state physics IIDynamiska system och kaos (4BT) 4 A 2 D F, TDynamical systems and chaos1TM332 Ytanalys 3 Q, A 2 C TSolid Surface analysis42 1TT452 Fluidmekanik (4BRT) 4 D F,TFluid mechanics1TT721 Klassisk elektrodynamik 5 A 1 D F,TClassical electrodynamics1TT746 Medicinsk teknik och strålningsbiologi 4 A 1 C FMedical techniques and radiobiology1TT732 Kärnfysik 4 A 2 D FNuclear physics1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 A 2 C TSolid mechanics43 1TT735 Energifysik 4 D F,T1TT737Energy physicsFörbränningsfysik 4 A 1 C F,T1TT465Combustion physicsVariationsmetoder inom teknik och fysik (4BT) 4 A 1 D F,T1TT581Variational methods in engineering and physicsPlasmafysik (4RT) 4 A 2 D F,T1TG030Plasma physicsHalvledarteknologi (3E, 4T)Semiconductor technology4 A 2 C T1SV017 Relativistisk kvantmekanik 5 NV D FRelativistic quantum mechanics44 1TT736 Energifysik II 4 D F,TEnergy physics II1TT781 Individ, organisation och ledarskap 4 A fekManagement1TT786 Gravitation och kosmologi 4 A D FGravitation and cosmology1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A C TMicrostructure technology1TT772 Elementarpartikelfysik 4 A D FElementary particle physicsΑKurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat.Q, NV Kursen ges och schemaläggs på Q- respektive naturvetarprogrammet49

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik (F)ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Point s Level Subject51-52 1TT960 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis WorkAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 Fek A B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 Fek B C fekBusiness economics C61-62 1TT960 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis Work____________________________Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk.För att få civilingenjörsexamen i teknisk fysik krävs att 180 p i utbildningsplanen för inriktningen, inklusive deobligatoriska kurserna, är fullgjorda.Fek A(B) För att ha platsgaranti på denna kurs måste studenten ha klarat 130p inom sitt civilingenjörsprogram.Företagsekonomi A (B) krävs som förkunskap.50

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)Studieplan för civilingenjörsprogrammet iinformationsteknologi, 180/220 poäng, lå 2005/2006Information Technology Engineering ProgrammeBilaga 3 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1/YEAR 1, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject11 1MA730 o Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1IT011 Informationsteknologi 4 AB D, TInformation Technology1MA721 Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1IT021 Programkonstruktion I, del 1 2 AB D, TProgram Design, part 112 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB MCalculus of one variable, part 11IT031 Kommunikation i samhälle och arbetsliv 3 A informationsvetCommunication in society and the workplace1IT021 Programkonstruktion I, del 2 (4) 6 AB D, TProgram Design I13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 21IT022 Programkonstruktion II, del 1 (1) AB D, TProgram Design II1IT062 Människa-datorinteraktion 3 AB DHuman-Computer Interaction1IT044 Elektronik och elkretsteori 3 AB TElectronics and Electric Circuit Theory14 1MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1IT022 Programkonstruktion II, del 2 (4) 5 AB D, TProgram Design II, part 21IT043 Digital elektronik 3 AB TDigital electronics1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.o Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.51

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)ÅRSKURS 2, civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1MA702 o Diskret matematik; Automatateorioch formella språk 3 AB D,MAutomata Theory and Formal Languages1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB MCalculus of several variables1TG010 Företagsekonomi 3 A fekBusiness economics22 1IT050 Datorsystem I; datorarkitektur 4 AB D,TComputer systems; computer architecture1MA702 Diskret matematik; Algebraiska strukturer 4 AB D,MDiscrete mathematics1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB MCalculus of several variables23 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D1MA720Scientific Computing IOrdinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations1IT050 Datorsystem I; operativsystem och kompilatorer 4 AB D,TComputer systems; operating systems andcompilers24 1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 4 AB MProbability theory and statistics1IT050 Datorsystem I; projekt 2 AB D,TComputer systems; project1IT250 Inbyggda system 4 AB TEmbedded systems1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.oKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.52

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)ÅRSKURS 3 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1IT070 o Datorsystem II; datakommunikation 3 C D, TComputer Systems II; Computer Networks1IT080 Matematik för signalbehandling 7 C M, TMathematics for signal processing32 1IT070 Datorsystem II; realtids- och distribueradesystem 3 C D, TComputer Systems II; real time and distributedsystems2AD510 Objektorienterad programmering 5 DV C DObject-Oriented Programming1TT261 Signaler och system 3 C TSignals and Systems1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,TSimulation and operations research33 3 1IT070 Datorsystem II; projekt 3 D D, TComputer Systems II, project1TT282 Signalbehandling 4 C TSignal processingProgrammet är planerat så att de studerande efter individuella kursval omfattande20 poäng i årskurs 3 (period 33-34) och 4 (period 41-42) ges möjlighet att profilera sig inomnågot av områdena Data- och Telekommunikation, Datorsystemutveckling, Högpresterandedatorsystem och Människa-datorinteraktion, Ett annat alternativ är att avsluta utbildningen viaEntreprenörskolan i Uppsala.Observera att det kan förekomma inbördes krav på förkunskaper till kurserna; se kursplanerna.Vissa kurser ges genom samläsning med andra program och kan därför erbjudas flera gångerårligen vilket ger ökat planeringsutrymme för enskilda studenter.1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.oKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.DVSamläsning med DVP. Betygsskala VG, G och U används på kursen.3Genom individuella val av kurser inom period 33 och 34 kan olika profileringar åstadkommas.53

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)Data- och TelekommunikationTele- och datakommunikation utgör en central del av informationstekniken. Målsättningen är attvi obehindrat skall kunna kommunicera med varandra och söka och bearbeta information var viän befinner oss. För att nå detta mål krävs pålitliga och enkla system, till låg kostnad föranvändaren, vilket ställer stora krav på kunskaper och insikter hos systemkonstruktörerna.Profilen syftar till att ge grundläggande kunskaper om metoder för att konstruera och analyserasystem för bl.a. höghastighetskommunikation.I tabellen nedan är kurserna märkta DT.Datorsystemutveckling.Profilen syftar till att fördjupa kunskaper och färdigheter vad avser distribuerade eller inbäddade(eng. embedded) system, där aspekter som tillförlitlighet, säkerhet, effektivitet, parallellism,modularitet och feltolerans är centrala. Kurserna är nära kopplade till forskningsprojekt sombedrivs inom ramen ´embedded systems´.I tabellen nedan är kurserna märkta DS.Högpresterande datorsystemProfilen syftar till att ge unika kunskaper i användning, programmering och utvecklingsarbete avhögprestandadatorer. Tillämpningar hämtas från signalbehandling och bildanalys och kopplingargörs till de kurser där högprestanda-kommunikation studeras.Kurser i datorgrafik för visualisering och animering passar bra in i profilen. Observera attsamma kurser ges under flera läsperioder, vilket innebär att det finns alternativa personligauppläggningar. Tillfälle till fördjupning och tillämpning av kunskaperna ges i projektkursen i åk4 och i examensarbetet.I tabellen nedan är kurserna märkta HD.Människa-datorinteraktionDe flesta tekniska system ska samverka med människor. Kraven på utformningen avgränssnitten mellan tekniska system och människor kommer i framtiden att bli allt större, t exinom processtyrning och annat datorstött arbete. Effektivitet, säkerhet, användbarhet ocharbetsmiljö beror starkt av hur konstruktörerna kan förstå problemen samt utforma och anpassade tekniska systemen till människors och arbetssituationers krav. Som utexamineradcivilingenjör som har läst människa-datorinteraktion är du väl rustad för att angripa sådanaproblem.I tabellen nedan är kurserna märkta MD.Entreprenörskolan i Uppsalaär en ettårig utbildning (40 poäng) som vänder sig till sista årets studenter vid de långa tekniskaoch naturvetenskapliga utbildningsprogrammen vid Uppsala universitet och SLU. Målet medutbildningen är att förbereda deltagarna för utvecklingsuppgifter inom såväl småentreprenörsledda företag som inom större företags produkt- och affärsutvecklande enheter.Studenter kan tillgodoräkna projektarbetet inom Entreprenörskolan som examensarbete inomcivilingenjörsprogrammen.54

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject33 (43) 1IT150 Introduktionskurs i språkteknologi för ITP 5 AB lingvistikIntroduction to language engineering for ITP1IT110 Konstruktion av användargränssnitt MD 3 C D, TUser Interface Design1DT659 Kryptologi DV1 (ges inom DVP) DS 5 C D, TCryptology1TT851 Digital kommunikation I: Modulation ochkodning DT 4 D D,TDigital communication I: Modulation and coding1TT402 Programmering av parallelldatorer I HD 4 C D, TProgramming of parallel computers I33-34 1IT060 IT- och vetenskapshistoria 2 AB idé- ochHistory of Science and ITlärdomshistoria34 (44) 1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling 5 C TAdaptive signal processing project1TD755 Beräkningsvetenskap II HD , även period 41, 42Scientific Computing II4 C D, T1IT131 Datakommunikation II DS, DT 4 C D, TAdvanced Computer Networks1TT341 Datoriserad bildanalys HD 3 C D, TComputer assisted image analysis1IT140 Informations- och kodningsteori DS, DT 4 C MInformation- and Coding Theory1MD123 DV Kognitiv psykologi MD 5 AB D,Cognitive Psychology1MD100 Medicinsk informatik MD 3 C D, TMedical informatics1DL116 Databasteknik 5 B DData Base Design1MD222 Konstruktion av användargränssnitt II 3 D DUser Interfase Design IIpsykologi1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.DVGes i samläsning med DVP55

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)ÅRSKURS 4 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1IT160 IT i samhället (5) C D, S, TIT and society1TT491 Reglerteknik 4 C D, TAutomatic control1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning DT 3 C D, TComputerized pattern recognition1IT210 Interaktiva grafiska system MD 5 D DInteractive graphical systems1DT658 Säkra datorsystem DS 5 C D, TSecure computer systems1DT648 Programmeringsteori DS 5 C DProgramming theory42 1IT160 IT i samhället (5)10 D D, SIT and society1TT492 Reglerteknisk design 4 D D, TControl design1IT240 Användarcentrerad systemdesign MD 5 C D, TUser Centred Systems Design1IT132 Datakommunikation III DS, DT 5 D D, TAdv anced Computer Networks, second course1TT180 Datorgrafik I 4 C D,TComputer graphics1IT190 Datorarkitektur IT DS 3 D D, TComputer architecture IT43 (33) 1IT211 Avancerad datorgrafik och visualisering 4 D D,TAdvanced computer graphics and1MD101 Operatörer och användargränssnitt vidprocesstyrning MD 4 C D, THuman operators and user interface designin process control43-44 1IT170 Projekt IT 20 D TProject IT44 1TT470 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar HD 10 D D,TScientific Computing, advanced course1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.56

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan informationsteknologi (IT)ÅRSKURS 5 / YEAR 5 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiPeriod Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject51-52 1IT960 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1IT960 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis Work57

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik,180/220 poäng, läsåret 2005/06Chemical Engineering ProgrammeBilaga 4 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1/YEAR 1, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1MA721 O Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1KE714 Kemi grundkurs 6 AB KChemistry, Basic course1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D, TIntroduction to computers12 1KE715 Oorganisk kemi * 8 AB KInorganic Chemistry1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB MCalculus of one variable, part I13 1KE744 Organisk kemi (del 1) (4) AB KOrganic Chemistry1TD753 Programmeringsteknik I, del 1 (2) AB D,TComputer programming I, part 11MA710 Endimensionell analys, del 2 (3)6 AB MCalculus of one variable, part II14 1KE744 Organisk kemi (del 2) (4)8 AB KOrganic Chemistry1MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1TD753 Programmeringsteknik I, del 2 (2) 4 AB D,TComputer programming I, part 21TK072 Teknisk orientering: läkemedel och material 1 AB TTechnology in society: pharmaceuticals and materials12O*Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs ellerdelkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,farmaceutiska ämnen skrivs ut, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.58

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)ÅRSKURS 2 / YEAR 2 civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1KE746 O Biokemi 5 AB KBiochemistry1MS701 Matematisk statistik 3 AB MMathematical statistics1MA520 Flerdimensionell analys del 1 (3) AB MCalculus of several variables22 1MA520 Flerdimensionell analys del 2 (3)6 AB MCalculus of several variables1KE747 Analytisk kemi 4 AB KAnalytical chemistry1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations23 1KE748 Fysikalisk kemi 5 AB KPhysical chemistry, part 11TK016 Mekanik K 5 AB F, TMechanics K24 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D, TScientific Computing I1MB201 Termodynamik 3 AB F KThermodynamics1MA704 Fouriermetoder 3 AB MFourier methodes1OSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs ellerdelkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemetKurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.59

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)ÅRSKURS 3/YEAR 3, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06(inriktning material= M, inriktning läkemedel=L)Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1KE721 O Fasta tillståndets kemi (M,L) 4 C K,TSolid state chemistry1TK056 OL Molekylär cellbiologi (L) 4 AB BMolecular Cell Biology1FY721 Elektromagnetism 4 AB F, TElectromagnetism1TG010 Företagsekonomi 3 AB fekBusiness economics1KE722 Kemometri (M,L) (2) C K,TChemometrics32 1KE722 Kemometri (M,L) (1) 3 C K,TChemometrics1KE723 Materialkemi (M) 4 C K, TMaterials chemistry1TK057 Fysiologi (L) 4 AB farmaceutiskPhysiologybiovetenskap1KI344 Kemisk apparatteknik (M,L) 4 AB K,TChemical engineering33 1KE751 Kvantmekanik och spektroskopi, del 1 (M,L) (5) C F,K,TQuantum mechanics and spectroscopy, part I1KE749 Keramkemi (M) 4 C K,TCeramic chemistry1TK073Toxikologisk riskbedömning ochsäkerhetsvädering (M) (1) AB TToxicologic risk assessment and safety evaluation1TK059 Galenisk farmaci (L) 5 AB TPharmaceutics farmacifarmaci34 1KE751 Kvantmekanik och spektroskopi, del 2 (M,L) (3)8 C F,K,TQuantum mechanics and spectroscopy, part II1TK012 Polymerer (M, L) 3 C K,TPolymers1KE725 Elektrokemi (M) 4 C K,TElectrochemistry1TK073Toxikologisk riskbedömning ochsäkerhetsvädering (M) (1) 2 AB TToxicologic risk assessment and safety evaluation1TK058 Farmakologi (L) 5 AB farmaci,Pharmacologyfarm biovetOOLKurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Kursen är obligatorisk inom inriktning läkemedel60

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06inriktning materialPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TK040 O Materialfysik 7 D FTMaterials physics1TM541 Mikrostrukturteknik 3 C TMicro structural technology1KE735 Teknisk orientering: presentations- och 1 AB TkommunikationsteknikTechnology in society: presentation andcommunication42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D KTSurface science and thin film technology1KE742 Makromolekylär kemi 5 D KTMacromolecular chemistry1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 1 D TMicro structure technology II1TM322 Magnetiska material 3 1 D F TMagnetic materials43 1KE745 Biomaterial 5 C KTBiomaterials1KE737 Materialanalys 5 C KTAnalytical techniques in materials science1TM291 Optiska material 3 1 D FTOptical material1TG150 TribomaterialTribomaterials3 1 D T44 1KE232 Oorganisk materialsyntes 5 C KTSynthesis of Inorganic Chemistry1KE750 Industrianknutet materialprojekt 3 D KTProject work with industrial relevance1TM543 Teoretisk materialmodellering 3 D KTTheoretical Material ModellingO1Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Kursen schemaläggs på Q-programmet vissa schemakrockar kan förekomma för K-studenter61

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 2005/06inriktning läkemedelPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TK055 Farmakokinetik 5 C farmaci, TPharmacokinetics1KE739 Organisk kemiska tekniker 5 C K TTechniques in Organic Chemistry1TK014 Analytisk farmaceutisk kemi 5 C K,TAnalytical Pharmaceutical Chemistryfarm kemi42 1KE726 Syntetisk organisk kemi I 5 D K TSyntetical Organic Chemistry I1KE727 Syntetisk organisk kemi II 5 D K TSyntetical Organic Chemistry II1TK061 Läkemedelsformulering 5 C K TDrug formulation and drug deliveryfarmaci43 1TK062 Läkemedelsteknik 5 C TPharmaceutical technologyfarmaci1KE740 Radiofarmaceutisk organisk kemi 5 C KRadio Pharmaceutical Chemistry1TK051 Läkemedelskemi 5 C K,TMedicinal Chemistryfarm kemi1TK064 Processteknik 5 C K TProcess Engineeringfarmaci44 1TK060 Läkemedel – kvalitetssäkring ochregulatoriska krav 5 C TRegulatory Requirements and Qualityfarmaciassurance in Development and Manufacturingof Pharmaceutical products1TK063 Processmonitorering 5 C K TProcess Monitoringfarmaci3FK019 Läkemedelskemi med datorbaserad 5 D Tläkemedelsdesignfarm kemiComputational Medicinal Chemistry62

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan kemiteknik (K)TillvalskurserValbara farmacikurserbiove3FG420 Biofarmaci 5 C TBiopharmaceuticsfarmaci, farm3FB052Kliniska prövningar med tillämpadbiostatistikÖvriga kurserÅrskurs 53FN740 Biologiskt aktiva naturprodukter i 5 AP C TläkemedelsutvecklingfarmaciDrug discovery based on natural productsAdvanced Drug Delivery andPharmaceutical Technology3FB053 Klinisk farmakokinetik och 5 C farmacifarmakodynamik3FK063 LäkemedelsanalysPharmaceutical and Biomedical Analysis5 Tfarm kemi3FG425 Läkemedelsteknik 5 C farmaciPharmaceutical technology3FK069 Polymer- och lipidsystem för läkemedels- 5 CD T farmacitransportfarm kemiPolymer- and lipid systems for drug transport1KE741 Kemometri II 5 C KTChemometrics II1KE733 Yt- och kolloidkemi 5 C KTColloid and Interface Chemistry1TT781 Individ organisation och ledarskap 4 AP A fekManagement3FB305 Modeller för biologiska system 5 CD T farmaciModels for biological systemsfarm biovetPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Point s Level Subject51-52 1TK960 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomiBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomiBusiness economics C61-62 1TK960 Examensarbete 20 D TDegree project63

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik medmaterialvetenskap (Q)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik medmaterialvetenskap, 180/220 poäng, 2005/2006Materials Engineering ProgrammeBilaga 5 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/2006Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB T, DIntroduction to computers1TM561 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp (1) AB TMaterials science I: Fundamental concepts1MA721 Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB MCalculus of one variable, part 11TD753 Programmeringsteknik I (2) AB D,TComputer programming I12 1TD753 Programmeringsteknik I (2) 4 AB D,TComputer programming I1TM561 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp (2) 3 AB TMaterials science I: Fundamental concepts1MA710 Endimensionell analys, del 2 * (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 21MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra13 1MA520 Flerdimensionell analys 6 AB MCalculus of several variables1TF700 Mekanik I 5 AB F,TMechanics I14 1FY721 Elektromagnetism 4 AB F,TElectromagnetism1TM192 Materialvetenskap II: Materialkemiska principer 5Materials science II: Chemical principlesAB KKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.1Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poängpå kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK* I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.64

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik medmaterialvetenskap (Q)ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/2006,civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,TElectronical measurement techniques1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations1TF715 Termodynamik 3 C F,TThermodynamics1TG010 Företagsekonomi 3 AB SBusiness economics22 1TF706 Analytisk mekanik 5 C F,TAnalytical mechanics1TM562 Materialvetenskap III: Materialkemi 5 AB K,TMaterials science III: Physical metallurgy1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 AB TPrototype construction23 1TM061 Hållfasthetslära 5 C TSolid mechanics1TM574 Materialvetenskap IV: Polymera material 3 C K,TMaterials science IV : Polymeric materials1MS701 Matematisk statistik 3 AB MMathematical statitics24 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB DScientific computing I1FY722 Vågrörelselära 4 C F,TWave physics1MA704 Fouriermetoder 3 AB MFourier methodsKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.65

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik medmaterialvetenskap (Q)ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/2006,civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1MB181 Fysikens matematiska metoder 4 C F,TMath methods of physics1MB231 Kvantmekanik 4 C F,TQuantum mechanics1TM302 Oförstörande materialprovning 2 C TNondestructive evaluation of materials1TM224 Informationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,SOral Presentation1TT913 V Informationsteknik: Enskilt arbete 2 AB TInformation technology: Report31-34 1TE131 * Ingenjörsmetodik 5 AB TEngineering Methodology32 1TM370 Atom- och molekylfysik 4 C F,TAtomic and molecular physics1TT145 Statistisk mekanik 4 C F,TStatistical physics1TG130 Ytavbildning 3 C TSurface imaging1TM580 Variationsmetoder i hållfasthetsläran 3 C TVariational methods in solid mechanics33 1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F,TSolid state physics I1TM573 Materialvetenskap V: Tekniska material 6 C TMaterials Science V: Engineering materials34 1TG030 Halvledarteknologi 4 C TSemiconductor technology1TM725 Elektrokemi 4 C K,TElectrochemistry1TM333 Tekniska ytor 2 C TEngineering surfaces1FY710 Datorbaserad mätteknik 3 C F,TComputer based measurementsTillval inom ramen för andra program34 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D,TScientific Computing II32 1TG020 Simulering- och operationsanalys 3 C D,TSimulation and operations researchV*Kursen kan läsas i valfri periodKursen ges som en strimma under hela åk 366

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik medmaterialvetenskap (Q)ÅRSKURS 4 /YEAR 4, 2005/2006civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 D F,TSolid state physics II1TM541 Mikrostrukturteknik 3 C TMicro structural technology1TM332 Ytanalys 3 C T,K,FSurface analysis42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D K,TSurface science and thin film technology1TM322 Magnetiska material 3 D F,TMagnetic materials1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 D TMicro structural technology II43 1TG150 Tribomaterial 3 C TTribomaterials1TM291 Optiska material 3 D F,TOptical materials1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 D F,TSensors and actuators1KE745 Biomaterial 5 C K,TBiomaterials44 1TM543 Materialstrukturanalys 3 D TMaterials structure analysis1TM544 Teoretisk materialmodellering 3 D K,TComputational material modelling1TM545 Projektarbete i tillämpad materialvetenskap 5 D TProject work in applied materials scienceTillvalskurser V1TM600 Forskningsprojekt i materialvetenskap 3 C F,K,TResearch project in materials science1TM601 Fördjupningskurs i materialvetenskap 3 D F,K,TAdvanced course in materials scienceVKurserna kan läsas i valfri period67

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan teknisk fysik medmaterialvetenskap (Q)ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/2006,civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapPeriod Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject51-52 1TM960 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis Work1TT913 OBL Informationsteknik: Enskilt arbete 2 AB TInformation technology: Report1TG010 FEK Företagsekonomi 3 AB SBusiness economicsAlternativ för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1TM960 Examensarbete 20 D TM.Sc. Thesis WorkOBLFEKKursen Informationsteknik: Enskilt arbete är obligatorisk för alla.Schemaläggs från 2004/05 i åk 3.Kursen i Företagsekonomi är obligatorisk för alla som läst åk 2 på programmet läsåret 2001/02 ellertidigare, dvs valbar från och med åk 2 läsåret 2002/03. Schemaläggs i åk 2.68

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)Studieplan för civilingenjörsprogrammetsystem i teknik och samhälle, 180/220 poäng, lå 2005/2006Systems in Technology and Society ProgrammeBilaga 6 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1TS003 O System i teknik och samhälle: introduktion 4 Anm AB D, TSystems in technology and society: Introduction1MA740 Algebra 5 AB MAlgebra12 1TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 1 (8) 4 A fekBusiness Enterprise, Networks and TechnicalDevelopment, part 11MA710 Endimensionell analys, del 1 * (3) AB MCalculus of one variable, part 113 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 21TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 2 (2) 6 A fekBusiness Enterprise, Networks and TechnicalDevelopment, part 21TS030 Industrisamhällets framväxt, drivkrafteroch effekter 5 A ekhistThe Development of Industrial Society14 1TS040 Grundläggande programmering 5 AB D, TIntroductory programming1TS051 Vetenskapsteori 5 A teoretiskPhilosophy of Sciencefilosofi12OSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs ellerdelkurs kan inrapporteras i UPPDOK-systemetMed ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,T=teknik, samhällsvetenskapligt ämne och humanistiskt ämne skrivs ut i klartext.Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.Anm*För studenter som antas till senare del av program finns möjlighet att läsa en mindre introduktionskurs1TS002, System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poängI anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.69

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)ÅRSKURS 2 / YEAR 2 - system i teknik och samhälle, 2005/2006Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1TS060 O Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk:Kommunikationer, institutioner ochorganisationer 5 B kulturgeografiLocal milieus for innovations in global networks1MA713 Analys i flera variabler 5 AB MCalculus of several variables22 1TS090 Kemiska principer 5 AB KChemical Principles1TD766 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, TScientific Computing I23 1TS080 Datastrukturer och databaser 5 AB D, TDatastructures and databases1TS070 Teknik- och vetenskapshistoria 5 B idé- ochHistory of science and technologylärdomshistoria24 1TS100 Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap 5 B statsvetenskapQuantitative methods in social science1TS110 Matematisk statistik 5 AB MMathematical statisticsOKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.70

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)ÅRSKURS 3 / YEAR 3 - system i teknik och samhälle, 2005/2006Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1MA720 O Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations1MS703 Stokastisk modellering 3 C MStochastic modelling1TS120 Biologi 5 AB BBiology32 1TS130 Dynamiska system 5 C D, TDynamic Systems1TS140 Tematiska studier i historia 5 B historiaThematical studies in history33 1TS150 Återkopplade system och reglerteknik 5 C D,TFeedback and automatic control34 1TS180 Systemanalys 5 C D, TSystems analysisUppsatsförberedande fördjupningskurs F , Entrepr. 5 C H/STheory and Method1TS9011TS9021TS9031TS9041TS9051TS906Ekonomisk-historiaFöretagsekonomiHistoriaKulturgeografiIdé- och lärdomshistoriaTeoretisk filosofi.I åk 3 väljs studiegång: kurs/er inom vald studiegång tillkommer i period 33 (se nästa sida)OKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.FEntrepr.Denna kurs är förkunskapskrav för uppsatsen i åk 4 och ska läsas inom samma ämne. En av kursernaUppsatsförberedande fördjupningskurs är obligatorisk inom examenskravetStudenter som inom STS som antas till Entreprenörskolan i Uppsala kan tillgodoräkna projektarbetet (2FE827, 20poäng) som C-uppsats i företagsekonomi och då ersätta då de två kurserna 1TS902 och 1TS912.Företagsekonomiska institutionen skall i förväg godkänna att projektet uppfyller ställda krav och kan genomförasinom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF.71

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)Studiegång informationsteknologiStudiegången syftar till att ge fördjupade kunskaper kring olika aspekter avinformationstekniska system. Inom studiegången finns flera valmöjligheter, medfördjupning mot antingen datorbaserade informationssystem (datavetenskap) ellerstyrning och empirisk modellering av system (systemteknik). I den för studiegångeninledande kursen Distribuerade informationssystem behandlas tekniker för distribueradeinformationssystem. Ytterligare en gemensam kurs handlar om människans interaktionmed automatiserade/datoriserade system. Inom systemteknik studeras design och analysav styrsystem samt kalibrering av dynamiska modeller utifrån empiriska data. I dedatavetenskapliga kurserna studeras hantering av information i datorsystem, såsomutvinning av information ur stora datamängder samt elektronisk handel och säkerhet idistribuerade datorsystem. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system iteknik och samhälle ges, via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet tillprofilering.Studiegång biologiska systemStudiegången syftar till att ge kunskaper i cell- och molekylärbiologi och om aktuellatekniker och metoder inom ämnesområdet. Inom biologins alla systemnivåer, från cellertill organismer, populationer och ekosystem, utnyttjas idag molekylärbiologiska ochbioinformatiska tekniker och metoder i kunskapsutvecklingen. I studiegångensinledande kurs behandlas cellens- och det ärftliga materialets uppbyggnad ochorganisation. I den följande kursen analyseras cellen ur ett systemtekniskt- ochreglertekniskt perspektiv. I de avslutande kurserna studeras evolutionsgenetik ochbioinformatik. Evolution berör frågor om livets ursprung och utveckling, principer förvariation och selektion hos olika organismer och organismernas släktskap. Inombioinformatiken tillämpas matematiska, statistiska, informationsteknologiska ochmolekylärgenetiska metoder för att bearbeta problemställningar inom biovetenskap ochbiomedicin. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system i teknik ochsamhälle ges, via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet till profilering.Inom rekommenderad studiegång informationsteknologi33 1TS160 Distribuerade informationssystem 5 A C D, TDistributed Information systems33 1TS020 Energisystemfysik 5 A AB F, TEnergy system physicsInom rekommenderad studiegång biologiska system33 1TS170 Cell- och molekylärbiologi 5 obl C B, TCell- and Molecular BiologyA AlternativkurseroblKursen utgör nödvändig förkunskap för studenter som följer studiegång biologiska system och är i den meningenobligatorisk inom studiegången.72

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - system i teknik och samhälle, 2005/2006Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TS111 Tillämpad statistik 5 A C M, TApplied Statistics1TS044 Beräkningsvetenskap II 5 A C D,TScientific computing II41-42 Uppsats STS obl 10 C H/SThesis project STS1TS911 Ekonomisk-historia1TS912 Företagsekonomi1TS913 Historia1TS914 Kulturgeografi1TS915 Idé- och lärdomshistoria1TS916 Teoretisk filosofi.44 1TS241 Komplexa system i teknik och samhälle, teknik 3 5 D D, TComplex systems - technology1TS240 Komplexa system i teknik och samhälle, 5 C Hhumaniora 4Complex systems – humanitiesInom studiegång informationsteknologi42 1DL105 Informationsutvinning 4 A D D,TData Mining1TS250 Datorbaserad styrning 5 A CD D, TComputer controlled systems43 1TS230 IT-system och människor i samspel 5 C D, TInformation technology and users1TT875 Systemidentifiering 4 A D D, TSystem identification1TS210 Elektronisk handel och säkerhet 5 A C D, TElectronic commerce and securityInom studiegång biologiska system42 1TS131 Cellen som dynamiskt system 5 C B, TThe Cell as a dynamical system43 1TS220 Evolutionsgenetik 5 C B, TEvolutionary genetics1TS200 Bioinformatik 5 D B, TBioinformaticsobl34AEn av kurserna Uppsats STS är obligatorisk inom examenskravetDenna kurs bör läsas samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle, humaniora.Denna kurs bör läsas samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle, teknik.Alternativkurser.73

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan system i teknik ochsamhälle (STS)ÅRSKURS 5 / YEAR 5 - system i teknik och samhälle, 2005/200651-52 1TS960 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbelexamen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:Platsgaranti på kurserna FEK B-C har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som harminst 130 poäng godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng.Med FEK A likställs kursen Företag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inomSTS-programmet tillsammans med kursen Kalkylering och redovisning 10 poäng.51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1TS960 Examensarbete 20 D TDegree project74

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- ochvattenteknik 180/220 poäng, läsåret 2005/2006Aquatic and Environmental Engineering ProgrammeBilaga 7 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1TV012 O Introduktionskurs i miljövetenskap 6 AB B,G,TIntroduction to environmental science1MA721 Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1TV041 Teknisk orientering:Introduktion till datoranvändning (1,5) AB H,S,TTechnology in society: Introduction to computers12 1KE714 Kemi grundkurs * 6 AB KChemistry, Basic course1MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1TV041 Teknisk orientering: Svenska (0,5) 2 AB H,S,TTechnology in society: Swedish13 1MA710 Endimensionell analys, (del 1) (3) AB MCalculus of one variable, part 11TV170 Organisk kemi 4 AB KOrganic chemistry1MS701 Matematisk statistik 3 AB MMathematical statistics14 1MA710 Endimensionell analys, (del 2) (3) 6 AB MCalculus of one variable, part 21TV011 Biologi 4 AB BBiology1TV150 Matematisk statistik II 3 AB M,TMathematical statistics II1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs ellerdelkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.2Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.O*Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmetI anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.75

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject21 1MA520 O Flerdimensionell analys (del 1)Calculus of several variables part 1(3) AB M1TF700 Mekanik I 5 AB F,TMechanics I1TV200 Miljökonsekvensanalys 2 2 AB B,G,TEnvironmental consequence analysis22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3) 6 AB MCalculus of several variables part 21TV131 Fysikalisk kemi med termodynamik 5 AB KPhysical chemistry incl. thermodynamics1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations23 1TV111 Ellära och vågrörelselära 6 AB FElectromagnetism and wave physics1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,TComputer programming I24 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,TElectrical measurements technology1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D TScientific computing1TV520 Fluidmekanik 3 AB F G TFluid Mechanics1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.O2Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmetObligatorisk seminarieserie under året kopplas till denna kurs. Ansvariga W-doktorander och W-studenter.76

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1TV280 O Hydrologi 3 C G,THydrology1TV241 Meteorologi och klimatologi 4 AB GMeteorology and climatology1MA704 Fouriermetoder 3 AB MFourier methods32 1TV231 Reglerteknik 3 C TAutomatic control1TV210 Analytisk kemi 4 AB KAnalytical chemistry1TV510 A Bullerutbredning 3 C TNoise propagation1TT261 A Signaler och system 2 3 C TSignals and systems1TV370 A Miljörätt 3 AB juridikEnvironmental law33 1TV260 Markvetenskap, del 1 (7) C B,G,TSoil science , part 11TV271 Simulering och systemanalys 3 C TSimulation and system engineering34 1TV260 Markvetenskap, del 2 (7) 14 C B,G,TSoil science , part 21TV291 Teknisk ekologi 3 AB B,TEcology for engineers1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.OAKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmetMinst en av dessa kurser måste väljas.2Kan även läsas i period 3377

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Vattenresursteknik med miljöfysik /Water Resources Engineering 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,TAquatic Ecology1TV361 Vattenreningsteknik 3 C TWaste water treatment1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D TScientific computing II1TV331 Geoteknik (1) D TGeotechnology1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, TEnvironmental and Applied Radioactivity42 1TV331 Geoteknik (4) 5 D TGeotechnology1TV341 Geohydraulik och grundvattenplanering 3 D G,TGeohydraulics and groundwater planning1TV430 Avrinning 3 D G,TRunoff43 1TV391 Luftvårdsteknik 4 C G,Air pollution technology1TV440 Distribuerad modellering med geografiskainformationssystem 2 AB G,TDistributed modelling with geographicalinformation systems1TV321 Vattenresursteknik 3 C G,Water resources engineering44 1TV411 Simulering av transportprocesser 10 D G,TSimulation of transport processes1TV380 Miljöekonomisk översiktskursEnvironmental economics3 E AB nationalekonomiTillvalskurser:1TV490 V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 5 C TProject work in Aquatic and EnvironmentalEngineering1TV500 V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 10 C TProject work in Aquatic and EnvironmentalEngineering1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.SEVissa schemakrockar kan förekommaSamläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekommaVKursen kan läsas under valfri period78

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Miljö- och processteknik /Environmental and Systems Engineering 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,TAquatic Ecology1TV461 Globala miljöproblem, del 1 (3) C B,TGlobal environmental problems, part 11TV361 Vattenreningsteknik 3 D TWaste water treatment1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, TEnvironmental and Applied Radioactivity42 1TV450 Datorbaserad styrning 6 C DComputer controlled systems1TV461 Globala miljöproblem, del 2 (5) 8 C B,TGlobal environmental problems, part 243 1TV440 Distribuerad modellering med geografiskainformationssystem 2 AB G,TDistributed modelling with geographicalinformation systems1TV470 Modellering och styrning av miljötekniska 5 C TprocesserModelling and control of environmentalprocesses1TV530 Miljömätteknik 3 C G,TEnvironmental measurement techniques44 1TV420 Prediktiv limnologi 10 D B, TPredictive limnology1TV380 Miljöekonomisk översiktskursEnvironmental economics3 E AB nationalekonomiTillvalskurser:1TV490 V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 5 C TProject work in Aquatic and EnvironmentalEngineering1TV500 V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 10 C TProject work in Aquatic and EnvironmentalEngineering1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng påkurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.SEVissa schemakrockar kan förekommaSamläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekommaVKursen kan läsas under valfri period79

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan miljö- och vattenteknik (W)ÅRSKURS 5 / YEAR 5Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject51-52 1TV960 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1TV960 Examensarbete 20 D TDegree project80

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan molekylär bioteknik (X)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylärbioteknik, 180/220 poäng, lå 2005/2006Molecular Biotechnology Engineering ProgrammeBilaga 8 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1MA721 O Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB KChemistry, basic course1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, TIntroduction to computers1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, TIntroduction to biotechnology and bioinformatics12 1MB150 Cellbiologi * 10 AB BCell biology13 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (4) AB MCalculus of one variable, part 11MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB KOrganic chemistry with analytical techniques1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1) 2 AB D, TIntroduction to computers14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4 )8 AB KOrganic chemistry with analytical techniques1MA710 Endimensionell analys, del 2 (2) 6 AB MCalculus of one variable, part 21MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar närpoäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,farmaceutiska ämnen skrivs ut, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.OKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.* I anknytning till kursen 1MB150 Cellbiologi läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.81

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan molekylär bioteknik (X)ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,TMechanics I1MB191 Organism- och populationsbiologi 2 AB BOrganism and population biology1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB MCalculus of several variables22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3)6 AB MCalculus of several variables1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,TComputer programming I1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB MMathematical statistics1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 1) (3) AB FElectromagnetism and wave physics I1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D TScientific computing I24 1MB201 Termodynamik 3 AB K, FThermodynamics1MA704 Fouriermetoder 3 AB MFourier methods1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 2) (3) 6 AB FElectromagnetism and wave physics II1MB580 Makromolekylers struktur och funktion 2 AB BStructure and function of macromoleculesOKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.82

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan molekylär bioteknik (X)ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject31 1MB181 O Fysikens matematiska metoder 4 C FMathematical methods of physics1MB231 Kvantmekanik 4 C F,TQuantum mechanics1MB240 Nuklidteknik 2 AB TNuclide technique32 1MB251 Atom-, molekylfysik och kemisk bindning 4 C F,K,TAtomic and mol. physics and chem.bonding1MB222 Elektronik och elektrisk mätteknik 5 C F, TElectronics and electrical measurements1MB551 Teoretisk kemi 3 C F, K,TTheoretical chemistry1TD770 Programmeringsteknik II 4 C DComputer programming II33 1MB330 Molekylär bioinformatik 3 C B,K,TMolecular bioinformatics1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B,F,K,TMolecular and statistical mechanics1MB290 Reglerteknik 3 C TAutomatic control34 1MB420 Biokemisk metodik 5 C B,K,TMethods in biochemistry1MB370 Genfunktion 6 C B,TGene functionOKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.83

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan molekylär bioteknik (X)ÅRSKURS 4 / YEAR 4, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1MB457 O Makromolekylära maskiner 5 C B,TMacromolecular machines1MB310 Mikrobiologi 5 C B,TMicrobiology42 1MB303 Biofysikalisk kemi 5 C B,K,TBiophysical chemistry1MB411 Immunologi 5 C B,TImmunology1MB351 Röntgenkristallografi 5 D B,TProtein crystallography43 1MB342 Modellering av molekylära reglersystem 5 D B,TModeling of molecular control systems1MB456 Biosensorer 5 C B,K,TBiosensors1MB490 Molekylär biofysik I 5 D B,F,K,TModelling and molecular dynamics ofbiomolecular systems I44 1MB442 Genteknik 5 D B,TGene technology1MB572 Proteinbioteknologi I 5 D B,K,TProtein biotechnology1MB491 Molekylär biofysik II 5 D B,F,K,TModelling and molecular dynamics ofbiomolecular systems II1MB610 RNA - biologi, kemi och evolution 5 C B, KBiology, chemistry and evolution of RNAOKurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.84

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan molekylär bioteknik (X)ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject51 1MB500 Protein engineering 8 A D B,TProtein engineering52 1MB920 Examensarbete 12 D TDegree projecteller/or51-52 1MB960 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1MB960 Examensarbete 20 D TDegree projectTillvalskurser1MB360 Bibliografiskt projekt P 3 C B, K,TLiterature project1MB970 Forskningspraktik F 5 C * ÄResearch training1MB971 Forskningspraktik F 7 C * ÄResearch training1MB972 Forskningspraktik F 10 C * ÄResearch training1MB450 NMR-spektroskopi 4 D K,TNMR spectroscopy1MB900 Projektarbete i molekylär bioteknik 5 C TProject work in molecular biotechnology engineering1MB910 Projektarbete i molekylär bioteknik 10 C TProject work in molecular biotechnology engineering1MB573 Proteinbioteknologi II (sommarkurs) 5 D B,K TProtein biotechnology1MB560 Vetenskap och samhälle 2 C H,TScience and society1MB380 Öppen fördjupningskurs i Molekylär 5 C BDFKTbioteknik och BioinformatikSpecialized course in molecular biotechnology and bioinformaticsAPFAlternativkursKursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren.Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagligaforskningsarbetet/forskningsmiljön ochunder nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där valbar kursingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet.Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik.* Ä Kurserna ämne beslutas utgående från kursinnehållet.85

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan bioinformatik (X)Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik,180/220 poäng, lå 2005/06Bioinformatics Engineering ProgrammeBilaga 9 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitetÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2004/05Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB MBasic course in mathematics1MA721 o Grundläggande algebra 3 AB MBasic algebra1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB KChemistry, basic course1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, TIntroduction to computers1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, TIntroduction to biotechnology and bioinformatics12 1MB150 Cellbiologi * 10 AB BCell biology13 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (4) AB MCalculus of one variable, part 11MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB KOrganic chemistry with analytical techniques1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1)2 AB D, TIntroduction to computers14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4)8 AB KOrganic chemistry with analytical techniques1MA710 Endimensionell analys, del 2 (2) 6 AB MCalculus of one variable, part 21MA722 Linjär algebra 3 AB MLinear algebra12OSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurseller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.* I anknytning till kursen 1MB150 Cellbiologi läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.86

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan bioinformatik (X)ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2Course code Course name Points Level Subject21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,TMechanics I1MB191 Organism och populationsbiologi 2 AB BOrganism and population biology1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB MCalculus of several variables22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3)6 AB MCalculus of several variables1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,TComputer programming I, part 11MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB MOrdinary differential equations23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB MMathematical statistics1TD770 Programmeringsteknik II 4 C DComputer programming II1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D TScientific computing I24 1MS704 Sannolikhetslära och stokastiska processer 4 AB MProbability theory and stochastic processes1MB201 Termodynamik 3 AB K, FThermodynamics1MA704 Fouriermetoder 3 AB MFourier methods12OSiffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs ellerdelkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.87

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan bioinformatik (X)ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject31 1MB026 O Datastrukturer 4 C DData structures1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D TScientific computing II1MB302 Diskreta strukturer inom bioinformatik I 3 C M BDiscrete structures for bioinformatics I32 1MB592 Kemisk struktur och bindning 4 C B F K TChemical structure and bonding1MB025 Databasteknik 6 C D TDatabase design33 1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B F K TMolecular and statistical mechanics1MB290 Reglerteknik 3 C TAutomatic control1MB608 Molekylärbiologi, (del 1) (2) C B TMolecular biology (part 1)34 1MB608 Molekylärbiologi, (del 2) (5) 7 C B TMolecular biology (part 2)1MB543 Bioinformatisk metodik 5 C B K TMethods in bioinformaticsOKurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.88

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan bioinformatik (X)ÅRSKURS 4 / YEAR 4, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject41 1MB607 Multivariat dataanalys och försöksplanering 5 C M D K TMultivariate analysis and experimental design1MB304 Diskreta strukturer inom bioinformatik II 5 C M BDiscrete structures for bioinformatics II42 1MB601 Fylogenianalys 5 D M B TPhylogenetics1MB602 Kunskapsbaserade system inom bioinformatik 5 D D B TKnowledge-based systems in bioinformatics43 1MB458 Lärande system för molekylär dataanalys 5 D B D TLearning systems for molecular data analysis1MB603 Tillämpad bioinformatik 5 D B K TApplied bioinformatics1MB604 Molekylär evolution 5 D B K TMolecular evolution44 1MB605 Booleska metoder inom bioinformatik 5 D B D TBoolean methods in bioinformatics1MB606 Dynamiska biologiska nätverk 5 D D B TDynamical biological networks1MB610 RNA - biologi, kemi och evolution 5 C B, KBiology, chemistry and evolution of RNA89

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenStudieplan bioinformatik (X)ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/06Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå ÄmneCourse code Course name Points Level Subject51 1MB961 Examensarbete 20 D TDegree projectAlternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi somhuvudämne i en filosofie kandidatexamen:51-52 Företagsekonomi B 20 B fekBusiness economics B53-54 Företagsekonomi C 20 C fekBusiness economics C61-62 1MB961 Examensarbete 20 D TDegree projectTillvalskurser1MB360 Bibliografiskt projekt PLiterature project3 C B, K,T1MB970 Forskningspraktik F 5 C * ÄResearch training1MB971 Forskningspraktik F 7 C * ÄResearch training1MB972 Forskningspraktik F 10 C * ÄResearch training1MB901 Projektarbete i bioinformatik 5 C TProject work in bioinformatics engineering1MB911 Projektarbete i bioinformatik 10 C TProject work in bioinformatics engineering1MB380 Öppen fördjupningskurs i Molekylär 5 C BDFKTbioteknik och BioinformatikSpecialized course in molecular biotechnology and bioinformatics_______________________________PFKursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren.Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagliga forskningsarbetet/forskningsmiljön ochunder nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där valbar kursingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet.Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik.* Ä Kurserna ämneskodas utgående från kursinnehållet.90

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenEntreprenörskolan i UppsalaEntreprenörskolan i Uppsala, 40 poängSchool of Entrepreneurship in UppsalaEntreprenörskolan i Uppsala är ett ettårigt program (40 poäng) som vänder sig tillsista årets studenter inom de långa tekniska och naturvetenskapligautbildningsprogrammen (minst 160 poäng). Entreprenörskolan kan ersätta detordinarie avslutande studieåret inom respektive utbildningsprogram och ger en unikutbildningsprofil mot teknikk- och affärsutveckling.Mål för utbildningenMålet med utbildningen är att förbereda deltagarna för utvecklingsuppgifter inomsåväl små entreprenörsledda företag som inom större företags produkt- ochaffärsutvecklande enheter.InnehållKurspaket (20 poäng) bestående av kurserna:Patent, avtal och förhandling, 5 poängLedarskap och styrning, 5 poängTeknikbaserad affärsutveckling, 5 poängTeknikbaserad affärsutveckling/Marknadsanalys, 5 poängProjektarbete Entreprenörskolan/Examensarbete, 20 poäng.Projektarbetet utgörs av ett verkligt innovationsprojekt som hämtas från kunskapsintensivaföretag eller forskargrupper vid universitet.Teambuilding och grupputveckling är en viktig del av innehållet i Entreprenörskolan men ävenstudentens personliga utveckling och personliga ledarskap lyfts fram. Under professionellledning får studenterna på ett systematiskt sätt arbeta med uppgifter som rör både den egna ochgruppens utveckling. Det kan till exempel handla om utvärdering av emotionell kompetens,ledarskapsträning och kommunikationsträning i olika situationer. Som stöd iutvecklingsprocessen får varje student individuell coachning.Entreprenörskolan löper helårsvis mellan januari och december. De fyra kurserna ligger ihuvudsak under våren och läses parallellt två och två. Projektarbetet inleds i januari och avslutasmed slutrapportering i december. Det ökar i intensitet under året för att under hösten drivas istort sett på heltid. Projektarbetet utförs i grupper om 3-4 studenter och genomförs i närasamarbete med projektägaren (företaget eller forskargruppen).Särskild behörighet Den sökande skall vara inskriven på ett civilingenjörsprogram ellernaturvetenskapligt utbildningsprogram omfattande minst 160 poäng, samt ha minst 120 poänggodkända inom sitt utbildningsprogram.Kursanmälan Anmälan till Entreprenörskolan görs på särskild blankett senast den 15 oktoberårligen. All information om ansökan och antagning finns på Entreprenörskolans hemsida:www.uu.se/e-skolaKursansvarEntreprenörskolan i Uppsala drivs av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling isamarbete med berörda institutioner vid SLU och Uppsala universitet och näringslivet.Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ansvarar för utbildningen som helhet.91

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKursplanerKursplanerna är sorterade i bokstavsordning92

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAkvatisk ekologi, 3 poängAquatic ecology1TV311Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenDet allmänna målet är att ge en fundamental kunskap om akvatiska system som en bas för attlösa tillämpade problem i den akvatiska miljön.Kursens innehållSkiktningsförhållanden och strömmar, ljusklimat. Vattenkemi inkluderande lösta gaser, pH,salthalt, redoxförhållanden, spårelement, näringsämnen och organisk substans. Akvatiskaekosystemens struktur, primärproduktion och reglerande faktorer, näringskedjor ochnäringsvävar. Sedimentologi och bottendynamik. Bakteriernas betydelse för cirkulationen avkol, kväve, fosfor, svavel och järn i akvatiska system. Effekten av vissa kontaminerande ämnen,t ex eutrofiering och giftalger, försurning, tungmetaller, organiska ämnen och radioaktivtnedfall. Exkursion för att studera organismsamhällena i olika akvatiska biotoper. Kursenavslutas med ett grupparbete på 1 poäng som behandlar beräkningsmodeller och simuleringaravseende olika aktuella miljöproblem, exvis kvicksilverkontaminering och näringsbelastning.Särskild behörighetBiologi och geovetenskap/Introduktion till Miljövetenskap. Kemi, grundkurs. Matematiskstatistik I. Biologi.UndervisningsformFöreläsningar, exkursion och projektarbete.ExaminationsformSkriftligt prov efter teoridelen. Godkänt projektarbete.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKompendium och utdelade skrifterNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning93

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAlgebra, 5 poängAlgebra1MA740Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22Kursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiodKursen ges i period: STS 11Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om mängder, funktioner och polynom, om geometri idet tredimensionella rummet samt linjär algebra. Kursen skall dessutom ge färdigheter i atträknemässigt behandla de införda begreppen.Kursens innehållLogik och mängdlära. Induktion och algoritmer. Binomialsatsen. Komplexa tal.Polynomdivision och faktorsatsen. Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter.Analytisk geometri i planet och rummet. Linjära rum. Linjära avbildningar. Euklidiska rum.Spektralteori. Tillämpningar.Formelhanterande program kan komma att användas i kursen.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner.ExaminationsformSkriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet avkursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriskauppgifter, seminarier, laborationer samt muntlig examination kan förekomma.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterDenna kurs ersätter Algebra 4 poäng (1MA722) och kan ej räknas in i examen tillsammans meddenna.KurslitteraturAnton - Rorres: Elementary Linear Algebra, Applications version, 7th Ed, Wiley 1994 (ellersenare),ellerTengstrand: Lineär Algebra med Vektorgeometri, Studentlitteratur 1999.Kompletterande material: utdelade stenciler.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen94

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAllmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poängGeneral Chemistry for the Energy systems engineering programKE4009Kursplanen fastställd: 6 mars 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammetKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges i period 12MålStudenten ska efter genomgången kurs:- ha kunskap om och kunna tillämpa de lagar och begrepp inom allmän kemi som behövs iefterföljande kurser inom områdena energiproduktion och miljöpåverkan,- känna till namn, formler och egenskaper av de viktigaste naturligt förekommande oorganiskaföreningar, och deras reaktioner, samt ha erhållit tillräcklig experimentell träning för att kunnautföra och skriftligt rapportera kemilaborationer, och ha förutsättningar att delta i högre kurserinom ämnesområdena kemi, och i kurser inom energi och miljöInnehållKursen fokuserar på överväganden om de energimässiga bakgrunderna för kemiska processer iindustri och naturliga system, och en systematisk behandling av kemiska jämvikter i dessasystem. Detta innefattar stökiometri, periodiska systemet, kemisk bindning, kärnreaktioner,kemisk energi och tillämpning av termodynamik i beskrivningen av kemiska jämvikter såsomprotolys, lösligheter, komplexbildning, redoxreaktioner kopplade jämvikter, jonbytarprocesser,kemisk kinetik och principer inom kemisk analys såsom titrering och spektrofotometri.FörkunskapskravSärskild behörighet enligt fordringarna för civilingenjörsprogrammet i energisystem, ellermotsvarande.UndervisningsformFöreläsningar 40 tim, teoretiska övningar och räknestugor 30 tim, laborationer 54 timLitteratur Chang, R. ChemistryKompletteringslitteratur: Kjellander, R. Vad är drivkraften i molekylernas värld?Jones, C.J. d- and f-block chemistry.Examination Skriftlig redovisning av laborationer. Skriftlig tentamen.Betygsskala: Godkänd / Icke godkändFordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen och godkänd laboratoriekurs.Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, somär en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Kursen överlappar kursernaKE0016 samt KE0002Ämne: KemiNivå: AAnsvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU95

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalog VLSI-konstruktion, 3 poängAnalog VLSI-design1TT827Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiodKursen ges i period: F 43Mål för utbildningenKursen avser att ge en introduktion till CAD-konstruktion av moderna analoga IC på kisel.Kursens innehållAnalog MOS- och bipolär teknologi. Ett projektarbete bestående av att med moderna CADverktygoch konstruktionsmetoder konstruera en analog kretsfunktion på kisel t ex förmobiltelefoni. Moment som ingår i projektet är bl a kretsdesign, analogsimulering i Spice,kretslayout på kiselnivå, layoutverifikation.Särskild behörighetAnalog elektronik. Halvledarteknologi.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformGodkänt laboratoriearbete och godkänd projektrapport.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturP.E Allen and D.R Holberg, CMOS Analog Circuit Design, 2nd ed., Oxford University Press,2002.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper96

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalog elektronik, 3 poängAnalog electronics1TT350Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen avser att ge kunskaper om analoga komponenters och kretsars funktion och uppbyggnadsamt att ge förmåga att utnyttja dessa komponenter och kretsar för att realisera kretsteorinslagar, samband och modeller i olika tillämpningar.Kursens innehållModeller av aktiva komponenter. Kretsdesign med bipolära transistorer ochfälteffekttransistorer. Förstärkarklasser. Effektförstärkare. Stabilitet och oscillatorer. Brus ipassiva och aktiva komponenter. Datorsimulering med SPICE.Särskild behörighetElektronik eller Elektronik och elkretsteori. Signaler och system.UndervisningsformFöreläsningar och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändprojektrapport.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturMolin, B., Analog elektronik. Studentlitteratur, 2001.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper97

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalys av numeriska metoder, 5 poängAnalysis of numerical methods1TT430Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt ge fördjupade kunskaper i analys och metodik för beräkningsmetoder fördifferentialekvationer.Kursens innehållGrundläggande egenskaper hos numeriska metoder: konsistens, konvergens, stabilitet,effektivitet. Metoder för analys av differensscheman för tidsberoende partielladifferentialekvationer. Multigridmetoder för elliptiska differentialekvationer. Särskildaegenskaper hos ickelinjära differential- och differensekvationer: språngvillkor, entropivillkor,stöt-olikheter, TVD-scheman.Särskild behörighetMatematik 40p och kurserna Programmeringsteknik II, BeräkningsvetenskapII.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och godkändainlämningsuppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturJ. C. Strikwerda: Finite Difference Schemes and Partial Differential Equations, Wadsworth &Brooks/Cole, 1989.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi98

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalys i flera variabler, 5 poängCalculus of several variables1MA713Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om reell- och vektorvärda funktioner av en och fleravariabler, deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). Kursen skalläven ge färdigheter i att räknemässigt handha införda begrepp, samt träning i att använda demvid matematisk modellering.Kursens innehållSkalära och vektoriella funktioner av en och flera variabler. Rymdkurvor och båglängd. Partielladerivator: kedjeregeln, gradient, riktningsderivata. Totalderivata, funktionaldeterminanter.Taylors formel i flera variabler. Optimeringsproblem. Orientering om linjär programmering.Minsta kvadratmetoden och linjär regression. Dubbel- och trippel integraler,variabelsubstitution, tillämpningar.Särskild behörighetKurserna Endimensionell analys (6 p) och Algebra (4 p), eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter somhålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet.Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens gång, liksom muntlig examination vidkursens slut.Betyg:Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen 1MA712 Flerdimensionell analys och är identisk med dennaförutom kursnamn.Kurslitteratur R. A. Adams: Calculus: A complete course, 4th Edition, Addison-Wesley 1999,ISBN 0-201-39607-6.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen99

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalytisk farmaceutisk kemi, 5 poängAnalytical Pharmaceutical Chemistry1TK014Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet KemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna- designa metoder för upparbetning av prover från farmaceutiska beredning och biologisktmaterial- definiera de vanligaste begreppen som används för att beskriva de kromatografiska ochkapillärelektroforetiska teorierna samt utveckla strategier för optimering av separationer- förklara principerna för de vanligaste mekanismerna för kromatografiska (LC) ochkapillärelektroforetiska (CZE) separationer- ange och beskriva de kromatografiska och elektroforetiska principer som används för analys avbiomolekyler och enantiomerer- beskriva instrumenteringen som används vid LC, TLC, CZE och FFF- beskriva de principerna för masspektrometri (MS), fältflödesfraktionering (FFF), PositronEmissions Tomografi (PET), immunologiska teknikerna och automatisering som är mestfrekventa inom läkemedelsanalys samt förklara deras användbarhet för farmaceutiskafrågeställningar- utifrån vetenskaplig artiklar eller motsvarande välja, planera, testa, modifiera och validera enanalysmetod för bestämning av en läkemedelssubstans i en farmaceutisk beredning eller i ettbiologiskt material- sammanställa analysresultat i form av en vetenskaplig artikel och försvara den vid en muntligpresentation.Kursens innehållSeparationsteori. Principer för separationstekniker såsom vätskekromatografi, gaskromatografioch kapillärelektrofores i kombination med absorptionsspektroskopi, fluorimetri ochmasspektrometri som detekteringsmetoder. Separation av biomolekyler och enantiomerer.Läkemedelsanalys med tonvikt på bioanalys (provupparbetning och analys av läkemedel ochmetaboliter i biologiskt material). Positronemissions tomografi (PET) och immunologiskametoder. Automatiserade tekniker. Metodkonstruktion och metodvalidering för kvantitativ ellerkvalitativ bestämning av läkemedel och/eller besläktade ämnen i farmaceutiska beredningareller i biologiskt material.Särskild behörighet Kemi grundkurs, Analytisk kemi, Organisk kemi, Fysikalisk kemi.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, räkneövningar, laborationer.Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete, och deltagandei obligatoriska moment krävs för godkänt betyg. Laborationerna är värderade till 1 poäng.Betyg: Något av betygen underkänt (U), godkänt (3), icke utan beröm godkänt (4), med berömgodkänt (5).Kurslitteratur D. Westerlund, ed.: Separation Methods in Pharmaceutical and BiomedicalAnalysisÖversiktsartiklar från vetenskaplig litteratur. Laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemi, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi100

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalytisk kemi, 4 poängAnalytical chemistry1KE747Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet KemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 22Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs ska studenten kunna:- identifiera och beskriva de steg som ingår i ett fullständigt analysförfarande.- redogöra för vanliga provtagningsmetoder för oorganiska och organiska föreningar.- beräkna nödvändig provstorlek och provantal i samband med provtagning.- redogöra för och använda uppslutnings- och upparbetningsmetoder för oorganiska ochorganiska föreningar.- beskriva och använda analysmetoder baserade på titrimetri.- redogöra för och praktiskt tillämpa vätske- och gaskromatografiska metoder.- redogöra för användningen av masspektrometri i kombination med vätske- ochgaskromatografi.- redogöra för och praktiskt tillämpa potentiometriska och voltammetriska metoder.- beskriva analytiska metoder baserade på molekylär spektroskopi.-redogöra för och praktiskt tillämpa analytiska metoder baserade på UV/VIS ochfluorescensmätningar.- redogöra för, planera och praktiskt tillämpa analytiska metoder baserade på atomärspektroskopi.- ge förslag på lämpliga analytiska tillvägagångssätt för bestämning av oorganiska och organiskaföreningar.- beräkna och skriftligt redovisa praktiskt erhållna analysresultat.- beskriva vad kvalitetssäkring av analytiska metoder innebär och hur kvalitetssäkring går till ipraktiken.Kursens innehållAnalytisk metodik inklusive beaktande av kvalitetssäkring. Provtagning (tekniker samtdiskussioner om provstorlek och provantal). Uppslutningsmetoder för elementaranalys.Upparbetningsmetoder för analys av organiska ämnen. Titrimetrisk analys. Kromatografiskametoder såsom GC och LC. Elektroanalytiska metoder (potentiometriska och voltammetriskatekniker). Molekylär spektroskopi (MS, UV/VIS, NIR, fluorescens, kemilumniscens). Atomärspektroskopi.Laborationer: Laborationer belysande kromatografiska metoder, UV/VIS, fluorescens,elektroanalytiska tekniker och atomär spektroskopi.Särskild behörighet Kemi, grundkurs.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen i slutet av kursen. I kursen ingående övningar ochlaborationer är poängsatta till 1 p.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Harris, D.C:: Quantitative Chemical Analysis.Laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Kemiska institutionen101

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalytisk kemi, 4 poängAnalytical chemistry (W)1TV210Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper i analytiska metoder och analytiskt arbetssätt medtillämpning inom miljöområdet.Kursens innehållProvtagning och provberedning, separationsmetoder främst gaskromatografi ochvätskekromatografi, exempel på detektionsmetoder såsom titrimetri, elektroanalytiska metoderoch spektroskopi samt behandling av mätdata.Särskild behörighetKemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik. Organisk kemiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer. Kurstart och laborationer är obligatoriska.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Ikursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 1 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturHarris, D.C.: Quantitative Chemical Analysis.KompendierNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionKemiska institutionen102

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnalytisk mekanik, 5 poängAnalytical mechanics1TF706Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och Teknisk fysik medmaterialvetenskap.Studieperiod: Kursen ges i period 22Mål för utbildningenKursen ger fördjupade kunskaper i teoretisk mekanik genom en utvidgning och generaliseringav mekanikens begrepp och lagar.Kursens innehållAccelererade referenssystem. Centralrörelse. Stel kropps allmänna rörelse: tröghetstensorn,Eulers ekvationer med tillämpningar. Tvångsvillkor och generaliserade koordinater, Lagrangesekvationer med tillämpningar. Teori för små svängningar. Hamiltons princip,Hamiltonfunktionen, Hamiltons ekvationer. Speciell relativitetsteori.Laborationer:1. Roterande referenssystem2. Kopplade svängningar3. Relativistisk stötSärskild behörighetMekanik I, Algebra och geometri, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Ordinäradifferentialekvationer och Elektromagnetism, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 2003/2004 kursen Mekanik II (1TF705) och kan ej användas i en examensamtidigt med denna.KurslitteraturMarion-Thornton: Classical dynamics of particles and systems, 4th ed., Saunders CollegePublishing, 1995.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik103

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAntennteori, 5 poängAntenna engineering1TT356Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenMålet med kursen är att på ett systematiskt sätt introducera de grundläggande principerna inomantennteorin, och att sedan tillämpa dessa på analys och design av antenner, och även på olikametoder att mäta antennkarateristik. Tillämpningar görs på några av de mest grundläggande ochpraktiska antenntyperna, t.ex. raka dipoler, "loop" -antenner, arrayer, microstrip- ochaperturantenner.Kursens innehållDefinition av en antenn. Strålningsmekanismen. Fundamentala parametrar för antenner. Friistransmissionsekvation och radarräckviddsekvationen. Strålningsintegraler ochpotentialfunktioner. Dualitetssatsen. Reciprocitet och reaktionssatser. Raka trådantenner.Infinitesimal dipol, liten dipol och halvvågsdipol. Raka element nära eller på ledande plan.Cirkulära "loop"- antennen. Lineära, planara och cirkulära arrayer. Själv- och ömsesidigimpedans mellan raka antennelement. Antennsyntes och integralekvationer.Vandringsvågantenner och bredbandiga antenner. Fältekvivalensprincipen. Rektangulära ochcirkulära aperturantenner. Microstrip-antenner. Antennmätningar.Laborationer: Numerisk beräkning av antennkarakteristik (två laborationer). Design avmicrostrip-antenn och uppmätning av dess strålningsdiagram.Särskild behörighetElektromagnetisk fältteori. Kursen utgör ett värdefullt komplement till kursernaMikrovågsteknik I och II, men kan även läsas oberoende av dessaUndervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform: Skriftlig tentamen efter kursens slutBetyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifter: Kursen ersätter 1TT355, Antennteori 4 poäng.KurslitteraturC. A. Balanis "Antenna Theory. Analysis and Design, 2nd Ed.", John Wiley & Sons Inc., 1997.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik104

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAnvändarcentrerad systemdesign, 5 poängUser-centred Systems Design1IT240Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-02-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programKursen ges som Fristående kursStudieperiod: Kursen ges i period 42 och som sommarkursMål för utbildningenSyftet med denna kurs är att ge praktisk kunskap i hur man tillämpar teorier från människadatorinteraktioni processen att utveckla prototyper och system som fokuserar på användbarhet.Den kommer att baseras på välkända programutvecklingsmetodologier.Kursens innehållIntroduktion till användbarhet och användarcentrerad design. Grundläggande introduktion tillsystemutvecklingsprocesser. Övningar i analys av användningssammanhanget och framtagandeav användarkrav. modellering av essentiella användningsfall, tekniker för observationsintervju,kontextuell design, prototyping och deltagande design. Utvärderingsmetoder och användning avanvändbarhetslab. Specifikation av roller och processer för användarcentrerad systemdesign.Särskild behörighet40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion.UndervisningsformGrupparbetenExaminationsformGodkänt grupparbete. Teoretisk skriftlig tentamen för studenter som siktar på ett högre betyg.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturGulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign. Studentlitteratur. Lund.Kompletterande material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi105

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAstronomisk översikt, 4 poängPrinciples of Astronomy1TT337Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk FysikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen avser att ge en allmän översikt över dagens astronomiska världsbild och modernastronomisk forskning.Kursens innehållDen astronomiska världsbilden av idag och hur den har vuxit fram.Koordinatsystem. Teleskop.Detektorer. Stjärnornas ljusstyrkor, färger, avstånd, massor.Spektralklassifikation.HR-diagrammet. Solen. Stjärnornas energiproduktion. Stjärnornas utveckling.Stjärnornas slutstadier. Interstellära mediet. Vintergatan. Galaxer.Kvasarer. Universums storskaliga strukturer, galaxbildning. Stöd för ”big bang”.Astropartikelfysik. Något om inflationsmodellen.Särskild behörighetAlgebra och geometri, Analys, Mekanik I, Ellära, Vågrörelselära, Atom- och molekylfysik ellerKvantfysik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut.I kursen ingående inlämningsuppgifter och laborationer omfattar 1 poäng.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ges inom inriktningen rymdteknik (F).KurslitteraturKaufmann, W.J., Freedman, R.A.: Universe, 5:th ed., Freeman and Company, 1998.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik106

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAtmosfärsfysik med klimatologi, 5 poängAtmospheric physics with climatology1TT535Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden (litteraturändring)Kursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen syftar till att ge kunskaper inom meteorologi, klimatologi och övre atmosfärens fysik.Kursens innehållAllmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dessstrålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor påtusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning atmosfärensallmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globalaklimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens.Utbytesprocesser vid jordytan.Övre atmosfärens fysik. Strömningsmönster i stratosfären.Särskild behörighetMekanik II, termodynamik och vågrörelselära eller motsvarande.Någon av kurserna Fluidmekanik eller Elektromagnetisk fältteori rekomenderas.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationerBetyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturS.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology,Thomson Learning, 2003Kompleterande stencilmaterial.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper107

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAtom- och molekylfysik, 4 poängAtomic and molecular physics1TM370Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen skall befästa kunskaper i kvantmekanik och dess tillämpning inom modern atom- ochmolekylfysik. Den skall även ge förtrogenhet med såväl teoretiska arbetsmetoder som teorinsexperimentella bakgrund.Kursens innehållOm elektroner, fotoner och atomer.Enelektronatomer: Elektroniska energinivåer, finstruktur, Zeemaneffekt, urvalsregler.Flerelektronatomer: Orbitalmodellen, Pauliprincipen, SCF-metoden,centralfältsapproximationen, Hunds regler, grundämnenas elektroniska uppbyggnad. Termer,multiplettstruktur, finstruktur, Zeemaneffekt.Tvåatomiga molekyler: Molekylorbitaler, kemisk bindning, Born-Oppenheimerapproximationen,rotationer och vibrationer.Fleratomiga molekyler: Elektronstruktur, kemisk bindning, symmetri, *-elektronsystem.Spektroskopiska metoder. Laser.Laborationer:1. Röntgenspektroskopi2. Optisk spektroskopi3. MolekylberäkningarSärskild behörighet Kvantmekanik. Fysikens matematiska metoder.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TT105. Ny kod pga byte av kursansvarig institution.Kursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103.Kurslitteratur B.H. Bransden and C.J. Joachain: Physics of Atoms and Molecules, LongmanScientific & Technical, 1989.P.W. Atkins and R.S. Friedman: Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press 2004.L. Karlsson & S. Andersson: Atom- och molekylfysik, Fysiska institutionen, Uppsala.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999.Laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. Uppsala.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysikalisk-kemiska institutionen108

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAvancerad datorgrafik och visualisering, 4 poängAdvanced Computer Graphics and Visualization1IT211Kursplanen är fastställd 2005-03-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiodKursen ges i period: 3Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om metoder och system för avancerad datorgrafik och vetenskapligvisualisering. Kursdeltagarna skall efter genomgången kurs kunna använda och programmeraavancerade program och hårdvara för varierande visualiseringstekniker samt känna till metodersom transformerar data och information till visuella representationer. Kursdeltagarna skall eftergenomgången kurs själva kunna använda avancerade program för realistisk 3D-grafik samtsjälva skapa program som presenterar data med hjälp av sådan grafik.Kursens innehållDiskreta modeller. Volymsrendering: raytracing, splatting, texturbaserad rendering.Konstruktion av isoytor. Konvertering av diskreta volymdata till polygonmodeller. Topologierför och förenkling av komplexa geometriska modeller. Visualiseringstekniker.Perceptionsrelaterade aspekter. Rendering av partiklar. Algoritmer för programmerbargrafikhårdvara. Tillämpad visualisering. Kursen omfattar projektarbete som t ex programmeringi VTK (Visualization Toolkit).Särskild behörighetDatorgrafik I eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer ochinlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi109

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerAvrinning, 3 poängRunoff1TV430Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursens mål är att ge färdigheter i beräkning av avrinning från naturliga och mänskligtpåverkade avrinningsområden.Kursens innehållTeorier för avrinningsbildning. Beräkningsmetoder för avrinning från naturliga och hårdgjordaytor. Flodvägsberäkning. Avrinningsmodellering. Dimensionerade flöden. Tätortshydrologi.Föroreningstransport i vattendrag.Särskild behörighetHydraulik. HydrologiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och övningarExaminationsformSkriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturVen Te Chow, David R. Maidment and Larry W. Mays:Applied Hydrology. McGraw Hill.1988.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper110

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBeräkningskemi, 4 poängComputational Chemistry1TT725Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna inse potentialen hos beräkningskemiskaundersökningar för design av exempelvis nya material och nya läkemedel, utnyttja vissaanvändbara numeriska algoritmer från det beräkningskemiska området, beräkna struktur,stabilitet och potentialenergiytor för atomära och molekylära system med hjälp av modernadatorberäkningar av ab initio och DFT-typ. Redogöra för teori och modeller inom modernkvantkemi, speciellt Hartree-Fock-metoden. Beskriva idéerna bakom de analytiska kraftfält sombeskriver växelverkan mellan atomerna i statistisk-mekaniska simuleringar. Redogöra förgrundbegreppen inom statistisk termodynamik och beräkna egenskaper hos molekylära systemmed hjälp av statistisk-mekaniska datorsimuleringar, såsom Monte Carlo och Molekyldynamiksimuleringar.Kritiskt utvärdera de olika fysikaliska storheter (t.ex. molekyl- eller ensembleegenskaper)som resulterar från beräkningarna.Kursens innehållI denna kurs får studenten dessutom färdigheter i:- De grundläggande beräkningskemiska algoritmerna och därmed i att se datorprogrammen sommer än ”svarta lådor”.- Att utföra datorberäkningar och kritiskt analysera resultaten.- Att se samband mellan molekylära begrepp och fysikaliska/matematiska modeller.- Att utnyttja visualiseringsprogram och molekylanimeringar för dataanalys.- Att programmera.- Att presentera och diskutera laborationsresultat i storgrupp.Laborationer: 1) Kvantkemiska beräkningar. 2) Molekyldynamik-simuleringar.Särskild behörighet Kvantfysik eller Kvantmekanik och Atom- och molekylfysik eller Kemiskbindning med grundläggande kvantmekanik.Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Datorlaborationer utgör en viktig del avkursen.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 p). Dessutom fordras godkänt betygpå laborationskursen (1 p).Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ellerunderkänd (u).Kurslitteratur A.R. Leach: Molecular Modelling: Principles and Applications, Addison-Wesley Longman.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnena Fysik, Kemi och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi111

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBeräkningsvetenskap I, 4 poängScientific Computing I1TD754Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen samt högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknikStudieperiod: Kursen ges i period EI 31, F 22ES, IT och X 23K, Q och W 24Mål för utbildningenAtt ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp iberäkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanligaberäkningsproblem i teknik och naturvetenskap.Kursens innehållIntroduktion till programmering i och användning av MATLAB. Ordinäradifferentialekvationer: egenskaper och numeriska lösningsmetoder för begynnelse- ochrandvärdesproblem. Linjära ekvationssystem: egenskaper, lösningsmetoder och tillämpningar.Numeriska metoder för icke-linjära ekvationer och ekvationssystem. Approximation av datamed minstakvadratmetoden och interpolation. Numeriska metoder för integraler.Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet.Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer.Programmeringsteknik I eller Programkonstruktion II.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriskauppgifter och laborationer.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys I (1TD751).KurslitteraturHeath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw-Hill, 2nd ed, 2002.Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995.Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 7, TDB 2005Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi112

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBeräkningsvetenskap I, 5 poängScientific Computing I1TD766Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle ochhögskoleingenjörsprogrammet i elektroteknikStudieperiod: Kursen ges i period EI 31 och STS 22Mål för utbildningenAtt ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp iberäkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanligaberäkningsproblem i teknik och naturvetenskap.Kursens innehållProgrammering och användning av MATLAB. Ordinära differentialekvationer: egenskaper ochnumeriska lösningsmetoder för begynnelse- och randvärdesproblem. Linjära ekvationssystem:egenskaper, lösningsmetoder och tillämpningar. Numeriska metoder för icke-linjära ekvationeroch ekvationssystem. Approximation av data med minstakvadratmetoden och interpolation.Numeriska metoder för integraler. Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet.Särskild behörighetEndimensionell analys, Grundläggande programmering.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutomgodkända obligatoriska inlämningsuppgifter.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 2pBetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) ochhögskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik. Den är till stora delar identisk med kursenBeräkningsvetenskap I, 4 poäng (1TD754), men innehåller en utökad del i MATLAB. Kursenersätter den tidigare Numerisk analys I, 5 poäng (1TD765) och kan inte tillgodoräknas i examentillsammans med denna.KurslitteraturHeath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw-Hill, 2nd ed, 2002.Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995.Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 7, TDB 2005.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi113

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBeräkningsvetenskap II, 4 poängScientific Computing II1TD755Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period : Xbio 31, F 24, IT och Q 34 samt W 41Mål för utbildningenAtt ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om grundläggande begrepp iberäkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala problem i teknik ochnaturvetenskap.Kursens innehållMatriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser,transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering,ortogonalisering, QR-metoden, invers iteration. Minstakvadratmetoden: ortogonala polynom,QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Diskret Fouriertransform och snabbaFouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer(PDE) i en rumsdimension: differensscheman, rättställdhet, konsistens, stabilitet ochkonvergens. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. Något om finitaelementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära ekvationssystem. Orienteringom stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik.Särskild behörighetFlerdimensionell analys. Linjär algebra. Ordinära differentialekvationer. Transformmetoder ellerFouriermetoder. Beräkningsvetenskap I eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutomgodkända obligatoriska uppgifter och laborationer.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys II (1TD752).KurslitteraturHeath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., McGraw-Hill, 2002.Scientfic Computing II, complements and exercises, TDB, 2005.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi114

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBeräkningsvetenskap II, 5 poängScientific computing II1TS044Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenAtt ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om grundläggande begrepp iberäkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala problem i teknik ochnaturvetenskap.Kursens innehållMatriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser,transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering,ortogonalisering, QR-metoden, invers iteration. Minstakvadratmetoden: ortogonala polynom,QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Diskret Fouriertransform och snabbaFouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer(PDE) i en rumsdimension: differensscheman, rättställdhet, konsistens, stabilitet ochkonvergens. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. Något om finitaelementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära ekvationssystem. Orienteringom stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik.Kursen innehåller även ett mindre projekt där man får tillämpa något/några av momenten ovaninom ett tillämpningsområde, t ex biologiska system.Särskild behörighet Analys i flera variabler, algebra och linjär algebra (inom STS-programmetAlgebra), Beräkningsvetenskap I (tidigare Numerisk analys I).UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutomgodkända obligatoriska uppgifter.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p och projektuppgift 1p.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) och överlappardelvis kursen Beräkningsvetenskap II, 4 poäng (1TD755).KurslitteraturHeath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., McGraw-Hill, 2002.Scientfic Computing II, complements and exercises, TDB, 2005.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi115

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBibliografiskt projekt, 3 poängLiterature project1MB360Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och BioinformatikStudieperiod: Individuellt enligt överenskommelseMål för utbildningenKursen skall ge studenten träning i litteratursökning i bibliotek och databaser, träning irapportskrivning och möjlighet till kunskapsfördjupning inom ett delområde av biotekniken.Kursens innehållLitteratursökningar på bibliotek och i databaser på Internet. Intervjuer av forskare och lärare.Framställning av skriftlig rapport.Särskild behörighetGenomgången första årskurs inom programmen Molekylär bioteknik eller Bioinformatik.UndervisningsformSjälvständigt arbete under handledning av kursansvarig lärare.ExaminationsformSkriftlig rapport utformad enligt anvisningar av kursansvarig lärare.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen kan genomföras vid valfri tidpunkt efter genomgången första årskurs inom programmenMolekylär bioteknik eller Bioinformatik. För tillträde till kursen krävs skriftlig anmälan tillkursansvarig lärare på särskild blankett som erhålls vid kursansvarig institution. Vidkursanmälan erhålls även anvisningar om rapportens utformning, regler för val av ämne ochexamination på kursen.KurslitteraturAktuella artiklar inom bioteknik eller bioinformatik som erhålls av kursansvarig lärare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning116

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBioenergi - teknik och system, 5 poängBioenergy - Technology and SystemsTN4062Kursplanen fastställd: 18 mars 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet, SLUKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges i period 41MålAtt få kunskap om olika bioenergikällor med hänsyn till primärproduktion, karakterisering avråvaran, skördeteknik, logistiksystem, lagring, hantering och förädling. Att nå fördjupadkunskap om framställning av bränsle för el- och värmeproduktion samt drivmedel från biomassaInnehåll· Trädbränslen från skogen· Åkerbränslen (energigrödor, Salix)· Energi från avfall och torv· Lagring och torkning av biobränslen· Förädling (pellets, briketter, pulver)· Ekonomi och marknad· Näringsåterföring· Drivmedel från biomassa· Bränsle för el- och värmeproduktion från biomassaFörkunskapskrav40 poäng teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p eller motsvarande, samt 5 poäng kemioch 5 poäng biologi.GenomförandeFöreläsningar ca 40 timLaborationer, övningar och studiebesök ca 40 tim (obligatoriskt)Litteratur Kompendium och artiklarExamination: Tentamen, skriftlig eller muntlig, redovisning av laborationer och övningar.Betygsskala: Godkänd / Icke godkändFordringar för godkänd kursGodkänd tentamen och godkända laborationer och övningar. Närvaro vid obligatoriska moment.Ämnen: Teknik/TeknologiNivå: CAnsvarig institution/motsvarandeInstitutionen för bioenergi, SLU117

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiofysikalisk kemi, 5 poängBiophysical Chemistry1MB303Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt förklara grundläggande begrepp i irreversibel termodynamik med viktiga biologiskatillämpningar. Att ge en förståelse för funktionella egenskaper hos biologiska makromolekyleroch deras komplex.Kursens innehållLigandbindning till makromolekyler, kooperativitet, genreglering. Reaktionskinetik,relaxationskinetik, diffusion och diffusionskontroll, enzymkatalys, katalytiska mekanismer,transition state teori. Stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner. Elektrolyter, Debye-Hückelteori. Jämvikter och transport över membran: membranpotential, jontransport, kemiosmos.Irreversibel termodynamik: dissipation, noggrannhet, proofreading. Laborationer:Enzymkinetik: Steady state, noggrannhet.Särskild behörighetKemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och laborationer.Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar ochlaborationer är poängsatta med 1 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter:Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts.KurslitteraturBerg O., Ehrenberg M. and Lovmar M.: Biophysical Chemistry: Thermodynamics and Kinetics.Kompendium.Atkins, P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning118

