sdhs-2

Teckenspraksseminarium pa 

Mahninharju i Finland 

Den 10- 14 april halls ett teckenspraksseminarium 

pa Finlands dovas 

forbunds kursgard Malminharju 

(Malmasa). Norge och Sverige deltog 

med 4 representanter var och Finland 

samt Danmark med 5 representanter 

vardera. Fran Sverige deltog 

Lars-Ake Wikstrom, Gunnel Rooth, 

Ann-Marie Snow och undertecknad. 

Gemensamt nordiskt handalfabet 

Alla var overens om att overga till 

Varldsforbundets handalfabet. Finland 

och Norge har redan tidigare 

overgatt till detta. Sverige och Danmark 

maste slopa sina nuvarande och 

ocksa overga till varldsforbundets 

handalfabet. For danskarna blir det 

inte £raga om sa stora forandringar 

som for Sveriges del. For oss innebar 

det att overga till ett helt nytt system. 

Gemensamt syste m for grundtal 

och ordningstal 

Nar vi fran Norden skall samtala 

med varandra trasslar det ofta till sig 

nar vi skall niimna en siffra eller ett 

ordningstal darfor att alia 4 nordiska 

forbunden har olika system. Ett gemensamt 

system ar darfor nodvandigt. 

Vi arbetade en och en halv dag 

for att fa fram ett sadant system. Vi 

delade upp oss i grupper och varje 

grupp arbetade fram ett forslag. Vid 

plenum forsokte man sedan jamka 

ihop forslagen. Detta lyckades forst 

efter ett flertal gruppmoten och gemensamma 

overlaggningar. Till sist 

kom man overens om att de forsta 

fern grundtalen skall tecknas som de 

nuvarande svenska och siffrorna 6-9 

som de danska. Vi utarbetade sedan 

ett nytt system for 10-talen och 100talen. 

Man skall hela tiden bara behova 

anvanda en hand. Detta nya 

system ar mycket latt att lara. 

Gemensamma tecken for larger 

En fran varje land fick stalla upp 

och teckna fargerna. Det visade sig 

att sa gott som alia hade olika tecken. 

Vi kom overens om tecken for fargerna 

svart, vit, bla, rod, gul, violett 

(lila), orange samt for tecknet "farg". 

For Sveriges del innebar det en andring 

av tecknen for brunt och blatt. 

Manader och veckodagar 

Tecknen for manader blir detsamma 

som nu med vissa detaljandringar. 

Veckodagarna tecknas med handalfabetet 

d v s som det nuvarande svenska 

systemet. Mandag tecknas med handalfabetets 

m och handen fors nedat 

ett kort stycke en gang. Mandagar 

tecknas pa samma satt men rorelsen 

upprepas 2 ganger. (Plural och singular) 

. 

En ny nordlsk teckensprakskommitte 

Seminariet beslot ocksa att rekommendera 

de nordiska dovforbunden 

att snarast tillsatta en ny gemensam 

teckensprakskommitte med tva representanter 

fran varje land. Denna 

kommitte skall fa till uppgift att utarbeta 

gemensamma nordiska tecken 

for vissa speciella omraden som t ex 

filosofi, teknik, sociologi m fl. Forsta 

uppgiften blir att arbeta fram gemensamma 

tecken for organisationsarbetet 

samt de aktuellaste undervisningsomradena. 

For varje omrade skall ges 

ut ett mindre hafte som eventuellt blir 

4-sprakigt. 

Varje land fortsatter att arbeta 

med teckenordbocker for det vardagliga 

spraket. Det ar for fackomradena 

vi behover likartade tecken. De 

sma teckenordbocker som pa detta 

satt kommer fram blir vardefulla for 

larare i olika yrken, for socialarbetare, 

for organisationernas representanter 

vid konferenser o dyl. 

Den nya teckensprakskommitten 

skall ha ratt att som adjungerande 

ledamoter kalla experter fran olika 

omraden. Om kommitten t ex arbetar 

med att £a fram tecken som hor 

samman med yrkesutbildningen inom 

metall skall man adjungera en teckensprakskunnig 

yrkeslarare fran detta 

omrade. 

Slutord 

Teckenspraksseminariet i Finland 

Jyckades med pa en vecka vad den 

gamla nordiska teckensprakskommitten 

ej lyckades med under manga ar. 

Det gick darfor att alla kom till seminariet 

med en arlig vilja att samarbeta. 

Utlysning av 

stipendium fran 

0 

Ake Westlanders 

minnesfond 

Svenska Handikappidrottsforbundet 

fick under ar 1970 tacksamt mottaga 

medel till minne av framlidne 

13-arige Ake Westlander, Bromma. 

Av inkomna medel instiftades fonden 

Ake Westlanders Minne. 

Fondens bestammelser anger att 

fondens andamai ar att lamna bidrag 

till handikappade barn, narmast med 

inriktning pa idrott och idrottsgemenskap. 

Fonden kan for ar 1972 stalla mede! 

till forfogande for en eller tva 

handikappade ungdomar, omkring 14 

-16 ar, som har begransade mojligheter 

att tavlingsidrotta men som ar 

verksamma inom idrotten som funktionar 

eller aktiv utovare, en chans 

att medfolja nagon av SHIF utskickad 

idrottstrupp till utlandet under 

ar 1972. Tankbara resealternativ ar 

dels varldsspelen for forlamningsskadade 

i Heidelberg, dels NM i fri 

idrott och simning for synskadade i 

Helsingfors. Bada tavlingarna avhalles 

forsta halften av augusti 1972. 

Ansokan skall inges skriftligen till 

Svenska Handikappidrottsforbundet, 

Box 2013, 103 11 Stockholm 2, och 

skall innehalla uppgifter om namn, 

adress, handikapp och de orsaker som 

Jigger till grund for ansokningen. Ansokningen 

skall aven innehalla ett godkannande 

av vederborande vardnadshavare. 

Ytterligare upplysningar lamnas av 

SHIF :s forbundskansli, tel 08/ 

14 07 75. 

Nu galler det for varje land att fora 

ut de nya tecknen for grundtal, 

ordningstal, handalfabet, farger, manader 

och veckodagar. Det land som 

vagrar godtaga dessa gemensamma 

tecken blir isolerat i det nordiska 

samarbetet och det blir svart att ordna 

larare och elevutbyte mellan de 

dovas folkhogskolor. Det organisatoriska 

arbetet forsvaras aven. 

De system vi kom overens om i Finland 

skall vidarebefordras till Varldsforbundet 

sa att vi kan fa lika tecken 

varlden over. 

Lars 

SDR-Kontakt 1

0 

Attaveckorskursen for 

dova i Skane 

Iakttagelser och reflektioner 

En atta veckor lang folkhogskolekurs 

for dova agde rum i Skane i hostas. 

Efter kursen har en av lararna, Hans 

Hovenberg, skrivit ned vad han tyckt 

och tankt om kursen. 

Larare, elever och lokaler 

Fridhems folkhogskola i Svalov 

( mellan Lund och Landskrona) anordnade 

under hosten 1971 i samarbete 

med Malmohus dovas lansforbund 

och ABF Skane en 8 veckors amneskurs 

for dova och gravt horselskadade. 

Enligt Lansforbundets onskemal agde 

kursen rum pa forbundets kursgard 

Ljungheda i Hollviken soder om 

Malmo. Kursen hade ett tiotal deltagare 

i varierande aldrar ( 19-60) och 

med varierande forkunskaper. 

Bland deltagarna fanns ocksa nagra 

utlanningar, en fran vartdera Polen, 

Grekland, Bulgarien och Tyskland, ett 

par av dem med mycket obetydliga 

svensk-kunskaper. 

Inte mindre an sex olika larare fran 

folkhogskolan medverkade. lngen !arare 

var teckensprakskunnig. Tolk 

medverkade vid de fiesta lektionerna, 

sarskilt i borjan av kursen. 

Kursens mal var att ge bade deltagarna 

och lararna erfarenhet infor 

eventuell fortsatt undervisning av dova 

i samundervisning med horande vid 

en vanlig folkhogskolekurs och att ge 

deltagarna - oavsett vidare studieplaner 

- tillfalle att friska upp gamla 

kunskaper och forvarva ny studietraning. 

Detar givetvis orimligt att pa grundval 

av denna begriinsade erfarenhet 

forsoka dra nagra hallbara allmanna 

slutsatser. En del av de iakttagelser 

och reflexioner som gjordes under kursen 

kan kanske anda vara av intresse. 

Tranlng l lasf6rstaelse och skrlvnlng 

Forst och framst upplevde vi larare 

starkt-chockartat-hur begriinsade 

kommunikationsmojligheterna for de 

dova var. Formagan att forsta skriftliga 

instruktioner och informationer 

var visserligen varierande, men hos de 

fiesta deltagarna mycket liten, beroende 

pa bade begransat ordforrad och 

bristande beharskning av sprakets formella 

element (andelser, relationsord). 

2 SDR-Kontakt 

U ndervisningsarbetet inriktades 

fOljaktligen i hog grad pa traning i lasfOrstaelse 

och skrivning med varierande 

metoder. De medverkande lararna 

producerade fortlopande en betydande 

mangd tranings- och instruktionsmaterial 

och holl varandra ocksa informerade 

om elevernas problem och framsteg. 

