Hemsidan

insett att kyrkoherdar och andra folklärare inte får dragas från sina viktigaste uppgifter. Vi
stadgar följande.
1:o Prästerskapet skall i görligaste mån vara befriat från all annan befattning med allmänna
världsliga mål, än att meddela upplysningar och betyg som på dess ämbete ankommer.
2:o I händelse frågor uppkommer rörande nya ämbetsskyldigheter för prästerskapet i
världsliga mål, skall konsistoriet höras om möjligheten för prästerna att verkställa dem, utan
att själavården rubbas.
3:o Alla befallningar till prästerskapet skall utfärdas genom konsistoriet, om inte saken fordrar
större skyndsamhet eller när det inte bara är fråga om upplysningar.
4:o När Våra befallningshavare av prästerskapet infordrar, skriftliga upplysningar,
sockenstämmoprotokoll, utlåtande m m äger prästen rätt att lämna handlingarna till
kronobetjänten för att undvika portokostnad. De går då med kronobrevsposten till
landshövdingen.
5:o Allmänna förrättningar som prästerna skall bevista, måste läggas så att de inte hindrar
ecclesiastika göromål. Han skall i god tid kallas, så att han har rådrum att planera sin tid.
Stockholms slott den 16 juni 1813. CARL
§ 4 Angående prästmedicin.
Vid riksdagen 1809 yttrades att den allmänna läkarvården skulle befrämjas om prästerna fick
undervisning i medicin, så att de tillsammans med läkarna skulle kunna gå sina åhörare
tillhanda. Ständerna anslog 5000 riksdaler till 50 stipendier om 100 riksdaler om året för dem
som samtidigt bedrev prästerliga och medicinska studier.
I anledning av detta lämnade redan för 2 år sedan 34 stipendier till Uppsala och 16 till
Lunds universitet. Meningen har inte varit att göra präster till läkare, utan att ge flera en säker
kunskap i medicin, så att de i brist på ordentliga läkare kan komma sjuka till hjälp och
undsättning. Vi har utfärdat ett reglemente för stipendierna.
1:o Stipendierna bortgives av den Teologiska och Medicinska Faculteten, vilka varje temin
utfärdar anslag och underrättar de sökande om vad de bör iakttaga.
2:oTjänstgörande präster kan också få dessa stipendier under villkor att de erhåller
konsistoriets skriftliga tillstånd att ge sig till akademien, att de bevisar att de med heder avlagt
prästexamen och i tjänsten uppfört sig nitiskt samt att de inte är mer än 30 år gamla, efter
vilken ålder ett nytt studium vanligen med mindre framgång börjas.
3:o I allmänhet är föreskrivet att för att få stipendiet bör man avlagt Philosophiae Candidat
eller Philosophiae examen. Därifrån är de redan tjänstgörande prästerna befriade och de äger
företräde framför andra vid sökandet. De är också befriade från militärtjänstgöring om de
varje termin insänder intyg till konsistoriet att de studerar medicin och är stipendiater.
4:o Stipendierna skall främst hamna i de stift där läkarbristen är störst.
5:o Kursen kan vara avslutad efter tre terminer, men för att uppnå säkra kunskaper bör
kursen genomgås en gång till inom 3 år. Prästerna beviljas vistas vid akademien så länge. De
får genomgå examen tidigare om de har tillräckliga insikter.
6:o Konsistoriet lämnar inga befordringar eller betyg över under stipendietiden förvärvade
kunskaper i teologi och medicin. Medicine licentiater och Teologiae licentiater är undantagna
Då det är av stor vikt att prästerna inte försummar att underhålla och förkovra sina teologiska
kunskaper, vartill universitetet lämnar tillfälle, bör de som inte är licentiater vid varje termins
slut redogöra för sina framsteg i medicin inför Teologiska Faculteten.
7:o Om någon stipendiat inte som präst skulle uppfylla sin skyldighet att förvärva
tillräckliga kunskaper i medicin eller någon läkare inte ingå i prästämbetet, har man rätt att
avfordra de medel han uppburit.
8:o Vid frågan om de som genomgått denna utbildning, skulle få tillgodoräkna sig det som
belöning vid tjänsteårs beräkning, har vi funnit att de tre år de tillbringat vid universitetet inte
8 D:\Kungörelser\Kronolog fakta\Domk 33r 1813.doc Skapat den 03-10-05 10:12 Senast utskrivet 03-10-07 07:24