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBioinformatik, 5 poängBioinformatics1TS200Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenMed tillämpning av matematiska, statistiska och datorvetenskapliga arbetsmetoder skall kursenge kunskaper om bioinformatik och dess relation till de molekylära och evolutionära processersom formar de biologiska sekvenserna (protein och DNA). Med modeller av dessa processersom grund skall kursen ge förståelse för och färdighet i att använda datorbaserade algoritmer föranalys av sekvenser och kompletta genom.Kursens innehållHistorik över utvecklingen av metoder och tekniker inom bioinformatik och molekylärbiologi.Internationella databaser och lagring av biologisk information. Metoder att extraherainformation från databaser. Det humana genomets organisation. Bioinformatikens roll i denfarmaceutiska industrin och i samhället. Etiska problemställningar angående tillgänglighet avbiologiska data. Under kursens första del presenteras teori och grundläggande begrepp inombioinformatik. Datorprogram för analys av gener, proteiner och hela genom introduceraslöpande under kursens gång. Biologiska tillämpningar illustreras med realistiska exempel frånpågående forskning. Kursorganisationen liknar ett litet genomprojekt där obehandlad datasuccessivt detaljanalyseras med bioinformatiska verktyg. Under kursen behandlas etiskafrågeställningar om sekvensinformation från genom.Särskild behörighet: Cell- och molekylärbiologi. Numerisk analys I. Matematisk statistik.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och datorövningar.Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betygetgodkänd (3, 4 eller 5) krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)KurslitteraturBaxevanis, A.D. & Oulette, B.F.F. Bioinformatics. A Practical Guide to the Analysis of Genesand Proteins. John Wiley & Sons, Inc. 2nd ed., 2001.Web-baserat instuderingsmaterial som beskriver bakgrunden till de biologiska problem somstudenten skall lösa samt algoritmerna bakom de datorprogram som skall användas. Tillmaterialet hör enkla guider som steg för steg hjälper studenten att navigera sig igenomdatorprogrammen.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning119

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBioinformatisk metodik, 5 poängMethods in Bioinformatics1MB543Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod Kursen ges i Period 34Mål för utbildningenMålet med kursen är att ge kunskap om de typer av biologiska frågeställningar där bioinformatikanvänds som en del av problemlösningen. Kursen skall också ge kunskap om bioinformatiskmetodologi och förmåga att analysera och relatera informationen i de stora globala databasernamed biologiska system för att förstå livets processer. Kursen skall ge färdigheter i att appliceraoch kombinera existerande program och verktyg på frågeställningar givet komplexa biologiskadata.Kursens innehållDatabaser, deras utformning och sökverktyg. Datorprogram för analyser av DNA-sekvenser ochkompletta genom. Jämförelser av annoteringssystem och genprediktionsprogram. Statistiskaanalyser av sekvens(o)likheter. Fylogenetisk inferens. Microarray-konstruktion, statistiskaanalyser och progamvaror för visualisering av data från genexpressionsanalyser. Introduktion tillproteomik och massspektrometri. Metaboliska databaser och nätverk. Systembiologi.Särskild behörighetGrundläggande bioteknik och bioinformatik. Grundläggande biologi. Cellbiologi. Matematiskstatistik. Programmeringsteknik I.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och datorövningar.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd krävs attlitteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB542 Bioinformatisk metodik, 6 poäng, och kan intetillgodoräknas i en examen tillsammans med denna.Kurslitteratur Web-baserat instuderingsmaterial.Kompendier och stencilerat material.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning120

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiokemi, 5 poängBiochemistry 1KE746Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet KemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningen Den studerande ska efter genomgången utbildning kunna:- identifiera de vanligaste biokemiska byggstenarna och makromolekylerna samt förklara sambandmellan struktur och funktion för dessa molekyler.- beskriva den principiella uppbyggnaden av celler, organeller samt cellmembraner och identifiera olikatyper av transport över membraner.- beskriva principer för katalys med hjälp av enzymer samt för reglering/kontroll av enzymaktivitet.- tillämpa Michaelis-Menten ekvationen och använda Lineweaver-Burk diagram för att beräkna Km ochkcat från experimentella data samt identifiera olika typer av hämmare.- redogöra för vilka biokemiska reaktionsvägar som är involverade i en cells energiproduktion samtberäkna energiutbytet i olika reaktionsvägar.- redogöra för principerna för syntes av olika biomolekyler samt förklara hur en energikrävanderundgång mellan biosyntes och nedbrytning förhindras/regleras.- analysera vilka metaboliska processer som är aktiva i olika celltyper i olika situationer och diskuteraregleringsmekanismer bakom detta.- redogöra för hur biokemisk informationsöverföring, dvs processerna replikation, transkription ochtranslation, går till samt förklara hur processerna kontrolleras och regleras och diskutera skillnader idessa processer mellan prokaryota och eukaryota celler.- använda den genetiska koden och övrig kunskap om processerna för att analysera samband mellanDNA-, RNA- och aminosyrasekvenser.- teoretiskt förklara och praktiskt använda grundläggande biokemiska metoder för separation, analys ochkarakterisering av proteiner och DNA samt använda datorer för grundläggande biokemiskt analysarbete,och tolka de erhållna resultaten.- använda korrekt biokemisk terminologi för att beskriva biokemiska processer, både muntligt ochskriftligt.Innehåll Kemisk uppbyggnad och molekylär organisation av biologiska system: Aminosyror,nukleotider, kolhydrater och lipider, peptider, proteiner, nukleinsyror och polysackarider.Supramolekylära komplex, organeller, cellmembraner och transport över membran. Proteinkemi.Enzymologi: Protein-ligandinteraktioner, enzymer, katalytiska mekanismer, substrat, inhibitorer,coenzymer, prostetiska grupper. Enzymkinetik. Metabolism: Digestion och absorption av näringsämnen,syntes och nedbrytning av kolhydrater och lipider samt kväveomsättning. Cellens energiomsättning.Allmänna principer för biosyntes. Genexpression och proteinsyntes: Replikation, transkription,translation, post-translationella processer, samt reglering av dessa processer.Laborationer: Kromatografi, elektrofores, spektroskopi, enzymkinetik, metabolismstudier, rekombinant-DNA-tekniker. Strukturstudier av makromolekyler med datorgrafisk molekylmodellering, matematiskmodellering av enzymkinetiska data, icke-linjär regressionsanalys, datorsimulering av intermediärmetabolism. Under kursen ges träning i skriftlig kommunikation i form av omfattandelaborationsrapporter. Möjlighet till träning i muntlig kommunikation ges i form av gruppdiskussioner avi förväg utdelade frågor.Särskild behörighet Kemi grundkurs, Organisk kemi.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, övningar och laborationerExaminationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkända övningar ochlaborationer. Laborationer och övningar inkl rapporter är poängsatta till 2 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Kurslitteratur Pratt & Cornely: Essential Biochemistry. Wiley 2004.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Institutionen för naturvetenskaplig biokemi121

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiokemisk metodik, 5 poängMethods in biochemistry1MB420Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen skall ge studenten förmåga att isolera, identifiera och karaktärisera biomolekyler medtonvikt på proteiner. Studenten skall tränas i att läsa, förstå och tillämpa metodiken i biokemiskapublikationer, diskutera dess för- och nackdelar samt kunna föreslå realistiska alternativametoder. Studenten skall också tränas i muntlig och skriftlig kommunikation i samband medredovisningar av den laborativa delen av kursen.Kursens innehållStrategier och metoder för isolering och karaktärisering av biomolekyler (kromatografi,elektrofores, spektroskopi, elektronmikroskopi, mm). Framställning av rekombinanta proteiner.Skräddarsydda proteiner. Kvalitativa och kvantitativa studier av biomolekylära interaktioner ochmekanismer, struktur-funktionssamband, enzymkinetik. Membranbiokemi.Laborationer: Laborationsdelen genomförs i form av olika projekt i mindre grupper. Gemensamtför alla projekt är isolering och rening av ett protein där grundläggande biokemiska metoder förseparation och analys ingår. I övrigt tillämpas olika biokemiska metoder beroende på projektetskaraktär. I projekten ingår också försöksplanering, inhämtning av information samt muntlig ochskriftlig redovisning av erhållna resultat.Särskild behörighetCellbiologi. Molekylär bioinformatikUndervisningsformFöreläsningar och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 2poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, i augusti och i januari följande år.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts.KurslitteraturWilson K. & Walker J.: Priciples and Techniques of Practical Biochemistry, 5th ed., CambrideUniversity Press, 2000.AlternativlitteraturScopes R.K.: Protein purification, principles and practice, 3rd ed, Springer, 1994.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för naturvetenskaplig biokemi122

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiologi, 5 poängBiology1TS120Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen ska ge en helhetsbild av biologin samt kunskap om arbetssätt och tekniker inombiologisk forskning.Kursens innehållBiologiska system på olika organisationsnivåer. Samband mellan struktur och funktion.Organismvärldens evolution och mångfald. Ekologi och naturvårdsbiologi.Särskild behörighet: Kemiska principer 5p eller motsvarande. Matematisk statistik 5p ellermotsvarande.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, studiebesök och datorövningar. I kursen ingåräven en litteraturuppgift (1p), som redovisas genom en vetenskaplig poster och ventileras på ettseminarium vid kursavslutningen.ExaminationsformHemuppgift, seminarieuppgifter samt två delprov under kursens gång.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter: All undervisning, utom föreläsningar, är obligatorisk.KurslitteraturCampbell N.A. & Reece J.B. 2005. Biology, 7th ed. Benjamin Cummings.Kompendier.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning123

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiologi, 4 poängBiology1TV011Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenMålet med kursen är att ge kunskaper om struktur och funktion hos celler och organismerliksom förutsättningarna för organismer att leva och sprida sig i omgivningarKursens innehållIntroduktion till cellbiologi och genetik. Organismer, deras struktur och funktion. Upptag avvatten och näringsämnen: metabolism och vattenbalans. Reproduktion och spridning. Skyddsoch överlednadsmekanismerSärskild behörighetIntroduktionskurs i miljövetenskap.UndervisningsformLektioner, seminarier, laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras även godkända praktiskaövningsmoment och seminarier.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G)KurslitteraturCampbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institutionInstitutionen för växtbiologi (SLU)124

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiomaterial, 5 poängBiomaterials1KE745Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kemiteknik och Teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningen: Efter fullgjord kurs skall studenten kunna-beskriva vanligt använda biomaterial som metaller, keramer och polymerer och dess kemiskauppbyggnad, egenskaper och struktur.- beskriva generell uppbyggnad och funktion hos celler , extracellulär matris och vävnad.- identifiera och redogöra för metoder för karaktärisering av biomaterial.- beskriva metoder för att modifiera ytor av biomaterial och välja material för önskat biologisktrespons.- beskriva interaktionen mellan biomaterial och proteiner samt celler.- beskriva interaktionen mellan biomaterial och vävnad för kortid- och långtidsimplantat, samtskilja på reaktioner i blod och i vävnad.- identifiera och redogöra för metoder att karakterisera interaktioner mellan material och vävnad.- beskriva metoder för att reparera och regenerera skadad eller förlorad funktionell vävnad medmaterial, autologa celler eller stamceller.Kursens innehållGrundläggande koncept: Generell översikt av biomaterialanvändning och biologiska aspekter.Inplanterbara material: tillfälliga alt permanenta inplantat, bionedbrytbara material, cellsubstrat,skräddarsydd vävnad. Bioaktiva material och system för läkemedelsdosering. Interaktion mellanproteiner och ytor. Interaktioner mellan mänsklig vävnad och biomaterial: egenskaper hosnaturlig vävnad och transplantationstekniker. Biomimetiska system. Sterilisering.Utvärderingsmetoder för medicinska produkter.Projektlaborationer: En viktig del av kursen omfattar en projektlaboration. Inom projektettränas studenterna att- söka, analysera och sammanställa vetenskapligt information för en projektplan.- genomföra ett kort forskningsprojekt i samverkan med andra studenter, forskare och industrin.- Presentera projektarbetet muntligt och skriftligt.Särskild behörighet: 100 p naturvetenskap/teknik varav minst 20 p kemi.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och projektarbeten.Examinationsform: Skriftlig prov anordnas under kursens gång samt i slutet av kursen och ger2 poäng. Vidare krävs att studenten planerar, genomför och redovisar en projektlaboration somger 3 poäng och som skall vara godkänd vid kursen slut.Betyg: Något av betgen underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Biomaterial, 1KE732.KurslitteraturBiomaterial Science: An Introduction to Materials in Medicine eds. B. Ratner, A. Hoffman, F.Schoen, J. Lemon, Academic Press.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för materialkemi125

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBiosensorer, 5 poängBiosensors1MB456Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen skall förmedla kunskap om modern biomedicinsk mätmetodik baserad på elektrisk,optisk, och mekanisk registrering av biospecifik interaktion.Kursens innehållProblemlösning i analytisk kemi; felkällor; signalbehandling; biologisk specificitet:bindningskonstanter, adsorptions/desorptionshastigheter, diffusion; enzymkinetik;proteinimmobilisering; elektrokemiska och optiska signalgivare; potentiometriska metoder,syrgaselektroders användning i biosensorssystem; redox-enzymer i amperometriskamätmetoder; konduktometriska metoder; kvartsmikrovågens användning; optiska metoder:UV/Vis, fluorescens, luminescens, IR; fiberoptik, ytplasmonresonans, antikroppsbaseradesensorer. Diagnostiska och andra biosensorstillämpningar granskas kritiskt med speciell tonviktpå metodernas känslighet och stabilitet. Litteraturseminarier: Varje student gör en muntligsammanfattning och kritisk granskning av en utvald aktuell artikel inom biosensorsområdet.Laborationer och projekt i sensordesignSärskild behörighetCellbiologi. Molekylär bioinformatik. Biokemisk metodik. Alternativt Kemi 30p (inkl biokemioch fysikalisk kemi 10p) eller motsvarande.Undervisningsform: Föreläsningar, litteraturseminarier och laborationer.Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut 2 poäng. I kursen ingående laborationer ochlitteraturseminarier är poängsatta med 3 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur:Eggins B: Chemical Sensors and Biosensors. Wiley, 2002.Vetenskapliga artiklar.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för ytbioteknik126

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBooleska metoder inom bioinformatik, 5 poängBoolean Methods in Bioinformatics1MB605Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och förståelse för hur booleska metoder kananvändas för att stödja regelbaserad modellering inom livsvetenskaperna med utgång i storamängder av data såsom t.ex. genexpressions-, molekylära interaktions-, annotationsdata ochkombinationer av kliniska och genomiska data. Kursen skall skapa en fördjupad förståelse förhur avancerade lärande system och kunskapssystem kan användas för att lösa bioinformatiskaproblem.Kursens innehållIntroduktion till booleska funktioner. Transformation och förenkling av booleska uttryck.Information, beslutsystem och rough sets. Egenskaper och dess syntes och urval. Träning ochvalidering av modeller. Statiska egenskaper av modeller. Exempel av tillämpningar inomlivsvetenskaperna inkluderar: klassificering med hjälp av expressionsdata, prediktering avgenfunktion från expressionstidsprofiler och genomiska databaser, modellering avtranskriptionsmekanismer, ligand-receptor bindningar, drogresistens, prediktering avproteinfunktion från struktur och modellering med hjälp av kliniska och genomiska data.Föreläsningar varvas med datorlaborationer med verkliga och syntetiska data.Särskild behörighetMatematisk statistik. Programmeringsteknik II. Diskreta strukturer inom bioinformatik II.Datastrukturer. Kunskapsbaserade system inom bioinformatik.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut samt hemuppgifter. För godkännande krävs också godkäntprojekt.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturKompendium. Vetenskapliga artiklar.NivåKursen ges på D-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning127

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBullerutbredning, 3 poängNoise propagation1TV510Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen ger studenterna grundläggande kunskaper om ljudutbredning utomhus, vädrets inverkansamt hur bullernivån varierar under dygnet och året. Kursens mål är att ge praktiska verktyg föratt kunna beräkna bullerutbredning.Kursens innehållAkustiska grundbegrepp. Meteorologiska effekter på ljudutbredning dvs. refraktion, absorption,spridning och markdämpning. Resultat från experiment och modellberäkningar.Särskild behörighetMeteorologi och klimatologi. Ellära och vågrörelselära.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturLarsson C: Bullerutbredning. Institutionen för geovetenskaper, 2004Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper128

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerCelest mekanik, 4 poängCelestial mechanics1TT531Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenHimlakropparnas rörelser i planetsystemet under deras inbördes gravitation är ett klassiskt menännu viktigt forskningsområde. Kursens mål är att lägga en god grund för tillämpningar inomrymdtekniken och vidare utbildning i astronomi, särskilt vad gäller planetsystemet, samt att gegrundläggande insikter i den astronomiska forskningens metoder och resultat.Kursens innehållTvå- och flerkropparsproblemet. Sambandet mellan koordinater och banelementen, dvs deparametrar som bestämmer banans storlek, form och orientering i rymden. Beräkning avbanelement ur observationsdata. Numeriska banberäkningar. Raketdynamik. Konstgjordasatelliter. Interplanetära banor och navigation. Banutveckling av asteroider och kometer.Lagranges planetekvationer.Solsystemets stabilitet under långa tidsrymder.Särskild behörighetAnalys, Mekanik II och Numerisk analys II, eller motsvarande förkunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformInlämningsuppgifter. I kursen ingående laborationer omfattar 1 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturDanby, J.M.A.: Fundamentals of Celestial Mechanics, 1992, 3rd ed., William-Bell, Inc.Kompletterande material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik129

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerCell- och molekylärbiologi, 5 poängCell- and Molecular Biology1TS170Kursplanen är fastställd 2002-05-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i cellbiologi och molekylärbiologi samt enintroduktion till bioinformatik och proteomik.Kursens innehållCellmembranets uppbyggnad. Cellorganeller och cellstrukturer. Tekniker att studera celler ochcellkomponenter. Kromosomstruktur och genomorganisation. Biosyntes av DNA, RNA ochproteiner. Sekretion. Veckning, omsättning och intracellulär transport av proteiner. Biokeminför signaltransduktion. Molekylärbiologiska tekniker. Introduktion till bioinformatik ochproteomik.Laborationer: introduktion till molekylärbiologiska tekniker, introduktion till proteomik,bioinformatiska metoder.Särskild behörighet: Kemi 5p, Biologi 5p.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Redovisning av seminarieuppgifter skriftligt och muntligt. Föratt kursen skall bedömas med lägst betyget godkänd fordras att seminarieuppgifter, laborationer,datorövningar och inlämningsuppgifter bedömts godkända.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturCampbell N.A. & Reece J.B.: Biology, 7th ed., 2005. Benjamin Cummings.Lodish: Molecular Cell Biology, 5th ed, 2003. Freeman & Co.Kompendier.Referensbok: Watson J.D.: Molecular Biology of the Gene, 5th ed, 2003.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik.Kursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning130

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerCellbiologi, 10 poängCell biology1MB150Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Bioinformatik och Molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 12Kursens innehållCellens kemiska sammansättning. Cellorganeller. Evolution från molekyler till celler. Hur celleroch cellkomponenter studeras: mikroskoperingstekniker, metoder att fraktionera celler ochcellkomponenter. Makromolekylers struktur och informationsinnehåll. Uppbyggnad och strukturhos nukleinsyror, proteiner, polysackarider och lipider. Enzymers struktur och funktion.Enzymreaktioners kinetik. Biokemiska tekniker: kromatografi, elektrofores, centrifugering.Cellväggars struktur. Organisation av lipider, polysackarider och proteiner i plasmamembranet.Membrantransport av små molekyler. Membranpotential. Biosyntes av lipider ochpolysackarider.Cellulär energiomsättning. Katabolism och anabolism. Energiutvinning urorganiska och oorganiska föreningar vid respiration och fermentation. Uppbyggnad avmitokondrier och kloroplaster. Fotosyntes. Näringsämnen. Cytoskelettets struktur, funktion ochdynamik. Samspelet mellan cellens olika membransystem. Mekanismerna bakom:organelltransport, sekretion, endocytos och celldelning. Cellkommunikation; intercellulärakontakter, cellytereceptorer, celladhesion. Extracellulära matriser. Signaler överplasmamembranet. Cellrörelse och kemotaxi hos eukaryota och prokaryota celler. Biosyntes avDNA, RNA och proteiner. Genomorganisation. Genuttryck. Mutationer. Genetiskrekombination. Reparation av DNA. Mekanismerna bakom genetisk konstans och variation.Cellkärnans organisation. Kromatin. Kromosomer. Cellcykeln. Mitos och meios.Grundläggande genteknik; kloning av DNA, plasmider, virus.Laborationer: Ljusmikroskopi. Centrifugering. Elektrofores. Kromatografi. Spektroskopi.Odling av bakterier. PCR. Datorövningar.Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Kemi, grundkurs.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, datorövningar och litteraturuppgiftsom redovisas vid posterpresentation.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd fordras ävengodkända seminarie- och litteraturuppgifter samt att laborationskursen bedömts godkänd.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturLodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003Brown T A: Genomes II, 2002.Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005.Kompendier. Laborationsmanualer.Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning131

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerCellen som dynamiskt system, 5 poängThe Cell as a dynamical system1TS131Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen skall ge färdigheter i att göra matematiska modeller för biologiska system. Däri ingårmodeller för metaboliska flöden, reglering av genuttryck, adaption till förändringar iomgivningen. Studenterna får träning i ordinära differentialekvationer, fasplansanalys, stabilapunkter, masterekvationer för stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner i enskilda celler.Kursens innehållKursen introducerar allmänna stökiometriska beskrivningar av metabola flöden och hur känsligadessa flöden är för aktiviteten hos enskilda enzymer. Optimala flödesnätverk diskuteras. Kursenbehandlar också olika mekanismer för reglering av genuttryck på transkriptionsnivå ochtranslationsnivå samt globala reglersystem för stressresponser och adaption. Kemotaxi, dvsmekanismer som gör det möjligt för celler att söka upp näring (attraktion) och undvikagiftämnen (repulsion), diskuteras jämte enkla modeller för morfogenes.Dynamiska system modelleras med ordinära, icke-linjära differentialekvationer som lösesnumeriskt eller diskuteras utifrån fasplansanalys och stabila punkter.Stokastiska beskrivningar av genuttryck och kemiska nätverk i enskilda celler introduceras medhjälp av masterekvationer. Lösningar till dessa erhålles analytiskt, med numerisk integrationeller Monte-Carlo simuleringar. Modeller för molekylär evolution introduceras.Datorlaborationer kommer att belysa delmoment i kursen och ge studenterna träning i viktigatekniker.Litteraturseminarier skall ge utblickar till intressanta problemområden i systembiologi.Särskild behörighet: Kemi 5p. Biologi 5p. Cell- och molekylärbiologi 5p. Dynamiska system5p.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, datorövningar och litteraturuppgifter.Examinationsform: Skriftlig tentamen vid slutet av kursen samt hemuppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)KurslitteraturKompendium samt valda tidskriftsartiklar.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning132

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatabasteknik, 5 poängDatabase Design1DL116Kursplanen är fastställd 2001-11-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 34Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om databassystem, deras organisation och användning.Kursens innehållDatamodeller, inklusive Entity-Relationship-, relations- och objekt-orienterade modeller, förorganisation av databaser. Frågespråket SQL. Integritets- och säkerhetsvilkor, funktionelltberoende, normalformer. Aktiva databaser, stored procedures och applikationsgränssnitt.Transaktioner, concurrency control och återhämtningssystem. Indexering och frågeoptimering.Hantering av icke-traditionella data som bilder, analysdata, och XML-baserade data.Särskild behörighetMatematik 10 poäng och datavetenskap 15 poäng inkl grundläggande programmering,datastrukturer och grundläggande logik.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig delav undervisningen.Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkändÖvriga föreskrifterKursen kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med någon av kurserna1MB025 Databasteknik2AD093 Databasteknik DV12AD208 Databasteknik MN1.KurslitteraturElmasri & Navathe: Fundamentals of Databases, Fourth Edition, Addison-Wesley, 2003.Nivå: Kursen ges på B-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi133

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatabasteknik, 6 poängDatabase Design1MB025Kursplanen är fastställd 2003-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om databassystem, deras organisation och användning.Kursens innehållDatamodeller inklusive Entity-Relationship- relations-, och objekt-orienterade modeller förorganisation av databaser. Grundläggande predikatlogik och frågespråket SQL. Integritets- ochsäkerhetsvilkor, funktionellt beroende, normalformer. Aktiva databaser, stored procedures ochapplikationsgränssnitt. Transaktioner, concurrency control och återhämtningssystem. Indexeringoch frågeoptimering. Hantering av icke-traditionella data som bilder, analysdata, och XMLbaseradedata. Tillämpningar, särskilt inom bioinformatik.Särskild behörighet40 p naturvetenskap/teknik, inkl. kunskaper i programmering i Java motsvarandeProgrammeringsteknik II och datastrukturer, sammanlagt 15 p.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform:Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av undervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med kursen 2AD093 Databasteknik DV1,2AD208 Databasteknik MN1, eller 1DL116 Databasteknik.KurslitteraturElmasri & Navathe: Fundamentals of Databases, Fourth Edition, Addison-Wesley, 2003.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi134

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatakommunikation, 3 poängComputer networks1TT821Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall deltagarna kunna redogöra för principerna för de vanligasteprotokollen i Internetsviten. De ska kunna förstå enkla specifikationsmodeller avprotokollfunktioner och kunna formulera krav på protokoll utifrån olika typer avkommunikationstillämpningar och de tjänster som elektriska, optiska och radiobaseradeöverföringsmedia erbjuder. Deltagarna skall erhålla kunskaper om prestanda och andrakvalitetsegenskaper hos datornät.Kursens innehållSkiktade modeller för öppna kommunikationssystem, speciellt studeras Internetmodellensprotokoll och tjänster. Åtkomst och delning av fysiska överföringsmedia. Syfte, egenskaper,teori och standardprotokoll för de olika skikten. Växlar och vägvalsprotokoll i datornät.Tillförlitliga, säkra och effektiva datornät. Karaktäristik och principer för tillämpningsprotokoll,bl a för datorpost, sekretess och World Wide Web.Särskild behörighetAlgoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. OperativsystemUndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehållermuntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturKurose & Ross: Computer Networking: a Top-Down Approach Featuring the Internet, andraupplagan, Addison-Wesley 2002.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi135

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatakommunikation II, 4 poängAdvanced computer networks1IT131Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen är en fördjupningskurs inom data kommunikation och syftet med kursen är attintroducera aktuell forskning- och utveckling inom datakommunikationsområdet.Efter genomgången kurs skall deltagarna ha tillräckliga kunskaper inom området för att kunnaförstå artiklar i vetenskapliga tidskrifter.Kursens innehållGrundläggande kömodeller och och prestandamätningar, Högre skikts protokoll (WWW/HTTP,SMPT). Multimedia och multipoint protokoll (Ipv6, mbone, VAT). Realtidsprotokoll, QOShantering.Resursreservering och paket schemaläggning i datornät. Datornät för Gigabit/s. DeskArea Networks. Mobila enheter. Paketradio. Effektiva protokollimplementeringar ochtrafikmodeller.Särskild behörighet:Kunskaper motsvarande kurserna Datorsystem II och Sannolikhetsteori med Statistik inomcivilingenjörsprogrammet i informationsteknologi.Undervisningsform: Föreläsningar och uppsatsskrivning med opponering.Examinationsform:Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 1 poäng och en mer praktisk del omfattande 3poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntligeller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg:Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen Datakommunikation IT (1IT130).KurslitteraturKurose J, and Ross, K. "Computer Networking: A TopDown Approach Featuring the Internet",2003, 2nd ed AddisonWesley Longman.S. Keshav: An Engineering Approach to Computer Networking, Addison-Wesley, 1997.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi136

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatakommunikation III, 5 poängAdvanced computer networks, second course1IT132Kursplanen är fastställd 2004-06-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen är en fortsättningskurs på den grundläggande kursen Datakommunikation MN1 medinriktning mot trådlös och mobil datakommunikation. Syftet med kursen är att introduceraaktuell forskning och utveckling inom inriktningen. Efter genomgången kurs skall deltagarna hatillräckliga kunskaper inom området för att kunna förstå artiklar i professionella tidskrifter som tex MobiCom Proceedings och IEEE Internet Magazine.Kursens innehållRadioutbredning, frekvenser, antenner, modulering. Cellulära system och GPRS, Media AcessControl, Trådlösa LANs, 802.11, Blåtand, Hand-over och roaming. Positionering, Mobile IP,Multihop och reläing. Ad hoc routing. Prestandamätning och testmetodik. Transportprotokollför radio och mobilitet. Mobila terminaler och tillämpningar. Sensornätverk. Säkerhet.Särskild behörighetMinst 60 poäng inom datavetenskap eller informationsteknologi inklusive DatakommunikationMN2.UndervisningsformFöreläsningar, studentpresentationer, projekt- eller uppsatsuppgift. Projektuppgifterna hämtasfrån pågående forskning.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 3poäng. Kursen teori examineras med en hemtentamen. Uppsatsuppgifterna examineras vid ettseminarium där deltagarna både presenterar och opponerar på sina uppsatser. Projektuppgifternaexamineras dels kontinuerligt under arbetets gång och dels vid en demonstration ochpresentation av resultatet.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).KurslitteraturJochen Schiller, "Mobile Communications", 2nd edition, Addison-Wesley, 2004 ArtiklarNivå Kursen ges på D-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi137

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatastrukturer, 4 poängData Structures1MB026Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenAtt ge en bred allmänkännedom om olika typer av datastrukturer och derasanvändningsområden. Olika datastrukturer belyses dels teoretiskt, dels implementeringstekniskt.Stor vikt läggs vid att för givna tekniska förutsättningar belysa samspelet mellan val av strukturoch val av algoritm.Kursens innehållAllmänt om algoritmer, datatyper och datastrukturer. Konstruktion och analys av algoritmer.Särskilda datastrukturer: arrayer, listor, träd, strängar, mängder, hashtabeller, prioritetsköer ochgrafer. Sökning och sortering.Särskild behörighetProgrammeringsteknik II, Beräkningsvetenskap I eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt och eventuellt muntligt prov vid kursens slut samt godkända obligatoriskainlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturThomas, A, Corman, T N, Leiserson, C E, Rivest, R C: Introduction to Algorithms, 2nd ed.,MIT Press, 2001.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi138

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatastrukturer och databaser, 5 poängDatastructures and databases1TS080Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningenKursen fördjupar studenternas kunskaper om programkonstruktion. Efter kursen kan studenternasjälvständigt utforma programvara för att organisera och bearbeta data från databaser (tex inombioinformatik) och mätningar (tex inom systemteknik). I detta ingår val av lämpliga algoritmeroch datastrukturer, användning av befintliga komponenter (programbibliotek, databaser), ochsammanlänkning av dessa till ett fungerande system.Kursens innehållFortsatt programmering i Java: arv, polymorfi, undantag, trådar. Objektorienterad analys ochdesign. Datastrukturer: stackar, köer, länkade listor och binära träd, hashtabeller. Grundläggandealgoritmer för lagring, sökning och sortering. Programmeringsteknik, hjälpmedel förprogramutveckling.Entity-Relationship-modellen för organisation av databaser. Funktionellt beroende,normalformer för databaser. Frågespråket SQL. Integrering av databasinteraktion i programvara.Särskild behörighetGrundläggande programmering (1TS040) och Algebra (1MA711).UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut samt godkända obligatoriska inlämningsuppgifter.Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 3p. Databasmomentet motsvarar 1p.BetygBetygskala U, 3, 4, 5.Övriga föreskrifterKursen kan inte räknas samtidigt med Programmeringsteknik II (1TD770) i examen.KurslitteraturSkansholm, J: Java direkt med swing, Studentlitteratur, senaste upplagan.ellerLewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004.Referenslitteratur:Collins, W.J.: Datastructures and the Java Collection Framework, McGraw Hill, 2002.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi139

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorarkitektur, 4 poängComputer architecture1TT441Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall deltagarna ingående kunna beskriva funktionen hos ochuppbyggnaden av en dators delar såsom dess styrenhet, dess primärminne, dess in- ochutmatningssystem och deltagarna skall kunna programmera i assemblerspråk.Kursens innehållvon Neumannmodellen för datorsystem. Maskininstruktioner och adressering. CPU:n, pipelineteknik, styrenheten: mikroprogrammering. Minnen, teknik och struktur. In- och utmatning,avbrottssystem, direkt minnesaccess. Yttre enheter och anpassningskretsar.Assemblerprogrammering. Orientering om alternativa arkitekturer.Särskild behörighet: 40p inom datavetenskap och matematik, inklusive ProgrammeringsteknikI eller motsvarande.Undervisningsform: Föreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntligeller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Det är inte möjligt att genom plussning höja sitt betyg på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT311,Datorarkitektur 3 poäng.KurslitteraturTanenbaum, A.: Strucured Computer Organization 4th edition, Prentice-Hall, 1999, ISBN-0-1302043508Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi140

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorarkitektur IT, 3 poängComputer Architecture IT1IT190Kursplanen är fastställd 1998-05-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen är en fortsättningskurs till främst datorarkitekturmomentet inom kurserna Datorsystem Ioch Datorarkitektur I. Syftet med kursen är att inte bara att ge en grundlig förståelse för hurdagens datorer är uppbyggda, utan också varför de är byggda på det sättet.Kursens innehållKursen delas upp i fyra moment:Minnessystem: minnesteknologier, cachar, virtuella minnessystem, och olika former avoptimeringar i hårdvara och mjukvara.Processorer: pipelining, spekulering, superskaläritet, och stöd för parallella trådar.Mutiprocessorer: alternativa programmeringsmodeller, coherent delat minne,synkroniseringsprimitiv, minnesordningar, SMP, NUMA och COMA.Framtid: teknologitrender, avancerad spekulering, CMP (chip multiprocessors), SMT(simultaneous multithreading), kluster och emulering av delat minne.Särskild behörighet: Datorsystem II.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifterExaminationsform: Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktiskdel omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart ochinnehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturComputer Architecture A Quantitative Approach 3rd edition, Hennessy/Pattersson MorganKaufmann 2003, ISBN155860-724-2 (paper) or ISBN 155860-596-7 (cloth)Kompletterande artiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi141

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorbaserad mätteknik, 3 poängComputer-based measurements1FY710Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period Q 34Mål för utbildningenAtt ge förståelse om hur en datorbuss arbetar samt färdighet i hantering och inkoppling av endator i ett mätsystem.Kursens innehållKursen ger en orientering om olika datorbussar. Speciellt studeras GPIB- och ISA-bussen. Olikakretsar för att omvandla mellan analoga och digitala signaler behandlas.Många praktiska övningar ägnas åt såväl hårdvaran som programvaran i datorbaserade mät- ochstyrsystem.Laborationer:GPIBDatorkommunikation.Särskild behörighetElektromagnetism eller Ellära, Elektrisk mätteknik eller Elektronik, Programmeringsteknik I,Numerisk analys I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och projekt 2,5 veckor inkl. seminarierExaminationsformExaminationen är normalt baserad på projektutförande och rapporter med en muntlig tentamenpå projektrelaterade ämnen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturKompendium, Fysiska institutionenNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen142

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorbaserad styrning, 5 poängComputer-controlled systems1TS250Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle.Studieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om styrsystemens möjligheter och begränsningar, samt moderna och effektivametoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid:• Hantering av system med flera in- och utsignaler.• Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås.• Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering.• Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem.• Analys av system med enkla olinjäriteter.Kursens innehållMatematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet ochobserverbarhet. Stabilitet. Beskrivning av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet ochrobusthet för flervariabla system. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori.Separationssatsen. LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. Analys av systemsom har enkla olinjäriteter.Särskild behörighetÅterkopplade system och reglerteknik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifter Inom STS-programmet ersätter denna kurs från lå 04/05 kursenDatorbaserad styrning, 6 poäng (1TV450).KurslitteraturKursböcker: T Glad, L Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur. Lund.1989.T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan.Studentlitteratur. Lund. 2003.Nivå Kursen ges på CD-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi143

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorbaserad styrning, 6 poängComputer controlled systems1TV450Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om styrsystemens möjligheter och begränsningar, samt moderna och effektivametoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid:• Hantering av system med flera in- och utsignaler.• Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås.• Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering.• Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem.• Analys av system med enkla olinjäriteter.Kursens innehållObservatörer och återkoppling från rekonstruerade tillstånd. Matematisk beskrivning av linjäraflervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och observerbarhet. Stabilitet. Beskrivning avstörningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och robusthet för flervariabla system. Teoretiskabegränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. LTR-metodik. Robustkretsformning. Prediktionsreglering. Analys av system som har enkla olinjäriteter.Särskild behörighetReglerteknik 3 poäng.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturKursböcker: T Glad, L Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur. Lund.1989.T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan.Studentlitteratur. Lund. 2003.Nivå Kursen ges på CD-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi144

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorgrafik I, 4 poängComputer Graphics, first course1TT180Kursplanen är fastställd 1995-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt ge teoretiska och implementeringstekniska kunskaper om principer och metoder idatorgrafik samt att ge kunskaper om grafiska standarder.Kursens innehållDataflöde i ett grafikrenderingssystem. Beskrivning av geometriska objekt och transformationer.Betraktningsmodeller, klippning och projektion. Borttagning av skymda ytor.Belysningsmodeller för polygonorienterad grafik. Effekter som texturmappning ochbumpmappning. Lågnivåbibliotek (API) för 3D-programmering, huvudsakligen OpenGL. Ikursen ingår ett mindre programmeringsprojekt som syftar till att implementera en del av degrafiska effekter och metoder som behandlas under kursen.Särskild behörighetProgrammeringsteknik I, Programmeringsteknik II och Beräkningsvetenskap I ellermotsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer ochinlämningsuppgifter.Poängfördening: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturAngel, Edward: Interactive Computer Graphics, Addison-Wesley, 2003.Referenslitteratur:Foley et al.: Computer Graphics, Addison-Wesley, 1995.OpenGL Architecture Review Board et al.: OpenGL Programming Guide, Addison-Wesley,2003.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution:Institutionen för informationsteknologi145

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatoriserad bildanalys, 3 poängDigital image analysis1TT341Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i informationsteknologi och teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om teori och algoritmer i datoriserad bildbehandling ochbildanalys.Kursens innehållRepresentation av bilder i en dator. Bildtyper. Sampling. Olika målsättningar medbildbehandling. Bildgenerering. Bildkodning och komprimering. Bildförbättring ochbildrestaurering. Ortogonala transformer (Fourier, Hotelling). Punktvisa operationer.Histogramoperationer. Omgivningsoperatorer. Operationer på binära bilder. Segmentering,representation, mätvärdesextraktion. Matematisk morfologi. Grundläggande klassificerings- ochbeslutsteori. Bayes beslut. Färg. 3D-bilder. Exempel på tillämpningar. Studiebesök vid centrumför bildanalys.Särskild behörighet:Beräkningsvetenskap II och Programmeringsteknik II eller motsvarande. Transformmetoder ochSannolikhetsteori rekommenderas.Undervisningsform:Föreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter.Examinationsform:Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer ochinlämningsuppgifter.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturGonzalez, R & Woods, R.: Digital Image Processing, 2nd ed., Prentice Hall, 2002.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi146

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatoriserad mönsterigenkänning, 3 poängComputer-Based Pattern Recognition1TT816Kursplanen är fastställd 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period F31 och IT 41Mål för utbildningenKursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur olika typer av lärandesystem kan användas för problem inom datoriserad mönsterigenkänning som linjär och ickelinjärregression, klassificering, särdragssextraktion, klustring, komprimering och visualisering.Tillämpningar hämtas bl.a. från datamining och mätdataanalys.Kursens innehållMatematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk modellering,parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, beslutsytor,parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, generalisering, klustring. Familjer avmetoder som beslutsträd, artificiella neuronnät, Bayesianskt lärande och prototyp-baseratlärande.Tillämpningar inom bl.a. data mining och mätdataanalys.Särskild behörighetLinjär algebra. Flerdimensionell analys. Beräkningsvetenskap I. Matematisk statistik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs och godkända inlämningsuppgifter.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen Mönsterigenkänning (1TT813).KurslitteraturWebb, A., Statistical Pattern Recognition. 2ed. John Wiley & Sons, 2002.Utdrag ur artiklar och böcker.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper147

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorsystem I, 10 poängComputer systems I1IT050Kursplanen är fastställd 1996-04-02 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 22 (datorarkitektur), 23 (operativsystem och kompilatorer)och 24 (projekt)Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för principerna för konstruktion avprocessorer, minnen och in/ut-system, hur systemprogram som tex kompilatorer ochoperativsystem implementeras och växelverkar med denna maskinvara och programsystem, huroperativsystem, programsystem och datorsystem med flera samverkande processorer internt äruppbyggda och de grundläggande principerna och teorierna för detta. Vidare ska deltagarnakunna genomföra ett mindre datortekniskt projekt.Kursens innehållProcessorarkitektur enligt von Neumann och moderna implementeringar därav, tex RISC. Någotom programmering på maskininstruktionsnivå. Mikroprogrammering. Processer,processkoordination och principer för programmering och schemaläggning av parallella systemav processer eller processorer. Minnes- och namnhantering för objekt, till exempel med hjälp avsidindelning och segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och utmatningssystem ochfilsystem samt informationsskydd och datasäkerhet. Flerprocessor -arkitekturer och -algoritmer.Cache-minnen och minneskonsistens. Pipe-lining- tekniker. Synkronisering iflerprocessorsystem. Orientering om distribuerade system. Syntaxanalys avprogrammeringsspråk, kodgenering och "run time" system. "Compiler compilers". Ettkonstruktions- och realiseringsprojekt.Särskild behörighet: Algebra och geometri. Programkonstruktion. Informationsteknologi.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och projektarbeteExaminationsform: Kursen är uppdelad i tre huvudkomponenter; datorarkitektur,operativsystem & kompilatorteori och ett projekt. Datorarkitekturdelen består av en teoridelomfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Operativsystem &kompilatorteoridelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en praktisk del omfattande 2poäng. Projektet omfattar 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vidkursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur: Beslutas senare.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi148

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDatorsystem II, 9 poängComputer systems II1IT070Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 31 (datakommunikation), 32 (realtids- och distribueradesystem) och 33 (projekt).Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur distribuerade system ochunderliggande kommunikationsystem konstrueras och realiseras. Speciell tonvikt ges härvid tillrealtidstillämpningar.Kursens innehållTeoretiska och experimentella aspekter avseende OSIs sjuskikts referensmodell.Metoder för att uppnå nätoberoende programmering på användarnivå, tex mekanismer försynkronisering, processkommunikation, distribuerad styrning och minneskonsistens.Tidshantering, schemaläggning, feltolerans och språk för realtidssystem.Fallstudier.Särskild behörighet: Datorsystem I.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och projektarbete.ExaminationsformKursen är uppdelad i tre huvudkomponenter; datakommunikation, distribuerade system ochrealtidssystem, och ett projekt. Datakommunikationsdelen består av en teoridel omfattande 2poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Distribuerade system ochrealtidssystemdelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk delomfattande 1 poäng. Projektdelen omfattar 3 poäng. Kursen examineras i enlighet medinformation given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriskauppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturA. Tanenbaum. Computer Networks. Tredje upplagan. Prentice-Hall, 1996.A. Tanenbaum. Distributed Operating Systems. Prentice-hall, 1995.A. Burns, A. Wellings. Real Time Systems and their Programming Languages.Andra upplagan, Addison-Wesley, 1995Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi149

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigital design med HDL-verktyg, 5 poängDigital electronics design using HDL tools1TT828Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva grundläggande kunskaper i VHDL-språkets syntaxoch beteende samt färdighet i hur moderna utvecklingsverktyg används för att konstruerakomplexa digitala kretsar. Studenten ska efter avslutad kurs ha erhållit färdigheter i simuleringoch syntes av omfattande konstruktioner.Kursens innehållIntroduktion: Genomgång av olika design-stilar och abstraktions-metoder.VHDL: De språkliga aspekterna för modellering och specificering.VHDL-språkets abstraktionsnivåer. Komponenter (entity, architecture).Instansiering. Parallella uttryck (if, case wait, loop). Funktioner och Procedurer.Konstruktionsverktyg: Automatisk VHDL generering från grafiska beskrivningar såsomtillståndsmaskiner etc..Logisk Syntes: Metoder för syntetisering av VHDL beskrivningar.Laborationer:Laborationerar med VHDL simulatorLaborationer med logisk syntesEtt relativt omfattande projekt i simulering och syntes för att åstadkomma en icke-trivial(industri-relevant) design. Exempel kan väljas från områden som behandlats i tidigare kurser.Användandet av färdiga konstruktionsblock är centralt för att åstadkomma omfattandekretslösningar.Särskild behörighet: Grundläggande kurs i digitalteknik (speciellt tillståndsmaskiner) ochprogrammering.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbete.Examinationsform: Godkänt projekt.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturStefan Sjöholm & Lennart Lindh: VHDL för konstruktion, Studentlitteratur.Eventuellt anges annan litteratur vid kursstart.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap150

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigital VLSI-konstruktion, 3 poängDigital VLSI-design1TT826Kursplanen är fastställd 1998-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenDenna kurs skall ge en introduktion till design av digitala CMOS-kretsar på kisel.Kursens innehållCMOS-procesen. Logiska kretsar i CMOS.Introduktion till Mentor Graphics programvara GDT.Ett projektarbete inkluderande konstruktion av logiska kretsar, logisk och dynamisk simulering,designregelkontroll.Särskild behörighetElektronik. Digitalteknik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, projektarbete.ExaminationsformProjektrapport.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturIntroduktion till VLSI-konstruktion med CAD (kompendium).Wolf, W., Modern VLSI Design, Systems on Silicon, Prentice-Hall International, 2ed.Ej obligatorisk litteratur:Weste, N., Eshraghian, K., Principles of CMOS VLSI Design, Addison-Wesley.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper151

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigital elektronik, 3 poängDigital electronics1IT043Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om systematiska metoder för analys ochsyntes av kombinatoriska nät och sekvensnät. Kursens laborativa del avser att ge färdigheter ianvändandet av digitala kretsar och digitalt konstruktionsarbete, speciellt med programmerbarlogik.Kursens innehållTalsystem och koder. Boolesk algebra. Logiska grindar. Analys och syntes av kombinatoriskanät. Analys och syntes av sekvensnät. Programmerbar logik. Omvandlare.Särskild behörighetGrundläggande algebra.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut (2 poäng) samt obligatoriska laborationer (1 poäng).Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (u).Övriga föreskrifterKursen samläses med och överlappar kursen Digital elektronik EI1 (1EI004), 5 poäng.KurslitteraturHemert, LH., Digitala kretsar, Studentlitteratur.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper152

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigital kommunikation I: Modulation och kodning, 4 poängDigital Communications I: Modulation and Coding1TT851Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiodKursen ges i period: 43Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna utföra analys av en digital kommunikationslänksamt kunna redogöra för:• Hur information överförs från en källa till en mottagare.• Hur kvaliteten hos den mottagna informationen mäts.• Vilka typer av designmål som hänsyn bör tas till i olika tillämpningar.• Hur olika parametrar, som bandbredd och sändareffekt, vägs mot varandra för att uppnå olikamål, under olika designbegränsningar.Kursens innehållSignalteori, spektra för slumpprocesser. Formatering: sampling och kvantisering. Basbands- ochpassbandssignalering. Tekniker för modulation och demodulation: pulsamplitud- modulation,fasskiftmodulation, frekvensmodulation och kvadratur-amplitud modulation. Felkällor: termisktbrus och intersymbolinterferens. Matchad filtrering, pulsformning och kanalutjämning. Optimaldetektion. Felprestanda och bandbreddseffektivitet. Kanalkodning: Linjära block-koder ochfaltningskoder. Struktur hos kodare och avkodare. Kodernas egenskaper och förmåga attupptäcka och korrigera fel. Jämförelse mellan olika metoder för modulation och kodning:Felsannolikhet, fördröjning och utnyttjad bandbredd. Avvägningar mellan utsänd effekt ochutnyttjad bandbredd.Särskild behörighetSignaler och system. Signalbehandling eller Matematik för signalbehandling.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och/ellerinlämningsuppgifter krävs för godkännande.BetygNågot av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och underkänd(U).Övriga föreskrifterKursen överlappar till stor del 1TT850, Modulation, demodulation och kodning, och kan ejtillgodoräknas i examen tillsammans med denna.KurslitteraturFastställs senareNivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper153

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigital kommunikation II: Trådlösa system, 4 poängDigital Communications II: Wireless Systems1TT852Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiodKursen ges i period: 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för dagens och morgondagensradiokommunikation ur ett systemperspektiv, med speciell betoning på:• Hur snabb och säker kommunikation uppnås trots svår radiomiljö.• Hur systemval baserat på tekniska och ekonomiska avvägningar görs.Kursens innehållRadiokanaler: Länkbudget, fädning, flervägsutbredning. Interferens-medelvärdesbildning ochadaptiv transmission. Kodning, kanalestimering, kanalutjämning, synkronisering, länkadaption,interferensundertryckning, ortogonal frekvens-multiplexing. Tekniker förlänklagersåtersändning. Fleranvändarsystem: frekvensmultiplex, tidsmultiplex ochkodmultiplex. Radio-resurshantering: Strategier och algoritmer för schemaläggning av paketdataöver trådlösa fädande länkar; avvägning mellan servicekvalitet och maximalöverföringshastighet. Utnyttjande av flera antenner samtidigt. Systemarkitekturer: cellulärasystem, interferenshantering, reläer, självorganiserande nätverk. Överlämning ochtillträdesreglering. Dagens teknik ur ett systemperspektiv: GSM, tredje generationensmobiltelefonisystem (3G) och WLAN. Morgondagens teknik ur ett systemperspektiv, bl aanalys av förslag till 4G.Särskild behörighetDigital Kommunikation I: Modulation och kodning. Signalbehandling.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut samt projektrapport.BetygNågot av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och Underkänd(U).KurslitteraturFastställs senareNivåKursen ges på D-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper154

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDigitalteknik, 3 poängDigital electronics1TT250Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: F 32Mål för utbildningenAtt ge de teoretiska och praktiska grunderna till analys och syntes av sekvenskretsar ochkombinatoriska nät med digitala komponenter.Kursens innehållTalsystem och koder. Boolesk algebra och booleska funktioner. Digitala grundkomponenter.A/D- och D/A-omvandlare. Elektroniska minnen. PLD-kretsar. Analys och syntes avsekvenskretsar och kombinatoriska nät.Särskild behörighetElektronik, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturValfri bok som behandlar grunderna i digitalteknik samt kompendium som delas ut vidkursstart.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper155

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDiskret matematik, 7 poängDiscrete mathematics1MA702Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 21(Automatateori) och 22 (Algebraiska strukturer)Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för beräkningar och formella språk samtteorin för grupper och kroppar, samt ge en introduktion till graf- och kodningsteori.Kursens innehåll Kursen är uppdelad på två delkurser.Automatateori och formella språk, 3 poängAutomatateori: deterministiska och icke-deterministiska ändliga automater, reguljära språk,Kleenes sats, pushdownautomater, sammanhangfria språk, pumpsatser. Chomskys språkhierarki.Turingmaskiner: universalmaskinen och stopproblemet. Orientering om komplexitetsteori(kompexitetsklasserna P och NP). Rekursiva funktioner. Rices sats och andraoavgörbarhetsresultat. Church-Turings tes. Logik: sats- och predikatlogik och deras semantiker.Algebraiska strukturer, 4 poängRelationer: partiella ordningar och ekvivalensrelationer. Talföljder. Ordo-notationen.Heltalen (speciellt delbarhet och kongruensräkning), representation i olika baser, Fermats lillasats, Eulers phi-funktion.Vektorrum, ekvationsystem och polynom över ändliga kroppar med tillämpningar påkodningsteori.Kombinatorik: permutationer, kombinationer, Dirichlets lådprincip, grundläggande principer förenumeration, kombinatoriska identiteter, rekursionsformler och analys av algoritmer.Grafteori: Hamiltonska cykler, graffärgning, delgrafer, isomorfier, träd, flöden i nätverk,grafalgoritmer, matchningsproblem.Särskild behörighet Algebra och geometri. Programkonstruktion.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform Ett skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid slutet av varje delkurs.Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Automatateori och formella språkL. Salling: En introduktion till formella språk, automater och beräkningar, Uppsala 1996.Icke obligatorisk litteratur:J.E. Hopcroft & J.D. Ullman: Introduction to Automata Theory,Languages and Computation, Addison-Wesley, 1979.J. Barwise, J. Etchemendy: The Language of First Order Logic, 3:rd ed, CSLI Lecture notesno.23, 1993. (Ett pedagogiskt datorprogram, Tarski´s World, medföljer och kan beställas iantingen Mac- eller PC-version.). J. Barwise, J. Etchemendy, Turing´s World 3.Kurslitteratur Algebraiska strukturerR. Johnsonbaugh. Discrete Mathematics, 6:e uppl.Pearson Education International 2005.Icke-obligatorisk litteratur:N. Biggs: Discrete Mathematics, Oxford Science Publications, 1993.F.P. Preparata & R.T. Yeh: Introduction to Discrete Structures for Computer Science andEngineering, Addison-Wesley, 1973.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution Matematiska institutionen156

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDiskreta strukturer inom bioinformatik I, 3 poängDiscrete Structures for Bioinformatics I1MB302Kursplanen är fastställd 2003-10-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-20 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen skall ge kunskap om tekniker i diskret matematik och hur dessa tillämpas inomBioinformatik.Kursens innehållMatematisk induktion. Rekursiva definitioner, linjär rekursion, rekursiv optimering. Dynamiskoptimering, Sekvensinpassning av data om DNA, RNA och proteiner. Parvis inpassning avbiologisk sekvensinformation. PAM-matriser. Uppräkning, additions- ochmultiplikationsprinciper. Dirichlets lådprincip. Delmängder, binomialtal. Sekundärstrukturer hosRNA. Förutsägelse av strukturer hos RNA.Särskild behörighetAnalys. Algebra. Programmeringsteknik I. Matematisk statistik. Cellbiologi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov, hemuppgifter och seminarieuppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturBiggs N.: Discrete Mathematics, 2nd edition.Brown T.A.: Genomes 2, BIOS Scientific Publishers, 2002.Kompendier.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning157

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDiskreta strukturer inom bioinformatik II, 5 poängDiscrete Structures for Bioinformatics II1MB304Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenMed utgångspunkt från kursen Diskreta strukturer inom bioinformatik I kommer studenterna attfå teoretiska och praktiska kunskaper i diskret matematik inom ramen för bioinformatik. Storvikt kommer att läggas på strikt bevisföring och problemlösning.Kursens innehållPartitioner, permutationer, algoritmer och deras effektivitet, grafer, sortering och sökning,matchningar, nätverk och flöden, omarrangemang av genom, jämförelse av gensekvenser,sekundärstruktur hos RNA, proteinstruktur, fragmentsammanläggning, genetiska nätverk.Särskild behörighetAnalys. Algebra. Programmeringsteknik I. Matematisk statistik. Cellbiologi. Diskreta strukturerinom bioinformatik I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov, hemuppgifter och seminarieuppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturBiggs N.: Discrete Mathematics, 2nd edition., OUP, 2003. Kompendier och stencilerat material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning158

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDistribuerad modellering med geografiska informationssystem,2 poängDistributed modelling with geographical information systems1TV440Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2001-06-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenGe insikt i hur geografiska informationssystem kan användas för modellering och analys avmiljörelaterade geovetenskapliga processer.Kursens innehållGrundläggande principer för GIS: boolska operationer, vektor- och rastermodeller.Grundläggande kartografi: transformation av koordinatsystem och projektioner, distribueradstatistik. Analys av distribuerade geovetenskapliga processer och miljöprobelm med GIS:miljörelaterade akvatiska transportprocesser, vattenresursplanering,miljökonsekvensbeskrivning.Särskild behörighetTeknisk orientering. Programmeringsteknik och numerisk analys. Matematisk statistik I och II.Markvetenskap. HydrologiUndervisningsformFöreläsningar, datorövningar.ExaminationsformInlämningsuppgifterBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturGoodchild et al.: Environmental modelling with GISNivå: Kursen ges på BC-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper159

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDistribuerade informationssystem, 5 poängDistributed Information systems1TS160Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen har till syfte att ge studenterna förståelse för distribuerade informationssystemsuppbyggnad och funktion, förståelse för olika realiseringsmodellers tillämplighet ochanvändbarhet i olika sammanhang samt kunskaper om underliggande tekniker såsom exv.kommunikation i nätverk och distribuering av information.Kursens innehållUppbyggnad av moderna distribuerade informationssystem: flerskikts-arkitekturer,klient/server-arkitekturer och orientering om "peer-to-peer"-system. Informationsflödet idistribuerade informationssystem: organisation, hantering och presentation av information.Distribuerade exekveringsmiljöer: processbegreppet, portabel kod, "sandboxing". Distribueradedatabaser: uppbyggnad och funktion. Kommunikation i distribuerade informationssystem:Internet-arkitekturen, nätverk och protokoll. Säkerhet i distribuerade informationssystem:robusthet, feltolerans, redundans, brandväggar.Särskild behörighetKunskaper motsvarande kurserna Databaser och datastrukturer och Stokastisk modellering inomSTS-programmet.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturFastställs senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi160

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDistribuerade system, 3 poängDistributed systems1TT835Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagarna ha fått en inblick i de speciella problem som uppstår vidkonstruktion och drift av distribuerade datorsystem och hur dessa kan lösas.Kursens innehållModeller för distribuerade system. Distribuerade operativsystem. Atomära händelser.Synkronisering. Distribuerade filsystem. Feltolerans i distribuerade system. Datarepresentation.Konsistenskontroll. Metoder för interprocess- kommunikation och distribuerad kontroll idistributed system. Existerande distribuerade operativsystem, som Mach, Sprite, and Amoebagås igenom som fallstudier.Särskild behörighetAlgoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. Operativsystem. DatakommunikationUndervisningsformFöreläsningar, laborationer, handledning, seminarier (beroende på antalet deltagare).ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturTanenbaum: Distributed Operating Systems, Prentice-Hall, 1995.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi161

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDynamiska Biologiska Nätverk, 5 poängDynamical Biological Networks1MB606Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och BioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenMålet med denna kurs är att skapa en grundläggande förståelse för dynamiska modeller avadaptiva evolverande biologiska nätverk t.ex. neuronnät, immunnätverk, gennätverk,metaboliska nätverk och ekologiska system.Kursens innehållDeterministiska och stokastiska dynamiska modeller av dynamiska biologiska nätverk somneuronnät, gennätverk, metabola nät, och ekologiska system. Grundläggande begrepp somtidsskalor, adaptation, lärande, evolution, kortids- och långtidsminne, interna representationer,associativa minnen, generalisering, mönsterkomplettering, mönsterigenkänning. Algoritmer ochmetoder för att anpassa dynamiska nätverksmodeller till experimentella data och för att medhjälp av experimentella observationer kunna klassificera nätverk i olika grupper.Särskild behörighetLinjär algebra. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. Beräkningsvetenskap I. Lärandesystem för molekylär dataanalys.Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och laborationer.Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen ingåendeövningar och laborationer som är poängsatta med 2 poäng.Betyg: Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts.Kurslitteratur(Prel)Bower, J.M and Bolouri, H., Computational Modeling of Genetic and BiochemicalNetworks. MIT Press, 2001.Utdrag ur textböcker och artiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet Teknik.Kursansvarig institution: Institutionen för teknikvetenskaper162

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDynamiska system, 5 poängDynamic Systems1TS130Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om metoder och datorbaserade hjälpmedel för att beskriva och analyseradynamiska system.Kursens innehållExempel på dynamiska system inom teknik, biologi och ekonomi. Differens- ochdifferentialekvationer. Översikt och tillämpningar av viktiga transformer: Fourier-, Laplace- ochZ-transformen. Beskrivning i frekvensdomänen. Överföringsfunktioner. Tillståndsbeskrivning.Introduktion till olinjära system. Linearisering och stationära lösningar.Särskild behörighetOrdinära differentialekvationer, Stokastisk modellering, Beräkningsvetenskap I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och frivilliga inlämningsuppgifterExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen överlappar delvis kurserna Matematik för signalbehandling (1IT080), Signaler ochsystem (1TT261), Transformmetoder (1MA705), Fouriermetoder (1MA704) och kan intetillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa.KurslitteraturH. Sollervall, B.Styf. Transformteori för ingenjörer, andra upplagan. Bokförlaget KUB, 1999.Pär Samuelsson. Dynamiska System. Avd för Systemteknik, 2002.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi163

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerDynamiska system och kaos, 4 poängDynamical Systems and Chaos1TT705Kursplanen är fastställd 1997-10-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen avser att ge kunskaper för att förstå och analysera komplexa dynamiska system, somuppvisar kaotiskt beteende.Kursens innehållExempel på dynamiska system i fysik, kemi och biologi. Banor, fixa och periodiska punkter.Hamiltonianska och dissipativa system. Aspekter på ickelinjaritet. Bifurkation och övergång tillkaos. Kaos, Liapunov exponent, attraktorer och kritiska banor. Newtons metod. Fraktaler,Juliamängder och Mandelbrotmängder. Olika tillämpningar.Särskild behörighet : Analys och Mekanik II eller motsvarande kunskaper. För att kunnautnyttja demonstrationsmaterial rekommenderas erfarenhet från Word-Wide-Web.Undervisningsform: Föreläsningar och lektionerExaminationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturStrogatz, S.H.: Nonlinerar dynamics and chaos, with applications to physics, biology, chemistryand engineering, Addison-Wesley 1994.Bredvidläsningslitteratur:Devaney: A First Course in Chaotic and Dynamical Systems: Theory and Experiments,Addison-Wesley.Devaney, R.L.: An Introduction to Chaotic Dynamical Systems, 2:nd ed., Addison-Wesley.Schuster: Deterministic Chaos - an Introduction, Physik- Verlag.P.Cvitanovic: Classical and Quantum Chaos - A Cyclists Treatise , finns påhttp://www.nbi.dk/~predrag/QCcourseN.B.Tufillaro, T.Abbot and J.P.Reilly: An Experimental Approach to Nonlinerar Dynamics andChaos, Addison-Wesley, finns påhttp://cnls-www.lanl.gov/nbt/intro.htmlDatordemonstrationer frånhttp://www.physics.mcgill.ca/physics-services/physics_software.htmlG.Baumann: Matematica in Theoretical Physics, Springer VerlagNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik164

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektrisk mätteknik, 3 poängElectrical measurement techniques1TV101Kursplanen är fastställd 1989-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period Q 21, ES 32 och W 24Mål för utbildningenKursen ger praktiska tillämpningar på mätningar av fysikaliska storheter med modern elektriskinstrumentering. Kursen ger också grunderna i analog och digital elektronik, speciellt föranvändning av olika givare.Kursens innehållFilter, Bodediagram, Tvåpolsekvivalenter för in- och utgångar, Halvledarkomponenter: diod,bipolär transistor, FET, m.m., Operationsförstärkare, Digitala kretsar.Givare med tillämpningar på ovanstående avsnitt, Mätning med instrument och dator.Laborationer: Elektroniska mätinstrument och signalbearbetning, Operationsförstärkare ochanaloga givare , Digitala kretsar och givare, ProjektlaborationDessutom utföres några av lektionsövningarna i laboratoriet.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Ellära och vågrörelselära ellerElektromagnetism eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformLaborativ tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkändlaborationskursBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturKompendier, Fysiska institutionenNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen165

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektrokemi, 4 poängElectrochemistry1KE725Kursplanen är fastställd 2001-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammetKemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna- tillämpa Nernstekvationen på elektrokemiska system samt beskriva skillnaden mellanjämviktsegenskaper och egenskaper i närvaro av elektrisk ström i elektrokemiska system- beskriva empiriska sambanden mellan konduktivitet, molär konduktivitet, jonmobilitet ochelektrolytkoncentration samt kunna tillämpa detta på såväl starka som svaga elektrolyter- förklara hur diffusionspotentialer, vätskepotentialer och membranpotentialer uppkommer- beskriva elektrolytiska dubbelskikt med hjälp av vanliga modeller- definiera begreppet överspänning, förklara dess orsaker samt beskriva hur sambandet strömöverspänningkan mätas med ett treelektrodarrangemang- beskriva olika diffusionsprocesser i fasta material och förklara dessa med enkla atomistiskamodeller involverande defekter och termiskt aktiverade atomförflyttningar samt förklara hurdessa processer hänger ihop med jonledningsförmåga i sådana material- beskriva de elektrokemiska mätmetoderna kronoamperometri, cyklisk voltammetri och ACimpedanssamt redogöra för vilken typ av information som kan erhållas med dessa metoder- ge exempel på typiska fasta elektrolyter, både keramiska material och polymerelektrolyter, ochförklara hur jonledningen sker i dessa material- beskriva olika korrosionsformer, orsakerna till deras uppkomst och korrosionsförlopp- beskriva hur man tar upp polarisationskurvor samt redogöra för den information som dessa ger- ge exempel på olika metoder för att förhindra eller kontrollera korrosionsprocesser- förklara batteriers och bränslecellers funktion och beskriva industriella elektrokemiska processKursens innehållAllmän introduktion till elektrokemi: termodynamik, elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi.Elektrokemi i fasta tillståndet, masstransport genom migration och diffusion. Konduktivitet.Fasta och flytande jonledare. Elektriska dubbelskikt, överspänningar. Elektrokemiskamätmetoder. Elektrokemisk materialsyntes. Korrosion. Korrosionsformer och korrosionsskydd.Polarisationskurvor.Laborationer som belyser det teoretiska innehållet.Litteraturuppgift med skriftlig och muntlig redovisning.Kommunikationsträning är en integrerad del i denna kurs och studenten får särskilt träna attsöka och sammanställa information om tekniskt viktiga elektrokemiska processer samt attredovisa denna information såväl skriftligen som muntligen.Särskild behörighet MaterialkemiUndervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 p). För godkännande krävs ävengodkänd laborationskurs och litteraturuppgift vilka tillsammans är poängsatta till 1 poäng.Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapligafakultetsnämnden med kemiska institutionen som kursansvarig.Kurslitteratur Hamann, C.H., Hamnett, A., Vielstich, W.: Electrochemistry, Wiley-VCH.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi166

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektrokemi, 4 poängElectrochemistry1TM725Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna- Tillämpa Nernstekvationen på elektrokemiska system samt beskriva skillnaden mellanjämviktsegenskaper och egenskaper i närvaro av elektrisk ström i elektrokemiska system- beskriva empiriska sambanden mellan konduktivitet, molär konduktivitet, jonmobilitet ochelektrolytkoncentration samt kunna tillämpa detta på såväl starka som svaga elektrolyter- förklara hur diffusionspotentialer, vätskepotentialer och membranpotentialer uppkommer- beskriva elektrolytiska dubbelskikt med hjälp av vanliga modeller- definiera begreppet överspänning, förklara dess orsaker samt beskriva hur sambandet strömöverspänningkan mätas med ett treelektrodarrangemang- beskriva olika diffusionsprocesser i fasta material och förklara dessa med enkla atomistiskamodeller involverande defekter och termiskt aktiverade atomförflyttningar samt förklara hurdessa processer hänger ihop med jonledningsförmåga i sådana material- beskriva de elektrokemiska mätmetoderna kronoamperometri, cyklisk voltammetri och ACimpedanssamt redogöra för vilken typ av information som kan erhållas med dessa metoder- ge exempel på typiska fasta elektrolyter, både keramiska material och polymerelektrolyter, ochförklara hur jonledningen sker i dessa material- beskriva olika korrosionsformer, orsakerna till deras uppkomst och korrosionsförlopp- beskriva hur man tar upp polarisationskurvor samt redogöra för den information som dessa ger- ge exempel på olika metoder för att förhindra eller kontrollera korrosionsprocesser- förklara batteriers och bränslecellers funktion och beskriva industriella elektrokemiska processKursens innehållGrundläggande begrepp inom elektrokemi. Allmän introduktion till elektrokemi: termodynamik,elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi. Elektrokemi i fasta tillståndet, masstransport genommigration och diffusion. Konduktivitet. Fasta och flytande jonledare. Elektrokemiskamätmetoder. Korrosion.Laborationer som belyser det teoretiska innehållet.Litteraturuppgift med skriftlig och muntlig redovisning.Kommunikationsträning är en integrerad del i denna kurs och studenten får särskilt träna attsöka och sammanställa information om tekniskt viktiga elektrokemiska processer samt attredovisa denna information såväl skriftligen som muntligen.Särskild behörighet Materialvetenskap III: Materialkemi och Termodynamik.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs ävengodkänd laborationskurs och litteraturuppgift (1 poäng).Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen kan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med motsvarande kursinom K-programmet, Elektrokemi (1KE725), 4 poäng.Kurslitteratur Hamann, C H, Hamnett, A, Vielstich, W: Electrochemistry, Wiley-VCH.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi167

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poängElectromagnetic Compatibility (EMC)1TT165Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningen Den allt längre gående miniatyriseringen av elektroniska kretsar ochutvecklingen av långtgående integrering av specialkretsar har idag lett till att elektriska impulsermed endast några volt amplitud kan störa eller förstöra dagens elektronik som ofta inte tål mera änmJ eller mJ energi. Kursen avser att öka studenternas medvetenhet om dessa fakta och vidtaeffektiva åtgärder för att lösa problemen. Kursdelen urladdningars fysik kommer att gestudenterna kunskap om överspänningarnas naturliga konsekvenser och kursdelenhögspänningsteknik behandlar användning av olika instrument och teknik för test av olikakomponenters och apparaters tålighet mot överspänningar. Kursdelen EMC ger information huröverspänningar produceras i olika utrustning och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas. Kursdelenom åskskydd ger information om hur en byggnad som träffas av blixten skall skyddas.Skyddsåtgärderna fordrar djupgående kunskap om urladdningsfysik och EMC.Laboratorieexperimenten betonar och kräver den kunskap studenterna fått från lektionerna iproblemlösning och som behövs i praktiken vare sig studenterna väljer karriärer som forskare ellersom ingenjörer.Kursens innehåll Introduktion: Elektromagnetisk interferens (EMI), EMC-problemets natur,översikt av de elektromagnetiska principerna (Maxwells ekvationer, plana vågor,transmissionsledningar, antenner), speciella begrepp för EMC-studier; Elektromagnetiskatransienter: Det elektriska sammanbrottets mekanismer; Elektriska komponenters icke idealauppträdande: Ledare, kondensatorer, induktorer, resistorer, transformatorer, mekaniskakopplingsdon; Överhörning (elektromagnetisk koppling i närfältet): Gemensamimpedanskoppling, kapacitiv koppling, induktiv koppling, kombinationer av överhörning;Växelverkan mellan elektromagnetiska fält med kraftledningar och elektriska kretsar;Elektromagnetisk skärmning: Skärmningseffektivitet, absorption, reflexion och multipelreflexion,skärm vid närfältkällor respektive fjärrfältkällor; Skärmade kablar: Överhörning till skärmadekablar, begreppen kopplingsimpedans, testning av skärmade kablar; Komponenter föröverspänningsskydd och filter: Serie- och shuntskyddskomponenter, gasurladdningsrör, varistorer,dioder, filter; Systemkonstruktion för EMC: Systemplan, skärmningstopologi, införing av ledare iskärmade utrymmen, jordning och jordningsprinciper, signaljord och skyddsjord,enpunktsjordning och flerpunktjordning; Principer för åskskydd: Infångningsavstånd,skyddsklotmetoden, fångurladdningens utbredning (modell), sannolikheten för blixtinslag i enbyggnad, yttre åskskydd, takledare och uppfångare, nedledare och anslutning till jordtag,stegspänningar och beröringsspänningar, jordning, inre åskskydd (anslutningsledare ochöverspänningsskydd); Standardisering och testning: EMC-standard, testning för EMC;Laborationer: Fyra laborationer.Särskild behörighet Ellära eller Elektromagnetism. Elektronik, eller motsvarande kunskaper.Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar samt laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen samt godkänd laborationskursBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Denna kurs har stora överlapp i innehåll med den tidigare kursen 1TT540,Sammanbrott och tillförlitlighet av elektriska system, 4 p. Teknologer inom F-programmet somhar läst båda kurserna får tillgodoräkna 6 poäng inom examenskravet på 180 poäng.Kurslitteratur Kompendium.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper168

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektromagnetisk fältteori, 5 poängElectromagnetic field theory1TT162Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges över perioderna 33 - 34Mål för utbildningenKursen avser att härleda och beskriva den klassiska elektromagnetismen på ett självkonsistentoch utförligt sätt, samt att ge kunskaper som möjliggör såväl djup förståelse som förmåga attlösa konkreta elektromagnetiska fältproblem.Kursens innehållBetydelsen av ett vektorfälts cirkulationstäthet och källtäthet (Helmholtz sats). Elektrostatiskafält. Elektrostatisk energi. Multipolutveckling. Dielektrika. Potentialteori (entydighetssatsen,spegling, variabelseparation). Stationära strömfördelningsproblem. Magnetostatiska fält.Magnetostatiska potentialproblem. Faradays induktionslag. Magnetostatisk energi.Magnetiserbara medier. Maxwells ekvationer. Randvillkor. Gauge-transformationer. Maxwellsspänningstensor. Poyntings teorem. Vågekvationen, plana vågor, reflexion, refraktion.Fältinträngning i ledande medier. Generering av elektromagnetisk strålning (inhomogenavågekvationen, retarderade potentialer). Multipolutveckling av det elektromagnetiskastrålningsfältet. Antenner.Särskild behörighetEllära eller Elektromagnetism. Fysikens matematiska metoder.UndervisningsformFöreläsningar, lektionerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturR Wangsness: Electromagnetic Fields, J. Wiley & Sons.Exempelsamling.Stenciler.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik169

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektromagnetism, 4 poängElectromagnetism1FY721Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod: Kursen ges över perioderna K 31 och Q 14Mål för utbildningenElektricitetsläran utgör en grundläggande del av fysiken och har omfattande tekniskatillämpningar. Kursen avser att dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiskafälten, dels ge en introduktion till elektrisk mätteknik.Kursens innehållElektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Dipoler och elektriskpolarisation, D-fältet. Kondensatorer, elektrostatisk energi.Elektrisk ström: Ohms lag. Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar.Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag,magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism.Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det magnetiskafältets energi. Maxwells ekvationer.Växelström: visardiagram, komplexa metoden och effekt. Transformatorn.Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion,Växelström.Särskild behörighet: Grundläggande algebra. Lineär algebra. Endimensionell analys.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsform: Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut och godkändlaborationskurs.Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)KurslitteraturYoung-Freedman: University Physics, Addison-Wesley.Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young-Freedman, Fysiska institutionen.Problemsamling och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Fysiska institutionen170

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektromagnetism, 5 poängElectromagnetism1TT046Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenElektricitetsläran utgör en grundläggande del av fysiken och har omfattande tekniskatillämpningar. Kursen avser att dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiskafälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik.Kursens innehållElektrostatik: elektrisk laddning. Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential, Gauss´sats,kapacitans, potentialen och elektriska fältet från en elektrisk dipol, polarisation, dielektrika, D-fältet, elektrostatisk energi, kraftverkan i kondensatorer, kondensatorer, kondensatorbatterier.Elektrisk ström: strömtäthet, kontinuitetsekvationen, Ohms lag, Kirchhoffs lagar, Joules lag,emk, upp- och urladdning av kondensator.Stationär elektromagnetism: magnetiska fältet, magnetisk kraftverkan, Biot-Savarts lag,magnetiska dipoler, magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism, hysteresis,magnetiska kretsar, permanenta magneter , fältlinjers brytning vid gränsyta.Elektromagnetisk induktion: induktionslagen, Lenz lag, Faradays lag, självinduktion, detmagnetiska fältets energi, in- och urkoppling av självinduktion, ömsesidig induktans. Maxwellsekvationer. Växelström: visardiagram, komplexa metoden, komplex effekt, transformatorn.Laborationer i ellära: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält,Induktion, Hysteresis och Växelström.Särskild behörighet: Algebra och geometri. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys.Mekanik I.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsform: Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkändlaborationskurs. Inlämningsuppgifter kan förekomma. Laborationskursen poängsätts med 1poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från läsåret 02/03 den tidigare kursen 1TT043 Ellära 5poäng.Kurslitteratur: Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley.Problemsamling i ellära, Fysiska institutionen.Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young-Freedman, Fysiska institutionen.Nordling-Österman. Physics Handbook, Studentlitteratur 1999.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Fysiska institutionen171

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektromagnetism och vågrörelselära, 6 poängElectromagnetism and wave physics1FY720Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges över perioderna 22 – 23Mål för utbildningenStudenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om elektriska och magnetiska fält samtvågors egenskaper. Särskilt behandlas hur elektriska och magnetiska fält och vågor uppträderoch behandlas inom energitekniken.Kursens innehåll Följande områden behandlasRepetition av vektoranalys.Statiska elektriska fält: Coulombs lag, elektriska fält och punktladdningar. Elektriska fält kringdistribuerade laddningar. Gauss´ lag. Elektrisk potential. Dielektrika. D-fältet, Kondensatorn.Energi och krafter i elektriska fält.Likström: strömmar och spänning. Ohms lag, Kirchhoffs lagar, elektrisk effekt.Statiska magnetfält: Fält i rymden. Magnetisk flödestäthet. Biot-Savarts lag. Magnetisk dipol.Magnetiska material och permeabilitet. H-fältet.Induktans och ömsesidig induktans. Energi ochkrafter i magnetiska fält.Tidsberoende fält och Maxwells ekvationer: Induktion med applikationer. Svängningskretsar.Vågekvationen. Mekaniska vågor. Plana vågor: dopplereffekt, polarisation, förluster,grupphastigheter. Reflektion, spridning, interferens, brytning och brytningsindex. Applikationerpå elektromagnetiska vågor.Geometrisk optik.Laborationer: Mätteknik och mätinstrument. Kondensatorförsök. Induktion. Laborationer inomvågrörelselära.Särskild behörighet Algebra och geometri. Flerdimensionell analys. Mekanik.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.Begränsade projekt- och beräkningsuppgifter i Matlab kan ingå.Examinationsform Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten, beräkningsuppgifteroch laborationer. Skriftlig tentamen under kursens gång och vid kursens slut.Poängfördelning: Tentamen i elektromagnetism, 3 poäng. Laborationer i elektromagnetism, 1poäng.Tentamen i vågrörelselära, 1,6 poäng. Laborationer i vågrörelselära, 0,4 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturYoung-Friedman: University Physics, Addison-Wesley.C. Nordling & J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999.Kompendier och laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Fysiska institutionen172

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektronik, 4 poängElectronics1TT044Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammetStudieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningenAtt ge en introduktion till elektronikens grunder och tillämpningar, samt att utföra mätningaroch analyser på elektroniska system.Kursens innehållElektroniska system. Passiva och aktiva komponenter. Ekvivalenta kretsar. Förstärkare.Återkoppling. Operationsförstärkare. Filter. Kraftelektronik. Tids- och frekvensdomän. Brus ochstörningar. Datorsimulering med SPICE.Särskild behörighetElektromagnetism, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsformProv vid delkursernas slut. För godkännande krävs även godkända laborationskurser.Inlämningsuppgifter kan förekommaBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare delkursen Elektronik inom kursen Elektrofysik 14 poäng (1TT042).KurslitteraturStorey, N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper173

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektronik i rymden, 4 poängElectronics in Space1TT532Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en introduktion till konstruktion av elektronik avsedd för rymdändamål,och att ge kunskaper om joniserande strålnings inverkan på analoga och digitala komponenter.Kunskaperna är även användbara inom närliggande områden såsom flygelektronik ochmedicinsk elektronik.Kursens innehållRymdmiljön. Joniserande strålnings inverkan på aktiva komponenter. Felkällor i analogakomponenter. Kvalitet och tillförlitlighet hos rymdelektronik. Kretslösningar för fundamentalafunktioner i satellitsystem och för mätning av rymdplasma, t.ex. differentialförstärkare,mätförstärkare med låg och hög impedans, analog till digitalomvandlare, överföring av analogaoch digitala signaler. EMC på kretsnivå. "Bootstrapping" (positiv återkoppling). Laborationer:Totaldostest av analoga och digitala kretsar i en Co60 strålkälla vid TSL. "Worst-case" analysav kretsar genom numerisk simulering med hjälp av SPICE. Miniprojekt: Konstruktion avdelsystem för mätning av plasmaparametrar.Särskild behörighet: Elektronik, Analog elektronik och Signaler och systemUndervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer och miniprojektExaminationsform: Skriftlig eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordrasäven godkända laborationer och godkänt miniprojektBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturKompendium: "Radiation effects enginnering handbook", ESA-rapport 1994.Kompletterande kursmaterial, bl.a. delar av kurslitteraturen i Analog elektronik och Signaler ochsystem.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik174

