Hemsidan

portioner hälls över pulvret och alltsammans omröres med en träpinne. Paket N:o 2 innehåller
1 lod renaste salpeter. 2/3 hälls över vitriolsyran utan vatten. OBS! Vitriolsyran hanteras
varsamt, så att inget kommer på händer eller kläder, då den är frätande.
5:o För att påskynda rökningen tänds lampan. Vid användande av pulver N:o 1 krävs
starkare värme än vid användandet av pulver N:o 2. Regleras genom att man flyttar tefatet.
Skulle rödbrun rök visa sig måste lampan flyttas längre ned.
6:o Denna rökningsanstalt kan bäras omkring i ett rum eller ombord på skepp, hängas upp i
en tjänlig krok.
7:o Rökning med N:o 1 används för att rena luften, där människor vistas t ex hospital,
fängelser, sjukhus m m, där skadliga dunster oupphörligen utvecklas. Rökningen kan anställas
varsamt om man minskar vitriolsyran. Tar man mera av syran passar det bra i likrum, gravar,
kyrkor och magasiner. Man rör hastigt om hela portionen vitriol, avlägsnar sig fort och håller
rummet stängt i 7- 8 timmar.
8:o Rökning med N:o 2 salpeter passar för sjukrum.
Pulvren köpes på apotek och apparaten tillverkas av bergmästare Broling i Stockholm.
Underrättelse hur åskledare bör inrättas.
Beskrivningen är ett utdrag ur Dokt Reimaris vackra avhandling vom Blitze. Den stämmer
med professor Bergmans inträdestal i Kongl Svenska Vetenskapsakademi: Om möjligheten
att förekomma åskans skadliga verkningar. Då den är översedd och gillad av
Vetenskapsakademiens sekreterare professor Wilcke, kan den med säkerhet rekommenderas
till efterföljd.
1:o För att bevara byggnader från åskslag fästes en järnstång på deras övre del.
2:o Stången klyvs i nederänden för att lättare kunna fästas. Stången skall vara högre än det
högsta på byggnaden.
3:o För att undvika rostskador, kläs överdelen av järnstången med mässing.
4:o Bäst att sätta stången på skorstenen.
5:o Är byggnaden stor måste man ha flera stänger eller klä hela kroppsåsen med metall för
att undvika flerdubbla åskslag.
8:o Om taket är försedd med flaggstång kan den nyttjas, om den är tillräckligt hög och
spetsig. Annars tas den bort.
9:o För att bevara takets alla delar, kläs skorstenen med blyplåtar. Är taket täckt med metall
behövs endast en stång. Blyplåtar kan dock smälta av stark värme, så järn eller koppar är att
föredra.
10:o Avledningen följer sedan hela muren eller väggen utför. För att man skall se vart
åskan tagit vägen bestryks ledningen med oljefärg, gärna med tillsats av kimrök.
15:o Avledningen kan bestå av en kedja av stål- eller mässingstråd.
18:o Avledningen nedföres den kortaste vägen till något vatten. Det får inte vara stängda
brunnar eller reservoarer, då åskan kan åstadkomma en våldsam verkan. Finns inget fritt
vatten i närheten får man ansluta till marken.
19:o Är marken där byggnaden står mycket sumpig får man leda bort avledningen så långt
som 10 fot. Där reses en järnstång och låter avledningen från nedersta våningen gå genom
luften till stången.
21:o På kyrkor och torn kan spiran med fördel användas. Avledningen nedförs utefter den
sida av tornet, som är längst från tornurets visartavla. Är kyrkan lång och försedd med
väderflaggor är det rådligast att förena dem.
5 D:\Kungörelser\Kronolog fakta\Domk 30r 1808-1809.doc Skapat den 03-10-04 23:27 Senast utskrivet
03-10-07 07:17