Till nytta for andra elever 

Det finns ibland en tendens att enclast 

se pa de svarigheter som kan uppsta, 

nar man har handikappade elever 

med i grupper av "vanliga" elever. Bade 

vid den nu aktuella kursen och vid 

de kurser for synskadade, som skolan 

sedan nagra ar haft, har vi upplevt, att 

man ibland har anledning vanda pa 

fragestallningen och saga: Hur kan 

man egentligen undervisa ordentligt i 

en grupp som inte innehaller minst en 

blind och en dov elev? 

Nodvandigheten att parallellt utnyttja 

bade visuell och auditiv kommunikation 

innebar patagliga fordelar 

for ocksa de ovriga eleverna. Vidare 

uppstar en rad situationer, dar vissa 

typer av arbetsuppgifter pa ett helt annat 

satt an i den normala undervisningen 

ter sig motiverade for eleverna: 

ta hoglasningstriiningen, som ar en 

sjalvklarhet i en grupp som behover 

serva en synskadad ( enskilt eller i 

grupp), referatskrivning och andra typer 

av skrivovningar med inriktning 

pa horselskadad elevs behov. 

Uppenbart ar ocksa, att medvetenheten 

om grundlaggande kommunikationsproblem 

blir helt annan i grupper, 

som har den direkta erfarenheten av 

kommunikation med syn- eller horselskadad. 

Slutligen : Dessa triviala papekanden 

betyder inte, att vi forbiser huvudvinsten 

: att bf1da parter- den handikappade 

och normaleleven - tvingas 

till att tanka igenom och ta stallning 

till - och forsoka trana in losningen 

pa - de problem som samverkan med 

syn- eller hOrselhandikappade staller. 

Lattare fa kontakt u t a n tolk! 

Som niimnts var lararna inte teckensprakskunniga. 

Syftet var att undersoka, 

i vilken utstrackning tolken 

trots detta skulle kunna goras overflo- 

dig. Det gick forvanansvart bra, sa 

smaningom. En dellarare kom att gora 

den forsta erfarenheten lite ovantat 

genom att tolken vid nagot tillfalle uteblev 

pa grund av force majeure. Andra 

hade tillfalle att mera steg for steg 

minska tolkens roll. Situationen med 

talande larare och tolkande tolk utdomdes 

givetvis fran borjan som meningslOs 

- bandspelare hade lika val 

kunnat tjanstgora i sa fall. 

Liirarna vittnar enstiimmigt om hur 

mycket biittre kontakten blev, niir tolkledet 

kom bort. Avlasningsformagan 

visade sig tyvarr inte vara tillracklig 

(en del test gjordes) - uppenbart hade 

vi sjalva skapat en orimlig svarighet 

for kursdeltagarna genom att (av 

andra skal) forse kursen med sa manga 

olika larare. 

Hjalpmedel 

Svarta tavlan och bliidderblocket 

( det senare bast: anteckningarna finns 

kvar och kan betittas i efterhand av 

den som sa vill) samt skriftprojektorn 

jamte stora mangder av stencilerat material, 

daribland en hel del sjiilvinstruerande 

och sjiilvriittande (bl a for 

"Disco", en enkel svarsregistreringsoch 

simultanrattningsanordning for 

individuellt bruk) fick i huvudsak Iosa 

kommunikationsproblemen for gruppen, 

medan lararens uppgift blev individuell 

handledning, under det individuella 

arbetet med pennan i hand. 

Skriftprojektorns anvandbarhet okas 

avsevart, om man kan anknyta den direkt 

till skrivmaskin ( av kulmaskinstyp, 

alltsa med stillastaende vals) ; med 

maskinskrivningsmojlighet blir kommunikationshastigheten 

ganska hog, 

om bade larare och elever ar rimligt 

maskinskrivningskunniga. ( Skrivmaskinstraning 

erbjods under kursen ocksa 

som ett viktigt inslag i svenskundervisningen.) 

lnternatlonellt teckensprak till nytta 

for horande 

I den femsprakiga gruppen hade vi 

ocksa tillfalle att konstatera, att forekomsten 

av internationella tecken i teckenspraket 

ar en enorm fordel. Tolken 

klarade vissa gruppinformationsuppgifter 

mycket battre an ganska 

mangsprakigt utbildade Iarare, och 

vi hade en stark kansla av att ett verkligt 

internationaliserat teckensprak 

skulle kunna ha sa utomordentliga fordelar 

aven for horande, att man borde 

ta upp £ragan om inte ett sadant sprak 

borde tas upp som sprakamne aven for 

horande. Jag vet inte, om den synpunkten 

poangteras tillrackligt starkt, 

nar de dovas organisationer soker jamka 

samman tecken internationellt.

munikation mellan horande och dova 

medelst tal, avHisning, teckensprak 

och handalfabet. 

Integrering far e.i enbart begransas 

till b. ADMINISTRA TIV, 

RUMSLIG SAMORDNING A V 

AKTIVITETER FOR DOVA 

OCR HORANDE DAR DEN DO 

VE TVINGAS ATT MEDELST 

TAL OCR AVLASNING STAN 

DIGT UTFORA MAST AR 

PROV IT AL OCR A VLASNING 

FOR ATT KOMMA I KON 

TAKT MED SINA HbRANDE 

KAMRATER. 

• • • 

Hur vi skalllosa integreringsproblemet 

gar ej att generellt ange. Alla dova, 

och manga horande med mig, har 

reagerat starkt mot den administrativa 

jamlikhetsatgarden att begransa integrationen 

till rumslig samordning av 

skolaktiviteter for dova och horande 

elever. Detta ar en form av skendemokrati 

som ej harmed jamlikhet att gora. 

Integrering skall i forsta rummet ga 

ut pa mansklig gemenskap, och denna 

uppnas ej forran den dova eleven har 

ett sprak och en mojlighet att overfora 

detta sprak sa att det blir uppfattbart 

for den horande. 

Det kan ej heller anses tillfredsstallande 

att den dova eleven standigt skall 

vara den som far anstranga sig for att 

avlasa, nar det ar sa enkelt att kommunicera 

via handalfabet eller tillgangligt 

teckensprak. 

Det har aldrig fallit nagon in att 

ifragasatta den blindes ratt till blindskrift. 

Det vore ju mojligt att via varmeavgivning 

fran svarta bokstaver pa 

en vit yta trana upp sig att urskilja 

bokstaverna. Det ar lika barockt att 

krava av den dove att han skall kunna 

avlasa med nagon framgang som att 

krava av den blinde att per hudfornimmelse 

lasa tryckta bokstaver i snabb 

takt. 

Den uppfattning jag framfort ovan 

grundar sig pa aktuell information om 

de dovas hittillsvarande mojligheter 

att tillgodogora sig information per avlasning, 

sasom denna dels rapporterats 

i facklitteraturen dels kontinuerligt gives 

oss av svenska dova vanner. 

Det forhallandet att vi skiljer oss i 

synsatt tycker jag ar vardefullt, da det 

aktualiserar den fraga du tar upp. Den 

far inte doljas, utan den skall hallas 

standigt aktuell. DET AR MIN FOR 

HOPPNING ATT VARA DOVA 

VANNER LANDET RUNT AVEN 

TAR TILL ORDA I DENNA FRA 

GA. 

4 

Astrid Stehager 

har last vad dova 

gor och tycker 

Jag laste i Pi tea-Tidningen den 17 

mars att Rut Sjoberg och Elsy L undmark, 

bada dova fran Pitea, har "kort 

upp" och erhallit korkort. Uppkorningen 

hade gatt jattebra. Vid teorilektionerna 

var en tolk med. Vi gratulerar! 

• • • 

Jag laste tidningen Arbetet den 1 

april att 76-arige Edvard Levau fran 

Malmo amnar sig 

till OS i Miinchen 

i sommar. Nu 

pluggar han tyska 

for fullt, och tycker 

att det ar toppen 

att TV har 

vaknat och utokat 

sin sprakkurs infor 

olympiaden med 

teckensprak och 

text for dova. 

"Mer i den stilen kan kanske inspirer a 

fler dova att ge sig utomlands och vidga 

vyerna. Man skall aldrig lata ett 

handikapp styra ens liv", sager pigge 

Eduard. 

• • • 

Jag sag i Horselframjandets riksforbunds 

tidskrift "Auris", nr 2 1972, att 

den hclt dove konstnarinnan Ann 

Margret Dahlquist-L jungberg skriver : 

"Och jag anser att ALLT iinnu ar 

ogjort for de horselskadade och dova 

- det finns t ex annu foga av tekniska 

hjiilpmedel, foga av information, forstaelse, 

social hjalp. Jag tror att dovhet 

ar ett av de varsta handikappen, 

darfor att det innebar en sa fruktansviird 

isolering. En dovs vardagliga forodmjukelser 

holkar ur en till ett skort 

skal - ja, varje dag ar en ny kamp 

for att orka overleva!" 