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektronik och elektrisk mätteknik, 5 poängElectronics and electrical measurements1MB222Kursplanen är fastställd 2004-06-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: X 32Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om begrepp, metoder ochinstrumentering inom den moderna mättekniken, samt erhålla grundläggande kunskaper i analogoch digital elektronik.Kursens innehållPassiva och aktiva komponenter. Operationsförstärkare med tillämpningar t exinstrumentförstärkare. Behandling och överföring av analoga signaler. Digitalteknik medkombinatoriska nät och sekvensnät. A/D-D/A-omvandling. Digitalinstrument. Metoder fördetektion av signaler dolda i brus. Sensorer för mätning av icke elektriska storheter somtemperatur, läge, tryck, flöde, etc. Orientering om fysikaliska mätprinciper för biosensorer.Mätdatasystem.Särskild behörighetEllära och vågrörelselära I och II, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg pålaborationskursen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter 1MB221. Nu kurskod pga byte av kursansvarig institution.KurslitteraturStorey. N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen175

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektronik och elkretsteori, 3 poängElectronics and Electric Circuits1IT044Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet InformationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 13Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva kunskaper i lik- och växelströmslära, kunskaperom elektroniska komponenter och kretslösningar för analog elektronik. Vidare avser kursen attge grundläggande färdigheter i analys och konstruktion av analoga kretsar samt erfarenhet avanalog simulering.Kursens innehållBegreppen resistans, ström, spänning och potential. Ohms och Kirchhoffs lagar.Spänningsdelning. Tvåpoler och tvåpolssatsen. Grundläggande växelströmsbegrepp.Överföringsfunktioner. Gränsfrekvens. Mätinstrument och oscilloskop. Operationsförstärkaren.Frekvensberoende kopplingar. Bodediagram.Särskild behörighetGrundläggande algebra.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt obligatoriska laborationer.Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (U).Övriga föreskrifterKursplanen överlappar Elektronik och elkretsteori 5 poäng (1EI023) och kan ej tillgodoräknas iexamen samtidigt med denna.KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper176

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElektronisk handel och säkerhet, 5 poängElectronic commerce and security1TS210Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenAtt belysa hur tekniska och icke-tekniska faktorer påverkar acceptans, framgång ellermisslyckande av tjänster som bygger på elektronisk handel.Kursens innehållSäkerhet genom kryptering, protokoll och säkerhetstänkande; olika former av attacker.Utformning och konstruktion av en tillförlitlig webbplats. Elektronisk handel, automatiseradhandel, transaktioner och auktioner. Optimering. Tillämpning av datamining-tekniker. Etiskaaspekter.Särskild behörighetMatematisk statistik, grundläggande programmering, datastrukturer, samt databasteknik ellerdistribuerade informationssystem.Informationsutvinning rekommenderas.UndervisningsformFöreläsningar och obligatoriska uppgifter.ExaminationsformSkriftlig prov vid kursens slut, samt konstruktion av en enkel webbplats.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturDarrel Ince: Developing Distributed and E-commerce Applications, 2nd ed., Addison-Wesley.ISBN 0-321-15422-3.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi177

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElementarpartikelfysik, 4 poängElementary particle physics1TT772Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursens syfte är att ge en systematisk genomgång av partikelfysikens standardmodell, medtonvikt på tolkning av experimentella data, i termer av grundläggande egenskaper hos kvarkaroch leptoner (på en djupare nivå än i kursen Kärn- och partikelfysik).Kursens innehållLeptoner och kvarkar - en introduktion till Standardmodellen och dess komponenter.Antipartiklar - Dirac teori. Invarians, symmetrier och bevarandelagar, och deras betydelse inompartikelfysiken, illustrerade genom exempel såsom pionproduktion, partikel-antipartikelsystem,det neutrala kaonsystemet. Hadron-hadron växelverkan. Kvarkmodellen inklusive spektroskopimed tunga kvarkar. Kvark-kvark växelverkan och kvantkromodynamik (QCD). Elektromagnetiskväxelverkan - formfaktorer. Partonmodellen och djupt inelastisk spridning,strukturfunktioner. Svag växelverkan inklusive betasönderfall, Caribbo-teori. Kobayashi-Maskawa-mixing. Förenad elektrosvag växelverkan, W, Z och Higgs-bosonen. Utblick: föreningav stark- och elektrosvag växelverkan (GUT´s), supersymmetri, frågan om massans ursprung,neutrino oscillationer, solneutrino-problemet mm.Särskild behörighet: Kvantmekanik fk.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter.Godkänd laborationskurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturMeddelas vid första föreläsningstillfället.Prel. en avB P Roe: Particle Physics at the New Millenium, Springer 1996.B.R. Martin, G. Shaw: Particle Physics, John Wiley & Sons, 1992.Perkins, D.H.: Introduction to High Energy Physics, Cambridge, 2000Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap178

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElkraftteknik, 3 poängPower engineering1TG145Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Energisystem och Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenIntroduktion och översikt av elkraftsystemet och dess ingående komponenter.Kursens innehållElkraftsystemet: Trefassystem, symmetriska komponenter, AC transmission av elkraft,ekvivalenter av ingående beståndsdelar såsom transformatorer, roterande maskiner (motorer ochgeneratorer), kablar, luftledningar. Ingående komponenter: Transformatorer, roterandemaskiner, ställverk (mättransformatorer, avledare, brytare, frånskiljare) och transmissionslinjeroch kablar samt tillbehör. Besök/övning på ett högspänningställverk och på transformatorfabrik.Särskild behörighetElkrets I.UndervisningsformFöreläsningar, räkneövningar och studiebesök med övningarExaminationsformSkriftlig tentamenBetyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med berömgodkänd (5).KurslitteraturGrainger & Stevenson “Power System Analysis” McGraw Hill 1994, CTH 1992Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper179

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerElkrets I, 2 poängElectric Circuit Theory1TG141Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenIntroduktion och användning av elektriska ekvivalenter för beräkning av elektriska nät vidstationärtillstånd. Växelström och likström. Grundkurs för en rad elektriska energikurser inomelenergiförsörjningen.Kursens innehållKirchoffs lagar. Likströmsnät, effekt/energiberoende och -oberoende källor, serie/parallellkoppling, D-Y transformering. Spännings/strömdelning, superposition/ekvivalenta tvåpoler,mask och nodanalys. slutning och brytningsatser, jw-metoden, frekvenskarakteristik,resonanskretsar, överföringsfunktioner, komplex effekt, ömsesidig induktans och idealatransformatorer.Särskild behörighetElektromagnetism och vågrörelselära eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar och räkneövningarExaminationsformSkriftlig tentamenBetyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med berömgodkänd (5).KurslitteraturKompendium & exempelsamling utformat för ES3 Davidsson& Hovenskiöld “Elektriska nät”CTH 2001Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper180

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEllära och vågrörelselära, 6 poängElectromagnetism and wave physics1TV111Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och Miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i perioderna W 23 och X 23-34.Mål för utbildningenElektricitetslära och vågrörelselära utgör grundläggande delar av fysiken och har omfattandetekniska tillämpningar. Kursen avser dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiskafälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. Kursen avser också att gegrundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som elektromagnetisk karaktär.Kursens innehållElektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Kondensatorer,elektrostatisk energi.Elektrisk ström: Ohms lag, Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar.Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag.Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det magnetiskafältets energi. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, komplexa metoden, effekt.Transformatorn.Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor.Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation. Geometrisk optik,optiska instrument. Något om interferens och diffraktion samt holografi.Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Induktion, Växelström,Vågoptik, Polarisation, Stråloptik.Särskild behörighet Algebra och geometri. En- och flerdimensionell analys. Mekanik I.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Ellära kanäven tenteras separat. Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma.För godkänt betyg på kursen fordras även godkänt betyg på laborationskursen.Kursen består av tre poängsatta moment: Tentamen i ellära och vågrörelselära, 4 poäng.Laborationer i ellära, 1 poäng. Laborationer i vågrörelselära, 1 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturYoung - Freedman: University Physics, Addison-Wesley.Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young - Freedman, Fysiska institutionen.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur.Problemsamling, kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institution: Fysiska institutionen181

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEmpirisk modellering, 5 poängEmpirical modeling1ET100Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenGe generella kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empiriskmodellering (systemidentifiering). Att ge färdighet i att använda datorbaserat stöd för empiriskmodellering inklusive design av experiment, modellkalibrering och modellvalidering.Kursens innehållExempel på modeller för system och signaler. Introduktion till stokastiska processer.Modellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering.Parameterskattning i dynamiska modeller: Linjär regression, minsta kvadratmetoden ochprediktionsfelsmetoder. Black box och grey box modellering. Olika metoder förmodellvalidering. Möjligheter och begränsningar med empirisk modellering. Översikt avempiriska modelleringsproblem inom olika energisystem. Projekt: Empirisk modellering avnågra system inom energisystemsektorn.Särskild behörighetReglerterknik (1TV231)eller motsvarande, System, modell och simulering (TN0105) ellermotsvarande.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, och laborationer. Projekthandledning.ExaminationsformGodkänd projektuppgift samt godkänd laborationskurs. Kompletterande skriftligt prov kanockså förekomma.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kurserna Systemidentifiering (1TT875) ochModellering och styrning av miljötekniska processer (1TV470) och kan inte tillgodoräknas i enexamen samtidigt med någon av dessa.KurslitteraturLjung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 2004.Kompletterande material som tillhandahålls av kursansvarig lärare.Nivå Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för informationsteknologi182

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEndimensionell analys, 6 poängCalculus of one variable1MA710Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period ES, F och Q 11-12, IT, K och STS 12-13, W och X 13-14.Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i matematisk analys av funktioner av en reell variabel.Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i attanvända dem vid matematisk modellering.Kursens innehållReella tal: olikheter, absolutbelopp.Funktioner av en reell variabel: polynom och rationella funktioner, trigonometriska funktioner,logaritm- och exponentialfunktioner, inversa trigonometriska funktioner. Tillämpningar av dessafunktioner i geometriska och enkla fysikaliska situationer.Gränsvärde och kontinuitet, derivata, medelvärdessatsen, tillämpningar påextremvärdesproblem.Primitiv funktion och Riemannintegral, integrationsmetoder, tillämpningar på areaberäkning,kurvors båglängd m m.Generaliserade integraler.Plana kurvor, polära koordinater. Ordinära differentialekvationer: separabla, linjära av förstaordningen; linjära av andra ordningen med konstanta koefficienter, homogena och inhomogena.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet avkursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriskauppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ges även som delkurs inom Analys, 14 poäng, 1MA700.Kursen kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN1.KurslitteraturEkstig-Hellström-Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002.Adams, R.A.: Calculus: A complete course. Senaste upplagan, Addison-Wesley.Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1995.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution: Matematiska institutionen183

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergi- och livscykelanalys, 2 poängEnergy and Life Cycle AnalysisTN4059Kursplanen fastställd 6 mars 2002 av programnämnden för naturresursprogrammetKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet EnergisystemStudieperiod: Kursen ges i period 33MålKursens syfte är att ge kunskaper om hur man utifrån ett livscykelperspektiv kvantifieraranvändningen av naturresurser och dess miljöpåverkan. Främst behandlas energi-, exergi- ochlivscykelanalys (LCA), metoder vilka baseras på en naturvetenskaplig/termodynamisk grundsynoch har en omfattande tillämpning inom industri och forskning. En översikt ges också överandra kvantitativa metoder.InnehållEnergianalysExergianalysLivscykelanalys- definition av syfte, systemgränser och funktionell enhet- inventering (LCI)- bedömning av miljöpåverkan (LCIA)- resultattolkning, känslighetsanalysÖvriga kvantitativa metoder för analys av miljöpåverkan (emergianalys, MFA m.fl.)DatakällorDatasäkerhetKursen innehåller även ett projektarbete där studenterna i en första fas skall utföra enenergianalys av ett enklare produktionssystem och i en andra fas utveckla analysen till en LCA.Genomförande Föreläsningar 16 timProjektarbete 24 timFörkunskapskravTvå årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen förprogrammet eller motsvarande.LitteraturRydh, Lindahl och Tingström. Livscykelanalys. StudentlitteraturExaminationTentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten.Betygsskala: Godkänd / Icke godkändÄmnen: Teknik/TeknologiNivå: CFordringar för godkänd kursGodkänt projektarbete och godkänd tentamen.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik, SLU184

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergifysik, 4 poängEnergy physics1TT735Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 1999-05-28Kursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursens ändamål är att ge grundläggande kunskaper kunskaper om energikällor ochenergiomvandling. Tonvikten läggs på energislag och system av väsentlig betydelse för dennordiska energiförsörjningen, med betoning på ämnets ingenjörsmässiga aspekter.Kursens innehållInledning till energifysik i teknisk/ekonomisk mening. Energifysikens terminologi. Definitionav viktiga begrepp. Olika energikällor; spontana och kontrollerbara; uttömliga och förnybara.Energilagring. Källors tillgänglighet, deras globala energiinnehåll och utvinningsbarhet.Jämförelse av energitätheten hos olika källor och deras öppenhet/ slutenhet visavi biosfären.Översiktliga beskrivningar av viktiga delar av energisystemet; principer föromvandlingsanläggningar såsom kondensverk, kraftvärmeverk, gasturbiner,vattenkraftanläggningar och kärnkraftverk. Grundläggande inledning till termohydraulik;transportekvationer för massa, impuls och energi i energiomvandlingssystem. Modellstudier avenergisystem med termohydrauliska ekvationer. Teknologi för olika ångcykelsystem. Jämförelsemellan olika system. Orientering om ekonomiska/tekniska konsekvenser av olikaenergiomvandlingssystem samt deras miljöpåverkan. Effektivisering och besparing.Standardiseringsnormer av balanser/redovisningar av energiproduktion och komsumtion.Studiebesök: KSU (Kärnkraft, säkerhet och utbildning) och Termiska processer; båda i Studsvik.Uppsala energi. Vattenkraftverket i Älvkarleby. Kärnkraftverket i Forsmark.Särskild behörighetTermodynamik och grundläggande kärnfysik.UndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbete och studiebesök.ExaminationsformSkriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkänt projektarbete.Deltagande i studiebesöken är obligatoriskt.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Kurslitteratur: Fastställs senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för neutronforskning185

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergifysik II, 4 poängEnergy physics II1TT736Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten ha fördjupade kunskaper i energikällor ochenergiomvandling. Tonvikten läggs på värmebaserade energisystem av väsentlig betydelse förden nordiska elenergiförsörjningen, med betoning på ämnets ingenjörsmässiga aspekter. Vidaresyftar kursen till att orientera om framtida nukleära energitekniker som acceleratordriventransmutation, thoriumreaktorn, bridning och termonukleär fusion.Kursens innehållFördjupad förståelse av termohydraulik för värmebaserade energisystem, särskilt tvåfasflöde.Tillämpningar inom fossilbränslen, biobränslen och kärnkraft. Fördjupad reaktorfysik.Reaktordynamik. Kärnkraftssäkerhet. Urancykeln och hantering av kärnavfall och tänkbaraframtidstekniker. Acceleratordriven transmutation. Orientering om thoriumcykeln, bridning ochtermonukleär fusion, särskilt neutronfysikaliska aspekter av dessa.Laborationer.Särskild behörighet: Energifysik I.Undervisningsform: Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbete ochlaborationer.Examinationsform: Muntlig och skriftlig tentamen. Godkänt projektarbete. Godkändalaborationer. Deltagande i laborationerna är obligatoriskt.Betyg: Betygskalan U, 3, 4, 5 används på kursen.Övriga föreskrifterStudiebesök vid kärnkraftsreaktorn R2-0 i Studsvik planeras, med fullskalig scenariolaborationvid reaktorsimulator.KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för neutronforskning186

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergihandel, 3 poängEnergy TradeFÖ4065Kursplanen fastställd 18 mars 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammetKursens placering i utbildningsprogramKursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 44MålStudenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de energimarknader och den handelsom finns och som främst berör Sverige.InnehållKursen behandlar energimarknadernas omfattning, funktion och mekanismer som styr utbud ochefterfrågan på olika energislag och bränslen. Handeln analyseras särskilt. De marknader sombehandlas i kursen är marknader för olja, kol, naturgas, gasol, biobränslen, fjärrvärme och el.Skatter och andra styrmedel som påverkar marknaden analyserasGenomförandeFöreläsningar ca 10 timmarStudiebesök ca 5 timmar (obligatoriskt)Redovisning av projektarbete ca 10 timmar (obligatoriskt)FörkunskapskravGrundläggande kurs i företagsekonomi omfattande lägst 3 poäng samtIntroduktionskurs till energisystem 5 p eller motsvarande.LitteraturUtdelat materialExamination Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Skriftlig tentamenBetygsskala: Godkänd / Icke godkändFordringar för godkänd kurs Godkända skriftliga och muntliga presentationer avprojektarbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen.Övriga upplysningarKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensamutbildning mellan SLU och Uppsala universitet.Ämne: FöretagsekonomiNivå: AAnsvarig institution/motsvarandeInstitutionen för bioenergi, SLU187

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergisystem, 2 poängEnergy SystemsTN4057Kursplanen fastställd: 5 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammet SLUKursens placering i utbildningsprogramKursen ges i civilingenjörsprogrammet EnergisystemMålKursens mål är att studenten ska sätta in den pågående undervisningen ienergisystemprogrammet i ett större sammanhang och därmed öka förståelsen förenergisystemen, samt utveckla de kunskaper som studenten tillgodogjort sig påintroduktionskursen i energisystem, bl.a. förmågan att se helheter och att göra egna analyser.InnehållUndervisningen sker i form av seminarier,föreläsningar och exkursioner med innehåll som ärkopplat till den övriga undervisningen under det andra året på programmet och som kopplarsamman de mer grundläggande kurserna och energisystem.GenomförandeObligatoriska seminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner 30 timmar. Kursen gesparallellt med övrig undervisning.FörkunskapskravKurs i introduktion till energisystem 5p som ges på civilingenjörsprogrammet i energisystemeller motsvarande.LitteraturMaterial delas ut under kursen.ExaminationSkriftliga referat av utvalda seminarier och exkursioner som granskas ochkommenteras av kursledaren.Betygsskala: Godkänd / Icke godkändFordringar för godkänd kursSeminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner ärobligatoriska. Godkända seminariereferat krävs också för godkänd kurs.Övriga upplysningarKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180p vid Uppsala universitet, som ären gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Undervisningen meddelas som enså kallad "strimma" i schemat.Ämnen: Teknik/TeknologiNivå: BAnsvarig institution/motsvarandeInstitutionen för bioenergi, SLU188

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergisystem i biogeovetenskapligt perspektiv, 8 poängEnergy systems from a biogeoscience perspectiveBI0540Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 26 maj 2004Ämnen: Markvetenskap/BiologiNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskrav Särskild behörighet enligt fordringar för civilingenjörsprogrammet ienergisystem eller motsvarande.MålStudenten ska efter genomgången kurs ha kunskap om de primära energikällorna – solenerginoch den geotermiska energin – och hur dessa i olika former driver de biotiska och abiotiskaenergisystemen. Studenten ska även ha fått tillräcklig kunskap i geovetenskap (geologi,meteorologi, hydrologi) och biologi (cellfysiologi, mikrobiologi, växtbiologi samtväxtproduktionslära) för att förstå de processer som leder till att energin koncentreras i teknisktanvändbara former.InnehållKursen belyser hur geologiska, meteorologiska, hydrologiska och biologiska processer påverkaroch driver energisystemen. Geologiavsnittet ger en bakgrund till hur geotermisk energi ochkärnenergi kan nyttjas. Meteorologin behandlar vind och nederbörd som källor för vind-, vågochvattenkraft. Hydrologin beskriver det flödande vattnet inklusive grundvattnet. Klimatologinbeskriver de skiftande geografiska förutsättningarna för energiuttag. Solinstrålning behandlassom energikälla för solceller, solfångare och ytjordvärme och som drivkraft för fotosyntes.Biologiavsnittet ger inledningsvis grundläggande kunskap om cellens organisation och funktionsom system för biokemisk energiomvandling (respiration, fermentation, fotosyntes). Mikrobiellomvandling av biomassa exemplifieras med vätgas-, etanol- och biogasproduktion. Solenerginsnyttiggörande behandlas med fokus på den direkta energibindningen genom fotosyntes ibiomassa och ur produktionsfysiologisk och ekologisk synvinkel. Växtodlingens regionalaförutsättningar och beroende av omgivningsfaktorer belyses. Slutligen behandlas de biologiskaoch geologiska processer som lett till upplagringen av bunden solenergi i form av stenkol, olja,brunkol och torv.Genomförande: Föreläsningar ca 70 tim. Seminarier ca 30 tim (obligatoriskt).Övningar och laborationer ca 35 tim (obligatoriskt). Exkursioner ca 15 tim (obligatoriskt)Litteratur: Campbell, N.A. & Reece, J.B. BiologyLundqvist, J. 2001. Geologi. Processer - landskap - naturresurserKompendiumExamination: Skriftlig och muntlig redovisning av grupparbeten. Skriftlig tentamen.Fordringar för godkänd kurs Godkänd skriftlig och muntlig presentation av grupparbetensamt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen.Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, somär en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet.Ansvarig institution/motsvarande: Institutionen för skoglig marklära, SLUMedansvarig: Institutionen för mikrobiologi, SLUInstitutionen för lövträdsodling+, SLUInstitutionen för landskapsplanering, Ultuna, SLU189

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergisystemens miljöpåverkan, 5 poängEnvironmental Impacts of Energy SystemsKE0024Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 22 maj 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Biologi/KemiNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskravTvå årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen förprogrammet eller motsvarande.MålStudenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om olika energisystems miljöpåverkan, hurman mäter och bedömer dessa effekter samt möjliga åtgärder.InnehållKursen kommer att- utgå från några viktiga energitekniker och de effekter dessa har på miljön- i stor utsträckning kopplas till kurserna Energitekniker och Energi-och livscykelanalys- ge grunderna i meteorologi och klimatologi, behandla atmosfärens sammansättning, beskrivahur gasformiga utsläpp påverkar vissa atmosfärskemiska processer, strålningsbalans ochcirkulation, samt ge en översikt över klimatförändringar- behandla förbränning innefattande förbränningskemi, spridning av förbränningsprodukter samtdessas påverkan på mark, vatten och biologiska system- ge en översikt över de miljöfarliga material som används i olika energiproduktionssystem- ge en översikt av de globala biogeokemiska cyklerna av C, N, P och S- belysa hur olika energisystem kan påverka populationer, artsammansättning och biodiversitet,samt att gå igenom metoder för att mäta och bedöma effekter på miljön av både långvägaluftföroreningar och lokala utsläpp- belysa de möjligheter som finns för att komma tillrätta med de miljöproblem som kan uppstå.GenomförandeFöreläsningar 70 timÖvningar 20 tim(obligatoriska)Litteratur KompendiumExaminationSkriftlig tentamen.Fordringar för godkänd kursGodkänd tentamen, samt deltagande i obligatoriska kursmoment.Övriga upplysningarKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, som är en utbildning isamarbete mellan SLU och Uppsala universitet.Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLUMedansvarigaInstitutionen för ekologi och miljövård, SLUInstitutionen för miljöanalys, SLU190

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergisystemfysik, 5 poängEnergy system physics1TS020Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursens ändamål är att ge kunskaper i energisystem, utifrån ett fysikperspektiv. Tonvikten läggsvid förståelse av fysiken inom energiomvandling, lagring och distribution. Vidare syftar kursentill att orientera om betydelsen av olika energikällor och olika energislag, samt användbarheten iolika tekniska sammanhang.Kursens innehållInledning till energifysik i teknisk/ekonomisk mening. Terminologi och definition avgrundläggande begrepp och samband. Olika energikällor; spontana och kontrollerbara;uttömliga och förnybara. Energilagring. Källors tillgänglighet, deras globala energiinnehåll ochutvinningsbarhet. Jämförelse av energitätheten hos olika källor och deras öppenhet ellerslutenhet visavi biosfären. Översikt över grundläggande komponenter i energisystem;kondenskraft, kraftvärme, gasturbiner, vattenkraft, kärnkraft. Grundläggande termodynamik förenergiomvandling. Grundläggande elkraftteknik.Studiebesök: Forsmarks kärnkraftverk, Älvkarleby vattenkraftverk, Uppsala energi, ellermotsvarande.Särskild behörighet20 poäng matematik samt kurserna System i teknik och samhälle: Introduktion och Kemiskaprinciper.UndervisningsformUndervisningen sker i form av seminarier, föreläsningar och studiebesök.ExaminationsformMuntlig och skriftlig tentamen. Deltagande i seminarier och studiebesök är obligatoriska.Betyg: Betygskalan 5, 4, 3 och u används på kursen.Övriga föreskrifterKursen ges i samarbete med institutionen för teknikvetenskaper, avdelningen för elektricitetsläraoch åskforskning.KurslitteraturBoyle (ed.): Renewable energy – Power for a sustainable future.Scott and Johnson: Science matters – nuclear power. Open University Press.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för neutronforskning191

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEnergitekniker, 10 poängEnergy TechnologiesTN4060Kursen ges i Civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 6 mars 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Teknik/TeknologiNivå: CBetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskrav·Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen förprogrammet. eller·40 poäng på A- och B-nivå i ämnet teknik eller teknologi inkluderande introduktionskurs ienergisystem eller motsvarande kunskaper, termodynamik, reglerteknik och ellära.Grundläggande kemi.MålStudenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de energitekniker som förekommermed tonvikt på tekniskt funktionssätt men också avseende miljöpåverkan och systemegenskaper.InnehållKursen behandlar tillämpade tekniker för omvandling, distribution och lagring av energi samtaspekter för energins användning såsom hushållning och effektivisering. Kursen innehåller treolika delkurser på 4, 2 respektive 4 poäng.Del 1 behandlar ångcykeln, värmeteknik, termohydraulik, värmepumpar, turbomaskiner ochförbränningsmotorer.Del 2 behandlar termokemisk omvandling och reningstekniker.(Del 2 samordnas med kursen Energisystemens miljöpåverkan.)Del 3 behandlar solenergi, vindkraft, vattenkraft, bioenergi, kärnkraft, geotermisk energi, vågochtidvattenenergi, bränsleceller/vätgas, batterier samt energieffektivisering.GenomförandeKursen är uppdelad i tre delkurser som examineras var för sig och ges under tre olika perioder.Föreläsningar 82 timmarStudiebesök 24 timmar (obligatoriskt)Projektarbete 18 timmar (obligatoriskt)Laborationer/övningar 80 timmar (obligatoriskt)LitteraturHenrik Alvarez, Energiteknik, del 1 & 2, Studentlitteratur, Del 1: ISBN 91-44-31471-X,Del 2: ISBN 91-44-31481-7.Renewable Energy, Power for a Sustainable Future, Edited by Godfrey Boyle, OxfordUniversity Press, ISBN 0-19-856452-X, eller motsvarande bok.Kompendier.Examination Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten, övningar och laborationer.Examination och skriftlig tentamen för varje delkurs.Fordringar för godkänd kurs Godkända skriftliga och muntliga presentationer avprojektarbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen.Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, somär en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Kursen är identisk med1SV730, Energitekniker 10 p på Uppsala universitet. Kursen ges vartannat år av institutionen förbioenergi, SLU och vartannat år av institutionen för strålningsvetenskap, Uppsala universitet.Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU192

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEngelska för studenter inom tekn.-nat. fakulteten, 5 poäng5EN368Kursplanen är fastställd 2000-04-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2001-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram: Kursen ges inom Programövergripande kurserStudieperiod: Kursen ges två gånger årligen på kvällstidMål för utbildningenUtbildningen syftar till att utveckla studenternas färdighet i att läsa texter, skriva kortaredovisningar samt hålla föredrag och delta i diskussioner om tekniska ämnen. Studenterna skallfå kännedom om de vanligaste problem som svenska studenter möter i fråga om engelska bådesom fackspråk och som medium för internationellt umgänge. Kursen syftar till ökatsjälvförtroende när det gäller den egna läs-, skriv- och talförmågan på engelska.Kursens innehållKursen bygger på studenternas aktiva deltagande i läs-, skriv- och talaktiviteter kring främsttekniska texter, såsom övningar i läsförståelse och vokabulär, skriftliga sammanfattningar avsvenska och engelska texter, muntliga presentationer och diskussionsövningar samt genomgångav de vanligaste fel som svensktalande gör på engelska i de aktuella sammanhangen.Särskild behörighet: 80 poäng inom naturvetenskap/teknik.Undervisningsform: Lektioner och obligatoriska skriv- och taluppgifter.ExaminationsformExaminationen sker genom fortlöpande bedömning av obligatoriska skriv- och taluppgifter.Betyg: Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.Övriga föreskrifterKursplanen är fastställd av Engelska insitutionen. För de tekniska yrkesprogrammen kan gällaviss begränsning på hur många poäng som kan tillgodoräknas inom examenskravet. Frågorgällande tillgodoräknande av poäng i examen avgörs av respektive programsamordnare förcivilingenjörsprogrammen och av utbildningsledarna för högskoleingenjörsprogrammen.KurslitteraturTidnings-, tidskrifts- och internetmaterial från respektive ämnesområde och aktuellt material avallmänt intresse. Kompendium för självstudier.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet EngelskaKursansvarig institution:Engelska institutionen193

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerEvolutionsgenetik, 5 poängEvolutionary genetics1TS220Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen skall ge insikt i och förståelse för evolutionära processer på framför allt molekylär ochgenomisk nivå sett ur ett systemperspektiv. Specifikt syftar kursen till att studenterna skallutveckla ämnesövergripande kunskap inom gränsområdet mellan modern evolutionsbiologi ochaktuell genomforskning (genomik).Kursens innehållLivets uppkomst, evolutionära drivkrafter (mutation, drift, selektion, rekombination),fylogenetisk rekonstruktion, mutationsprocessen (mönster, hastighet, effekter), den neutralateorin samt positiv och negativ selektion, polymorfism och inomartsvariation, genomet sombiologiskt system samt dess utveckling och sammansättning, funktionsgenomik,beteendegenetik, människans utveckling, domesticeringsprocessen, kön, sexuell reproduktionsamt åldrandet som biologiska system, betydelsen av genetisk variation, metoder för att studeragenetisk variation, mutationsanalys, etiska aspekter på genetik.Särskild behörighetBiologi 5p och Cell- och molekylärbiologi 5p.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter.ExaminationsformProv anordnas under kursens gång. För att kursen skall bedömas med godkänt betyg betygetfodras även att exkursioner, laborationer och seminarier bedömts godkända.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)KurslitteraturKompendier och vetenskapliga artiklarNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning194

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerExamensarbete, 12 poängM.Sc.Thesis work1MB920Kursplanen är fastställd 1994-03-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet imolekylär bioteknikMål för utbildningenMålet med kursen är att studenten skall• träna och förbättra sin förmåga att självständig planera och utföra ett arbete• tillämpa förvärvade kunskaper• identifiera, formulera och lösa problem• redovisa ett arbete muntligt och skriftligt• skriva populärvetenskapligtsamt visa ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt förhållningssätt.Kursens innehållI examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats under studietidengenom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skallvara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas.Samtliga examensarbeten görs inom huvudämnet teknik. Det innebär bland annat krav påteknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Uppgiften förexamensarbetet skall dessutom passa ihop med programmets mål och programmets egnariktlinjer för vad som är lämpliga examensarbeten.I kursen ingår även inläsning av utvald fördjupningslitteratur.Examensarbetet skall medföra kontakter inom näringsliv eller forskning.Särskild behörighetMinst 140 poäng godkända kurser inom utbildningsprogrammet.Undervisningsform Självständigt forsknings- eller utvecklingsarbete, rapportskrivning,individuell handledning och seminarier.ExaminationsformArbetet skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera påett annat examensarbete inom det egna programmet.Examensarbetet skall redovisas i form av en rapport skriven på engelska eller svenska. Samtligarapporter skall innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två sidor svensktext. En rapport skriven på svenska skall även innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning(abstract) på engelska. Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda ämnesområdet, enbeskrivning av målet med projektet och övergripande strategi för att lösa det valda problemet,experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig litteratur och en lista påden litteratur som lästs i samband med arbetets utförande. Anvisningar för examensarbete finnstillgängliga på www.teknat.uu.seBetyg: På denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifter Individuell antagning.Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2003/2004.Dessa finns tillgängliga på adress http://www.teknat.uu.seKurslitteraturLitteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning195

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerExamensarbete, 20 poängDegree project1ET960 ges inom ES Kursansvar: Institutionen för strålningsvetenskapTE0001 ges inom ES Kursansvar: Institutionen för bioenergi, SLU1IT960 ges inom IT Kursansvar: Institutionen för informationsteknologi1MB960 ges inom X Kursansvar: Institutionen för biologisk grundutbildning1MB961 ges inom X Kursansvar: Institutionen för biologisk grundutbildning1TK960 ges inom K Kursansvar: Institutionen för materialkemi1TM960 ges inom Q Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper1TS960 ges inom STS Kursansvar: Institutionen för matematik1TT960 ges inom F Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper1TV960 ges inom W Kursansvar: Institutionen för geovetenskaperKursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenMål för utbildningenMålet med kursen är att studenten skall träna och förbättra sin förmåga att• självständigt planera och utföra ett arbete• tillämpa förvärvade kunskaper• identifiera, formulera och lösa problem• redovisa ett arbete muntligt och skriftligt• skriva populärvetenskapligt• visa ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt förhållningssätt.Kursens innehållI examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats under studietidengenom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skallvara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas.Examensarbetet kan även behandla tillämpning av teknik i industriella miljöer.Samtliga examensarbeten görs inom huvudämnet teknik. Det innebär bland annat krav påteknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Uppgiften förexamensarbetet skall dessutom passa ihop med programmets mål och programmets egnariktlinjer för vad som är lämpliga examensarbeten.I kursen ingår även inläsning av utvald fördjupningslitteratur.Examensarbetet skall medföra kontakter inom näringsliv och/eller akademisk forskning.För de examensarbeten som utförs inom Entreprenörskolan i Uppsala gäller att studentenmedverkar i projekt som innebär exploatering av tekniska idéer och ny vetenskaplig kunskap.Arbetets omfattning skall motsvara 20 poäng för varje enskild student. Av dessa skall minst 5poäng innebära en självständig fördjupning inom det område som gäller för aktuell examenskod.Särskild behörighet140 p avklarade kurser inom aktuellt civilingenjörsprogram. Examensarbetet skall normaltavsluta utbildningen och genomföras i åk 5.UndervisningsformForsknings- eller utvecklingsarbete, rapportskrivning, individuell handledning och seminarier.ExaminationsformArbetet skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera påett annat examensarbete inom det egna programmet. Examensarbetet skall redovisas i form aven rapport normalt skriven på engelska eller svenska. Samtliga rapporter skall innehålla enpopulärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två sidor svensk text. En rapport skriven på196

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanersvenska skall även innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning (abstract) på engelska.Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda ämnesområdet, en beskrivning av måletmed projektet och övergripande strategi för att lösa det valda problemet, experimentellametoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig litteratur och en lista på den litteratursom lästs i samband med arbetets utförande. Anvisningar för examensarbete finns tillgängliga påwww.teknat.uu.seExamensarbetet är ett självständigt arbete. Se övriga föreskrifter.BetygPå denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifterIndividuell antagning. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten finnstillgängliga på www.teknat.uu.seExamensarbetet är ett självständigt arbete. Detta utesluter inte att två studenter (eller förEntreprenörskolan en grupp av studenter) kan samarbeta om en större uppgift. Det krävs i så fallatt det mycket tydligt deklareras vem som gjort vad både i den skriftliga och muntligaredovisningen. Varje student skall göra en egen muntlig presentation. Om fler än två studenterhar samarbetat skall varje student både skriva och försvara en egen rapport. Rapporten kaninnehålla avsnitt som är gemensamma med andra studenter.För utländska utbytesstudenter kan andra språkkombinationer än ovan fastställda tillåtas. Omförutsättning finns för handledning, ämnesgranskning och examination på studentens modersmålkan rapporten tillåtas skrivas på detta språk med en engelsk sammanfattning, i övriga fall skrivsrapporten på engelska.KurslitteraturLitteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionBeroende av program och kurskod197

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFarmakokinetik, 5 poängPharmacokinetics1TK055Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenDen studerande skall efter avslutad kurs:- förstå sambandet mellan olika farmakokinetiska och biofarmaceutiska faktorer och derasbetydelse för läkemedels absorption.- kunna beräkna farmakokinetiska och farmakodynamiska parametrar såsom clearance,biotillgänglighet, distributionsvolym, halveringstid och olika effektparametrar.- förstå bakomliggande mekanismer för läkemdelsinteraktioner och hur dessa påverkarläkemedlets doseringKursens innehållKursen omfattar läkemedels absorption, distribution, metabolism och övrig elimination iorganismen. Sambandet mellan olika biofarmaceutiska och farmakokinetiska faktorer och derasbetydelse för läkemedelsabsorption behandlas. Oral läkemedelsadministrering kommer attbetonas. Beräkning och värdering av parametrar vilka beskriver farmakokinetiska ochfarmakodynamiska processer gås igenom efter både enstaka och upprepad dosering. Vidarebehandlas sambanden mellan läkemedels koncentration-tidsförlopp och den farmakologiskaeffekten, doseringsstrategier, interindividuell variation i läkemedelsomsättning samtläkemedelsinteraktioner.Under kursen behandlas metoder för bestämning samt modeller för beskrivning av läkemedelsabsorption, plasmaproteinbindning, vävnadsfördelning, hepatiska och renala elimination samtdispositionskinetik. Vidare behandlas dos-halt samt koncentration-effekt samband föradministrerad substans samt bildade metaboliter efter enkel och upprepad dosering förutsattsåväl linjär som icke-linjär kinetik. Särskild vikt läggs vid orsaker till interindividuellvariabilitet med avseende på läkemedels absorption, distribution, elimination samt effekt.Särskild behörighetGodkänt resultat på kurserna i Farmakologi 5p, Molekylär cellbiologi 4p, Fysiologi 4p.Undervisningsform: Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och laborationer.Examinationsform: Individuell, skriftlig examination sker som avslutning på kursen.Individuella muntliga och skriftliga rapporter under kursens gång ingår också i examinationen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKurslitteraturKurslitteratur är senaste upplagan av:Rowland M and Tozer TN, Clinical pharmacokinetics - Concepts and applications, Media, PA,Lea and FebigerNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för farmaceutisk biovetenskap198

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFarmakologi, 5 poängPharmacology1TK058Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 4Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:- beskriva översiktligt hur ett läkemedel administreras, tas upp i kroppen, fördelas ochelimineras samt hur olika faktorer påverkar dessa förlopp- beskriva och tolka dos-responskurvor- beskriva principerna för ligand-receptor interaktion och radioligandbindning- redogöra för olika typer av receptorer samt till vilka intracellulära signaltranduktionssystemdessa är kopplade- beskriva det autonoma nervsystemets principiella anatomiska uppbyggnad, dess transmittoreroch receptorer samt effekter på olika organ efter stimulering- beskriva adrenerg och kolinerg transmission- översiktligt beskriva symtom, tänkbar orsak, involverade centralnervösa transmittorsystem ochfarmakologisk behandling av våra vanligaste neurologiska och psykiatriska sjukdomar- redogöra för farmakologiska behandlingsprinciper för behandling av hypertoni,hjärtinsufficiens och ischemisk hjärtsjukdom- redogöra för farmakologiska behandlingsprinciper vid inflammatoriska tillstånd, astma/allergioch cancer- redogöra för regleringsmekanismer för hormonsekretion, behandling av diabetes mellitus ochtyreoideasjukdomar samt antikonceptionsmedel- redogöra för allvarliga och viktiga biverkningar vid de ovan omnämndaläkemedelsbehandlingarnaKursens innehållKursen förmedlar huvudsakligen kunskap om läkemedelssubstansers celluläraverkningsmekanism och läkemedelsutveckling. Den molekylära funktionen av olikareceptortyper såsom G-protein- respektive enzym-kopplade receptorer och intracellulärareceptorer behandlas och i samband med detta farmakologisk metodik och matematiskamodeller för att utvärdera resultat från farmakologiska experiment. Vidare behandlas läkemedelsbindning och effekter på andra målprotein, dvs jonkanaler, transportprotein och enzymer.Läkemedels verkningsmekanismer och effekter i olika organsystem föreläses och i sambandmed detta berörs läkemedelsutveckling i ett historiskt och ett futuristiskt perspektiv. Underkursen föreläses allmän farmakologi, såsom absorption, distribution, metabolism ocheliminering av läkemedel.Särskild behörighet Organisk kemi 7p, biokemi 6p, molekylär cellbiologi 4p, fysiologi 4p,eller motsvarande kunskaper.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkändlaborationskurs (1 p).Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Rang, Dale & Ritter; Pharmacology, Churchill Livingstone, senaste upplaganFASS Läkemedelsboken Utdelat materialAlternativ kurslitteratur Lüllman, Mohr, Ziegler, Bieger; Color Atlas of Pharmacology, Thieme,senaste upplagan Övrig litteratur Hancock; Cell signallingNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och Farmaceutisk biovetenskapKursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap199

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFasta tillståndets fysik I, 5 poängSolid state physics I1TG100Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapligaKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period F och Q 33Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• förklara de grundläggande begrepp som används för att beskriva kristallina ämnensuppbyggnad och fysikaliska egenskaper.• använda modellerna för att utföra enkla beräkningar av fasta ämnens egenskaper.• sammanfatta ett laborativt arbete och dess teoretiska tolkning i en skriftlig rapport.Kursens innehållKristallens uppbyggnad: symmetri, kristallstruktur. Direkt gitter, reciprokt gitter.Kristallbindning.Diffraktion: Teori och experimentella metoder.Gitterdynamik: Fononer, tillståndstäthet, specifikt värme, anharmoniska effekter.Elektronteori: Frielektronmodell, bandteori, fermiyta.Halvledare: Elektroner och hål, egenledning och störledning.Supraledning.Para- och diamagnetism.Särskild behörighetFlerdimensionell analys. Ordinära differentialekvationer. Fouriermetoder. Termodynamik.Kvantfysik eller Kvantmekanik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och arbetsuppgifter.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut, 4 poäng. Godkänd laborationskurs som innefattarlaborationer och arbetsuppgifter, 1 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturC Kittel: Introduction to Solid State Physics, J Wiley & Sons, Upplaga 7 eller 8.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper200

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFasta tillståndets fysik II, 5 poängSolid state physics II1TG110Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen iteknisk fysik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningen Efter fullgjord och godkänd kurs skall deltagarna kunna:• redogöra för sambandet mellan ett kristallint ämnes elektronstruktur och dess betydelse förmagnetiska, dielektriska och optiska egenskaper• beskriva mekanismerna för ledning av elektrisk ström och värme i fasta kroppar.• bedöma giltigheten för, samt använda, några standardmodeller för kvantitativa beräkningar. Iförsta hand för magnetisering och dess temperaturberoende, dielektricitetsfunktionen och dessfrekevensberoende, samt temperaturberoendet hos den elektriska ledningsförmågan ochvärmeledningsförmågan hos metaller och halvledare.Kursens innehåll• Dielektriska och optiska egenskaper:Källor till polarisation i olika frekvensområden. Inre fält och depolarisation. Clausius-Mosottisrelation. Ferro- och piezoelektricitet, fasövergångar. Komplex optisk formalism. Vågekvationoch dispersionsrelation. Fresnels ekvationer för ett gränsskikt. Oscillatormodeller för optiskpolarisation. Drudemodellen för ljusets växelverkan med metaller.• MagnetismParamagnetism: Brillouin funktionen, Curies och Paulis lagar, kvävning.Ferromagnetism: Utbytesväxelverkan, Stoners kriterium, Heisenbergmodellen och Curie-Weisslag. Mättnadsmagnetiseringens temperaturberoende. Ferromagnetisk anisotropi ochdomänbildning. Avmagnetisering och den magnetiska kretsen. Magnetiseringsdiagram. Ferriochantiferromagnetism.• SupraledningSupraledningens termodynamik. Londonekvationen, supraledning i tunna filmer. Supraledarensenergigap. Orientering om BCS- teorin. Supraledare typ II, magnetisk flödeskvantisering ochsupraledande tunnelfenomen.• TransportegenskaperBoltzmannekvationen, elektrongasens elektriska och termiska ledningsförmåga, samt effekter avtemperatur och föroreningar i metaller och halvledare. Matthiessens och Lindes regler samtWiedeman-Franz lag. Termoelektriska effekter och Peltierkylning.• Projekt Kursdeltagarna utför i arbetsgrupper ett experimentellt projekt inom ett av kursensfyra huvudområden. Innan mätuppgiften utföres skall en förstudie göras och redovisas i enrapport. Mätningarna utföres i första hand på halv dag enligt schema. Projektet rapporterassedan skriftligt och muntligt.Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik I.Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar och projektarbete med stöd av handledare.Examinationsform Godkänd projektrapport och skriftlig tentamen vid kursens slut.Betyg Något av betygen med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (u).Kurslitteratur C Kittel: Introduction to Solid State Physics, 8 th Ed., J Wiley & Sons, 2004.C-G Ribbing: Introduction to Material Optics (UPTEC K)C-G Ribbing, O Beckman: Transportegenskaper hos fasta kroppar, UPTEC 90 009 K.Problemsamling tillhandahålles.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper201

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFasta tillståndets kemi, 4 poängSolid State Chemistry1KE721Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna- beskriva principerna för fasta ämnens uppbyggnad, amorfa som kristallina.- ge definitioner på basbegrepp inom kristallografi.- beskriva valda strukturer utifrån tätpackningsbegrepp och utföra geometriska beräkningar.- redogöra för röntgenstrålnings alstring samt för hur pulverdiffraktionsexperiment utformas.- ange hur fluorescens uppstår och yttrar sig samt hur man kan eliminera dess effekter.- förklara diffraktionsfenomenet som en interferenseffekt.- redogöra för Braggs lag samt använda den till att relatera teori och experiment.- indicera kubiska diffraktionsmönster och därur beräkna cellkant, gittertyp, densitet etc.- ange hur intensitet matematiskt relateras till atomlägen, indices samt multiplicitet.- härleda utsläckningsvillkor för rymd- och ytcentrering ur strukturfaktoruttrycket.- redogöra för olika typer av punktdefekter.- identifiera en okänd substans medelst databashantering, beskriva dess struktur frånkristallografiska data samt validera hypotesen genom datorberäkningar.- analysera termogram för en känd substans samt redogöra för analysmetodens principer.- analysera och konstruera binära fasdiagram med avseende på komponenter och faser.- föreslå kompletterande karakteriseringstekniker.Kursens innehållGrunder rörande fasta ämnens uppbyggnad med enkla strukturexempel. Teoretisk ochexperimentell kristallografi. Unära och binära fasdiagram. Elementära diffusionsbegrepp.Röntgendiffraktion, termisk analys och orientering om andra karakteriseringstekniker.Laborationer: Röntgendiffraktion, termisk analys och datorstödda övningar med kopplingmellan struktur och kemisk bindning.Särskild behörighet: Oorganisk kemi, Fysikalisk kemi.Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkändlaborationskurs. Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturWest, A.R.: Basic Solid State Chemistry, Wiley.G.H. Aylward, T.J.V. Findlay: SI Chemical DataBerger, R: Kompendium i faslära.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för materialkemi202

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFinita elementmetoder, 4 poängFinite element methods1TT411Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om finita elementmetoder speciellt för randvärdesproblem.Kursens innehållVariationsformulering för elliptiska problem. Finita elementmetoder: olika typer av finitaelement, feluppskattningar, krokiga ränder och krökta element. Direkt och iterativ lösning avglesa linjära ekvationssystem. Konjugerade gradientmetoden. Något om tidsberoende problem.Orientering om FEM-programvara.Särskild behörighetBeräkningsvetenskap II. Programmeringsteknik II.Funktionalanalys rekommenderas.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkänd laborationskurs och godkändainlämningsuppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturRichard Wait: Finite Element Algorithms and Applications, TDB, 2003.Referensbok:Eriksson, K., Estep, D., Hansbo, P., Johnson, C.: Computational Differential Equations,Studentlitteratur, 1997.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi203

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFlerdimensionell analys, 6 poängCalculus of several variables1MA520Kursplanen är fastställd 1996-06-06 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period ES 13-14, F och Q 13Kursen ges i period IT, K, W och X 21-22.Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om reella och vektorvärda funktioner av en och fleravariabler - deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). Kursen skalläven ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att användadem vid matematisk modellering.Kursens innehållTaylors formel för funktioner av en variabel. Serier: numeriska serier och Taylorserier.Skalärvärda och vektorvärda funktioner av flera reella variabler.Rymdkurvor: parameterframställning, tangent, krökning.Partiella derivator: differentierbarhet för skalärvärda funktioner; kedjeregeln, gradient,riktningsderivata, differential. Totalderivata av vektorfält, funktionaldeteminanter.Taylors formel. Optimeringsproblem: lokala och globala problem, problem med bivillkor i formav likheter.Dubbel- och trippelintegraler, integrationsmetoder, variabelsubstitution, tillämpningar påvolymsberäkning, tyngdpunktsbestämning m m.Kurvintegraler. Greens formel och exakta differentialer i planet.Särskild behörighetKurserna Endimensionell analys och Algebra och geometri eller matematik motsvarande 2 åkinom högskoleingenjörsprogrammen eller motsvarande kunskaper.Undervisningsform Föreläsningar och lektioner.Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter somhålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet.Obligatoriska uppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen.Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (u).Övriga föreskrifter Kursen är nästan identisk med delkursen Flerdimensionell analys inomkursen Analys, 14 poäng inom civilingenjörsprogrammen.Kursen kan inte heller tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2.KurslitteraturAdams R.A.: Calculus: A complete course. Senaste upplagan , Addison-Wesley.Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988.Icke obligatorisk litteratur:Övningar i flerdimensionell analys, Lund, 1988..Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution: Matematiska institutionen204

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFluidmekanik, 4 poängFluid mechanics1TT452Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om fundamentala begrepp ochrelationer inom fluidmekaniken, med tillämpningar både av inkompressibel och kompressibelströmning, vågdynamik och turbulens. Huvudsyftet är att lära eleven att på ett systematiskt sättkunna angripa olika problem både inom den rena fluidmekaniken och dessingenjörstillämpningar.Kursens innehållGrundläggande begrepp och lagar inom fluidmekaniken. Integral- och differentialformerna avde grundläggande ekvationerna inom fluidmekaniken. Potentialströmning. Komplexströmningspotential. Strömning runt cylindrar och sfärer. Viskös strömning. Randskikt.Dimensionsanalys och jämförelse med experimentella data. Grundläggande turbulensteori.Ytvågor och interna vågor i fluider. Vågor i roterande fluider. Ljudvågor. Numeriskprogramvara inom strömningsläran.Datorlaborationer.Särskild behörighetKomplex analys. Fysikens matematiska metoder. Numerisk analys II. Kontinuerliga mediersmekanik eller Elektromagnetisk fältteori.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och datorlaborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). Godkända datorlaborationer (1 poäng).Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterIngående datorlaborationer undervisas av institutionen för informationsteknologi och ärpoängsatta med 1 poängKurslitteraturL. M. Brekhovskikh, V. Goncharov: Mechanics of continua and wave dynamics, Springer-Verlag, 2nd ed., 1994, ISBN 0-387-57336-4.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för astronomi och rymdfysik205

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFluidmekanik, 3 poängFluid mechanics1TV520Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenKursen syftar till att studenten skall utveckla sin förståelse för vissa hydromekaniska fenomenoch de analysmetoder som används inom fluiddynamiken.Kursens innehållStorheter för och tillståndsförändringar av vätskor och gaser, vätskor i jämvikt (hydrostatik),konserveringsprinciper inom kinematisk och dynamisk analys (rörliga koordinatsystem, finitakontrollvolymer, Eulerisk och Lagransk beskrivning av rörelse), energi- ochkontinuitetsekvationerna, spänning-deformationssamband för vätskor, strömningsanalys idifferentialform ekvationer, Eulers och Bernoullis ekvationer), dimensionsanalys, laminära ochturbulenta gränsskikt, likformig och olikformig strömning i öppna och slutna system(rörströmning), stationär och icke stationär strömning.Laborationer:1.Energifördelning och förluster i slutna hydrauliska system.2.Strömmande och stråkande strömning i öppna vattendrag.Särskild behörighetMekanik I, Fysikalisk kemi med termodynamik, Beräkningsvetenskap I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och studiebesökExaminationsformSkriftliga tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkändlaborationskurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturRobert W. Fox, Alan T. McDonald: Introduction to fluid mechanics. Fourth edition, JohnWiley& Sons, Inc., New York, 1994.Stenciler.Anders Wörman: Erosion and Stability of rigid bodies in water and solute transport.Kompendium från Institutionen för geovetenskaper.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik.Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper206

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerForskningspraktik, 5 poängResearch training1MB970Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenKursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs bådeidemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag.Kursens innehållUnder ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras omforskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall gesmöjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet.Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andrasammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in denteoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgiftväljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten.Särskild behörighetFör tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledningExaminationsformExaminationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Detpraktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Detpraktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination påteoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare ochprogramsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare omexaminationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut.BetygNågot av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G)Övriga föreskrifterKursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde tillkurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslagpå arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas avprogramsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen.Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi,Matematik och TeknikKursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning207

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerForskningspraktik, 7 poängResearch training1MB971Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenKursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs bådeidemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag.Kursens innehållUnder ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras omforskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall gesmöjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet.Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andrasammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in denteoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgiftväljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten.Särskild behörighetFör tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser.Undervisningsform Individuell handledningExaminationsformExaminationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Detpraktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Detpraktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination påteoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare ochprogramsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare omexaminationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut.Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde tillkurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslagpå arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas avprogramsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen.Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, KemiMatematik och TeknikKursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning208

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerForskningspraktik, 10 poängResearch training1MB972Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenKursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs bådeidemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag.Kursens innehållUnder ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras omforskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall gesmöjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet.Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andrasammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in denteoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgiftväljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten.Särskild behörighetFör tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledningExaminationsformExaminationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Detpraktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Detpraktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination påteoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare ochprogramsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare omexaminationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut.BetygNågot av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde tillkurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslagpå arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas avprogramsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen.Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi,Matematik och TeknikKursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning209

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerForskningsprojekt i materialvetenskap, 3 poängResearch project in materials science1TM600Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenInom projektarbetet tränar studenterna att:• Söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information• Organisera, planera och genomföra ett mindre projektarbete inom materialvetenskap.• Redovisa arbetet muntligt och skriftligt.Kursens innehållUnder ledning av en handledare vid en forskningsavdelning arbetar studenten med en givenforskningsuppgift. Uppgiften skall vara inom materialvetenskap. Arbetet redovisas bådeskriftligt och muntligt vid kursens slut.Särskild behörighet120 p inom programmetUndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformMuntlig och skriftlig redovisning vid projektets slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), eller godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan om tillträde till kursen görs till programsamordnaren. Tillsammans med ansökan skalllämnas en presentation av uppgiften och ett förslag på en tillfrågad handledare.Programsamordnaren beslutar om ämnesklassning av kursen.KurslitteraturFastställs individuellt beroende av kursinnehåll.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper210

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFouriermetoder, 3 poängFourier methods1MA704Kursplanen är fastställd 1998-05-14 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period ES och W 31 samti period K, Q och X 24Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om Fourierserier, Fouriertransformer och z-transformer, samt färdigheter att använda dessa verktyg i tillämpningar. Formelhanterandeprogram kan komma att användas i kursen.Kursens innehållKomplexvärdefunktioner: derivator, integraler och serier. Fourierserier, Fouriertransformer,Laplacetranformer z-transformer. Tillämpningar på ordinära och partiella differentialekvationer.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Analys.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband medundervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturSollervall, H. och Styf B.: Transformteori för ingenjörer. Bokförlaget Kub, Hallstavik 1997.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen211

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFunktionalanalys, 4 poängFunctional analysis1TT392Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen avser att ge en modern introduktion av funktionalanalytiska metoder. Särskild vikt läggsvid geometriska och beräkningsmässiga aspekter.Kursens innehållNormerade rum, Banachrum och Hilbertrum. Ortogonala projektioner. Geometri i Hilbertrum.Linjära operatorer och linjära funktionaler. Svag och stark konvergens. Banachs fixpunktsats.Valda tillämpningar.Särskild behörighetFunktionsteori.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Funktionalanalys, 3 poäng, 1TT391.KurslitteraturErwin Kreyszig: Introductory Functional Analysis with Applications, John Wiley & Sons, NewYork 1989.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen212

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFylogenianalys, 5 poängPhylogenetics1MB601Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen ger grundläggande kunskaper om modern teoribildning för fylogenetisk inferens ochevaluering, och om hur fylogenier kan användas för att lösa biologiska problem. Kursen geräven färdigheter i fylogenianalys, främst av DNA-sekvensdata.Kursens innehållFylogenetiska träd och andra modeller. Optimalitetskriterier för val av hypotes; parsimoni,trolighetsskattning – maximum likelihood, metoder baserade på parvisa distanser.Substitutionsmodeller för DNA och andra datatyper. Superträd, konsensusträd, kompatibilitetmellan träd. Algoritmer för evaluering av trädrummet; omarrangemang, Markov Chain MonteCarlo, genetiska algoritmer. Evaluering av resultat från fylogenianalyser; återstickprov ochpermutationer, trädform. Koalescens, rekombination, horisontell genöverföring. Komparativametoder.Särskild behörighetDiskreta strukturer inom Bioinformatik II.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs krävs godkända laborationer ochinlämningsuppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5)KurslitteraturFelsenstein, J., Inferring phylogenies, 2003, Sinauer.Kompendier och stencilerat material.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet MatematikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning213

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysik för poeter, 3 poängPhysics for Poets1TG120Kursplanen är fastställd 2001-01-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenKursen avser att ge en överblick av den naturvetenskapliga världsbilden och den modernafysiken.Kursens innehållHur utvecklades den naturvetenskapliga metodiken?Hur såg Ptolemaios, Aristoteles, Brahe, och Newton på världen?Varför rör sig jorden kring solen?Är allting förutbestämt?Vad är egentligen kvantmekanik och relativitetsteori?Vad är gravitation?Kan man resa i tiden?Vad är ett svart hål?Varför lyser solen?Hur vet man att det finns kvarkar?Varför är det mörkt om natten?Vad vet man om Big Bang och skapelsen?Dessa och många andra frågor kommer att besvaras under kursens gång.Särskild behörighetKursen är endast öppen för programstudenter inom de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsalauniversitet.UndervisningsformFöreläsningar.ExaminationsformSkriftlig examination vid kursens slut.Betyg: Som betyg används endast något av uttrycken godkänd eller underkänd.Övriga föreskrifterKursen utgör en komprimerad version av kursen Fysik för poeter, 5 poäng (1TF212).KurslitteraturDanielsson: Stjärnor och äpplen som faller. BonniersKompendier. Inst för teoretisk fysikNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik214

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysikalisk kemi, 5 poängPhysical chemistry1KE748Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall teknologen kunna:- redogöra för molekylära mekanismer av betydelse för elektrolyters egenskaper samt kunna lösarelevanta problem.- redogöra för olika typer av reologiska beteenden och exempel på hur tillsatta ämnen kan påverkaflytegenskaperna, samt använda experimentella viskositetsdata för att uppskatta storlek och struktur hospolymerer.- förklara makroskopisk diffusion utifrån en slumpvis vandring och använda makro- och mikroskopiskadata för att bestämma diffusionskonstanter.- redogöra för sedimentationsprocesser i olika typer av kraftfält och kunna redogöra för uppkomsten avsedimentationsjämvikt samt kunna tillämpa dessa kunskaper på tekniskt intressanta system.- redogöra för begreppen ytspänning, kapillaritet och vätning och tillämpa kunskaperna på relevantaproblem samt beräkna inverkan av gränsytors krökning på termodynamiska egenskaper.- resonera kring självaggregaring av ytaktiva molekyler i lösning, samt kunna använda begreppenytöverskott och adsorptionsisoterm för att bestämma molekylära parametrar.- definiera transmittans, transmission, absorption samt absorbans och isobestisk punkt samt att kunnaanvända Lambert-Beers lag.- använda modellerna partikel i låda, stel rotor och harmonisk oscillator för beräkning av molekyläraparameterar ur relevanta spektra, samt tolka potentialenergiytor och Jablonskidiagram.- redogöra för begreppet reaktionsordning och diskutera experimentella metoder för att bestämma denna,samt beskriva och analysera olika typer av reaktioner.- diskutera och använda begreppen aktiveringsenergi, aktiverat komplex och Arrhenius' ekvation.Kursens innehållIntroduktion till spektroskopi: Grundläggande kvantmekaniska modeller och hur man kan erhållainformation om atomers och molekylers egenskper ur olika typer av spektra.Kinetik: beskriver hur snabbt kemiska reaktioner sker och på vilket sätt de sker.Transportprocesser: beskriver laddade och oladdade partiklars rörelse och vad som påverkar denna.Ytkemi: behandlar ytaktiva ämnens egenskaper och de kemiska och fysikaliska processer som sker igränsytan mellan två medierSärskild behörighet Kemi, grundkurs. Flerdimensionell analys.Endimensionell analys och Ordinära differentialekvationer rekommenderasUndervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Två av laborationerna är s.k.problemorienterade. Under kursen anordnas även frivilliga övningsskrivningar. Dessutom sker träning iatt söka och sammanställa vetenskaplig information i ett mindre projekt, samt att redovisa detta muntligteller skriftligt.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut (3p). För godkänt betyg fordras dessutom godkändalaborationer (1p) samt godkänt projekt (1p)Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd(5).Kurslitteratur Atkins, P.W.: Physical Chemistry, , Oxford University Press.Aylward, G. och Findlay T.: SI Chemical Data, Wiley.Kompendium med kompletterande teorimaterial, exempelsamling samt laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen215

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysikalisk kemi med termodynamik, 5 poängPhysical chemistry including thermodynamics1TV131Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period W 22Mål för utbildningenKursen skall ge insikt i de fysikaliska principer som styr kemiska reaktioner och andra kemiskafenomen samt kunskap om hur molekylernas egenskaper och växelverkan ger upphov till deobservationer som vi gör både i vår vardag och på laboratoriet.Kursens innehållKemisk termodynamik, kemisk kinetik, yt- och kolloidkemi, spektroskopi, makromolekylärkemiLaborationer: Jämviktskonstantens temperaturberoende, elektrolytlösningars konduktivitet,galvaniska cellers elektromotoriska spänning, reaktionskinetik, spektrofotometri, ytvågförsök,diffusionSärskild behörighetKemi, grundkursUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsattatill 2 poäng.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterOm slutbetyg erhållits på kursen medges ej förnyat prov för högre Betyg:KurslitteraturAtkins: The elements of Physical ChemistryExempelsamlingLaborationsinstruktionerNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionFysikalisk-kemiska institutionen216

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysikens matematiska metoder, 4 poängMathematical methods of physics1MB181Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Q och XStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen avser att ge kunskaper om vektoranalys vilka skall användas i formulering av fysikaliskaproblem som partiella differentialekvationer. Det kommer också att förmedlas praktiskakunskaper om lösningsmetoder för de vanligaste partiella differentialekvationerna och om vissaspeciella funktioner och approximationsmetoder.Kursens innehållNablaoperatorn, integralsatser, kroklinjiga koordinater, differentialer, inledning tilltensoranalysen. Formulering av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer.Elementära lösningsmetoder för partiella differentialekvationer: variabelseparation,egenfunktionsutveckling, transformer.Särskild behörighetFlerdimensionell analys, Linjär algebra, Fouriermetoder, Ellära och vågrörelselära ellermotsvarande.UndervisningsformLektioner.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturHaberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson.Råde, Westergren: Mathematics Handbook. Studentlitteratur, Lund, 1988.Exempelsamling i vektorsanalys. Inst för teoretisk fysik, Uppsala.Exempelsamling i fysikens matematiska metoder: Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala.Formelsamling i fysikens matematiska metoder. Institutionen för teoretisk fysik, UppsalaBredvidläsningslitteratur: Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, AcademicsPressNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik217

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysikens matematiska metoder, 5 poängMathematical methods of physics1TT096Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen avser att öka förtrogenheten med vektoranalytiska metoder. Kursen skall ge viss insikt iformuleringen av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer med rand- ochbegynnelsevillkor. Kursen avser att ge räknemässiga kunskaper om vissa lösningsmetoder för devanligast uppkommande partiella differentialekvationerna samt om vissa speciella funktioner.Kursens innehållFältbegreppet: skalärer, vektorer och tensorer. Representation i olika koordinatsystem,kroklinjiga koordinater. Inledning till tensoranalysen. Formuleringen av fysikaliska problemsom partiella differentialekvationer med rand- och begynnelsevillkor. d´Alemberts lösning.Variabelseparation och ordinära differentialekvationer. Några speciella funktioner i denmatematiska fysiken, Besselfunktioner, Legendrefunktioner. Normalsvängningar ochegenvärdesproblem. Greensfunktioner med tillämpningar på tidsoberoende ekvationer relateradetill våg- och värmeledningsproblem.Särskild behörighetLinjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik II. VågrörelseläraUndervisningsformFöreläsningar, lektionerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturHaberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson.Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988.C. Nordling, J.Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur.Exempelsamling samt formelsamling, Inst för teoretisk fysik, Uppsala.Icke obligatorisk litteratur:Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, Academic Press.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik218

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFysiologi, 4 poängPhysiology1TK057Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenÄmnet fysiologi beskriver hur varje enskilt organ fungerar och hur kroppsorganensamarbetar för att hålla livsprocesserna i balans (homeostas). Kursen syftar till attbeskriva principerna för styrning och kontroll av de fysiologiska processerna. Dennakunskap skall lägga en grund för förståelsen av befintliga läkemedels effekter ochbieffekter samt farmakokinetik.Kursens innehållKursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi och fysiologi. Denfunktionella anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsenav de fysiologiska processerna. Följande delområden behandlas under kursen:Nervsystemets struktur och funktion. Cirkulationssystemets struktur och funktion. Deendokrina organens samt reproduktionsorganens struktur och funktion. Njurens strukturoch funktion samt kroppens syra-bas reglering och elektrolyt- och vätskebalans.Respirationsorganens struktur och funktion. Mag-tarmkanalens struktur och funktion.Särskild behörighetBiokemi.UndervisningsformFöreläsningar och självständiga datorövningar.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs deltagande på datorövning.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) ochmed beröm godkänd (5).KurslitteraturHaug, Sand & Sjaastad: Människans Fysiologi, LIBER UTBILDNING,UniversitetsförlagetNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk biovetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för farmaceutisk biovetenskap219

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFörbränningsfysik, 4 poängCombustion physics1TT737Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiodKursen ges i period: 43Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten ha kunskaper om förbränningsteknik,förbränningsdynamik och flamutbredning samt om tillämpningar inom såväl forskning somindustri,Kursens innehållIntroduktion till fluidmekanik och fluiddynamik. Värme- och massöverföring. Ljud- ochchockvågor. Hydrodynamiska stabiliteter. Förbränningsregimer. Detonation och deflagration.Diffusionsförbränning. Kedjereaktioner och sidoprocesser. Laminära och turbulenta vågor.Förbränning i slutna utrymmen. Lågutbredning i rör. Explosion och säkerhet. Numeriskmodellering av förbränningsprocesser.Särskild behörighetAnalytisk mekanik. Termodynamik. Fysikens matematiska metoder. Fluidmekanik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturM. A. Liberman: Lectures on Physics and Chemistry of Burning Processes. Kompendiem,Fysiska institutionen 2004.J. Warnatz, U. Maas, R. W. Dibble: Combustion. Springer Verlag, Berlin-NY, 1985.V. V. Bychkov and M. A. Liberman: Dynamics and Stability of Premixed Flames, PhysicsReports, 325, 115-237, 2000NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen220

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFördjupningskurs i materialvetenskap, 3 poängAdvanced course in materials science1TM601Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenFördjupade studier inom något specialområde av materialvetenskap där kurs saknas i detordinarie kursutbudet.Kursens innehållFastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnare) och den lärare somansvarar för genomförandet av kursen.Särskild behörighet120 p inom programmet. Grundkurser inom området.UndervisningsformFastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnaren) och den lärare somansvarar för genomförandet av kursen.ExaminationsformFastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnaren) och den lärare somansvarar för genomförandet av kursen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beräm godkänd (4), medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterAnsökan om tillträde till kursen görs till programsamordnaren. Denne beslutar även omämnesklassning av kursen.KurslitteraturFastställs individuellt beroende av kurs.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper221

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFöretag, nätverk och teknikutveckling, 10 poängBusiness Enterprise, Networks and Technical Development1TS010Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 12 - 13Mål för utbildningenKursen skall ge:• förståelse för det dynamiska samspelet mellan teknisk utveckling och företagsutveckling iindustriella nätverk• kunskaper om de ekonomiska analysmodeller som finns för att integrera teknisk utvecklingmed andra faktorer för att bedöma tänkbara ekonomiska utfall samt kunskaper om ochfärdigheter att använda de kalkylmodeller som företag använder• kunskaper om olika modeller och att analysera organisatoriska förutsättningar för att bedrivaproduktutveckling och kommersialisering av ny teknik• kunskaper om hur marknadsföring och inköp samverkar med teknisk utveckling• träning i problemlösning och samhällsekonomisk utredningsmetodik inklusive muntlig ochskriftlig presentationKursens innehållKursens uppläggning ansluter till den grundsyn på samspel mellan teknisk utveckling ochföretag/samhälle som finns i s.k. STS-ansatser och som i kursen formuleras i en nätverksansats.I nätverksansatsen betonas att det enskilda företaget inte bara berörs av en viss tekniskutveckling utan också utgör en del av den. Det enskilda företaget ses som en del av ettindustriellt nätverk bestående av förbindelser mellan företag, vetenskapliga institutioner ochandra kunskapsproducerande enheter. Teknik utgör en av de viktigaste elementen i de trådarsom håller denna väv samman. Kursen är inriktad på att diskutera de problem- ochfrågeställningar som företag ställs inför i dessa nätverk. Det gäller beslut om investeringar,utformning av organisation och uppläggning av marknadsföring och inköp. Inte minst berör detföretagets totalstrategi gentemot omgivningen.Kursen består av tre delmoment.1) Kunders och leverantörers roll i företags tekniska utveckling2) Organisering av produktutveckling och kommersialisering av ny teknik. Ekonomiskaunderlag och kalkylmodeller vid investeringsbeslut.3) Företaget och det teknologiska nätverket. Teknikens betydelse för företagets långsiktigastrategiska utveckling.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformUndervisningen sker i form av lektioner, praktikfallsseminarier och projektarbete med egnafallstudier och fallanalyser.ExaminationsformExamination sker i form av löpande uppgifter enskilt och i grupp i två omgångar, del 1, 4p, del2, 6p. I examinationen ingår även ett projektarbete.Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs.222

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursplanen tillstyrkt av instutionsstyrelsen för Företagsekonomiska institutionen 2000-03-15.KurslitteraturAxelsson, B., Agndal, H., 2005, Professionell marknadsföring, 2:a uppl. Studentlitteratur.Eriksson. L., Wiedersheim-Paul, F., 1997, Att utreda, forska och rapportera,Stockholm: Liber.Normann, R., 1975. Skapande företagsledning, Stockholm: Bonniers.Tidd. J, Bessant, J., Pavitt, K., 1997, Managing Innovation, Integrating Technological, Marketand Organizational Change, Chichester: Wiley.Kompendium med aktuella artiklar och praktikfall.NivåKursen ges på A-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institutionFöretagsekonomiska institutionen223

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFöretagsekonomi, 3 poängBusiness economics1TG010Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom Datavetenskapligt program, inom Högskoleingenjörsprogrammen ochinom NaturvetarprogrammetStudieperiod: Kursen ges i period F12, IT och Q 21 samt K 31.Mål för utbildningenKursen skall ge förmåga att beskriva företaget och dess miljö samt att identifiera, struktureraoch analysera valda problem inom ämnets traditionella områden.Kursens innehållFöretaget och dess plats i samhället. Marknadsekonomiska problem. Värderingsproblemet.Olika företagsformer. Delar av bokförings- och aktiebolagslagen. Finansiering. Kostnads- ochintäktselement. Produktkalkyler. Resultat- och likviditetsbudgetering. Grundläggande affärsochkostnadsbokföring. Investeringskalkyler. Ekonomiska rapporter. Räkenskapsanalys.Särskild behörighetKursen är öppen för programstudenter inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarierExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut (vissa moment av kursen kan examineras på annat sätt).Obligatoriska seminarierBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturAniander m.fl.:Industriell ekonomi, Studentlitteratur.Smith, Dag: Resultat, kapital och kassaflöde.Studentlitteratur, 3:e uppl.Kompendium, Institutionen för materialvetenskap.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institutionFöretagsekonomiska institutionen224

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerFöretagsekonomi, 3 poängBusiness economicsFÖ4072Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammetKursplanen fastställd: 13 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmne: FöretagsekonomiNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändStudieperiod: Kursen ges i period 24FörkunskapskravSärskild behörighet från gymnasiet i matematik CMålStudenten ska efter avslutad kurs ha en förståelse för företagsbegreppet, företagens roll isamhället och hur ekonomisk information kan tas fram och användas inom företag ochorganisationer.InnehållKursen börjar med att definiera begrepp och diskuterar företagens roll i samhällsekonomin.Därefter behandlas de grundläggande momenten inom ekonomistyrning. Enkla tillämpningar iekonomistyrning sker med anknytning till företag verksamma inom energisektorn.Avslutningsvis diskuteras de problem som kan uppstå när företagens kostnader och intäkter intesammanfaller med de värden som samhället i övrigt upplever.Kursen innehåller följande demoment:- företagsekonomiska grundbegrepp- budgetering- självkostnads- och bidragskalkylering- investeringskalkylering- affärsredovisningens huvudkomponenter- grundläggande räkenskapsanalys- finansiering- den ekonomiska informationens nytta och begränsningarTonvikten i kursens innehåll är lagd på de delar som handlar om kalkylering och redovisning,dvs ekonomistyrningens grundläggande begrepp och verktyg. Det är inom dessa moment somtillämpningsövningarna sker.GenomförandeFöreläsningar och lektioner: 30 tim varar 5 timmar gästföreläsningar (obligatoriska).Övningar: 10 timLitteraturAniander, M. et al. Industriell ekonomi. Studentlitteratur.Övningslitteratur: Gessler, F. et al. Industriell ekonomi - övningsbok.ExaminationExamination sker genom skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter.Fordringar för godkänd kursGodkänd skriftlig tentamen och godkända inlämningsuppgifter samt deltagande i obligatoriskamoment.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för ekonomi, SLU225

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGPS och rymdgeodesi, 3 poängGPS and Space Geodesy1TT336Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i rymdgeodesins olikaverksamhetsfält och dess anknytning till astronomi, geofysik, geodynamik, rymdfysik ochmeteorologi samt fördjupade kunskaper i olika mätmetoder inom GPS (Global PositioningSystem), beräkningsalgoritmer, programvaror och tillämpningar i en mångfald tekniskaanvändningsområden. Dessutom ges en kort introduktion till geodetiska koordinatsystem,kartprojektioner och referenssystem samt relationer GPS GIS (Geografiska informationssystem).Kursens innehållRymdbaserade användningsområden av GPS. Satellitaltimetri. Laseravståndsmätningar tillsatelliter. VLBI (Very Long Base Line Interferometry). SAR (Synthetic Aperture Radarinterferometri). Satellitgradiometri. Geodetisk användning av GPS (NAVSTAR/GLONASS).Referenskoordinatsystem i satellitgeodesi. Koordinat- transformationer. Global tidtjänst ocholika tidsdefinitioner. Satellitbanbeskrivningar. Keplerbanan och dess störningar. Jordensgravitationsfält beskrivet i sfäriska harmoniska termer. Metoder för tids- och rumsbestämningarav satellitpositioner med hög precision (s.k. "satellite almanac data, broadcast ephemeris,precise ephemeris"). GPS signalstruktur, vågutbredning, fas och grupphastighet, jonosfärisk ochtroposfärisk refraktion. Olika mätprinciper för GPS: kod-, doppler- och fasmätning. GPSdataflöde och olika beräkningsalgoritmer, bestämning av periodobekanta ochdatatransformationer. Felteori, Geodetiska koordinatsystem, Gauss konforma kartprojektion,Helmerttransformation, Datumtransformationer. Introduktion till GPS för Geografiskainformationssystem GIS. GPS tillämpningar inom Fordonsnavigering, trafikledning,maskinstyrning, modern skogs- och jordbruk etc. Utvecklingstendenser i rymdgeodesi / GPS,Galileo Global Navigation Satellite System.Särskild behörighet: Algebra och geometri, Analys, Mekanik II, Ellära samt Vågrörelselära.Undervisningsform: Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner/ gruppundervisning,fältkurs i GPS och handledning till datorbaserade beräkningsuppgifter i GPS.Examinationsform: Prov anordnas vid slutet av kursen. För studerande som underkänts vidordinarie provtillfälle anordnas ytterligare prov efter överenskommelse med studierektor ellerkursansvarig lärare. För godkänt betyg på kursen krävs förutom godkända prov även att i kurseningående GPS fältmätningar och beräkningsuppgifter redovisats och godkänts.Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5)Kurslitteratur Hofmann-Wellenhof: GPS Theory and Practice. 5:e uppl. Springer Verlag.Dyrare alternativ: G. Seeber: Satellite Geodesy – Fundamentals, Methods and Applications. 2:auppl. Walter de Gruyter, Berlin / New York.Kompendier och GPS fältmätningsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper226

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGalenisk farmaci, 5 poängPharmaceutics1TK059Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenDe studerande skall efter genomgången kurs:- kunna redogöra för utformning, framställning, biofarmaceutisk funktion och kvalitetskontrollav fasta, halvfasta, flytande och sterila bruksfärdiga läkemedelsberedningar- ha erhållit färdigheter i framställning och kvalitetskontroll av läkemedelsberedningar ochhandhavande av apparatur för läkemedelstillverkning- kunna redogöra för kvalitetssäkring och Good Manufacturing Practice (GMP)- ha tillägnat sig en förståelse för det kvalitetstänkande på vilket hanteringen avläkemedelsberedningar är baserad- ha tränat sin förmåga i att söka, sammanställa, presentera och kritiskt granska kunskap utifrånen given problemställningKursens innehållLäkemedelsformerna och administreringsvägarna, inkl. biologiska förutsättningar ochbegränsningar. För läkemedelsberedningar relevanta fysikaliska system, deras egenskaper ochkarakterisering. Farmaceutiska framställningsmetoder och processer samt steriliseringstekniker.Produktionshygien och kvalitetssäkring vid tillverkning av läkemedelsberedningar. Utformningoch värdering av läkemedelsberedningar. Förpackning av läkemedelsberedningar samtkvalitetskrav på och kvalitetskontroll av läkemedelsberedningar.Särskild behörighetFör antagning till kursen gäller att studerande uppfyller något av följande:För sökande inom programmet:-fysikalisk kemi, fysiologi och kemisk apparatteknik eller motsvarande kunskaper.För sökande till fristående kurs:- har allmän behörighet och, som bedöms genom individuell prövning, uppvisar tillräckligaförkunskaper som erhållits genom akademiska studier i naturvetenskap/teknologi.- är registrerad vid farmaceutisk eller näraliggande universitetsutbildning i annat land ochgenom individuell prövning uppvisar tillräckliga förkunskaper.UndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och gruppundervisningar.Obligatoriska moment under kursen är laborationer, gruppundervisningar samt vissa seminarier.Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänt betyg fodras dels godkäntgenomförande av obligatoriska kursmoment (1,5 poäng) dels godkänd tentamen (3,5 poäng).Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd(5).Kurslitteratur Kurslitteratur är senaste upplagan av:Aulton, M.E.: Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone,Edinburgh.Castensson et.al: Utformning av läkemedel Apoteket AB, Stockholm.Kurskompendium i galenisk farmaci.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för farmaci227

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGenfunktion, 6 poängGene Function1MB370Kursplanen är fastställd 2000-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper om genreglering i utvalda modellsystem och grundläggande praktiskaerfarenheter av experimentella molekylärbiologiska metoder.Kursens innehållGrundläggande genomgång av genomets uppbyggnad och hur man studerar dess funktion.Molekylärgenetiska metoder att studera genuttryck i utvalda modellsystem på organismnivå.Transgena organismer som molekylärgenetiska redskap. Genetik och mutationsanalys. Omvändgenetik. Funktionell genomanalys. Animala DNA- och RNA-virus. Mekanismer för infektion avceller och replikation av virus. Viralt genuttryck. Virusvektorer för gentransfer.Laborationer: Projektbetonade uttrycksanalyser: 1) Northern blot – preparation av total RNAoch hybridisering; 2) Reportergen analys – histokemisk analys av promotor aktivitet.Vetenskaplig sammanställning av resultat.Särskild behörighetGrundläggande biologi. Cellbiologi. Molekylär bioinformatik.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts.KurslitteraturBrown T.A.: Genomes 2, 2002.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning228

