SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för skällande fågelhundar

- Till tik anvisas om möjligt tre alternativa hanhundar.
- Täckhundsanvisningen gäller endast för aktuellt parningstillfälle. Vid utebliven parning skall ny
anvisning göras.
- För att bibehålla den sunda och friska ras Norrbottenspetsen är inriktas avelsarbetet på en
breddning av avelsbasen. Detta uppnås genom begränsning av enskilda individers användning i
avel samt att inavelsgraden skall hållas så låg som möjligt i parningskombinationerna och får
inte överstiga 2,0 beräknat på 5 generationer.
- Hanhundarnas påverkan på effektiv avelsbas och inavelsgrad på rasen som helhet skall ingå som
en faktor vid val av anvisade täckhundar. I dagsläget används många hanhundar i avel, vilket är
bra för att undvika framtida inavelsproblem. Det finns inget skäl att frångå detta.
- Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor hunnit utvärderas. Med tanke
på rasens låga numerär bör för närvarande täckhund inte användas i mer än 2-3 kullar innan
utvärderingsresultat av avkommor är känt. Utvärdering sker via uppvisande av goda kvalitéer på
utställning och jaktprov. Om ingen avkomma från de första två eller tre kullarna är startad på
jaktprov eller utställning, bör man var försiktig med vidare användning. Det är i så fall bättre att
ta en annan hane. Är däremot helsyskon till den aktuella hunden meriterad på jaktprov och
utställning, kan man använda den ytterligare någon gång, eftersom det talar för att det finns
anlag för god jaktlig förmåga.
- Tikens och hanhundens exteriöra och mentala egenskaper beaktas i tänkta
parningskombinationer. Ej förstärka svagheter utan kompletterande partners väljs i möjligaste
mån.
- Restriktiv hållning för rekommendation skall gälla för omparningar, om inte första kullen blev
väldigt liten, 1-2 valpar. Det är bättre för framtiden att ha olika kombinationer, eftersom urvalet
blir större och inavelsgraden kan hållas lägre.
- Vid användning av finska hundar skall det finnas minst tre led registrerade i stamtavlan. Hundar
med korta stamtavlor skall användas med försiktighet. Om ingen vidare intypning sker behövs
ingen långsiktig strategi utöver allmän försiktighet.
- Kända eller misstänkta anlagsbärare av PRA får inte förekomma på fars- och morssidan inom 5
generationer på tänkt avkomma
- Avkomma efter hund med epilepsi och föräldrar till sjuk hund skall inte användas i avel. Hel eller
halvsyskon skall inte paras innan 4 års ålder (se bilaga 1).
- Tik och hanhundsägare rekommenderas att kolla patella innan parning, förslagsvis i samband
med ögonlysning (ej krav). Det sker tidigast vid ett års ålder. Detta bör pågå under några år för
att få ett grepp på hur vanligt förekommande det är inom rasen.
- Om andra allvarliga misstänkt ärftliga sjukdomar dyker upp (cancer i tidig ålder, höftledsfel etc.)
bör man minska användandet eller göra uppehåll med avel på misstänkt sjuka eller ärftligt
belastade hundar tills man vet mer om utbredning och ärftlighet.
81