ASTRID STEHAGER L)[SER OCH 

KOMMENTERAR Dt:JYA OCH 

FACKFORENINGAR 

Facklig kurspremiar for dova i Kalmar 

var det i mars i ar. Ett 30-tal dova 

fran hela Janet studerade fackliga fragor 

med hjalp av tre tolkar. "Medlem 

driver pa" kallas den LO-kurs som 

lag till grund for informationen om 

ASTRID STEHAGER HAR L)[ST I 

BLADET 

IDROTTSNOTISER 

Skanska Dagbladet skrev den 14 

mars att Skanes Idrottsforbund i borjan 

av april flyttade in i nya lokaler 

pa Fersens vagi Malmo. Dar kommer 

aven att inrymmas kansliet for de dovas 

varldsspel som 1973 arrangeras i 

Malmo. Dovolympiaden riiknar med 

cirka 1. 700 deltagare fran hela varlden. 

* * * 

Smalands Folkblad skrev den 21 

mars att en simlandskamp agt rum i 

H amburg mellan dova fran Sverige 

och Vasttyskland. Det svenska laget 

segrade med siffrorna 97 mot 65. Tolv 

svenska simmare deltog - saval herrar 

som darner-fran Malmo, Stockholm 

och brebro. Bast var Ake Akesson 

fran Lomma, som vann i samtliga 

grenar dar han sUillde upp. 

* * * 

Helsingborgs Dagblad skrev den 26 

mars att det varit landskamp i handboll 

och bordtennis for dova i Helsingborg 

mot Danmark. Danskarna vann 

i sa val bordtennis (6-4) som i handboll 

( 17-15). 

den fackliga rorelsen. Man fick lara 

sig litet om sitt eget forbund - storre 

delen av deltagama tillhorde Metall, 

Tra och Fabriks samt nagra enstaka 

Bekladnads, Livs samt Hotell och Restaurang- 

samt om vilka skyldigheter 

och rattigheter var och en har. 

* 

Aveni Stockholm har Metall liknande 

fackliga kurser for dova. "Tid for 

Metall" ar mottot. Man traffas en dag 

i veckan och farmed hjalp av tolk lara 

sig mycket om facket. Tyvarr ar intresset 

fran de dovas sida ej sa stort 

som onskvart vore. 

Stockholmarna inom M etall har fatt 

erbjudande att deltaga i en kurs' pa 

Bommersvik, Jarna, den 3-8 augusti. 

Kursen, sam ar avsedd for horselskadade 

och do va medlemmar, syftar till 

att ge en elementar information och 

kunskap om fackliga och samhalleliga 

fragor. Deltagarna erhaller fri resa, 

fritt uppehalle under kursen samt ett 

stipendium pa 375 kronor. Tolkar 

kommer att anlitas i undervisningen. 

-Nagar val detta ett fint erbjudande!

Aven i Gavle viii man ordna samarbete 

mellan handikappade och FCO. 

Den nybildade samradsgruppen far till 

framsta uppgift att inom den fackliga 

rorelsen och ute pa arbetsplatserna - 

i samrad med de handikappade sjalva 

- sorja for att de handikappade far 

del av jamlikheten. Vid moten och 

sammankomster skall horselslingor och 

dovtolkar vid behov finnas att tillga. 

I forsta hand tanker man pa de handikappades 

mojligheter att erhalla en 

meningsfylld sysselsattning. Trots att 

statliga bidrag utgar till de arbetsgivare, 

som anstaller handikappade, okar 

svarigheterna for dem oavbrutet. Samradsgruppen 

uttalar som sin mening 

att de handikappade maste fa okade 

mojligheter till anstallningar i statlig 

och kommunal tjiinst. De statliga verk 

som nu planeras till Gavle bor i god 

tid sorja for anstallning av handikappade. 

Och det privata naringslivet 

maste ta pa sig sin andel i dessa stravanden. 

For dova fran hela landet anordnas 

en kurs pa Runoskolan utanfor Stockholm 

mellan den 13 och 19 augusti. 

Pa den kursen far du lara dig litet om 

fackliga fragor och om samhallsfragor. 

Det star om kursen pa sidan 15 i 

LO-skolornas kursprogram. Ga till din 

fackforening och tala om att du ar intresserad. 

Da anmaler din fackforening 

dig, och sedan far du stipendium 

fran ditt fackforbund. MEN DET AR 

BRA TTOM. Anmalan skall vara inne 

den 1 juni. 

FRAN CREBRO 

Den 22 mars var det - som du vet 

- ett TV-program om de dova eleverna 

som gar i skola i 6rebro. Samtidigt 

skrev manga tidningar om Risbergska 

skolan, dar landets enda gymnasieskola 

for dova finns. Bland de 

1.200 eleverna dar ar 70 dova eller 

svart horselskadade. I borjan gick de 

i samma klass som de horande eleverna, 

men det ar andrat nu. De dova 

eller svart horselskadade gar langre tid 

i skolan, stod det i tidningen. Bara nio 

av fyrtiofem larare ar speciallarare, 

har gatt speciella kurser for att kunna 

undervisa dova. 

I Vestmanlands lans tidning papekade 

studierektor Perr-Ake Stridh i 

6rebro att dovhet ar nastan "det varsta 

handikapp som kan drabba en 

manniska". Den dove har fa eller inga 

mojligheter att sjalv kontrollera sin 

omgivning. Han hor inte, vet inte, om 

han kanske slapar fotterna efter sig, 

stOnar nar han reser sig upp, smackar 

nar han liter och mera sadant som 

kan stora omgivningen. Det gor att lar- 

arna maste vara ganska stranga ibland 

och saga till den dove om sadana saker. 

Om de inte delar ut "snytingarna" nu, 

far ju eleverna dem senare i livet i 

stallet, sa det sker ju endast i storsta 

valmening. Det hjalper inte att linda 

in eleverna i bomull och skydda dem 

for verkligheten, sade han. 

AS-r 

DCYA SOM OCKSA HAR ANORA 

HANDIKAPP 

Enligt senaste berakningar finns det 

i Sverige cirka 700 personer som bade 

ar blinda och dova. 

I ngrid Losenbergs uppgift hos De 

blindas forening ar just att arbeta med 

de dovblindas problem, att se till att 

de kommer i atnjutande av de sociala 

formaner de ar berattigade till, samt 

hjalpa dem med praktiska fragor. Hon 

forsoker att fa med dem i nagon form 

av aktivitet och befinner sig darfor ofta 

pa resor runt om i landet. 

I mars besokte hon salunda Norrkoping 

dar man inbjudit de dovblinda 

i Norrkoping, Grytgol och Mogardshemmet 

till en sallskaplig samvaro, viiken 

man hoppas skall komma att upprepas 

varannan manad i fortsattningen. 

Vid sammankomsten agnade man 

sig at att spela bingo pa specialbrickor, 

som ar forsedda med upphojda siffror, 

kompletterade med blindskrift. En 

he! rad andra vanliga sallskapsspel 

£inns ocksa i blindskriftsversion, t ex 

fiaspel, domino och vanliga kortlekar. 

Horselframjandet i Stockholm hade 

den 9 mars en bingoafton for dovblinda 

och blinddova, stod det i deras medlemsblad, 

som heter "Sprakroret". 

De dovblindas bristande utbildningsmojligheter 

bar uppmarksammats 

av riksdagsman Karin Andersson 

(c) i en motion till arets riksdag. Det 

galler i forsta hand mojligheterna till 

yrkesutbildning for vuxna och pa gymnasiestadiet 

for ungdom. Det ar synnerligen 

angelaget att de dovblinda 

ges mojligheter till ett meningsfullt liv, 

framhaller motionaren och kraver att 

denna fraga snarast utreds. 

AS-r 

DEKLARATIONSFRAGOR, TECKEN 

SPRAK OCH TV I DAGSTIDNINGARNA 

I Blekinge har de dova fatt hjolp 

av tidningen Sydostra Sveriges Dogbled 

ott papeka missforhallandet och 

o rattvisan j ott de d ova maste betala 

hel licens t ill t eleverket. Den innefattar 

ju oven avgift for radio, som dova 

inte har och inte kan anvC:inda sig av. 

B e n g t B I o m d a h I, ordforande 

i Bl ekt·nge d oves fore ning, sager "som 

del nu ar finns det knappast nagon 

a nledning ott de dova skall beta Ia nagon 

som heist licens. Do vi inte kan 

uppfatta ljudet, har vi ju ingen nytta 

av b ilden heller. Vi or orC:ittvist behandlade 

av samhC:illet, nor det gC:iller 

var rC:itt t ill televisionen." 

Det C:ir inte televerket som or ansvarig. 

Det C:ir riksdagen som borde befri'a 

de dova fran avgiften. Televerket 

anser ott det oven for andra grupper 

av svart handikappade och obemedlade 

personer finns lika mycket 

sko1l for reducerlng av avgifterna for 

innehav av TV-mottagare, som for de 

dova. 

"Ge de dova ordentllgt med program 

som ar textade, och nyhetsprogram 

med bade text och teckensprak! 

Att lasa pa lapparna ar svart, sager 

Blomdahl. 