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGenteknik, 5 poängGene Technology1MB442Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenAtt ge fördjupade kunskaper om aktuella gentekniker och dess applikationer inom dagensforskning. Kursen ska ge praktisk erfarenhet av gentekniskt arbete samt förståelse för dess teori.Att ge möjlighet att självständigt teoretisk och experimentellt angripa vetenskapligafrågeställningar.Kursens innehållÖverblick av genteknisk metodik och potential inom humanmedicin och i olika modellsystemsom tex mus. Metodutveckling. PCR-relaterade tekniker och applikationer. Genetiskkartläggning och genotypning. Genomprojekt och automatiserad DNA-sekvensering.Expressionsanalys och jämförande genom analys (CGH) på DNA mikroarrayer. Proteomik.Projektlaboration där kursdeltagarna väljer metodik, planerar utförandet, genomförexperimenten självständigt samt redovisar och diskuterar resultaten. Detta projekt genomförs imån av plats i ett forskningslaboratorium. Studiebesök vid biotekniska företag.Särskild behörighetCellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, laborationer och studiebesök.ExaminationsformMuntlig redovisning av litteraturseminariet. Skriftlig och muntlig redovisning avlaborationsprojekten. Laborationsdelen är poängsatt till 3 poäng. Skriftligt alt. muntligtsammanfattande prov vid kursens slut.BetygNågot av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturLaborationsmanualer.Föreläsningsmaterial.Vetenskapliga artiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning229

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGeohydraulik och grundvattenplanering, 3 poängGeohydraulics and groundwater planning1TV341Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenMålet är att ge grundläggande kunskaper i grundvattenresursplanering och ge geohydrauliskaförutsättningarna för sådant arbete.Kursens innehållGrundvattenflöde: Grundläggande fysikaliska begrepp. Stationärt transient flöde. Flödesnät(med simuleringar). Grundvattenresurser: Akviferer, regionalt grundvattenflöde medgrundvattenbildning, åldersbestämning av grundvatten. Grundvattenhydraulik,provpumpningsmetodik (fältprovpumpning och simulering), vattenresursplanering ochvattenförsörjning. Stationärt-transient läckage under dammar, dammhaveri ochgrundvattenströmning i tunnlar. Förorening av grundvatten och transportprocesser. Mätning avtransportparametrar. Grundvattenplanering: exempel och övningar.Särskild behörighetHydraulik. Markvetenskap. HydrologiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, datorövningar och fältarbete.ExaminationsformSkriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturDomenico, P.A. & Schwartz, F.W. Physical and Chemical Hydrogeology. 2nd ed. John Wileyand Sons 1997.L. Carlsson & G. Gustafsson: Provpumpning som geohydraulisk undersökningsmetodik.Byggforskningsrådet Rapport R66: 1991Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper230

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGeoteknik, 5 poängGeotechnology1TV331Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41-42Mål för utbildningenDen studerande ska genom kursen förvärva grundläggande kunskaper i geofysik, jordmekanikoch bergmekanik. Den studerande ska självständigt kunna tillämpa olika geofysiska metodersamt känna till dess principer. Den studerande ska självständigt kunna bestämmaspänningstillstånd i jordprofiler, kunna utföra sättningsberäkningar för given överlast, kunnabestämma jords bärförmåga vid ytlig grundläggning, kunna genomföra jordtrycksberäkningarsamt analys av slänters stabilitet. Den studerande ska förvärva grundläggande kunskaper ombergmaterialers konstitutiva egenskaper samt om sprick- och brottkriterier för berg.Kursens innehållGeofysik: Gravimetri, magnetometri, seismik, geoelektrik, elektromagnetiska metoder,radiometri.Jordmekanik: Spänningstillsånd i jord. Kompression och skjuvning av jord. Brott i jord.Skjuvhållfasthet.Geoteknik: Konsolideringssättning, bärförmåga, jordtryck samt släntstabilitet vid odränerad ochdränerad analys.Bergmekanik: Bergmaterialets hållfasthetslära och brottmekanik.Särskild behörighetFluidmekanik.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, laborationer, övningar, fältkurs och inlämningsuppgifter.ExaminationsformGodkända fältövningar i geofysik (1 poäng), godkänd deltentamen i geofysik (1 poäng),godkända övningsuppgifter i jordmekanik (1 poäng), skriftlig eller muntlig tentamen ijordmekanik och geoteknik (2 poäng).BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturCarl-Axel Triumf: Geofysik för Geotekniker, Byggforskningsrådet, ISBN 91-540-5493-1, 1992.Kennet Axelsson: Introduktion till geotekniken, Uppsala Universitet, Inst. för geovetenskaper,2004.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper231

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGlobala miljöproblem, 8 poängGlobal environmental problems1TV461Kursplanen är fastställd 2000-08-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41-42Mål för utbildningenKursen skall ge de studerande tillfälle att grundligt analysera något av de globalamiljöproblemenoch ge en fördjupad kunskap om övriga globala miljöproblemKursens innehållGenomgång av de globala miljöproblemens orsaker och mekanismer. Kursdeltagarna skallgruppvis genomföra egna projektarbeten rörande något globalt miljöproblem.Särskild behörighetTeknisk ekologi. Markvetenskap. Simulering och systemanalysUndervisningsformFöreläsningar, laborationer, seminarier, projektarbeteExaminationsformDeltagande i seminarier. Redovisning av genomfört grupparbeteBetyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G)KurslitteraturWill Time Heal Every Wound? The Environmental Legacy of Human Activities/ Läker tidenalla sår? Om spåren efter människans miljöpåverkan. Swedish Enviromental ProtectionAgency/Naturvårdsverkets förlag. 2001.Nivå: Kursen ges på CD-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för ekologi och miljövård (SLU)232

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGravitation och kosmologi, 4 poängGravitation and cosmologyKursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen avser att introducera studenten i den allmänna relativitetsteorin samt visa på desstillämpningar inom kosmologin. Här finns mycket intressant av fundamental betydelse för denmodernaste fysiken! Studenterna får i kursen även kontakt med den absoluta forskningsfronten.Kursens innehållKursens första del avser att introducera den allmänna relativitetsteorin. Historisk bakgrund ochrepetition av speciell relativitetsteori. Dess begreppsmässiga fundament som t exekvivalensprincipen; vad är gravitation? Dess matematiska grund i form av Einsteins ekvationeroch den krökta rumtidens matematik, metriker, krökningstensorer och geodeter. Klassiska testav teorin som ljusavböjningen och Merkurius perihelrörelse.En spännande tillämpning av den allmänna relativitetsteorin är svarta hål. Den matematiskabeskrivningen i form av Schwarzschildmetriken med dess horisonter och singulariteter kommeratt härledas och analyseras. De svarta hålen illustrerar på ett drastiskt sätt många av denallmänna relativitetsteorins finurligheter. De svarta hålens astrofysikaliska betydelse kommersjälvklart också att diskuteras. Svarta hål finns de? Vad händer om man studerar kvantmekaniknära ett svart hål? Vad är Hawkinstrålning?Kursens andra del behandlar tillämpningar inom kosmologin. Den matematiska beskrivningenges av Robertson-Walkermetriken. Big Bang och vårt expanderande universum. Vilkenbetydelse har den kosmologiska konstanten? För att förstå universums historia måste också endel partikelfysik diskuteras. Kopplingen mellan det allra minsta och det allra största är avfundamental betydelse för den moderna kosmologin. Exempel på det är problemet med mörkmateria. Kanske den utgörs av supersymmetriska partiklar? I detta sammanhang kommer ocksåfenomenet mikrolinsning att diskuteras, vilket är ytterligare en spektakulär tillämpning av denallmänna relativitetsteorin! Den kosmologiska bakgrunds-strålningens fysik är också något somkan vara intressant att veta lite mer om. Förväntade observationer, från bland annat planeradesatelliter, inger förhoppningar om att man skall kunna komma många av det tidiga universumsmysterier på spåren.Särskild behörighet: Mekanik II. Kvantmekanik. Termodynamik. Statistisk mekanik. Fysikensmatematiska metoder. Speciell relativitetsteoriUndervisningsform: Föreläsningar och lektioner.Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut.BetygNågot av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5).KurslitteraturSchutz: A first course in general relativity, Cambridge Univ Press Linder: First principles ofCosmology, Addison-Wesley.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik233

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGrundläggande algebra, 3 poängBasic Algebra1MA721Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknikStudieperiodKursen ges i period: 11Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om mängder, funktioner, tal, polynom ochalgebraiska ekvationer, om geometri och vektoralgebra i det tredimensionella rummet, om teorinför linjära ekvationssystemKursens innehållLogik och mängdlära. Hela tal. Induktion. Binomialsatsen. Komplexa tal. Polynom ochalgebraiska ekvationer. Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter. Analytisk geometrii planet och rymden. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet avkursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriskauppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Algebra MN1KurslitteraturA. Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups, 1999.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen234

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGrundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poängIntroduction to Biotechnology and Bioinformatics1MB541Kursplanen är fastställd 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenAtt i ett brett perspektiv presentera mål och metoder inom bioinformatik och modern bioteknik.Kursens innehållEn översikt av bioinformatik och modern bioteknologi. Medicinsk och industriell bioteknik ochbioinformatik. Presentation av bioteknisk industri. Aktuell arbetsmarknad. Ettframtidsperspektiv.Datorövningar: Introduktion till datorövningar i bioteknologi och bioinformatik.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, obligatorisk uppgift.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Godkänd obligatorisk uppgift.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturCampbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning235

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGrundläggande datoranvändning, 2 poängIntroduction to computers1MB021Kursplanen är fastställd 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 11, 13Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att sökaoch hämta information, använda matematikprogram för symboliska och numeriska beräkningar.Kursen skall också ge kunskap om de regler som gäller för användning av datornät.Kursens innehållArbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post. Informationssökning ochkommunikation i Internet, bl a användning av för studierna viktiga webbsidor. Etiska regler föranvändning av datanät. Introduktion till och användning av MATLAB i teknik ochnaturvetenskap.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3.UndervisningsformLaborationer och lektioner.ExaminationsformObligatoriska uppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturGula luntan, TDB, 2005.Lilla MATLAB - En introduktion till MATLAB, TDB 2005.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi236

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGrundläggande matematisk statistik, 3 poängBasic Mathematical StatisticsST0038Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammetKursplanen fastställd: 14 oktober 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Matematisk statistik/StatistikNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändStudieperiod: Kursen ges i period 31Förkunskapskrav Matematik 20 poäng (analys, algebra, linjär algebra).MålAtt ge en introduktion till sannolikhetsteoretiska och statistiska begrepp samt tillämpningar avdessa. Efter genomgången kurs ska de studerande kunna tillämpa enklare statistiska metoder.Den studerande ska också ha en grund för att kunna fördjupa sig i ämnet genomfortsättningskurser eller självstudier.InnehållBeskrivande statistik: Mått på genomsnitt och variation, olika diagram. Sannolikhetsteori:Utfallsrum, räkneregler, slumpvariabler, sannolikhetsfördelningar. Statistisk teori:Punktskattning, konfidensintervall, hypotesprövning, icke-parametriska metoder. Regressionoch korrelation. Användning av statistiska datorpaket. Tyngdpunkten ligger på sannolikhetsteorioch statistisk teori. Övningsexempel kommer att knyta an till bl a energiområdet.GenomförandeFöreläsningar ca 18 timRäkneövningar ca 18 timDatorlaborationer ca 4 tim (obligatoriskt)Redovisning av projekt ca 4 tim (obligatoriskt)LitteraturD. Jonsson och L. Norell. 2002 (eller 1999). Ett stycke statistik. KUB.Alternativ litteratur på engelska: R.A. Johnson. 2000. Miller and Freund's Probability andStatistics for Engineers, 6th ed. Prentice Hall.ExaminationSkriftligt och/eller muntligt prov. Inlämningsuppgifter och datorlaborationer. Redovisning avprojektarbete.Fordringar för godkänd kursGodkänd enligt punkten Examination.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik, SLU237

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerGrundläggande programmering, 5 poängIntroductory programming1TS040Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenEfter kursen skall den studerande:• Kunna beskriva problemlösning med hjälp av algoritmer• Kunna implementera (enkla) algoritmer i programspråket Java• Behärska grunderna i god programkonstruktion och objektorienteradeprogrammeringsteknikerKursens innehållKursen fokuserar på programmering som metod för problemlösning. Objektorienteradproblemlösning, formulering av algoritmer, val av datatyper och konstruktion av program i valtprogramspråk är här centralt. I kursen används språket Java för implementeringen av program,varvid objekt-orienterad programmering introduceras. Dokumentation och testning av programprogrammeringsstil och programkvalitet behandlas. Programmering diskuteras ur vetenskapliga,tekniska och samhällelliga perspektiv, liksom programmeringens betydelse i komplexa system.I kursen ingår även en orientering om programvarans utvecklingsprocess.Särskild behörighetKurserna System i teknik och samhälle: introduktion och Algebra eller motsvarande kunskaper.Kursen vetenskapsteori bör läsas parallellt.UndervisningsformFöreläsningar, övningar och laborationer.ExaminationsformExaminationen sker huvudsakligen genom laborationer och uppgifter som löses enskilt och/eller i grupp. Skriftlig tentamen kan förekomma som komplement.Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts inte på denna kurs.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle.KurslitteraturPrel litteratur: Skansholm, J: Java Direkt, Studentlitteratur 2001.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi238

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHalvledarteknologi, 4 poängSemiconductor technology1TG030Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen F och QStudieperiod: Kursen ges i period F 33 och Q 34Mål för utbildningenAtt förstå dagens halvledarkomponenter och ge nödvändiga och grundläggande kunskaper föratt förstå framtida komponenter, tillverknings processer och applikationer. Kursen avser att visahur fysik och teknologi knyts samman. Detta görs med hjälp av beräkningar, funktionsstudieroch beskrivning av tillverkningsprocesser för halvledarkomponenter.Kursens innehållGrunderna för olika halvledarkomponenter med särskild hänsyn till de fysikaliska principerna.Teorin för strömtransport i halvledare. Rekombination av laddningsbärare. Teorin för pnövergångenoch metall-halvledar-övergången. Zener- och lavineffekt i halvledarkomponenter.Tillverkningsmetoder för integrerade kretsar: lithografi, materialaspekter som dopning ochoxidering, tunnfilmsteknologi som deponering och etsning.Laborationer:1. Teknologilaboration. Tillverkning av pn-diod och Schottky-diod (1 dag).2. MOS-transistorn.Särskild behörighetElektronik eller Elektrisk mätteknik. Fasta tillståndets fysik I eller Materialfysik ellerKvantfysik fk.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkäntbetyg på laborationskursen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturSze, S.M., Semiconductor Devices, Physics and Technology, 2ed, John Wiley & Sons, 2002.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper239

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHumanfysiologi, 8 poäng1MB320Kursplanen är fastställd 1996-09-01 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 2.Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om olika organs struktur och kroppens homeostatiskafunktioner och reglermekanismer.Kursens innehållNeuroanatomi och neurofysiologi. Cirkulationsfysiologi. Endokrinologi. Njurens fysiologi.Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalans. Respiration. Mag-tarmkanalens fysiologi.Laborationer: Blodtryck. EKG. Arbetsfysiologi: syra-basanalys på människa. Spirometri. Feminteraktiva datorlaborationer.Särskild behörighet Grundläggande biologi. Cellbiologi.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid slutet av kursen. Deltagande i laborationer och problemredovisning ärobligatoriska.Skriftlig redovisning av laborationernaBetyg: Något av betygen underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifter Kursen är identisk med kursen Fysiologi B, 8 poäng inomApotekarprogrammet. X-programmen köper varje hösttermin 15-20 kursplatser. Urval bland X-studenter baseras på totalantal poäng inom X-programmen vid ansökningstillfället. Ansökansker till Fysiologi B 8p och kursregistrering sker på Humanfysiologi 8p.KurslitteraturBerne & Levy: Principles of Physiology, ellerGuyton & Hall: Human Physiology and Mechanisms of Disease, ellerHaug, Sand & Sjaastad: Människans fysiologi, senaste upplagan, ellerGuyton & Hall: Textbook of Medical Physiology.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning240

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHydrologi, 3 poängHydrology1TV280Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenDet allmänna målet är att ge grundläggande kunskaper om vattenresurserna i naturen som en basför ingenjörsmässigt utnyttjande. Specifikt syftar kursen till att ge kunskap om de olika flödena ivattnets kretslopp och hur de bestäms.Kursens innehållVattnets kretslopp och vattenresursernas förekomst. Vattenbalans. Energibalans. Nederbörd ochsnösmältning. Is på sjöar och i vattendrag. Avrinningsbildning. Vattenföring i vattendrag.Spårämnesteknik. Mänsklig påverkan på vattnets kretslopp.Särskild behörighet Fluidmekanik (Hydraulik).UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer, övningar och fältarbeteExaminationsformSkriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut. För godkännande krävsäven godkända laborationer och praktiska övningarBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturGrip, H. och Rodhe, A.:Vattnets väg från regn till bäck. Hallgren och Fallgren. Uppsala, 2000.Kompendium för kursen Hydrologi inom Miljö- och vattenteknikprogrammet. Uppsalauniversitet, 2000.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper241

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHållfasthetslära, 5 poängSolid mechanics1TM061Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• identifiera och beskriva olika bärverks syfte och funktion,• analysera stänger, axlar, balkar, enkla fackverk, tunnväggiga tryckkärl och cirkulära skivormed avseende på spänning och deformation,• dimensionera dessa bärverk mot fenomen som plasticering, brott, materialutmattning ochelastisk instabilitet.Kursens innehållMaterialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, icke-linjärt elastiskt, elastiskt- idealplastisktm fl . Drag och tryck: Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Skjuvning och vridning ienkla fall. Böjning: spänningar, deformationer. Flytlastförhöjning. Gränslast. Egenspänningar.Allmän spännings- och deformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. Flytvillkor.Brottmekanik. Utmattning. Elementär stabilitetsteori.Särskild behörighetAnalytisk mekanik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt på kursen fordras även godkänt betyg ilaborationskursen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ges inom Q-programmet.KurslitteraturHans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH.Formelsamling i hållfasthetslära, KTH .Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper242

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHållfasthetslära, 4 poängSolid mechanics1TT202Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• identifiera och beskriva olika bärverks syfte och funktion.• analysera stänger, axlar, balkar, enkla fackverk, tunnväggiga tryckkärl och cirkulära skivormed avseende på spänning och deformation.• dimensionera dessa bärverk mot fenomen som plasticering, brott, materialutmattning ochelastisk instabilitet.Kursens innehållMaterialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, elastiskt-idelaplastiskt m fl. Drag- ochtryckbelastade stänger. Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Sjuvning och vridning ienkla fall. Böjning av balkar: spänningar, deformationer. Egenspänningar. Allmän spänningsochdeformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. Flytvillkor. Brottmekanik. Utmattning.Elementär stabilitetsteori.Särskild behörighetMekanik I. Ordinära differentialekvationer.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt på kursen fordras även godkänt betyg pålaborationskursen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ges inom F-programmet, inriktningarna beräkningsteknik och tillämpad fysik samtinom ES-programmet.KurslitteraturHans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH.Formelsamling i hållfasthetslära, KTH.Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper243

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHållfasthetslära, 3 poängSolid MechanicsTN0150Kursen ges i Biosystemteknikprogrammet och Civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 17 oktober 2003Ämnen: Fysik/TeknologiNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskravKunskaper motsvarande 5 poäng mekanik, som dock kan läsas samtidigt.MålEfter genomgången kurs skall den studerande- ha kunskap om hållfasthetslärans fundamentala begrepp och fenomen- förståelse för konstruktionsmaterials mekaniska egenskaper- kunskap om metoder för att lösa praktiskt betydelsefulla typer av hållfasthetsproblem- förmåga att självständigt tillämpa ovannämnda kunskaper.InnehållKursen behandlar följande:Drag- och tryckbelastade stänger, enkla fackverk. Statiskt bestämda och obestämda strukturer.Vridning av cirkulärcylindrisk axel. Böjning av balkar. Allmän spänningsanalys. Allmändeformationsanalys. Konstitutiva ekvationer. Tunnväggiga tryckkärl. Dimensionering motplastisk deformation, brott, materialutmattning och elastisk instabilitet.GenomförandeFöreläsning och räkneövningar ca 40 timLaborationer ca 5 tim (obligatorisk)Tentamen/kursutvärdering ca 5 timLitteraturKurslitteratur fastställs av kursansvarig. Aktuell information om kurslitteratur ska finnastillgänglig senast en månad före kursstart.ExaminationSkriftlig tentamen och laborationsrapport.Fordringar för godkänd kursGodkänd tentamen och laborationsrapport samt deltagande i obligatoriska moment.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik , SLU244

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerHögprestandaberäkningar och programmering I, 4 poängHigh performance computing and programming I1TT477Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 3Mål för utbildningenAtt ge kunskaper och färdigheter i att skriva effektiva program på datorer med modernarkitektur. Att ge kunskaper om organisation och analys av programvara och hjälpmedel fördetta.Kursens innehållProgrammering i C/C++ för högprestandaberäkningar. Genomgång av Fortran 95 ochjämförelse med andra programmeringsspråk. Portabilitet. Hjälpmedel för problemlösning ochprogramutveckling, metoder och hjälpmedel för felsökning, organisation av storaprogramvarusystem, scriptspråk, t ex Python, analys av prestanda. Olika typer avdatorarkitekturer och minnessystem. Effektiv implementering av numeriska metoder påmoderna datorarkitekturer. Tillämpningar hämtade från olika vetenskapsområden.Särskild behörighetBeräkningsvetenskap I, Programmeringsteknik I och Programmeringsteknik II ellermotsvarande kunskaper samt minst 100 poäng inom civilingenjörs-, datavetenskapligt- ellernaturvetarprogram.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänd krävs godkända laborationer och obligatoriskainlämningsuppgifter.Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare 1TT476, Högprestandaberäkningar med Fortran och kan intetillgodoräknas i examen tillsammans med denna.KurslitteraturMetcalf, M., Reid, J.: Fortran 90/95 Explained, 2nd ed., Oxford University Press, 1999.Ytterligare kurslitteratur meddelas senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi245

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIT i samhället, 10 poängIT in society1IT160Kursplanen är fastställd 1998-05-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 41-42Mål för utbildningenKursen har till syfte att ge studenterna både teoretisk och praktisk förståelse för samspeletmellan teknik, användare och konstruktör baserat på relevanta kunskaper inom psykologi ochsystemkonstruktion. Deltagarna ska införskaffa sig kunskaper om, och erfarenhet av, arbete iprojektform och med verkliga användare är en central del av kursen. Vidare ingår attkonstruktivt kunna hantera ett komplext och mångfaceterat problem och presentera en lösning,både muntligt och skriftligt.Kursens innehållKursen kommer att innehålla moment som system konstruktion, gruppdynamik, kommunikationi projektgrupp och med användare, samt moraliska och etiska frågor. Ett konkret projekt medverkliga användare kommer att löpa som en röd tråd i kursen där konstruktion av enprototyplösning för ett aktuellt problem kommer att belysas ur de olika momenten i kursen.Rapportskrivning och muntlig presentation.Särskild behörighetInformationsteknologi, Kommunikation i samhälle och arbetsliv, Människan och datorn,Datorsystem II, eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier, inlämningsuppgifter och projekt.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 4 poäng och en mer praktisk del omfattande 6poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehållerobligatoriska uppgifter såsom projektredovisning och skriftlig rapport, eventuellt kan muntligeller skriftlig tentamen ingå.Betyg: Något av betygen underkänd (U) och godkänd (G).KurslitteraturRelevant litteratur för aktuellt projekt.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi246

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIT- och vetenskapshistoria, 2 poängHistory of science and information technology1IT060Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden,utbildningsutskottet och senast reviderad 1999-07-29 av teknisk- naturvetenskapligafakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen vill bibriga ett kritiskt förhållningssätt till vetenskaplig litteratur genom att med IT- ochvetenskapshistoriska exempel och genom elementär utsikt i vetenskapsteorins grunder visavetenskapens beroende av kulturella, samhälleliga och ekonomiska faktorer.Kursens innehållKonkreta exempel som fördjupar kunskapen om vetenskapens och informationsteknologins platsi vår kultur.Särskild behörighetKursen förutsätter kunskaper motsvarande ett och ett halvt års studier på IT-programmet.UndervisningsformUndervisningen sker i form av en serie föreläsningar, vilka inte avser att ge en allmän översiktöver vetenskapshistorien, utan att med konkreta exempel fördjupa kunskapen om IT ochvetenskapens plats i vår kultur.ExaminationsformKursen avslutas med ett skriftligt provBetyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturG. Eriksson, T. Frängsmyr.: Idéhistoriens huvudlinjer. (1971 års upplaga eller senare.)B. Hansson (red.). Metod eller anarki: Moderna teorier om vetenskapen väsen och metoder.(1980 års upplaga eller senare.)Stenciler.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist.Kursansvarig institutionInstitutionen för ide- och lärdomshistoria247

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIT-system och människor i samspel, 5 poängInformation technology and users1TS230Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet System i teknik ochsamhälleStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursens övergripande mål är att ge studenterna kunskaper om hur människan påverkar, ochpåverkas av, olika typer av automatiserade och datoriserade system samt hur människasysteminteraktionkan förstås i ett organisationsteoretiskt perspektiv.Ett första delmål är att utifrån kognitivpsykologiska teorier ge en kännedom om människansförmågor och begränsningar när det gäller att uppfatta, bearbeta och använda information.Ett andra delmål är att ge en orientering om vilka metoder som kan användas vid analys, designoch konstruktion av användargränssnitt för att man ska nå övergripande mål som hög säkerhet,högre effektivitet och produktivitet.Ett särskilt delmål är att ge studenterna kunskap om människans roll i komplexa system, i termerav effekter av automatisering och mänskliga felhandlingar.Kunskap om hur organisationer förändras i samband med införande av nya tekniska system ärett annat delmål. Här ingår kunskap om gruppsykologiska processer och etiska frågeställningar.Kursens innehållKursen inleds med en teoretisk del om människans informationsbearbetning i form avmöjligheter och begränsningar. Denna del utgör grund för resten av kursen, och här ges enöversikt över relevanta kognitivpsykologiska teorier inom områden som perception, minne,problemlösning, beslut- och bedömningar m.fl. Kursen fortsätter sedan med ett avsnitt omtvärvetenskapliga metoder för analys och design av användargränssitt, t.ex. interaktionsdesign,processgrafik och användarcentrerad systemdesign. Goda och dåliga exempel används för attillustrera metoder och principer. I samband med detta ges ett antal föreläsningar iorganisationsteori, med inriktning bl.a. mot gruppsykologi och etiska frågeställningar. Kursenavslutas med ett moment om effekter av automatiering ur ett systemperspektiv, vilket inkluderarförståelse av begrepp som ”human error”, latenta systemfel mm. Minst ett studiebesök i ettkontrollrum eller motsvarande kommer att ingå i kursen.Särskild behörighetSystem i teknik och samhälle: Introduktion. Minst 40 poäng godkända kurser inom programmetSystem i teknik och samhälle.Undervisningsform Föreläsningar, grupparbete i form av mindre projektarbete, studiebesök.ExaminationsformSkriftligt prov på teoridelarna, samt inlämningsuppgifter inom något av områdena analys ellerdesign.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), samt med berömgodkänd (5).Kurslitteratur Gulliksen, J, & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign.Reason, J. (1990). Human Error.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi248

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerImmunologi, 5 poängImmunology1MB411Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom cellulär och molekylärimmunologi.Kursens innehållKursen beskriver de olika system som ryggradsdjur, framför allt däggdjur, har för att försvarasig mot infektioner. Både det medfödda icke adaptiva försvaret och det inducerbara adaptivaimmunsystemet beskrivs i detalj. En utförlig beskrivning ges av de celler och molekyler somdeltar i dessa system och på vilka sätt de oskadliggör infekterande agens och hur deras aktivitetregleras. Tonvikten läggs på förståelse av immunsystemets kardinalegenskaper:- att skilja kroppsegna molekyler från främmande,- att minnas utseende av en struktur som det en gång reagerat emot samt- att reagera och eliminera med hjälp av molekyler och celler som är specifika för detfrämmande. Antikroppar är en mycket viktig form av sådana antigenspecifika molekyler somfått en stor användning inom olika delar av biologin, t ex för analys av olika ämnen. Underkursen behandlas teknik för framställning av monoklonala antikroppar och olika typer av testmed antikroppar (RIA, ELISA) och test baserad på cellulära reaktioner (MLR) vilka allaanvänds bl.a. i klinisk diagnostik. Immunologiska sjukdomar (allergi, autoimmunitet, o s v)behandlas översiktligt.Särskild behörighetCellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner.UndervisningsformFöreläsningar och seminarier.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar är poängsatta med 2 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturAbbas A., Lichtman A. and Pober J.: Cellular and Molecular Immunology, 5th ed., Saunders,2003ellerKuby, J. Immunology, 5th ed. W.H. Freeman & Co., New York, 2003.Kompendier. Laborationsmanualer.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning249

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInbyggda styrsystem, 8 poängEmbedded control systems1TT901Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43-44Mål för utbildningenMålet med kursen är att tillhandahålla kunskaper om inbyggda styrsystem samt ge praktiskerfarenhet i design av sådana på en given plattform. Uppgifterna inom kursen syftar till att tafram en lösning till ett konkret problem som har med styrning, navigering av och samverkanmellan autonoma robotar att göra. Att, med lärarens hjälp, hitta effektiva och tillförlitligatekniker för detta utgör en del av själva projektuppgiften. Det anges inte på förhand från vilketämne som sådana tekniker kan inhämtas. Tillvägagångssättet återspeglar det faktum attinbyggda system är ett multidisciplinärt ämne och att systemfunktionen ska komma i förstarummet.Kursens innehållKursen är projektbaserad och förutsätter användandet av avancerade metoder och verktyg fråndynamiska system och datorteknik. Som tillämpning väljs en autonom fyrbent robot medsammanlagt tjugo mekaniska frihetsgrader och modern givarutrustning inklusive video och ljud.Projektuppgifterna kräver systemtänkande, d.v.s. helhetssyn med betoning på systemetsfunktion, och inbegriper både modellbaserad design av algoritmer och implementering i enrealtidsmiljö. Samspelet mellan design och implementering får därmed särskild uppmärksamhet.Experimenten med roboten möjliggör praktisk utvärdering av erhållen prestanda och analys avför- och nackdelar med den valda systemlösningen.Särskild behörighetReglerteknisk design och Realtidsprogrammering.UndervisningsformFöreläsningar,laborationer och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig rapport och muntlig presentation av projekten.BetygSom betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U).KurslitteraturKursmaterial beroende på projektets inriktning.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi250

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInbyggda system, 4 poängEmbedded systems1IT250Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 24Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om konstruktion och programmering avinbyggda system baserade på enkapseldatorer. Särskild vikt läggs vid växelverkan mellanhårdvara och mjukvara. Kursen skall även ge övning i projektorienterat arbete.Kursens innehållEnkapseldatorers uppbyggnad och interna komponenter. Minnestyper. Anslutning av digitalaoch analoga signaler. Hårdvarunära programmering och drivrutiner. Korsutvecklingsverktyg.Projektarbetsmetodik.Särskild behörighetElektronik och elkretsteori. Digital elektronik. Datorsystem I.UndervisningsformFöreläsningar och projektarbete.ExaminationsformDemonstration av projektarbete, skriftlig projektrapport och muntlig examination.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturRichard Barnett., Embedded C Programming and the Atmel Avr.NivåKursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper251

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIndivid, organisation och ledarskap, 4 poängManagement1TT781Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen ES, F och KStudieperiod: Kursen ges i period 4Mål för utbildningenKursen syftar till att ge studerande en bred kunskap om de viktigaste perspektiv ochskolbildningar inom områdena organisation och ledarskap, samt att diskutera derastillämpningar.Kursens innehållVad är en organisation? Individen: perception, personlighet, motivation. Gruppen ochintergruppbeteende. Beslutsfattande. Makt. Organisationskultur och ledarskap.Organisationsstrukturer och förändring. Organisationsomgivning. Strategiskt management.Särskild behörighetMinst 80 poäng inom någon teknisk utbildning.UndervisningsformLektioner och seminarier.ExaminationsformKursen examineras med prov om sammanlagt 4 poäng, varav 1 poäng genom skriftlig tentamenoch 3 poäng genom obligatoriska seminarieövningar.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturBakka, J.G., Fivelsdal, E. & Lindkvist, L., Organisationsteori: struktur, kultur, processer,Malmö: Liber 2001.Robbins S. P., Organizational behavior, 9:e uppl. Prentice Hall 2005.Tilläggsartiklar.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institutionFöretagsekonomiska institutionen252

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIndustrianknutet materialprojekt, 3 poängProject work with industrial relevance1KE750Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiodKursen ges i period: 44Mål för utbildningenKursen innehåller ett industrirelaterat projekt som är en integrerad del av materialinriktningenskommunikationsträning. Efter genomgången kurs skall studenten ha fått ökad insikt i att:- lösa ett materialrelaterat problem i projektform.- kommunicera och samverka med personer och grupper inom industri och universitet.- utföra riskanalys och säkerhetsvärdering i ett verkligt problem.- presentera en muntlig och skriftlig rapport på engelska eller svenska.Kursens innehållGenomförande av projekt i grupper om 2-3 studenter där kunskaper från tidigare kursertillämpas och fördjupas. Projektet föreslås av en industriell partner och utgör en verkligindustriell problemställning. Projektet kan innefatta allt från en marknadsundersökning till attutreda och föreslå nya lösningar på ett materialproblem. Arbetet utförs under handledning bådefrån institutionen och från företaget.Särskild behörighetMaterialfysik 7p eller Fasta tillståndets fysik I 5p samt Materialanalys 5p eller motsvarande.UndervisningsformIndividuell handledningExaminationsformGodkänd skriftlig rapport och godkänd muntlig presentation.BetygNågot av betygen godkänd (G) eller underkänd (U).KurslitteraturKompendier och vetenskapliga uppsatser.NivåKursen ges på D-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi253

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIndustrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poängThe Development of Industrial Society1TS030Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet System i teknik ochsamhälleStudieperiod: Kursen ges i period 13Mål för utbildningen Syftet med kursen är att• ge grundläggande kunskaper om industrisamhällets framväxt från 1750 till nutid• ge kunskap om hur sambanden mellan naturvetenskap och ingenjörskonst; företag ochinstitutioner samt samhälle format industrialiseringsprocessen• genom PM-skrivande öka studenternas färdigheter i skriftlig framställning samtsamhällsvetenskaplig metod.Kursens innehållKursen ger en introduktion till de faser som industrisamhällets utveckling genomgått (den första,andra och tredje industriella revolutionen) samt de regionala mönster (nationella ochinternationella) som industrialiseringen uppvisat. Kursen redogör för de drivkrafter (efterfrågan,teknik, institutioner, aktörer, idéer) som legat bakom förändringar av det ekonomiska systemet,samt de konsekvenser detta haft för människa (arbete och livsvillkor, tänkesätt och socialarelationer), miljö (den inre och yttre) och samhälle (fördelningen av makt och resurser). Kursenpresenterar de tekniska och organisatoriska förändringar som präglat företag och institutioner,förändrade sociala relationer (framförallt klass och kön), konsekvenser för miljön, samtmänniskors syn på industrialiseringen. Tidsperspektivet är långt och sträcker sig från 1700-taltill nutid, men kursen behandlar framförallt perioden 1850-1970.Särskild behörighetSystem i teknik och samhälle: introduktion och kursen Företag, nätverk och teknikutvecklingeller motsvarande kunskaper.Undervisningsform Kursen ges i form av föreläsningar och seminarier.Examinationsform Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genomförfattande av kortare PM i anslutning till seminarier, samt genom författande av en större PM isamband med kursens avslutning. Skriftlig tentamen kan förekomma.Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts inte på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Ekonomisk-historiska institutionen2000-05-15.Kurslitteratur Mokyr Joel, The Lever of Riches. Technological Creativity and EconomicProgress, Oxford University Press, 1990.Schön Lennart, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel,SNS Förlag, Stockholm, 2000.Ytterligare litteratur meddelas senare.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Ekonomisk historiaKursansvarig institutionEkonomisk-historiska institutionen254

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInformations- och kodningsteori, 4 poängInformation and coding theory1IT140Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 34Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper om matematisk kommunikationsteori, dess användning inom källochkanalkodning och om vanliga metoder för felkorrigerande kodning.Kursens innehållEntropi för minnesfria källor, Markovkällor och ergodiska källor. Källkodningssatsen, prefixakoder, Huffmankodning, universal källkodning. Diskreta kanaler, Gausskanalen, ömsesidiginformation, kanalkapacitet, kanalkodningssatsen. Hamming-, Reed-Müller-, Reed-Solomon-,BCH- och faltningskoder, modifiering och sammanlänknings av koder. Avkodning, Berlecamp-Masseys och Viterbis algoritmer.Särskild behörighetDiskret matematik, Sannolikhetsteori och statistik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformEtt skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma isamband med undervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturG. A. Jones & M. Jones: Information and Coding Theory, Springer Verlag, 2000.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen255

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInformationsteknik, enskilt arbete, 2 poängInformation techniques, Report1TT913Kursplanen är fastställd 1996-06-06 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod: Kursen är schemalagd i period 1 men kan läsas efter överenskommelse.Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna planera och skriva en kortareteknisk/vetenskaplig rapport på engelska, som uppfyller såväl vetenskapliga som språkliga krav.Kursens innehållKursen inleds med en föreläsning, som kort beskriver rapportens olika delar, hurrapportskrivandet planeras och genomförs. Varje student skall sedan själv författa en rapportöver ett valfritt ämne med teknisk/fysikalisk anknytning. Rapporten bedöms med avseende pårubriksättning, abstraktinnehåll, struktur, inledning, avslutning, presentation av figurer,referenser etc.Särskild behörighet40p inom teknik/naturvetenskap, inkl. moment i svensk rapportskrivning och litteratursökning.UndervisningsformFöreläsningar, rapportskrivningExaminationsformGodkänd rapportBetyg: Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturUtdelad stencilNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper256

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInformationsteknik: Muntlig framställning, 1 poängOral Presentation1TM224Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen avser att ge träning i att förbereda och genomföra en muntlig presentation och i attanvända modern AV-utrustning.Kursens innehållKursen inleds med tre föreläsningar om konsten att förbereda och genomföra ett föredrag.Därefter håller varje student två föredrag - ett kortare i mindre grupp, ett längre i större gruppunder två lektionspass. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skallkunna göra detaljerade analyser av framställningen. Under långföredragen deltar studenternasom publik och aktiva avlyssnare (kamratkritik).Särskild behörighetKursen ges endast för teknologer inom Q-programmetUndervisningsformFöreläsningar och presentationer.ExaminationsformGodkänt genomförande av föredrag samt obligatorisk närvaro vid föreläsningar samtgruppkamraternas presentationer.Betyg: På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd.Övriga föreskrifterKursen ingår även som delkurs inom Informationsteknik, 4.5 poäng, 1TM223.KurslitteraturMaerial delas ut under kursens gång.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Nordiska spåkKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper257

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInformationsteknologi, 4 poängInformation technology IT1IT011Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte. Deltagarna ska få insikt i denbetydelse datavetenskapliga, matematiska och systemvetenskapliga kunskaper, liksomfärdigheter i kommunikation och projektarbete har i den fortsatta utbildningen. En speciell viktläggs på en grundläggande förståelse för tekniken bakom det som i dagligt tal kallasinformationsteknologi. Kursen syftar också till att uppöva vana vid att använda datorer ochframförallt hur insamling, bearbetning och bedömning av information sker. Deltagarna ska få enökad insikt i konsekvenser av användning av informationsteknologi ur användbarhets-,integritets-, säkerhets- och etikaspekter.Kursens innehållEn allmän introduktion till programmet, dess innehåll och syfte. Grundläggande hantering avdatorer inklusive operativsystem. Principer för uppbyggnad av datorer, datanät och distribueradesystem. Grunder för hur datorer och annan utrustning samarbetar. Tekniker och principer förinformationssökning på internet, användbarhet, integritetsskydd, säker kommunikation ochetiska bedömningar. En central del i kursen är genomförande och presentation av enprojektuppgift med anknytning till innehållet i utbildningen.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaperUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och inlämninguppgifter.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U)KurslitteraturBeekman, G. & Rathswohl, E.: Computer Confluence business edition, 3rd ed., Prentice Hall,2001.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi258

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInformationsutvinning, 4 poängData Mining1DL105Kursplanen är fastställd 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt känna till olika grundläggande metoder att utvinna information ur stora datamängder, både iteori och i praktisk tillämpning.Att kunna tillämpa dessa metoder med lämpliga verktyg.Att kunna utvärdera och jämföra olika metoders lämplighet.Kursens innehållGrundläggande kunskap om databaser och informationsutvinning. Statistisk analys av storadatamängder. Informationsutvinning och lärande. Beräkningstekniker (neuronnät, genetiskaalgoritmer, fuzzy logic, beslutsträd). Teoretisk komplexitet och praktisk prestanda.Visualisering. Tillämpningar.Särskild behörighetMatematisk Statistik, Beräkningsvetenskap I.Programmeringsteknik I och II, eller Grundläggande programmering och Datastrukturer ochdatabaser.UndervisningsformFöreläsningar.ExaminationsformSkriftligt prov samt obligatoriska uppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturData Mining: Concepts and Techniques, Jiawei Han, Micheline Kamber, Morgan Kaufmann,April 2000, ISBN 1-55860-489-8.Data Mining: Introductory and Advanced Topics, Margaret H. Dunham, Prentice Hall, 2002.Principles of Data Mining, David Hand, Heikki Mannila, and Padhraic Smyth, MIT Press, Aug.2001.Vetenskapliga artiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi259

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIngenjörsmetodik, 5 poängEngineering Methodology1TE131Kursplanen är fastställd 2005-03-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiodKursen ges som en strimma under hela åk Q3Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna:• beskriva hur ingenjörsarbete och tekniska utvecklingsprojekt bedrivs på ett företag.• beskriva hur olika aspekter, såsom kvalitetskrav, logistik och miljökrav, inverkar på företagetsverksamhet.• redogöra för några vanliga termer och begrepp relaterade till ingenjörens arbete (t.ex. rörandearbetsformer, ekonomi och produktion).• redogöra för hur företag är organiserade och hur verksamheten redovisas.Kursens innehållFöreläsningsserie som tar upp olika aspekter av ingenjörsarbete och företagsverksamhet.Seminarier där läst litteratur eller liknande diskuteras. Ett antal besök på ett visst företag.Utredning av olika frågor som rör företaget eller ingenjörsrollen. Muntliga och skriftligaredovisningar av dessa utredningar. I kursen tränar studenterna speciellt sin förmåga att ta egnainitiativ, arbeta i grupp och redovisa.Särskild behörighetGenomgångna kurser om 80p inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik medmaterialvetenskapUndervisningsformFöreläsningar, handledarträffar, studiebesök, grupparbeten och seminarier.ExaminationsformExaminationen bygger på prestationen vid handledarträffar och seminarier, samt på de skriftligarapporterna. Dessutom ska studenten ha fullgjort sina skyldigheter avseende deltagande vidföreläsningar och företagsbesök.BetygNågot av Godkänd (G) och Underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen kan ej medräknas i examen tillsammans med Näringslivspraktik 5p.KurslitteraturÄnnu ej fastställd.NivåKursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper260

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerInteraktiva grafiska system, 5 poängInteractive Computer Grahpics1IT210Kursplanen är fastställd 1998-12-14 av och senast reviderad 2004-05-03 av teknisknaturvetenskapligafakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 41Mål för utbildningenKursen syftar till att ge studenterna teoretiska och praktiska kunskaper inom modellering ochuppbyggnad av interaktiva tredimensionella grafiska system även kallade virtuella miljöer.Studenterna skall få kännedom om olika metoder för 3D visualisering och rendering samt derastekniska grundprinciper. Dessutom ska kursen förmedla en bred kunskap om avanceradesensortekniker för interaktion inom visuellt kopplade system.Kursens innehållGrunläggande matematik och metoder för geometrisk modellering och grafisk rendering.Fysiologisk grund för tredimensionell perception. Avancerade displays for tredimensionellvisualisering samt tekniska principer. Sensorer för flerdimensionell interaktion samt derasfunktions princip. Konstruktionstekniker för att bygga interaktiva tredimensionella simuleringar.Kvalitetetsparametrar för utvärdering av VR system.Särskild behörighet40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktionUndervisningsformFöreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov och obligatoriska laborationer.Betyg: Något av underkänd (u), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturHandouts.Utvalda kapitlar i: Kalawsky R.S.: The Science of Virtual Reality and Virtual Environments.Addison-Wesley, 1993.Kompletterande sidor i: Angel E., Interactive Computer Graphics: A top-down approach withOpenGL, 2nd Ed., 2000.Kompletterande sidor i: Foley, Computer Graphics: Principles and Practice, 2nd ed., 1991.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi261

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktion till datoranvändning, 1 poängIntroduction to computers1TD780Kursplanen är fastställd 2000-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att sökaoch hämta information i datornät och databaser, använda program för symboliska och numeriskaberäkningar och skriva rapporter innehållande text, formler och bilder. Kursen skall också gekunskap om de regler som gäller för användning av datornät och databaser.Kursens innehållArbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post.Introduktion till programmet MATLAB.Informationssökning och kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät ochdatabaser.Särskild behörighetGrundläggande behörighet samt kurserna FyB, KeA och MaD.UndervisningsformLektioner och övningar.ExaminationsformObligatoriska uppgifter.BetygEndast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturGula luntan, TDB, 2005Lilla MATLAB - en introduktion till MATLAB, TDB 2005.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi262

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktionskurs i matematik, 1 poängIntroduction to Mathematics1MA730Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen avser att befästa och utöka skolkunskaperna i matematik inom de områden som är avsärskild betydelse för de följande studierna.Kursens innehållAlgebra: Hantering av algebraiska uttryck: omskrivning, faktorisering, utlösning av variabler urformler. Absolutbelopp och olikheter. Ekvationer av första och andra graden.Trigonometri: definition av de trigonometriska funktionerna i enhetscirkeln, deras användning ielementär geometri. Trigonometriska formler och ekvationer.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och handledda räkneövningar.ExaminationsformSkriftligt och/eller muntligt prov vid kursens slut.Betyg: Något av underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturEkstig - Hellström - Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002 (eller senare).A Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups 1999 (eller senare). Här ingår delar av kapitel 0.Studiematerial framställt av matematiska institutionen.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen263

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktionskurs i matematik, 1 poängIntroduction to Mathematics1TT005Kursplanen är fastställd 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen avser att befästa och utöka skolkunskaperna i matematik inom de områden som är avsärskild betydelse för de följande studierna.Kursens innehållAlgebra: Hantering av algebraiska uttryck: omskrivning, faktorisering, utlösning av variabler urformler. Absolutbelopp och olikheter. Ekvationer av första och andra graden.Plan geometri: koordinatsystem, räta linjen, enkla kurvor såsom parabel och cirkel. Grafer avenkla funktioner.Trigonometri: definition av de trigonometriska funktionerna i enhetscirkeln, deras användning ielementär geometri. Trigonometriska formler och ekvationer.Derivata: geometrisk och fysikalisk innebörd. Derivering av enkla funktioner.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och handledda räkneövningar.ExaminationsformSkriftligt och/eller muntligt prov vid kursens slut.Betyg: Något av underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ges enbart inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Kursen kan inte medräknas iexamen samtidigt med någon av kurserna Introduktionskurs i matematik, 1MA730 eller1MI730.KurslitteraturEkstig - Hellström - Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002 (eller senare).A Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups 1999 (eller senare). Här ingår delar av kapitel 0.Studiematerial framställt av matematiska institutionen.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen264

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktionskurs i miljövetenskap, 6 poängIntroduction to environmental science1TV012Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen skall ge en översikt över aktuella miljöproblem. Kursen skall ge grundläggandekunskaper om planeten Jordens bildning, 3-dimensionella uppbyggnad och utveckling och delångsamma eller snabba processer som kontinuerligt förändrar Jorden och därigenom sätterrandvillkor för vår livsmiljö. Målet är att ge ekologisk kunskap för att förstå orsakerna tillproblemen, vilka åtgärder som kan vidtas för att komma tillrätta med desamma, samt att geförmåga att upptäcka miljöproblem i omgivningen. Kursen ska också ge kunskap om bildningav och tillgång på naturresurser och hur deras exploatering påverkar miljön. Sammantaget skakursen leda till insikt om växelspelet mellan människan och naturen och bidra till ettgrundläggande perspektiv på hur vi kan bidra till en hållbar utveckling i både regional ochglobal skala.Kursen ger även en introduktion till ett vetenskapligt synsätt.Kursens innehållFokus ligger på akvatiska miljöer såsom sjöar, våtmarker och hav. Ekosystems struktur ochfunktion samt biogeokemiska kretslopp. Globala och lokala miljöfrågor (t ex växthuseffekten,biologisk bekämpning, försurning, eutrofiering) diskuteras. Grundläggande ekotoxikologi,indikatorarter. Miljöarbetets organisation. Jordens bildning och utveckling. Mineral, bergarter,jordarter samt vatten- och energiresurser.I kursen ingår fältmoment med syfte att belysa olika naturtyper och miljöfrågor med fokuseringpå människans påverkan på hydrologi och vattenkvalitet.Introduktion till vetenskapligt arbetssätt sker genom ett biologiskt fältprojekt.Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaperUndervisningsform Föreläsningar, seminarier, övningar och exkursioner.ExaminationsformSkriftligt prov i slutet av respektive period. För godkänt resultat på kursen krävs godkäntresultat på övningsuppgifter under fältmomentet, laborationsmomenten och seminarierna.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturCampbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005.Heijkenskjöld R.: Landskapsutveckling i Uppsalatrakten, Naturkonsulten 2001.Tarbuck E & Lutgens F : Earth, Prentice-Hall, 2001.Kompendier i vetenskaplig arbetsmetodik.Bestämningslitteratur.Utdelat stencilerat materialNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet GeovetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper265

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktionskurs i språkteknologi för ITP, 5 poängIntroduction to language engineering for ITP1IT150Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2001-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en introduktion till dagens språkteknologi samt grundkunskaper igrammatik och lexikografi. Ett viktigt delmål är att skapa förståelse för vilka begränsningar somkännetecknar de språkteknologiska datorprogrammen och vilka möjligheter till vidareutvecklingsom öppnar sig genom datorlingvistisk forskning och utveckling.Kursens innehållBegreppet språkteknologi. Grundläggande grammatik och lexikografi.Datorlingvistik - språkteknologins teoretiska bas. Språket som en kunskapsbaseradkommunikativ process.Modellering av de språkliga processerna. De språkliga funktionerna i ord- och textbehandlingssystem. Maskinöversättning och datoriserade översättningsstöd. Gränssnitt fördatabaskonsultation i naturligt språk. Dokumenthantering. Datorstödd språkinlärning ochspråkundervisning. Datoriserade lexikon och språkdatabaser. Talteknologi.Särskild behörighetKunskaper motsvarande de två första årskurserna inom programmet i informationsteknologi,180 poängUndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar och laborationer med obligatoriska moment.ExaminationsformUppgiftsredovisning samt skriftlig/muntlig examinationBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturEnligt särskild förteckning från kursansvarig institution.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatorlingvistikKursansvarig institutionInstitutionen för lingvistik266

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerIntroduktionskurs till energisystem, 5 poängIntroduction to energy systemsTN4063Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 16 september 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Teknik/TeknologiNivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskrav Enligt fordringarna för antagning till civilingenjörsprogrammet ienergisystem eller motsvarande.MålEfter genomgången kurs ska den studerande:- kunna definiera och klargöra begreppet energisystem- ha nödvändiga kunskaper för fortsatta studier av energisystem och dess samverkan med miljöoch samhälle- vara orienterad om naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv på energisystem- vara orienterad om internationella och regionala aspekter på samhällets energibehov och omtillgängliga energikällor.InnehållUndervisningen läggs upp som en serie seminarier. Vid seminarierna deltar lärare ochgästföreläsare så att olika perspektiv kan belysas.Samhällets energibehov diskuteras parallellt med möjligheter att tillgodose behoven från olikaenergikällor och energislag. Energirelaterade aspekter på människan, bostaden och arbetsplatsen(industri, jordbruk, skogsbruk, fiske, handel, förvaltning, skola, sjukhus, service, transporter,osv.) studeras i grupparbeten som bygger på konkreta exempel från några geografiska områden.Dessa har valts så att de representerar olika befolkningskoncentrationer och olika kulturella ochindustriella strukturer. De utvalda områdena besöks i en serie exkursioner. Grupparbetenapresenteras och diskuteras i seminarier i slutet av kursen.GenomförandeSeminarier inklusive föreläsningar, cirka 50 timmar (obligatoriskt)Exkursioner, cirka 30 timmar (obligatoriskt)Varje student deltar i ett grupparbete som redovisas i seminarieform.Litteratur Seminarieunderlag läggs ut på hemsidanSiv Strömquist: SkrivbokenExaminationSamtliga studerande skriver korta seminariereferat som granskas av kursledaren. De studerandedeltar i ett grupparbete som redovisas i seminarieform.Fordringar för godkänd kursDeltagande i seminarier och exkursioner. Godkända seminariereferat och godkänt grupparbete.Övriga upplysningarKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensamutbildning mellan SLU och Uppsala universitet.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för bioenergi, SLU267

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemi, grundkurs, 6 poängChemistry, Basic course1KE714Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen, Kursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period 1, Kursen ges i period 2Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna- beskriva elektronstrukturen hos atomer.- förklara den teoretiska bakgrunden till periodiska systemet.- använda periodiska systemet till att beskriva egenskapstrender för grundämnen.- beskriva olika typer av kemisk bindning och kvalitativt förutsäga bindningsstyrka.- ange samband mellan kemisk bindning och fysikaliska egenskaper hos materien.- beskriva grundläggande begrepp inom reaktionskinetik och utföra beräkningar medanvändande av reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant och aktiveringsenergi.- förklara innebörden av vanliga termodynamiska storheter och använda termodynamiska data iberäkningar.- förklara innebörden av en reversibel process och de faktorer som påverkar jämviktsläget.- beskriva galvaniska celler och utföra beräkningar på dessa utgående från tabelldata.- utföra korrekta och precisa jämviktsberäkningar utgående från en kemisk modell.- utföra grundläggande laboratoriearbete på ett korrekt och säkert sätt.- i muntlig och skriftlig form redovisa lösningen på kemiska problem.Kursens innehållStökiometri, kemisk bindning, periodiska systemet, kemisk termodynamik, jämviktslära,kinetik, elektrokemi.Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaperUndervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar,demonstrationer och laborationer. För vistelse i laboratorierna fordras att de studerande kännertill gällande säkerhetsföreskrifter. Vid början av kursen ges orientering om risker och skydd vidkemiskt experimentellt arbete. Att den studerande känner till gällande föreskrifter är ett krav fördeltagande i laboratoriearbetet.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Muntliga redovisningstillfällen förekommerunder kursens gång. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Ersätter tidigare kurser 1MB080 och 1KI142. Kurserna kan ejtillgodoräknas samtidigt i examen. Ändring av poängtal för labkurs 1998-05-20.KurslitteraturZumdahl: Chemical Principles, Haughton Mifflin.Aylward and Findlay: SI Chemical Data, Wiley.KompendierNivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Kemiska institutionen268

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemisk apparatteknik, 4 poängChemical engineering1KI344Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenStudenten ska efter genomgången kurs kunna:- Beskriva olika typer av strömning och tryckfallsförluster.- För en given anläggning kunna beräkna storleken på och energiförbrukningen för en pump.- Från ett försök i labskala kunna beräkna storleken på en anläggning för omrörning samt kunnavälja rätt typ av omrörare för ett givet problem.- Välja separationsmetod för partiklar i ett fluid samt beräkna storleken på en anläggning försedimentering.- Utifrån kunskap om värmeöverföring beräkna storleken på en värmeväxlare samt välja rätt typav värmeväxlare för ett givet problem.- Beräkna storlek på en indunstare och dess energiförbrukning samt kunna redogöra förvärmeöverföringen i olika typer av indunstare.- För ett givet torkproblem kunna beräkna luftbehov och energiåtgång samt välja rätt typ avapparatur.- Genomföra grundläggande masstransport beräkningar samt bestämma en anläggnings storlekför följande separationsprocesser:Destillation; Gasabsorption; Extraktion; Lakning- Skriva en teknisk rapport.Kursens innehållGrundläggande masstransporter med tillämpningar på destillation, absorption ochextraktion/lakning. En termisk operation, indunstning. Mekaniska enhetsoperationer somfiltrering, fluidisation och sedimentation. Blandning. Systemet luft-vatten med tillämpning påtorkning. Introduktion till strömningslära. Rapportskrivning.Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan.Särskild behörighet Kemi, grundkurs, Fysikalisk kemi. Endimentionell analys, Mekanik K.Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och laborationer.Laborationerna är obligatoriska.ExaminationsformSkriftligt tentamen vid slutet av kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs.Poänguppdelning: tentamen 3 poäng, laborationer 1 poäng.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturW L McCabe, J C Smith, P Hariott, Unit Operations of Chemical Engineering, McGraw-Hill.Laboratoriehandledning och utdelat material.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik269

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemisk struktur och bindning, 4 poängChemical structure and bonding1MB591Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen skall ge en introduktion till kvantmekaniken och med utgångspunkt från detta enteoretisk förståelse för strukturen hos atomer och molekyler samt hur detta leder till olika typerav växelverkan och kemisk bindning. Den skall vidare ge förtrogenhet med olika typer avväxelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia.Kursens innehållDen experimentella bakgrunden till kvantmekanik. Operatorer. Vågfunktioner.Schrödingerekvationen. Partikel i låda. Harmonisk oscillator. Väteatomen. Flerelektronatomer.Finstruktur. Kemisk bindning. Potentialytor. Tvåatomiga och fleratomiga molekyler.Vibrationer och rotationer. Spektroskopiska metoder. Oberoende partikelmodellen.Semiempiriska metoder.Laborationer: Kvantkemiska beräkningar samt en laboration i kvantmekanikens formalism.Särskild behörighetOrganisk kemi. Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Mekanik I.UndervisningsformFöreläsningar, räkneövningar och datorlaborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg pålaborationskursen. Alla laborationer är obligatoriska. Studenten lämnar både skriftliga ochmuntliga rapporter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter 1MB590. Ny kod pga byte av kursansvarig institution.KurslitteraturP.W. Atkins, J. de Paula: Physical Chemistry, Oxford Press 2002.M.A. Ratner,G.C. Schatz: Quantum Mechanics in Chemistry, Prentice Hall, 2001.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999.Anteckningar, problemsamlingar och laborationsinstruktioner från fysiska institutionen.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen270

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemiska principer, 5 poängChemical Principles1TS090Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 22Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper i kemi som därefter appliceras på några biologiska ochmiljökemiska områden.Kursens innehållKemisk bindning: elektronfördelning i atomer och molekyler, kovalent bindning,aromaticitet,molekylers form, stereoisomerer och konformationer.Intermolekylära krafter: växelverkan mellan molekyler och joner t ex bindningar mellanbiomolekyler, vätebindningar och dispersionskrafter. Energin i bindningar växelverkan mellanelektromagnetisk strålning och materiaKemisk termodynamik: energi och arbete, spontana reaktioner, molekylära drivkrafter.Jämviktslära: syra-basjämvikter, buffertar.Kinetik: reaktionshast beroende på temp, konc etc, grundläggande reaktionsmekanismer,katalyserade reaktioner t ex med enzymer.Struktur- och reaktivitessamband: betydelsen av molekylers struktur för reaktivitet för förståelseav reaktioners förlopp.Organiska molekyler: olika funktionella grupper och exempel på några viktiga reaktioner(planering och strategi).Bioorganiska molekyler kolhydrater, lipider, fosfolipider, aminosyror, peptider, proteiner(enzymer, receptorer), heterocykler, nukleinsyror och deras uppbyggnad, metabolism. Exempelhämtas tidigt från biokemiska och miljökemiska områden.Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras godkändaövningar. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkäntbetyg. För studerande som underkänts i ordinarie prov anordnas två extra provtillfällen varjeläsår, vid vårterminens slut och i augusti.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS).KurslitteraturH S Stoker: General, Organic and Biological Chemistry 2nd Ed., 2001, Houghton-Mifflin.Kompendier.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionKemiska institutionen271

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemometri, 3 poängChemometrics1KE722Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31-32Mål för utbildningenEfter kursen skall studenten kunna- beräkna och tolka beskrivande statistiska mått för läge och spridning vid upprepade mätningaroch derfiniera mätmetodens precision och bias.- beräkna medelvärdets standardavvikelse ('medelfelet') samt tillämpa felfortplantningsreglernaför sammansatta storheter.- förklara begreppet mätosäkerhet; identfiera och beskriva olika bidrag till mätosäkerheten samtberäkna den sammanlagda mätosäkerneten enligt GUM-metoden.- tillämpa statistisk inferens i form av konfidensintervall, t-test, F-test, envägs variansanalys ochchitvå-test vid kemiska problemställningar.- utföra enkel linjär regression med beräkning av konfidensintervall för lutning, intercept ochprediktioner samt beräkna och tolka korrelationskoefficienten.- använda kalkylprogram (Excel) för visualisering och statistisk analys av mätdata.- använda statistiska metoder enligt ovan för att bedöma och säkerställa kvalitet inom områdendär analytisk-kemiska mätningar ingår.- beskriva principerna för planering och utvärdering av försök med flera påverkande faktorer.- ange hur multivariata data kan utnyttjas för klassificering och kalibrering.Kursens innehållTillämpningar av univariat statistik. Kvalitetssäkring vid analytiskt arbete. Orientering omförsöksplanering för modellering och optimering. Orientering om multivariata metoder förkalibrering och klassificering.Datorövningar med Excel och statistisk/kemometrisk programvara.Särskild behörighet Matematisk statistik, Analytisk kemi IUndervisningsform Föreläsningar lektioner och datorövningar.Examinationsform Skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkändlaborationskurs. I kursen ingående övningar är poängsatta till 1 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturJ C Miller and J N Miller, Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry, 4th edition2000.Kurspärm med instruktioner och kompletterande material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Kemiska institutionen272

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKemometri II, 5 poängChemometrics II1KE741Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenEfter kursen skall studenten kunna- identifiera faktorer och analysera deras inverkan på kemiska mätdata och kemiska system medvariansanalys (flervägs och hierarkisk ANOVA) och multipel linjär regression (MLR).- planera och utvärdera faktorförsök och reducerade faktorförsök.- beskriva optimeringsstrategier och tillämpa metoder för optimering (responsytemodellering,simplexoptimering).- beskriva och använda multivariata projektionsmetoder (PCA, PLS) för visualisering ochempirisk modellering (karaktärisring, klassificering och kalibrering).- använda datorprogram för att tillämpa de kemometriska metoderna enligt ovan vidproblemställningar inom bl a industri, miljöanalys och biologi/medicin.Kursens innehållKemometriska (statistiska och matematiska) metoder för empirisk modellering av kemiskasystem inom områden som industri, miljö och biologi/medicin, med särskild vikt vidförsöksplanering och multivariat dataanalys.Särskild behörighetKemometriUndervisningsformFöreläsningar och datorövningar. Seminarier med redovisning av hemuppgifter.ExaminationsformSkriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkända övningar.I kursen ingående övningar är poängsatta till 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturJ C Miller and J N Miller: Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry.Kurspärm med instruktioner och kompletterande material. Visst material lämnas ut underkursen.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionKemiska institutionen273

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKeramkemi, 4 poängCeramic Chemistry1KE749Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod Kursen ges i Period 33Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna:- beskriva sambanden mellan kristallstruktur, bindningsförhållanden och egenskaper samt angeanvändningsområden för de teknologiskt viktigaste keramiska materialssystemen (enl. separatlista).- beskriva amorfa keramiska system och deras tekniska användning samt kunna förklaraunderkylningseffekter och kärnbildningfenomen (kristallisation) i glaser.- identifiera och förklara defektreaktioner i keramer enl Kröger-Vinks metod samt utföraberäkningar av defektkoncentrationer.- använda tidigare inhämtade kunskaper i faslära om binära system på keramiska material.- rita och tolka ternära fasdiagram, utföra mängdberäkningar i dessa samt beskrivastelningsvägar.- förklara de mekaniska och termiska egenskaperna i teknologiskt viktiga keramsystem samtkunna utföra brottanalys och enklare brottmekaniska beräkningar.- beskriva och identifiera metoder för syntes, formning, sintring och bearbetning av keramermed speciell tonvikt på pulverteknologi.Kursens innehåll Struktur hos viktiga kristallina och amorfa keramiska material, defekter ikeramer, fasomvandlingar, ternära fasdiagram i keramiska system. Formning, sintring ochbearbetning med pulverteknologi. Mekaniska och termiska egenskaper hos keramer.Laborationer: syntes av zeolit samt syntes och karakterisering av BaTiO 3 .Kommunikationsträning är integrerad i materialinriktningens kurser. I denna kurs får studentensärskilt träna att:- söka och sammanställa vetenskaplig information.- utreda en keramkemisk problemställning och föreslå och motivera åtgärder- presentera arbetet muntligt och skriftligt i en argumenterande form.- opponera på ett presenterat arbete.Särskild behörighet Oorganisk kemi 8 p, fasta tillståndets kemi 4 p och materialkemi 4 pUndervisningsform- Föreläsningar samt frivilliga hemuppgifter på viktiga föreläsningsmoment.- Laborationer.- Litteraturuppgift. Arbetet utförs i grupper om två personer som en del av den kontinuerligaträningen i skriftlig och muntlig presentationsteknik.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Tentamen innehåller moment frånföreläsningar, laborationer samt ämnesmässiga frågeställningar från litteraturuppgifterna.Laborationer och litteraturuppgiften måste också vara godkända och poängsätts till 2 p.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter kursen 1KE734 Keramkemi, 5 poäng, och kan intetillgodoräknas i en examen tillsammans med denna.KurslitteraturChian, Birnie, Kingery, Physical Ceramics, Wiley, ISBN 0-471-59873.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi274

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKlassisk elektrodynamik, 5 poängClassical electrodynamics1TT721Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen avser att ge fördjupade teoretiska kunskaper i elektrodynamik med särskild tonvikt påelektromagnetiska strålningsprocesser och kovariant klassisk elektromagnetisk fältteori.Kursens innehållMaxwells ekvationer. Energi- och impulssatserna i Maxwells teori. Maxwellls spänningstensor,strålningstryck. Telegrafekvationen. EM-vågor i vakuum och i media. Fas- och grupphastighet,dispersion. Inhomogena vågekvationen. Gauge- transformationer, gauge-invarians. Retarderadepotentialer. Fälten från godtyckliga ström- och laddningsfördelningar. Superpotentialer.Elektrisk och magnetisk multipolstrålning. Relativistisk kinematik. Kovariant formulering avelektrodynamiken. Liénard-Wiecherts potentialer. Fälten från en laddad partikel i godtyckligrörelse. Broms, cyklotron- och synkrotronstrålning. Koherens och inkoherens.Cerenkovstrålning. Relativistisk Lagrange- och Hamiltonformalism för laddade partiklar i fält.Lagranges och Hamiltons kovarianta ekvationer för klassiska EM-fält och växelverkan medladdade partiklar. Periodiska lösningar i en låda. Planvågsrepresentation.Särskild behörighetMekanik II. Transformmetoder. Elektromagnetisk fältteoriUndervisningsformFöreläsningar, räkneövningar och demonstrationer med hjälp av numerisk simulering på dator.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt godkända inlämningsuppgifterBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturFöreläsningsanteckningar, problemsamling, formelsamling, tillgängliga via www.Ej obligatorisk: J.D. Jackson, Classical Electrodynamics, third ed.,Wiley, 1998.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik275

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKognitiv psykologi, 5 poängCognitive Psychology1MD123Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 34Mål för utbildningenAtt ge en orientering i psykologisk forskning som har betydelse för människa-datorinteraktion.Kursen skall ge en grund för vidare fördjupning i MDI samt ge teoretiska kunskaper som kananvändas i systemutvecklingsverksamheten.Kursens innehållGrundläggande teorier och metoder i psykologisk forskning som täcker perception, minne,tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, utveckling, organisations- ochgrupprocesser, sociala relationer, och etisk utveckling.Särskild behörighetMänniska-datorinteraktion eller Design och konstruktion av användargränssnitt ellermotsvarande.UndervisningsformLektioner, seminarier och inlämningsuppgifterExaminationsformSkriftlig tentamen. Inlämningsuppgiften redovisas dels skriftligt, dels muntligt.BetygVäl godkänd, godkänd och underkänd.KurslitteraturPasser, P.W. & Smith, R.E. (2001). Psychology: Frontiers & Application. International Edition.London: McGraw-Hill.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet PsykologiKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi276

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poängCommunication in society and the work place1IT031Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 12Mål för utbildningenKursen ger grundläggande kunskaper om människans kommunikation, medier ochopinionsbildning samt om kommunikationsprocesser i samhälle och arbetsliv.Kursen syftar till att fördjupa de studerandes förståelse för kommunikationens sociala roll ochderas förmåga att uttrycka sig i tal och skrift.Kursens innehållKursen är uppdelad i två moment.Moment 1 behandlar teori om människans kommunikation, medier och opinionsbildning.Särskild vikt läggs vid studiet av ny informations- och kommunikationsteknik och dess socialaoch kulturella konsekvenser för samhälle och arbetsliv.Moment 2 utgörs av övningar i muntlig och skriftlig framställning.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaperUndervisningsformFöreläsningar, seminarier och övningarExaminationsformSkrivning/hemtentamen (examinations-PM) vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturCastells, Manuel, Internetgalaxen. Reflektioner om internet, ekonomi och samhälle, Daidalos,Göteborg, 2002, 295 s.Hård af Segerstad, Peder: Kommunikation och information - en bok om människans förmåga atttänka, tala och förstå. Hallgren & Fallgren, Uppsala 2002, 340 s.Strömquist, Siv, Konsten att tala och skriva, Gleerups, Malmö, 2001, 242 s.Anvisad litteratur, ca 100 s.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Medie- och kommunikationsvetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsvetenskap277

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKompletteringskurs i kemi, 5 poängSupplementary course in chemistry1KE242Kursplanen är fastställd 2004-03-31 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenKursen syftar till att ge kompletterande moment till studenter från andra utbildningar ochlärosäten som ansöker om antagning till senare del av kemiteknikprogrammet. Kursen skallutnyttjas för att erbjuda studenten delar av obligatoriska kemikurser inom programmet som intekan inhämtas under ordinarie kurstillfällen.Kursens innehållBestäms indiviuduellt för varje enskild studentSärskild behörighetKursen är endast öppen för studerande som antagits eller ansöker om antagning till senare del avcivilingenjörsprogrammet i kemiteknik.UndervisningsformBestäms individuellt för varje enskild studentExaminationsformKunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i endel fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag.Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U).KurslitteraturBestäms individuellt för varje enskild studentNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi278

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKomplex analys, 3 poängComplex Analysis1MA707Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenMålet för kursen är att ge grundläggande kunskaper om analytiska och harmoniska funktioner.Kursens innehållNågot om komplexa tal, topologi i C, gränsvärde och kontinuitet. Analytiska och harmoniskafunktioner. Komplex integration. Cauchys integralsats och integralformel med konsekvenser.Potensserier. Något om likformig konvergens och analyticitet. Laurentserier med tillämpningar.Nollställen och isolerade singulariteter. Residuekalkyl med tillämpningar. Argumentprincipenoch Rouches sats.Särskild behörighetAlgebra och Geometri, Flerdimensionell analys, Ordinära differentialekvationer ochTransformmetoder, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens gång.Betyg: Något av betygen 3, 4 eller 5 ges efter godkänt resultat på kursen.Övriga föreskrifterKursen ersätter Komplex analys, 5 poäng (1MA706), samt delkursen Komplex analys, 6 poänginom Funktionsteori 10 poäng (1TT031), och kan inte användas i en examen samtidigt mednågon av dessa.KurslitteraturJohn H. Mathews & Russell W. Howell: Complex Analysis for Mathematics and Engineering,4th ed. Jones and Barlett Publishers, 2001.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen279

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKomplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poängComplex systems in technology and society - humanities1TS240Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i teknik- och vetenskapshistorisk metod medkunskapssociologisk och kulturteoretisk inriktning. Kursen ska ge studenterna insikter iprojektbaserat utvecklingsarbete. Kursen syftar, tillsammans med den parallella kursen System iteknik och samhälle - teknik, till en integration mellan teknik- och vetenskapsstudier ochteknik/naturvetenskap.Kursens innehållKursen består av två moment, båda kopplade till ett projektarbete, lämpligen i kursen Komplexasystem i teknik och samhälle – teknik. Det första momentet innebär seminariebehandling ochannan bearbetning av litteratur. Litteraturen består dels av övergripande texter, dels texter kringteknikområden som aktualiseras i projektarbetet. Den senare litteraturen ska studenterna självafinna. Det andra momentet är ett projekt. I denna del ska en rapport, som bygger på litteraturbehandlad under seminarierna, färdigställas.Särskild behörighetSystem i teknik och samhälle: Introduktion. Teknik- och vetenskapshistoria. Uppsats STS.UndervisningsformKursen ges i form av seminarier och projektarbete.ExaminationsformKursen består av två moment: seminarie- respektive projektdel. Examination sker genom aktivtdeltagande på seminarierna och genom redovisning av projekt.Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idé- och lärdomshistoria2003-06-02.Kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik, bör läsas parallellt. För studenter somläser kurserna parallelt finns ett stort mervärde genom att kurserna kan integreras och attrapporten kan samordnas med motsvarande arbete i kursen Komplexa system i teknik ochsamhälle – teknik.KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet ide- och lärdomshistoriaKursansvarig institutionInstitutionen för ide- och lärdomshistoria280

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKomplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poängComplex systems in technology and society - technology1TS241Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall deltagarna ha ingående kunskaper om hur riskanalys kan göras förett komplext dynamiskt system. Kursen ska ge träning i att arbeta tvärvetenskapligt och gekunskaper om hur ett projektbaserat utvecklingsarbete fungerar. Kursen syftar, tillsammans medden parallella kursen System i teknik och samhälle -humaniora, till en integration mellan teknikochvetenskapsstudier och teknik/naturvetenskap. Kunskaper ska ges om hur ett system kananalyseras utifrån både ett tekniskt och ett övergripande humanistiskt perspektiv.Kursens innehållKursen ges som en projektkurs där studenterna i projektarbetet gör en analys av ett komplextdynamiskt system. Beroende på projektval och handledartillgång kan fokusering göras motriskanalys av kärnteknisk verksamhet, IT-system eller något biologiskt system. Ävenriskhistoria, den mänskliga faktorn, upplevelser av risker och riskvärdering tas upp i kursen.I projektet fördjupas och befästs kunskaper studenterna förvärvat under utbildningen.Betoningen av olika moment beror på vald projektinriktningSärskild behörighet120 p inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle, eller minst 60 p inomteknik, datavetenskap och matematik.UndervisningsformProjekthandledning och kompletterande föreläsningar.ExaminationsformGodkänt projekt (skriftlig och muntlig redovisning). Skriftligt prov kan också förekomma.Betyg: Godkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora bör läsas parallellt.KurslitteraturKurslitteratur bestäms av projektansvarig lärare beroende på valt projekt.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi281

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKonstruktion av användargränssnitt, 3 poängUser Interface Design1IT110Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 33Mål för utbildningenSyftet med denna kurs är att ge grundläggande kunskap i hur man utvecklar grafiskaanvändargränssnitt. Fokus ligger på praktiska färdigheter. Ett delmål är att ge insikt i hur manmed sunda strategier och tekniker kan lösa typiska problem som uppstår vid konstruktion avgränssnitt. Efter kursen ska studenter på egen hand kunna implementera ett komplext grafisktgränssnitt, förstå hur gränssnitt uppdaterar sig själva om rätt gjorda, veta hur man bäst kopplarihop logik med presentation samt kunna göra egna grafikkomponenter där så behövs.Kursens innehållIntroduktion till gränssnittbibliotek; komponenter och funktionalitet. Övningar att skapaavbrottstyrda funktioner, visualisering av komplexa datastrukturer, layout-hantering, separeringav innehåll och presentation (Model-View), Listeners, stöd för olika språk.Särskild behörighet40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion och objektorienteradprogrammering.UndervisningsformGrupparbete. Betydande del egen inläsning av teori samt (gruppvis) problemlösning i form avutvecklingsarbete/programmering.ExaminationsformGodkänd gruppuppgift. Förnyat prov efter ett godkänt resultat (plussning) tillåts ej.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturValfri litteratur om Java/Swing.Möjliga alternativ: Definitive Guide to Swing for Java 2, Third Edition, John Zukowski, APress;ISBN: 1590590473 Thinking in Java, Bruce Eckel, Prentice Hall Computer Books; ISBN:0136597238.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi282

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKonstruktion av användargränssnitt II, 3 poängUser Interface Design II1MD222Kursplanen är fastställd 2004-05-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 34Mål för utbildningenSyftet med denna kurs är att ge kunskaper nödvändiga för att kunna konstruera grafiskaanvändargränssnitt inom domäner med höga krav på interaktion och presentation. Fokus liggerpå att skapa förståelse för och praktisk färdighet i ett antal strategier för att lösa komplexagränssnittsproblem, t.ex. effektiv presentation av simulation. Betoning kommer även ges åtdesign och formgivning, så att god användbarhet kan uppnås.Kursens innehållHantering av komplex modell–vy, ångra, Drag & Drop, installation av färdigt program,Designmönster för grafiska gränssnitt, konstruktion av gränssnitt under run-time, tekniker försnabba uppdateringar av gränssnitt, 2D-grafik i komplexa komponenter.Särskild behörighetKonstruktion av användargränssnittUndervisningsformEgen inläsning av teori som presenteras vid seminarier. Betydande mängd parvisproblemlösning i form av utvecklingsarbete/programmering. Granskning av andras lösningarsamt skriftlig opposition.ExaminationsformDeltagande i seminarier och opposition. Godkänd uppgift. Förnyat prov efter godkänt resultat(plussning) tillåts ej.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturThinking in Patterns with Java, Bruce Eckel. (preliminär version tillgänglig nu) Referens:Definitive Guide to Swing for Java 2, Third Edition, John Zukowski. APress; ISBN:1590590473. Holub on Patterns: Learning Design Patterns by Looking at Code, Allen Holub,APress. (Forthcoming, Fall 2003).Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi283

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKontinuerliga mediers mekanik, 4 poängContinuum mechanics1TT362Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i modern kontinuummekanik, såväl för elastiskakroppar som för vätskor och gaser.Kursen avser även att ge färdighet att behandla problem inom detta område.Kursens innehållTensorer. Kontinuerliga mediers kinematik. Deformation och spänning. Elastisk kropp.Newtonska vätskor. Allmänna integralrelationer, konserveringslagar. Icke-Newtonska vätskor.Särskild behörighetMekanik I. Mekanik II. Fysikens matematiska metoderUndervisningsformFöreläsningar, lektionerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slutBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturW M Lai, D Rubin, E Krempl: Introduction to Continuum Mechanics, Pergamon unifiedengineer, 1993.Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987.Formelsamling i fysikens matematiska metoder.Problemsamling, Inst. för teoretisk fysikNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik284

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKryptologi DV1, 5 poängCryptography1DT659Kursplanen är fastställd 2004-05-10 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod: Kursen ges i period IT 33Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för de principer och tekniker somanvänds för att åstadkomma säkra system med avseende på konfidentialitet, integritet ochautenticitet och åtkomstkontroll. Vidare skall deltagarna kunna redogöra för de grundläggandeteorierna för detta och kunna omsätta dem i praktiken.Kursens innehållChiffer med en nyckel: block- och flödeschiffer. DES och AES. Nyckelekvivokation. Perfektsekretess. Chiffer med öppen nyckel: RSA, ElGamal. Signaturmetoder: DSA och ElGamal.Hashfunktioner. Identifieringsmetoder. Nyckelhantering. Åtkomstkontroll ochinformationsflödeskontroll. Något om standarder.Särskild behörighetAlgoritmer och datastrukturer DV1, Datorsystem DV1, Algebra DV2 (vilket på ITP motsvarasav Programkonstruktion II, Algebraiska strukturer).Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter och laborationer.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntligeller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd.Övriga föreskrifterKursen får ej tillgodoräknas i examen samtidigt med någon av kurserna Kryptologi DV1, 4p(1DT138), Kryptologi och datasäkerhet DV1, 4p (1DT135), Datasäkerhet, 5 poäng (1DT725)eller Datasäkerhet MN1 (1DT644).KurslitteraturW. Stallings. Cryptography and Network Security. Principles and Practice. Third edition.Prentice-Hall, 2003.Kompletterande artiklar/stenciler.Föreläsningsanteckningar finns tillgängliga via avdelningen för datorteknikNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi285

