Hemsidan

24:o Bortavarande sjömän och utomlands resande antecknas i hemorten, så länge man vet att
de lever.
25:o Personer, som kan vara svåra att placera i Tabellerna insätts i § E på landet och § F i
staden.
26:o Apotekarnas provisioner och boktryckares faktorer upptas som gesäller.
27:o Med nybyggare menas de åbor på hemman, torp och backstugor som under sista
femårsperioden blivit upptagna, byggda och bebodda.
28:o För att vinna redighet i räkningen av den arbetande och födobringande folkhopen upptas
bondsöner under rubriken drängar om de är över 15 år annars under gossar. Bonddöttrarna
sätts under rubriken pigor om de är över 15 år, ibland tjänsteflickor då de är över 10 år och
börjar göra nytta. Yngre, även äldre sjukliga och odugliga sätt under § l.
Ståndspersoners ogifta döttrar sätt under § l vilken ålder de än har. Söner, samt döttrar som är
änkor, sätts under 6 och 7 i anmärkningar i formuläret.
29:o Hustru, som har annat näringsfång än mannen, sätt under sin egen titel och inte under
mannens.
30:o Änkor, som tillhöra arbetarklassen anses som änkor med eget arbete. De som står i
salubodar upptas som änkor i annans tjänst.
31:o Bland adelskapet, läroståndet och borgare, räknas endast föräldrar och barn, släktingar
och jämlikar. Dit räknas även herrskapets bättre betjäning, men uppassare och lakejer förs till
titeln Alla andra.
Dit hör också soldater, båtsmän, kyrko- sluss- bro- färje- dykeribetjäning, bergs- och
fabriksfolk, timmermän, sjömän, lotsar, fyrbåksvaktare, gesäller, lärgossar, vaktbetjäning vid
stater och korpser, arbetare och tjänstefolk i städerna, hantverkare på landet, kringvandrande
lappar, fattiga och fångar.
Till bondeklassen räknas både husbönder och tjänare, alla som lägger hand vid åkerbruket,
även rättare, arbetsdrängar och pigor på landet hos herrskaper och ståndspersoner.
32:o Summan av personer i hushållet skall inte anges, utan bara hur många hushåll det finns
som innehåller 2, 2-5, 5, 5-10 osv personer.
33:o Till att bestämma hushållens olika grader kan de kallas förmögna, som anses utöver sina
årliga utgifter, har ett överskott på 500 riksdaler.
Behållna kallas de som har mindre, men inte behöver sätta sig i skuld för sin bärgning.
Fattig är den som inte utan svårighet kan taga sig fram, däribland även fastighetsägare, som
över sina tillgångar är skuldsatta.
Utfattiga är de, som måste leva på andras gåvor och tillskott.
34:o Med öppen jord menas all åker, sådd eller osådd, fruktbärande eller i träda, kryddland,
kålland, trädgårdar, hamp- och linland m m.
Är åkerbruket så beskaffat, att den jord, som nyttjas till säde, genom plöjning årligen upptages
av gräsvall, men efter skörden läggs igen bör hela vidden, som så skiftesvis används, avse
öppen jord. Den besådda delen antecknas ¼, 1/6, 1/10 eller mindre. Då får man vetskap om
brukningssättet. Anteckningar besådda ¾, 4/5, 5/6 eller större av ständigt öppen och brukad
åker utmärker cirkulations bruk.
35:o Redovisas att slutsummorna i de olika tabellerna bör stämma.
Den fördom, som ibland hörs att Tabellverkets statistiska fordringar endast är till för att lägga
nya bördor och besvär på innevånarna, förmodas numera ha försvunnit, sedan nationen återfått
sin urgamla rättighet att beskatta sig själv och intet spår i sista bevillningens författningen kan
upptäckas, att erhållna upplysningar blivit missbrukade eller använda till förtryck.
Denna fördom hör inte hemma i det tidevarv vi nu leva i och är med det förtroende
Ständerna bör äga alldeles oförenligt. De svårigheter som någon gång uppkommit, då läraren
inte kunnat samtala om den utfrågades utsäde, skörd och kreatur, utan att väcka misstankar, att
han trott på högre inkomster, bör alldeles av sig själva upphöra, efter lärarens och åhörarens nu
12 D:\Kungörelser\Kronolog fakta\Domk 31r 1810.doc Skapat den 03-10-05 00:00 Senast utskrivet 03-10-07
07:21