• • • 

HCK i Vosterbottens len hade arsmote 

i Umea den 18 mars. oar talade 

bl a SDR : s styrelseordforande H a rr 

y Fred r i.k s son, · BoriC:inge, om 

den formyndarmentalitet, som de dove 

utsotts for. 

Han nomnde oven ott det or mycket 

orottvist ott de dova i Sverige inte 

far nagon ekonomisk kompensation 

for sitt handikapp och for de merkostnader 

delta innebor. I Norge fOr dova 

ett generellt avdrag pa 2.950 kronor 

vid deklaration, och i Denmark far dova 

ett kompensationsb idrog pa 4.650 

kronor per or. Som dov onses do den 

som inte har nagon nytta av telefon. I 

Finland far den dove 50 procent av 

involiditetsersottningen samt rabotter 

v·id tag- och bussresor. I Sveri·g e fa r 

den dove en vockarklocka, sa ott han 

ska,ll kommo i tid till jobbet, samt en 

dorrsignal. 

Hr Fredriksson framholl oven ott de 

dova onskor okade mojligheter till 

vuxenutbildning t ex folkhogskoleutbildning. 

Och ott de dova krover flera 

textade program i TV, eftersom d e betolar 

fullt pris for sin radio- och TVri'ce 

ns. 

• • • 

liknande onskemal - eller skoll vi 

saga klagomal - om merkostnoder 

framforde S v e n-0 v e S i I f v e rb 

e r g i Govle i Dagens Nyheter den 

8 april. " Trots flera ars p rot och !often 

om lottnader och forbottringar i dessa 

avseenden for dova, star vi onnu idag 

pa somma flock. Och onda ar - sedan 

mango ar- fOrbundsordforonden 

i Sveriges dovas rlksforbund socialdemokratisk 

riksdagsman !" skrlver han. 

Fortsiittn. a sid 15 

SDR-Kontakt 5

KURS I LEKSAND 

SDR anordnade i borjan av mars en tredagarskurs 

for socialkonsulenter och tolkar 

for dova. Kursen hiills i Leksand och 

bestod av bl a foreliisningar om sociala 

fragor och arbetsmarknadspolitiska fragor. 

Hiir ser du nagra av deltagarna. Det iir 

- fran viinster - A rnar Lindberg, Rose 

Marie Nilsson, Margareta Hedman och 

Anita Hronek. 

KONSULENTKURSEN DEN 8-10 MARS 

For forsta gangen arrangerade SDR 

en 3-dagars kurs for konsulenter anstallda 

hos lansforbunden for dova 

samt for tolkar som innehar fasta 

tolktjanster. For att de dova skall veta 

vilka de ar infor vi namn och 

adresser pa dem i detta nummer. 

Forsta passet diskuterade man de 

nya bestiimmelserna for tolkverksamhcten 

som Socialstyrelsen gav ut i 

november 1971. Man var overens om 

att det var en avsevard forbattring i 

jamforelse med tidigare bestiimmelser. 

Man ville dock ha klarare bestammelser 

nar det gallde foljande: 

a) dovblinda, som bor £a tolkhjalp 

i alia sammanhang darfor att 

de utgor den handikappgrupp 

som har det svarast, 

b) tolkning for dova i grupp, 

c) vid korkortsprov 

d ) ersattning vid telefonsamtal. 

Man menar att for dessa omraden 

bor det klart utformas for vilka forrattningar 

Socialstyrelsen .betalar for. 

Man tyckte att tolkhjalpsbehovet 

var stort nar det gallde forsakringsfragor, 

familjeproblem och skadestandsfragor. 

Kurativ hjalp behOvs bland de dova 

och tolkarna far ofta gc sadan. 

Man menar ocksa att det behovs 

kompletteringskurser for tolkarna och 

i dessa kurser bor amnena socialpsykologi, 

social medicin och samtalsmetodik 

inga. 

Tolkarna ville ocksa £a arliga triiffar 

pa 3 dagar dar de fick tillfalle att 

diskutera gemensamma problem under 

medverkan av olika experter. Dessa 

kurser skulle fa formen av seminanum. 

Man diskuterade aven aldringsvarden 

och man beslot att vid nasta tolktraf£ 

ta upp problemen kring aldringsvarden. 

Man skall till dess gora 

en inventering om hur manga dova 

pensionarer det £inns och vilka som 

viii flytta till gemensamma alderdomshem. 

Vidare diskuterades att alderdomshem 

dar dova placeras bor 

ligga centralt i anslutning till ort dar 

dovforening £inns. 

Det var manga andra fragor som 

diskuterades ocksa, bl a det nya teckenspraket, 

som tolkarna ville £a mera 

traning i. 

Man konstaterade att arbetslosheten 

aven okat bland de dova, men dova 

som har jobb och ar yrkesskickliga 

har inte blivit arbetslosa. Yrkeskunnande 

ar darfor A och 0 for de dova. 

Det ar SDR :s forhoppning att i 

samarbete med tolkforeningen kunna 

ordna fler tolkseminarier till batnad 

for bade de dova och tolkarna. Ett 

fortroendefullt samarbete ar har av 

storsta vikt for framtiden. 

SDR: S FtJRBUNDSDAGAR 

DEN 10-12 MARS 1972 

Nar Harry Fredriksson pa fredagseftermiddagen 

den 10 mars slog klubban 

i bordet i Gula salen pa Carlborgsons 

gard kunde han halsa 4 7 ombud 

fran lokalforeningar och specialforbund 

valkomna till forbundsdagarna. 

Styrelseordforanden gav som inledning 

en overblick av det gangna arets 

verksamhet. Man kunde konstatera 

att det varit ett gott ar bade ekonomiskt 

och kulturellt. 

Man genomgick motionerna som 

skall behandlas vid forbundsstamman 

i Goteborg och det visade sig att forbundsdagen 

helt gick pa styrelsens Iinje 

nar det gallde yttranden over de 

olika motionerna, som var 7 till antalet. 

Denna punkt blir darfor sakert 

snabbt behandlad pa arsstamman. 

Vidare tog man upp organisationsutredningens 

forslag till andring av 

stadgarna. Aven har godkande forbundsdagen 

med smarre andringar 

det framlagda stadgeandringsforslaget. 

Styrelsen gav aven en redogorelse 

over hur man tankt £ira forbundets 

50-ariga tillvaro med en festival i Goteborg 

den 16-22 juli 1972. Programmet 

for denna festivalvecka blir 

mycket omfattande med deltagande 

av grupper fran de ovriga nordiska 

landerna som skall ge teateruppvisning 

etc. Programmet aterges pa annan 

plats i denna tidning. Vissa andringar 

kan eventuellt ske i det slutgiltiga 

programmet. 

Ombuden i forbundsdagarna fick 

verkligen arbeta hart for att klara he. 

Ia programmet men orkade ocksa 

med fragesport pa kvallarna. Det ar 

alltid en upplevelse att deltaga i for· 

bundsdagarna darfor att man pa dessa 

moter ledarna for foreningarna och 

det ar duktigt folk, som har mycket 

att komma med vid diskussioner pa 

tu man hand. Nar man Jar kanna alla 

dessa duktiga man och kvinnor som 

Ieder foreningsarbetet forstar man 

varfor dovforeningarna vaxer i antal 

och har en trogen uppslutning bland 

de dova. 

Vid diskussionen om stadgeandringsforslaget 

beslot man att ordforandekonferensen 

skall slopas men 

forbundsdagarna skall vara kvar och 

det var ett klokt beslut. I stallet for 

ordforandekonferenser far vi distriktskonferenser, 

som ordnas i anslutning 

till de dovas dag sista lordagen i september 

varje ar. Det blir tre distrikt: 

Norrlands-, Gotalands- och Svealandsdistrikten. 

D etta dock forst sedan 

forbundsstiimman sagt sitt i denna 

fraga. 

Sondagen den 5 mars holl Carlborgsons 

gard arsstamma i vilken 

samtliga ombud deltog som ombud 

for SDR. Det var forsta gangen som 

Car!borgsons gards arsstiimma hade 

sa manga ombud. Meningen ar att i 

fortsattningen skall denna stamma 

Milas i samband med forbundsdagarna, 

ty det ar riktigast att lokalforeningarnas 

och specialforbundens ombud 

avgor var kursgards- och folkhogskolas 

framtida utveckling. 

Efter Carlborgsons gards arsstiimma 

och en stadig lunch kunde alia 

ombud aka hem efter valforrattat 

varv. 

Lars 

SDR-Kontakt 7

En langresa till de dovas 

fritidsgardar och 

semesterhem 

av LARS KRUTH 

18 

8 SDR-Kontakt 

' 

\ 

1. Trundogarden 

2. "SkogsgUintan" 

3. Snippegarden 

4. Gissjogarden 

5. Varbacka 

6. Carlborgsons gard 

7. Granliden 

8. Solvik 

9. Solbacken 

10. Solhojden 

11. Roxenstugan 

12. Skogshyddan 

13. Rafsnii.s 

14. Vastersol 

15. Solglantan 

16. Edsvid 

17. Drammen 

18. Solhem 

19. Tallvik 

20. Traffpunkten 

21. Ljungheda 

22. Lunden 

23. Sandlyckan 

24. Snapphojden 

25. Vii.xjofor. sommarhem 

26. Sollyckan 

27. Carltorp 

1 0 = Semesterhem 

Siffrorna lii.ngs vagarna anger vagnummer.