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKunskapsbaserade system inom bioinformatik, 5 poängKnowledge-based systems in Bioinformatics1MB602Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen skall ge kunskap om principer och metoder för representation och inferens medbiomedicinsk kunskap (genontologier, metaboliska, proteomiska och andra kunskapsbaser).Kursen skall vidare ge insikt inom datavetenskapliga principer för representation och inferens,maskininlärning, samt sökning och hantering av icke-strukturerade informationskällor såsomtextdatabaser.Kursens innehållDatavetenskapliga grunder för kunskapsrepresentation och logiskt resonemang. Grundläggandekoncept såsom diskreta sökrymder och sökalgoritmer. Introduktion till maskininlärning.Modellering med hjälp av villkorssystem. Simulering av biologiska system, artificial life.Introduktion till tillnärmat resonemang och beslutsstöd. Introduktion till analys av naturligaspråk och textförståelse, med tillämpningar inom funktionell genomik. Grundläggandelogikprogrammering och funktionell programmering. Metoderna tillämpas på ett brett spektrumav bioinformatiska problem. Data hämtas från biologiska och medicinska kunskapskällor såsomfunktionsdatabaser (Gene Ontology), databaser för metaboliska nätverk (KEGG),genomdatabaser, proteindatabser (SwissProt mfl), artikeldatabser (PubMed), patientjournalermm. I kursen ingår laborationer samt ett projekt där ett utvalt biologiskt problem studeras.Litteraturseminarier skall ge utblickar till intressanta problemområden i ämnet.Särskild behörighetProgrammeringsteknik I. Datastrukturer. Diskreta strukturer inom bioinformatik I.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut samt hemuppgifter. För godkännande krävs också godkäntprojekt.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturKompendium. Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning286

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantfysik, 3 poängQuantum physics1SV720Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande insikter i kvantmekaniska principer, och förståelse för deprincipiella skillnaderna mellan klassisk fysik och kvantmekanik. Kursen skall även geförtrogenhet med kvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder, som grund för olikatillämpningar inom modern fysik.Kursens innehållKvantmekanikens experimentella bakgrund. Grundläggande kvantmekaniska principer:obestämdhetsrelationen, väntevärden, operatorer. Vågmekanik: Schrödingerekvationen,vågfunktionen. Endimensionella system. Tredimensionella system, rörelsemängdsmoment,spinn. Väteatomen. Spinn-bankoppling, atomspektra. Identiska partiklar. Orientering ommolekyler och spektroskopiska metoder.Laborationer: Franck-Hertz försök och Optisk spektroskopi.Särskild behörighetElektromagnetism och vågrörelselära. Fouriermetoder. Mekanik. Termodynamik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, handledning och laborationer.ExaminationsformInlämningsuppgifter, samt skriftlig tentamen. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med berömgodkänd (5).KurslitteraturP.A. Tipler, R.A. Llewellyn: Modern Physics,W. H. Freeman and Company, New York, 1999.Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap287

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantfysik, 5 poängQuantum physics1TT306Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenKursen skall ge en introduktion till den moderna fysikens begrepp, teori och arbetsmetoder. Denskall ge teori och modeller för beskrivning av atomer och molekyler. Kursen skall tränaförmågan att utföra experimentella observationer och att tolka resultaten utifrån lämpligateoretiska modeller.Kursens innehållÖversikt över den moderna fysiken: Partiklar och vågor, kvantfenomen. Balmerserien.Sannolikhet och osäkerhet. Fotoner, fotoelektriska effekten, Comptonspridning,svartkroppstrålning.Atomer, molekyler, atomkärnor, elementarpartiklar och växelverkan. Partikelspridning,elektrondiffraktion.Elektronmikroskop, laser, acceleratorer, synkrotronljus.Atomfysik: Absorption och emisson av ljus, Fraunhoferlinjer, Rydbergsserier, Bohrmodellen.Schrödingerekvationen tillämpad på väteatomen, kvantisering av energi och impulsmoment,kvanttal.Vågfunktioner, elektroners sannolikhetsfördelningar. Elektriska dipolövergångar ochurvalsregler. Grotriandiagram.Flerelektronatomer, skärmning och penetration, oberoende partikelmodellen ochcentralfältsapproximationen, antisymmetriska vågfunktioner, elektronkonfigurationen,periodiska systemet, LS- och jj-koppling, termer, finstruktur, relativistiska effekter, Lambskift,hyperfinkoppling, inverkan av yttre fält.Optisk spekroskopi, Röntgenspektroskopi, fotoelektronspektroskopi.Molekylfysik: Born-Oppenheimerseparation, MO-LCAO-modellen, elektronkonfigurationer,vibrationer, rotationer, symmetrielement och operatorer, symmetriadapterade molekylorbitaler.Laborationer: Balmerserien, heliums termschema, kvävemolekylens spektrum,röntgenspektrum från koppar.(Fyra halvdagslaborationer)Seminarier: Redovisning av resultat från litteraturstudier eller rapportering av besök hosforskningsgrupp.Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik I.Vågrörelselära.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs samt seminariemedverkan.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursen ges inom programmet i teknisk fysik och ersätter där kursenKvantmekanik, 4 poäng (1TT104). Kursen kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt meddenna eller någon av Kvantfysik I (delkurs inom 1TT302) och Atom- och molekylfysik(1TT105).Kurslitteratur P. A. Tipler: Modern PhysicsNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Fysiska institutionen288

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantfysik fk, 4 poängQuantum physics1TT107Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period ES 41, F 32Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna:• klassificera och beskriva enklare kubiska kristallstrukturer• redogöra för fasta materials termiska och elektriska egenskaper utifrån grundläggandemodeller för elektronstruktur och fononer• beskriva materiens innersta struktur i termer av materiens minsta beståndsdelar och derasväxelverkningar• redogöra för kärnreaktioner och partikelsönderfall och hur dessa uppkommer spontant ochartificiellt samt hur de kan detekteras.Kursens innehållFasta tillståndets fysik:Kristallstruktur: kubiska strukturer och deras gitterFononer: gitterdynamik och termiska egenskaper.Elektroner: frielektronmodeller, energiband, termiska och elektriska egenskaper.Supraledning.Kärn- och partikelfysik:Struktur: tidiga universum, atomkärnor, baryoner, mesoner, antimateria.Växelverkan: elektrosvaga kraften och bosoner, starka kraften och gluoner.Reaktioner: relativistisk kinematik, kärnreaktioner fission, fusion, radioaktivitet.Verktyg: acceleratorer, detektorer, reaktorer.Laborationer: 1. Halvledarfysik. 2. Radioaktiva sönderfall.Särskild behörighet Transformteori. Mekanik. Vågrörelselära. Termodynamik. Kvantfysik.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier.Examinationsform Skriftlig tentamen och godkända laborationer och seminarier.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturP. A. Tipler, R. A. Llewellyn: Modern Physics, W. H. Freeman and Company, 1999.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987.Anteckningar och laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper289

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poängQuantitative methods in social science1TS100Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenSyftet med kursen är att ge kunskap och färdighet i att genomföra undersökningar ochvetenskapligt besvara frågeställningar med samhällsvetenskaplig inriktning. Kursen behandlarsamhällsvetenskapliga forskningsmetoder med särskild inriktning på tillämpning av analytiskamodeller respektive kvantitativa metoder. Härvidlag ska också kunskaper från den matematiskaoch statistiska undervisningen utnyttjas i undervisningen.Kursens innehållSkillnader och likheter mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap med avseende påproblemställningar, undersökningsmaterial och metodval. Genomgång av grundläggandesamhällsvetenskapliga metodbegrepp och av forskningsprocessens olika led –problemformulering, undersökningsdesign, tolkning och rapportering. Tillämpning av olikastatistiska metoder – särskilt bivariat och multivariat regressionsanalys – påsamhällsvetenskapliga frågeställningar med beskrivande respektive förklarande ansats.Särskild behörighetAnalys i flera variabler och Vetenskapsteori.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier samt övningar med och utan dator.ExaminationsformExamination sker i samband med seminarier i både skriftlig och muntlig form. Kursen avslutasmed en skriftlig tentamen.Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) samt medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterSamtidigt deltagande i kursen Matematisk statistik (5p), krävs.Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Statsvetenskapliga institutionen.KurslitteraturEdling, Christofer & Hedström, Peter. (2003. Kvantitativa metoder: Grundläggandeanalysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Studentlitteratur: Lund.Textmaterial bestående av övningar och utdrag ur texter (säljes av institutionen).Nivå: Kursen ges på B-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet StatsvetenskapKursansvarig institutionStatsvetenskapliga institutionen290

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantmekanik, 4 poängQuantum mechanics1MB231Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammenStudieperiodKursen ges i Period Q och X 31Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna förstå och tillämpa kvantmekanik på problem inomatom- och molekylfysik och kemi och lösa enkla kvantmekaniska problem.Kursens innehållBakgrund och motivation till kvantmekaniken. Schrödingerekvationen. Sannolikhetstolkningen.Vågfunktioner. Heisenbergs osäkerhetsrelation. Förväntansvärden. Operatorer.Kommuteringsrelationer. Diracformalismen. Tillståndsvektorer. Rörelsemängdsmoment.Störningsteori. Variationsmetoden. Spridning mot potentialbarriär. Partikel i låda. Harmoniskoscillator. Klotytefunktioner. Väteatomen.Laborationer:1. Teorilaboration: Formalism och dynamik2. Datorlaboration: Spridning mot potentialbarriär. Vågpaket.3. Datorlaboration: Variationsmetoden.Särskild behörighetLinjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikens matematiska metoderUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsformSkriftlig och muntlig tentamen vid kursens slut. Inlämningsuppgifter. För godkännande fordrasgodkänt betyg på laborationskursen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter 1MB230. Ny kod pga byte av kursansvarig institution.KurslitteraturGriffiths, D.J.: Introduction to Quantum Mechanics, Prentice Hall,2005.Alternativ kursbok:Atkins, P.W. and Friedman, R.S.: Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press2004.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen291

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantmekanik, 4 poängQuantum mechanics1TT108Kursplanen är fastställd 2003-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i kvantmekanik och och dess tillämpningar inommodern fysik. Den skall vidare ge förtrogenhet med kvantmekanikens teoretiska arbetsmetodersamt en fördjupad förståelse av den kvantmekaniska verklighetsbeskrivningen.Kursens innehållVågfunktionen och Schrödingerekvationen. Våg-partikeldualism, vågpaket,sannolikhetstolkning, Heisenbergs osäkerhetsrelation. Stationära tillstånd. Förväntansvärden,kontinuitetsekvationen och Ehrenfests relationer. Operatorer. System i en dimension.Transmission och reflektion. Egenvärdesproblem. Banimpulsmoment och centralrörelse. Spinn.Addition av impulsmoment. Identiska partiklar. Tidsoberoende och tidsberoende störningsteorimed Fermis gyllene regel. Tolkningar av kvantmekaniken, Bells olikhet, kvantkryptografi ochkvantdatorer. Tillämpningar inom atom, kärn och partikelfysik.Särskild behörighetLineär algebra. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Fysikens matematiska metoder.Mekanik I och II. Elektromagnetism.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner. Seminarier och handledning i små grupper om fem till sexstudenter. Datorbaserad laboration.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut.Betyg:Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 2002/2003 kursen Kvantmekanik (1TT104) inomcivilingenjörsprogrammet i teknisk fysik.KurslitteraturB.H. Bransden and C.J. Joachain: Introduction to Quantum Mechanics, Longman Scientific &Technical, 1989.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik292

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantmekanik fk, 5 poängQuantum mechanics, advanced course1TT173Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen avser att ge fördjupade kunskaper i kvantmekanik samt ökad förtrogenhet medkvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder.Kursens innehållBra- och Ketvektorer. Observabler. Rums- och impulspresentationerna. Schrödinger- ochHeisenbergbild. Harmoniska oscillatorn. Rotationer och generatorer. Addition avimpulsmoment.Tensoroperationer.Bells olikhet. Gaugetransformationer. Symmetrier. Paritet.Tidsoberoende och tidsberoende störningsteori. Spridningsteori. Lippman-Schwingersintegralekvation. Born- approximationen. T- och S-matriserna. Partialvågsanalys.Lågenergispridning. Optiska teoremet. Inelastisk spridning.Datorlaboration: Numeriska beräkningar och grafisk visualisering av spridningsprocesser.Särskild behörighetKvantmekanik (introduktionskurs, MN1 eller motsvarande). Dessutom rekommenderas Atomochmolekylfysik samt Kärn- och partikelfysik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och datorlaboration.ExaminationsformSkriftlig examination med teorifrågor och problemlösning vid kursens slut. Godkänddatorlaboration.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursens hemsida: www3.tsl.uu.se/thep/courses/QM/KurslitteraturSakurai, J. J.: Modern Quantum Mechanics, Addison-Wesley Publ. Co., Revised edition 1994.ISBN 0-201-53929-2.Kompendium i spridningsteori.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap293

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvantmekanik och spektroskopi, 8 poängQuantum mechanics and spectroscopy1KE751Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod Kursen ges i period: 33 - 34Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten:- ha grundläggande kunskaper i kvantmekanik- kunna tillämpa kvantmekanik för att lösa problem inom atom- och molekylfysik samt kemi.- ha grundläggande kännedom om växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia.- kunna redogöra för de vanligaste optiska spektroskopiska metoderna och använda dessa för attlösa tekniska och vetenskapliga problem.- kunna bestämma en molekyls symmetriart och använda symmetrin för att avgöra vilkaövergångar i en molekyl som är tillåtna.Kursens innehåll Kvantmekanik och spektroskopi IBakgrund och motivation till kvantmekaniken. Våg-partikeldualism. Kvantmekanikens relevansinom kemin. Schrödingerekvationen, vågfunktioner och deras tolkning. Operatorer ochförväntningsvärden. Egenvärdesproblem. Heisenbergs osäkerhetsrelation. Partikel i låda.Harmonisk oscillator och vibrationsspektra. Rörelsemängdsmoment. Spinn. Väteatomen ochdess spektrum. Approximativa beräkningsmetoder: störningsteori, variationsprincipen.Flerelektronatomer, oberoende partikelmodellen, skärmning. Spinn-bankoppling. Hunds regeln,urvalsregler. Hartree-Fock metoden. Molekylorbitalmodellen, bindande och antibindandeorbitaler, Pi-elektronteori.Laborationer: Teorilaboration i kvantmekanik. Datorlaboration i kvantmeknik. Kvantkemiskaberäkningar.Kvantmekanik och spektroskopi IISpektroskopisk mätmetodik. Symmetri och gruppteori. Absorption och emission av strålning,Vibrations- och rotationsspektroskopi, elektroniska övergångar och fotokemi.Ramanspektroskopi. Fluorescens och fosforescens. Laser och laserspektroskopi. Magnetiskresonans, NMR.Laborationer: IR-spektra. Laserinducerad fluorescens.Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikalisk kemi. Mekanik I.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. En dugga (ej obligatorisk) efter slutet avdel I. Inlämningsuppgifter (ej obligatoriska) under del II. Alla laborationer är obligatoriska.Studenten lämnar både skriftliga och muntliga rapporter. För godkännande krävs även godkäntbetyg på laborationskursen. De teoretiska laborationerna motsvarar 1.0 poäng och deexperimentella laborationerna motsvarar 1.0 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1KK700. Ny kod pga byte av kursansvarig institution.Kurslitteratur P. W. Atkins, J. de Paula: Physical Chemistry, Oxford Press, 2002P.W. Atkins, R.S. Friedman: Molecular Quantum Mechanics, Oxford Press, 2004.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Anteckningar,problemsamlingar och laborationsinstruktioner.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kemi och TeknikKursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen294

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poängWomen, Men, Science and the Future5LH200Kursplanen är fastställd 1997-04-22 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-01-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges som Programövergripande kursStudieperiod: Kursen ges i Period 3, kvällstidMål för utbildningenKursen syftar till• att ge studenterna en orientering i aktuell forskning och diskussion om vetenskapens ochmedicinens sociala dimension.• att bidra till en förståelse av den roll våra föreställningar om kön spelar i produktionen ochtillämpningen av vetenskaplig kunskap.Kursens innehållMed utgångspunkt i aktuella frågor, TV, film, artiklar och i den egna forsknings- och undervisningsvardagen görs studier i diskussionsvänlig litteratur. Kursen ger en grundläggandeinblick i de teoretiska och empiriska perspektiv som förmedlats inom den feministiskavetenskapsteorin. Fokus läggs på könskonstituering och kunskapsproduktionens socialadimension, liksom språkets betydelse i vetenskapernas utveckling.Särskild behörighetGenomgångna kurser om minst 40 poäng inom naturvetenskap/teknik, farmaci ellermedicin/vård.UndervisningsformUndervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform. I kursen ingår även ett avslutandearbete, enskilt eller i grupp, som utgör grund för examinationen. Kursen ges på kvällstid för attmöjlig-göra ett brett deltagande från olika utbildningsprogram. Deltagarantalet är begränsat till20 personer för att befrämja diskussionsklimatet.ExaminationsformFör godkänt betyg krävs aktivt deltagande i föreläsningar och seminarier samt godkänt enskiltarbete. Studerande som underkänts i sitt enskilda arbete har rätt att undergå förnyat prov. Dettasker efter överenskommelse med betygsbestämmande lärare.BetygSom betyg på kursen används godkänd eller underkänd.KurslitteraturEnligt särskild lista.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet idé- och lärdomshistoriaKursansvarig institutionInstitutionen för idé- och lärdomshistoria295

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKärn- och partikelfysik, 4 poängNuclear and particle physics1TT106Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenAtt göra teknologerna förtrogna med begrepp och ideér inom modern subatomär fysik.Subatomära fenomen av betydelse i det dagliga livet såsom naturlig radioaktivitet, strålningensinverkan på materia och kärnenergi belyses. Fysikalisk reaktionslära studeras med utgångspunktfrån den speciella relativitetsteorin. I laboratorieförsök undersöks produktion och absorbtion avstrålning.Kursens innehållDen speciella relativitetsteorin och partikelmekanik. Fysikalisk reaktionslära och tvärsnitt.Systematik för atomkärnor, partiklar och kärnmodeller. Nukleoner, kvarkar och leptoner.Antipartiklar och antimateria. Naturkrafterna och de bakomliggande teorierna för krafternaskvantisering. Fotoner, bosoner och gluoner. Fundamentala symmetrier och bevarandelagar.Radioaktivitet (alfa, beta och gamma) och joniserande strålnings absorption i olika media.Tillämpningar inom energiområdet. Biologiska effekter av strålning. Acceleratorer,detektoreroch stora komplexa mätsystem.Laboration: Strålning och detektorer.Särskild behörighetGrundläggande kvantmekanik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformLaborationer, hemuppgifter och skriftlig tentamen vid kursens slut.Betyg:Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103.KurslitteraturPovh, Roth, Scholz, Zetsche: Particles and Nuclei (3rd edition), Springer Verlag, 2002.Kompletterande material i anslutning till föreläsningarna. C. Nordling, J. Österman: PhysicsHandbook, Studentlitteratur, 1999. Laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap296

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKärnfysik, 4 poängNuclear physics1TT732Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen avser ge en fördjupad och utvidgad kunskap om kärnfysiken utöver vad som hämtats ikursen Kärn- och partikelfysik. Exempel ges på aktuella frågeställningar inom forskningen. Ikursen ingår en laboration som skall ge en viss förtrogenhet med teknik och metoder somanvänds inom modern kärnfysik.Kursens innehållAtomkärnans egenskaper. Nukleon-nukleon växelverkan, stark växelverkan, spridning,kärnmodeller, elektromagnetisk växelverkan. Optiska modeller, resonansspridning ochkärnreaktioner. Fission. Fusion. Kärnastrofysik.Laborationer: Gammaspektroskopiska studier av exciterade energinivåer.Särskild behörighetKärn- och partikelfysik och Kvantmekanik. Kursen Kvantmekanik fk rekommenderas.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs ochgodkända inlämningsuppgifter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturK.S. Krane: Introductory Nuclear Physics, John Wiley & Sons, 1988alternativtWong: Introductory Nuclear Physics (2nd edition), John Wiley & Sons, 1998Kompendium.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap297

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerKärnkraft – teknik och system, 5 poängNuclear Power – Technology and Systems1ET200Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 43 - 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska studenten ha insikt i de tekniska principerna för kärnkraft, samtgrunderna för reaktorteknologi. Ha fördjupade kunskaper om uranbränslets cykel från gruva tillslutförvaring inklusive internationell övervakning. Ekonomiska förutsättningar för kärnkraft,inklusive riskanalys. Ha övergripande kunskap om joniserad strålnings biologiska effekter.Kursens innehållKärnreaktioner, transmutation, reaktorfysik, biologiska effekter av strålning, uranbränslecykeln,riskanalys för reaktorolyckor, kärnkraftens ekonomi, kärnkraftens koppling till vapen, safeguard.Laboration och studiebesök vid bränslefabriken i Västerås.Särskild behörighetEnergitekniker 10p, Kvantfysik fk eller motsvarande.UndervisningsformFöreläsningar och problembaserat grupparbete.ExaminationsformSkriftlig tentamen (3p).Problemredovisning (2p).Betyg:Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen planeras och undervisas i samarbete mellan institutionen för neutronforskning ochinstitutionen för strålningsvetenskap.KurslitteraturFastställes senare.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap298

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLedarskap och organisation I, 5 poängLeadership and Organisations I2FE616Kursplanen är fastställd 1999-02-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges som Programövergripande kursStudieperiodKursen ges i Period 1, kvällstidMål för utbildningenSyftet med kursen är att ge kunskap om de viktigaste perspektiven och skolbildningarna inomområdet samt att diskutera dess tillämpningar i dagens organisationer.1. Orientera studenterna om begreppen och modellerna inom organisations- ochledarskapsområdet2. Träna studenternas förmåga att formulera egna välgrundade åsikter om organisatoriskaförhållanden3. Ge insikt om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap och förändring.Kursens innehållIndividenHär kommer särskild uppmärksamhet att fästas på begreppen Personlighet, "Locus of Control"(styrcentrum), Perception och Beslutsfattande. Vad innebär etik i ett organisatorisktsammanhang?Värderingar , attityder, arbetstillfredsställelse och motivationExempel på exogena teorier är "förstärkningsteorin" och "målsättningsteorin". Exempel påendogena teorier är "behovsteorierna", "equity theory" och "förväntningsteorin". I dagensorganisationer arbetar man på olika sätt att skapa olika typer av belöningssystem – vilka äraktuella och på vilka grunder bygger de?Grupper och arbetslagHär behandlas grundläggande aspekter om hur grupper fungerar. Därefter diskuteras hur mankan använda sig av olika typer av arbetslag för att skapa en högre effektivitet. En av de storaförändringarna i dagens organisationer är övergången till processtyrning. Vad innebärprocesstyrningen och hur leder man team eller målstyrda grupper?Makt och konfliktDiskussion om maktens baser och källor som inleds med några klassiska klassifikationer avmaktbegreppet och avslutas med maktens symboliska aspekter. Olika perspektiv påkonfliktbegreppet diskuteras samt hur man förhandlar vid konfliktsituationer och hur man kanhantera konflikter. Här poängteras att konflikten kan ha både negativa och positivakonsekvenser för organisationen.Ledarskap och organisationskulturEn introduktion till viktiga traditionella och moderna ledarskapsteorier och synsätt såväl som tillbegreppen organisationskultur och nationskultur. Dynamiska processer angående kulturensstyrning och förändring utgör kärnan i ledarskapsbegreppet. Här ingår även frågor om ledningav människor med olika etnisk bakgrund.Organisationsstruktur och arbetsdesignAspekter av organisationsstruktur, som exempelvis differentiering och integration, samt defaktorer som bestämmer variationer i organisationers struktur. Ett centralt tema är jämförelsemellan det klassiska strukturella perspektivet och det nya processorienterade perspektivet.Informationsflöden. Fördjupad diskussion om processorienterade organisationer och granskningav olika modellers implikationer för produktionsuppläggning och de mänskliga resurserna.299

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisationsförändring och stressHär behandlas frågor kring organisationer och dess förmåga att förändras. Avsnittet inleds meden diskussion kring interna och externa krafter som stimulerar till förändring. Därefterdiskuteras vilka olika typer av förändringar som kan bli aktuella, olika sorters motstånd motdessa och olika typer av förändringsstrategier.Särskild behörighetMinst 80 poäng inom teknik/naturvetenskap.UndervisningsformLektionsundervisning, seminarier och gästföreläsningar. Studenterna tränas i att muntligtpresentera information, leda diskussioner, aktivt delta i diskussioner samt kritiskt granskainformation och formulera relevanta frågor. Under kursens gång ges även praktisk träning somen integrerad del i undervisningen.ExaminationsformSkriftlig presentation (PM - 3 poäng) samt aktivt deltagande i undervisningens olika momentoch diskussioner (2 poäng).BetygSom betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd.Övriga föreskrifterKursen ges på kvällstid.KurslitteraturPrel. Robbins, S. P., 1998, Organizational Behavior, Concepts, Controversies, Applications, 8euppl., Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.ellerRollinson, D., Broadfield, A. & Edwars, D., Organisational Behaviour and Analysi.....NivåKursen ges på A-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institutionFöretagsekonomiska institutionen300

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLedarskap och styrning, 5 poängManagement, organisation and management control2FE824Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskolan i UppsalaMål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna:• vara orienterade om viktiga begrepp och modeller inom organisations- ochledarskapsområdet.• tränat förmågan att formulera egna välgrundade åsikter om organisatoriska förhållanden, bådeskriftligt och muntligt.• ha insikter om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap och förändring.• ha goda kunskaper om ”styrkedjans” funktionssätt, dvs ägare, styrelse och företagsledningensolika roller i samband med företagets styrning.• ha insikt (möjligheter/svårigheter) om företagets styrcykel, dvs företagets planering, mätningoch uppföljning.• självständigt kunna utföra grundläggande kalkylering (produkt- och investeringskalkylering),bokföring och företagsanalys• erhållit kunskap i viktiga frågor kring projektstyrning.Kursens innehåll Det dynamiska företaget präglas av både stabilitet och förändring. Detbehöver med andra ord organiseras på ett sådant sätt att nya idéer kan utvecklas samtidigt sometablerade strukturer och system skall göra det möjligt att bedriva verksamheten på ett effektivtsätt. Hela kursen handlar om denna viktiga balansgång mellan stabilitet och förändring. Kursenhandlar i stor utsträckning om individens betydelse för företagets kreativa utveckling. Individer ipositiv samverkan kan skapa goda resultat. Därför läggs stor vikt vid individens egen motivationoch förmåga att arbeta i olika samarbetsformer i kursens inledande avsnitt. I den andra delenfästs större betydelse vid styrningen av den löpande verksamheten.Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter antagna till Entreprenörskolan.Undervisningsform Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten.Examinationsform Kursen examineras genom individuell muntlig eller skriftlig tentamen samtinlämnad PM uppgift. För godkänt resultat krävs godkända examinationsuppgifter samt aktivtdeltagande vid samtliga obligatoriska kursmoment.Betyg Underkänd (u), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ertsätter den tidigare 2FE820 inom Entreprenörskolan i Uppsala.Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala.Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng förcivilingenjörsexamen från Uppsala universitet.Kursplanen är tillstyrkt av Företagsekonomiskainstitutionen.KurslitteraturLönnqvist, R., 2002, Årsredovisning i aktiebolag och koncerner , Lund: Studentlitteratur.Lönnqvist, R., 2002, Resultat, kapital och kassaflöde – Övningar , Lund: Studentlitteratur.Smith, D., 2002, Resultat, Kapital och Kassaflöde , Lund: Studentlitteratur.Mickelthwait, J. & Woolridge, A., 2003, The Company. A Short History of a RevolutionaryIdea, London: Weidenfeld & Nicholson.Jaffee, D., 2001, Organization Theory. Tension and Change. Boston: McGraw-Hill.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen301

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLinjär algebra, 3 poängLinear Algebra1MA722Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period F, Q och W 12, KI 22, ES 13, EI, K och X 14Mål för utbildningenTeorin för ändligt dimensionella vektorrum, samt färdigheter i att räknemässigt behandla deinförda begreppen.Kursens innehållLinjära rum. Linjära avbildningar. Euklidiska rum. Kvadratiska former. Spektralteori.Tillämpningar. Formelhanterande program kan komma att användas i kursenSärskild behörighet Grundläggande algebra eller motsvarande kunskaper.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet avkursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriskauppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen.Betyg:Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Linjär algebra MN1.KurslitteraturAnton, Rorres: Elementary linear algebra, Applications version, 7th ed. Wiley 1994. ellerEriksson-Lind-Persson-Tengstrand: Algebra för universitet och högskolor, Band II (LinjärAlgebra), Linköping (varierande tryckår) samt Draugert-Eriksson-Gustavsson, Övningsbok iLinjär Algebra, Linköping.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen302

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLogistik, 4 poängLogisticsTN0123Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 10 januari 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Teknik/TeknologiNivå: CBetygsskala: Godkänd / Icke godkändStudieperiod: Kursen ges i period 41 - 42Förkunskapskrav40 poäng teknik/teknologi inklusive System, modell och simulering 3 poäng eller motsvarande,samt 10 poäng matematik och 3 poäng statistik.MålDen studerande skall efter genomgången kurs:- kunna lösa och analysera logistiska problem med operationsanalytiska metoder- ha goda kunskaper om logistiska problemställningar och dess lösningar inom bland annatenergisektornInnehållDatorbaserad lösning av linjära optimeringsproblemHeltalsprogrammering inklusive binära och blandade problemOperationsanalys med:- Nätverksteori- Transportoptimering- Lokaliseringsteori- Projektplaneringsteori- Lageroptimering- Köteorimed tillämpningar inom bland annat energiområdetLogistikens grundbegreppTeknisk logistik (Transportteknik)Transportteknik och system speciella för energisektornTekniska planeringshjälpmedel, GIS, GPSPlanering av samhällets transportsystemGenomförandeFöreläsningar ca 40 timDatorlaborationer ca 20 tim (obligatoriskt)Projektarbete med studiebesök ca 10 tim (obligatoriskt)LitteraturHillier och Lieberman. Introduction to operations research, 7th ed., McGraw HillExaminationSkriftlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete.Fordringar för godkänd kursGodkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och godkänd tentamen.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik, SLU303

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer,institutioner och organisationer, 5 poängLocal milieus for innovations in global networks1TS060Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Systemi teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningenKursen har två övergripande syften. Det ena är att förmedla kunskaper om vilken roll lokala ochregionala miljöer spelar för företags innovations-och konkurrensförmåga i en alltmerglobaliserad världsekonomi. Det andra syftet är att ge en orientering om världsekonominsutveckling under tiden efter andra världskriget med särskild tonvikt på produktionens ochhandelns förändrade geografi. Ett ytterligare syfte med kursen är att genom PM-skrivande ökastudenternas färdigheter i skriftlig framställning samt samhällsvetenskaplig metod.Kursens innehållInom kursen behandlas regionala tillväxtmodeller, regionala konsekvenser av produktcykelförlopp,teknikförändring och teknikpolitik på olika geografiska nivåer. Kursen behandlarockså grunderna i såväl klassisk som modern lokaliseringsteori. Vidare fokuseras demultinationella företagens lokaliseringsbetingelser. I det sammanhanget behandlas globalaförändringsförlopp inom olika ekonomiska sektorer, liksom regionala och lokala konsekvenserav framväxande över- och mellanstatliga ekonomiska organisationer (såsom EU och WTO).Kursen tar också upp de små företagens och entreprenörskapets roll i den tekniskautvecklingen.Under kursen tas också den nya ekonomins framväxt i Sverige upp, med särskildbetoning på områden som informationsteknik och bioteknik.Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling samt Industrisamhälletsframväxt: drivkrafter och effekter.Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, PMskrivande,handledning och exkursioner i närområdet.Examinationsform Skriftligt prov anordnas under kursens gång. Muntlig examination sker isamband med seminarier. Till examinationen räknas också inlämning av skriftliga rapporter(PM el. liknande). Aktivt deltagande i övningar, seminarier och exkursioner är obligatoriskt.Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Kulturgeografiska institutionen 2001-04-25.Kurslitteratur Dicken, P, (1998) Global shift. Transforming the world economy. Third edition,Paul Chapman, London, 1998. [468 s.]Gunnar Palm (1995) Världshandeln. 4:de upplagan,Stockholm: SNS Förlag. [ca 150 s.]Mats Lundmark & Anders Malmberg (2000) Utlandsägdaföretag och regional utveckling. SIR-rapport 115. Stockholm: Fritzes. [ca 90 s.]Hans Tson Söderström (red, 2001) Kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin.Stockholm: SNS Förlag. [ca 175 s.]Kompendium med aktuella artiklar [ca 100 s.]Nivå: Kursen ges på B-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KulturgeografiKursansvarig institution Kulturgeografiska institutionen304

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLuftvårdsteknik, 4 poängAir pollution technology1TV391Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2000-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursens mål är att ge en allmän kännedom om luftföroreningsproblem samt informera ommätinstrument för luftföroreningar och modeller för simulering av föroreningskoncentrationerKursens innehållEn sammanfattning av luftföroreningskällor samt naturliga bakgrundsvärden. Mekanismerbakom atmosfärisk transport, diffusion, kemisk omvandling och deposition.Luftföroreningsmätningar: Mätteknik samt nätverk av luftföroreningsmätningar. Teknik förutsläppsreduktion. Effekter orsakade av luftföroreningar, med särskild tonvikt på försurningsochozonproblemet. Utnyttjande av numeriska modeller för att beräknaföroreningskoncentrationer och deposition.Laborationer: Numerisk simulering av luftföroreningskoncentrationer och av kemiskaomvandlingsprocesser.Särskild behörighetAnalys. Kemi, grundkurs. Meteorologi och klimatologiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt godkänd laborationskurs.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturS. Karlsson: Kompendium i atmosfärens kemi.Högström U och Smedman A-S: Kompendium i atmosfärens gränsskikt. Del 2Övegångsskiktet, numerisk modellering och spridningNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper305

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLäkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poängRegulatory Requirements and Quality assurance in Development and Manufacturing of Pharmaceutical1TK060Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningen De studerande skall efter genomgången kurs ha:- kunskaper om de regulatoriska krav som gäller för utveckling, dokumentation och godkännande av nyaläkemedel.- kunskaper om de kvalitetssystem och arbetssätt som gäller för apoteksberedning och industrielltillverkning av läkemedel samt därtill hörande myndighetskontroll.Kursen skall ge en grund för arbete med regulatoriska frågor och kvalitetsarbete inom apoteksväsendet,farmaceutisk industri och läkemedelskontrollen och tjäna som bas för verksamhet som sakkunnig.Kursens innehåll Som genomgående tema för kursen kommer regelverket för utveckling,dokumentation, tillverkning och godkännande av en ny farmaceutisk specialitet behandlas steg för steg.Därvid kommer följande delmoment att behandlas:1. Allmänt om läkemedel, läkemedelsmarknaden, läkemedelsindustrin, utvecklingsprocessen för nyaläkemedel, samhällets tillsyn och tillståndsgivning. Läkemedelsdistribution och detaljhandel.2. Grundläggande begrepp som kvalitetssäkring och dess olika delmoment, GMP, GLP, GCLP, GCP,etc, definieras och deras roll och syfte inom farmaceutisk verksamhet förklaras.3. Det regulatoriska systemets olika organ, Läkemedelsverket, EMEA, Europa-kommissionen ochEuroparådet. Sambandet mellan EU:s föreskrifter och den svenska lagstiftningen samt Sverigesmedverkan i det internationella nätverket. Farmakopéns roll i kontrollen av läkemedels kvalitet.4. Principerna för validering av analys- och tillverkningsmetoder, liksom krav och metoder förkvalificering av utrustning för tillverkning av råvaror och slutprodukter.5. Krav beträffande organisation, dokumentation, personal, lokaler och utrustning för tillverkning avläkemedel.6. Översiktlig presentation av principerna för EU:s, FDA:s och ICH:s krav för klinisk prövning ochgodkännande av nya läkemedel, samt olika procedurer för godkännande av nya läkemedel inom EU.7. Proceduren för godkännande av övriga läkemedelsgrupper (naturläkemedel, homeopatika etc) och förandra läkemedelsnära produkter t.ex. medicinsk-tekniska produkter.8. Den fortlöpande efterkontrollen av godkända läkemedel (centralt och nationellt), 5-årsgodkännande,ändringar, informationskontroll, epidemiologiska data etc. Biverkningsrapportering, WHO:sbiverkningsregister.9. Tillsynen av den internationella marknaden för råvaror, kontrolläkemedel och vanliga produkter.Internetförsäljning. Kontroll av marknadsföringsaktiviteter. Apoteksverksamheten.10. Företagens skyldigheter beträffande "eftervård" av godkända läkemedel. Informationsskyldighet,ansvarsfrågor och försäkringsfrågor. Patentskydd.11. Fallstudie kring dokumentation av ett nytt läkemedel.Särskild behörighet Galenisk farmaci.Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, projektarbete ochstudiebesök. Obligatoriska moment: Gruppövningar, projektarbete och studiebesök.Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs, förutom godkänt prov (2,5poäng), godkänt resultat på projektarbete (1 p) samt gruppövningar och övriga obligatoriska moment (1,5poäng). Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästakurstillfälle och endast i mån av plats. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utanberöm godkänd (4) och med beröm godkänd (5).Kurslitteratur Utdelat kursmaterial, tillgängligt undervisningsmaterial och aktuella direktiv ochriktlinjer från EU, EMEA och FDA samt Europeiska Farmakopén, som finns tillgängligt via Internet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för farmaci306

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLäkemedelsformulering, 5 poängDrug formulation and drug delivery1TK061Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet ikemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen utgår ifrån grundläggande kunskaper inom den galeniska farmacin och syftar till att gefördjupade kunskaper rörande formulering av stabila läkemedelsformer för anpassning till olikaadministreringsvägar, för optimal absorption och med möjligheter till kontrollerad frisättning.De studerande skall efter genomgången kurs:- kunna förklara läkemedels löslighet och löslighetsförbättring; In vitro-metodik för studier avläkemedelsfrisättning.- kunna designa system för kontrollerad/optimerad läkemedelsfrisättning och absorption.- kunna konstruera stabila och optimerade formuleringar av biomolekyler- ha förståelse för industriell utveckling och tillverkning av läkemedel- ha praktiska kunskaper för utveckling av läkemedelsformuleringar för kontrollerad frisättning- utvecklat sin förmåga i att söka, sammanställa, presentera och kritiskt granska kunskap utifrånen given problemställningKursens innehåll1. Läkemedels upplösning och frisättning. Läkemedels löslighet och löslighetsförbättring; Invitro-metodik för studier av läkemedelsfrisättning.2. System för kontrollerad/optimerad läkemedelsfrisättning och absorption. Tabletter; Geler;Mikropartiklar; Transdermala system; Inhalationsformulering;Liposomer; Mikro/nanopartiklarmm. Grundläggande fysiologiska aspekter för läkemedelsformulering.3. Formulering av biomolekyler. Proteinläkemedel; Nukleotidläkemedel; Vacciner; Genterapi.Särskild behörighet Galenisk farmaci.Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar,laborationer, litteraturarbete och studiebesök.Obligatoriska moment: Laborationer, litteraturarbete och studiebesök.ExaminationsformProv sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov (3 p), godkäntresultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer och övriga obligatoriska moment (1 p).Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästakurstillfälle och endast i mån av plats.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Senaste upplagan av:Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage FormDesign. Churchill Livingstone, Edinburgh, Vetenskaplig litteratur i ämnet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för farmaci307

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLäkemedelskemi, 5 poängMedicinal Chemistry1TK051Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall den studerande kunna– Tillämpa de grundläggande resonemangen rörande struktur-effektsambanden inom deviktigaste läkemedelsgrupperna– Bedöma läkemedelssubstansers allmänna kemiska egenskaper utifrån deras kemiska struktur– Tillämpa de grundläggande resonemangen och metoderna gällande kvantitativa struktureffektsambandbland biologiskt aktiva substanser– Förstå principerna för modern läkemedelsdesign– Självständigt arbeta med läkemedelskemiska problem och frågeställningarKursens innehållKursen behandlar läkemedel i ett organiskt-kemiskt perspektiv. Störst tonvikt läggs på struktureffektsamband,främst stereokemiska och fysikalisk-kemiska egenskapers inflytande påfarmakodynamik och farmakokinetik. Vidare behandlas läkemedelssyntes,läkemedelsnomenklatur samt hållbarhetsproblem.Särskild behörighet Kemi grundkurs 6p, Organisk kemi 7p.UndervisningsformFöreläsningar och seminarier.Examinationsform Kursen avslutas med skriftlig tentamen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Läkemedelskemi, Claesson-Danilesson-Svensson,Organisk-kemisknomenklatur, Danilesson-Svensson, FASSNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kem,i Kursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi308

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLäkemedelsteknik, 5 poängPharmaceutical technology1TK062Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen skall förbereda studenterna för experimentellt vetenskapligt arbete i galenisk farmacioch för industriell farmaceutiskt verksamhet, framför allt formulering och tillverkning av fastaberedningar. De studerande skall efter genomgången kurs ha tillägnat sig:- fördjupade kunskaper rörande partikulära och tekniska egenskaper hos läkemedel i fast formsamt teknisk hantering av fasta läkemedel- förbättrade laborativa färdigheter med relevans för fasta läkemedelsberedningar- förståelse för industriell utveckling och tillverkning av läkemedel>- utvecklad förmåga till skriftlig och muntlig vetenskaplig framställningKursens innehåll Partikelkarakterisering: Partikelstorleksanalys och partikelstatistik,formanalys och formfaktorer, yt- och porstorleksanalys, upplösning av läkemedel i partikulärform.Tabletteknologi: Metodik för farmaceutisk materialprovning, inkl. komprimeringsanalys,tablettillverkning – processteknik och uppskalning.Partikeltillverkning - tekniska aspekter: Mikropartiklar, agglomerat.Särskild behörighet Galenisk farmaciUndervisningsform Undervisning ges i form av seminarier, föreläsningar och laborationer.Dessutom skall varje student skriva ett litteraturarbete över givet ämne. Studiebesök genomförsvid farmaceutiska produktionsanläggningar i Mälardalsområdet.Obligatoriska moment:Seminarier, laborationer, studiebesök och litteraturarbete.Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov(3 p), godkänt resultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer,seminarier (1 p). Möjlighet attkomplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle ochendast i mån av plats.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Senaste upplagan av:Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage FormDesign. Churchill Livingstone, Edinburgh Vetenskaplig litteratur i ämnet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FarmaciKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för farmaci309

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerLärande system för molekylär dataanalys, 5 poängLearning systems for molecular data analysis1MB458Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur olika typer av lärandesystem kan användas för problem inom molekylär datanalys. Målet med denna kurs är också attskapa en grundläggande förståelse för hur olika typer av lärande system kan användas för attlösa bioinformatiska problem.Kursens innehållMatematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk modellering,parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, beslutsytor,parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, interaktiva lärande system,generalisering, klustring. Familjer av metoder som beslutsträd, artificiella neuronnät,Bayesianskt lärande och prototyp-baserat lärande. lärande system för sekvensanalys, dynamiskprogrammering, EM-algoritmen, Markov Chain Monte Carlo metoder, simulated annealing,evolutionära och genetiska algoritmer, gömda markov-kedjor, fylogenetiska träd. Allt integreratmed tillämpningar inom molekylär bioinformatik. Laborationer: Datorlaborationer med verkligaoch syntetiska data.Särskild behörighetLinjär algebra. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. Beräkningsvetenskap I. Molekylärbioinformatik. Genfunktion.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen ingåendeövningar och laborationer som är poängsatta med 2 poäng.Betyg: Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Webb, A., Statistical Pattern Recognition, 2nd ed., 2002. Utdrag ur böcker ochartiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi,Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper310

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMagnetiska material, 3 poängMagnetic materials1TM322Kursplanen är fastställd 1998-04-14 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• analysera enkla magnetiska kretsar.• förklara begrepp som magnetisk utbytesväxelverkan, magnetisk anisotropi,magnetostriktion, magnetostatisk egenenergi (avmagnetiseringsenergi), magnetiska domäneroch domänväggar.• identifiera och beskriva olika magnetiseringsprocesser, identifiera vilka energitermer sombestämmer förloppet för olika magnetiseringsprocesser.• beskriva materialegenskaper hos mjuk- och hårdmagnetiska material, identifieraenergitermer som är viktiga för respektive material.• beskriva materialegenskaper hos magnetiska lagringsmedia, identifiera energitermer som ärviktiga för magnetiska lagringsmedia.• förklara magnetoresistiva effekter i magnetiska tunnfilmsstrukturer.Kursens innehållMagnetiska material: Mjukmagnetiska och hårdmagnetiska material, media för magnetiskinformationslagring, magnetoresistans i magnetiska tunnfilmsstrukturer. Magnetiskaegenskaper: magnetostriktion, domäner, domänväggar, egenskapernas koppling till materialetsmikrostruktur, magnetiseringsprocesser, transportegenskaper i ferromagnetiska material, GMR-(Giant Magnetoresistance) effekten och TMR- (Tunneling Magnetoresistance) effekten.Laboration: Hårdmagnetiska materialProjekt:• 2D NiFe arrayer framställda med elektronstrålelitografi.• Mikromagnetisk modellering av magnetiska tunnfilmsstrukturer.• Elektromagnetiska förluster i mjukmagnetiska material.• Magnetooptisk Kerr-effekt.• Tillverkning av Co dopad ZnO; en magnetisk halvledare?Varje projektgrupp gör ett projekt. Projektarbetet motsvarar i omfattning 2 dagars arbete ochinnefattar experimentellt arbete, analys och utvärdering av erhållna resultat samt skriftligavrapportering.Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik IIUndervisningsform Lektioner, laboration och instuderingsprojekt.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs samt godkänt projektBetyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturDavid Jiles: Introduction to Magnetism and Magnetic Materials, Chapman and Hall, 1998.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper311

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMakromolekylers struktur och funktion, 2 poängStructure and function of macromolecules1MB580Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet imolekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period X 24Mål för utbildningenKursen syftar till att ge kunskaper om sambandet mellan makromolekylers struktur ochfunktion.Kursens innehållMakromolekylers uppbyggnad och egenskaper. Strukturell bakgrund till makromolekylersdynamik, bindningsspecificitet, katalys och kooperativitet. Makromolekylers funktion belyst avett antal exempel.Särskild behörighetCellbiologi.UndervisningsformFöreläsningar och datorövningar.ExaminationsformInlämningsuppgifter.Betyg:Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturBränden C. & Tooze J: Introduction to protein structure, senast utkomna upplaga, GarlandPublishing.Vetenskapliga artiklar.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning312

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMakromolekylär kemi, 5 poängMacromolecular chemistry1KE742Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna- beskriva makromolekylers egenskaper och molekylära interaktioner i lösning, i bulk samt ifasgränsytor- förklara hur makromolekylers egenskaper är kopplade till kemisk struktur.- identifiera och redogöra för karaktäriseringsmetoder för makromolekylers egenskaper.- beskriva syntesvägar för makromolekyler med designade egenskaper. Exempel på system därdessa makromolekyler ingår kan vara nanopartiklar för drug delivery, matriser för celltillväxt.- beskriva metoder för att modifiera och karaktärisera polymera ytor.-redogöra för hur polymera responsiva material fungerar och vilka tillämpningar som finns fördessa.- definiera och inordna makromolekyler i olika klasser så som biopolymerer, elektroniskt aktivapolymerer, supramolekylära polymerer, amfifila polymerer, dendrimerer, geler. Ge exempel påtillämpningar från respektive klass.Kursens innehållPolymersyntes: moderna syntesmetoder, funktionella polymerer, karaktärisering. Exempel pådetta kan vara nanopartiklar för "drug delivery", matriser för celltillväxt, porogen för SiO 2isolatorer i datorer etc. Makromolekylär kemi: Relation molekylär struktur till egenskaper.Interaktioner på ytor eller i bulk. Metoder för att analysera interaktion/funktion på ytor eller ibulk. Naturligt förekommande biopolymerer, ex polysackarider, proteiner från extracellulärmatrix, egenskaper, funktion och användning.Laborationer: Polymersyntes och modern karaktärisering (DSC, TGA, rheologi, NMR, IR, GPC,ESCA, SEM).Projektlaboration:En viktig del av kursen omfattar en projektlabortion. Inom projektet tränas studenten att,- söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information.- definiera och skriftligt sammanställa en planering för ett projektets genomförande.- laborativt genomföra och utvärdera ett projekt.- Presentera projektarbetet muntligt och skriftligt i en argumenterande form.Särskild behörighet Polymerer 3 pUndervisningsform Föreläsningar, laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Momentet motsvarar 3 poäng. Vidarekrävs att studenten planerar, genomför samt redovisar en tilldelad projektlaboration.Laborationsmomenten motsvarar 2 poäng och skall vara godkända vid fullgjord kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Handbook of Polymer Science, (nätupplaga) samt utdelad forskningslitteratur.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi,Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi313

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMakromolekylära maskiner, 5 poängMacromolecular Machines1MB457Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen skall ge funktionella och strukturella kunskaper om cellens makromolekylära maskiner.Kursen skall skapa en kunskapsgrund och inspirera kursdeltagare till att bygga, styra ochanvända dessa maskiner.Kursens innehållFokus på makromolekylära maskiner viktiga för arvsanlagens uttryck och reglering. Molekylärainteraktioner inklusive reaktionsmekanismer vid replikation av nukleinsyror, transkription/posttranskriptionellprocessning av RNA, proteintranslation, post-translationella processer ochprotein/RNA transport. Experimentella molekylärbiologiska metoder att studera molekylärainteraktioner och reaktionsmekanismer. Användande av makromolekylära maskiner, naturligaoch syntetiska, inom läkemedels- och vaccinforskning.Laborationer: Kontroll av makromolekylära maskiner med hjälp av enkla försök in vitro.Särskild behörighetGrundläggande biologi. Cellbiologi. Biokemisk metodik. Genfunktion.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer, minisymposium ochlitteraturseminarier är poängsatta med 2 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts.KurslitteraturLodish H.: Molecular Cell Biology, 5th.ed., Freeman & Co., 2003.Kompendier.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning314

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMarkvetenskap, 14 poängSoil science1TV260Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 33-34Mål för utbildningenKursen ska ge grundläggande kunskaper i markkemi , markfysik och markbiologi. Den skadessutom träna studenten att tillämpa dessa kunskaper kvalitativt och kvantitativt.Markanvändning ska kunna bedömas utgående från ett systemtänkande därjordmånsklassificering och kunskap om markprocesser ingår som viktiga delar.Kursens innehållGrundläggande delar i markkemi, markfysik och markbiologi. Jordmåner -klassifikation,egenskaper och användning. Projektarbete med systemsimulering avseende olika markprocesseroch markanvändning utifrån laboratorie- och fältmätningar. Övning i muntlig och skriftligframställning.Särskild behörighetAnalys. Mekanik. Fluidmekanik. Kemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik.Organisk kemi.Biologi. Introduktionskurs i miljövetenskap. Hydrologi. Meteorologi ochklimatologi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer, datorövningar, fältarbete, projektarbete.ExaminationsformÖvningar, laborationer och projektarbeten är obligatoriska. För godkänd kurs fordras godkändaskriftliga eller muntliga prov (tentamina i markkemi, markfysik, markbiologi och jordmånslära),godkända övnings- och laborationsredovisningar samt godkända projektarbetesredovisningar.Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken Underkänd (U) eller Godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen 1TV261.KurslitteraturBrady, N. C. & Weil, R.R. 2002. The Nature and properties of soils. 13th ed. MacmillanPublishing Company, New York.Laborations- övnings- och litteraturkompendier.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för markvetenskap (SLU)315

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMatematik för signalbehandling, 7 poängMathematics for signal processing1IT080Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen skall ge en introduktion till komplex analys (c:a 2/3 av kursen) och stokastiska processer(c:a 1/3 av kursen), utifrån behoven i modern signalbehandling.Kursens innehållKomplex analys: komplexa tal, oändliga serier, potensserier, analytiska funktioner,kurvintegraler, Cauchys integralformel, Laurentserier, poler och nollställen, residuer, Rouchessats, konforma avbildningar, Möbius avbildningar och Blaschke produkter. Tillämpningar(Fourier-, Laplace-, Hilbert- och z-transformer, filter konstruktion).Stokastiska processer, stationära processer, linjära filter, spektraltäthet, inferens för stokastikaprocesser.Särskild behörighet Linjär algebra, ordinära differentialekvationer. SannolikhetsteoriUndervisningsform Föreläsningar och lektioner.ExaminationsformEtt skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma isamband med undervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturEdward Saff and Arthur D. Snider: Fundamentals of Complex Analysis, 3rd edition, PrenticeHall 2001, ISBN 0-13-907874-6.R.D. Yates, and D.J. Goodman, Probability and Stochastic Processes - a friendly introductionfor electrical and computer engineers, John Wiley & Sons 1999 ISBN 0-471-17837-3Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution Matematiska institutionen316

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMatematisk statistik, 3 poängMathematical statistics1MS701Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period K 21, W 13 och Q, X 23Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och dess tillämpningar och omstatistiska metoder och deras användning vid analys av mätdata.Kursens innehållSannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Några vanliga sannolikhetsfördelningar.Oberoende och betingad sannolikhet. Väntevärde och varians. Transformation av stokastiskavariabler. Stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. Något om statistiska undersökningar.Beskrivande statistik. Punkt- och intervallskattningar. Hypotesprövning. Regressionsanalys.Icke-parametriska metoder. Försöksplanering.Särskild behörighetLinjär algebra. Endimensionell analys.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kanförekomma i samband med undervisningen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturG. Blom, J. Enger, G. Englund, J. Grandell, L. Holst: Sannolikhetsteori och statistikteori medtillämpningar, 5:e upplagan, Studentlitteratur, Lund 2005.ellerJohnson, R.A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 7th ed., Prentice-Hall 2005.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen317

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMatematisk statistik, 5 poängMathematical Statistics1TS110Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodik,samt viss kännedom om tillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper.Kursens innehåll Kursen är uppdelad i nedanstående två huvudmoment.SannolikhetsteoriSannolikhetsbegreppet, betingad sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler ochvektorer och deras fördelning. Väntevärde, varians och korrelation. Speciella fördelningar,särskilt binomial-, Poisson- och normalfördelning. Funktioner av stokastiska variabler. De storatalens lag. Centrala gränsvärdessatsen.Statistisk teori och metodikAllmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Allmän statistisk inferensteori;konfidensintervall och hypotesprövning. Inferens vid normalfördelade observationer.Regressionsanalys. Tillämpningsorienterad statistikmetodik; urvalsundersökningar,försöksplanering, kvalitetskontroll.Särskild behörighetAnalys i flera variabler.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kanförekomma i samband med undervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterSamtidigt deltagande krävs i kursen Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 1TS100.KurslitteraturBlom, G.: Sannolikhetsteori: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a upplagan,Studentlitteratur, Lund 1984.Blom, G. & Holmquist, B.: Statistikteori med tillämpningar (B). Studentlitteratur 1998.ExempelsamlingNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution Matematiska institutionen318

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMatematisk statistik II, 3 poängMathematical statistics II1TV150Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik för tillämpningar inommiljö- och vattenteknik.Kursens innehållIcke-parametriska metoder. Konstruktion och kontroll av modeller. Statistisk försöksplaneringoch provtagningsteknik. Linjära modeller. Variansanalys: envägs- och tvåvägsmodeller,flerfaktorförsök. Regressionsanalys: icke-linjär regression, multipel linjär regression.Simuleringsteknik. Något om multivariata statistiska metoder. Orientering om statistiskprogramvara.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Analys. Matematisk statistik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma under kursens gång.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturJohnson, Richard A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 7th ed.Prentice-Hall, 2005.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionMatematiska institutionen319

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialanalys, 5 poängMaterials Analysis1KE737Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:- Förstå uppbyggnad och kunna teorin bakom följande materialanalytiska tekniker:svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenspektroskopi, transmissionselektronmikroskopi,augerelektronspektroskopi, fotoelektronspektroskopi, plasmaoptisk emissionsspektroskopi,Rutherford backscattering och ramanspektroskopi. Ett viktigt inslag i kursen är att förståfördelar respektive nackdelar med respektive teknik.Dessutom ska studenten kunna:- Hantera ett svepelektronmikroskop och optimera mikroskopet med avseende på högstaupplösning, största skärpedjup eller för energidispersiv röntgenspektroskopi.- Göra en kvalitativ och kvantitativ haltbestämmning av ett okänt prov.- Hantera ett transmissionselektronmikroskop och kunna avbilda ett prov i ljusfält och mörkfält.- Redogöra för enklare kristallografiska egenskaper hos ett prov med hjälp avelektrondiffraktion.- Hantera och använda en fotoelektronspektrometer och en augerlektronspektrometer för attbestämma sammansättning hos ytor samt för att mäta tjockleken på en tunn oxidfilm.- Hantera ett atomkraftsmikroskop och avbilda ytan av ett okänt prov.- Lösa upp ett fast prov och analysera provet kvantitativt våtkemiskt med hjälp av plasmaoptiskaemissionstekniker.- Analysera ett okänt prov med avseende på sammansättning, mikrostruktur och kristallografi.Kursens innehållExempel på tekniker som tas upp är transmissionselektronmikroskop (TEM),svepelektronmikroskopi (SEM, ESEM), atomkraftsmikroskopi (AFM), EnergidispersivRöntgenspektroskopi (EDS), Fotoelektronspektroskopi (XPS), Augerelektronspektroskopi(AES), Rutherford tillbakaspriddspektroskopi (RBS), Plasmaoptisk emissionsspektroskopi(GDOES) och masspektroskopi (MS, SIMS).Kommunikationsträning är integrerad i kursen och studenterna får särskilt :- träna att söka efter information i litteratur och på Internet för att läsa in och förstå enanalysteknik.- träna att presentera den valda tekniken skriftligt och muntligt.- göra studiebesök till ett universitet eller företag som har den valda tekniken (om den inte finnspå Ångströmlaboratoriet).Laborationer: TEM, SEM, EDS, AES, XPS.Demonstrationer: AtomkraftsmikroskopiSärskild behörighet Materialfysik 7 p eller Fasta tillståndets fysik I 5 p samt Ytvetenskap ochtunnfilmsteknik 5 p eller motsv.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, enskilt arbete.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Under kursen delas ett okänt prov ut somskall analyseras och karakteriseras. Redovisning sker vid slutet av kursen som en skriftlig ochmuntlig rapport. Laborationer och enskilt arbete är poängsatt till 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Kompendier.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi320

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialfysik, 7 poängMaterials physics1TK040Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2001-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper i materials termiska och elektromagnetiska egenskaper utifrånelektronisk och kristallografisk struktur.Kursens innehållKursen utgår från praktiska material (metaller, keramer och till en mindre del polymerer) ochderas termiska och elektromagnetiska egenskaper. Beskrivningen av de fysikaliskaegenskaperna baseras på fasta tillståndets fysik: dispersionsrelationen för gitterdynamik,reciproka gittret, elektronteori för fria elektroner och bandteori, kvantstatistik (fermi-dirac ochbose-einstein), tillståndstäthet (för fononer och elektroner).Laborationer: Grupper om två studenter gör ett projekt inom ett av följande områden:supraledning, mjuka och hårda magnetiska material, halvledare, optiska egenskaper hos olikamaterial eller dielektriska egenskaper hos olika material.Särskild behörighetFysikalisk kemi (termodynamik), kvantmekanik, fasta tillståndets kemi och materialkemiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier och projekt.ExaminationsformSkriftlig examination. Presentation av projektet (1 p).Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturTurton, R.: The Physics of Solids. Oxford Univ. Press. ISBN 0 19 850352 0Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper321

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialkemi, 4 poängMaterials Chemistry1KE723Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna- beskriva kant- och skruvdislokationer (elastisk energi, rörelser och reaktioner)- redogöra för samt tillämpa Ficks diffusionslagar och beskriva några diffusionsmekanismer- definiera ideal och icke-ideal fast löslighet, analysera sambandet mellan överskottsfrienergioch fasdiagrammets utseende, förutsäga mikrostruktur utifrån fasdiagrammets utseende- redogöra för homogen och heterogen kärnbildning, förklara jämvikts- resp.ickejämviktsstelning i binära system, beskriva skjuvnings- och rekonstruktiv omvandling,förutsäga sambanden mellan utskiljningarnas form och elastiska energi, konstruera TTTdiagram- redogöra för Fe-C fasdiagrammet samt beskriva och ange de viktigaste för- och nackdelarnamed några andra teknologiskt viktiga legeringssystem- beskriva några metoder för materialsyntes.- förklara elastisk och plastisk deformation, definiera elasticitetsmodul, sträckgräns, brottgränsoch hårdhet, ange några brottyper, beskriva sprickinitiering, spricktillväxt, utmattning och kryp,redogöra för några härdningsmekanismer.Kursens innehållDefektteori. Diffusion. Faslära. Fasomvandlingar. Teknologiskt viktiga materialsystem.Materialsyntes. Mekaniska egenskaper.Laborationer: Metallografi. Materialsyntes inklusive mekaniska egenskaper. Fastfasdiffusion.Kommunikationsträningen är integrerad i materialinriktningens kurser. I denna kurs fårstudenten särskilt träna att:- beskriva den teknologiska användningen av ett metalliskt legeringssystem.- söka litteratur i vetenskapliga tidskrifter samt söka information på www.- presentera arbetet muntligt och skriftligt.- opponera på ett presenterat arbete.Särskild behörighet Fasta tillståndets kemi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer, övningarExaminationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkändskriftlig och muntlig rapport av litteraturuppgiften samt godkänd laborationskurs.Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng.Betyg Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturW.D.Callister, ”Materials Science and Engineering: An introduction”, Wiley.KompendierNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi322

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialstrukturanalys, 3 poängMaterials structure analysis1TM543Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen skall ge kunskap om olika metoder för att bestämma materials struktur ochsammansättning ner till atomär nivå.Kursens innehållStudier av materials struktur och sammansättning på atomär nivå kräver tillgång till etttransmissionselektronmikroskop (TEM). I denna kurs presenteras metoder förelektrondiffraktion och högupplösande avbildning och analys (EELS, EDX) i TEM. Exempelför olika typer av materialstrukturer, t ex kristallina, amorfa, nanokristallina och liminäramaterial. TEM-instrumentets uppbyggnad och princip gås igenom. Laborationer påforskningsinstrument.Särskild behörighetVågrörelselära. Atom- och molekylfysik. Fasta tillståndets fysik I.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen överlappar delvis kursen 1KE737 Materialanalys och kan ej användas i en examensamtidigt som denna.KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper323

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poängMaterials science I: Fundamental concepts1TM561Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 11-12Mål för utbildningenKursen skall förbereda för fortsatta studier inom programmet.Efter fullgjord kurs skall teknologen på en grundläggande nivå kunna:• Beskriva olika materialtyper (metalliska, polymera och keramiska material, samt kompositeroch halvledarmaterial) och typiska egenskaper hos dessa.• Beskriva några grundläggande begrepp vad gäller materials uppbyggnad och mekaniskaegenskaper (såsom atomstruktur, kristallstruktur, hårdhet och elasticitet).• Beskriva några teknikområden som programmet ger särskild kompetens inom (såsom ytteknikoch tunnfilmsteknik, samt avancerad mikrostrukturteknik).• Redogöra för några svenska företag vars verksamhet baseras på utveckling och forskning inommaterialvetenskap.Kursens innehållKursen ger en introduktion till grundläggande begrepp, forskning och utveckling, samtindustriell verksamhet inom materialvetenskap och materialteknik. Inbjudna föreläsare, bådefrån företag och universitetet, presenterar aktuella tillämpnings- och forskningsområden. I gruppstuderas olika företag aktiva inom materialvetenskap. Studiebesök vid företag och/eller vidforskningsavdelningar vid Ångströmlaboratoriet. För att förbereda för dessa aktiviteter inledskursen med föreläsningar som behandlar grundläggande begrepp vad gäller materialsuppbyggnad och egenskaper.I kursen får studenterna särskilt träna att i grupp söka och sammanställa information, samt attpresentera arbeten muntligt och skriftligt.I kursen ges information om och motivering till framtida kurser inom programmet.Särskild behörighet Grundläggande behörighet samt Ma E, Fy B och Ke A.Undervisningsform Föreläsningar och mindre projekt.Examinationsform Skriftlig tentamen. Godkända rapporter.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beräm godkänd (4), med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från läsåret 2002/03 den tidigare kursen 1TM560, Materialvetenskap I.Kurslitteratur W.D. Callister, JR. Materials science and engineering: An introduction, kap 1-8,6th ed. John Wiley & Sons, 2003. Även 5th ed från 1999 fungerar bra.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper324

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poängMaterials science II: Chemical Principles1TM192Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna- beskriva elektronstrukturen hos atomer.- förklara den teoretiska bakgrunden till periodiska systemet samt använda detta för att beskrivaegenskapstrender för grundämnen.- beskriva olika typer av kemisk bindning samt kvalitativt förutsäga bindningsstyrka.- ange samband mellan kemisk bindning och fysikaliska egenskaper hos materien.- beskriva framställningsmetoder för de vanligaste metallerna samt för kisel.- förklara stabilitet, geometri och magnetiska egenskaper för komplex.- beskriva fasta tillståndets uppbyggnad på atomär nivå särskilt vad gäller grundläggandekristallstrukturer och olika typer av fast löslighet.- beskriva kristallografiska grundbegrepp.- tolka binära fasdiagram och använda dessa för beräkning av mängder för olika faser.- beskriva grundläggande begrepp inom reaktionskinetik och utföra beräkningar medanvändande av reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant och aktiveringsenergi.- förklara innebörden av vanliga termodynamiska storheter och använda termodynamiska data iberäkningar.- beskriva galvaniska celler och utföra beräkningar på dessa utgående från tabelldata.Kursens innehållKemisk bindning inkl kristallfältteori. Periodiska systemet med översikt över grundämnenaskemiska egenskaper. Framställning av grundämnen. Kristallers uppbyggnad, bindningsmässigtoch kristallografiskt. Reaktionskinetik. Kemisk termodynamik. Elektrokemi med något omkorrosion. Unära och binära fasdiagram. Laborationer.Särskild behörighet Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp eller motsvarande.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar ochlaborationer är poängsatta till 1 p.Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd.Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen Materialvetenskap II:Materialkemiska principer 4 poäng (1TM191).Kurslitteratur Callister, W.D. Jr.: Materials Science and engineering: An introduction,Wiley.Zumdahl, S.S.: Chemical Principles, Houghton Mifflin. Aylward and Findlay: SIChemical Data, Wiley.Utdelat material.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Institutionen för materialkemi325

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialvetenskap III: Materialkemi, 5 poängMaterials science III: Physical metallurgy1TM562Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 22Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:- Redogöra för grundläggande kristallografiska begrepp och röntgenkristallografisk teknik.- Beskriva kant- och skruvdislokationer (elastisk energi, rörelser och reaktioner).- Redogöra för samt tillämpa Ficks diffusionslagar och beskriva några diffusionsmekanismer.- Definiera ideal och icke-ideal fast löslighet, analysera sambandet mellan överskottsfrienergioch fasdiagrammets utseende, förutsäga mikrostruktur utifrån fasdiagrammets utseende.- Redogöra för homogen och heterogen kärnbildning, förklara jämvikts- resp.ickejämviktsstelning i binära system, beskriva skjuvnings- och rekonstruktiv omvandling,förutsäga sambanden mellan utskiljningarnas form och elastiska energi, konstruera TTTdiagram.- Redogöra för Fe-C fasdiagrammet samt beskriva och ange de viktigaste för- och nackdelarnamed några andra teknologiskt viktiga legeringssystem.- Rita och tolka ternära fasidagram, utföra mängdberäkningar i dessa samt beskrivastelningsvägar.Kursens innehållKristallografi. Röntgenmetodik. Defektteori. Diffusion. Faslära. Fasomvandlingar. Teknologisktviktiga metalliska materialsystem. Ternära fasdiagram.Laborationer: Mikroskopi. Metallografi. Materialsyntes inklusive mekaniska egenskaper.Fastfasdiffusion.Särskild behörighetKunskaper motsvarande kurserna Materialvetenskap I och Materialvetenskap II.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer (inkl. datorstöd).ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut samt godkänd laborationskurs.Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng.BetygNågot av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd(u).Övriga föreskrifterKursen ersätter från läsåret 02/03 den tidigare kursen Materialvetenskap III (1TM571).KurslitteraturW.D.Callister, Jr: Materials Science and Engineering: An Introduction.Kompendier.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi326

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialvetenskap IV: Polymera material, 3 poängMaterials Science IV: Polymeric Materials1TM574Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningen Efter avklarad kurs skall teknologen kunna:• Beskriva kristallina och amorfa polymerers struktur.• Redogöra för molekyluppbyggnad av olika polymerer.• Beskriva de vanligaste bearbetningsmetoderna av polymera material, exempelvis extrudering,formsprutning, rotationsgjutning, vacuumformning, formblåsning.• Beskriva metoder för karakterisering av polymera material (termiska, spektroskopiska ochrheologiska metoder).• Ge exempel på användningsområden av polymera material och kompositer som innefattarpolymera material.Kursens innehållKursen avser att ge grundläggande kunskap inom polymerteknologi. Kursen fokuserar kringallmän polymerkemi, polymerers mekaniska egenskaper, polymerers bearbetning ochtillverkning av polymera detaljer. Vidare beskrivs analysen av polymera material med hjälp avolika termiska, spektroskopiska och rheologiska metoder.Som exempel kan nämnas att kursen ger kunskaper som behövs för att svara på följande frågor:• Varför används fiberkompositer vid bygget av stridsflygplan?• Hur kommer det sig att man tillverkar höftleder i samma material som man gör plastpåsar av?• Varför är vissa polymerer genomskinliga medan andra är opaka?• Hur skall jag tillverka ett bildäck, glasögon, cykel, värmetåliga kläder, avloppsbrunnar ochgolfbollar?I kursen får studenterna särskilt träna att arbeta i grupp samt att presentera arbeten både muntligtoch skriftligt.Särskild behörighet Materialvetenskap I, II, IIIUndervisningsform Föreläsningar, laborationer, projektuppgift.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut (2p)samt godkända laborationer och projektuppgift (1p).Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3) icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2003/2004 kursen Materialvetenskap IV,Keramer och polymerer 1TM272.KurslitteraturAlbertsson, A-C.: Introduktion till polymerteknologi.Utdelat material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi327

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMaterialvetenskap V: Tekniska material, 6 poängMaterials science V: Engineering materials1TM573Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik medmaterialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska teknologen kunna:• Förklara den atomära bakgrunden till strukturoberoende egenskaper som termisk längdutvidgning ochelasticitetsmodul.• Förklara den teoretiska bakgrunden till dislokationers inverkan på de plastiska egenskaperna hosenkristallina material och polykristallina material.• Bedöma sannolikheten för olika dislokationsreaktioner, redogöra för rörligheten hos de resulterandedislokationerna, samt förklara dislokationernas roll för olika härdningsmekanismer (såsomlösningshärdning, partikelhärdning, korngränshärdning och deformationshärdning).• Redogöra för tvillingbildningens roll för de plastiska egenskaperna hos kristallina material.• Beräkna sträckgränser hos enkristallina material och härdningseffekter i härdade material.• Redgöra för framställningsprocessen av, och dess inverkan på hållfastheten hos, tekniska keramer.• Förklara mekanismer för deformation, brott och utmattning i metalliska, polymera och keramiskamaterial.• Förklara och beräkna effekten av fiberförstärkning i metalliska, polymera och keramiska material.• Redogöra för inverkan av deformationshastighet och temperatur på mekaniska egenskaper för polymeraoch metalliska material.• Redovisa karakteristiska egenskaper för de vanligaste tekniska materialen i de olika materialklasserna.• Beskriva de vanligaste testmetoderna för mekaniska egenskaper som hårdhet, hållfasthet, brottseghet,uttmattningsegenskaper och krypegenskaper.• Genomföra ett systematiskt och rationellt materialval för ett antal givna konstruktions- ochbelastningssituationer.Kursens innehåll Fördjupning och sammanfattning av de olika materialklasserna; metalliska, keramiskaoch polymera material samt olika typer av kompositer. Samband mellan materialens inre struktur ochmekaniska egenskaper. Speciellt dislokationers kinetik och dynamik, elastisk och plastisk deformation,härdningsmekanismer, sprickinitiering, utmattning och kryp. Systematiserad metodik för materialval ikonstruktioner där olika typer av belastningar och kravprofiler beaktas.Inom kursen görs studiebesök. Vissa föreläsningar ges av ingenjörer som arbetar med materialutvecklinginom industrin.Laborationer innehållande omfattande provning av olika mekaniska egenskaper och projektuppgifteringår som viktiga moment i kursen.I kursen tränar studenterna att i grupp lösa en uppgift, samt att tillverka en poster och att presenteraarbetet muntligt i samband med en posterutställning.Särskild behörighetMaterialvetenskap III: Materialkemi. Materialvetenskap IV: Polymera material. Hållfasthetslära.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbete.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut.I kursen ingående laborationer och projekt är poängsatta till 1p.Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG050 Metalliska material och kan ej användas ien examen samtidigt med denna.Kurslitteratur Ashby&Jones: Engineering materials 1, Butterworth-Heinemann, 1996.Ashby: Materials selection in mechanical design, Butterworth-Heinemann, 1999.W. D. Callister, Materials Science and Engineering: An Introduction, WileyNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper328

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMedicinsk informatik, 3 poängMedical informatics1MD100Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenDen övergripande målsättningen för kursen är att ge insikt i olika metoder och tekniker för ITanvändninginom hälso- och sjukvården.Kursens innehållMedicinsk dokumentation och journalhantering, tekniker och förutsättningar för bildanalys ochbearbetning, tekniker för bildfångst, medicinska standarder, medicinsk terminologi, modelleringoch simulering som verktyg för diagnos och terapi, medicinsk kunskapsrepresentation ochbeslutstöd, användargränssnitt inom hälso- och sjukvården, telemedicin.Särskild behörighet40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion.UndervisningsformFöreläsningar, studiebesök och inlämningsuppgifter.ExaminationsformProjektarbete samt mindre tentamen vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteraturvan Bemmel, Musen (eds): Handbook of Medical Informatics, Springer, 1997Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi329

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMedicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poängMedical techniques and radiation biology1TT746Kursplanen är fastställd 2001-12-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen skall ge de studerande kunskaper i fysikaliska metoder med medicinsk-tekniskatillämpningar. I detta ingår nuklidtekniska mätmetoder, kärnspinnsresonansbaserademätmetoder, elektriska mätmetoder av medicinskt intresse, olika tomografiska metoder, kunskapom strålningsdetektorer och om principer för ultraljudsundersökningar. Då många av de metodersom genomgås är baserade på joniserande strålning ingår även kunskap om strålningensbiologiska effekter och risker. Målsättningen är att ge studerande, med intresse av arbete inommedicinsk- teknisk industri samt på sjukhusens medicinsk- tekniska avdelningar, grundläggandekunskaper inom det medicinsk-tekniska området.Kursens innehållAcceleratorteknik för tumörbehandling.Elektriska mätmetoder med särskild medicinsk-tekniskt intresse.Kärnspinnresonansbaserade mätmetoder, t. ex. MRI.Laserbaserade mätmetoder, t. ex. cellsortering och konfokal mikroskopi.Masspektrometri med medicinska tillämpningar.Nuklidtekniska mätmetoder.Tomografiska metoder som PET, SPECT och röntgenbaserad tomografi, CT.Ultraljud.Icke joniserande strålnings biologiska verkan.Joniserande strålnings kemiska och biologiska verkan.Dosimetriska beräkningar.Riskuppskattningar.Strålsterilisering och teknisk användning av strålning.Särskild behörighet Grundkunskaper inom ämnet fysik, tillräckliga att följa en kurs på C-nivå.Undervisningsform Föreläsningar. lektioner, seminarier, demonstrationer , laborationer.Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs och godkända seminarierBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursen har i studiehandböckr för 2001/02 och tidigare felaktig uppgift omkursansvarig institution.KurslitteraturJ.T. Bushberg, J.A. Seibert, E.M. Leidholdt Jr, J.M. Boone: The Essential Physics of MedicalImaging. Williams & Wilkins 1994. Kompendiematerial.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institution Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi330

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMekanik, 5 poängMechanics1SV700Kursplanen är fastställd 2000-06-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 21- 22Mål för utbildningenEfter godkänd kurs skall studenten• ha förståelse för fundamentala begrepp och relationer inom mekaniken, särskilt kinematiksamt partiklars och stela kroppars dynamik• ha någon kännedom om grunden för fluiders mekanik och för materials mekaniskaegenskaper• kunna analysera och ställa upp matematiska modeller för mekaniska samband och ha tränatanalytisk och numerisk problemlösning• ha studerat fysikaliska samband vid experimentellt arbete, ha praktiska färdigheter i attgenomföra experiment, samt färdighet i muntlig och skriftlig redovisning av arbetet• ha någon insikt om den klassiska fysikens vetenskapshistoria.Kursens innehållKinematik. Newtons lagar. Partikeldynamik: kraft, rörelsemängd, arbete och energi. Stel kroppsdynamik: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, arbete och energi.Svängningsrörelse. Elasticitet (skalär). Fluidmekanik (laminär strömning).Träning i experimentellt arbete: handhavande av laboratorieutrustning, mätvärdesbehandling,rapportskrivning.Laborationer: 1. Experimentell problemlösning. 2. Projektarbete.Särskild behörighet Algebra och geometri. Endimensionell analys.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar, laborationer.Examinationsform Skriftligt prov med teoriuppgifter, problem och beräkningsuppgifter. Förgodkännande fordras även godkänd laborationskurs. I examinationen kan ingå olika former avmuntlig redovisning samt problemlösning.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i Energisystem.Kurslitteratur Bedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley, 2002.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund 1987.Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988.Kompendier och laborationsinstruktioner från Inst för strålningsvetenskap och Fysiskainstitutionen.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap331

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMekanik I, 5 poängMechanics I1TF700Kursplanen är fastställd 1995-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen, Kursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period F och Q 13, X och W 21Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp ochrelationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap och att ökaförtrogenheten med några av de matematiska metoder som används inom fysiken. Kursen avseräven att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat.Kursens innehållMätvärdesbehandling, uppskattning av mätosäkerhet och rapportskrivning.Övningar i allmänt laborationsarbete. Kännedom om vanliga instrument. Kinematik. Partiklarsdynamik: kraft, rörelsemängd, Newtons lagar, arbete och energi. Stela kroppars dynamik, planrörelse: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, momentlagen, arbete och energi.Statik för stela kroppar. Svängningsrörelse.Laborationer:1. Experimentell problemlösning2. Glidbana3. Rotationsrörelse4. Ballistisk pendel5. Harmonisk svängningSärskild behörighetGrundläggande algebra, Linjär algebra och Endimensionell analysUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturBedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley.Bedford-Fowler: Supplement statics, Addison-Wesley.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund.Kompendier och laborationsinstruktioner, Inst för teoretisk fysik och Fysiska institutionen.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik332

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMekanik K, 5 poängMechanics K1TK016Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp ochrelationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap. Kursenavser även att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat.Kursens innehållMätvärdesbehandling, mätosäkerhet och rapportskrivning.Partikelrörelse: kinematik, Newtons lagar, kraft, rörelsemängd, arbete, energi.Stel kropps plana rörelse: rotationsrörelse, kraftmoment, rörelsemängdsmoment, energi.Fluidmekanik: tryck, ideala vätskor, Bernouillis ekvation, viskositet.Laborationer: Experimentell problemlösning, Glidbana, Viskositet, Rotationsrörelse, Ballistiskpendel.Särskild behörighetGrundläggande algebra, Linjär algebra och Endimensionell analysUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer. Deltagande i laborationer är obligatorisktExaminationsformSkriftlig tentamen. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs.Betyg: Något av betygen underkänd(U), godkänd(3), icke utan beröm godkänd(4)och medberöm godkänd(5).KurslitteraturYoung-Freedman: University Physics, Addison-Wesley.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur.Kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen, Uppsala Universitet.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik333

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMeteorologi och klimatologi, 4 poängMeteorology and climatology1TV241Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen syftar till att ge grunden för kunskaper inom meteorologi och klimatologi av betydelseför ingenjörer verksamma inom miljöområdet.Kursens innehållAllmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dessstrålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor påtusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning atmosfärensallmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globalaklimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens.Utbytesprocesser vid jordytan.Särskild behörighetGrundläggande algebra, linjär algebra, endimensionell analys och fysikalisk kemi medtermodynamikUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationerBetyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturS.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology, Thomson Learning, 2003Kompleterande stencilmaterial.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper334

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrobiologi, 5 poängMicrobiology1MB310Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper om mikroorganismer och deras metabolism, fysiologi och genetik,samt träning i problemlösning och kritisk analys av vetenskapliga arbeten inom ämnesområdet.Studenten skall uppnå en förståelse för mikroorganismerna och deras livsprocesser inklusive hurdessa utnyttjas i industriella tillämpningar, samt kunna arbeta med mikroorganismer pålaboratoriet.Kursens innehållMikrobiologiska arbetsmetoder. Metabolism. Egenskaper och förekomst av olikamikroorganismer. Mikroorganismernas roller i naturen och i grundämnenas kretslopp. Tillväxtoch tillväxtreglering, anpassning till extrema miljöer, global reglering. Virulens- ochpatogenicitetsmekanismer, infektionssjukdomar, antibiotika och antibiotikaresistens. Industriellmikrobiologi.Laborationer: Mikrobiologiska arbetsmedoter, identifiering och karakterisering av bakterier.Moldellsystem för kontrollerad produktion med hjälp av bakterier.Särskild behörighetCellbiologi. Organisk kemi med analytiska teknikerUndervisningsformFöreläsningar, seminarier och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsattamed 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter attsammanfattningsbetyget för kursen sattsKurslitteraturWhite. D., 2001. The physiology and biochemistry of prokaryotes, 2nd ed., Oxford universitypress.Vetenskapliga artiklar. Stenciler.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning335