Beata, som ar var tidnings energiske 

redaktor, har bett mig skriva om 

de fritidsanlaggningar som dovforeningarna 

har. For att det hela skulle 

fa lite kott pa benen skrev jag till 

foreningarna och bad dem om uppgifter 

om deras anlaggningar. Fick 

summa summarum 4 svar av foreningar 

som ar PR-medvetna. Jaha, 

nu hade man att valja mellan att skriva 

om dessa 4 foreningars semesterhem 

eller inte alls. Till slut bes!Ot jag 

mig for att sjalv gora en resa till samtliga 

semesterhem och det ar hela 27 

stycken. D et blev en okristligt lang 

resa pa 474 mil. Forsta etappen som 

borjade i Lulea och slutade i Kalmar 

omfattade 338 mil och fran Kalmar 

skulle man sedan aka tillbaka till Lulea 

och det ar en stracka pa 136 mil. 

Skall sanningen fram sa gjorde jag 

resan pa M : s vagvisare, som in om 

parentes sagt ar en mycket fin vagkarta. 

M betyder Motormannens riksforbund 

och det ar den organisationens 

vagkarta jag talar om. Skulle 

jag ha gjort resan i verkligheten hade 

jag fatt begara tjanstledigt en he! manad. 

Pa annan plats i tidningen finns 

en karta, som jag ritat, och pa den 

£inns alia semesteranlaggningarna inritade. 

Bredvid kartan finns en forteckning 

pa alia semesterhem och den 

ar numrerad fran 1 till 27 och samrna 

nummer finns pa kartan. 

Eftersom jag ar norrlanning borjar 

jag resan uppe i Lulea och aker soderut 

efter E 4. Andra som vill gora 

samma resa kan borja pa hemorten 

och ta semesterhemmen i den ordning 

som ar bast. 

Nar man aker ivag skall man ha 

med sig SDR :s medlemsbok dar alia 

uppgifter om semesterhemmen finns 

pa sidorna 73-80. Man skall ocksa 

ha med sig SDR :s medlemskort, ty 

man kan fa rabatt pa vissa semesteranlaggningar. 

Ja, sa borjar vi med: 

1. Trundogluden 

Kommer man norrifran eller soderifran 

efter E 4 skall man ta av vid 

Rosvik och kora mot Trundavan. Fran 

Trundavan fortsatter man till Truncion. 

Semester- och kursgarden 

"Trundon" ar inte svar att hitta. 

Skylt finns vid vagen. Trundogarden 

ar Norrlands storsta fritidsanlaggning 

for dova. Den har under vintern omoch 

tillbyggts sa att den nu ar en fin 

anlaggning. Den var tidigare en folkskola 

med fristaende lararbostad. En 

tillbyggnad har gjorts och innehaller 

elevlagenheter. Fin taltplats £inns och 

det ar bara ett stenkast till badstranden. 

Fin skogsterrang fim1s inpa knu- 

tarna. Trundon Jigger bara ett par 

mil fran Pitea och Pitebygden ar mycket 

rik pa sevardheter. 

2. Skogsglantan 

25 mil soderut ligger Umeaforeningens 

fritidshus Skogsglantan. De 

som kommer norrifran skall kora genom 

Umea och vid Stocksjo tar man 

av och kor mot Norrmjole 22 km. De 

som kommer soderifran tar av vid 

Sormjole och kor mot Norrmjole 8 

km. Sedan finns en skylt Bettnassand 

och Skogsglantan. Vill man foranmala 

sig kan man ringa tel. 090/ 12 80 05 

eller 504 98. Skogsglantan har badplats 

50 meter fran stugknuten. Det 

£inns 10 baddar. Logipris 8:- dygnet. 

Ingen SDR rabatt. Man far ha 

s jal vhushall. 

3. Snippegluden 

Fran Umea till Snippegarden ar 

det 14 mil. Man aker fran Ornskoldsvik 

till Overhornas och sedan skall 

man ta vag nummer 335 till Garda!. 

I medlemsboken finns ingen vagbeskrivning 

om var stugan ligger. Skriv 

i forvag och £raga foreningen som ar 

Ornskoldsviks dovas forening. 

Snippegarden 

4. Glssjogarden 

Efter besoket pa Snippegarden aker 

vi 82 km till Sodra Angermanlands 

dovas forenings fina semesteranlaggning 

och fritidsgard. Vi aker soderut 

efter E 4 tills vi kommer till Lunde, 

som ligger invid den beromda Sandobron. 

I Lunde tar vi vagen mot 

Kramfors och vi behover inte aka 

langt for att komma till avtagsvagen 

mot Gissjo. Man foljer en smal vag 

och en skylt anger nar man skall ta 

av for att komma till Gissjogarden 

som ligger vid stranden av en sjo. Genom 

medlemmarnas arbete och en 

duktig ledning har Gissjogarden vuxit 

ut och blivit stor. D et £inns nu u tover 

huvudbyggnaden aven smastugor for 

sjalvhushall. Taltplats finns ocksa och 

till badstranden ar det bara ett stenkast. 

Gissjogardens sovstugor 

s. Varbacka 

Vi far nu kora 35 mil for att komma 

till Gavleforeningens sommarhem 

Varbacka. Fran Gavle tar vi vagen 

som gar till Nyvall och vi kommer da 

fram till Bonan. D et finns vagskyltar 

i Bonan som visar vagen till Varbacka. 

Aker man buss skall man stiga 

av vid hallplats nr 29. Det finns 

en vard pa Varbacka som under sommaren 

tar emot gaster mellan klockan 

15.00 och 21.00, avcn lordag och sondag. 

Varbacka 

6. Carlborgsons gard 

Fran Gavle till Leksand ar det 16 

mil. Carlborgsons gard kanner alia till 

sa det behovs ingen narmare beskrivning. 

Har skall dock sagas att det 

blir mycket svart att fa nattlogi mel 

Ian den 1 juli och 28 augusti darfor 

att garden da ar upptagen av kursverksamhet. 

7. Granllden 

For att komma till Arvikaforeningens 

sommarhem far vi kora 36 mil. 

Fran L eksand via Borlange, Ludvika 

och Ljusnarsberg dar vi tar av till Fi 

Iipstad och Karlstad. Fran Karlstad 

aker man sedan direkt till Arvika varifran 

man kor till Viistra Sund som 

ligger pa en udde, som gar ut i Glafsfjorden. 

Det syns tydligt pa kartan. 

Men var semesterhemmet Jigger i 

Vastra Sund ar en annan £emma. 

Bast att £raga foreningen i forvag. 

SDR-Kontakt 9

• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 

• • 

• • 

• • 

• • 

I FESTIVAL 72 I 

• • 

• • 

• • 

• • 

i 

• PROGRAM i 

• • 

: • vid SDR:s festivalvecka i Goteborg den 16-22 iuli 1972 : • 

• • 

• • 

• Sondag den 16 Torsdag den 20 • 

e Kl Kl e 

: 

e 

: 

e 

10.00 Festivalbyran pa Folkets Hus oppnas. 

16.30 Samling pa Gotaplatsen. Etter halsningstal av 

representant for Goteborgs kommunfullmaktige, 

Goteborgs doves forening och SDR staller 

vi upp i kolonner for festivaltag med av- 

10.00 SDR:s arsstamma fortsatter 'i Folkets Hus A- 

sal. 

16.00 Fotbollsmatch a gamla Ullevi mellen damlag 

fran Ostergotland och gubblag ur SDR :s forbundsstyrelse. 

: 

• 

e 

: 

• 

• 

: 

e 

•. 

• 

e 

18.00 

18.30 

marsch till Liseberg. 

Volkomstfest pa dansrestaurang " Rondo" 

med scenframtrodanden av dove fran hela 

Norden. "landgang" med the, ol eller lask 

samt kaffe med brod serveras. Dans till Rondos 

mustk ti II kl 01.00. 

19.00 Kulturfestivalen fortsotter med Sveriges afton. 

Prisutdelning for fototovlan. Barservering 

och dans till kl 24.00. 

Fredag den 21 

Kl 

• 

: 

• 

: 

e 

• 

• 

: 

e 

• 

Mandag den 17 

Kl 

09.00 Sveriges doves moto·rforbund anordnar bil- 

11.00 SDR:s jubileumsdag inleds med mottagning 

for foranmalda uppvaktande i Borssalen vid 

Gustav Adolfs Torg. Yard or Goteborgs kommun. 

• 

: 

e 

• 

: 

e 10.00 

rally "Silo med halsa". 

Sveriges doves schackforbund anordnar 

14.00 Festmote i Konserthuset med tal, musik och 

kulturella inslag. Sorskilt program tryckes. 

: 

e 

• 

: 

e 

schackturnering och 

Sveriges doves bridgeforbund anordnar brld· 

geturnering. Samtliga arrangemang or oppna 

Festlokalen oppen for alia. 1.300 platser. 