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrosatellitteknik, 5 poängMicrosatellite Technology1TT533Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen ska ge grundläggande förståelse för satellitsystem, speciellt inriktat på mikrosatelliter,dvs satelliter lättare än 100 kg enligt rymdbranchens definition. Kursen introducerar modernsatellitutveckling med moderna hjälpmedel. Vidare erbjuds studiebesök vid svenska företag ochinstitutioner inom rymdområdet. Kursens yttersta mål är att lära studenterna att konstruera småavancerade satelliter med tyngdpunkt på multifunktionalitet samt att förstå satelliternas rollinom ett rymdprojekt.Kursens innehållFörståelse av satellitsubsystem som positionsbestämning, telemetri och kommandon (TT&C),framdrivning, omborddatahantering (OBDH), attityd- och kontrollsystem (ACS), termiskkontroll, struktur, kraft, nyttolast, systemintegration och markstationer. Inom dessaundergrupper kommer ett stort antal områden att behandlas, t.ex. kan nämnas markspår,dataöverföringshastigheter, ”patch”-antenner, finita elementmetoder (FEM), skalningsproblem(från stort till litet), strålningsproblematik och strålskydd, redundansstrategier,satellitstabilisersing, drivmedel, ∆v- beräkningar samt rymdnedskräpning. Även en liten delkontruktionsprinciper inom mikrostrukturteknik kommer att belysas, men för en djupareförståelse kan kursen Mikrostrukturteknik I läsas.Särskild behörighetKurserna Elektronik i rymden, Mikrovågsteknik, Celest mekanik och Signaler och system ellermotsvarande.Kursen Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) rekommenderas.UndervisningsformFöreläsningar, workshops och lektioner.ExaminationsformEssä, redovisning samt skriftlig tentamen.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturSpace Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson, 3rd Ed, SpaceTechnology Library samt föreläsningsanteckningar.Kursboken används även i kursen Rymdprojekt, 5p.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper336

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrostrukturteknik, 3 poängMicro structure technology1TM541Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period K och Q 41. Kursen ges i period F 34.Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om mikrostrukturteknikens tillverkningsmetoder och användningsområden.Kursens innehållMaterialkunskap på mikronivå om kisel, kvarts, III-V-halvledare. Grundtekniker såsom litografi,depositionsmetoder, anisotrop och isotrop våtetsning, dopningsselektiv etsning, torretsning,bondning, ytmikrotillverkning och mikroreplikering. Mättekniker. Applikationer inom sensorer,aktuatorer och integrerade mikrosystem.Laborationer:Tillverkning av mikromekanisk komponent.Våtetsning i kisel (2 dagar).Särskild behörighetHalvledarfysik eller Halvledarteknologi eller Fasta tillståndets fysik I eller Materialfysik ellerKvantmekanik fk.UndervisningsformFöreläsningar, och laborationer.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturKompendierNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper337

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrostrukturteknik II, 3 poängMicro structural technology II1TM542Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period K och Q 42Mål för utbildningenMikrostrukturteknik II är en fortsättningskurs inom området som ska ge ökad kompetens attarbeta i eller med företag som tillverkar mikrostrukturer.Efter kursen skall teknologen kunna:· redogöra för och motivera val av olika processteknologier och material som används inommikrostrukturering: bl.a. strukturering i glas, LIGA (en litografi-teknik), elektroplätering,polymer replikering, framställning av analoga mikrostrukturer, användning av kisel somformmaterial.· redogöra för begrepp inom modellering, design, montering och kapsling av mikrostrukturer.· beskriva mikrostrukturers användningsområden inom fluidik, optik, elektronik, sensorer ochaktuatorer.· beskriva praktiska aspekter i renrumsarbete.Kursens innehållKursen ger kunskap om de material, utöver kisel, och de metoder för design och tillverkningsom används inom området:· Avancerade mikrostrukturteknologier inom: nanoteknologi, ny litografi, beläggning ochavverkning, replikering.· Grunderna för mikrostrukturteknologi i modellering, design, montering och kapsling.· Tillämpningsområden för mikrostrukturer: inom fluidik, optik, elektronik, sensorer ochaktuatorer.Laborationer: Framställning av polymerbaserade mikrostrukturer för mikrofluidal tillämpningrespektive för RF-MEMS.Särskild behörighetMikrostrukturteknik eller Processteknik för mikrostrukturer.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.Examinationsform Till lika delar hemuppgifter och skriftlig tentamen vid kursens slut somgrund till betygssättning. Godkända laborationer och rapporter. Hemuppgifterna låterteknologerna arbeta i grupp för att inskaffa kunskaper i ämnet under en längre tid, med startefter ungefär halva kurstiden.Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5).Kurslitteratur Marc Madou, Fundamentals of Microfabrication: The Science ofMiniaturization, Second EditionNivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper338

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrovågssystem, 3 poängMicrowave systems1TT974Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenGenom kursen skall den studerande förvärva kunskap om funktionen hos aktiva komponenteroch antenner inom mikrovågsområdet samt hur dessa sätts samman till system.Kursens laborativa del avser att ge förståelse för de typer av mätningar samt utvecklingsarbetesom kan möta en elektroingenjör som är verksam inom området mikrovågsteknik.Kursens innehållBalanserade förstärkare. Intermodulation. Komplexa blandare. Brus i mikrovågssystem.Mikrovågskommunikationssystem. Satellitsystem. Radarsystem. Radiometri.Mikrovågsutbredning. Mikrovågsuppvärmning. Energiöverföring med mikrovågsstrålning.Biologiska effekter.Laborationer: Mätning på aktiva och passiva komponenter avsedda för ett trådlöst nätverk vid5GHz.Särskild behörighetMikrovågsteknik II eller Mikrovågselektronik.Antennteori rekommenderas.UndervisningsformLektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut samt obligatoriska laborationer.Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (u).Övriga föreskrifterDenna kurs utgör fjärde delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I ochMikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade och därMikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., MicrowaveEngineering, John Wiley & Sons). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, ävenom det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. Se rekommendationer under särskildbehörighet.KurslitteraturPozar, D.M., Microwave Engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper339

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrovågsteknik I, 3 poängMicrowave engineering I1TT972Kursplanen är fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen avser att ge kunskaper om grundläggande begrepp, metoder och komponenter inommikrovågstekniken.Kursens innehållTransmissionsledningsteori. Smith-diagrammet. Vågledarteori. Stripline och Microstrip.Förluster och dämpning i vågledare och transmissionsledningar. Kretsbeskrivning avmikrovågssystem. Ekvivalenta spänningar och strömmar. Impedansmatrisen.Spridningsmatrisen. Metoder för impedansanpassning. Resonatorer. Olika typer av passivamikrovågskomponenter.Laborationer: Rektangulära vågledare, Nätverksanalysatorn.Särskild behörighetElektromagnetisk fältteoriUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskursBetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterDenna kurs utgör första delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I ochMikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade ochMikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., MicrowaveEngineering). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, även om det i princip ärmöjligt att läsa enbart en av kurserna.KurslitteraturD. M. Pozar: Microwave engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik340

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMikrovågsteknik II, 3 poängMicrowave engineering II1TT973Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen skall ge kunskap om funktionen hos aktiva mikrovågskomponenter. I ett obligatorisktprojektarbete konstrueras och utvärderas en aktiv systemkomponent.Kursens innehållTvå-port effektförstärkning. Transducerförstärkning och stabilitet. Konstruktion av förstärkareför maximal eller konstant förstärkning. Brus i mikrovågskomponenter. Konstruktion avlågbrusig förstärkare. Nät för förspänning. Oscillatorer. Detektorer och enkla blandare.Projektarbete.Särskild behörighetAnalog elektronik. Mikrovågsteknik I.UndervisningsformFöreläsningar och projektarbete.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande av kursen fordras attäven projektarbetet är godkäntBetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterDenna kurs utgör andra delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I ochMikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade och därMikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., MicrowaveEngineering). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, även om det i princip ärmöjligt att läsa enbart en av kurserna. Se rekommendationer under särskild behörighet.KurslitteraturPozar, D.M., Microwave Engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper341

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljöekonomisk översiktskurs, 3 poängEnvironmental economics1TV380Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursens mål är att de studerande efter genomförd kurs skall kunna belysa miljöproblematikenutifrån ett national-ekonomiskt perspektiv, och då huvudsakligen med hjälp av neoklassiskvälfärdsteori.Kursens innehållGrundläggande neoklassisk ekonomisk teori och välfärdsekonomi, översiktligt ominstitutionella, ekologiska och andra miljöekonomiska teorier än den neoklassiska,marknadsekonomins möjligheter och begränsningar i fråga om miljö- ochnaturresurshushållning, olika sätt att väga miljömål mot andra välfärdsmål samtsamhällsekonomiska effektivitetsbegrepp, olika typer av beslutsunderlag gällande miljöfrågor,värdeteorins utgångspunkter och olika metoder att värdera miljön, olika styrmedel och dessastillämplighet för olika miljöproblem samt styrmedelsanalys utifrån ekonomi-ska och politiskautvärderingskriterier, olika definitioner av begreppet uthållig utveckling samt tillämpning avmiljöekonomiska teorier på faktiska miljöproblem, såväl lokala, regionala som globalaSärskild behörighetStandardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och egna studier.ExaminationsformSkriftlig tentamen.Betyg: Som betyg används något av uttrycken godkänd (G) eller underkänd (U).KurslitteraturBrännlund, R., och B. Kriström. 1998. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund samtkurskompendium.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet NationalekonomiKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper342

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljökonsekvensanalys, 2 poängEnvironmental consequence analysis1TV200Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningenDetta är en grundläggande kurs som utgår från olika metoder för att modellera miljögiftersspridning och effekter, och kursen tar upp kriterier för att rangordna miljöhot. Kursen fokuserastill akvatiska miljöer men många av de grundläggande principer och processer som behandlashar också intresse för andra typer av ekosystem. Tillhörande seminarieserie har som mål att gemiljöteknisk allmänbildning samt ge kunskap om miljötekniska tillämpningar i samhälle ochnäringsliv.Kursens innehållKursen är indelad i två huvuddelar:Delen vattenföroreningar handlar om de stora kemiska miljöhoten mot främst akvatiskaekosystemm dvs försurning (av främst sjöar, vattendrag och grundvatten), övergödning (avfrämst sjöar och kustvatten) och förgiftning (metaller, radioaktiva ämnen och organiskamiljögifter av främst sjöar, vattendrag och kustvatten). Ett system för att rangordna miljöhotbehandlas, liksom grundläggande effekt-dos-känslighetsanalys för ekosystem.Den teoretiska delen av momentet ekosystemmodellering tar upp principer och processer somreglerar spridning, bioupptag och effekter av olika typer av miljöförstörande substanser iakvatiska ekosystem. Kursen tar upp olika former för miljödata (regressionsanalys,transformationer, etc.), olika massbalansmodeller för miljöförstörande substanser, samt olikametoder för att åstadkomma "blandade" statistiska och dynamiska modeller. Avsnittet behandlarockså grundläggande begrepp som tids- och areakompatibla data.Kursen består även av en obligatorisk seminarieserie som behandlar olika miljöteniskatillämpningar.Särskild behörighetBiologi och geovetenskapUndervisningsformFöreläsningar och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slutBetyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturHåkansson, L. 1997. Aquatic environmental consequence analysis, Uppsala universitetNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Geovetenskap och Teknik.Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper343

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljömätteknik, 3 poängEnvironmental measurement techniques1TV530Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod Kursen ges i Period W 43Mål för utbildningenDen studerande skall genom kursen förvärva metodologisk färdighet speciellt förmiljöundersökningar och erhålla• kunskaper om val av mätlokal och mätmetod vid olika utomhusstudier• kunskaper om mätningarnas representativitet i tid och rum• kunskaper om datainsamlingssystem• kunskaper om databearbetningKursens innehållKursen utgår från uppgiften att utföra en miljörelaterade undersökning. De olikaproblemställningarna vid en sådan undersökning behandlas i kursen genom val av mätlokal ochsensorer. Viktiga moment är: Mätningarnas representativitet i tid och rum, behandling avmätdata med hjälp av avståndskorrelation, datainsamlingssystem och databearbetning.Särskild behörighetIntroduktionskurs i miljövetenskap. Miljökonsekvensanalys. Ellära och vågrörelselära. Elektriskmätteknik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov (2 poäng) vid kursens slut samt godkända laborationer (1 poäng).BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturStenciler och artiklarNivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper344

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljörätt, 3 poängEnvironmental law1TV370Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 2Mål för utbildningenKursens mål är att ge grundläggande kunskaper om gällande svensk miljörätt och dentilläpningsmetodik som hör till rättsområdet. Kursen ska visa och diskutera de rättsligastyrmedlens effektivitet på miljöområdet. Deltagarna ska med hjälp av främst lagtext kunna lösapraktiska miljörättsliga problem.Kursens innehållKursen behandlar rättsliga regler av betydelse för kvalitén på yttre miljö (utomhusluft, yt- ochgrundvatten, biologisk mångfald mm): miljörätt. Rättsområdet innefattar plan- ochmarklagstiftning (plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalkens (MB) regler om hushållningmed mark- och vattenområden), naturvård (MBs regler om naturvård och artskydd samtskogsvårdslagen), skyddslagstiftning (MBs regler om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,kemikalier och avfall), lagstiftning om naturresursutvinning och vissa anläggningar (MBs reglerom vattenverksamhet, översiktligt om väglagen) samt reparativa krav och sanktioner (MBsregler om förorenade områden, översiktligt om skadestånd för miljöskada och sanktioner). Derättsliga instrument som främst diskuteras är regler om lagstiftningens tillämpningsområde,grundläggande materiella krav och kontroll i vid mening (tillståndsprövning, tillsyn, straff). EGrättenoch dess betydelse inom svensk miljörätt behandlas översiktligt.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och seminarierExaminationsformMuntlig redovisning på seminarierna (obligatorisk närvaro) samt godkänd skriftlig tentamen vidkursens slut.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturMichanek, G & Zetterberg, C: Den svenska miljörätten. Iustus förlag, 2004 (med uppdatering påwww.iustus.se).Lagtexten inhämtas av de studerande själva på www.notisum.se (klicka på lagboken), alternativtwww.lagrummet.gov.seNivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet JuridikKursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper345

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljöteknik, 2 poängEnvorinmental technology1TT089Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen syftar till att ge insikt om vikten av ett brett miljötänkande och att vidga de studerandeskunskaper om miljö generellt, nationellt och internationellt. Energirelaterade frågor har enframträdande roll. Ett mål är att belysa aktuell debatt om miljö och energi från olikautgångspunkter.Kursens innehållEkologi, arbetsmiljö, globala miljöeffekter, försurning, energi- och klimatfrågor. Översiktligtom miljölagstiftning och miljökonsekvensbeskrivningar. Vidare ingår grupparbete somredovisas i ett PM.Särskild behörighetKursen är endast öppen för teknologer inom F-programmet.UndervisningsformUndervisningens uppläggning kan variera från år till år. Lärare vid universitetet och inbjudnaföreläsare från forskningsinstitutioner och näringsliv deltar.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut eller godkänt uppdrag. Närvaroplikt kan förekomma.BetygSom betyg på kursen används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen Teknisk orientering: Miljöteknik (1TT088).KurslitteraturMeddelas vid kursstart.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper346

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMiljötillämpad radioaktiviet, 3 poängEnvironmental radioactivity1TV400Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 1999-05-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen ger praktiska och teoretiska färdigheter för att förstå, analysera och modellera de internaoch externa processer som reglerar dels funktionen och balansen hos akvatiska system, dels denaturliga reningsprocesserna i miljön (ackumulation kontra spridning). Kursen gergrundläggande kunskaper för identifiering och kvantifiering av naturliga och antropogenaämnens kretslopp vid gränsytor (atmosfär, vatten, sediment och mark) i miljön.Kursens innehållSönderfallsprocesser, produktion och uppträdande av olika radionuklider i miljön,strålningsväxelverkan med materia, utbytes- och jämviktsprocesser som styr funktionen ochstabiliteten hos akvatiska system, radiometri av interna och externa processer i miljön, rumsochtidsskalor vid miljöstudier och relaterade parametrar, nuklid-partikel dynamiken och snabbakontra långsamma reningsprocesser, kriterier vid miljösystemanalys, provtagnings- ochmätstrategier, modellering och kvantifiering av tidsrelaterade miljöförändringar genomnuklidteknikens formalism, kalibrering och validering av modeller, massbalansberäkningar förrehabiliteringsåtgärder.Särskild behörighetC-nivå inom miljö- och vattenteknik eller motsvarande kunskaper i kemi/fysik, matematik ochdatoranvändning. Kursen passar studerande inom kemiteknik med intresse förmiljövetenskapliga tillämpningsområden.UndervisningsformUndervisningen består av föreläsningar, lektioner med övningar, laborationer med datorbaseradetillämpningsuppgifter samt fältstudier.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut med problem och ev. teorifrågor. För godkännande krävs ävengodkända laborationer och inlämningsuppgifter som ges under kursen gång. För studerande somej godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas två extra provtillfällen, vid terminens slutoch i augusti.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen samläses delvis med motsvarande kurs inom matematiskt-naturvetenskapligt program.Kurslitteratur Kompendium med problem och laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Fysiska institutionen347

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerModellering av molekylära reglersystem, 5 poängModeling of molecular control systems1MB342Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period X 43Mål för utbildningenKursen skall ge kunskap om kvantitativa aspekter av biologiska kontrollsystem för genuttryck,DNA-replikation och metabolism. Kursen skall vidare ge kunskap om matematiska, stokastiskaoch numeriska metoder för analys av dynamiskt beteende hos biologiska kontrollsystem.Kursens innehållIcke-linjär analys: Fasrumsanalys, bifurkationsteori, stabilitet, oscillationer. Mesoskopiskkinetik: Masterekvationen, Gillespie algoritmen, Linear noise approximationen. Reaktionsdiffusionsmodeller. Plasmidkopietals reglering. Principer bakom robusta kontrollsystem förKemotaxi och Morfogenes. Global analys av växande system. Biologiska kontrollsystem förreglering av genuttryck, repressorsystem och transkriptionell attenuering. Separation avtidsskalor. Flödesbalansanalys (FBA). I kursen ingår programmeringsinlämingsuppgifter iMATLAB. Dessa behandlar några utvalda kontrollsystem som illusterar känslighetsförstärking itranskriptionsreglering, skillanden mellan stokastisk och deterministisk analys av cirkadiskarytmer och robusthet i ryggformeringen hos bananflugan.Särskild behörighetReglerteknik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Ordinära differentialekvationer.Beräkningsvetenskap I. Biofysikalisk kemi.UndervisningsformFöreläsningar och inlämninguppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter det att sammanfattningsbetyget på kursensatts.KurslitteraturEhrenberg M., Elf J. och Paulsson J.: Molecular system theory, kompendium.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning348

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerModellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poängModelling and control of environmental processes1TV470Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenGe allmänna kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empiriskmodellering (systemidentifiering). Att ge färdighet i att använda datorstöd för empiriskmodellering, samt att använda modellbaserade reglertekniska metoder för att styra olika system(processindustri, reningsanläggningar och förbränningsprocesser).Kursens innehållModellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering. Linjärregression, minsta kvadratmetoden och prediktionsfelsmetoder. Simulering och optimering.Styrtekniska strategier inom processindustrin och case studies.Projekt: Styrning och modellering av en miljöteknisk process.Särskild behörighetDatorbaserad styrning. Simulering och systemananalys. Vattenreningsteknik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och projekthandledning.ExaminationsformGodkänd projektuppgift. För godkännande krävs också godkänd laborationskurs.Kompletterande skriftligt prov kan förekomma.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen överlappar delvis kurserna Systemidentifiering (1TT875) och Empirisk modellering(1ET100), och kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa.KurslitteraturLjung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 2004.Kompletterande materialNivå: Kursen ges på CD-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi349

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylärbiologi, 7 poängMolecular biology1MB608Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod Kursen ges i Period 33 - 34Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper om aktuella molekylärbiologiska tekniker och derasapplikationer inom dagens forskning. Den skall ge fördjupade kunskaper om makromolekylersegenskaper och funktion i biologiska processer.Kursens innehållNukleinsyrors och proteiners uppbyggnad och funktion. Proteindomäner. Den genetiskainformationens molekylära grund: Molekylära interaktioner inklusive reaktionsmekanismer vidreplikation av nukleinsyror, transkription/post-transkriptionell processning av RNA,proteintranslation och post-translationella processer. Experimentella molekylärbiologiskametoder att studera molekylära interaktioner och reaktionsmekanismer. Evolutionära aspekter.Speciell vikt skall läggas vid storskaliga metoder för systematisk analys av exempelvisgenexpression och molekylära interaktioner. Funktionell genomanalys. Proteomik.Grundläggande makromolekylär struktur; tredimensionell struktur, PDB-koordinater,klassificering av proteiner i strukturfamilj, program för modellbygge. Datormodellering avtredimensionell struktur baserad på sekvensdata; sekvensanalys för modellering av sekundär ochtertiär struktur.Särskild behörighetCellbiologi. Kemisk struktur och bindning. Grundläggande bioteknik och bioinformatik.Grundläggande biologi. Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker.Undervisningsform Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, litteraturseminarieroch laborationer. Deltagande i laborationer och därtill hörande lektionsundervisning samtseminarier är obligatoriskt.Examinationsform Prov anordnas under kursens gång och vid slutet av kursen. För att kursenskall bedömas som godkänd fordras att laborationer och seminarier bedömts godkända.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller välgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB600 Molekylärbiologi, 6 poäng, och kan intetillgodoräknas i en examen tillsammans med denna.Kurslitteratur Lodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003.Brown T A: Genomes II, 2002.Kompendier. Laborationsmanualer.Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning350

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär biofysik I, 5 poängMolecular Biophysics I1MB490Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper om biologiska makromolekylers dynamiska struktureroch om de avancerade fysiska metoder som idag är tillgängliga för studier av dessa strukturer.Kursens innehållMetoder för studier av struktur och dynamik: diffraktion och dynamik; elastisk/inelastisk,monokromatisk/polykromatisk, röntgen, elektron och neutrondiffraktion. Spridning av kvanta.Interaktioner mellan fotoner och materia. Holografi och holografisk imaging. Spektroskopi ochdynamik. Simuleringar. Verktyg för studier av strukturell dynamik: lasrar, kontinuerlig ochpuls-laser spektroskopi, laserinducerade plasmakällor, wake-field acceleratorer, synkrotroneroch relaterade acceleratorer, optical trapping, masspektrometri, diffraktionsmetoder för enstakamolekyler, produktion av ultrakorta strålningspulser.Särskild behörighetKemi 30 p (varav biokemi 10 p), cellbiologi 10 p, molekylärgenetik 20 p och matematik 20 p.Förkunskaper i röntgenkristallografi rekommenderas.UndervisningsformFöreläsningar, datorövningar och seminarier.ExaminationsformInlämningsuppgifter. Seminarieuppgifter. Redovisning av datorövningar.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturVetenskapliga artiklar. Kompendier.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet Fysik,Kursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning351

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär biofysik II, 5 poängMolecular biophysics II1MB491Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen skall ge träning i att praktiskt tillämpa avancerade metoder för studier av biologiskamakromolekylers dynamiska strukturer.Kursens innehållDen teori som behandlats i Molekylär biofysik I ligger till grund för laborationer som behandlarstrukturell kinetik, cryotrapping, tidsupplöst kristallografi, molekylär dynamik, veckning ochfunktion, bioenergetik. Individuella litteraturprojekt.Särskild behörighetMolekylär biofysik I.UndervisningsformSeminarier, datorövningar och laborationer.ExaminationsformInlämningsuppgifter. Laborationsredovisningar. Seminarieuppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturVetenskapliga artiklar. Kompendier. Laborationsmanualer.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning352

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär bioinformatik, 3 poängMolecular Bioinformatics1MB330Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper och förståelse för den teori (strukturbiologi,enzymologi, mönsterigenkänning) som ligger till grund för utveckling av nya bioinformatiskaanalysverktyg. Kursen skall också ge färdigheter i hur bioinformatiska verktyg används ipraktiken och hur den underliggande teorin kan utnyttjas för att tolka resultaten från olikaanalyser.Kursens innehållBiologiska databaser, servrar och informationscentra. Sekvensjämförelser. Grundläggandemakromolekylär struktur: tredimensionell struktur, PDB-koordinater, klassificering av proteineri strukturfamiljer, program för modellbygge. Relation mellan sekvens, struktur och funktion.Introduktion till teorin för klassificering och jämförelse av sekvenser och extraktion avgemensamma särdrag (t.ex. motiv). Datormodellering av tredimensionell struktur baserad påsekvensdata; sekvensanalys för modellering av sekundär och tertiär struktur. Introduktion tillhur metoder för mönsterigenkänning som lär sig från exempel (t.ex. Hidden Markov Models ochartificiella neuronnät) kan användas för utveckling av nya bioinformatiska analysverktyg.Fylogeni. Strukturbaserad läkemedelsutveckling. Sekvens och struktur av membranproteiner.Analys av expressionsdata (mikroarrayer).Datorövningar: Sekvensdatabaser. Hidden Markov Models. Strukturdatabaser. Strukturanalys.Homologimodellering. Strukturprediktion. Analys av expressionsdata.Särskild behörighetOrganisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik. Matematisk statistik.Programmeringsteknik I. Beräkningsvetenskap I.UndervisningsformFöreläsningar och datorövningarExaminationsformHemuppgifter och skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer/övningar ärpoängsatta med 1 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturVetenskapliga artiklar, utdrag från läroböcker, stenciler och kompendium med allmäninformation om bioinformatiska resurser på InternetNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet Kemi,Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning353

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär cellbiologi, 4 poängMolecular Cell Biology1TK056Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenAtt ge kunskap utöver den mest basala nivån om struktur, funktion och genetik hos celler ochvirus. Kursen ska ge en grund för fördjupning inom ämnet, angränsande eller tillämpadbiovetenskap.Kursens innehåll- Eukaryota cellers struktur. Makromolekyler/Biopolymerer som byggstenar för celler. Kärna,organeller, membransystem och filament.– Genomets struktur och funktion. Arvsmassans organisation och evolution, DNA struktur,syntes, replikation och reparation. Mobil- och repeterad DNA.- Genuttryck; från DNA till protein. Transkription, RNA maturering och transport, RNAmetabolism och proteinbiosyntes. Mekanismer av genreglering. Genreglering, en integreradflerstegsprocess.- Intracellulära kompartmenter och transport. Proteinernas sortering och transport till olikaorganeller. Posttranslationell modifiering.- Biologiska membran och cell kommunikation. Mekanismer för transport över cellmembran ochcell signalering. G-protein kopplade receptorer, enzymkopplade receptorer, intracellulärareceptorer.- Koppling av cellens signalvägar till reglering av genuttryck. Receptorer somtranskriptionsfaktorer. Signalvägar och posttranskriptionell genreglering.- Cytoskelett: roll i cellens struktur och funktion.- Celldelning, cellcykeln och cell differentiering.- Cell-cell interaktioner, tumörbiologi och apoptos.Särskild behörighet Organisk kemi. BiokemiUndervisningsformFöreläsningar, seminarier och grupparbeten med inslag av problemorienterad undervisning.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter All undervisning utom föreläsningar (där närvaro rekommenderas) ärobligatorisk.Kurslitteratur Essential Cell Biology; An introduction to the molecular biology of the cell.Alberts et al editors, 1998, Garland Publishing, Inc., ISBN 0-8153-2045-0.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap354

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär evolution, 5 poängMolecular Evolution1MB604Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper om evolutionära processer på molekylär och genomiskt nivå, samtom utvecklingen av genetiska system. Kursen skall även ge praktisk kunskap om molekylärametoder för att studera genetisk variation inom och mellan arter.Kursens innehållMolekylär evolution: Mutationsprocessen, evolution av mutationshastighet, evolution av DNAsekvenser,molekylära klockan, selektion och neutralitet på molekylär nivå, deletala mutationer,polymorfism och SNPs, fylogenier och fylogenetisk rekonstruktion. Genomevolution:Genomstorlek, könskromosomer, mitokondriellt DNA, evolution av olika typer av repetitivtDNA, mikrosatelliter, genfamiljer. Evolution av genetiska system: Evolution av kön och sexuellreproduktion, könsbestämmandets genetik, domesticering av djur och växter, människansursprung, analyser av historiskt DNA, genetiska aspekter på artbildning.Särskild behörighetMolekylärbiologi. Bioinformatisk metodik.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, laborationer och datorövningar.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd krävs attlitteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturKompendier och stencilerat material.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning355

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMolekylär och statistisk mekanik, 4 poängMolecular and statistical mechanics1MB280Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 33Mål för utbildningenAtt ge kunskap om moderna datorsimuleringsmetoder för att studera molekylers mekanik ochdynamik. Statistisk mekanisk teori och tillämpningar på molekylära system. Att introducerastudenten till en integrerad datorsimuleringsmiljö för att analysera biomolekylers struktur,funktion och dynamik.Kursens innehållMaxwell-Boltzmann fördelningar, ensembler, molekylära och kanoniska tillståndssummor,kinetisk gasteori, transition-state teori, konfigurationsfördelningar, icke-ideala gaser, enklavätskor, analytiska kraftfält för växelverkande system, energioptimering, Monte Carlo-metoder,molekyldynamiska (MD) simuleringsmetoder och algoritmer, termodynamiskastörningsmetoder.Laborationer: Kraftfält och små molekylers dynamik, potentiella energiytor, energiminimeringoch konformationsanalys, MD-simuleringar av vatten och små peptider, radielladistributionsfunktioner, MD-simulering av proteiner, fria-energi simuleringar, drug design.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Analys. Mekanik I. Termodynamik. Kvantmekanik.Organisk kemi medanalytiska teknikerUndervisningsformFöreläsningar, laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd fordras attlaborationerna bedömts godkända.Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturAtkins P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998.Grant G H & Richards W G: Computational Chemistry, Oxford University Press, 1996.Stenciler.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning356

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMultivariat dataanalys och försöksplanering, 5 poängMultivariate data analysis and experimental design1MB607Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden oKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper och färdigheter för att generera, bearbeta ochanalysera flerdimensionella data med tillämpningar mot bioanalytiska mätningar.Kursens innehållMultifaktoriell försöksplanering: faktorförsök, reducerade faktorförsök, responsytor. Multivariatdataanalys: förbehandling, projektioner (principalkomponentanalys, faktoranalys), klusteranalys,klassificering (diskriminantanalys, SIMCA), empirisk modellering (multivariat kalibrering,neutrala nätverk).Tillämpningar: QSAR, 'data mining', 'fingerprint'-metoder.Särskild behörighetMatematisk statistik. Kemi, grundkurs.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier, datorövningar.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betygen godkänd krävs attinlämningsuppgifter och datorövningar bedömts godkända.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller medberöm godkänd (5)KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskaåKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet MatematikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionKemiska institutionen357

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMänniska-datorinteraktion, 3 poängHuman Computer Interaction1IT062Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 13Mål för utbildningenIntroducera människa-datorinteraktion som ett kunskapsområde och dess relation till andradiscipliner. Ge kunskap om gränssnittets betydelse för ett systems effektivitet. Betona vikten avgod gränssnittsdesign och god användbarhet. Ge begrepp och strategier för kommunikationikring användarfrågor i utvecklingsprojektet. Ge grundläggande kunskap om metoder ochverktyg för utformning och konstruktion av användargränssnitt. Kunskap om metoder förutvärdering av användargränssnitt.Kursens innehållDesignexempel från olika verksamhetsområden. Människan som en informationsbehandlare.Dialogtekniker. Input och output-tekniker. Gränssnittsdesign i systemutvecklingsprocessen.Användarcentrerad design och uppgiftsanalys. Konstruktion av användargränssnitt.Organisationsförändringar, användarutbildning och lärande. Metoder för utvärdering avgränssnitt.Särskild behörighetDelar av kurserna Programkonstruktion och Informationsteknologi. Studenterna skall ha dessakurser klara eller läsa dem parallellt.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier och inlämningsuppgifter.Examinationsform Skriftligt prov och godkända inlämningsuppgifter.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen Människan och datorn, 1IT061.KurslitteraturDix, FInlay, Abowd & Beale (2004) Human Computer Interaction, 3rd ed.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi358

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerMätsystem, 3 poängMeasurement systems1TT526Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna konstruera och realisera ett virtuellt mätsystembaserat på LabVIEW, inkluderande tillämpad signalbehandling, samt kunna redogöra försystemets mätosäkerhet, prestanda och bruskällor.Kursens innehållIntroduktion till LabVIEW. Olika typer av mätinstrumentering. Parametrar och prestanda avmätsystem. Mätosäkerhet och statistisk analys av mätdata. Bruskällor, uppskattning av brusnivåoch brusreducering. Signalanpassning och anpassningskretsar för sensorer. Digital dataanalysoch behandling. Virtuella mätinstrument.Projektarbete:Projektgrupper kan välja olika projekt, tex: Ultraljudsonar, ultraljudscanner, optisk scanner,vindmätare.Särskild behörighetElektronik. Signaler och system.UndervisningsformFöreläsningar och projektarbete.ExaminationsformMuntlig projektredovisning i mindre grupp, inkluderande svar på teorifrågor. Skriftligprojektrapport och demonstration av systemlösning.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare kursen Mät- och signalbehandlingssystem, 1TT525 och kan intetillgodoräknas i examen samtidigt med denna.KurslitteraturBengtsson. L., Elektriska mätsystem och mätmetoder, Studentlitteratur, 2003.Bentley, J.P., Measurement Systems, Prentice Hall, 2004.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper359

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerNMR spektroskopi, 4 poängNMR spectroscopy1MB450Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikMål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper för struktur bestämning av biopolymerer (DNA, RNA,proteiner och kolhydrater) med hjälp av NMR-spektroskopi. Att ge en orientering om denstrukturinformation (torsionsvinklar och atomavstånd) som kan användas för att förstådynamiska aspekter av biomolekylers struktur, funktion, interaktion och igenkännings processer.Kursens innehållGrundläggande principer inom NMR, spektrometerns funktion och grundläggandeexperimentella tillvägagångssätt. Kemiska skift. Kopplingskonstanter. Bestämning avtorsionsvinklar via Karplus-ekvationer. Stereokemi. Dubbelresonans och relaxtionsprocesser.Nuclear Overhauser effekten (NOE). Kemiska överföringsfenomen (chemical exchange) ochderas använding vid mätningar av kinetiska och termodynamiska storheter. Grundläggandeprinciper för tvådimensionella NMR-experiment (homo- och heteronukleära skiftkorreleringar,NOESY och ROESY).Laborationer: Analys av kemiska skift i endimensionella NMR-spektra av proton (1H), kol(13C), kväve (15N) och fosfor (31P). Mätning och analys av 1H-1H, 1H-13C, 1H-31P, 13C-31P, 13C-15N och 1H-15N kopplingskonstanter i en- och tvådimensionella NMR-spektra.Mätning av 1H-1H-avstånd från 1D- och 2D-NOE experiment för bestämning av molekylersstereokemi och för beräkningar av dynamiska processer. Struktur bestämning av enklabiomolekyler genom mätningar av både kopplingskonstanter (torsonvinklar) och NOEintensiteter(avstånd).Särskild behörighet Organisk kemi med analytiska tekniker. Biokemisk metodik. Molekyläroch statistisk mekanik. Makromolekylära maskiner. Genfunktion.Undervisningsform Undervisningsformen beslutas i samråd mellan studenten och kursledaren.Examinationsform Examinationsform beslutas av kursledaren för varje individuell student.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkändÖvriga föreskrifter Kursen ges som indiduell kurs. Studenten skall kontakta kursledaren församråd om studieform, examinationsform, studietakt och tidpunkt för att genomföra kursen.Kurslitteratur Kompendium.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi, Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning360

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerNeuronnät och lärande system, 3 poängNeural networks and learning systems1TT815Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenKursen syftar till att ge kunskap om och förståelse för artificiella neuronnät och andra lärandesystem och hur de kan anpassas och användas för att lösa tekniska problem.Kursens innehållEstimering av sannolikhetstätheter, självorganiserande nät, flerlagerperceptroner, radialabasfunktionsnät, gömda Markovmodeller, kriteriefunktioner och optimeringsmetoder,förbehandling och särdragsextraktion, lärande och generalisering. Exempel hämtade fråndatoriserad taligenkänning.Särskild behörighetDatoriserad mönsterigenkänning.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut, För godkännande fordras även godkändlaborationskurs och godkända hemuppgifter.Betyg:Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd(u).Övriga föreskrifterKursen ersätter Neuronnät, 1TT814.KurslitteraturBishop,C.M., Neural Networks for Pattern Recognition, Oxford University Press, 1995.Utdrag ur böcker och artiklar.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper361

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerNuklidteknik, 2 poängNuclide Technique1MB240Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-20 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: Kursen ges i period 31Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om radioaktiva nuklider och deras sönderfallsmönster och om strålkällor,märkningsmetoder, biologiska och kemiska effekter av strålning, biotekniska applikationer,strålskydd och riskuppskattningKursens innehållIntroduktion i kärnfysik, radioaktivt sönderfall, naturlig radioaktivitet, produktion avradionuklider, interaktioner mellan joniserande strålning och material, stråldetektorer,biologiskaoch kemiska effekter av strålning, märkning av biomolekyler, användning av radioaktivanuklider i biologi, medicin och bioteknisk industri, strålskyddsberäkningar och praktisktstrålskyddsarbete och strålskyddsregler.Laborationer: Strålskyddsdetektorer för gamma- och beta strålning. Kontaminationskontroll.ProteinmärkningSärskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg på kursen fordras godkänt betyg pålaborationskursen. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti.Betyg:Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturNuclide Technique, ett kompendium från BMS (enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap)Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi362

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerObjektorienterad programmering, 5 poängObject-Oriented Programming2AD510Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 32Mål för utbildningenAtt ge kunskap om objektorienterade programmeringsspråk, samt objektorienterad metodik föranalys, design och konstruktion av programvara.Kursens innehållPrinciper för objektorienterade programmeringsspråk.Objektorienterad programmeringsmetodik. Objektorienterad analys och design.Särskild behörighetMatematik 20 poäng och datavetenskap 30 poäng.UndervisningsformFöreläsningar, laborationer och projektarbete.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen.BetygSom betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.Övriga föreskrifterKursen samläses delvis med datavetenskapligt program. Den kan ej tillgodoräknas i examensamtidigt med kursen Objektorienterad programmering DV1, 4 poäng.KurslitteraturBarbara Liskov: Program Development in Java, Addison Wesley, 2000.ReferenslitteraturT. Budd: Understanding Object-Oriented Programming with Java, Updated edition, Addison-Wesley, 2000.B. Meyer: Object-oriented Software Construction, 2nd ed., Prentice-Hall, 1997.I. Jacobson: Object-Oriented Software Engineering.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi363

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOförstörande materialprovning, 2 poängNondestructive evaluation of materials1TM302Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod : Kursen ges i period Q 31Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten med hjälp av ultraljudprovning och induktiv provningkunna påvisa och lokalisera defekter i objekt av metalliska material samt kunna redogöra för denteoretiska bakgrunden till dessa metoder.Kursens innehållIntroduktion till och presentation av olika OFP- tekniker. Sannolikhet i OFP. Utbredning avelastiska vågor och principer för ultraljudprovning. Ultraljudssökare, ultraljudprovningsmetoder,akustisk emission. Magnetpulverprovning. Induktivteknik: grunder, virvelströmsgivare, induktivprovning, speciella tekniker och instrumentering.Projektarbete i mindre grupper.Särskild behörighetElektromagnetism. Vågrörelselära. Elektrisk mätteknik, eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, laboration och projektarbete.ExaminationsformGodkänd introduktionslaboration. Muntlig projektredovisning inkluderande svar på teorifrågor.Skriftlig projektrapport samt projektdemonstration.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturBray, D.E., Stanley, R.K., Nondestructive Evaluation. A Tool in Design, Manufacturing andService, CRC Press, 1997.Kompendium.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper364

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOorganisk kemi, 8 poängInorganic chemistry1KE715Kursplanen är fastställd 1997-05-23 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 12Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna- redogöra för grundämnenas viktigaste kemiska egenskaper och förstå periodiska systemetssystematik i detta avseende.- beskriva fasta tillståndets uppbyggnad på atomär nivå särskilt vad gäller grundläggandekristallstrukturer, olika typer av fast löslighet och defekter i kristaller.- beskriva olika syra-basbegrepp och använda dessa för att tolka och förutsäga reaktioner.- beskriva redoxreaktioner och förutsäga möjligheten av sådana.- använda tabelldata för att utföra jämviktsberäkningar samt tolka och konstruera Ellingham-,Latimer-, Frost- och Pourbaixdiagram.- förklara stabilitet, geometri och magnetiska egenskaper samt beskriva olika isomerityper förkomplex.- beskriva olika typer av ligandutbytesreaktioner i komplex.- förstå innebörden av katalytiska processer och beskriva reaktionssteg i dessa.- redogöra för några metallers (metallkatjoners) roll i biologiska processer.Kursens innehållDeskriptiv oorganisk kemi. Fasta tillståndets uppbyggnad. Komplexkemi.Integrerat i dessa tre moment behandlas kemisk bindning, struktur, termodynamik, kinetik,reaktionsmekanismer, katalys, syntes.Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan.Särskild behörighetKemi, grundkursUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och seminarieuppgift. Denna innebär att studenternapresenterar utvalda delar av deskriptiv oorganisk kemi och innebär att presentationsteknik,opposition och argumentation övas. Återkoppling ges både från studenter och lärare.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer ärpoängsatta med 2 poäng och seminarier med 1 poängBetyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Shriver & Atkins: Inorganic Chemistry, Oxford Univ Press.Aylward & Findlay, SI Chemical Data, Wiley. Kompendier.Kompendier.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Institutionen för materialkemi365

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOorganisk materialsyntes, 5 poängSynthesis of Inorganic Chemistry1KE232Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna:- redogöra för olika syntesprinciper utgående från partikelutbyte- redogöra för olika upphettningsmetoder (ugnsteknik)- identifiera hur kemisk bindningstyp inverkar på val av syntesmetodik- redogöra för olika metoder för temperaturmätning och deras principer- diskutera principerna bakom "chimie douce"- föreslå syntesmetodik och utvärdera lämpligheten av olika val med hänsyn till tekniskutrustning, reaktivitet, renhet, mikrostrukturkrav och risknivå- planera för praktiskt utförande av valt projekt och utföra det under handledning- tillämpa termodynamisk modellering som en del av försöksplaneringen- i tal och skrift redovisa det egna syntesarbetet inklusive karakteriseringsaspekter ochriskanalys- kritiskt bedöma andras förslag och arbeten i form av diskussion vid seminarier ochredovisningarSeminarieformen erbjuder träning i diskussionsteknik. Projekten erbjuder träning igruppsamverkan.Kursens innehållGrundläggande översikt rörande val av syntesmetodik utgående från kemiska aspekter:Reaktionstyper, högtemperatursyntes, chimie douce, interkalation, sol-gel, hybridmaterial.Mikrostrukturstyrning: Porösa och nanostrukturerade material, glas. Termodynamikberäkningar.Ugnsteknik och temperaturmätning.Särskild behörighet 40 p naturvetenskap/teknik inkl minst 10 p matematik och 20 p kemi.Därvidlag skall ingå minst 8 p materialkemi och fasta tillståndets kemi tillsammans.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, självplanerade laborationer (projekt).Föreläsningar, seminarier, självplanerade laborationer (projekt).Examinationsform Obligatoria seminarier (3 p); Utförande av och muntlig och skriftligredogörelse för projekten med intern opposition (2 p).Betyg : Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U).Kurslitteratur Schubert, U & Hüsing, N: "Synthesis of Inorganic Materials" John Wiley-VCH.Kompendiematieral. Kompletterande projektstyrd litteratur.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi366

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOperativsystem, 4 poängOperating systems1TT802Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 34Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur operativsystem växelverkar medmaskinvara och programsystem, hur operativsystem internt är uppbyggda och de grundläggandeprinciperna och teorierna för detta.Kursens innehållProcesser, processkoordination och principer för programmering och schemaläggning avparallella system av processer. Minnes- och namnhantering för objekt med hjälp av sidindelningoch segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och utmatningssystem och filsystem samtinformationsskydd. Fallstudier: Unix, m fl.Särskild behörighet40p inom datavetenskap och matematik, inklusive kurser i datorarkitektur och algoritmer ochdatastrukturer eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifter.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 1poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT800, Operativsystem 3 poäng.KurslitteraturSilberschatz, Galvin, Gagne. Operating System Concepts. Sixth edition. Addison-Wesley, 2001Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi367

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poängHuman operators and user interface design in process control1MD101Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen kommer att ge grundläggande kunskaper om villkoren för mänsklig styrning avkomplexa och dynamiska system, samt hur dessa villkor påverkar utformningen avanvändargränssnitt. Särskild inriktning mot trafikstyrning, processtyrning och styrning avfordon och farkoster.Kursens innehållKursen har dels ett teoretiskt fokus, och dels ett praktiskt sådant. I båda fallen beaktasoperatörens roll vid styrning av komplexa system, samt modeller för användarcentreradsystemdesign. I kursen ingår även ett kort avsnitt om reglerteknik. I den teoretiska delenstuderas arbetsuppgiftens betydelse i termer av villkor för styrning av komplexa och dynamiskasystem. Här beskrivs hur arbetsuppgiftens art och karaktär styr operatörens förhållningssätt tilldet system som ska styras och övervakas. I kursen beskrivs också hur villkoren för styrning kanomsättas till krav på utformning av operatörens gränssnitt mot processen. Förutsättningar förrealtidsstyrning och representationer av dynamiska system, teorier om mänskligt beslutsfattande,samt automatisering och samverkan med automatiska system beskrivs i termer av kognitivaarbetsanalyser. Den praktiska delen utgörs av ett flertal studiebesök vid t.ex. kärnkraftverk,pappersmassaindustrier, trafikstyrning samt avloppsreningsanläggningar. Vid studiebesökenläggs tonvikten på processgrafiken, samt hur denna utvecklas från en systemgeneration till nästaSärskild behörighet40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion.UndervisningsformFöreläsningar och studiebesökExaminationsformSkriftlig examination på kurslitteraturen, samt examination i form gruppuppgifter i praktisktdesignarbete.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturVicente, K. J. Cognitive Work Analysis: Toward Safe, Productive, and Healthy Computer-Based Work.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap ochTeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi368

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOptimeringsmetoder, 4 poängOptimization1TT475Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapligaKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 41Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om numerisk lösning av såväl linjära som icke-linjäraoptimeringsproblem inom teknik och naturvetenskap samt att ge kännedom om lämpligprogramvara inom området.Kursens innehållLinjär programmering, teori och tillämpningar. Simplexalgoritmen. Något omkänslighetsanalys. Numeriska metoder för icke-linjära problem utan bivillkor. Dualitet.Heuristiska metoder för global optimering. Genetiska algoritmer. Icke-linjära minstakvadratproblem. Programvara.I kursen ingår tillämpningar och metoder som används i operationsanalys, finansiell matematik,naturvetenskap och teknik.Särskild behörighetBeräkningsvetenskap II, Programmeringsteknik II eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter förekommer som ett led iexaminationen.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturNash, S., Sofer, A.: Linear and Nonlinear Programming, McGraw Hill, 1996.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi369

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOptisk kommunikation, 3 poängOptical communication1TT576Kursplanen är fastställd 1998-04-02 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenI kursen framhävs systemaspekter på optisk kommunikation i motsats till detaljerad hårdvaruochkomponentbeskrivning.Kursens innehållFördröjning och dispersion i optiska vågledare. Teori för optisk detektion. Poissonprocessen.Gaussisk approximation. Mottagare med rektangulära filter. Mottagare med godtyckliga filter.Till- från- modulation och alternativa modulationsmetoder. Optisk informationsteori.Konstruktion av optiska mottagare. Analog optisk transmission. Optiska förstärkare.Heterodynsystem. Fibernät.Projektarbete.Särskild behörighetOptoelektronik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och projektarbeteExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkäntprojektarbeteBetyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturSenior., Optical Fiber Communications, upplaga 2.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper370

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOptiska material, 3 poängOptical materials1TM291Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2000-04-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om ljusets växelverkan med materia,relaterad till uppdelningen mellan å ena sidan isolatorer, halvledare och metaller, å andra sidanskillnaden mellan optiskt tjocka och tunna prov.Kursens innehållDen komplexa formalismen för växelverkan mellan ljus och materia. Lorenz och Drudesoscillatormodeller för isolatorer respektive metaller. Optiska materialegenskaper för metaller,halvledare och isolatorer. Sambandet mellan bandstruktur och optiska egenskaper. Fresnelsekvationer för gränsskikt.Tunnfilmsoptik, interferens i enkel- och dubbelskikt. Principerna förmultilagerberäkningar. Icke-koherenta fall. Metoder för bestämning av optiska konstanter.Tillämpningsexempel: Optiskt selektiva material och beläggningar.Laborationer:Optiska konstanterTunnfilmsoptik.Särskild behörighetFasta tillståndets fysik IIUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturKompendium, C-G Ribbing: Solid State Optics, UPTEC KNivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper371

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOptoelektronik, 3 poängOptical electronics1TT571Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenKursen avser att ge en fördjupning inom fysikalisk elektronik särskilt optoelektroniskakomponenter och system.Kursens innehållStrålningens utbredning i plana och cylindriska optiska vågledare. Optiska fibrer. Periodiskavågledare som optiska filter och reflektorer. Fibergitter. Laserteori. Optisk förstärkning ochoscillationsvillkor. Kristall-lasrar, 3- och 4- nivåsystem. Metoder för pulsning av lasrar sommodlåsning och Q-switchning. Diodlasrar baserade på GaAlAs och GaInAsP inklusiveheterostrukturer. DFB-lasrar, ytemitterande lasrar och kvantbrunnstrukturer. Optiska detektorer.Fotomultiplikatorer, fotodioder och lavinfotodioder. Lysdioder.Laborationer:1. Fibersensorer2. Fotodioder och diodlaserSärskild behörighetHalvledarteknologi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationerExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändlaborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturYariv, A., Optical Electronics in Modern Communications, Upplaga 5.Stenciler.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper372

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrdinära differentialekvationer, 2 poängOrdinary differential equations1MA720Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod : ES och Q 21, STS 31, K, X och W 22, IT 23 och F 14Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för ordinära differentialekvationer -tekniker att lösa sådana och allmänna egenskaper hos lösningarna. Kursen skall även gefärdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vidmatematisk modellering.Kursens innehållExistens och entydighet av lösningar, beroende av begynnelsedata. Lösbara typer avdifferentialekvationer, integrerande faktor, variation av konstanter, Wronskideterminanten.Linjära system, fundamentalmatris, matrisexponential. Icke-linjära system, fasrum, kritiskapunkter, stabilitet och asymptotisk stabilitet, linearisering, Lyapunovfunktioner.Variationskalkyl.Särskild behörighetEndimensionell analys och Flerdimensionell analys.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter isamband med undervisningen samt muntlig examination kan förekomma.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ingick tidigare som delkurs inom Analys, 14 poäng (1MA700).Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2.KurslitteraturSimmons G.F.: Diff.Eq.with Appl. and Historical Notes, McGraw-Hill, New York, 1992.ellerFlorin Diacu: An Introduction to Differential Equations - Order and Chaos. Freeman, 2000.R.E. O´Malley, jr: Thinking about ordinary differential equations, Cambridge University Press,1997.Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution Matematiska institutionen373

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisk kemi, 8 poängOrganic Chemistry1KE744Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiodKursen ges i period: 13 - 14Mål för utbildningen Efter kursen skall studenterna kunna- planera och utföra enklare synteser med användning av organisk-kemisk laboratorieteknik.- tillämpa de säkerhetsföreskrifter som gäller vid organisk-kemiskt laboratoriearbete. Föra enlaboratorieprotokollbok samt utföra en riskananalys- beskriva elektronfördelning (bindningsförhållanden) i och mellan organiska molekyler med hjälp avteoretiska modeller byggda på induktiva efekter och resonanseffekter eller enkel MO-modell.- förutsäga molekylers fysikaliska egenskaper och reaktivitet.- förutsäga organiska molekylers tredimensionella struktur. Förklara deras stereokemiska relationer.- uppskatta organiska molekylers syra styrka och jämföra molekylers syra/bas styrka med hjälp avinduktiva effekter och resonanseffekter.- redogöra för för grundläggande reaktioner som nukleofil substitution, addition, elemination. Beskrivadessa med hjälp av potentiellenergi-reaktionskoordinatdiagram. Definiera begreppen nukleofil ochelektrofil.- redogöra för karbonylgruppens reaktioner samt dess reaktionsmekanismer.- redogöra för mekanismen för elektrofil aromatisk substitution.- beskriva kortare syntessekvenser innehållande reaktioner för bildande av nya kol-kolbindningar samtomvandling av funktionella grupper t ex reduktion- och oxidation- substitutionsreaktioner.- redogöra för några syntesreaktioner som används inom organisk-kemisk industri- redogöra för framställning av och egenskaper hos additionpolymerer och kondensationspolymerer.- redagöra för bioorganiska molekylers strukturella uppbyggnad (kolhydrater, lipider, peptider, DNA,RNA)Kursens innehåll Struktur- och reaktivitetssamband. Några viktiga organiska reaktioner och derasreaktionsmekanismer. Stereokemins betydelse i bl a biologiska system. Deskriptiv organisk kemi. Någraexempel på teknisk organisk kemi. Spektroskopiska metoder med tonvikt på experimentelltgenomförande och grundläggande tolkning. Organisk laboratorieteknik och syntesarbeteSärskild behörighet Kemi, grundkursUndervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer.Examinationsform Dugga anordnas under kursens gång och en skriftlig tentamen i slutet av kursen. Ikursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng.Betyg Något av betyg en underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Kurslitteratur Solomons, T W G, Fryhle, C: Organic Chemistry, John Wiley.Aylward, G, Findlay, T: SI Chemical Data, John Wiley & Sons.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Kemiska institutionen374

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisk kemi, 4 poängOrganic chemistry1TV170Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : Kursen ges i period 13Mål för utbildningenUndervisningen har till uppgift att ge kunskaper om teorier och experimentella metoder inomorganisk kemi.Kursens innehållDeskriptiv organisk kemi. Stereokemins betydelse i organisk kemi. Struktur- ochreaktivitetssamband.Laborationer: Undersökning av organiska ämnen med avseende på deras reaktivitet.Särskild behörighetKemi, grundkursUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar ochredovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska.ExaminationsformSkriftligt prov anordnas i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursenskall godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 1poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturHart, Craine, Hart: Organic Chemistry. A short course, 11th ed. Houghton & Mifflin.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionKemiska institutionen375

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisk kemi, 4 poängOrganic ChemistryKE4008Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammetKursplanen fastställd: 5 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmne: KemiNivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändStudieperiod : Kursen ges i period 22FörkunskapskravMa D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2002/2003, tidigare Fy B) och Ke A samt Allmän kemi förcivilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng eller motsvarande.MålEfter genomgången kurs skall de studerande- kunna redogöra för och tillämpa grundläggande lagar och begrepp inom den organiska kemin,särskilt de som har betydelse för energitekniska processer,-känna till namn, formler, egenskaper för och reaktioner hos de i naturen viktigaste organiskaämnesklasserna, särskilt de som har anknytning till energitekniska processer,-ha viss kännedom om experimentellt organisk-kemiskt arbete samt kunna på ett bra sättredovisa ett utfört laboratoriearbete.InnehållKursen behandlar reaktioner och kemiska och fysikaliska egenskaper hos de vanligasteorganiska substansklasserna, särskilt de som är viktiga inom energitekniska processer.GenomförandeFöreläsningar 35 timLektioner och gruppundervisning 20 timÖvningar och laborationer 40 tim (obligatoriska)LitteraturH. Hart: Organic Chemistry, A short course, Houghton Mifflin Company, Boston 2001,11:e upplagan.ExaminationBedömning av studieresultaten sker dels genom kontinuerlig uppföljning av obligatoriskamoment, dels genom skriftliga prov.Fordringar för godkänd kursGodkänd enlig ovan under rubriken Examination.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för kemi, SLU376

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisk kemi med analytiska tekniker, 8 poängOrganic chemistry with analytical techniques1MB110Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i bioinformatik och molekylär bioteknikStudieperiod : Kursen ges i period 13 - 14Mål för utbildningenKursen avser att ge kunskaper om teoretiska och experimentella metoder i organisk kemi förvidare utbildning inom biotekniska ämnen.Kursens innehållDeskriptiv organisk kemi. Några viktiga organiska reaktioner och deras reaktionsmekanismer.Betydelsen av stereokemin i biologiska system. Orientering om spektroskopiska metoder iorganisk kemi såsom kärnmagnetisk resonans (NMR), infraröd spektroskopi (IR) ochmasspektrometri (MS) samt gas- och vätskekromatografi.Laborationer: Organiska synteser som exemplifierar teorin, syntesteknik, rening och separationliksom strukturbestämning med hjälp av spektroskopiska metoder, gas- och vätskekromatografi.Särskild behörighetGodkänd laborationskurs i Kemi, grundkurs.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar ochredovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska.ExaminationsformSkriftlig tentamen anordnas under kursens gång och i slutet av kursen. Godkäntlaboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar ochlaborationer är poängsatta till 2 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturSolomons T.W.G., Fryhle, C.B.: Organic Chemistry, 8th ed., John Wiley, 2004.LaborationsinstruktionerNivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institution Kemiska institutionen377

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganisk-kemiska tekniker, 5 poängTechniques in Organic Chemistry1KE739Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 41Mål för utbildningen Efter genomförd kurs skall studenterna kunna:- Planera genomförandet av en medelsvår organisk syntes.- Konstruera och dimensionera nödvändig utrustning.- Utföra enklare organiska synteser enskilt och i grupp.- Isolera och rena produkten från övriga reagens/biprodukter.- Välja ut lämpig metod för renhetsbestämning.- Genomföra analyser på HPLC och GC med avseende på renhet.- Handha spektroskopisk utrustning såsom MS, IR, NMR.- Analysera och tolka spektrala data så att produkten kan identifieras.- Sammanfatta, försvara och motivera det utförda praktiska arbetet i en rapport på engelska.- Kortfattat redogöra för uppnådda resultat genom en kort muntlig presentation.Efter genomgången teoretisk del skall studenten kunna:- Förklara och förutsäga en förenings fragmentering i mass-spektrometern.- Känna till olika joniseringstekniker och lämpliga användningsområden.- Använda tabeller över IR absorption.- Använda tabeller och genomföra beräkningar av föreningars förväntade UV absorption.- Förklara vanligt förekommande begrepp inom NMR spektroskopi såsom: kemisk skift,kopplingskonstant, anisotropi samt beskriva hur dessa påverkas av molekylens struktur.- Analysera och tolka 1D och 2D NMR spektra.- Tillämpa ovanstående kunskaper för att på ett kritiskt och granskande sätt föreslå strukturenhos okända föreningar efter analys och tolkning av givna spektrala data.Kursens innehåll Praktisk tillämpning av separationsmetoder såsom gaskromatografi ochvätskekromatografi. Reningsmetoder såsom kromatografi, destillation och omkristallisation.Spektroskopiska metoder för strukturanalys såsom masspektrometri, kärnmagnetisk resonans,infraröd- och ultraviolett spektroskopi.Särskild behörighet Organisk kemi, 8 p.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. Laborationer ochdärtill hörande gruppövningar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska.Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också föratt kursen skall godkännas. I kursen ingående laborationer och skriftlig rapport är poängsatta till3 poäng. Laborationsrapporten ingår i kommunikationsträningen, vilket innebär att återkopplingsker.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturHesse, M., Meier, H., Zeeh, B.: Spectroscopic Methods in Organic Chemistry, Thieme, 1997.Utdelat material.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institution Kemiska institutionen378

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerOrganism- och populationsbiologi, 2 poängOrganism and Population Biology1MB191Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period X 21Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper om evolutionära processer, biologisk mångfald ochbiosystematik samt öva färdigheten, att ut en större textmassa, skilja ut den viktigasteinformationen.Kursens innehållPopulationsgenetik och evolutionsteori. Artbegrepp och artbildning. Fylogenetiskrekonstruktion. Biologisk mångfald och systematik. Reproduktionssystem hos några utvaldaeukaryoter. Naturvårdsbiologi.Särskild behörighetGrundläggande bioteknik och bioinformatik. Cellbiologi.UndervisningsformFöreläsningar, datorövning, seminarier samt studiebesök i Botaniska trädgården ochEvolutionsmuseet.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturCampbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning379

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPartiella differentialekvationer, 4 poängPartial differential equations1TT462Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen avser att fördjupa kunskapen om teorin för hyperboliska, paraboliska och elliptiskapartiella differentialekvationer i anslutning till fysikaliska problem. Huvudtema är välställdhetav olika begynnelse- och/eller randvärdesproblem, samt egenskaper hos lösningar tillvågekvationen, värmeledningsekvationen och Laplace ekvation.Kursens innehållKarakteristikor. Klassificering av andra ordningens ekvationer. Maximumprincipen.Sobolevrum. Linjära elliptiska ekvationer. Energimetoder för Cauchyproblem (paraboliska ochhyperboliska ekvationer). Fredholmteori och egenfunktionsutveckling. Potentialteori.Särskild behörighetFunktionalanalys. Fysikens matematiska metoder.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Muntlig examination kandessutom förekomma. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursen.Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Teori för differentialekvationer, 1TT461, ochkan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med denna.KurslitteraturRobert C. Mc Owen, Partial differential equations: methods and applications, 2nd Edition,Pearson Education, Inc, 2003.alternativLawrence C. Evans :Partial Differential Equations, American Mathematical Society,Providence, RI (1998), Graduate Studies in Mathematics, Vol. 19.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen380

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPatent, avtal och förhandling, 4 poängPatent, contracts and negotiation for an agreement2HR106Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskoplan i UppsalaMål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenterna ha nödvändiga kunskaper i dedelar av juridiken som är aktuella i samband med att forskningsresultat ska förvandlas frånaffärsidé till kommersiell verksamhet. Med nödvändig kunskap avses här dels färdigheten attkunna analysera ett konkret händelseförlopp och på ett rättsligt relevant sätt formulera deaktuella problemen, dels färdigheten att kunna förstå och översiktligt analysera de tillämpligareglernas innehåll.Kursens innehåll Kursen innehåller fem olika moment.A) Företagande och juridiken Ger en introduktion till ämnet och rättskälleläran, förklararjuridiska begrepp och handelsrättslig metod samt identifierar olika rättsområden medutgångspunkt från företag och intressenter.B) Avtalsrätt Behandlar allmän avtalsrätt, olika avtalstyper, kommersiella och internationellaavtal, avtalsstrategier samt de särskilda frågor som är aktuella vid avtal med offentliga organ ochmyndigheter.C) Bolagsrätt Ger grunderna i allmän bolagsrätt samt behandlar frågor om beslut, ansvar ochföreträdare i aktiebolag. Vidare om aktieägaravtal och bolagets skötsel, företrädarfrågor ipraktiken och avslutningsvis ombildning och överlåtelse.D) Industriellt rättsskydd Behandlar patent, varumärke och övriga industriella immaterialrätter,industriellt rättsskydd i praktiken samt frågor om licensavtal och tvångslicens.E) Avtalsstrategi och förhandlingsteknik Behandlar avtalsstrategier – från förberedelse till mallsamt förhandlingsteknik. Vidare deltar studenterna i praktiska övningar i förhandling ochavtalsskrivning.Kursen ges med stöd av institutionens IT-tjänst, eHandels.Särskild behörighetKursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörsskolan i Uppsala.Undervisningsform Undervisningen ges som föreläsningar och seminarier, vilka i huvudsak ärproblembaserade och bygger på ett utvecklat handelsrättsligt perspektiv. Det sistnämnda innebärdels att studenterna har att utgå från företagens situation, dels att regelsystemet och de faktiskarättsliga frågor som kan uppkomma studeras i syfte att ge underlag för en tillförlitlig analys avföretagets olika handlingsalternativ. Något som i sin tur skapar goda förutsättningar förmedvetna och konfliktfria val.Examinationsform Hemskrivning avseende momenten B, C och D samt gruppvis examinationvid seminarierna. Godkänt resultat krävs på hemskrivningar och vid seminarierna samt närvarovid obligatoriska kursmoment.Betyg Underkänd (u), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2HR104 inomEntreprenörskolan i Uppsala. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet180 poäng för civilingenjörsexamen. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap ochföretagsutveckling i Uppsala. Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen vid institutionenför Handelsrätt.Kurslitteratur Runesson, E M, Avtals- och tvistlösningsförhandling, Glossator förlag 2003.Allt kursmaterial i övrig delas ut och institutionen tillhandahåller ett "referensbibliotek".Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet HandelsrättKursansvarig institution Institutionen för handelsrätt381

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPlanetsystemets fysik, 4 poängPhysics of the planetary system1TT536Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursens målsättning är att ge grundläggande kunskaper om vårt solsystem (exklusive solensjälv), med tonvikten lagd på nyvunnen och snabbt växande kunskap från rymdsonder och andranya observationstekniker.Kursens innehållDe fysikaliska och kemiska processer som styr planeternas uppbyggnad och utveckling, samtmotsvarande för satellit- och ringsystem, analyseras med hjälp av jämförande studier.Planeternas, planetatmosfärernas och månarnas fysik ur spektroskopiska studier. Interplanetärastoftet och solvinden. De mindre kropparnas natur, deras inbördes samband och växelverkanmed planeter och månar karakteriseras. Särskild uppmärksamhet ägnas deras utveckling och rollsom vittnesbörd om förhållandena i det tidiga knappt födda solsystemet. Planetsystemetsursprung och utveckling. Andra planetsystem och cirkumstellära skivor.Särskild behörighetAtom- och molekylfysik, Kvantfysik eller motsvarande förkunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformInlämningsuppgifter och räkneuppgifter.I kursen ingående laborationer omfattar 1.5 poäng.Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturMoons & Planets, 3rd ed., W.K. Hartmann, Wadsworth Publishing Company 1993.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik382

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPlasmafysik, 4 poängPlasma physics1TT581Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenInom plasmafysiken studerar man det kollektiva beteendet hos laddade partiklar ielektromagnetiska fält. Plasma spelar en viktig roll inom rymd- och astrofysiken och inomfusionsforskningen. Tillämpning av plasmaeffekter inom tillverkning och ytbehandling avmaterial är ett nytt och snabbt växande område av stort teknologiskt intresse. Målet med dennakurs är att ge grundläggande kunskaper om plasmats egenskaper, och att ge exempel påtillämpningar inom industriell plasmafysik.Kursens innehållDefinition av plasma. Tillämpningar inom fysik och teknologi. Debye- skärmning.Partikelrörelse i elektromagnetiska fält och adiabatiska invarianter. Vätskemodeller av plasma.Vågor i plasma. Vågutbredning, grupphastighet, cut-off och resonans. Kollisioner, resistivitetoch diffusion. Jämvikt och plasmainstabiliteter. Grunderna för kinetisk beskrivning av plasmaoch Landau-dämpning. Elektron- och jonkällor och strålar. DC och RF - urladdningar somplasmakällor.Särskild behörighetEllära, Mekanik I, Komplex analys och Elektromagnetisk fältteori.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig tentamen efter kursens slut.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturF. Chen: "Introduction to Plasma Physics and Controlled Fusion", Vol.1, Plasma Physics, 2nded., Plenum Press, 1984.Delar av J. R. Roth : "Industrial Plasma Engineering", Vol.1, Principles. IOP Publishing, 1995.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik383

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPolymerer, 3 poängPolymers1TK012Kursplanen är fastställd 2001-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 34Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna,- Beskriva polymerers generella uppbygnad.- Redogöra för molekylviktsbegreppet.- Klassificera syntetiska och biologiska polymerer i respektive undergrupper.- Beskriva polymerer i lösning med fokus på termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositetsamt geler.- Beskriva polymerer i det fasta tillståndet med fokus på kristallina och amorfa polymerer,termodynamik, fasomvandlingar samt mekaniska egenskaper.- Identifiera och förklara skillnaderna mellan additions- och stegvis polymerisation.- Redogöra för reaktionsmekanismer vid radikal-, jonisk-, ringöppnings- samt kondenastionspolymerisation.- Förklara metoder vid karaktärisering av polymera material.- Ge exempel på polymerers industriella tillämpningar.Kursens innehållAllmän introduktion till polymerer. Klassificering och systematik av syntetiska polymerer ochbiopolymerer. Polymerkemi: polymerisation, kinetik, strukturer, och nedbrytning. Polymerer ilösning: termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositet, polyelektrolyter och geler. Fastapolymerer: kristallina och amorfa polymerer, termodynamik, fasomvandlingar, och mekaniskaegenskaper. Metoder för att karaktärisera och analysera fasta polymerer och polymerer i lösning.Laborationer:Laborationen bedrivs i projektform med momenten polymersyntes och karakterisering. Inomprojektet får studenten träna att,- Söka, värdera och sammanställa information.- Planera och genomföra ett laborativt projekt.- Redovisa resultatet muntligt och skriftligt.Särskild behörighet Organisk kemi. Fysikalisk kemiUndervisningsform Föreläsningar och projektorienterade laborationerExaminationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Momentet motsvarar 2 poäng. Vidarekrävs att studenten planerar, genomför samt redovisar en tilldelad projektlaboration.Laborationsmomenten motsvarar 1 poäng och skall vara godkända vid fullgjord kursBetyg : Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk-naturvetenskapligafakultetsnämnden med kemiska institutionen som kursansvarig.Kurslitteratur Polymers: Chemistry and Physics of Modern Materials, 2nd ed. Cowley StanleyThornes (Publ) Ltd, ISBN 0-7487-4073-2.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi384

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPraktisk prototypframtagning, 3 poängPrototype construction1TG190Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i alla perioder samt sommartidMål för utbildningenEfter fullgjord kurs har studenten• en allmän kännedom om praktisk bearbetning av metaller• färdigheter att göra egna konstruktioner, välja material, evaluera konstruktioner• kunskap om att ge förslag på förbättringar av konstruktionen avseende funktion, materialval,tillverkning, design mm.Kursens innehåll Under kursen skall en Stirlingmotor tillverkas med de bearbetningsmetodersom är vanliga i tillverkningsindustrin. Delarna skall tillverkas i verktygsmaskiner,kontrollmätas med sådan utrustning som är vanlig inom industrin, monteras och provköras.Stirlingmotorns arbetssätt och olika typer skall redovisas och förslag på förbättringar, t.ex.materialval, bearbetningsteknik och utformning av den tillverkade modellen, skall redovisasmuntligt och skriftligt.Särskild behörighetKompetens motsvarande ett års studier inom ett tekniskt yrkesprogram.UndervisningsformUndervisningen kommer i huvudsak att ske i verkstad där studenten kommer att bli individuelltinstruerad av lärare.ExaminationsformGodkänd examination inkluderar praktiska övningar och demonstration av fungerande motor.Arbetet skall redovisas muntligt och skriftligt.BetygGodkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs.Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F tillsommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor.Urval inom program sker efter uppnådda poäng.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper385

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPrediktiv limnologi, 10 poängPredictive limnology1TV420Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen är inriktad mot att ge grundläggande kunskaper om hur man konstruerar och testardynamiska/matematiska, statistiska/empiriska och ”blandade” prediktiva ekosystemmodeller.Grundmetodiken är, i princip, oberoende av ekosystemtyp, men alla exemplifieringar underkursen rör sjöar.Kursens innehållEkosystemmodeller (massbalans, sedimentation, resuspension, avrinning från land, trofiskainteraktioner, mm), testmetodik (slumptester, kalibrering, validering, känslighets- ochosäkerhetsanalys), metodik för att bestämma representativa och kompatibla data, olikavariablersvariabilitet i tid och rum, praktiska modellkonstruktioner och tillämpningar inom akvatiskmiljövetenskap (miljöindex, miljöövervakning, GIS, expertsystem, etc).Särskild behörighetAkvatisk ekologi, Teknisk ekologi, Biologi, Reglerteknik, MiljökonsekvensanalysUndervisningsformKursen ges i föreläsnings- och projektform och består av två huvuddelar: Teoretisk genomgång(3 poäng). Projektarbete ( 7 poäng).ExaminationsformSkriftlig prov på de teoretiska momenten, 3 poäng. Godkända obligatoriska uppgifter. Skriftligoch muntlig presentation av projektarbetet, 7 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturHåkansson och Peters: Predictive Limnology - methods for predictive modelling. SPBAcademicPublishing, Amsterdam 1995 (464 sid.).Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper386

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerPresentationsteknik, 4 poängPresentation techniques1TT915Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 21 -22Mål för utbildningen Kursen avser att ge träning i• att skriva dokument och ge presentationer på svenska och engelska samt i hur det svenskaspråket används i olika situationer, med betoning på språkbruk i yrkesverksamma roller.• att introducera begreppet vetenskaplig litteratursökning samt demonstrera olika metoder fördetta.• att förbereda en muntlig presentation och genomföra denna med användande av modernaudiovisuell utrustning.• att planera och skriva tekniska/vetenskapliga rapporter på engelskaKursens innehållKursen består av delkurserna Rapport på Svenska (1 poäng), Muntlig framställning (1 poäng)och Rapport på Engelska (2 poäng).Rapport på Svenska: Kursen inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda ochskriva olika typer av dokument och som kort beskriver olika delar av en rapport, hurrapportskrivandet planeras och genomförs. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper medatt skriva en rapport som rättas och återlämnas till studenterna för revision. I kursmomentetingår dessutom litteratursökning och prsktiska övningar att h.h.a. databaser och sökmotorer sökainformation.Muntlig framställning: Kursen inleds med två föreläsningar om konsten att förbereda ochgenomföra ett föredrag. Därefter håller varje student ett föredrag om valfritt ämne under enlektionstimma. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skall kunna göraen detaljerad analys av framställningen.Rapport på engelska: Varje student skall själv författa en rapport på engelska över ett valfrittämne med teknisk/fysikalisk anknytning. Rapporten bedöms med avseende på rubriksättning,abstraktinnehåll, struktur, inledning, avslutning, presentation av figurer, referenser etc.Särskild behörighet Introduktion till datoranvändning.Undervisningsform Föreläsningar, övningar, presentationer och rapportskrivning.Examinationsform Godkända rapporter. Godkänt genomförande av föredrag samt obligatorisknärvaro vid föreläsningar samt gruppkamraternas presentationer.Poänguppgelning: Rapport på svenska 1 poäng, Muntlig framställning 1 poäng och Rapport påengelska 2 poäng.Betyg : På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd.Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 den tidigare kursen Informationsteknik(1TT914).Kurslitteratur Utdelade stenciler.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnenKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper387

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProcessmonitorering, 5 poängProcess MonitoringKursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna- identifiera och beskriva användningsområden för olika analysmetoder vid process- ochproduktanalys av läkemedel- söka och värdera den vetenskapliga litteraturen inom området process- och produktanalys- definiera och beskriva tekniker för provtagning för analys vid uppskalning och produktion avläkemedel- klassificera och beskriva olika metoder för anslutning av analytiska tekniker vidprocessanalyser- redogöra för principerna för spektroskopiska och kromatografiska tekniker samt flow injectionanalysis och sensorer använda vid processanalys- definiera och beskriva kemometriska metoder använda vid processanalys- identifiera och beskriva de analysmetoder som använts mest frekvent vid uppskalning avsynteser och farmaceutiska beredningar- identifiera och beskriva de analysmetoder som använts mest frekvent vid produktion avsubstans och farmaceutiska beredningar- redogöra för de moment som ingår i begreppen kvalitetssäkring och Good ManufacturingPractice (GMP) avseende analysmetoder vid produktion av läkemedelKursens innehållKursen fokuseras på analytisk-kemiska tekniker och metoder inom området produkt- ochprocessanalys (kontinuerlig övervakning av processteg on-line och off-line) vidläkemedelsframställning. I kursen ingår studier av separationsmetoder, masspektrometri, UV,vibrationsspektroskopi, NMR, sensorer, elektroniska näsor, farmakopémetoder och GMP/GLP.Särskild behörighet Analytisk farmaceutisk kemi, Kemisk apparatteknik och Kemometri ellermotsvarande kurser.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesökExaminationsform Tillämpa erhållna kunskaper och färdigheter genom att sammanfatta ochvärdera vetenskaplig litteratur inom området processanalys. Redovisa skriftligt en översikt avden vetenskapliga litteraturen inom ett särskilt valt område avseende processanalys. Motiveraoch försvara den skrivna uppsatsen muntligt vid ett seminarium. Den laborativa delen av kursenbestår av projektarbete i grupp, vilket redovisas i seminarieform samt sammanfattas i ett PM islutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete och deltagande i obligatoriska moment krävs förgodkänt betyg. Laborationerna motsvarar 1p.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Översiktsartiklar från vetenskaplig litteraturL- Ericsson et.al.: Multi and Megavariate Data Analysis, Principles and Applications, UmetricsAcademy 2001K. Janné : NIR-spectroscopy, Qualimetrics AB, KompendiumNivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Farmaci, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi388

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProcessteknik, 5 poängProcess Engineering1TK064Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna:- tillämpa reaktionsteknikens grunder (Isoterma, ideala sats-, tub- och tankreaktorer).- ställa upp och lösa material- och energibalanser för samtliga reaktormodeller.- använda sig av beräknings- och simuleringsverktyg (Matlab) för att lösa balanserna- redogöra för fermentationsteknikens användning inom bioteknisk produktion, främst inomläkemedelsområdet.Studentens skall även ha förmåga att:- genomföra en öppen projektuppgift där målet är att designa en tillverkningsprocess för enläkemedelstekniskt relevant substans.- ta fram en projektplan- utifrån litteraturen föreslå och argumentera för en vald processlösning- bygga upp processen- tillverka den aktuella substansen- utvärdera resultatet med utgångspunkt från tillverkningstekniska aspekter där ekonomi,skalberoende och produktkvalitet skall beaktas.Studenten skall efter kursen ha förmåga att delta i utformning och uppbyggnad av entillverkningsprocess för läkemedel.Kursens innehållUtformning av processystem. Reaktorteknologi.Matematisk modellering inom kemitekniken.Fermentation och nedströmsprocesser (separation och upprening).Design av olika processteg inom kemisk och bioteknisk industri.Uppskalning och relationen mellan råvaror, processer, produkter och företag.Laborationer, bl a projektlaboration med fokus på utformning av en läkemedelsteknisk process.Studiebesök (Läkemedelsproduktion).Särskild behörighet Kemisk apparatteknik. Beräkningsvetenskap eller motsvarande.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, seminarier och studiebesök.Examinationsform Skriftlig tentamen (3 p). För godkänt krävs även godkänd laborationskursoch övriga obligatoriska moment (2 p).Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Kurslitteratur Kemisk reaktionsteknik A, Första upplaganNils-Åke Danielsson, Inst. för kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola. Utdelat materialNivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik389

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgramkonstruktion I, 6 poängProgram Design1IT021Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 11 - 12Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programmeringsmetodik.Kursens innehållGrundläggande algoritmiska begrepp. Programmering i ett funktionellt programmeringsspråk.Procedurell abstraktion, dataabstraktion. Rekursion och andra programstrukturer. Systematiskuppbyggnad av program. Strukturering av program och data, uttestning, felsökning ochdokumentation av program. Programmeringsstil och programkvalitet. Orientering om principerför programmeringsspråk och imperativ programmering. Programmering av Internettillämpningar.Särskild behörighetStandardbehörighet E.2.1 samt introduktion till datoranvändning, motsv. 2p av kursenInformationsteknologi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen.Poänguppdelning: Skriftligt prov 2 poäng, Obligatoriska uppgifter 4 poäng.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Från läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) ochProgramkonstruktion II (1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion(1IT020).KurslitteraturKompendiumReferenslitteratur: M.R. Hansen and H. Rischel: Introduction to Programming using SML.Addison-Wesley, 1999. J. D. Ullman: Elements of ML Programming. Prentice-Hall, 1998. B.W. Kernighan and R. Pike: The Practice of Programming. Addison-Wesley, 1999.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi390

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgramkonstruktion II, 5 poängProgram Design II1IT022Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 13 - 14Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om fundamentala algoritmer och datastrukturer och derasimplementation i olika programmeringsspråk.Att ge färdighet i att rationellt välja algoritmer och datastrukturer för ett givet problem.Att ge grundläggande kunskaper i imperativ programmering i C.Kursens innehållMatematiska grunder: asymptotisk notation, summationer, rekursionsformler. Datastrukturer:träd, prioritetsköer, tabeller. Sökmetoder: binära sökträd, balanserade sökträd, hashtabeller.Sorteringsmetoder. Enkla grafalgoritmer och "greedy algorithms". Implementering i ettfunktionellt språk (ML) och ett imperativt språk (C).Särskild behörighetProgramkonstruktion I eller motsvarandeUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs godkänt resultat påobligatoriska inlämningsuppgifter och laborationer (2 poäng).Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterFrån läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) och Programkonstruktion II(1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion (1IT020).Kurslitteratur Cormen T.H., Leiserson C.E., Rivest R.L., Stein C.: Introduction to Algorithms.2nd ed. MIT Press, 2001.Bilting U, Skansholm J: Vägen till C. Studentlitteratur, 2000.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi391

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgrammering av parallelldatorer I, 4 poängProgramming of parallel computers I1TT402Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i informationsteknologi och i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 33Mål för utbildningenAtt ge baskunskaper om parallelldatorer, -algoritmer och -programmering. Att ge kännedom omgrundläggande algoritmer för olika typer av parallelldatorer, samt om viktigarestandardprogramvara på området. Att ge färdighet i att självständigt programmera enparallelldator.Kursens innehållKlassificering av parallelldatorer: olika typer av minnesorganisation, processorer, nätverk ochprogramkontroll. Olika former av parallellism. Programmeringsmodeller: programmering i lokalnamnrymd med MPI och i global namnrymd med OpenMP. Grid-computing och middleware.Prestandamått: Speedup, effektivitet, flops. Diskussion om brister med dessa mått, samt förslagtill alternativ. Parallellisering av grundläggande algoritmer i numerisk linjär algebra: matrisvektor-multiplikationoch matris-matris multiplikation. Parallellisering av algoritmer inom någraav områdena lösning av fyllda linjära ekvationssystem, grafalgoritmer eller sökning ochsortering.Särskild behörighetFlerdimensionell analys, Beräkningsvetenskap I och Programmeringsteknik II eller motsvarandeUndervisningsformFöreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkända laborationer och obligatoriskainlämningsuppgifter.Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter den tidigare 1TT401, Algoritmer för parallellmaskiner och kan intetillgodoräknas i examen tillsammans med denna.KurslitteraturKumar, V et al.: Introduction to Parallel Computing. 2nd ed. Addison Wesley, 2003.Kompletterande material.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi392

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgrammeringsteknik I, 4 poängComputer Programming I1TD753Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period F och Q 11-12, K 13-14, ES 21, X 22 och W 23Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programutveckling med särskild tonvikt påproblemlösningsaspekten av programmering, att därigenom ge metoder för och träning iproblemanalys av värde för ingenjörsmässig problemlösning i allmänhet, att ge kunskaper omdatorsystem och att ge erfarenhet av användning av programvara, främst inriktat mot teknik ochnaturvetenskap.Kursens innehållIntroduktion till programmering: syftet med programmering, programmeringsprocessens faser,programmering satt i sitt sammanhang genom exempel på tillämpningar, kort historik överprogrammeringsansatser, datorsystemet ur programmerarens synvinkel, programmeringsmiljöer.Algoritmer: vad en algoritm är, programmet som algoritm, skillnaden i preciseringsgrad mellanvardagslivets algoritmer och datorprogram.Grundläggande objektorienterad problemlösning: introduktion till objektorienterad analys ochdesign, begreppen modell, klass, objekt och inkapsling.Grundläggande datastrukturer, exemplifierade med Java: enkla datatyper och fält.Grundläggande algoritmelement, exemplifierade med Java: tilldelning, villkor, repetitioner,aritmetiska och logiska uttryck, terminalbaserad in- och utmatning samt filhantering.Grundläggande objektorienterad implementering, exemplifierade med Java: användning avfärdiga klasser, definition av egna klasser och objekt.Grundläggande programmeringsteknik: systematisk arbetsgång för problemanalys,programdesign, implementering, uttestning, felsökning samt dokumentation.Användning av grafik och gränssnitt.Särskild behörighet Introduktionskurs i datoranvändning, Grundläggande algebra (del av).Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter.Examinationsform Skriftligt prov. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriskauppgifter och laborationer.Poängfördelning: tentamen 2 p, laborationer och inlämningsuppgifter 2 p.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturLewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap ochTeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi393

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgrammeringsteknik II, 4 poängComputer programming II1TD770Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period F B32 och Sy33, X 32 (molekylär bioteknik) och 23(bioinformatik).Mål för utbildningenAtt ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter i programmering, ge fördjupadekunskaper om algoritmer och datastrukturer, samt ge kunskaper och färdigheter i genomförandeav större programmeringsprojekt, främst med inriktning mot teknik och naturvetenskap.Kursens innehållFortsatt programmering i Java: arv, polymorfi, undantag. Objektorienterad analys och design.Datastrukturer: stackar, köer, listor och träd, hashtabeller.Grundläggande algoritmer för lagring, sökning och sortering. Programmeringsteknik,hjälpmedel för programutveckling. Introduktion till programmering i C.Särskild behörighetMatematik ca 20 poäng och kursen Programmeringsteknik I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs ochgodkända obligatoriska uppgifterBetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturSkansholm, J: Java direkt med swing, Studentlitteratur, 2002ellerLewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004.Kompletterande material.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi394

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProgrammeringsteori, 5 poängProgramming Theory1DT648Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programKursen ges som Fristående kursStudieperiod : Kursen ges i period IT 41Mål för utbildningenKursen ska ge kunskap i teori och metodik för konstruktion och verifiering av program.Kursens innehållMetoder för att konstruera korrekta program. Specifikation och verifiering av program. Metoderför att avgöra och hitta invarianter. Svagaste förvillkor.Särskild behörighet20 poäng Datavetenskap och 20 poäng matematik inkl Semantik och principer förprogrammeringsspråk.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg : Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd ellerunderkänd.Övriga föreskrifterKursen passar in i Naturvetarprogrammet, 160 poäng.Kursen får ej tillgodoräknas i examen tillsammans med kursen 2AD094 Programteori.KurslitteraturGries, D.: The Science of Programming, Springer-Verlag, 1981.Kompendium.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi395

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjekt IT, 20 poängProject IT1IT170Kursplanen är fastställd 2001-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period IT 43 - 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall deltagarna kunna syntetisera högpresterande komplexa dator- ochtelekommunikationssystem, systemteknik och MMI. Detta inkluderar att kunna redogöra förolika konstruktions-principer för sådana system, matematiska modeller som används för attbeskriva systemens uppbyggnad och arbetssätt samt grunddragen hos de teorier som finns inomområdet. Deltagaren skall också, enskilt eller som medlem i en projektgrupp, kunna konstrueraett fungerande system för en given tillämpning och därvid använda sig av modernakonstruktionsprinciper och programmerings-metoder samt välja lämpliga komponenter. Enmålsättning är efterlikna den färdiga civilingenjörens arbetsuppgifter, därför eftersträvas att ett(eller flera) industriföretag engageras i genomförandet.Kursens innehållKunskapsstoffet faller till olika stora delar inom ämnesområdena datorsystem,telekommunikation, systemteknik, MMI, och projektarbetsmetodik, med speciell tonvikt påhögpresterande komplexa system. Innehållet är en fördjupning och befästning av de kunskaperoch färdigheter studenterna förvärvat under de första 3,5 åren inom civilingenjörsprogrammet iInformationsteknologi. Betoningen av de olika ingående momenten beror på val av projekt.Projekt väljs nytt år från år. Speciellt kommer deltagarna att få ägna sig åt tillämpningar därresurserna är distribuerade och de problem som uppstår när de olika komponenterna skakommunicera med varandra och användarna. Projektarbetsmetodik: Planeringsmetoder.Projektrapportering, dokumentation och rapportskrivning.Särskild behörighet120p inom civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och projekt. Huvuddelen under kontorsstid i särskilt tilldelade lokaler.ExaminationsformGodkänt projekt.Betyg : Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U).Övriga föreskrifter Kursen fastställd 1998-05-22. I studiehandböcker tom 2000/2001 harkursen felaktigt återgetts med kod 1TT170KurslitteraturEklund, S.: Projekt i undervisningen, Handbok för studenter och lärare. Thilda Förlag, 1996.Kompletterande artiklar beroende på projektets inriktning.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi396

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete Entreprenörskolan, 20 poängProject Work, Uppsala School of Entrepreneurship2FE827Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Entreprenörskolan i UppsalaMål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna:• praktiskt tillämpat, fördjupat och nyttiggjort kunskaper som förvärvas inom respektiveutbildningsprogram för att föra ett verkligt innovationsprojekt till eller nära enkommersialisering• tillägnat sig en fördjupning inom ämnesområdet entreprenörskap• utvecklat sin framställningsförmåga: kunna skriva rapporter på ett korrekt, välstrukturerat ochintresseväckande sätt samt kunna göra muntliga presentationer• ha förmåga att i grupp planera och genomföra ett affärsutvecklingsprojektKursens innehållProjektarbetet utgörs av ett verkligt innovationsprojekt som bygger på resultat från (patenterad)forskning vid eller i anslutning till universiteten och som i projektet skall föras till eller nära enkommersialisering. Arbetet kan innefatta allt från tidig marknadsbedömning till paketering avett projekt för utlicensiering till en marknadspartner. Det tekniska innehållet i projekten är enviktig del i ambitionen att praktiskt tillämpa, fördjupa och nyttiggöra kunskaper som förvärvasinom utbildningsprogrammen.Arbetet bedrivs i grupp om 3-4 studenter med nära koppling till projektägaren. Till varjestudentgrupp knyts en handledargrupp med entreprenöriell, industriell och akademiskerfarenhet. Projektgrupperna rapporterar status i projekten löpande, i muntlig och skriftlig form,vid planerings- och arbetsseminarier med handledargrupp och externa experter. Gemensammaseminarier hålls mellan projektgrupperna för erfarenhetsutbyte och gemensam problemlösning.Slutredovisningen sker genom en uppsats/slutrapport och slutseminarium där framkomnaresultat och använda metoder redovisas. Seminariet genomförs i en med problemet förtrogenkrets.Särskild behörighetKursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala.UndervisningsformHandledning (individuellt och i grupp). Workshop (obligatoriskt). Seminarier (obligatoriskt).Föreläsningar (obligatoriskt). Projektarbetet sträcker sig över hela Entreprenörskolans läsår. Detinleds i januari och avslutas med slutrapportering i december. Projektarbetet ökar i intensitetunder året för att närma sig heltid under hösten. Förutom de inledande planeringsmötenakommer projekten löpande att redovisas vid arbetsseminarier med handledare och externaexperter.ExaminationsformDet utförda arbetet redovisas i en uppsats/slutrapport, som ska presenteras och försvaras vid ettslutseminarium. Såväl det praktiska som det teoretiska arbetet bedöms och sammanvägs tillslutbetyget godkänt eller underkänt. Uppsatsen/slutrapporten ska, om så krävs, revideras eftersynpunkter framförda vid slutseminariet. Examinator godkänner uppsatsen/slutrapporten när denmotsvarar ställda krav på vetenskaplighet och textbehandling.För studenter som är registrerade på sitt ordinarie examensarbete (se nedan under Övrigaföreskrifter) gäller det regelverk som respektive program har fastställt. För studenter inomcivilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle (STS, se nedan under Övrigaföreskrifter) gäller de rutiner som används för C-uppsatser vid företagsekonomiska institutionen.397

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerBetygPå denna kurs används endast något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE823 inom Entreprenörskolan i Uppsala.Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala.Studenter som vill använda projektarbetet som examensarbete skall registreras på respektiveordinarie examensarbete. Detta sker efter kontakt med programsamordnaren som godkänner attexamensarbetet kan genomföras inom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF. Idessa fall gäller ett annat huvudämne samt att de valda de projekten är relevanta inom respektiveprogram och har ett tydligt ämnesinnehåll.Studenter som inom STS-programmet kan tillgodoräkna projektarbetet som C-uppsats iföretagsekomomi (det ersätter då de två kurserna 1TS902 och 1TS912. Företagsekonomiskainstitutionen skall då i förväg godkänna att projektet uppfyller ställda krav och kan genomförasinom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF.KurslitteraturKurslitteratur fastställs individuellt för varje projekt av kursansvarig institution.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursansvarig institutionFöretagsekonomiska institutionen398

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i bioinformatik, 5 poängProject work in Bioinformatics1MB901Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbete.Kursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inomBioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare ochexaminator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågåendeforsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning399

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i bioinformatik, 10 poängProject work in Bioinformatics1MB911Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbete.Kursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inomBioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare ochexaminator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågåendeforsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning400

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i energisystem, 5 poängProject Work in Energy Systems Engineering1ET300Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt, eller tillsammans med en eller flerastudenter, planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Syftet ärockså att studenten skall få användning för, fördjupa och bredda kunskaperna från tidigarekurser inom energisystemKursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete eller ett arbete i samarbete med en eller flera andrastudenter. Projekt som utförs i samarbete mellan studenter på olika högskolor och/eller mellanstudenter med olika akademisk bakgrund uppmuntras. Arbetsuppgift väljs i samråd medhandledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning tillpågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid universitetsinstitution, företag, myndighet,förening eller organisation.Särskild behörighetKunskaper motsvarande de två första årskurserna inom civilingenjörsprogrammet iEnergisystem.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redivisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren för civilingenjörsprogrammet i Energisystem.BetygPå kursen används betygsskalan godkänd (g) och underkänd (u).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Endast en av projektkurserna 1ET300 (5p) och 1ET301 (10p) kan medräknas inomexamenskravet för civilingenjörsexamen i energisystem.KurslitteraturKurslitteratur utses för varje projekt av examinator efter förslag från handledaren. .Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap401

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i energisystem, 10 poängProject Work in Energy Systems Enginering1ET301Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiodKursen ges i period: OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt, eller tillsammans med en eller fleraandra studenter, planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Syftetär också att studenten ska få användning för, fördjupa och bredda kunskaperna från tidigarestudier inom energisystem.Kursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete eller ett arbete i samarbete med en eller flera andrastudenter. Projekt som utförs i samarbete mellan studenter på olika högskolor och/eller mellanstudenter med olika akademisk bakgrund uppmuntras. Arbetsuppgift väljs i samråd medhandledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning tillpågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid universitetsinstitution, företag, myndighet,förening eller organisation.Särskild behörighetGenomgångna kurser under ES-programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.BetygNågot av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnare på särskild blankett. Före kursstartskall förslag på handledare och examinator godkännas av programsamordnaren.Kursen får genomföras under valfri tidsperiod.Endast en av projektkurserna 1ET300 (5p) och 1ET301 (10p) kan medräknas inomexamenskravet för civilingenjörsexamen i energisystem.KurslitteraturKurslitteratur utses för varje projekt av examinator efter förslag från handledaren.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap402

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i informationsteknologi, 5 poängProject work in Information Technology1DT663Kursplanen är fastställd 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiStudieperiodKursen ges i period: OspecifiseradMål för utbildningenKursen skall ge förmåga att formulera problem, söka information, lösa problem och redogöra förresultat, samt att organisera och genomföra projektarbete.Kursens innehållProjektorganiserad, problemorienterad kurs i datavetenskap. Kursinnehållet kan fokuseras motett specifikt problem inom datavetenskapen eller avse en bredare problemställning sominnefattar ett brett fält inom datavetenskap under förutsättning att det handlar om tekniskaaspecter. I samarbete med handledaren ska studenten definiera problemställningen, inhämtanödvändig information, behandla informationen och presentera resultatet skriftligt och muntligt.Särskild behörighet40 poäng godkända kurser i datavetenskap.UndervisningsformSjälvständigt arbete med handledare.ExaminationsformRapportering enligt överenskommelse med handledaren.BetygSom betyg används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ges vid valfri tidpunkt. Tillträde till kursen efter överenskommelse med kursansvariglärare och handledare. Antalet platser är begränsat.KurslitteraturLitteratur fastställs i samråd med handledaren.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi403

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poängProject Work in Aquatic and Environmental Engineering1TV490Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbete.Kursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- ochvattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare ochexaminator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågåendeforsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper404

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poängProject Work in Environmental and Aquatic Engineering1TV500Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbete.Kursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- ochvattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare ochexaminator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågåendeforsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper405

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i molekylär bioteknik, 5 poängProject work in Molecular Biotechnology1MB900Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbeteKursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Molekylärbioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator.Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- ellerutvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning406

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i molekylär bioteknik, 10 poängProject work in Molecular Biotechnology1MB910Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod : OspecifiseradMål för utbildningenProjektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ettforsknings- eller utvecklingsarbeteKursens innehållGenomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Molekylärbioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator.Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- ellerutvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet.Särskild behörighetGenomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformIndividuell handledning.ExaminationsformProjektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade avprogramsamordnaren.Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G).Övriga föreskrifterAnsökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start avkurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas avprogramsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning407

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poängProject work in applied materials science1TM545Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod : Kursen ges i period 4Mål för utbildningenInom projektarbetet tränar studenterna att:• Söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information• Organisera, planera och genomföra ett projektarbete, i samverkan med andra studenter underhandledning av forskare.• Redovisa projektarbetet muntligt och skriftligt.Kursens innehållProjektet består i att på någon forskningsavdelning lösa en arbetsuppgift. Uppgiften skallföreträdesvis kräva kunskaper från flera områden och tidigare kurser. Det kan röra sig om attanalysera och utvärdera ett prov eller en materialgrupp i något avseende, eller att utvärdera ettmaterials funktion i ett tillämpat sammanhang. Vid varje kurstillfälle presenteras nyaprojektuppgifter. Arbetet utförs i grupper om 2 eller 3 personer. Vid kursens slut redovisasarbetet både skriftligt och muntligt.Särskild behörighetMinst 20 p av de kurser, eller liknande kurser, som ges i åk 4 på programmet i teknisk fysik medmaterialvetenskap.UndervisningsformSeminarier och projektarbete.ExaminationsformMuntlig och skriftlig redovisning av projektet.Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Kurslitteratur Fastställs individuellt beroende på projekt.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper408

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poängAdaptive signal processing project1TT577Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 44 (34)Mål för utbildningenDenna projektorienterade kurs har som syfte att bredda, förstärka och fördjupa kunskapen omanvändning av avancerade algoritmer för signalbehandling. Kursen skall även ge övning iprojektorienterat arbete.Kursens innehållEn serie föreläsningar ger en teoretisk bakgrund inom områden som adaptionsalgoritmer,tracking, modellbaserad filtersyntes och invers filtrering. I de därpå följande projekten får manmöjlighet att pröva och utvärdera metoderna.Innehåll i föreläsningarna: Modellering: rumsakustik och flervägsutbredning. Struktur hosadaptiva filter. FIR, IIR, latticefilter, waveletbaserade filter och filterbankar, neuronnät.Adaption och adaptionsalgoritmer: RLS och Kalmanbaserad adaption. Hypermodell-baseraddesign av Kalman-trackers och av algoritmer med konstant förstärkning. En återblick på LMSoch RLS. Analys av adaptionshastighet och konvergens. Effekter av dålig excitation och avicke-stationära regressorer. Adaption i frekvensdomänen. Implementering: praktiska aspekter,numeriska effekter, begränsad ordlängd, användning av signalprocessorer.Projekt: Grupper bestående av högst fyra studenter utför projektarbete med tex någon avföljande inriktningar:1. Inversion av högtalardynamik och rumsakustik genom direkt adaption.2. Akustisk digital kommunikation.3. Blind akustisk källseparation med olinjära adaptiva metoder.4. Adaptiv akustisk bullerundertryckning.Särskild behörighetSignalbehandling. Digital kommunikation I: Modulation och kodning krävs för dem som väljerett projekt i akustisk digital kommunikation.Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete.Examinationsform Teoridelen examineras genom miniprojekt. Huvudprojektet redovisas meden skriftlig rapport och en muntlig presentation. Varje grupp lägger dessutom upp sin egenwebsida där deras resultat presenterasBetyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturFöreläsningsanteckningar, tidskriftsartiklar.Referenslitteratur: Haykin, S., Adaptive Filter Theory, Prentice-Hall, 1996.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper409

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProjektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning som leder tillbreddmagisterexamen, 40 poängProject management in engineeringUtbildningen är fastställd 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenMål för utbildningenMålet med utbildningen är att erbjuda högskoleingenjörer från hela landet enpåbyggnadsutbildning med fokus på projektledning i industrin.Efter genomgången utbildning skall studenterna vara mogna att självständigt ta ansvar förmindre eller medelstora projekt eller fungera som ett effektivt stöd för ledningen i störreprojektsammanhang. Ett viktigt mål för utbildningen är därför att utveckla studenternasförståelse för ingenjörens roll i industriella sammanhang. Utbildningen präglas av ettkontinuerligt samspel med företag och industriella miljöer genom gästföreläsare och skarpaprojekt. Vidare tar programmet tillvara på ingenjörernas tekniska kompetens och låter demtillämpa och träna sin ingenjörsmässiga förmåga i verkliga företagsmiljöer.Kursens innehållBreddmagisterutbildning med 30 poäng kurser och 10 poäng projekt/examensarbete. Kursdeleninnehåller tre huvudområden med olika fokus. Projektarbetet samordnas med kursdelensgenomförande och introduceras tidigt under utbildningsåret. På detta sätt ger det enverklighetsbakgrund till det teoretiska kursblocket vilket underlättar förståelse och inlärning.Följande kurser ingår:Ekonomisk styrning och projektkalkylering 10 poäng (2FE952).Ledarskap och organisation 10 poäng (2FE953).Projektledning 10 poäng (1TE910).Projektarbete 10 poäng (examensarbete, 1TE911).Särskild behörighetHögskoleingenjörsexamen 120 poäng eller motsvarande.Övriga föreskrifterDe kurser som ingår i påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer ges ej somfristående kurser.410

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProtein engineering, 8 poängProtein engineering1MB500Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod : Kursen ges i period 51Mål för utbildningenAtt ge fördjupade kunskaper om sambandet mellan proteiners struktur och funktion och hur manmed gentekniska metoder specifikt kan förändra proteiners egenskaper. Kursen har industriellinriktning och ger träning i planering och genomförande av industriellt projekt.Kursens innehållRiktad mutagenes och bassekvensanalys på gennivå. Insättning av muterad gen iexpressionssystem och karakterisering av bildad genprodukt. Odling av rekombinanta bakterier.Rening, karakterisering och aktivitetsmätning av muterat protein. Modellering avmutantproteiner och design av nya proteiner med datorgrafiska metoder. Industriell proteinengineering. Proteinutveckling med riktad mutagenes applicerad på ett realistiskt problem.Laborationer: Design och framställning av modifierade proteiner med molekylgrafik ochgentekniska metoder.Särskild behörighetBiokemisk metodik. Molekylär genetikUndervisningsformFöreläsningar, seminarier och laborationerExaminationsformSkriftliga prov under kursen och vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer ärpoängsatta med 2 poäng.Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts.KurslitteraturBränden C. och Tooze J.: Introduction to Protein Structure, Garland publishing.Kompendier. Stenciler.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning411

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProteinbioteknologi I, 5 poängProtein Biotechnology I1MB572Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen skall förmedla kunskap om storskalig industriell produktion och processning avbiologiskt material för att få fram en ren proteinprodukt som uppfyller de kvalitetskrav somställs hos läkemedels-, livsmedels- och processindustrin.Kursens innehållFermentationsteknik i liten skala och i pilot-skala. Nedströmsprocesser i preparativ skala. GLP(Good Laboratory Practice) och GMP (Good Manufacturing Practice). Industriella proteiner.Terapeutiska proteiner. Proteiner i diagnostik. Lagstiftning och reglering. Immateriellarättigheter.Laborationer: Fermentationsteknik i liten skala och i pilot-skala. Rening av proteiner i preparativskala. Enklare karakterisering av slutprodukten.Särskild behörighetCellbiologi, Mikrobiologi, Biokemisk metodik, Grundläggande kemi. Alternatively Chemistry30p (including biochemistry 10p), microbiology 10p, cellbiology 10p or similar.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov (2 poäng )vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer ärpoängsatta med 3 poäng.Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturGary Walsh, Proteins: Biochemistry and Biotechnology.Kompendier och stenciler.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik412

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerProteinbioteknologi II, 5 poängProtein biotechnology II1MB573Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod : SommarkursMål för utbildningenKursen är en fortsättning på proteinbioteknologi I och skall förmedla spjutspetskunskap ommoderna analysmetoder av slutprodukten.Kursens innehållAnalytisk bioteknik, Statisk ljusspridningsteknik, Biosensorteknik (ytplasmonsbaseradetekniker) aminosyra analys, Masspektrometri (ESI-MS och MALDI-MS), kapillärelektrofores,analytisk kromatografi, ”Differential scanning calorimetry” (DSC).Laboratoriskt arbete: statisk ljusspridningsteknik, ytplasmonsbaserade tekniker (SPR),aminosyra analys, Masspektrometri (ES-MS och MALDI-MS), kapillärelektrofores, analytiskkromatografi, ”Differential scanning calorimetry” (DSC).Grupparbete: här skall en helhetsbedömning göras av alla analyser av slutprodukten från kursenProteinbioteknologi I vilket skall resultera i en analysrapport. Momentet har enproblemorienterande karaktär.Särskild behörighetProteinbioteknologi I eller motsvarande kunskaperUndervisningsformFöreläsningar, laborationer och grupparbeten.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut 2 poäng. I kursen ingående laborationer samt skriftlig ochmuntlig redovisning av analysrapporten är poängsatta med 3 poäng.Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturGary Walsh, Proteins: Biochemistry and Biotechnology.Kompendier och stenciler.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och TeknikKursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik413

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRadiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poängRadio Pharmaceutical Chemistry1KE740Kursplanen är fastställd 2002-03-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter kursen skall studenten kunna- grunderna i strålskydd- redogöra för strålnings växelverkan med materia- användning av olika detektorer för radioaktiv strålning- arbeta med produktion av radioaktiva nuklider- framställa intressanta målmolekyler, där inkorporering av nuklider i målmolekylen är ettviktigt moment.- redogöra för användningen av framtagna molekyler i klinisk diagnostisk, medicinsk forskningoch läkemedelsutveckling.Kursens innehållBaskunskaper om strålning. Radionuklidproduktion. Strålningens växelverkan med materia.Detektorer. Syntes och märkning av molekyler med radioaktiva nuklider. Nuklearmedicin.Användning av radionuklider för studier av farmakokinetik.Särskild behörighetOrganisk kemi 8 p, fysikalisk kemi 8p.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar ochredovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska.ExaminationsformSkriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skallgodkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturKompendier.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institutionKemiska institutionen414

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRealtidsprogrammering, 3 poängReal time programming1TT842Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 42Mål för utbildningenAtt ge kunskaper och färdigheter att programmera i form av parallella processer i högnivåspråk.Att ge förståelse för problemställningar, metoder och struktureringsmekanismer för realtids- ochprocessprogrammering samt ge exempel på hur programmeringsspråk och datorarkitekturer kanunderstödja dessa. Speciellt stor vikt läggs vid att programmeringen syftar till att påverka enyttre miljö av sensorer och aktuatorer.Kursens innehållProgrammeringsdelen innehåller bland annat: Processbegrepp, semaforer, monitorer ochmeddelandesändning i realtidssystem. Parallellt exekverande program kontra sekventiella.Konstruktion av realtidssystem. Kommunikationsstrategier och synkroniserings mekanismer förprocessinteraktion. Händelsestyrda system, cyklisk aktivering av processer, distribueradesystem. Studie och diskussion av programmeringskonstruktioner för parallell- ochrealtidshantering. Skedulering, bland annat Rate Monotonic Scheduling.Särskild behörighetOperativsystemUndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturPreliminärt: Burns, Wellings: Real-Time Systems and Their Programming Languages, Addison-Wesley, 1990, ISBN 0-201-17259-0.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi415

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerReglerteknik, 3 poängAutomatic control1MB290Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod : Kursen ges i period 33Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrning av linjära dynamiskasystem.Kursens innehållMatematisk modellbygge och beskrivning av dynamiska system; impulssvar, stegsvar,överföringsfunktion, Bode- och Nyquistdiagram. Återkopplade system, tillståndsbeskrivning,stegsvar, noggrannhet, snabbhet, känslighet, robusthet, stabilitet, Routh´s algoritm, rotort,Nyquistkriteriet, syntes av reglersystem, kravspecifikationer, PID-regulatorer, kompensering,tillståndsåterkoppling, rekonstruktion av tillstånd, simulering av reglersystem, programpaketetMATLAB.Laborationer:Fyra stycken tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används.Två stycken halvdagslaborationer.1. Reglering av ett tanksystem. 2. Analys och reglering av ett positionsservo.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Fouriermetoder.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftlig prov vid kursens slut. Godkända laborationer krävs också.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5)KurslitteraturT.Glad, L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, Andra upplagan, 1989.Exempelsamlingar med lösningar.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi416

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerReglerteknik, 3 poängAutomatic control1TV231Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och miljö- och vattenteknikStudieperiod : Kursen ges i period 32Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade verktyg för att analysera ochreglera dynamiska processer.Kursens innehållModeller och matematisk beskrivning av dynamiska system. Överföringsfunktioner, Bodediagramoch tillståndsbeskrivningar. Simulering och analys av reglersystem. Praktiskareglerproblem. Regulatordesign. Digital implementering av PID-regulatorn.Laborationer:Fyra två-timmars beräkningslaborationer med programmet MATLAB.Processlaborationer:1. Reglering av en tankprocess.2. Analys och reglering av ett positionsservo.Särskild behörighetFouriermetoder. Ordinära differentialekvationer. Endimensionell analys.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter 1TV230KurslitteraturT. Glad, L. Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur, andra upplagan, 1989.Exempelsampling med lösningar.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi417

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerReglerteknik, 4 poängAutomatic control1TT491Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden ochsenast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 41 (31)Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrningav linjära dynamiska system samt orientering om modellbygge, olinjära fenomen ochsimulering.Kursens innehållModellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system i tids- ochfrekvensdomänen: impulssvar, stegsvar, överföringsfunktion, Bode- och Nyquist-diagram,tillståndsbeskrivning. Skattning av tillstånd med observatör. Stabilitetsanalysmetoderinklusive Nyquistkriteriet och beskrivande funktioner. Reglerstrategier: PID-regulatorn,kompensering med hjälp av Bodediagram, och tillståndsåterkoppling. Känslighet ochrobusthet. Kravspecifikationer och syntes av reglersystem. Olinjäriteter.Laborationer:5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används.Två halvdagslaborationer:Reglering av tanksystem.Analys och reglering av positionsservo.Särskild behörighetLinjär algebra. Ordinära differentialekvationer. Transformmetoder eller Signaler och systemUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Godkända laborationer krävs också.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) ochmed beröm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter Kontinuerliga reglersystem (1TT497) och kan inte medräknas i en examensamtidigt med denna.KurslitteraturT. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 1989.Exempelsamling med lösningarNivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi418

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerReglerteknisk design, 4 poängControl design1TT492Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period 2Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om reglerteknikens möjligheter och begränsningar, samt moderna ocheffektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid:Hantering av system med flera in- och utsignaler. Fundamentala faktorer som begränsar denprestanda som kan uppnås. Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade påoptimering. Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem.Kursens innehållMatematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet ochobserverbarhet. Stabilitet. Modellering av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet ochrobusthet. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen.LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering.Särskild behörighetReglerteknik 4 poäng.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ersätter Samplade reglersystem (1TT496) och kan inte medräknas i en examen samtidigtmed denna.Kursen Signaler och system rekommenderas som förkunskap.KurslitteraturT Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan.Studentlitteratur. Lund. 2003.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi419

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRelativistisk kvantmekanik MN1, 5 poängRelativistic quantum mechanics1SV017Kursplanen är fastställd 1992-03-31 och senast reviderad 2005-05-04 av teknisknaturvetenskapligafakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikKursen ges inom NaturvetarprogrammetStudieperiod : Kursen ges i period F 43Mål för utbildningenKursens syfte är att ge kunskap om relativistiska rörelseekvationer, i synnerhet Diracekvationen.Kursens innehållKlein-Gordon- och Diracekvationerna för fria partiklar. Antipartiklar. Icke relativistiskreduktion. Lorentzkovarians hos Diracekvationen. Plana vågor. Diracekvationen för partikel iyttre fält. Väteatomen. Symmetrier. Feynmanpropagatorn. Spridning och sönderfall medtillämpningar inom atom-, kärn - och partikelfysik.Särskild behörighetKvantmekanik MN2 eller Kvantmekanik fk. Grundläggande kunskaper i speciell relativitetsteorioch elektromagnetisk fältteori, t ex från kurserna Speciell relativitetsteori och Elektromagnetiskfältteori.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner. Träning i problemlösning.ExaminationsformSkriftlig tentamen omfattande teorifrågor och problemlösning. För studerande som ej godkänts iprov anordnas extra provtillfälle vid terminens slut och i augusti.BetygSom betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd.KurslitteraturMeddelas senare.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet FysikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap420

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRNA - biologi, kemi och evolution, 5 poängBiology, Chemistry and Evolution of RNA1MB610Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatikStudieperiod Kursen ges i Period 44Mål för utbildningenKursen skall ge kunskaper om nukleinsyrors struktur, kemi och funktion i ett biologiskt ochevolutionärt perspektiv. Kursen skall ge kunskaper och träning i att lösa biologiskaproblemställningar med kemisk-genetiska metoder och träning i kritisk analys av vetenskapligaarbeten inom ämnesområdet.Kursens innehållStruktur och organisation av nukleinsyror. Nukleinsyrornas, särskilt RNA, kemiska egenskaperur ett biologiskt och evolutionärt perspektiv. Grundläggande principer för makromolekylärainteraktioner och dynamiken i dessa processer. Redskap i kemisk biologi: kombinatorskametoder, kemisk genetik, in vitro evolution, bestämning av RNA-strukturer, interaktionermellan makromolekyler och små ligander. Tyngdpunkten ligger i den biologiska relevansen,med exempel från biologiska system, inklusive tekniska applikationer.Särskild behörighetCellbiologi. Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Molekylärbiologialternativt Genfunktion och Makromolekylära maskiner.UndervisningsformUndervisning ges i form av föreläsningar, gruppövningar, webbaserade uppgifter, seminarier,litteraturseminarier och laborationer. Deltagande i seminarier, gruppövningar och laborationersamt därtill hörande lektionsundervisning är obligatoriskt. Kursen ges på engelska.ExaminationsformProv anordnas under kursens gång och vid slutet av kursen. För att kursen skall bedömas somgodkänd fordras att laborationer, inlämningsuppgifter och seminarier bedömts godkända.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ingår i kurspaketet Research Master in Molecular Biotechnology and Bioinformatics.Kurslitteratur Kursbok beslutas senare.Kompendier. Laborationsmanualer. Vetenskapliga artiklar.Stödlitteratur: Brown T A: Genomes II, 2002.Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning421

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRymdfysik I, 3 poängSpace physics I1TT335Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 33Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande förståelse för rymdmiljön framför allt inom vårt solsystem ochför fundamentala principer inom rymdfart, vilket är nödvändigt såväl för tillämpningar inomrymdteknik som för vidare förståelse av rymden som sådan. Rymden är inte tom utan fylld medett plasma, vilket under inverkan av solens och planeternas magnetfält organiserar sig i olikaregioner med mycket varierande karakteristika. Kursen skall ge kännedom om och förståelse förfysiken bakom dessa processer och deras växelverkan med rymdfarkoster samt orientering omprinciperna bakom framdrivningsmetoder och banberäkningar.Kursens innehållRaketprincipen, rörelse i centralfält, satellitbanor, interplanetära banor. Existens av plasma irymden, ideal magnetohydrodynamik, magnetfält i rymden. Solstrålning, solatmosfären,solvinden, heliosfären, solsegel. Laddade partiklars rörelse i magnetfält, magnetosfären,strålningsbälten. Jonosfären och plasmasfären. Strömmar i magnetosfär-jonosfärsystem,norrsken, magnetiska stormar. Rymdfarkosters termiska växelverkan med rymdmiljön.Särskild behörighetMekanik I och II, Ellära eller Elektromagnetism, Fysikens matematiska metoder.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig tentamen efter kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, inriktning rymdteknik.KurslitteraturM. G. Kivelson & C. T. Russel, Introduction to Space Physics, Cambridge University Press,1995 (ISBN 0-521-45714-9). Kompletterande kompendium och övningsuppgifter.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik422

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRymdfysik II, 3 poängSpace physics II1TT534Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en fördjupad kunskap i rymdfysiken och dess tillämpningar, och ärdärmed en fortsättningskurs till Rymdfysik I (3p). Speciellt behandlas rymdplasmats dynamik,där energitransport via olika slags plasmavågor och elektromagnetiska vågor är av fundamentalbetydelse.Kursens innehållChockvågor och gränsskikt, rymdens cellstruktur. Andra himlakroppars växelverkan medsolvinden, jonosfärer (Venus, Mars, Titan och kometer) och magnetosfärer (jätteplaneterna ochMerkurius). Rymdplasmats dynamik i magnetohydrodynamik (MHD) och tvåfluidteori. Vågor iomagnetiserat plasma, radiovågsutbredning, elektrostatiska vågor, magnetohydrodynamiskavågor, energitransport, instabiliteter och dämpning, partikelacceleration. Magnetosfärdynamik,substormar och rymdväder. Rymdfarkosters elektriska växelverkan med rymdmiljön,jonmotorer.Särskild behörighetRymdfysik I, Elektromagnetisk fältteori. Plasmafysik rekommenderas.UndervisningsformFöreläsningar och lektionerExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturM. G. Kivelson & C. T. Russell, Introduction to Space Physics, Cambridge University Press,1995 (ISBN 0-521-45714-9).Kompletterande kompendium och övningsuppgifter.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för astronomi och rymdfysik423

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRymdprojekt, 5 poängSpace mission design project1TT537Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursens mål är att träna förmågan att lösa ett komplext vetenskapligt och tekniskt problem iprojektform tillsammans med flera andra personer. Kursen ger ökad förståelse förrymdverksamhet och dess speciella villkor. Kursen utvecklar också förmågan att uttrycka sigvetenskapligt, både muntligt och skriftligt.Kursens innehållKursen inleds med en kort introduktion till det vetenskapliga målet för en tänkt rymdexpedition.Ekonomiska och tidsmässiga begränsningar för projektet preciseras samtidigt ochkursdeltagarna ska sedan, inom dessa givna ramar, utreda förutsättningarna för den tänktarymdexpeditionen. Den fiktiva expeditionen bygger på verkliga planer och liknar existerande,verkliga projekt inom internationella rymdorganisationer. Större delen av kursen består avprojektmöten med förberedda muntliga och skriftliga inlägg av kursdeltagarna. En stor del avarbetet sker genom gruppvisa diskussioner. Deltagarna förväntas själva söka den informationsom behövs för att genomföra projektet. Slutredovisningen av projektet utgörs av en skriftligrapport där varje kursdeltagare skriver en egen del. Rapporten ska vid kursens slut ocksåpresenteras för delar av det svenska rymdnäringslivet.Särskild behörighetRymdfysik I och Mikrosatellitteknik. Övriga kurser med rymdinriktning användbara men ejnödvändiga.UndervisningsformUndervisningen består av lektionsundervisning, projektmöten och redovisningar avkursdeltagarna. Muntliga redovisningar och projektmöten är moment med obligatorisk närvaro.ExaminationsformBetygsättning sker genom bedömning av muntliga och skriftliga presentationer. Förmågan attslutföra uppgifter inom angiven tid har betydelse för betyget.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturSpace Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson,3rd Ed, SpaceTechnology Library (samma bok som i kursen Mikrosatellitteknik).Övrig litteratur väljs av den studerande i samråd med kursansvarig.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik424

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerRöntgenkristallografi, 5 poängProtein crystallography1MB351Kursplanen är fastställd 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom molekylär bioteknikStudieperiod Kursen ges i Period 42Mål för utbildningenFör att förstå makromolekylers funktion krävs kunskap om den molekylära strukturen.Röntgenkristallografi är den mest kraftfulla teknik som idag är tillgänglig för att få detaljeradinformation om makromolekylers struktur. Denna kurs är en introduktion till makromolekylärröntgenkristallografi i allmänhet och med särskild inriktning mot kristallografi av proteiner.Kursens innehållKursen ger en praktisk orientering i röntgenkristallografiska metoder och en introduktion tillteorin för kristallografi. Denna omfattar Fouriertransformationer, kristallografi, bestämning avrymdkoordinater, datainsamling och experimentell bestämning av faser (inkluderandemetoderna isomorf ersättning, molekylär ersättning och MAD- fasning).Tolkning av elektrontäthetskartor som tredimensionella strukturer diskuteras liksom metoder attförfina makromolekylära strukturer.Laborationer: Högupplösande datorgrafik för arbete med makromolekyler och kristallografi.Preparation av proteinkristaller. Uppsamling av diffraktionsdata med tvådimensionellaytdetektorer. Lösning av praktiska kristallografiska problem utgående från diffraktionsdatasamlade av kursdeltagarna och forskare vid institutionen för molekylärbiologi.Särskild behörighetMolekylär och statistisk mekanik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Biokemiskmetodik.UndervisningsformFöreläsningar och laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsattamed 1 poäng.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)Övriga föreskrifterOmtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg för kursen satts.Kursen ersätter 1MB350, ny kod pga ändrat engelskt namn.KurslitteraturVetenskapliga artiklar.Kompendier och laborationsmanualerNivå Kursen ges på D-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning425

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSannolikhetslära och statistik, 5 poängProbability and Statistics1MS707Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod Kursen ges i period: Period F 23Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodiksamt ge en orientering om teoriernas och metodernas tillämpningar inom ingenjörsvetenskap,speciellt vid experimentella undersökningar.Kursens innehållSannolikhetsbegreppet, utfallsrum, sannolikhetsaxiomen, slumpexperiment. Betingadsannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och vektorer. Fördelningsfunktion,sannolikhetsfunktion och täthetsfunktion. Betingad fördelning, oberoende stokastiska variabler.Läges-, spridnings-, och beroendemått. Speciella fördelningar, särskilt binomial-, Poisson- ochnormalfördelning. Transformation av stokastiska variabler. De stora talens lag. Centralagränsvärdessatsen. Simulering. Poissonprocessen.Allmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Allmän statistisk inferensteori;punktskattningar, konfidensintervall och hypotesprövning. Inferensteori vid normalfördeladeobservationer. Regressionsanalys. Introduktion till variansanalys. Icke-parametriska metoder.Försöksplanering.Särskild behörighetFlerdimensionell analysUndervisningsformFöreläsningar, lektioner och datorlaborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband medundervisningen.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2005/06 kurserna Sannolikhetsteori (1MS705)och Statistisk teori och metodik (1MS706).KurslitteraturG Blom: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), Studentlitteratur, Lund 1984, upplaga 2.G Blom & B Holmquist: Statistikteori med tillämpningar (B). Studentlitteratur, Lund 1998,upplaga 3.ExempelsamlingFormel- och tabellsamlingNivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institution Matematiska institutionen426

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poängProbability Theory and Stochastic Processes1MS704Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod : Kursen ges i period 24Mål för utbildningenAtt ge förtrogenhet med sannolikhetsteoretiska begrepp och en introduktion till teorin förstokastiska processer, särskilt Markovprocesser, och att ge en grund för att använda stokastiskamodeller inom bioteknik och bioinformatik.Kursens innehållSlumpvandring, Markovkedjor i diskret tid. Poissonprocessen, intensitetsbegreppet,Markovkedjor i kontinuerlig tid, födelse-dödsprocesser. Stationära fördelningar, jämvikt,extinktionstid. Tillämpningar från populationsdynamik såsom sannolikhet för nedärvd genetisklikhet, Wright-Fisher modellen, genetisk drift. Bioinformatiska tillämpningar såsom stokastiskametoder för sekvensanalys, avstånd i genetiska träd, mm.Särskild behörighetMatematisk statistik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma under kursens gång.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), mycketväl godkänd (5).KurslitteraturI. Kaj, Stochastic modeling for engineering studies. Kompendium, matematiska institutionen,2003.Material och exempel från G.R. Grant och W.J. Ewens: Statistical Methods in Bioinformatics:An Introduction. Springer, New York, 2001.ochD.L.Hartl och A.G.Clark: Principles of Population Genetics. 3rd Ed. Sinauer Associates, Inc.Sunderland, 1997.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen427

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSannolikhetsteori och statistik, 4 poängProbability theory and mathematical statistics1MS702Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom HögskoleingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period IT 24Mål för utbildningenKursen ska ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistik och ge en orienteringom tillämpningar, speciellt sådana relevanta för hantering av informationsflöden.Kursens innehållSannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Oberoende och betingad sannolikhet.Sannolikhetsfördelningar: binominal-, Poisson-, exponential-, normal-, multivariatnormalfördelning. Väntevärde, varians, korrelation. Centrala gränsvärdessatsen. Stickprov,skattningar, skattningsfel. Regression, icke-parametriska metoder, Poissonprocess.Särskild behörighetLinjär algebra. Endimensionell analys.UndervisningsformFöreläsningar och övningar.ExaminationsformEtt skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriskauppgifter förekomma i samband med undervisningen.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).KurslitteraturG. Blom, J. Enger, G. Englund, J. Grandell, L. Holst: Sannolikhetsteori och statistikteori medtillämpningar. Studentlitteratur, 5:e upplagan, 2005.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen428

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSensorer och aktuatorer, 3 poängSensors and actuators1TM547Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om sensorer och aktuatorer som finns inom mikrosystem. Att ge förståelse förde fysikaliska fenomen och materialegenskaper som utnyttjas i dessa system.Efter kursen skall studenten kunna:• redogöra för och motivera val av mikrosensorer och -aktuatorer baserade på olika principer.• redovisa beräkningar för att motivera design av ett fåtal typer av mikrosensorer; t.ex. Hallsensorer,accelerometrar, tryckgivare som arbetar med piezoresistiv eller kapacitiv avkänning.• förstå grunderna för de olika mikroaktuatormekanismerna.• beskriva mikrosensorers och -aktuatorers användningsområden.• beskriva praktiska aspekter i karaktärisering av mikrosensorer.Kursens innehållMikrosensorers funktion och applikation. Materialegenskaper som utnyttjas för mikrosensorer.Mekaniska, termiska, magnetiska och (bio)kemiska sensorer som är mikrostrukturerade.Översikt av aktuatorer för att skapa kraft och/eller rörelse i mikrosystem. Aktuatormaterial ochaktuatormekanismer. Exempel på tillämpningar av mikroaktuatorer och sensorer. Industriellaaspekter belyses.Särskild behörighet Grundkurs i Mikrostrukturteknik.Undervisningsform Föreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig eller muntlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen överlappar delvis kursen 1TT546 Sensorer.KurslitteraturKompendier och utdelat föreläsningsmaterial.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper429

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSignalbehandling, 4 poängSignal processing1TT282Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologiStudieperiod : Kursen ges i period IT 33 och F 34Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenten kunna:• utveckla och implementera optimala linjära filter – kalman- och wienerfilter – för linjäramodeller, samt värdera deras förutsättningar och begränsningar• motivera användandet av linjära modeller och redogöra för deras begränsningar• tolka auto- och korskorrelationer och effekttäthetsspektrum, samt förklara deras fundamentalaroll i linjär filtrering• implementera och tolka periodogrambaserade spektrumskattningsmetoder• beskriva Bayesisk frekvensanalys och relatera denna till periodogrambaserade metoder• tillämpa signalanpassade (matchade) filter för detektion och avgöra under vilkaförutsättningar och kriterier dessa är optimala• tolka ovanstående metoder som tillämpningar av sannolikhetslära och förlustfunktioner påspecifika modellstrukturer• beräkna parameterskattningar och pröva hypoteser genom att välja och tillämpa kriterier(förlustfunktioner) på sannolikhetsfördelningar, samt tolka medianen, medelvärdet och läget förmaximum som skattningar för specifika förlustfunktioner• redogöra för konceptet informationsentropi, motivera dess användning i sannolikhetsläragenom entropimaximeringsprincipen, samt tillämpa principen i de vanligaste specialfallen• använda sannolikhetslärans räkneregler – produkt- och summareglerna, Bayes sats ochmarginalisering – samt förklara deras konceptuella betydelse• beskriva utvidningen av deduktiv logik till sannolikhetsläraKursens innehållSannolikhetslära som logik, produkt- och summareglerna samt Bayes sats och marginalisering,osäkerhet och informationsentropi, likgiltighets- och entropimaximeringsprinciperna,tillämpning av förlustfunktioner för hypotesprövning och parameterskattning. Korrelation ochsignalanpassade filter, effekttäthetsspektrum och periodogram-spektrumskattning,frekvensskattning för sinussignaler. Linjära tillståndsmodeller med gaussiska osäkerheter,kalmanfilter, optimal linjär filtrering, betydelsen av auto- och korskorrelationer samt linjäramodeller för optimala linjära filter, wienerfilter.Särskild behörighet Sannolikhetsteori och statistik. Signaler och system.UndervisningsformFöreläsningar, inlämningsuppgifter och lektioner, seminarieuppgifter och seminarier.Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen. För godkännande fordras ävengodkänt på seminarier och inlämningsuppgifter.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Kurslitteratur Kurslitteratur och kompletterande material tillhandahålls via kurshemsidan.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper430

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSignaler och system, 3 poängSignals and systems1TT261Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period IT och W 32 samt F 33.Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna:• redogöra för grundläggande teori för tidsdiskreta och tidskontinuerliga signaler och system,samt hur dessa samverkar i tids- och frekvensdomän.• analysera och syntetisera enkla analoga och digitala filter.• lösa enkla problem baserade på optimal signaldetektion.Kursens innehållFourier-, Laplace- och z-transformering av diskreta och kontinuerliga signaler och system.Begreppen poler, nollställen och beloppsytor. Stabilitet och kausalitet. Analys och syntes avanaloga och digitala filter. Auto- och korskorrelation, matchade filter.Exempel på tillämpningar.Särskild behörighetTransformmetoder eller Matematik för signalbehandling. Elektronik. Beräkningsvetenskap I.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkändainlämningsuppgifter.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturDenbigh, P., System Analysis & Signal Processing, Addison-Wesley, 1998.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper431

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSimulering av transportprocesser, 10 poängSimulation of transport processes1TV411Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : Kursen ges i period 44Mål för utbildningenAtt ge kunskap om numeriska metoder för beräkningstekniska problem inom olikamiljötillämpningar och naturresursutnyttjande. Studenten skall särskilt utveckla en förståelse förmatematisk problemformulering i form av system av partiella differentialekvationer ochtillämpa numeriska lösningsmetoder. Kursen ger träning i projektarbete.Kursens innehållTransportprocesser i naturliga miljöer (3 poäng)Transportekvationer för massa, värme och rörelsemängd. Transportteorem för flerfassystem.Turbulent diffusion och dispersionsfenomen. Konstitutiva samband för biogeokemiskareaktioner, sedimenttransport och erosion. Rumslig medelvärdesbildning avtransportekvationen. Geostatistik och stokastisk analys av heterogena system. Exempel pådynamiska (t ex erosion och morfologiska processer) och kinematiska problem (t exföroreningstransport).Simuleringsprojekt (7 poäng).Delkursen genomförs i projektform varigenom ett transportproblem skall lösas och analyserasmed numeriska metoder. Transportprocessen kan vara ett miljöproblem som uppkommer isamband med naturresursutnyttjande eller annan teknikanvändning, konsekvensanalys förspridning av föroreningar i luft och vatten, planering av saneringsåtgärder,dimensioneringsberäkningar för vattenresursanläggningar. Handledning ges av konsultföretag,myndigheter och universitetsinstitutioner.Särskild behörighet Analys. Fouriermetoder. Numerisk analys II. Hydraulik. Meteorologi ochklimatologi. MarkvetenskapUndervisningsform Kursen ges i projektform och består av två delar: Transportprocesser inaturliga miljöer (3 poäng) och Simuleringsprojekt (7 poäng) med handledning i projektgrupper.Examinationsform Skriftlig prov vid delkursernas slut. Godkända obligatoriska uppgifter.Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetetBetyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Inst för geovetenskaper har ansvaret för Transportprocesser i naturligamiljöer och Simuleringsprojekt. Handledaransvar under Simuleringsprojekt från inst. förgeovetenskaper(UU) och markvetenskap (SLU).Kurslitteratur Transport modelling for environmental engineers and scientists. 1996, Mark M.Clarkm John Wiley & SonsNivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper432

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSimulering och operationsanalys, 3 poängSimulation and operations research1TG020Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom CivilingenjörsprogrammenStudieperiod : Kursen ges i period F, IT och Q 32Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper om den systemanalytiska arbetsmetodiken förbeskrivning och analys av komplexa, dynamiska system samt om olika operationsanalytiskametoder för problemlösning. Kursdeltagarna ska ges praktiska kunskaper omprogrammeringsspråk och datorbaserade metoder för genomförande av simuleringsexperimentoch för lösning av optimeringsproblem. Orientering om moderna datorstöd för problemlösning.Kursens innehållDet systemanalytiska arbetssättet för modellbaserad problemlösning, innefattandeproblemformulering, modellkonstruktion, validering, problemlösning och resultatutvärdering.Speciellt betonas arbetet med att hitta lämplig lösningsteknik till praktiska problemställningar iarbetslivet. Olika systemanalytiska och operationsanalytiska metoder. Optimeringsmetoderbeskrivs utgående från olika praktiska problemställningar som resursallokering,produktionsplanering, transport- och flödesproblem. I första hand behandlas formuleringen avlinjära problem och en introduktion ges till simplexmetoden. Grundläggande principer ochtillämpningar. Tidssekvensering. Tidsstyrd, händelsestyrd och pseudoparallell simulering.Statistiska metoder, bl a pseudoslumptalsgenerering, variansreduktion och känslighetsanalys.Inlämningsuppgifter:2. Simulering av händelsemodeller.2. Modellering och simulering av tidskontinuerliga modeller.2. Optimering.Särskild behörighetProgrammeringsteknik I eller Programkonstruktion II. Beräkningsvetenskap I. Matematiskstatistik eller Sannolikhetsteori och statistik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturKompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, avd. försystemteknik, version 5, 2005.Bredvidläsningslitteratur: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research,upplaga 8, McGraw-Hill, 2005.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi433

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSimulering och systemanalys, 3 poängSimulation and systems analysis1TV271Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod : Kursen ges i period 33Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt påsimulering av dynamiska system.Kursens innehållDet systemanalytiska projektet: Problemformulering, modellkonstruktion, validering,modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering.Operationsanalys: analys av kösystem, linjär programmering, dynamisk programmering,beslutsteori.Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av tidskontinuerligasystem, händelsestyrd och pseudoparallell simulering, statistiska metoder för simulering,simuleringsspråk.Tillämpningar: Konstruktion och analys av biologiska modeller.Inlämningsuppgifter:0. Simulering av händelsemodeller.0. Modellering och simulering av tidskontinuerliga modeller.0. Optimering.Särskild behörighetAlgebra och geometri, Programmeringsteknik I, Beräkningsvetenskap I och Matematiskstatistik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TV270 (Systemanalys)KurslitteraturKompendier i systemanalys och simulering, avdelningen för systemteknik, Uppsala universitet,version 5, 2005.Bredvidläsningslitteratur: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research,upplaga 8, McGraw-Hill, 2005.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi434

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSolenergi – teknik och system, 5 poängSolar Energy – Technology and Systems1ET201Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod : Kursen ges i period 43 - 44Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska studenterna kunna planera för solvärme- och solcellsanläggningarsamt för energieffektivisering av nya och befintliga byggnader, särskilt med avseende på aktivtoch passivt utnyttjande av solenergi. Kursen ska även ge tillräckliga kunskaper för att denstuderande ska kunna fortsätta med forskning och utveckling inom solenergiteknik.Kursens innehållSolceller : Fysikalisk beskrivning av solceller. Spektral känslighet. Koncept för optimering avverkningsgrad. Olika typer av solceller och tillverkningsmetoder för dessa. Beräkningar avkapacitet hos solcellssystem utifrån behov. Lager för solel.Solvärme : Fördjupad termodynamisk beskrivning av solfångare. Optiska egenskaper hoskomponenter i solfångare. Tillverkningsmetoder för absorbatorer. Solvärmesystem för olikaapplikationer nationellt och internationellt. Lager för solvärme.Direkt utnyttjande av solvärme i byggnader : Optiska egenskaper hos glasade ytor ochenergitransport genom glasade ytor. Olika typer av belagda fönsterglas ochtillverkningsmetoder. Glasade ytors betydelse för byggnadens energibalans.Särskild behörighetTermodynamik. Kvantfysik fk.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.Projektarbete.ExaminationsformSkriftlig tentamen.Projektrapport, muntlig och skriftlig.Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ges ev. på engelska.KurslitteraturFastställs senare.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper435

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSpeciell relativitetsteori, 3 poängTheory of special relativity1TT695Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 31Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om relativistisk mekanik.Kursens innehållLorentztransformationer: Minkowskirummet. Intervall, egentid.Rotationsgruppen och Lorentzgruppen. Fyrvektorer.Relativistisk mekanik: Fyrhastighet och fyrrörelsemängd. Relativistiska partiklar. Fyrkraft ochfyracceleration. Bevarande av energi- och rörelsemängd. Kollisioner.Relativistisk behandling av elektromagnetism: Fyrvektorn för elektrisk laddningstäthet ochström, elektromagnetiska fälttensorn. Relativistiska rörelseekvationen för punktladdning ielektromagnetiskt fält. Maxwells ekvationer i kovariant formulering. VågekvationenSärskild behörighetLineär algebra, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Mekanik I, Mekanik II,ElektromagnetismUndervisningsformFöreläsningar och räkneövningarExaminationsformSkriftlig tentamen efter kursens slutBetyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkändKurslitteraturRindler: Introduction to Special Relativity, Oxford Univ PressNivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik436

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSpektralanalys, 4 poängSpectral analysis1TT606Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod : Kursen ges i period 41Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om moderna och klassiska metoder och algoritmer för datorbaseradspektralanalys av temporala och spatiala signaler. Ge översiktliga kunskaper från olikatillämpningar inom bl a kommunikation, systemteknik, radarsystem och biomedicin.Kursens innehållGrundläggande definitioner och spektralskattningsproblemet. Periodogram ochkorrelogrammetoder. Förbättrade periodogrambaserade metoder. Filterbankmetoder.Parametriska metoder för rationella spektra och linjespektra. Spatiala metoder förarraysignalbehandling.Särskild behörighetSignalbehandling, Transformmetoder och Linjär algebra.UndervisningsformFöreläsningar och datorövningar.ExaminationsformInlämningsuppgifter. För godkännande krävs även godkända datorövningar.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan berömd godkänd (4), med berömgodkänd (5).KurslitteraturStoica P and Moses R. Introduction to Spectral Analysis. Prentice Hall, 1997.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi437

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerStatistisk mekanik, 4 poängStatistical physics1TT145Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och i teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod : Kursen ges i period 32Mål för utbildningenKursen avser att ge en introduktion till den statistiska mekaniken och några viktigatillämpningar. Kursen ger en inblick i hur sannolikhetsteorin kan utnyttjas för att få framsamband mellan materiens mikroskopiska struktur och makroskopiska egenskaper.Kursens innehållTermodynamiska potentialer. Fasrummet och fördelningar i fasrummet. Maxwell-Boltzmannfördelningarmed tillämpningar. Ensembler. Fluktuationer. Tillämpningar på kristaller och gaser.Kvantstatistik. Bose-Einstein- och Fermi-Diracstatistik, Bose-Einsteinkondensat. Grunderna förmetallernas elektronteori. Teori för icke-jämviktsfenomen: Diffusion, Boltzmanns ekvation,Boltzmanns H-teorem. Partikelsimulering.Särskild behörighetTermodynamik. Mekanik I och Mekanik II. KvantmekanikUndervisningsformFöreläsningar, lektionerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterInom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik ges kursen inom inriktningarna rymdteknik ochtillämpad fysik.KurslitteraturF. Mandl: Statistical physics, J. Wiley & Sons, upplaga 2.Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur.Exempelsamling.Bredvidläsningslitteratur:Roy E. Turner: Introductory Statistical Mechanics, Addison-Wesley, 1992.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teoretisk fysik438

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerStokastisk modellering, 3 poängStochastic modelling1MS703Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i treknik och samhälleStudieperiod : Kursen ges i period 31Mål för utbildningenKursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i sannolikhetsteori och stokastiska processer, samtatt ge studenterna beredskap och viss erfarenhet att modellera verkliga fenomen med stokastiskamodeller.Kursens innehållPoissonprocessen, livslängdsanalys. Bedömning av risk och fel. Markovkedjor och födelsedöds-processer.Förnyelsemodellen. Stationära processer, kovariansberäkningar, Yule-Walkersekvationer. Introduktion till tidsserier. Något om Brownsk rörelse. Tillämpningar inomdatorkommunikation och populationsdynamik. Inslag av simulering och statistisk inferens förstokastiska system.Särskild behörighetKunskaper motsvarande två år inom civilingenjörsutbildning inklusive Matematisk statistik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband medundervisningen.Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), medberöm godkänd (5).KurslitteraturKaj, I.: Stochastic modeling for engineering studies. Kompendium, Matematiska institutionen,Uppsala Universitet, 2004.ochBlom, G.: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a upplagan Studentlitteratur, Lund 1984.Kap 11-15.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen439

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerStora sociotekniska system, 3 poängLarge technological systems1ET110Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod : Kursen ges i period 42Mål för utbildningen Efter godkänd kurs skall studenten* ha en inblick i de stora tekniska systemens historiska framväxt med fokus på Västeuropa(Sverige) och USA.* ha en förmåga att hantera de centrala begreppen inom teoribildning LTS (Large TechnologicalSystems) och kunna använda dem vid självständig kritisk analys.* ha en förståelse för sambanden mellan stora sociotekniska system och politik, det vill säga hurman under olika perioder och på olika platser har hanterat de storskaliga förändringar imänniskors livsmiljö, som etablerandet av stora tekniska system inneburit, samt hur olikagrupper av aktörer strävat efter att påverka systemens utformning.* ha förståelse för att tekniska system formges med tanke på vissa användargrupper, och att dedärmed även kan ha en exkluderande karaktär mot vissa samhällsgrupper.Kursen ska även träna studenterna i seminariet som arbetsform, i att skriva individuella PM,samt i att opponera på varandras arbeten.Kursens innehållI kursen studeras teoribildningens termer och begrepp. Stora sociotekniska system studeras urolika perspektiv; i synnerhet studeras deras historiska framväxt och forskningen kring dem.Frågor om demokrati, miljö, genus, klass och etnicitet i förhållande till stora sociotekniskasystem tas även upp. Slutligen behandlas ingenjörernas roll i de stora tekniska systemensframväxt och förvaltande.Särskild behörighetEtt års studier på civilingenjörsprogram, eller motsvarande.UndervisningsformHuvudsakligen textseminarier.ExaminationsformObligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid textseminarier, individuella PM, samt PMopposition.Betyg : Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) ochunderkänd (u).Övriga föreskrifterKursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria 2003-04-07.Kurslitteratur Litteratur är ännu ej fastställd.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist.Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria440

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerStudieteknik, 1 poängStudy experience1ST000Kursplanen är fastställd 2004-06-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-31 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges som Programövergripande kursMål för utbildningenSyftet med kursen är att studenter ska få kännedom om olika lärstilar, tekniker för anteckningar,instudering av kurslitteratur och repetition, problemlösning samt insikt om hur tidsplanering ochstudievanor påverkar studieresultatet och därigenom kunna finna sin egen stil och arbetssätt.Kursens innehåll• Hjärnan och minnet• Lärstilar• Studievanor• Problemlösning• Anteckningstekniker• LästeknikerOlika typer av test för att uppnå självkännedom.Kursen ges endast i direkt samverkan med en annan kurs inom teknisk-naturvetenskapligafakultetens kursutbud. Den kursens innehåll utgör material för de studietekniska övningarna.Särskild behörighetKursen ges endast för studenter inom teknisk-naturvetenskapliga fakultetens grundutbildningoch alltid integrerad i en annan kurs. Denna kurs utgör ett valfritt komplement till vissa andrakurser och villkoret för att få delta är att studenten är antagen till den kurs det gäller.UndervisningsformUndervisningen sker i form av information om de olika momenten följt av övningar enskilt elleri grupp och diskussioner om övningsresultaten. Inlämningsuppgifter ingår.ExaminationsformExamination sker genom skriftlig och/eller muntlig redovisning av anvisade uppgifter. För att fågodkänt på kursen krävs att:• Aktivt delta i kursens alla övningar och moment, samt• Få godkänt på de fyra inlämningsuppgifter som ingår i kursen.Betyg På kursen ges endast betygen godkänd eller underkänd.Övriga föreskrifter Kursen ges alltid integrerad i vissa andra kurser. Vilka kurser detta gällervarierar mellan olika utbildningsprogram och även mellan läsår.Kurslitteratur Sammanfattande kompendium (självkostnadspris).Utdelat material.Rekommenderad bok:Kellquist & Eneroth. Studieteknik för universitet/högskola. Svenska studieteknikförlaget, 2000.Nivå Kursen ges på A-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnenKursansvarig institution Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten441

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSyntetisk organisk kemi I, 5 poängSynthetical Organic Chemistry I1KE726Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapligaKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 42Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenterna kunna- Förklara hur metallorganiska föreningar och enolatjoner kan användas för bildning av nya kolkolbindningar i organisk syntes.- Förutsäga hur aromatiska föreningar reagerar vid behandling med elektrofila reagens.- Redogöra för och använda de vanligaste oxidations-och reduktionsreaktionerna i organiskkemi.- Beskriva de vanligaste omlagringsreaktionerna i organisk kemi.- Redogöra för användningen av Diels-Alder-reaktioner, elektrocykliska reaktioner ochsigmatropa omlagringar i organisk syntes.- Ange de vanligast förekommande fosfor-, svavel- och kiselbaserade reagensen för organisksyntes.- Handha fukt- och luftkänsliga reagens såsom litiumaluminiumhydrid, butyllitium ochlitiumdiisopropylamid.- Utföra flerstegsreaktioner med hjälp av mer komplicerade uppställningar och tekniker(användning av manifold och inert atmosfär).- Analysera och tolka utfallet av kemiska reaktioner mha TLC, NMR-, MS-, GC- och IR-data.- Utföra litteratursökning i den organisk-kemiska litteraturen mha Scifinder och Crossfire.Kursens innehållSyntetiskt viktiga organisk kemiska reaktioner och dess mekanismer. Genomförande av kortarereaktionssekvenser. Organisk kemisk litteraturarbete. Kommunikationsträning är integrerad ikursen. Studenten får särskilt träna att: Inför en mindre grupp presentera och diskutera utfalletav en enstegssyntes (teori, labbtekniker och uppställningar, renhetskontroll, utbyte). Muntligenoch skriftligen (sammanfattning om en sida) presentera och diskutera utfallet av enflerstegssyntes (litteratursökning, föreslagen syntesväg, syntes, teori, labbtekniker ochuppställningar, renhetskontroll, utbyten).Särskild behörighet Organisk kemi 7p.Organisk-kemiska tekniker 5 p rekommenderas.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörandegenomgångar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska.Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete liksom tvågodkända presentationer krävs också för att kursen skall kunna godkännas. I kursen ingåendeobligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturClayden, G., Greeves, N., Warren, S., Wothers, P.: Organic Chemistry.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institution Kemiska institutionen442

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSyntetisk organisk kemi II, 5 poängSynthetic Organic Chemistry II1KE727Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod : Kursen ges i period 42Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:- Använda tidigare inhämtade kunskaper i organisk reaktionslära för flerstegssyntes.- Identifiera och analysera möjliga syntesvägar till en specifik målmolekyl genom användningav retrosyntes.- Identifiera och redogöra för stereokemiska begrepp som kiralitet, stereoisomeri samtstereoselektivitet.- Beskriva och identifiera metoder för stereoselektiv syntes av kirala föreningar.- Ange och förklara grundläggande reaktionsmekanismer (t ex oxidativ addition,transmetallering, ligand substitution) i metallorganisk kemi.- Tillämpa metallorganiska reaktioner i organisk syntes.- Använda sig av avancerade syntesmetoder för selektiv framställning av föreningar medkomplicerad struktur.- Planera och dimensionera försöksuppställningar för olika typer av laboratorieförsök.Kursens innehållMetallorganisk kemi och dess tillämpning i asymmetrisk katalys. Kirala material och reagens.Kirala handtag samt enzymkatalys. Bestämning av optisk renhet med hjälp av polarimetri,kromatografiska metoder och kärnmagnetisk resonans.Särskild behörighetSyntetisk organisk kemi I 5 p.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer, studiebesök. Muntlig framställan ochkommunikationsträning övas i samband med laborationsseminarier där studenterna presenterarsina resultat inför grupp.ExaminationsformSkriftligt prov anordnas i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete samt godkändlaborationsrapport krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar ochlaborationer är poängsatta till 3 poäng.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturClayden, G., Greeves, N., Warren, S., Wothers, P.: Organic Chemistry.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och TeknikKursansvarig institutionKemiska institutionen443

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSystem i teknik och samhälle- introduktion, 4 poängSystems in technology and society: Introduction1TS003Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod : Kursen ges i period 11Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte, en orientering i olikasystemperspektiv. Kursen ska också uppöva förmågan till skriftlig och muntlig presentation,samt arbete i projektform. Kursen ska ge färdigheter i datoranvändning.Kursens innehåll1. Allmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte. Kursen belyser systembegreppetur olika synvinklar och introducerar tvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av systemgås igenom. En del av kursen är genomförandet av en projektuppgift där ett system skabeskrivas utifrån både tekniska och sociala aspekter.2. Datorintroduktion Momentet ger en introduktion till de datorer som huvudsakligen användsinom utbildningen: arbetsstationer med operativsystemet UNIX.I kursen ingår även moment med anknytning till Internet.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och datorövningar samt ett projektarbete med teman inom området”system i teknik och samhälle”. I projekten ingår informationssökning, muntlig och skriftligpresentation.ExaminationsformExamination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett projektarbete.Poänguppdelning: Introdukton till programmet, 3,5 poäng. Datorintroduktion, 0,5 poäng.Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ersätter från läsåret 2004/2005 den tidigare kursen 1TS001, System i teknik ochsamhälle - introduktion 5 poäng. För studenter som antas till senare del av program finnsmöjlighet att läsa en mindre introduktionskurs, System i teknik och samhälle- introduktion, 2poäng (1TS002). Kurserna kan ej medräknas samtidigt i en examen.KurslitteraturLitteratur meddelas senare.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för ide- och lärdomshistoria444

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSystem i teknik och samhälle: introduktion, 2 poängSystems in Technology and Society: Introduction1TS002Kursplanen är fastställd 2002-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod : Kursen ges i period 1Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte och en orientering i olikasystemperspektiv. Kursen ska ge inledande träning i skriftlig och muntlig presentation.Kursens innehållAllmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte.Kursen belyser systembegreppet ur olika discipliners synvinkel och introducerartvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av system gås igenom.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier samt ett individuellt PM.ExaminationsformExamination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett individuellt PM.Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle som alternativkurs tillordinarie introduktionskurs för studenter som antas till senare del av program. Bådaintroduktionskurserna kan inte tillgodoräknas samtidigt inom en examen.KurslitteraturKaijser, Arne: I fädrens spår, Carlssons bokförlag, 1994. Summerton, Jane: Stora tekniskasystem. Ur Pär Blomqvist & Arne Kaijser, red., Den konstruerade världen: Tekniska system ihistoriskt perspektiv, Symposion,1998, s. 19-43. Ytterligare litteratur meddelas senare.Referenslitteratur: Gustafsson Leif, Lanshammar Håkan, Sandblad Bengt: System och modell,en introduktion till systemanalysen, Studentlitteratur 1982.Nivå : Kursen ges på AB-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för ide- och lärdomshistoria445

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSystem, modell och simulering, 4 poängSystem, Model and SimulationTN0105Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammetKursplanen fastställd: 22 maj 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Teknik/Teknologi Nivå: ABetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskrav Ma D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2003/2004, tidigare Fy B) och Eng A.Studieperiod : Kursen ges i period ES 24MålKursen syftar till att ge förståelse för och grundläggande teoretiska kunskaper i systemanalytisktarbete. Den studerande skall efter genomgången kurs:- Förstå grundläggande idéer, begrepp och metoder inom systemanalysen.- Förstå hur ett systemmanalytiskt projekt genomförs.- Förstå vilka modeller som kan hanteras med analytiska metoder och vilka som krävernumeriska metoder såsom simulering.- Utifrån givet syfte och avgränsning av ett system känna till vilka aspekter som kan avbildasoch analyseras med hjälp av olika typer av modeller, tekniker och redskap.- Ha grundläggande insikt och färdighet i de vanligaste typerna av modellbyggnad ochsimulering av komplexa system.- Förstå och kunna hantera tekniker såsom modellanpassning, känslighetsanalys, optimering ochprediktion.InnehållEn studie utgår från ett syfte. Utifrån detta avgränsas en del av verkligheten (systemet) somsedan beskrivs i form av en modell. Modeller kan vara av många olika slag såsom statiska ellerdynamiska, deterministiska eller stokastiska etc.En central del av kursen utgörs av laborationer under vilka studenten får bygga, simulera ochanalysera ett 25-tal modeller av olika slag (statiska/dynamiska och deterministiska/stokastiska).Stor vikt läggs också på att studenten skall förstå kopplingen mellan ett systems eller en modellsstruktur och dess beteende. Generella tekniker såsom modellanpassning, känslighetsanalys ochoptimering behandlas och övas i laborationerna. En viktig del av kursen behandlar hur ettprojekt organiseras och genomförs.Kursen innehåller följande huvudavsnitt:- Systemanalysens synsätt, begreppsapparat och teori- Systemvetenskaplig arbetsmetodik- Olika metoder att studera verkligheten samt allmänt om modellbyggnad och simulering- Modellbygge och simulering av statiska modeller- Kontinuerlig simulering- Händelsesimulering- Optimeringsmetoder, modellanpassning och känslighetsanalys- Laborationer: Användning av datorsimulering för beskrivning, analys och förståelse avkomplexa system och övning i olika generella tekniker speciellt med tillämpningar inomenergisystem.Genomförande Föreläsningar 28 tim, Laborationer 32 tim (obligatoriskt)Litteratur Kompendium för System, modell och simuleringExamination Tentamen, skriftlig eller muntlig. Godkända laborationer.Fordringar för godkänd kurs Godkända laborationer och godkänd tentamen.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik, SLU446

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSystemanalys, 5 poängSystems analysis1TS180Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod : Kursen ges i period 34Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt på simulering avdynamiska system. Att ge praktiska färdigheter i användandet av systemanalytiska metoder föratt förstå, beskriva och lösa komplexa problem.Kursens innehållDet systemanalytiska projektet: Problemformulering, modellkonstruktion, validering,modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering.Operationsanalys: analys av kösystem, linjär programmering, dynamisk programmering ochbeslutsteori.Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av Tidskontinuerligasystem, händelsestyrd och pseudoparallell simulering, statistiska metoder för simulering,simuleringsspråk.Miniprojekt: Studium av ett ekonomiskt eller biologiskt system.Inlämningsuppgifter:4. Simulering av händelsemodeller.4. Modellering och simulering av tidskontinuerliga modeller.4. Optimering.Särskild behörighetAlgebra, Beräkningsvetenskap I, Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, ochMatematisk statistik.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, frivilliga inlämningsuppgifter och ett projekt.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fodras dessutom godkänt miniprojekt.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, avd. försystemteknik, version 5, 2005.Bredvidläsning: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research, upplaga 8,McGraw-Hill, 2005.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi447

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSystemidentifiering, 4 poängSystem identification1TT875Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och System i teknik och samhälleStudieperiod : Kursen ges i period 43Mål för utbildningenAtt ge kunskaper om datorbaserade metoder och hjälpmedel för kalibrering av parametrar idynamiska modeller från mätdata (systemidentifiering). Ge kunskaper om hur metoderna försystemidentifiering kan analyseras med statistiska metoder.Kursens innehållSystemidentifieringsproblemet - hur man går från data till modell. Minsta kvadratmetoder.Modellstruktur och insignaler. Prediktionsfelsmetoden. Instrumentvariabelmetoden.Modellvalidering och praktiska aspekter. Identifiering av återkopplade system.Laborationer: Fem MATLAB laborationer om två timmar:2. Systemidentifieringsverktygslådan. Inledande exempel.2. Prediktionsfel- och instrumentvariabelmetoder.2. Rekursiv identifiering.2. Praktiska aspekter.2. Tidsserieanalys.En halvdagslaboration: Identifiering och styrning av en fläktprocess.Särskild behörighetNågon av kurserna Spektralanalys, Signaler och system eller Stokastisk modellering.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs också godkänd laborationskurs.BetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5)KurslitteraturTorsten Söderström och Petre Stoica, System Identification, Prentice Hall International, 1989.Nytryck.Nivå : Kursen ges på D-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi448

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSäkra datorsystem, 5 poängSecure Computer Systems1DT658Kursplanen är fastställd 2002-03-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologiKursen ges inom Datavetenskapligt programKursen ges som Fristående kursStudieperiod : Kursen ges i period IT 41Mål för utbildningenEfter genomgången kurs ska deltagaren kunna identifiera svagheter i säkerheten i datorsystemoch kunna redogöra för principer och tekniker för att bemästra dessa. Vidare ska deltagarnakunna redogöra för de viktigaste teorierna inom området.Kursens innehållSäkerhet i operativsystem: Identifiering och autenticering. Åtkomststyrning. Säkerhetsmodeller.Säkerhetskärnor. Fallstudier: Unix och Windows. Evaluering av säkerhet.Säkerhet i datornät: www, tcp/i, e-post, elektronisk handel (SET)och telefoni (GSM).Något om databassäkerhet. Standarder inom området.Orientering om kryptologi; speciellt system med öppen nyckel (PKS) för certifikat.Särskild behörighetMinst 20 poäng i datavetenskap inklusive operativsystem och matematik 15 poäng.UndervisningsformFöreläsningar och inlämningsuppgifter.ExaminationsformKursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2poäng.Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig ellerskriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter.Betyg : Något av väl godkänd, godkänd och underkänd.KurslitteraturD. Gollman. Computer Security. Wiley, 1999 (eller senare).Kompletterande artiklar, web-sidor och stenciler.Nivå : Kursen ges på C-nivåÄmne : Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi449

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknik- och vetenskapshistoria, 5 poängHistory of science and technology1TS070Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i vetenskaps- ochteknikhistorisk metod och teori samt översiktlig historisk kunskap på något betydelsefulltområde för teknisk och naturvetenskaplig utveckling. Kursen ska ge studenterna insikt om hurnaturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling är relaterade till sociala och kulturellaförhållanden. Kursen ska också ge praktisk färdighet att tillämpa dessa kunskaper genom analysav naturvetenskapliga eller tekniska utvecklingsprojekt.Kursens innehåll Kursen består av två moment. Det första momentet är inriktat påkunskapssociologisk teori och metod. Fokus ligger på vetenskapens materiella kultur (bl.a.experimentteknik), konsensusskapande inom forskning och teknisk utveckling, samt tekniskasystem och nätverk. Det andra momentet innebär en mindre projektuppgift och inbegriperstudiet av historisk litteratur med syftet att ge en överblick över ett vetenskaps- ellerteknikområdes förhållande till den allmänna tekniska, vetenskapliga och samhälleligautvecklingen under 1900-talet. Projektarbetena ska företrädesvis behandla områdena IT ochbiovetenskap och utgå från verksamheter vid företag eller universitetsinstitutioner. Samtida ellerhistoriskt inriktade uppgifter väljas.Särskild behörighetKurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhällets framväxt: drivkrafter ocheffekter, Vetenskapsteori - de två kulturerna.UndervisningsformKursen ges i form av obligatoriska föreläsningar och seminarier, samt projektarbeteExaminationsformKursen består av två moment: seminarie- och föreläsningsdel (2 poäng) och projektdel (3poäng). Examination sker genom aktivt deltagande på seminarierna, genom författande avkortare PM i anslutning till seminarier, och genom redovisning av projektuppgifter.Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idéochlärdomshistoria 2001-04-09.KurslitteraturHarry Collins & Trevor Pinch, The Golem: What you should know about science, 2a uppl.(1998). Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem at large: What you should know abouttechnology, (1998).Ytterligare litteratur tillkommer.Nivå: Kursen ges på B-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist.Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria450