19.00 Jubileumsbankett a Huvudrestaurangen, Liseberg. 

280 gaster far plats. Vid storre ental an- 

• 

: 

e 

•. 

• 

• 

e 

19.00 

for alia Nordens dove. 

Kulturfestivalen inleds av Norge med seenframtradanden 

i Folkets Hus lokal "Vagen". 

Nordisk fototovlan med utstallning oppnas. 

malningar far de forst anmalda foretrade varefter 

eventuellt beslut om annorlunda arrangemang 

tages. 

: 

• 

e 

• 

: 

e 

: 

e 

Barservering samt dans till Olle 61tons orkester 

till kl 24.00. Goteborgs doves forening anordnar 

trivselaftnar i sino egna lokaler, nora 

Folkets Hus, med utstallning av hobbyarbeten 

m m. 

Lordag den 22 

Kl 

10.00 Batutflykt till Marstrand:4'T!'ed besok a fostningen 

samt bad. Gemensam lunch ingar och 

serveras a StadshoteLiet resp. Hotell Hog- 

: 

e 

e 

: 

e 

• 

: 

e 

Tlsdag den 18 

Kl 

09.00 SDM anordnar manovertovling for dove fran 

vakten. 

Nordiska dovforbundens Samorganisation 

har mote. 

• 

: 

e 

• 

• 

: 10.00 

hela Norden. 

SDS : s schackturnering och SDB:s bridgetur- Logl med gruppforloggning i vandrarhem samt i 

• 

: 

• nering fortsotter. skola or ordnat till lag kostnad for c : a 300 perso- • 

•. 

: 

14.00 

19.00 

Nordisk ungdomskongress oppnas i' Folkets 

Hus A-sal. 

Kulturfestivalen i Folkets Hus fortsatter med 

ner. I ovrigt finns det gott om rumsho·tell samt till· 

gang till valordnade taltplatser for dem som sa 

onskar. 

•. 

e 

e 

• Danmarks afton. Barservering, dans och foto- Goteborgs Dovas FCSrenlng anordnar trivselaftnar • 

: utstallning. varje kvoll ·i sine foreningslokaler, Andre langga- : 

•. 

• 

•. 

Onsdag den 19 

1 

tan 11. Foreningen planerar ocksa studiebesok pa 

olika museer m fl p latser. Besok gores ocksa vid 

: 

• 

K e 

: 

1 

_00 

0 Sveriges Doves Riksforbunds arsstomma opp- 

nos. Utdelning av fortjonsttecken. Arsmotesforhandlingar. 

Lokal Folkets Hus A-sal. 

foreningens fritidsgard Solhem. 

Llsebergs NCSJespark star oppen saval dagar som 

kvollar och SDR : s spedella festivalmorke berottl- 

•. 

e 

: 

• 

• 

12.00 

19.00 

lunch serveras i Folkets Hus 8-sal. 

Kulturfestivalen fortsatter med Finlands afton. 

gar till frl entre for festivoldeltagarna. Market finns 

ott kopa pa festivalbyran. 

• 

• 

: Barservering, dans och fotoutstoJIIning. Festlvalbyran pa Folkets Hus or oppen varje dog : 

: mellon kl10.00 och 13.00 samt ovrig tid pa Doves for- : 

• 

e Anmalnlngar om deltagande och bestollning av bilenings 

lokaler, Andre langgatan 11 . Teckensprakskunniga 

tolkar hjalper festivaldeltagarna bestalla 

• 

e 

• jetter Hll oli'ka arran9emang gores snarast till SDR, rum, anvisa toltplatser, grupplogi, lomnar ut kartor • 

: 

e 

: 

Box 140, 781 01 BORLl\NGE. 

Barnpassnlng or planerad och ordnas i samarbete 

med Sveriges Dovtolkars Forening. 

och guider samt saljer festiva1lmorken och ev. overblivna 

biljetter till olika arrangemang. Hor far deltoga 

rna rod och anvisningar sa langt tan'kas kan vid 

behov av tolkhjalp och telefonsamtal. 

: 

e 

: 

• • 

• 

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • 

SDR - Kontakt 13

Familjerally 

Fran vi.inster I nger Johansson, Birger Johansson, Edmund Lundgren, Astrid Andersson, 

Rolf Englund, Odal Lindgren, Yvonne Lindgren, Birger Lindh, Ann-Britt Lindh och 

Susanne Lindh. 

DOVAS FAMIUERALLY 

Vasterbottens dovas motorklubb 

"Renen" anordnade pa lordagen ett 

familjerally for snoskotrar. I tavlingen 

ingick fragesport och lekar. Ett 

15-tal dova deltog. 

R esultat: 1) Edmund Lundgren, 

2) Birger Lindh, 3) Birgit Carlsson, 

4 ) Lage Burman, 5) Inger Johansson, 

6) Astrid Andersson, 7) Einar Ackerdahl, 

8) Yvonne Lindgren, 9) Birger 

Johansson, 10) Rolf Englund, 11 ) 

Odal Lindgren. 

V}[STMANLANDS DOVAS L}[NS· 

FORBUND - ARSST}[MMA 

Vastmanlands Dovas Lansforbund 

holl sin arsstamma den 18 mars a 

Blasbogarden i Vasteras. 

Omvalda till styrelsen blev Ingemar 

H ed ( ordf.) och Elmer Norrback 

( kassor), bada fran Vas teras. 

Ann-M arie Snow, H allstahammar, 

och Carl-Axel Parlsjo, Arboga, kvarstar 

ett ar som sekreterare resp. ledamot. 

Nyvalda blev K jell Lundkvist, 

Vasteras ( ledamot), Sten-Ingvar Nilsson, 

Vas teras, ( adju'ngerande ledamot), 

Ingegerd Andersson, Arboga, 

och Gustav J ohansson, Arboga, 

(suppleanter). Stcn-Ingvar Nilsson, 

som ar horande, ar chef for ABF : s 

lokalavdelning i Vasteras. 

Sefan Ridell, Vineta Lyxell, Nicke 

Adolfsson, Tage Karlsson, Ing-Britt 

Adolfsson och Gunilla Vagstrom. 

En deltagare 

ARSMOTE I SODERMANLAND 

De dovas lansforbund i Sodermanland 

har haft arsmote i Flen. Forbundet 

ar nyhildat och det har var 

det forsta arsmotet. Forbundet har 

67 medlemmar men i Sodermanland 

£inns det over 100 dova som man 

skall forsoka fa med i forbundet. Vidare 

beslutade man arbeta for okad 

kulturell verksamhet bland de dova 

samt att forsoka £a en socialkonsulent 

som skall arbeta i Janet. Forbundet 

fick vid arsmotet motta 300 kr i startbidrag 

fran Sveriges dovas riksforbund. 

Den forsta styrelsen har foljande 

sammansattning : Sven Sandstrom, 

Sparreholm, ordforande pa ett ar 

samt ovriga i styrelsen Olof Flatholm, 

Eskilstuna, Solveig W ennerberg, Nykoping, 

Berti! Noren, Nykoping, och 

Bernt Radahl, Eskilstuna. 

VARFEST I SODERHAMN 

Varterminens sammankomster for 

H alsinglands dovas forening lider mot 

sitt slut. Vi har samlats ett par ganger 

i Soderhamn och en gang i Hudiksvall. 

Varfesten agde rum den 8 april i 

Rustkarnmaren i Soderhamn. Ordforanden, 

Filip Marklund, halsade de 

25 medlemmarna valkomna och ett 

kort mote holls. Ordforanden, som var 

om bud vid forbundsdagarna i Leksand 

den 10- 12 mars, lamnade en kort redogorelse 

over dessa dagar. Vidare fick 

vi hora om studieresan till Kolmarden 

utanfor Norrkoping, vilken anordnats 

av Gavle dovas lansforbund under 

paskhelgen. Nasta programinslag var 

fragesport, som besod av 25 svara fragor. 

Tio kaffepaket utlottades och senare 

serverades korv med brod. 

Kirre 

STOCKHOLM$ ARSMOU 

Stockholms dovas forening hade lordagen 

den 11 mars arsmote a Sirius 

fritidscenter, Vastmannagatan 44 A. 

Narvarande var over 95 personer. 

Ur foreningens arsberattelse kan 

namnas att foreningen vid arets slut 

hade 480 medlemmar, darav 195 dova 

kvinnor och 222 dova man samt 63 

horande personer. 

Sammanlagt 5.649 besok har under 

aret avlagts i foreningens Iokaler. 

Under aret har foreningens studieverksamhet 

okat kraftigt, vilket vittnar 

om medlemmarnas stora intresse 

och kunskapstorst. 

Stockholms dova forenings sektion 

"Jarfalla" har vid arets slut 75 medlemmar 

varav 40 ar bosatta i Jarfalla. 

Foreningen har ett semesterhem, 

"Solbacken", i Gustavsbergs kommun. 

Det gastades i somras bland annat av 

28 utlanningar, namligen 12 fransman, 

2 iraner, 3 tyskar, 3 polacker och 8 

norrman. 

Styrelsens och revisorernas berattelser 

godkandes och lades till handlingarna. 

Dagens ordforande var Osvald 

Dahlgren med Ivar Borrfors som sekreterare 

for dagen. 

Styrelseval forrattades, och sedan 

styrelsen konstituerat sig, fick den £61jande 

utseende: ordforande H arry 

Dahlgren, sekreterare Borje Edwall, 

kassor och vice ordforande Rune Pernow, 

vice sekreterare Inga Westerlund, 

vice kassor Sune Eriksson, ledamoter 

Christer L eljevahl och Erik Lindqvist 

samt suppleanter Elly Persson och Gustav 

K arlsson. 

T ill revisor valdes auktoriserade revisorn 

O la Clemendtson och Percy 

Andersson med auktoriserade revisorn 

Sten Berglund och R obert L>hman som 

suppleanter. 

T ill foreningens fritidsledare utsags 

Borje Edwall. 

Till forestandare for Solbacken valdes 

Christer Leljevahl. 

T ill forelasningsforestandare valdes 

Ivar Borrfors. 

Till studieorganisatorer valdes Borje 

Edwall och Inga Westerlund. 

Till referent till SDR -Kontakt valdes 

Inga Westerlund. 

Bore 

APA INTE EFTE:RI 

Ni som borjat kalla er "Fru Ruth", 

var vanlig ta en annan signatur! 

Fru Marta 

SDR-Kontakt 17

SVENSKES PENSION)(RER ANORDNAR 

BUSSUTFL YKT 

Svenskes dova pensionarer anordnar 

en bussutflykt till Vaxjo den 27-28 

maj. Vi far traffa dova vanner i Hovmanstorp 

och Jonstorp. Avresan sker 

fran Dovas forening Svenskes hus 

klockan 09.00 pa formiddagen den 27 

maj. 

Svenskes dova pensionarer hade

Ser Du pa TV-serien 

Coronation street? 

Del her redan gall negra avsnitt av den engelska serien "Coronation Street". 

Sverige her kopt 26 avsnitt av den och skall visa tva eliler Ire varje vecka i 

TV 1. 

Coronati'on Street betyder "Kroningsgatan". Det later fint, men det or en hell 

vanHg och gro liten engelsk gate med tvavaningshus och pub och affor. Den 

finns inte i verkligheten, utan or uppbyggd for TV. Men gator i Manchester i 

norra England ser ut ungefor sa. 

TV-serien Coronation Street handler om vanliga saker: om ott ha ont om 

pengar, om ott vera sjuk, om ott grola med familjen och skvallra om andre 

monniskor. 

Har kan du Hisa om alla som bor pa 

Coronation Street. 

Annie Walker ager puben (baren) 

och bor i samma hus. Hon ar anka och 

har tva barn. Sonen Billy arbetar i 

London. Dottern Joan bor i Derby. 

Annie har tva inneboende, namligen 

Emily N uget och Lucille H ewitt. Lucille 

ar dansos. 

I huset nummer 1 bor ingen. Forut 

bodde Albert Tatlock dar. Han ar en 

aldre man med mustasch och han 

samlar mynt. Han bor i forort nu och 

ar chef for ett krigsmuseum. Men han 

dyker da och da upp pa gatan. 

I nummer 3 bor det nygifta paret 

Audrey och Dickie Fleming. Dickie 

praktiserar pa en ingenjorsfirma. Audrey 

arbetar hos Len Fairclough, som 

bor i nummer 9 och har verkstad nagra 

kvarter bort. Inneboende (hyresgast) 

hos Flemings ar Ray Langton, 

gatans Don Juan (kvinnotjusare, 

fruntimmerskarl). Han tycker bast om 

gifta kvinnor, sags det. Ocksa Ray arbetar 

hos Fairclough. 

I huset nummer 5 bor Minnie Caldwell. 

Hon ar en ganska vardags-gra 

gamma! dam, som alia tycker om. Hon 

alskar djur av alia slag. 

Pa tom ten nummer 7 finns inget hus 

langre. I stallet star dar en liten bank 

for alskande par. Tidigare bodde bussinspektoren 

Harry H ewitt och hans 

inte langre brydde sig om nagot. De 

var inte langre intresserade av sadant 

som de tyckte om forut. Alit var likgiltigt 

for dem. 

Och "Forbjuden viirld" handlade 

om ett rymdskepp som landade pa en 

planet, dar det fanns ett monster. Om 

du tanker dig att en manniska blev sa 

elak, som alit det onda hon tiinkt nagon 

enda gang, da blev hon precis som 

det monstret. 

Bom 

hustru Concepta dar, men de flyttade 

diirifran och till Irland. Och sedan 

revs huset. 

I nr 9 bor den handige ( praktiske) 

L en Fairclough, som har verkstad. 

N ummer 11 tillhor ( iiger) Elsie 

Tanner, en vacker iinka med tva aktenskap 

bakom sig. Hon har all tid karleksbekymmer. 

I sitt forsta aktenskap 

har hon barnen Linda och Dennis. De 

har nu flyttat hemiMm. Elsie gifte om 

sig mcd amerikanen Steve Tanner, som 

omkom (dog) i en olycka. Hela gatan 

bekymrar sig for Elsie, pratar om vad 

hon gor. 

Huset nummer 13 bebos av Hilda 

och Stan Ogden. Stan putsar fonster, 

och Hilda stadar pa Rovers Return (sa 

heter puben pa gatan). Hon har gjort 

sig kand for att alltid ga omkring med 

huvudet fullt av papiljotter. 

Hilda Ogden iir stiiderska i TV-serien "Coronation 

Street". Hon gar alltid omkring 

med papiljotter i haret. 

Afniren ags av L eslie och Maggie 

Clegg. Maggie skoter den ensam, for 

Leslie har lamnat henne. Huset har ju 

tva vaningar, och ovanfor affaren bor 

Maggie och dar bor ocksa Maggies 

syster Betty och hennes man Cyril T urpin. 

Hon ar bar-bitriide pa Rovers Return 

(puben). Han ar polis-beHi.l. 

Pa andra sidan gatan- dar de jamna 

numren finns- dar fanns det forut 

en missionslokal och en regnrocksfabrik. 

Nu finns det nybyggda hyreshus 

dar. Och dar bor Ena Sharples, en 

gamma! bitsk (ilsken ) gumma som alltid 

har harnat pa haret. T idigare var 

hon forestandare for m issionslokalen. 

Nu bor hon som hushallerska hos fotografen 

Ernest (Ernie) Bishop. Paden 

sidan av gatan bor ocksa Ken och V alerie 

Barlow. 

Bom 

TARZAN I TV 

Manga lordagar framat far du se "Tarzan" 

i TV 1. Han lever i djungeln och kallas 

"Apornas son". Han suingar sig i lianer 

( repliknande kliitteruiixter) och iir starkare 

iin lejon, krokodiler och skurkar. 

R on Ely heter skadespelaren som spelar 

Tarzan. H an iir niistan tva meter tang och 

mycket muskulos ( har mycket muskier). 

VAD KOMMER I TV? 

I sommar kommer det en serie ( rad) 

program om en ung nybyggarfamilj 

i vilda viistern, "The Monroes" heter 

den. Och i host kommer TV-program 

som bygger pa Sir Walter Scotts roman 

"Quentin Durvard". Och det 

kommer ocksa program som handlar 

om "Ann pa Gronkulla" - en bok 

som niistan alla flicker har last. 

S D R - K o n t a k t 23

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••e•••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 

• • 

: v a I kom men Vid Do vas Dog och Norrlandskonferensen pa Vemdalsskalets Hogfji::illshotell den : 

e 4-5 september 1971 utsags en kommitte pa 5 personer. Kommitten fick namnet Norr- e 

:. t•lll Jandskommi,tten for dova. Den fick i uppdrag ott b l a besti::imma plats och tid for :. 

ni::ista Doves Dags-firande och Norrlandskonferens. 

: Kommitten hade sammantri::ide i Umea den 12 februari 1972. Da beslots ott Doves : 

: Dovas Dag Dags-firandet och Norrlandskonferens skall haHas i Lulea den 23-24 september 1972. : 

• Foljande prelimini::ira program faststalldes: • 

• • 

: OCh Lordagen den 23 september : 

• 

•• 

e • 

e 

: 

Klockan 

N I d 11.00 A n Orr an k omst oc h. m k vartering 

5 .., 12.00 L unc h pu ... S to d shotellet 

konferensen 13.00 Foreli::isning med diskussion 

15.00 Kaffe 

• 

•• 

e 

.• 

e 

: 15.45 Fortsi::ittning pa diskussionen : 

• 17.00 Borjar Norrlandskonferensen • 

: 18.30 Konferensen avslutas for ott fortsi::itta ni::ista dog : 

: 19.30 Middag och firande av· Sodra Norrbottens doves forenings 30-arsjubileum : 

• e Sondagen den 24 september • 

• Klockan • 

• • 

: 

e 

09.00 

10.00 

Frukost pa Stadshotellet 

Norrlandskonferensen fortsi::itter 

: 

e 

: 12.30 Nornlandskonferensen avslutas. : 

• 13.00 Lunch (eventuellt bjuder Lulea kommun pa den) • 

: 15.00 Avslutas Doves Dog och hemresorna kan paborjas. : 

• • 

: 

e 

Vilken foreli::isning det blir i::ir i::innu ej klart. Det i::ir inte heller klart vilka fragor Norrlandskonferensen 

skall diskutera. Det beror pa om SD'R viii hi::inskjuta frogor hit. Lo- 

: 

e 

: kalforeningarna har ocksa ri::itt ott skicka in forS>Iag pa diskussionsfragor. : 

: 

e 

Definitivt program och pri'ser m m kommer ott meddelas genom arrangor-foreningen. 