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknikbaserad affärsutveckling, 5 poängTechnology-based business development1TE915Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Entreprenörskolan i UppsalaMål för utbildningenEfter genomgången kurs skall deltagarna:• ha goda kunskaper om de olika stegen i en affärsutvecklingsprocess• ha goda kunskaper om aktörer som har viktiga uppgifter vid exploatering av tekniska idéer• ha goda kunskaper om krav på management och ägare i olika utvecklingssituationer• ha goda kunskaper om belöningssystem i kunskapsföretag• översiktligt kunna analysera en marknadssituation• kunna bedöma resursbehov och hinder i den tidiga affärsutvecklingen• självständigt kunna formulera en affärsplan baserad på en teknisk utvecklingsidé• ha förmåga att i grupp planera och genomföra ett utvecklingsprojektKursens innehållKursen behandlar olika steg i en affärsutvecklingsprocess baserad på tekniska (innovativa)idéer. Härvid behandlas de krav på ledning och ägare som möter det entreprenöriella företagetsamtidigt som hinder och möjligheter i arbetet att föra en idé till marknaden behandlas. I kursenpresenteras också de aktörer som deltar som finansiärer eller utvecklingspartners ikommersialiseringsprocessen. Förutom teoretiska kunskaper om innovationsprocesser kommerolika verktyg för att genomföra ett projekt att identifieras och behandlas. Kursen genomförs somen blandning av föreläsningar, seminarier, övningar samt avgränsade projektarbeten.Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister ochaffärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken. I kurseningår följande moment:• Affärsidé, affärsplan, affärsutveckling• Tidig marknadskoppling• Såddfinansiering - venture capital• Krav på management i olika utvecklingsfaser• Belöningssystem i kunskapsföretag• Strategiska allianser• Ägarrollen i tillväxtföretagetSärskild behörighetKursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala.UndervisningsformFöreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Aktivt deltagande i samtliga momentkrävs.ExaminationsformKursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter ochprojektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter och projektredovisningarsamt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment.BetygGodkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4, Med beröm godkänd (5) och Underkänd (u).Övriga föreskrifterKursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE822 inom Entreprenörskolan i Uppsala.Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för451

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanercivilingenjörsexamen från Uppsala universitet.Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala.KurslitteraturMoore, Geoffrey A., 1999, Crossing the Chasm. Marketing and Selling High-Tech Products toMainstream Customers. New York, NY: HarperBusiness (senaste upplagan) Trott, Paul, 2002,Innovation Management and New Product Development. Harlow, England: FinancialTimes/prentice HallTill detta kommer löpande att tillföras artiklar och annat material om ca 500 s.Referenslitteratur:Malmström, Lars, 2001, Uno Alfredéen om konsten att bygga nya företag. Falun: AlfredéenMalmström FörlagNivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper452

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknikbaserad affärsutveckling / Marknadsanalys, 5 poängMarketing and Market Research1TE916Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Entreprenörskolan i UppsalaMål för utbildningenKursen avser att ge en överblick över olika metoder att analysera och potentialbedöma olikatyper av marknader, med särskilt beaktande av den speciella marknadsföringsproblematiken attkommersialisera nya tekniska produkter eller affärsidéer. Målet är att studenten eftergenomgången utbildning skall ha en god förståelse för olika vägar att öka kunskapen ommarknaden och marknaders funktion samt att kunna tillämpa några av de mest användateknikerna.Efter genomgången kurs skall deltagarna:• kunna bedöma och precisera behovet av marknadsinformation i olika skeden av företagetsutvecklingsprocess• självständigt kunna lägga upp och genomföra en marknadsundersökning i olika situationeroch med olika problembakgrunder• kunna bedöma och precisera behovet av marknadsinformation i olika skeden avaffärsutvecklingsprocesser• känna till hur kvalitativa data kan sammanställas och tolkas• känna till hur kvantitativa data analyseras m.hj.a. avancerade statistiska programpaket• kunna tolka resultaten av olika marknadsundersökningar för att med stöd i sådan kunskapkunna utforma marknadsföringsprogram och andra åtgärder. kunna bedöma och preciseraKursens innehållKursen behandlar behovet av marknadsinformation under olika skeden av enaffärsutvecklingsprocess. Särskild uppmärksamhet riktas mot behovet av marknadsinformation inystartade forskningsbaserade företag. Kursen tar dels upp hur huvudfrågorna preciseras i enmarknadsundersökning, dels hur sådana frågor kan besvaras med hjälp av olikamarknadsstudier. Kursen bygger på föreläsningar seminarier och övningar samt laborationerunder vilka olika tekniker för marknadsanalys demonstreras och övas.Marknadsanalys:• Marknadsanalysens roll och funktion i företaget• När görs marknadsundersökningar och varför?• Teorier och modeller för olika typer av marknadsföringssituationer (marketing-mix,industriell marknadsföring, tjänstemarknadsföring)• Viktiga frågor om marknaden i olika skeden av innovationsprocessen.• Undersökningsdesign i olika marknadssituationer.• Studier av marknadens egenskaper (storlek, segment, utveckling)• Studier av marknadens/kunders funktion (marknadskanaler, köparbeteende)• Studier om produktens egenskaper (kunders krav på produkter/tjänster)• Case och exempel.Undersökningsmetodik:• Att formulera syfte och huvudfrågor för en marknadsundersökning.• Att bryta ned syfte/huvudfrågor till undersökningsfrågor och mätvariabler.• Marknadsundersökarens verktygslåda; vanliga analystekniker och deras krav på data.• Olika sätt att fånga data (enkät, intervju, fokusgrupper, användartester)• Laborationer, övningar, egna projekt.Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister ochaffärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken.453

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerSärskild behörighetKursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörskolan.UndervisningsformFöreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Inlämningsuppgifter. Aktiv närvarokrävs i samtliga moment.ExaminationsformKursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter, genomfördalaborationer och projektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter ochprojektredovisningar samt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment.BetygGodkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4), Med beröm godkänd (5) eller underkänd (u).Övriga föreskrifterKursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE821, Marknadsanalys, 4 poäng, inomEntreprenörskolan i Uppsala.Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng förcivilingenjörsexamen från Uppsala universitet.Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala.KurslitteraturPer Lekvall & Clas Wahlbin, 2001, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Förlag,Göteborg 2001. (ISBN 91-86460-63-3)Philip Kotler, 2003, A Framework for Marketing Management (2nd. ed.), Pearson Education(Prentice Hall). (ISBN 0-13-120427-0)NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet FöretagsekonomiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper454

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk ekologi, 3 poängEcology for engineers1TV291Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Sveriges lantbruksuniversitet och senast reviderad2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter i ekologi, speciellt avseende terrestraekosystem, att studenterna skall kunna identifiera och analysera miljöproblem.Kursens innehållGrundläggande begrepp inom populations-, samhälls- och systemekologi. Populationsdynamik.Diversitet och succession. Energi och materiecykler. Bevarandeekologi.Särskild behörighetBiologi. Simulering och systemanalys. Fysikalisk kemi med termodynamik.UndervisningsformLektioner, seminarier och övningar/laborationerExaminationsformDeltagande i seminarier. Skriftlig/muntlig examination vid kursens slut.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G)KurslitteraturAber, J.D. & Melillo, J.M. 2001: Terrestrial ecosystems. 2nd ed. Saunders College Publishing,PhiladelphiaCampbell N.A and Reece J.B.2002: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings.Kurskompendium.Nivå:Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för ekologi och miljövård (SLU)455

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk fysik, inledande kurs, 1 poängIntroduction to Engineering Physics1TT002Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod Kursen ges i period: 11Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för tekniska fysikers yrkesroll inom ettantal samhällsrelevanta områden samt hur den kompetens som behövs för dessa områdenåterspeglas i kursutbudet på programmet.Kursens innehållÖversikt över programmets mål och innehåll. Föreläsningsserie med inbjudna talare frånnäringsliv och universitet belyser ingenjörsrollen och hur tekniska fysiker kan använda sin bredakompetens inom olika sektorer på arbetsmarknaden.Särskild behörighetFörutom grundläggande behörighet krävs kunskaper motsvarande Matematik D, Fysik B ochKemi AUndervisningsformFöreläsningar och seminarier.ExaminationsformAktivt deltagande i seminarium vid kursens slut.BetygNågot av Godkänd (G) och Underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen ersätter Teknisk fysik, inledande kurs 1p (1TT001).KurslitteraturStudiehandbok och utdelat material.NivåKursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper456

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk orientering, 2 poängTechnology in society1TV041Kursplanen är fastställd 1995-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 11 -12Mål för utbildningen"Introduktion till datoranvändning" skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer ochprogramvara för att söka och hämta information i datornät och databaser, användamatematikprogram för symboliska och numeriska beräkningar och skriva rapporter innehållandetext, formler och bilder samt kunskap om de regler som gäller för användning av datornät ochdatabaser."Svenska" skall ge grundläggande kunskaper i tekniker för rapportskrivning.Kursens innehållIntroduktion till datoranvändning: Arbetsstationer, operativsystemet Unix, e-post.Introduktion till MATLAB.Informationssökning och kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät ochdatabaser.Svenska: inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda och skriva olika typer avdokument. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper med att skriva dokument som rättasoch återlämnas till studenterna för revision.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3.Kursen ges för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik.UndervisningsformLektioner, övningar och seminaier.ExaminationsformObligatorisk närvaro på momentet Svenska.Obligatoriska uppgifter i momentet datoranvändning.BetygSom betyg används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifter Kursen består av två poängsatta moment: Introduktion till datoranvändning(1.5 poäng) och Svenska (0.5 poäng).Kurslitteratur Gula luntan, TDB, 2005.Lilla MATLAB - en introduktion till MATLAB, TDB 2005.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi457

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk orientering, läkemedel och material, 1 poängTechnology in society, pharmaceuticals and materials1TK072Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningenEfter avslutad kurs förväntas studenten kunna:- beskriva hur den egna utbildningen kan anknytas till tekniska tillämpningar i samhället- identifiera hur utbildningen kan knytas till närstående tekniska ämnen- få utbyte av populärvetenskapliga artiklar inom läkemedels- och materialområdena- sammanfatta och självständigt värdera erfarenheterna i skrift från kursens moment från såvälläkemedels- som materialområdet- bilda sig en bättre uppfattning om de egna intressena inför kommande val av inriktningKursens innehållForskning, utveckling och produktion inom material- och läkemedelsområdet. Biotekniskaaspekter och produkter. Samhällets och myndigheters krav på produkter och produkthantering.Hälsoekonomiska perspektiv på användning av läkemedel.Särskild behörighetKursen är endast öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik.UndervisningsformUndervisningens uppläggning kan variera från år till år. Kursen planeras gemensamt mellanstudenter och samordnare på programmet. Lärare vid universitet och inbjudna föreläsare frånforskningsinstitutioner och näringsliv belyser områden av tekniskt intresse, som ej ingår i deordinarie ämnena.ExaminationsformKunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i endel fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag.Betyg: Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturMeddelas senare.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi458

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk orientering:Presentations- och kommunikationsteknik, 1 poängTechnology in society:1KE735Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen är en del av den integrerade kommunikationsträningen inom kemiteknikprogrammetsmaterialinriktning. Målet med denna kurs är att speciellt träna förmågan att:• hålla muntliga presentationer på svenska och engelska• ge och ta feedback på muntliga presentationer• självvärdera och reflektera kring sina presentationer och formulera utvecklingsplaner• förstå gruppers dynamik och utveckling.• reflektera kring det egna agerandets inverkan på gruppdynamiken• reflektera kring eget konfliktbeteendeKursens innehållMuntlig framställning; från förberedelse till presentation. Argumentationsteknik. Mötesteknik.Gruppdynamik.Särskild behörighetKursen är endast öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik.UndervisningsformUndervisningens uppläggning kan variera från år till år. Föreläsningar, gruppövningar,spegelvisningar.ExaminationsformKunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i endel fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag.Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U).Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för materialkemi459

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poängScientific Computing, advanced course1TT470Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologiStudieperiod: Kursen ges i period 4Mål för utbildningenAtt ge erfarenhet av lösning av ett större beräkningstekniskt problem, att ge träning i muntligoch skriftlig presentation samt projektarbetsmetodik.Kursens innehållUnder kursens gång genomförs ett projektarbete, där de studerande i mindre grupper analyserarett givet problem samt för detta planerar och genomför utveckling av ett realistisktdatorprogram. Arbetet omfattar matematisk modellering, matematisk analys, numeriskametoder, implementation och tolkning, samt presentation. Projekten hämtas från industri elleruniversitet och behandlar olika tillämpningsområden. Parallellt ges också undervisning i hurman presenterar vetenskapliga resultat muntligt och skriftligt, t ex i form av seminarier, postersoch på webben, där även populärvetenskaplig presentation ingår.Särskild behörighetProgrammeringsteknik II och Beräkningsvetenskap II.UndervisningsformSeminarier och Projektarbete.ExaminationsformRedovisning i en skriftlig rapport, muntligt i seminarieform, samt i form av enpopulärvetenskaplig presentation.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKurslitteraturen kan bestå av rapporter, böcker och projektbeskrivningar och varierar beroendepå projekt.Nivå:Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi460

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTekniska ytor, 2 poängEngineering surfaces1TM333Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenIdag är de flesta tekniska konstruktioner och detaljer, allt från hårddiskar via solfångare tillpressverktyg, försedda med någon form av funktionellt ytskikt. Skikten består ofta av exotiskaoch extrema material, som bara förekommer som tunna skikt, och är helt avgörande för detaljensfunktion. Kursen ger en översikt över tekniskt viktiga ytbehandlings- och ytbeläggningsmetoder,över skiktens funktion, möjligheter och begränsningar och utvärderingsmetoder. Kursen avseratt ge en tillräcklig bakgrund för att välja ytbehandling och ytbeläggning, och för att kunnautnyttja dessa tekniker vid utveckling och konstruktion av olika produkter.Kursens innehållÖversikt, praktisk klassificering, tunna ytskikts tillväxt och mikrostruktur, mellanytor ochvidhäftnings-problematiken, karakterisering av tunna skikts egenskaper, applikationsområdenoch funktioner. Metodexposé: ythärdningsmetoder, laserbehandling, kemisk ytomvandling,elektrolytisk ytomvandling, jonimplantation, elektrolytisk beläggning, PVD, CVD, kemiskbeläggning, termisk sprutning, varmdoppning, explosionssvetsning, lackering, mm.Särskild behörighetMaterialvetenskap V: Tekniska material.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas ien examen samtidigt med denna.KurslitteraturS. Jacobson: Ytbeläggning och ytomvandling. Ytskiktskompositer. UPTEC 90047K.Nivå:Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper461

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTematiska studier i historia, 5 poängThematical studies in history1TS140Kursplanen är fastställd 2002-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningen Kursens syfte är:* att studenterna skall tillägna sig förmåga att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarandebeskrivningar av sammanhang* att ge inblick i aktuell historisk forskning genom fördjupningar i temata som berör aspekter avteknikens och ingenjörernas roll i och för samhället.Kursens innehållKursen ger en allmän introduktion till nyare svensk och europeisk historia som en grund förbehandling av olika aspekter av teknikens och ingenjörens roll i och för samhällsutvecklingen.Här berörs särskilt allmänna uppfattningar om teknikens roll för samhället, ingenjörernasuppfattning om sin egen roll samt genusrelaterade aspekter av ingenjörsrollen. Utifrån engemensam litteratur diskuteras varje aspekt. Den enskilde studenten bestämmer i samråd medansvarig lärare ett tema med anknytning till kurslitteraturen för fördjupning och författar en PMsom diskuteras vid seminarium.Särskild behörighet Kurserna Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter och Teknikochvetenskapshistoria.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och handledning.Examinationsform Examinationen sker såväl skriftligt som muntligt. Närvaro vid undervisningär obligatorisk och examinationen sker fortlöpande i seminarieform i samband medkurslitteraturgenomgångar och ventilering av egna PM.Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av Historiska institutionens styrelse 2002-02-06.Kurslitteratur Lars I. Andersson Sveriges historia under 1800- och 1900-tal, Liber, Stockholm2003. (Urval ca 200 sidor)Klas-Göran Karlsson Europa och världen under 1900-talet, Liber, Stockholm 2003. (Urval ca100 sidor)Anders Houltz Teknikens tempel : modernitet och industriarv på Göteborgsutställningen 1923,Gidlund, Göteborg 2003, (250 sidor)Thomas Kaiserfeld Vetenskap och Karriär, Arkiv avhandlingsserie 46, Arkiv förlag, Lund 1997.(250 sidor)Rolf Torstendahl "Teknologi och samhällsutveckling 1850-1980. Fyra faser i Västeuropeiskindustrikapitalism" I Byråkratisering och maktfördelning, (red) Thorsten Nybom. RolfTorstendahl. Studentlitteratur, Lund 1989 (27 sidor)Rolf Torstendahl "När ingenjörerna blev professionella och byråkrater. En jämförelse mellanutvecklingen i Sverige och England 1800-1914" I Byråkratisering och maktfördelning, (red)Thorsten Nybom. Rolf Torstendahl. Studentlitteratur, Lund 1989 (16 sidor)Ruth Oldenziel Making Technology Masculine. Men. Women and Modern Machines in America.Amsterdam University Press, Amsterdam 1999. (254 sidor) Ytterligare litteratur tillkommer.Nivå: Kursen ges på B-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet HistoriaKursansvarig institution Historiska institutionen462

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeoretisk kemi, 3 poängTheoretical chemistry1MB551Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod Kursen ges i Period 32Mål för utbildningenKursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om den kvantmekaniska behandlingen avflerelektronsystem, samt att ge en introduktion till de viktigaste datorbaserade kvantkemiskaberäkningsmetoderna för molekylära system.Kursens innehållFördjupning i mångpartikelteori. Hartree-Fockekvationerna. Beskrivning av joniserade ochexciterade tillstånd. Relaxations- och korrelationseffekter. Konfigurationsväxelverkan.Molekylsymmetri och gruppteori. Ab initio- och semiempiriska beräkningsmetoder.Täthetsfunktionalteori (DFT). Molekylära beräkningar med moderna arbetsstationer.Särskild behörighetKvantmekanik. Atom- och molekylfysik (kan även läsas parallellt).UndervisningsformLektioner och datorlaborationerExaminationsformExaminationen är normalt baserad på projektutförande, vilket skall redovisas såväl skriftligt sommuntligt under kursens gång och/eller efter avslutat projektBetygNågot av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen ersätter 1MB550. Ny kod pga byte av kursansvarig institution.KurslitteraturAtkins P W and Friedman R S : Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press, 2004.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysikalisk-kemiska institutionen463

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTeoretisk materialmodellering, 3 poängTheoretical Material Modelling1TM544Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:- Identifiera och förklara de viktigaste likheter och skillnader mellan teoretiska metoder som HF(Hartree-Fock), DFT (Density Functional Theory), semi-empiriska metoder samtkraftfältsmetoder.- Beskriva och identifiera de olika metodernas fördelar/nackdelar vid simulering/modellering avolika materiella egenskaper (termodynamiska, elektriska, optiska och mekaniska).- Förutsäga hur materiella egenskaper (ex.vis fasstabilisering och elektrisk ledningsförmåga)varierar med val av övergångsmetall (kemisk sammansättning).- Använda tidigare inhämtade kunskaper inom ämnesområdet ytkemi vid förutsägelse aveffekten av ytors specifika egenskaper och reaktivitet på tunnfilmstillväxt, katalys, sensormekanismersamt elektroders elektrokemiska reaktionsprocesser.- Förklara kvanteffekternas (storlekens) betydelse hos materialet för olika materiella egenskaper(termodynamiska, elektriska och optiska).Kursens innehållMålet är att ge en introduktion till teoretiska metoder (kvantmekaniska, semiempiriska,empiriska) och deras användbarhet för studier av fasta ytor och solida material, såväl som avnano-dimensionerade material. Olika typer av bindningstillstånd i materialen (metall-, kovalentoch jonbindning) kommer speciellt att beaktas. Kursen kommer i övrigt att fokusera på designav material med önskad kombination av kemisk sammansättning, kristallografisk fas ochfysikaliska egenskaper (termodynamiska, elektriska, optiska, magnetiska och mekaniska).Laborationer: Datorövningar.Särskild behörighetKvantmekanik. Atom- och molekylfysik. Numerisk analys I.UndervisningsformFöreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbeteExaminationsform Prov anordnas vid kursens slut. För godkännande krävs även godkännandeav laborationskurs, hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar.Laborationer, hemuppgifter och övningar är poängsatta till 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKoch, W, Hollhausen, M C: A Chemist's Guide to Density Functional Theory.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi464

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTermodynamik, 3 poängThermodynamics1MB201Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik, bioinformatik ochkemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period X och K 24Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall teknologen kunna:-redogöra för olika termodynamiska begrepp och definitioner samt redogöra för innehållet i determodynamiska huvudsatserna.-resonera kring sambandet mellan intermolekylär växelverkan och tillståndsekvationer.-beräkna ändringen i termodynamiska storheter för olika typer av tillståndsändringar, både inomen fas och vid fasövergångar.-rita och tolka termodynamiska diagram.-redogöra för Joule-Thomsonprocessen och dess relation till intermolekylära växelverkningar.-kunna använda partiella molära storheter och Gibbs-Duhems ekvation i tekniskt relevantaberäkningar.-ange villkor för kemisk jämvikt och genomföra termodynamiska beräkningar på reaktions- ochfasjämvikter.-redogöra för begreppen ideal och icke-ideal lösning samt aktivitetsfaktor och utföratermodynamiska beräkningar på olika lösningar.-använda data för kolligativa egenskaper för att lösa praktiskt intressanta problem.-kunna använda energiuttrycken för partikel i låda, stel rotor samt harmonisk oscillator förberäkning av molekylära tillståndssummor.-förklara den fysikaliska tolkningen av begreppet tillståndssumma och den statistiska tolkningenav värme och arbete.-beräkna termodynamiska storheter ur spektroskopiska data med hjälp av kanoniskatillståndssummor.Kursens innehåll Mikroskopisk och makroskopisk beskrivning av:– hur olika energiformer kan omvandlas i makroskopiska system.– drivkraften för kemiska processer.– villkor för jämvikt mellan olika faser och för kemiska reaktioner.Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Flerdimensionell analys.Matematisk statistik rekommenderas.Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Under kursen anordnas ävenfrivilliga övningsskrivningar. Under lektionerna får även teknologerna tillfälle att i mindregrupper argumentera över termodynamisk påståenden.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutomgodkända laborationer.Betyg: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)Kurslitteratur Atkins P.W.: Physical Chemistry, Oxford University Press.Aylward & Findley: SI Chemical Data, Wiley. Kompendium med kompletterande teorimaterial,exempelsamling samt laborationsinstruktioner.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och KemiKursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen465

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTermodynamik, 3 poängThermodynamics1TF715Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen F och QStudieperiod: Kursen ges i period Q 21. Kursen ges i period F 31.Mål för utbildningenKursen skall ge grundläggande kunskaper i termodynamik, såväl i de teoretiska grundvalarnasom i några tekniska tillämpningar.Kursens innehållMateria och energi. Termometri. Termisk utvidgning. Kinetisk gasteori. Maxwellshastighetsfördelning. Värmeledning, diffusion och viskositet. Termodynamiskatillståndsvariabler och tillståndsekvationer. Termodynamikens huvudsatser. Entropi.Termodynamiska potentialer och Maxwellrelationer, bl a vid töjning. Fasövergångar.Kretsprocesser, värmemaskiner och kylmaskiner. Tekniska tilllämpningar.Laborationer: Grupper om 4-5 teknologer genomför projektarbete inom något av följandeområden: Termoelektriska fenomen, termokemiska fenomen, termomagnetiska fenomen,termomekaniska fenomen.Särskild behörighetEndimensionell analys. Flerdimensionell analys. Mekanik I. ElektromagnetismUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftlig prov vid kursens slut. För godkänd kurs krävs godkänt projektarbetet (0,7 poäng).Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen är identisk med och ersätter kursen Termodynamik, 3 poäng1TT143 som tidigare getts inom F-programmetKurslitteratur O. Beckman, B. Kjöllerström, T. Sundström: Energilära. Grundläggandetermodynamik för högskolestudier, Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB.C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur.Exempelsamlingar, Fysiska institutionen.Bredvidläsningslitteratur:Atkins: Equilibrium Thermodynamics, 3rd ed., Cambridge University Press.M.W. Zemansky och R.H. Dittman: Heat and Thermodynamics, upplaga 6, McGraw-Hill,International Student Edition, 1981.Abbott-Van Ness: Thermodynamics, SI Metric Ed, Schaum Outline Series, 1977 (innehållerlösta problem).Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik466

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTermodynamik och strömningslära, 6 poängThermo- and flow dynamics1ET211Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod Kursen ges i period: 23 - 24Mål för utbildningenKursen är central för behandling av olika energiprocesser, och skall ge grundläggande begreppinom termodynamiken med tyngdpunkt på energiomvandlingar. Den skall även ge enfördjupning i värmetransporter och strömningslära och oriententering om statistisk mekanik.Kursens innehåll skall väl förbereda för efterföljande energitekniska kurser med teknisktinriktade tillämpningar av termodynamiken.Kursens innehållTermodynamiska tillståndsvariabler och termodynamikens huvudsatser. Begreppen entalpi,entropi och exergi. Ideala gasers egenskaper och kinetisk gasteori. Kretsprocesser.Värmetransporter. Några tekniska tillämpningar av kretsprocesser. Orientering om statistiskmekanik och Boltzmannfördelningen. Kontrollvolymer, inkompressibel och kompressibel.Laminär och turbulent strömning. Energi- och kontinuitetsekvationerna Bernoullis, Eulers ochNavier-Stokes ekvationer. Gränsskikt, dimensionsanalys, likformighet, strömning i rör och kringfasta kroppar.Särskild behörighetFlerdimensionell analys. Mekanik eller motsvarande kunskapUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, projektlaborationerExaminationsformSkriftligt prov av termodynamik (3 poäng) och strömningslära (3 poäng) var för sig.Skriftlig och muntlig presentation av projektarbete.BetygNågot av underkänt (U), godkänt(3), icke utan beröm godkänd(4), och med beröm godkänd(5).Övriga föreskrifterKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem och ersätter från läsåret 2005/2006kursen Termodynamik och strömningslära, 5 poäng (1ET210).KurslitteraturI. Ekroth och E. Granryd: Tillämpad termodynamik, Inst. För energiteknik, Avdelningen förTillämpad termodynamik och kylteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.WIE Engineering Fluid Mechanics, 8th Edition, International EditionClayton T. Crowe, Donald F. Elger, John A. Roberson (Wiley).C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, studentlitteratur, 1987.Nivå Kursen ges på AB-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för strålningsvetenskap467

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTillämpad bioinformatik, 5 poängApplied Bioinformatics1MB603Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatikStudieperiod: Kursen ges i period X 43Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper inom några av bioinformatikens problemområden,förmåga att formulera biologiska problem och lösa dessa genom tillämpning av bioinformatiskaverktyg. Kursens skall även ge färdighet i att tillämpa, modifiera och utöka existerandeprogramvara i analyser av t.ex. DNA-sekvenser, proteinstrukturer och kompletta genom.Kursens innehållStudierna genomförs i form av mindre projektarbeten inom aktuella problemområden. Dessakan vara t.ex. molekylära evolutionsmodeller, sekvensinpassning, genprediktion ochgenomannotering, fylogenianalys, expressionsanalyser och metaboliska reaktionsvägar ellerproteinstrukturer och RNA strukturer.Särskild behörighetMolekylärbiologi. Bioinformatisk metodik.UndervisningsformProjektarbete och seminarier.ExaminationsformSkriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten.Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturArtiklar från vetenskapliga tidskrifter. Översiktsartiklar inom ämnesområdet.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning468

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTillämpad statistik, 5 poängApplied Statistics1TS111Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenKursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik, speciellt kunskaper omtillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper och förmåga att självständigtkunna analysera statistiska datamaterial.Kursens innehållIcke-parametriska metoder. Variansanalys och multipla jämförelser. Regressionsanalys.Multivariata metoder. Principalkomponentanalys. Sambandsmått och test av oberoende.Diskussion om Bayesianska metoder och statistisk beslutsteori. Användning av statistiskprogramvara.Särskild behörighetMatematisk statistik (1TS110) och Stokastisk modellering (1TS104), eller motsvarandekunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, datorlaborationer.ExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband medundervisningen.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med berömgodkänd (5).KurslitteraturG. Blom, B. Holmquist, Statistikteori med tillämpningar, Bok B, Studentlitteratur, 3:e upplagan,1998, Kap 24-28,samt ytterligare material.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionMatematiska institutionen469

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerToxikologisk riskbedömning och säkerhetsvärdering, 2 poängToxicologic risk assessment and safety evaluation1TK073Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod Kursen ges i period: Period 33 - 34Mål för utbildningenEfter genomgången kurs skall studenterna kunna:- använda grundläggande toxikologiska grundbegrepp och principer för en enklare bedömningav kemikaliers toxikologiska profiler- redogöra för allmänna principer vid behandling av akuta förgiftningar- skilja mellan olika typer av kemiska carcinogener- redogöra för de allmänna principerna för toxikologisk riskbedömning och riskvärdering- redogöra för grunderna i riskkommunikation- söka information om kemiska hälsorisker i olika databaser- göra en enklare bedömning av de risker som kan vara förknippade med en viss kemikalie,arbetsmiljö och/eller industriell processKursens innehållGrundläggande toxikologi (allmänna begrepp och principer), genomgång av några olikatoxikologiska verkningsmekanismer, om hanteringen av akuta förgiftningar och kemiskacarcinogener, allmänna principer för toxikologisk riskbedömning, exempel på riskhantering,principer för riskkommunikation, introduktion till datorbaserad litteratursökning, arbets- ochmiljömedicin.Särskild behörighetKursen är öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik.UndervisningsformFöreläsningar och projektarbete med litteraturstudier.ExaminationsformSkriftlig och muntlig redovisning av riskbedömningsuppgift.BetygNågot av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturUtdelat kursmaterial. Som ett komplement och bredvidläsningslitteratur rekommenderas ”Hälsaoch miljö – en lärobok i arbets- och miljömedicin” Redaktörer: C. Edling, G. Nordberg, M.Nordberg., andra upplagan, Studentlitteratur Lund, 2003.NivåKursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk biovetenskapKursansvarig institutionInstitutionen för farmaceutisk biovetenskap470

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTransformer för beräkningar, 4 poängTransforms in computing1TT395Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 2Mål för utbildningenKursen syftar till en djupare förståelse för den diskreta Fouriertransformen, utvecklingar iortogonala baser liksom för andra transformer, såsom Radontransformationen och olika wavelettransformer.Laborationerna syftar till förtrogenhet med alla beräkningsmässiga aspekter hosdessa transformer.Kursens innehållDen snabba Fouriertransformen. De klassiska ortogonala funktionssystemen som är förknippademed namnen Hermite, Legendre, Jacobi, Tjebysjov, Bessel och Hankel. Radontransformen.Wavelets och utveckling i olika baser av waveletfunktioner.Särskild behörighetKomplex analys och Transformmetoder.UndervisningsformFöreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftligt och muntligt prov (3 poäng) med problem och teorifrågor vid kursens slut. Förgodkännande krävs även godkänt betyg på laborationerna (1 poäng).Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).KurslitteraturFrazier, Michael W.: An Introduction to Wavelets Through Linear Algebra. Springer, 1999.Kompletterande material.Icke obligatorisk litteratur: Kahane, Jean-Pierre, & Gilles Lemarie-Rieusset, Pierre: Series deFourer et ondelettes. Cassini 1998.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen471

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTransformmetoder, 5 poängTransform methods1MA705Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 21Mål för utbildningenMålet med kursen är att presentera grunderna för teorin för Fourierserier, Fourierintegraler,Laplace- och Z-transformen, samt tillämpningar av dessa.Kursens innehållFunktionsföljder och funktionsserier, konvergens och likformig konvergens. Omkastning avgränsprocesser. Laplacetransformer, Z-transformen, Fourierserier och Fouriertransformer,Shannons samplingssats. Inre produktrum, ortogonala system. Något om Sturm-Liouvilleteori.Något om tempererade distributioner. Tillämpningar på ordinära och partielladifferentialekvationer samt integraler.Särskild behörighetGrundläggande algebra, Linjär algebra, Endimensionell och Flerdimensionell analys samtOrdinära differential ekvationer.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan komma att ges under kursensgång, liksom muntlig examination vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen ges inom F-programmet där den ersätter den tidigare delkursen Transformmetoder inomkursen Funktionsteori (1TT031).KurslitteraturVretblad, A.: Fourier Analysis (and Applications). Springer-Verlag, N.Y., 2003.Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet MatematikKursansvarig institutionMatematiska institutionen472

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTribomaterial, 3 poängTribomaterials1TG150Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammenStudieperiod: Kursen ges i period K 43 och Q 43Mål för utbildningenKursen avser att ge den grundläggande förståelse för tribologi som krävs för att analyseraindustriella problem, och för att kunna föreslå lösningar baserade på förändrad design, bättrematerialval, användning av tribologiska ytskikt, eller förbättrad smörjning.Kursens innehållTribologi är namnet på den moderna vetenskapen om rörliga ytor i kontakt, och behandlar medandra ord friktion, smörjning och nötning, fenomen av enorm teknisk och ekonomisk betydelse.Tribologi är en tvärvetenskaplig disciplin som sammanväver kunskaper inom fysik, kemi,metallurgi och mekanik. Kursen behandlar speciellt materialval för olika tribologiskakontaktsituationer. De tekniska tillämpningarna är otaliga, tribologiska problem och möjligheteruppstår hos alla som sysslar med ytor som rör sig. Bland de mest utmanande och viktigasystemen kan nämnas bilmotorn med alla dess rörliga delar, svarvverktyg, sågar och borrar,pressverktyg, glidlager och kullager, proteser och inplantat.Särskild behörighetMaterialvetenskap V:Tekniska material, alternativt Materialkemi, Polymerer och Keramkemi.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, rapportuppgifter och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända rapportuppgifter och laborationer.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)Övriga föreskrifterKursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas samtidigt med denna iexamen.KurslitteraturS. Jacobson, S. Hogmark: Tribologi – friktion, nötning, smörjning, Liber Utbildning, 1996.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper473

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerTypsättning i LaTeX, 1 poängUsing LaTeX1MA165Kursplanen är fastställd 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges som Programövergripande kursStudieperiodKursen ges i period: OspecifiseratMål för utbildningenKursen skall ge en introduktion till hur man skriver naturvetenskaplig text, innehållande bilder,tabeller och formler, med hjälp av typsättningsprogrammet LaTeX.Kursens innehållTeX/LaTeX för olika plattformar. Användande av editor. Grundläggande dokument-mallar ochtypsättning av text, matematik, tabeller, listor etc.Särskild behörighetStandardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar och demonstrationer.ExaminationsformObligatoriska inlämningsuppgifter under kursens gång.BetygNågot av betygen godkänd (G) eller underkänd (U).Övriga föreskrifterKursen ges som frivillig kompletteringskurs för programstudenter.KurslitteraturThe Not So Short Introduction to LaTeX2e. Kompendium tillgängligt på Internet.Alternativ litteratur:G. Grätzer: First Steps in LaTeX, Birkhäuser/Springer 1999.ellerD.F. Griffiths, D.J Higham: Learning LaTeX, SIAM 1997.NivåKursen ges på AB-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet Övriga ämnenKursansvarig institutionMatematiska institutionen474

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerUppsats STS, 10 poängThesis project STS1TS911 – Ekonomisk historia1TS912 - Företagsekonomi1TS913 - Historia1TS914 - Kulturgeografi1TS915 - Idé- och lärdomshistoria1TS916 - Teoretisk filosofi.Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 41 - 42Mål för utbildningen Kursens mål är att deltagarna skall utveckla sin förmåga att göraundersökningar på vetenskaplig grund och utveckla sin framställningsförmåga genom att utföraett fördjupat och självständigt arbete.Kursens innehåll Kursen innefattar genomförande och seminariebehandling av ett självständigtarbete inom ämnet. I kursen tränar deltagarna förmåga att utföra självständiga vetenskapligtgrundade undersökningar, färdighet i att skriftligt och muntligt framställa och förmedla dessaundersökningar och förmåga att kritiskt granska vetenskaplig text.Särskild behörighet System i teknik och samhälle: Introduktion. Företag, nätverk ochteknikutveckling. Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. Vetenskapsteori. Lokalainnovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och organisationer.Teknik- och vetenskapshistoria. Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap. Tematiskastudier i historia. Uppsatsförberedande fördjupningskurs, ekonomisk historia.Undervisningsform Undervisningsformerna varierar mellan de olika huvudämnena men kanbestå av seminarieövningar, lektions- och gruppundervisning samt handledning.Examinationsform Uppsatsen ventileras vid ett seminarium med i förväg utsedd opponent.Kursen examineras främst genom bedömning av slutversionen av uppsatsen men även genombedömning av presentation och försvar av uppsatsen samt opposition på annan uppsats.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).Övriga föreskrifter Från lå 04/05 utgår kursen 1TS192 och ersätts av sex identiska kurserförutom kursens huvudämne (kursansvarig institution).1TS911 - Ekonomisk-historia1TS912 - Företagsekonomi1TS913 - Historia1TS914 - Kulturgeografi1TS915 - Idé- och lärdomshistoria1TS916 - Teoretisk filosofi.Kurslitteratur Fastställs i samråd med handledare.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)Kursansvarig institution Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)475

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerUppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poängTheory and Method1TS901 - Ekonomisk-historia1TS902 - Företagsekonomi1TS903 - Historia1TS904 - Kulturgeografi1TS905 - Idé- och lärdomshistoria1TS906 - Teoretisk filosofi.Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 34Mål för utbildningenKursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper inom valt huvudämne ochtillgodogöra sig teoretiska och metodiska färdigheter som behövs för att planera, genomföra ochförsvara en 10-poängsuppsats på C-nivå inom ämnet ekonomisk historia.Kursens innehåll Teoretisk fördjupning och metodisk träning inom ett, eller flera, av följandehuvudämnen: Ekonomisk historia, Företagsekonomi, Idé- och lärdomshistoria, Historia,Kulturgeografi och Teoretisk filosofi.Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhälletsframväxt, drivkrafter och effekter, Vetenskapsteori, Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk,Teknik- och vetenskapshistoria, Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap och Historisktematisk kurs eller motsvarande.Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, författande av egna texter och handledning.Övningar kan ingå. Samordning av undervisning inom olika huvudämnen kan förekomma.Examinationsform Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genomförfattande av egna text(er) och genom muntliga redovisningar. Obligatorisk närvaro vid en delav undervisningen. Samordning av examination inom olika huvudämnen kan förekomma.Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 04/05 1TS191 och är fastställd i sex identiskaversioner förutom kursens huvudämne (kursansvarig institution).1TS901 - Ekonomisk-historia1TS902 - Företagsekonomi1TS903 - Historia1TS904 - Kulturgeografi1TS905 - Idé- och lärdomshistoria1TS906 - Teoretisk filosofi.Kurslitteratur Meddelas i god tid före kursstart.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)Kursansvarig institution Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)476

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVal av energisystem, 5 poängSelection of energy systemTN0124Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystemKursplanen fastställd: 2 juni 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammetÄmnen: Teknik/TeknologiNivå: DBetygsskala: Godkänd / Icke godkändFörkunskapskrav 60 p teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p och Energi- ochlivscykelanalys 2 p, eller motsvarandeStudieperiod: Kursen ges i period 43-44MålStudenten ska få fördjupade kunskaper i analys av energisystem och dess effekter i större skala.Speciellt avses sådana energisystem på kommunal och regional nivå där fleraenergianläggningar kan samverka för att tillgodose behoven från olika användare.Förutom färdigheter i studier av energisystemens tekniska utformning skall kursen även gefärdigheter i analys av samspelet mellan sådana energisystem och den omgivande miljön, liksomi analys av samspelet med de företags- och samhällsekonomiska systemen.InnehållStudenterna kommer att i projektform analysera ett avgränsat geografiskt område eller enstruktur av användare, och föreslå utformningen av energisystem där olika energitekniker kansamverka för att uppfylla beräknade behov av en eller flera energiformer (värme, el och/ellerdrivmedel), alternativt att tillgången till en eller flera energiråvaror skall utnyttjas optimalt förframställning av olika energiformer. Kursen är baserad på ett systemanalytiskt angreppssätt medtillämpning av metodik inom bland annat energiteknik, modellering och simulering,miljösystemanalys och ekonomisk kalkylering.Metodik för bestämning av energibehov och övriga förutsättningar beskrivs generellt ochtillämpas därefter på det studerade området. Studenterna skall sedan:- utreda de tekniska valmöjligheterna vid utformningen av systemet- utreda potentialen för de energiråvaror som kan komma att utnyttjas- utreda ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser av olika utformningar av energisystemet- i förekommande fall analysera de bivillkor som energi- och miljöpolitiska beslut kan ställa påutformningen av energisystemet- ge en tänkt beslutsfattare ett allsidigt underlag med motiverade rekommendationerGenomförande Föreläsningar ca 10 tim. Datorövning ca 6 tim (obligatoriskt)Projektarbete ca 100 timLitteratur Utdelat materialExamination Skriftlig eller muntlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning avprojektarbete.Fordringar för godkänd kursGodkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och godkänd tentamen.Ansvarig institution/motsvarandeInstitutionen för biometri och teknik, SLU477

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVariationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poängVariational methods in solid mechanics1TM580Kursplanen är fastställd 1999-06-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• analysera allmänna spännings- och deformationstillstånd,• ta fram Euler-Lagrange ekvationer och korrekta randvillkor för olika typer av problem genomatt minimera funktionaler,• analysera balkar och plattor med hjälp av variationsprinciper inom hållfasthetsläran: virtuellaarbetets princip, satsen om potentiella energins minimum och Hamiltons princip,• ta fram approximativa lösningar till statiska och dynamiska problem samt stabilitetsproblemmed Galerkins metod och Ritz metod.Kursens innehållVariationskalkyl: funktionaler, Euler-Lagrange ekvationer, isoperimetriska problem, fleraberoende och oberoende variabler; Approximativa lösningsmetoder; Grundläggande ekvationer ihållfasthetsläran: jämviktsekvationer och rörelseekvationer, kompatibilitetssamband,konstitutiva samband; Variationsprinciper i hållfasthetsläran: virtuella arbetets princip, satsenom potentiella energins minimum, Hamiltons princip; Ingenjörsmässiga modeller avkonstruktionselement: linor, stänger, balkar, membran, plattor; Fenomen: buckling, vibrationer.Särskild behörighetHållfasthetslära.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen ges inom Q-programmet.Kurslitteratur Kompendium.Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH 1998.I. H. Shames and C. L. Dym, Energy and finite element methods in structural mechanics.Taylor&Francis, 1996.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper478

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVariationsmetoder inom teknik och fysik, 4 poängVariational methods in engineering and physics1TT465Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs har teknologen grundläggande kunskaper om variationsmetoder inomhållfasthetslära och elektromagnetism och en översikt över variationsformuleringar inom teknikoch fysik, samt ge färdigheter i att lösa problem med hjälp av dessa metoder. De studerandeskall härigenom få kunskap om hur partiella differentialekvationer och randvillkor kanformuleras genom extremering av funktionaler. De skall också få kunskap om hur specifikaproblem kan lösas såväl exakt som approximativt med variationsmetoder.Kursens innehållVariationskalkyl: Funktionaler, Euler-Lagranges ekvationer, flera beroende och oberoendevariabler, stela och naturliga randvillkor, kvadratiska funktionaler, självadjungerade och positivtdefinita operatorer. Approximativa lösningsmetoder: Ritz metod och Galerkins metod.Variationsmetoder i hållfasthetslära. Grundläggande ekvationer: Jämviktsekvationer ochrörelseekvationer, kompatibilitetsekvationer, konstitutiva ekvationer. Extremalprinciper:Virtuella arbetets princip, satsen om potentiella energins minimum, Hamiltons princip.Ingenjörsmässiga modeller av konstruktionselement: Linor, stänger, balkar, membran, plattor.Fenomen: Buckling, vibrationer.Variationsmetoder i elektromagnetism. Extremalprinciper: Thompssons teorem, fördjupadpotentialteori, energikonservering, Poyntings teorem, något om approximationer föregenvärdesproblem. Kort om variationsformuleringar i kvantmekaniken.Särskild behörighetHållfasthetslära eller Kontinuerliga mediers mekanik, Elektromagnetism, Kvantfysik.UndervisningsformFöreläsningar och lektioner.ExaminationsformSkriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut.Betyg:Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3), underkänd (U).KurslitteraturKompendiumHandbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTHNivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper479

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVattenkraft - teknik och system, 5 poängHydroelectric power - Technology and Systems1ET202Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 41 - 42Mål för utbildningenKursens syfte är att ge kunskap om vattenkraft med fördjupning på tekniska aspekter men ocksåmed avseende på miljöpåverkan och systemegenskaper.Kursens innehållVattenförhållanden: energiinnehåll, vattenkraftverkens utformning, dammbyggnad,vattenreglering, hydrologiska aspekter. Generatorteknik: ingående komponenter, drifts- ochfeltillstånd, transmission och nätanslutning.Turbinteknik: Tillämpad flödesmekanik, flödeskontroll, Kaplanturbinen, Peltonturbinen,Francisturbinen.Ramförutsättningar: historik, juridiska aspekter, miljökonsekvensbeskrivning, biologiskaeffekter.Särskild behörighetMekanik och Elkraftteknik.UndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och laborationer. Studiebesök ochlaborationer vid vattenkraftverken i Porjus och Älvkarleby ingår som en del i kursen.ExaminationsformSkriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkända laborationer.BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).KurslitteraturFastställs senareNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper480

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVattenreningsteknik, 3 poängWastewater Treatment1TV361Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om metoder för avloppsvattenrening och miljöeffekter avavloppsvatten. Tillämpa kunskaper inom matematisk modellering, mikrobiologi, simulering ochreglerteknik för att analysera och optimera reningsprocesser.Kursens innehållAvloppsvattenrening - historik. Kommunalt och industriellt avloppsvatten.Drickvattenbehandling. Miljöeffekter. Bioreaktorer. Mikrobiologiska processer. Översikt avolika reningsmetoder. Aktivslamprocessen. Sedimentering och slambehandling - slamfrågan.Modellering, dimensionering och driftoptimering av aktivslamprocessen. Reglerteknik ireningsverk. Studiebesök vid ett kommunalt reningsverk och ett mindre reningsverk.Laborationer:1. Simulering av enkla bioreaktorer.2. Simulering av en aktivslamprocess med kväverening.Särskild behörighetReglerteknik, Simulering och systemanalys.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, studiebesök och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Godkänd laborationskurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKompendium i avloppsvattenrening, Avd. för systemteknik, Uppsala universitet.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi481

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVattenresursteknik, 3 poängWater resource engineering1TV321Kursplanen är fastställd 1999-05-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknikStudieperiod: Kursen ges i period 43Mål för utbildningenGe träning i dimensioneringsmetodik för vattentekniska system såsom bevattningskanaler,dräneringssystem, dammar och erosionsskydd samt principer för ett uthålligt utnyttjande avvattenresurser.Kursens innehållTillämpning av geoteknisk, markvetenskaplig och hydraulisk kunskap fördimensioneringsuppgifter. Erosion. Dimensioneringsprinciper för olika vattensresurssystem medhänsyn till försörjningskapacitet, stabilitet och säkerhet samt ekonomi.Särskild behörighetHydralulik. Hydrologi. Markvetenskap. Geoteknik. Geohydraulik och vattenresursplaneringUndervisningsformFöreläsningar. Lektioner. ProjektarbeteExaminationsformSkriftlig tentamen. Godkända övningsuppgifter samt projekteringsuppgift.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturFastställs senareNivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet GeovetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för geovetenskaper482

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVetenskap och samhälle, 2 poängScience and society1MB560Kursplanen är fastställd 1998-04-24 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknikStudieperiod: OspecificeradMål för utbildningenKursen skall ge en introduktion till vetenskapshistoria och vetenskapsteori. Den skall belysavetenskapens och teknikens roll i samhället. Kursen skall dessutom ge träning i att argumentera iproblemställningar inom vetenskap och teknik.Kursens innehållForskningsetik. Planering, genomförande och rapportering av forskning. Vetenskapen ochsamhället: vetenskapens förhållande till kulturella, samhälleliga, politiska och ekonomiskafaktorer.Vetenskapsteori och vetenskapshistoria. Didaktiskt inriktade övningar i att intervjuas av ochskriva för massmedia om teknik, forskning och forskningsetik.Särskild behörighetFör tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser.UndervisningsformFöreläsningar, seminarier och övningarExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut och/eller genom inlämningsuppgifter. I kursen ingåendeseminarier och övningar är obligatoriska. Varje läsår anordnas två extra provtillfällen, vidterminens slut och i augusti.Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).KurslitteraturVetenskapliga artiklar. Artiklar ur dags- och fackpress.Nivå:Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning483

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVetenskapshistoria och kommunikation, 3 poängHistory of science1ET120Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 13Mål för utbildningen* att ge kunskaper om grunddragen i den allmänna idé-historien med särskild tonvikt påvetenskapernas utveckling.* att ge kunskaper om fysikens utveckling under 1800-talet med särskild betoning av energiochentropibegreppen.* att förbättra färdigheterna i skriftlig och muntlig framställningKursens innehållGrunddragen i den västerländska idé- historien och i naturvetenskapernas utveckling från denklassiska antiken till idag. Fysiken under 1800-talet med särskilt tonvikt på begrepp som värme,energi och entropi. Allmänt om skriftlig och muntlig framställningSärskild behörighetInga särskilda förkunskaper krävs. Däremot är kursen bara öppen för studerande påutbildningsprogram inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten.UndervisningsformFöreläsningar och seminarier.ExaminationsformSkrivande av PM utgående från kurslitteraturen och artiklar, aktivt deltagande i diskussion kringdessa på seminarier.BetygNågot av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd(u).Övriga föreskrifterKursen ersätter från lå 03/04 kursen Vetenskapshistoria (5LH700) inomcivilingenjörsprogrammet i energisystem.Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria.KurslitteraturEriksson, Frängsmyr: Idéhistoriens huvudlinjer.Kompletterande materialEj obligatorisk litteratur:Britt Backlund, Med tanke på talet, Studentlitteratur 1997Nivå: Kursen ges på AB-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist.Kursansvarig institutionInstitutionen för ide- och lärdomshistoria484

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVetenskapsteori, 5 poängPhilosophy of Science1TS051Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleStudieperiod: Kursen ges i period 14Mål för utbildningen Syftet med kursen är att:ge kunskaper om några centrala vetenskapsteoretiska begrepp och frågeställningarträna studenterna i att kritiskt analysera vetenskapliga begrepp, metoder och resultatmedvetandegöra de studerande om såväl likheter som skillnader mellan olika vetenskapligadisciplinerKursens innehållKunskap och vetenskapHypoteser och hypotesprövningObservation, data, faktaTeori, modell, verklighetOrsaker och korrelationerFörklaringar och förutsägelserLagarKvalitativa och kvantitativa metoder - likheter och skillnaderTolkning, mening, förståelseSociala fakta och sociala konstruktionerVetenskap, värderingar och etikTeorier om vetenskapens utveckling: positivism, falsifikationism, Lakatos forskningsprogram,paradigm och vetenskapliga revolutioner, teoretisk anarkismNågra olika vetenskapsfilosofiska riktningar, bl.a. empirism, realism och konstruktivism samtpositivism och hermeneutik studeras liksom även några olika teorier om vetenskapens historiskautveckling. Kursen berör också några problemställningar i matematikens filosofi och ger enorientering om postmodernistisk och feministisk vetenskapskritik.Särskild behörighet Algebra och Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter.Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar och litteraturseminarier.Examinationsform Examinationen sker dels genom fyra skriftliga inlämningsuppgifter underkursens gång, dels genom en skriftlig hemtentamen i slutet av kursen.Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).Övriga föreskrifter Kurser ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen 1TS050,Vetenskapsteori - de två kulturerna.Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Filosofiska institutionen.Kurslitteratur Chalmers A.F., What is this thing called Science?, third ed., Open UniversityPress, Buckingham, 1999Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2 uppl., Thales, 2003.Marc-Wogau, Bergström & Carlshamre Filosofin genom tiderna: Efter 1950, 2 uppl., Thales,2000. Övrig litteratur fastställs senare.Nivå: Kursen ges på A-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Teoretisk filosofiKursansvarig institution Filosofiska institutionen485

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVindkraft - teknik och system, 5 poängWind power - Technology and Systems1ET203Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 43 - 44Mål för utbildningenKursens mål är dels att ge fördjupning av de tekniska aspekterna, dels att ge bred kunskap omutvinning av energi från vindar. Studenten ska förstå de fysikaliska principerna och deövergripande samhälleliga förutsättningarna för vindkraft.Kursens innehåll• Vindar: energiinnehåll, variation i tid och rum, geografisk resursfördelning, inverkan avterräng, mätmetoder, statistisk analys• Turbinteori: friströmning, motståndsprincipen, lyftprincipen, Betz lag, aerodynamik förvingar, design av turbinblad• Mekanik: statiska laster, dynamiska laster (svängningar), materialhållfasthet, mekaniskmodellering, aeroelasticitet• Elgenerering: synkrona/ asynkrona, lindnings-/ permanentmagnetiserade generatorer,konstant/ variabelt varvtal, transformatorer, omriktare• Konstruktion: horisontal-/ vertikalaxlade turbiner, blad, styrmekanismer, drivlina, torn,fundament, materialval, tillverkning, klimatanpassning• Reglerteknik: styrmål, systemmodellering, styrstrategier• Systemfrågor: vindkraftparker, transporter, uppförande, nätuppkoppling, drift• Ekonomi: finansiering, tillverkning, underhåll, vindenergins värde, analys• Ramförutsättningar: miljöfrågor, juridik, statliga stödformer• Småskalig vindkraft: teknik, ekonomi, utvecklingslinjerSärskild behörighetMekanik. Elkraftteknik. Reglerteknik. Hållfasthetslära.UndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbeten och laborationer.ExaminationsformSkriftlig examination och godkända laborationer (4p). Godkänt projektarbete (1p).BetygNågot av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd(5).KurslitteraturJ.F. Manwell, J.C. McGowan, A.L. Rogers: ”Wind Energy Explained”, Wiley 2002Nivå Kursen ges på D-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper486

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVågkraft – teknik och system, 5 poängWave power – Technology and Systems1ET204Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystemStudieperiod: Kursen ges i period 41 - 42Mål för utbildningenKursens syfte är att ge en bred kunskap om utvinning av energi ur havsvågor med tonvikt påtekniska aspekter men också med avseende på miljöväxelverkan och systemegenskaper.Kursens innehållHavsvågor: uppkomst, karakterisering, vågklimat, energiinnehåll, resurser, vågmätning.Grundläggande teknik: Energiupptagning, mekaniska energiomvandlingar, roterande och linjärageneratorer. Vågkrafttekniker: Oscillerande Vattenkolumnen, Archimedes vågsving,Kaplanturbiner, Punktabsorbator, Svenska ”IPS Bojen”, Svenska slangpumpen, McCablevågpump, Edingburgh ankan, Tapchan, Wells-Darrieus vågrotor och Pelamis. Systemaspekter:transmission, nätanslutning, marknad och ekonomiska modeller. Ramförutsättningar: historia,juridiska aspekter, miljökonsekvensbeskrivning, biologisk effekter, tillgänglighet och resurser.Särskild behörighetMekanik och Elkraftteknik.UndervisningsformUndervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkända laborationer.BetygNågot av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och Underkänd(U).Övriga föreskrifterKursen kan ej medräknas i examen tillsammans med Vågkraft 5p (1TG160).KurslitteraturKompendium och formelsamling som tillhandahålls av kursansvarig institution.NivåKursen ges på C-nivåÄmneKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för teknikvetenskaper487

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVågrörelselära, 4 poängWave Physics1FY722Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 24Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk somelektromagnetisk karaktär.Kursens innehållVågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor.Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation, optisk aktivitet,dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Diffraktion. Holografi.Laborationer: Polarisation. Dispersion. Vågoptik. Stråloptik.Särskild behörighetGrundläggande algebra. Lineär algebra. En- och flerdimensionell analys. Ordinäradifferentialekvationer. Mekanik I. Elektromagnetism.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformProv vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Obligatoriskainlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma.Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p.Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5)KurslitteraturYoung-Freedman: University Physics, Addison-Wesley.Problemsamling i vågrörelselära, Fysiska institutionen.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999.Litteratur för fördjupningsstudier:Hecht: Optics, Addison-Wesley.Smith-King: Optics and Photonics.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen488

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerVågrörelselära, 5 poängWave physics1TT045Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysikStudieperiod: Kursen ges i period 23Mål för utbildningenKursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk somelektromagnetisk karaktär.Kursens innehållVågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor.Elektromagnetiska vågor. Fas- ochgrupphastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, optisk aktivitet,dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Fraunhofer- ochFresneldiffraktion. Rums- och tidskoherens. Holografi. Fotometriska enheter. Något omstrålningskällor.Laborationer: (laborationskursen motsvarar 1.6 poäng) Vågoptik, Polarisation, Dispersion,Interferometer, Projektlaboration inom vågrörelselära.Särskild behörighetAlgebra och geometri. Analys. Mekanik I. Ellära.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner och laborationer.ExaminationsformProv vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Obligatoriskainlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifterKursen är identisk med delkursen Vågrörelselära inom Elektrofysik, 14 poäng (1TT042)KurslitteraturYoung-Freedman: University Physics, Addison-Wesley.eller Hecht: Optics, Addison-Wesley.Problemsamlig i vågrörelselära, Fysiska institutionen.Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionFysiska institutionen489

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerYt- och kolloidkemi, 5 poängColloid and Interface Chemistry1KE733Kursplanen är fastställd 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknikStudieperiod: Kursen ges i period 44Mål för utbildningenKursen avser ge en introduktion i yt- och kolloidkemins grunder.Kursens innehållYt- och kolloidkemin förklarar egenskaperna hos många material och processer. Vardagligaprodukter innehåller ofta små kolloidala partiklar (i storleksområdet 1 nanometer till 10mikrometer) som bildats antingen genom finfördelning av stora partiklar eller genomsammanslagning av små molekyler. I båda fallen uppstår stora gränsytor vilket påverkarsystemets kemiska och fysikaliska egenskaper, t ex struktur, stabilitet och viskositet. I sambandmed läkemedelshantering förekommer yt- och kolloidkemiska problemställningar i snart sagtvarje led, från syntes av den aktiva molekylen och formuleringen av läkemedlet, via utvärderingav effekten i biologiska system, till produktion.Föreläsningar och övningar:Termodynamik för ytor, ytspänning, ytadsorption. Intermolekylär växelverkan. Självassocieradekolloidala system, speciellt biologiskt relevanta. Fasrelation och fasstrukturer i sådana system.Växelverkan mellan kolloidala partiklar, DLVO-teorin. Polymeradsorption, sterisk stabiliseringoch ytkrafter. Översikt av applikationer inom läkemedelstransport, samt biofysikaliska aspekter.Laborationer/demonstrationer/inlämningsuppgifter behandlar:Beräkningar av jonfördelningar vid laddade ytor. Bestämning av fasdiagram. Mätning avytspänning. Tekniker för karaktärisering av prover av ytaktiva ämnen, lipider och polymerer ivatten.Särskild behörighetFysikalisk kemiUndervisningsformFöreläsningar, lektioner, seminarier, laborationerExaminationsformSkriftlig examination, inlämningsuppgifter, godkänd laborationskurs. I kursen ingåendelaborationer är poängsatta till 2 p.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturKompendier: Physical Chemistry of Colloids and Interfaces, Mats Almgren, Uppsala 1997.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemiKursen ges inom huvudämnet KemiKursansvarig institutionFysikalisk-kemiska institutionen490

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerYtanalys, 3 poängSurface analysis1TM332Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen F och QStudieperiod: Kursen ges i period 41Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:• Beskriva ytegenskaper och ytfenomen som kan studeras med och/eller som inverkar påresultatet vid ytanalys. Detta inkluderar beskrivning av inverkan av atmosfär (vakuumnivå).• Förklara växelverkan mellan strålning (främst elektroner, joner, röntgen och annanelektromagnetisk strålning) och olika typer av materialytor.• Beskriva uppbyggnaden av instrumenten för i första hand röntgenanalys isvepelektronmikroskopet (EDS i SEM), elektronspektroskopi (ESCA/XPS och Auger) samtsekundärjonmassspektroskopi (SIMS).• Förklara fysikalisk princip och beskriva prestanda (såsom rumsupplösning och känslighet) förett antal metoder. I första hand: EDS i SEM, ESCA, Auger, SIMS, Rutherford back scattering(RBS), vibrationsspektroskopi (IR och Raman), röntgenabsorption och -diffraktion (XAS,XRD), optisk spektroskopi (GD-OES)• Jämföra tekniker och metoder med avseende på prestanda och praktisk användning, och utifrånjämförelsen välja metod för visst praktiskt problem.Kursens innehållIntroduktion till ytor och ytanalys. Uppbyggnad av instrument och fysikalisk princip för ett antalytanalys-metoder relevanta för industriell och akademisk forskning och utveckling. Metodersom behandlas är bl a röntgenanalys (EDS och XRD), elektronspektroskopi (ESCA och Auger),sekundärjonmasspektroskopi (SIMS), optisk spektroskopi (GD-OES), Rutherford backscattering (RBS) och vibrationsspektroskopi (Raman och IR). Metoderna jämförs med avseendepå prestanda i syfte att ge förståelse för deras praktiska tillämpningar.Särskild behörighetVågrörelselära. Atom- och molekylfysik.Undervisningsform Föreläsningar och laborationer.ExaminationsformSkriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter.Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ejanvändas i en examen samtidigt med denna.Kurslitteratur Kompenider som tillhandahålls vid kursstart.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kemi, TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper491

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerYtavbildning, 3 poängSurface characterization1TG130Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 32Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:• Jämföra prestanda, t ex vad gäller upplösning eller mätområde, för olika tekniker föravbildning och mätning av ytor.• Motivera val av metod för avbildning och/eller mätning av olika typer av ytor utifrån givenfrågeställning.• Definiera vanliga ytfinhetsparametrar, samt analysera mätresultat för olika ytor bestämda medolika mätmetoder.• Beskriva uppbyggnaden av och principen för avbildning med olika typer avsvepelektronmikroskop (SEM).• Beskriva principen för avbildning och profilmätning med optiska metoder, såsomljusmikroskop, interferensmikroskop och konfokalmikroskop.• Beskriva principen för instrument och avbildning med svepspetsmikroskop, specielltsveptunnelmikroskop (STM) och atomkraftsmikroskop (AFM).• Förklara avbildningens eller mätningens kvalitet utifrån växelverkan mellan prob(elektronstråle, ljusstråle eller nål) och provyta och instrument-inställningar.• Använda ett enklare SEM.I kursen får studenterna dessutom träna muntlig redovisning.Kursens innehåll Tekniker för avbildning och mätning av ytor. Beskrivning av ytor medytfinhetsparametrar. Ljusoptisk mikroskopi (LOM), svepelektronmikroskopi (SEM),svepspetsmikroskopi (främst STM och AFM). Optiska metoder för ytprofilometri:Konfokalmikroskopi och Interferensmikroskopi. Ytprofilometri med mekaniska släpnålar.Jämförelse mellan olika tekniker.Laborationer: Praktiska övningar med SEM, ljusmikroskop, AFM samt optisk ytprofilmätare.Totalt 3-4 dagar.Särskild behörighet Vågrörelselära. Matematisk statistikUndervisningsform Föreläsningar och laborationer.Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer.Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med berömgodkänd (5).Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ejanvändas i en examen samtidigt med denna.KurslitteraturS. Hogmark, S. Jacobson och Å. Kassman-Rudolphi, Svepelektronmikroskopi i praktik ochteori. Utdelat kompendiematerial.Nivå Kursen ges på C-nivåÄmne Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper492

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerYtvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poängSurface Science and Thin Film Techniques1KE736Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik medmaterialvetenskapStudieperiod: Kursen ges i period 42Mål för utbildningenEfter fullgjord kurs skall studenten kunna:- Beskriva sambanden mellan ytors/gränsytors reaktiviteet och ytrelaterade faktorer som plan,morfologi, relaxation/rekonstruktion samt existens av adsorbat.- Rita och tolka Lennard-Jones diagram, samt olika former av adsorptionsisotermer (Langmuir,BET).- Jämföra och förklara på elektronstruktur-nivå de vanligt förekommande adsorptionsprocesserpå ytor av kovalenta (halvledare), metalliska samt jonkristall (oxider) material.- Beskriva kinetiken och mekanismer för de vanligast förekommande ytprocesser som sker vidkatalys och tunnfilmstillväxt.- Beskriva och identifiera skillnader/likheter mellan ett flertal tunnfilmstekniker.- Identifiera och förklara tillväxtmekanismerna Langmuir-Hinschelwood samt Eley-Rideal, samtkunna härleda samband med vars hjälp man kan avgöra vilken typ av mekanism som är denrådande.- Beskriva och identifiera tillväxtmekanismernas kinetik.- Mer generellt beskriva nyttan med olika teoretiska metoder (termodynamik, kvantmekanik) vidtillväxt av fasta material.- Identifiera och förklara effekten av metaller och olika typer av oxider vid heterogen katalys.- Beskriva hur promotorer/inhibitorer påverkar katalytisk aktivitet och selektivitet.- Beskriva de teknologiskt sett mest intressanta katalytiska processerna av idag.Kursens innehållYtstrukturer (även hos inre ytor och gränsytor); kinetik och mekanismer för ytors tillväxt;heterogen katalys; framställning av tunna skikt; teoretiska metoder för simulering ochmodellering av ett antal tunnfilmsprocesser.Laborationer: Tunnfilmsdeponering; teoretisk modellering.Särskild behörighet Fasta tillståndets kemi, Materialkemi och Keramkemieller Materialvetenskap II, III, IV och V.Undervisningsform Föreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbete.Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkännandeav laborationskurs, hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar.Laborationer, hemuppgifter och övningar är poängsatta till 2 poäng.Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturG.A. Somorjai. Introduction to Surface Chemistry and Catalysis. John Wiley.Nivå: Kursen ges på D-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institution Institutionen för materialkemi493

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerÅterkopplade system och reglerteknik, 5 poängFeedback and automatic control1TS150Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senastreviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälleKursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknikStudieperiod: Kursen ges i period STS 33Mål för utbildningenAtt ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade verktyg för analys avåterkopplade system och regulatordesign. Att ge orientering om olinjära fenomen i återkoppladesystem, simulering. Att ge en orientering om människans roll vid styrning av komplexadynamiska system.Kursens innehållModellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system med tonvikt på effekterav återkoppling. Överföringsfunktion, Bode- och Nyquist-diagram för öppna och återkoppladesystem. Skattning av tillstånd med observatör. Stabilitetsanalysmetoder inklusiveNyquistkriteriet. Reglerstrategier: PID-regulatorn, kompensering med hjälp av Bodediagram,och tillståndsåterkoppling. Känslighet och robusthet. Kravspecifikationer och syntes avreglersystem. Användning av beskrivande funktioner för att analysera olinjära återkoppladesystem. En översikt om problem relaterade till människans/operatörens roll vid styrning avkomplexa system. Effekter av automatisering; övervakning, konstruktion av användargränssnitt,strategier för manuell styrning.Beräkningslaborationer: 5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLABanvänds.Processlaborationer bestående av två halvdagslaborationer:Reglering av tanksystem.Analys och reglering av en servomotor.Särskild behörighet Dynamiska system eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFöreläsningar, lektioner, laborationerExaminationsformSkriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända laborationer.Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och medberöm godkänd (5).KurslitteraturT. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 1989.Exempelsamling med lösningar.Kompletterande material.Nivå:Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för informationsteknologi494

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006Uppsala tekniska högskolaCivilingenjörsprogrammenKursplanerÖppen fördjupningskurs i Molekylär bioteknik och Bioinformatik,5 poängSpecialized course in Molecular Biotechnology and Bioinformatics1MB380Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämndenKursens placering i utbildningsprogramKursen ges inom civilingenjörsprogrammen i Molekylär bioteknik och BioinformatikStudieperiod: OspecifiseradMål för utbildningenFördjupade studier inom något specialområde av molekylär bioteknik och bioinformatik därkurs saknas i det ordinarie kursutbudet.Kursens innehållFastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle.Särskild behörighetFör tillträde till kursen krävs genomgångna 80 poäng inom programmet Molekylär Bioteknikeller programmet Bioinformatik eller motsvarande kunskaper.UndervisningsformFastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle.ExaminationsformFastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle.Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G).Övriga föreskrifterKursen ges efter att innehåll föreslagits institutionen i samverkan mellan studenter och lärare påkursen. Lägst femton studenter skall ha preliminäranmält sig till kursen innan den utannonseras.Definitiv anmälan sker till institutionen enligt information för varje enskild kurs. Kurstid ochstudietakt beslutas för varje enskild kurs.KurslitteraturFastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle.Nivå: Kursen ges på C-nivåÄmne: Kursen ges inom huvudämnet BiologiKursen ges inom huvudämnet DatavetenskapKursen ges inom huvudämnet FysikKursen ges inom huvudämnet KemiKursen ges inom huvudämnet TeknikKursansvarig institutionInstitutionen för biologisk grundutbildning495

Dnr: UFV 2004/1620 Datum: 2004-11-10Beslutsfattare: Konsistoriet Ansvarig enhet:StuderandebyrånRiktlinjer vid UppsalauniversitetAntagna vid Uppsala universitets konsistorium11. Förhållandet mellan studenter, lärare och övrigaanställda skall präglas av ömsesidig respekt. Ingen fårutsättas för diskriminering eller trakasserier på grundav exempelvis kön, etnisk tillhörighet, ålder, socialbakgrund, sexuell läggning, funktionshinder, religiöseller politisk åskådning.11. Studenter, lärare och övriga anställda har rätt tillen god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ansvaretför arbetsmiljön har i första hand institutionernasprefekter, men alla studenter och anställda har ocksåett eget ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö.11. Varje institution skall ha en beredskap för hurstudenters särskilda behov kan tillgodoses avinstitutionen genom individualiserade lösningar.Studenter med funktionshinder har rätt till särskiltstöd.11. För att kurser och program skall vara av god kvalitetoch hålla jämna steg med aktuell forskning och enbedömd framtida arbetsmarknad skall undervisningsochexaminationsformer kontinuerligt följas uppoch värderas. Studenterna skall beredas tillfälle attdelta i institutionernas och fakultetsnämndernasarbete med utvärdering och utveckling. Berördfakultetsnämnd skall för varje utbildningsprogramtillse att en god samordning av i programmetingående kurser kommer till stånd. Kursvärderingar,som bör vara anonyma om inte särskilda skäl finns,skall genomföras, sammanställas och användas iutvecklingsarbetet. En sammanställning av resultatenskall finnas tillgänglig för studenterna. Informationom resultaten och eventuella beslut om åtgärderskall lämnas.11. Utbildningsplan för program och övergripandekursplan för kurs skall föreligga i god tid före sistaansökningsdatum avseende resp. program ellerkurs. Ett översiktligt schema med uppgifter omförläggning av obligatorisk undervisning, provoch omprov samt med en förteckning av denhuvudsakliga litteraturen skall föreligga senast femveckor före kursstart. Ett defnitivt schema skallföreligga senast en vecka före kursstart.11. Utbildningen skall enligt högskoleförordningenvara avgiftsfri. Universitetet bidrar – enligt rektorssärskilda beslut om bidrag till studenter förmerkostnader vid obligatoriska studieresor ochobligatorisk oavlönad praktik – till studenternasomkostnader i samband med resor, praktik ochfältkurser. Avgiftsfriheten omfattar inte kopieringeller kurslitteratur (motsv). Studenterna får dockinte åläggas att köpa kurslitteratur, kompendier ellerstudiematerial i övrigt från institutionen eller annan.11. Universitetet skall eftersträva att ge studenternaerforderlig tillgång till elektroniska informationsresurser,kurslitteratur i referensexemplar samtövrig referenslitteratur, kvalificerad datorkraft ochannan utrustning liksom läsplatser, gruppstudierumoch sådana andra arbetsplatser som behövs förutbildningen. Dessa resurser skall så långt sommöjligt vara disponibla för studenter även utanförordinarie arbetstid.etablerade vetenskapliga teorier, metoder ochforskningsperspektiv. Om särskilda skäl finns,bör student ges möjlighet att på begäran bytahandledare.11. Samma kriterier för betygsnivåer skall tillämpasvid såväl ordinarie prov som omprov. Kriteriernaskall vara objektiva och kunna tillkännages förstudenterna. Om det är avgörande för betygssättningenatt den tidsfrist som satts ut för vissprestation iakttas, skall det i förväg anges vilkaföljder en försening har. Särskilda skäl för förseningskall då alltid beaktas.11. En student har, om det inte finns särskilda skäl,rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25kalenderdagar, dock minst 10 kalenderdagar föreomprov. Provresultat skall efter avslutad rättningoch betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK.Student som styrker behov av särskilt intyg överresultat skall kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål.11. Omprov skall äga rum i nära anslutning till attresultatet på ordinarie prov meddelats och förläggasmellan mitten av augusti och mitten av juni, ominte rektor medger en annan ordning. Omprov påolika kurser eller delkurser inom viss termin bör liggapå olika datum. En student vars prov förkommitliksom en student som fått fel uppgift om dag ochtid för prov skall utan uppskov beredas möjlighet tillnytt prov, om det kan påvisas att universitetet bäransvaret för vad som förekommit.11. Student som utan godkänt resultat har genomgåtttvå prov för en kurs eller en del av en kurs, vilketnormalt medför rätt att få annan examinator utsedd,men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator,har rätt till annan examinationsform. Rätten till nyttprov eller ny praktik för att uppnå godkänt betyg fårendast begränsas med stöd i beslut av rektor.11. I kurser som upphört eller genomgått störreförändringar skall minst tre provtillfällen ges underen tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer.11. Behörighets- och urvalsregler för viss utbildningskall utformas med utgångspunkt i sakliga kravför att framgångsrikt genomföra utbildningen ifråga. Ändringar i behörighets- och urvalsregler förutbildningsprogram skall göras med största möjligaframförhållning. För kurser gäller att ändringar intefår göras under giltighetstiden förviss utbildningskatalog.11. Vid Uppsala universitet skall det finnas ensamverkansgrupp för studentfrågor. I denna gruppkan företrädare för studentkårer och nationertillsammans med universitetsledningen diskuterafrågor av gemensam karaktär, bl a i anslutning tilldessa riktlinjer.Folder med kommentarer finns påwww.student.uu.se via länken Rättighetslistan.Den finns också på din institution, på dinstudentkår och på Studerandeexpeditionen, S:tOlofsgatan 10 B.11. Student som skriver större uppsats (10p) ellerexamensarbete skall så långt det är praktiskt ochekonomiskt möjligt ha rätt att fritt välja bland496

Riktlinjer för kursvärderingar inom teknisknaturvetenskapligafakulteten år 2005Detta är kompletterande riktlinjer till ”Riktlinjer för kursvärderingarinom grundutbildningen” fastställda av rektor 2001-10-09, Dnr 2001/153DirektivTeknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden ser arbetet med kursvärderingar som mycketangeläget och ger följande direktiv• Kursansvarig institution ansvarar för att kursvärderingar genomförs och följs upp• Kursansvarig institution skall erbjuda studenterna möjlighet att sammanställakursvärderingarna.• Kursvärdering skall genomföras på ordinarie schemalagt undervisningstillfälle vilket skallframgå i schemat redan då kursen startar.• Kursansvarig institution skall efter kursvärdering göra en kursanalys som sammanfattarkommentarer från studenter, lärare, studierektor och som därutöver innehåller studieresultatoch utvecklingsplaner• Institutionerna skall årligen rapportera till fakultetsnämnden om hur arbetet medkursvärderingar och kursanalyser har genomförts• Vid sidan av kursvärderingar skall programvärderingar utföras.Ansvaret för detta har programsamordnaren.Rutiner för kursvärderingar på pappersblankettFakultetsnämnden anser att webbaserade kursvärderingar kommer att bli dominerande på någraårs sikt men att pappersblanketter är det alternativ som i dagsläget rekommenderas.1) Institutionen bestämmer vilken blankett som används för kursvärdering. Fakultetensrekommendation är att gemensam blankett används för att underlätta jämförelsen mellan olikaprogram och kurser. Under försöksverksamheten vid IT-institutionen har en blankett tagitsfram i samarbete med sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Denna kommer att görastillgänglig på fakultetens hemsida www.teknat.uu.se i olika filformat. Blanketten kan anpassastill aktuell kurs efter önskemål från lärare och studenter. Arbete med utveckling av en generellblankett sker kontinuerligt av UTN i dialog med fakulteten och fastställs avfakultetsnämndens arbetsutskott.2) Vid samläsning av kurser mellan program skall alltid gemensam blankett användas medmöjlighet för studenterna att kryssa i programtillhörighet. Om studenter från olika programarbetar var för sig med att sammanställa resultaten skall institutionen alltid göra en övergripandekursanalys.3) Kursvärderingsblanketter delas ut av läraren på i schemat angivet kurstillfälle och det ärlärarens skyldighet att planera sin lektion så att tillräcklig tid avsätts för kursvärderingen.Läraren skall uppmuntra studenterna att delta och läraren skall själv fylla i en kursvärdering,eller göra en lärarkommentar, som biläggs kursvärderingsblanketterna. Ifyllda blanketter läggs iett kuvert som försluts av den student som sist lägger i sin blankett. Läraren (eller student)lämnar kuvertet på den plats som finns angiven på kuvertet, normalt berört kurskansli, sombokför vilka värderingar som kommit in och när.4) Sammanställande student kvitterar ut kuvertet. Om ingen student anmäler sig inom tre veckorefter kursens slut övergår sammanställningsansvaret på institutionen. Institutionen är skyldig attinformera studenterna samt att uppmana dessa att delta i arbetet.5) Sammanställning av kursvärderingen skall vara klar senast fem veckor efter kursens slut.Blanketter, utskrift av sammanställningen samt datafil lämnas till kursansvarig institution. Påinstitutionen kompletteras sammanställningen med uppgifter om antal registrerade och resultatpå tentamen. Därefter skickas kopia (elektroniskt) till studierektor, kursansvarig lärare,programsamordnare, studievägledare, studieråd, UTNs utbildningsansvariga samt till UTHenhetenför de tekniska programmen.497

6) Riktlinjer för studenter som deltar i arbetet med kursvärderingar fastställs av UTN.Rutiner för kursansvariga institutioner (prefekten)1) Som ett led i institutionens kvalitetsarbete skall samtliga prefekter tillse att institutionen haregna handlingsplaner för kursvärderingar som följer dessa riktlinjer och som tydligt visarom/hur ansvaret delegerats på institutionsnivån. Dokumentet ska visa på hur samarbetet skermed UTN (och/eller resp. sektioner). Arbetet skall redovisas årligen i institutionens VB/VP tillfakulteten.2) Institutionerna skall genomföra kursanalyser över samtliga kurser, även de som av olika skälinte utvärderats. I kursanalysen skall framgå hur resultatet av kursvärderingen tagits tillvara(eller varför ingen utvärdering genomförts) samt vilka åtgärder som planeras. Fakultetenrekommenderar att den blankett för kursanalys som tagits fram under försöksverksamheten vidIT-institutionen används i en vidare krets. Blanketten kommer att göras tillgänglig viafakultetens hemsida.Rutiner för programsamordnare1) Programsamordnaren har en aktiv beställarfunktion gentemot institutionerna och följer uppatt programmets kurser genomförs enligt den fastställda studieplanen och enligt programrådetsintentioner.2) Som ett led i fakultetens kvalitetsarbete inom yrkesprogrammen skall samtligaprogramsamordnare från år 2005 tillse att programmen utvärderas terminsvis. Handlingsplanerför programvärderingar fastställs av programrådet. Som en rekommendation föreslås attsammanställningar av programvärderingar görs av studierådet eller av respektivestudievägledare. Syftet med programutvärderingarna är• att få tillgång till studenternas helhetsintryck av programmets uppläggning, arbetsbelastning,undervisningsformer, examinationsformer, schemaläggning mm.• att få veta hur studenterna upplever den infrastruktur som finns, t.ex. angåendestudentinflytande, studentservice och studievägledning.• att ge studenterna möjlighet att reflektera över sin egen personliga utveckling understudietiden och om de upplever att programmets mål är tydliga i den processen.3) Som ett led i fakultetens kvalitetsarbete inom de generella utbildningsprogrammen och förfristående kurser skall samtliga berörda programråd ta fram handlingsplaner för hurprogramvärderingar kan genomföras inom program med mycket individuell valfrihet.Målsättningen är att programvärderingar kan genomföras från år 2006.Fortsatt arbete på fakultetsnivånArbete kommer att ske med att samla information och blanketter på fakultetens hemsida. Arbeteskall även inledas mot att skapa en gemensam filarea för kursanalyser från samtliga fakultetensinstitutioner och program att göras tillgänglig för berörda via lösenordsskydd pålämpligt sätt. Fakulteten skall utse en person som projektledare för detta arbete.Fakulteten kommer att följa arbetet med kursvärderingar och kursanalyser. En skriftligredovisning över utvecklingen skall sammanställas årligen och presenteras för fakultetsnämndeninför en årlig översyn av dessa riktlinjer.Underlag till dessa riktlinjer togs fram av en arbetsgrupp bestående av Joachim Parrow,Lars Degerman, Jonas Boström (stud), Gustav Jernberg (stud), Anna Pettersson (stud),Erik Myklebust (stud), Sara Lundberg och Birgitta Gelin. I arbetet har gruppen tagit intryck avden försöksverksamhet med rutiner för kursvärderingar som pågått vid institutionen förinformationsteknologi år 2004.För fakultetsnämndenAnders SjöbergBirgitta Gelin498