Forslag pa diskussionsfragor kan si::indas till Frans Husberg, ;t\ngsvi::igen 3, 871 00 Hi::irno- 

: 

• 

: sand. Alit ovrigt hi::invisas till Goren Nilsson, Malmuddsvi::igen 6, 951 02 Lulea. : 

• • 

e Med hi::ilsningar • 

• • 

: Norrlandskommitten for dova. : 

: Arrangor: : 

• Sodra Norrbottens dovas forenlng e 

• • 

• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • 

ter. Det ar en 16 millimeters ljudfilm, 

och den har svensk text. 

"En av dem ar jag", sa heter en rolig 

tysk film som berattar om en brevbiirare 

i Hamburg. Filmen tar 14 minuter. 

Det ar en 16 millimeters ljudfilm, 

och den har svensk text. 

"Efter pilen - Storbritannien genom 

nio sekel" berattar Englands historia 

med hjalp av frimarken och citat 

( exempel) ur engelska bocker. Filmen 

tar 21 minuter. Det ar en 16 millimeters 

ljudfilm, och den har svensk 

text. Det ar en vacker film, men det 

ar svart sprak i den. 

Stumfllmer 

"Sven Klingas levnadsode" handlar 

om en fattig pojke pa 1890-talet. Det 

ar en 16 millimeters stumfilm, som ar 

inspelad 1926. Den tar 60 minuter. 

"Trollbruden" ar en film fran det 

vackra Jamtland, och den handlar om 

en pojke som drommer att han strider 

(slass) med troll. Det ar en 16 milli- 

meters stumfilm, som ar inspelad 1930. 

Den tar 69 minuter att visa. 

BesUill I god tid! 

Dovforeningarna kan fa lana de har 

filmerna gratis. Men det ar manga 

andra foreningar oc hskolor som Janar 

dem, sa skriv eller ring lang tid i forvag 

till Postfilm, 105 05 Stockholm, 

tel 08/781 32 95. 

TANK PA ATT LJUDFILMER 

KAN INTE KORAS I STUM 

FILMSPROJEKTORER, DA BLIR 

DE FORSTORDA. 

Ljudfilms-projektorer for 16 millimeters 

filmer har manga skolor, foreningar 

och klubbar, sa det ar latt att 

fa tag i. 

En ljudfilmsprojektor kan ocksa Janas 

fran Postbanken, Drottninggatan 

89, 105 05 Stockholm, tel 08/23 65 00 

- men da vill nagon person fran Postbanken 

gama komma till foreningen 

pa samma gang och prata litet om 

Postbanken. 

Skriv sa har 

Sa har kan man skriva, nar man 

bestaller en film : 

Till Postfilm, 105 05 Stockholm 

Harmed bestalles 

en 16 mm ljudfilm med text. Filmen 

heter .......................... . 

en stillfilm med text. Filmen heter .. 

en 16 mm stumfilm, som heter ..... . 

Filmen/filmerna skall visas den ..... . 

! .............................. . 

Om filmen/filmerna ar utlanade da 

(den dagen)' var god sand den/ dem 

senare, sa snart som mojligt. Foljande 

veckodagar passar oss bast ......... . 

Filmen/filmerna skall sandas till foljande 

adress .... .. ...... ........ . 

Med vanlig halsning 

Dovforeningen i ................ . 

Bam 

S D R - K o n t a k t 25

Bli van med traden! 

Nu blommar haggen och snart 

blommar syrenen. Da ar det sa fint 

ute, att jag skulle vilja gora som skomakaren 

i en berattelse av forfattaren 

Dan Andersson. Skomakaren stangde 

sin butik och satte en lapp pa dorren : 

"Stangt mellan hagg och syren". 

Haggen utanfor min stuga star som 

en vit driva av blom. Det doftar nastan 

berusande fran den valdiga kronan, 

en lite tung, sotaktig doft. Jag 

ar glad, att jag har det tradet pa min 

tomt. Och jag ar glad att tradgarden 

utat akrarna avgransas av en liten 

tradrad med nagra bjorkar, en bok 

som haller pa att vaxa upp, en vildapel 

( ett vilt appeltrad) och nagra 

as par. 

Nu skall vagen breddas, och vagbyggarna 

vill hugga ner mina trad. 

Jag vill inte det. Jag tycker att vi i 

dessa tider satter yxan i alldeles for 

manga trad. I Stockholm tankte dom 

hugga ned manghundraariga almar 

for att bereda plats at parkeringshus 

och tunnelbanor. De gamla fina alleerna 

ute pa landet, ofta med lindar, 

almar och andra adla lovtrad, offras 

for att bilisterna inte skall behova 

minska farten nagra fa sekunder eller 

minuter. I Skane offrar vi (avstar vi 

fran) den ljusa bokskogen for den 

morka och dystra, men ekonomiskt 

mer lonsamma granen. 

Jag tror att vi ar pa fel vag. 

For nagra veckor sedan strovade 

jag i Sormlandska hagmarker. De 

gamla arevordiga ekarna borjade £a 

skir-gront (tunt latt gront) liv i de 

valdiga kronorna. Ronnen skulle snart 

ga i blom. Ute i hagmarkerna stod 

enarna lite allvarsamt morka i forsommargronskan, 

men utan den kompakta 

granskogens dysterhet. 

Tre trad 

Eken, ronnen och enen - tre trad 

att varda. Tre trad som star i intim 

samklang med gamma! svensk odling, 

med lovangar och hagmarker dar forfaderna 

i arhundraden sparade dem 

bade for skonhetens och den praktiska 

nyttans skull. 

Den gamla eken gav skugga at 

kreaturen under solstekta sommardagar 

men ocksa regnskydd nar sa behovdes. 

Ronnen skankte inte bara 

brunns-letaren en klyka nar han sokte 

med slagruta efter kalladern utan 

ocksa roda bar till gladje bade for 

manniskor och faglar. 

Det star en ronn en bit fran min 

stuga. K ronan ar en sky av vita blommor 

kring vilka biri och humlor sur- 

26 S DR- K on t a k t 

rar i dessa ljuva forsommardagar. Om 

hostarna lyser den rod av bar och da 

soker sig sidensvans och trast dit pa 

kalas. 

Ronnen ger liv at gra novemberdagar: 

"Med ens kom vi fram till en 

ronn, som lyste rod langa vagar. I 

varenda grenspets brann en barklase : 

en svarm av mesar och finkar studsade 

som mjuka fjaderbollar mellan 

kvistarna och deras klara glitter foil 

som regn av solglimtar genom gravadret". 

Sa skriver Nils Selander och sa kan 

ett trad !iva upp en gra hostdag. Nagot 

att tanka pa i dessa dagar da naturen 

ar ett enda mjukt leende runt 

omkring oss. 

Man har kallat enen for "den svenska 

cypressen". Nastan alla enar i den 

sormlandska hagen var statliga pelarenar, 

och man anade hur en tradalskande 

smabrukare omt vardat dem 

och hur kreaturens mular hallit undan 

graset kring dem. 

Tyvarr falls pa sina hall enar i stor 

skala for att tjana som staket vid 

sommarstugor eller som snomarken 

om vintrarna. Efter en pastotning 

fran Svenska Naturskyddsforeningen 

for en del ar sedan gick dock vagforvaltningarna 

in for att istallet anvanda 

stolpar av barkad gran som vagmarkeringar 

vintertid. 

Det lonar sig ibland att protestera 

i naturvardsfragor! 

Om eken skulle man kunna skriva 

stora avhandlingar - och det har 

ocksa gjorts. For alia ar eken en sinnebild 

for alder och styrka. Man tvistar 

(gralar) ibland om hur gamma! 

en ek kan bli. I en liten utmarkt bok 

for tradvanner, "Skogens triid och 

buskar i farg" av Tor Nitzelius och 

Helge Wedel, star det: "Ofta hor 

man talas om tusenariga ekar. Dessa 

existerar emellertid knappast i vart 

land". Den storsta eken i Sverige ar 

den s k Kvilleken i Rumskulla socken 

i Smaland. Dess aldrar uppskattas 

till omkring 900 ar" 0 

Kanske skulle man vara en smula 

mer forsiktig att satta yxan i vara 

gamla statliga trad om man besin- 

F ortsiittning a sid I 5 

liven som dod har den gamla eken vid stranden sin striinga skonhet. 

Foto: Ake Lindau, Naturfotograferna. 

' l 

'

sdhs-2

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?