återvinning god miljö - Stora Enso

Stora Enso Packaging
Tryck
Skoghalls Bruk
City
Box 501
663 29 Skoghall
Tryck:
Tel 01046 500 00
Fax 01046 543 44
www.storaenso.com/skoghall PREFERENS/
Papper: MultiArt Silk 150 g/m 2
Energi- och kemikalieåtervinning
I tvättprocessens olika steg avskiljs kemikalier och vedrester
från sulfatmassan. Ämnena samlas i den så kallade svartluten
och pumpas till indunstning innan de förbränns. Detta är startpunkten
för återvinning av kemikalierna.
KM8
I indunstningen kokas vatten av från svartluten så att den går
att förbränna. Även en del av avloppet från CTMP-fabriken
indunstas. Förbränningen av vedresterna sker i sodapannan, där
den ånga som produceras nyttjas i fabrikens olika processer. I
mixeriet omvandlas kemikalierna återigen till vitlut som används
vid sulfatkokningen.
För att klara fabrikens energibehov
använder vi, förutom
sodapannan, två biobränslepannor.
Kopplat till pannorna
finns två mottrycksturbiner
för elproduktion.
I biopannorna förbränns
bark, spån och slam som
bildas i fabriken. Biobränsle
i form av rester från skogsavverkning
och sågverk köps
liksom en mindre mängd olja.
Fabriken förbrukar stora mängder elektricitet. Närmare 40 % av
den elektricitet som vi använder tillverkas i de egna turbinerna.
Fokus på
god miljö
I tillverkningsprocesserna används stora mängder vatten.
Vattnet tas från Vänern och renas mekaniskt och kemiskt
innan det går in i processen.
Efter användning renas avloppsvattnet genom sedimentering,
biologisk rening och kemisk fällning. Vid sedimenteringen
avskiljs fibrer, barkpartiklar och annat fast material. Den
biologiska reningen bryter ned organiska ämnen med hjälp av
mikroorganismer och syretillförsel. Vid kemisk fällning tillsätts
kemikalier som flockar ut organiska ämnen.
Vid samtliga reningsmetoder bildas slam som avskiljs från det
renade vattnet. Slammet avvattnas och förbränns därefter i en
av biobränslepannorna.
Efter reningen släpps vattnet ut i en 500 meter lång avloppstub.
Utsläppen av organiskt material och näringsämnen till
vatten är numera mycket låga. Vattnet i Kattfjorden utanför
Skoghalls Bruk är idag av god kvalitet med enbart låga halter
av exempelvis organiska ämnen.
I fabrikens olika processavsnitt bildas gaser som renas innan
de släpps ut i atmosfären. Vid förbränning i olika pannor
TOC mg/l
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1894
Väners vatten är idag lika bra som vid slutet av 1800-talet.
Kurvan visar organiska ämnen i vattnet.
1910
Göta älv, Lärholmen
1930
naturlig nivå
1950
bildas stoft, svavel- och kväveoxider. För att rena den här typen
av gaser används elektrofilter, skrubbrar och katalysatorer.
Vid sulfatmassatillverkningen bildas också illaluktande gaser.
För att eliminera dessa finns en separat gasdestruktionsugn med
reservsystem. Systemet är effektivt och fabriken har mycket små
utsläpp till luften.
För att följa våra utsläpp till vatten och luft görs kontinuerliga
mätingar med avancerade instrument. Vårt sulfatlab gör även
dagliga miljöanalyser.
1970
1990
2010
Massa
Skoghalls Bruk

Vi tillverkar
egen massa
Kartong som tillverkas vid Skoghalls Bruk används i olika livsmedelsförpackningar.
Slutproduktens karaktär innebär höga krav
på den massa som används.
Massan måste vara ren för att förhindra lukt och smakpåverkan
på livsmedlet. För att få en greppvänlig och samtidigt resurssnål
förpackning måste massorna dessutom ha egenskaper som
bidrar till hög styrka och styvhet. Massornas kvalitet kontrolleras
kontinuerligt med mätinstrument och vårt sulfatlab gör dagligen
analyser för att säkerställa kvaliteten.
Blekt och oblekt massa
Skoghalls Bruk är ett integrerat kartongbruk vilket innebär att
nästan all massa som används vid kartongframställningen tillverkas
på plats.
Vid massaframställningen finns ett stort antal yrkeskategorier
representerade, däribland operatörer, mekaniker, elektriker, instrumenttekniker,
ingenjörer och laboranter. Fabriken är i drift dygnet
runt året om, förutom vid ett fåtal planerade underhållsstopp.
Kontinuerlig drift förutsätter skiftgång och stor del av våra medarbetare
på massasidan arbetar skift.
Massaproduktion *
Oblekt sulfatmassa 335 000 ton/år
Oblekt CTMP 275 000 ton/år
Energiproduktion **
Total värmeenergi 8 460 TJ/år
Egen elektrisk energi 384 GWh/år
* Kapacitet 2011 ** Utfall 2010
STYRKA
Massatyper
För den kartong som produceras vid Skoghalls Bruk används tre
massatyper, sulfatmassa, CTMP-massa och inköpt kortfibermassa.
Till kartongens yt- och bakskikt används sulfatmassa
av långfiber för att få en stark kartong. För mittskiktet används
CTMP-massa som ger kartongen hög styvhet. Kortfibermassa
STYVHET
TRYCKYTA
används i ytskiktet för att få en jämn yta och ett bra resultat vid
tryckning. Till sulfatmassan används en blandning av ved från
gran och tall. Till CTMP-massa nyttjas gran. Vid tillverkning av
den inköpta kortfibermassan används eucalyptus eller björk.
Kemiska och mekaniska
processer
Kemisk massa – sulfatmassa
Tillverkningen av kemisk massa påbörjas i renseriet där inkommande
ved barkas och huggs till flis. Flisen kokas med vitlut
varefter den erhållna massan silas i flera steg. I sileriet avskiljs
föroreningar i form av kvistbitar och spetor. Massan tvättas därefter
för att få en ren slutprodukt.
Cirka hälften av veden, framförallt de långa cellulosafibrerna, blir
till sulfatmassa. Återstoden blir bränsle i vår sodapanna. Dit går
också de kemikalier som använts i kokeriet för återvinning.
Oblekt sulfatmassa är brun. En del av massan bleks därför i flera
steg för att få en vit kartong. I blekeriet används kemikalier som
syrgas, väteperoxid och klordioxid.
Mekanisk massa – CTMP
I CTMP-fabriken behandlas flisen med en mindre mängd
kemikalier innan den mals till massa i stora kvarnar. Processen
kännetecknas av högt vedutbyte. Drygt 90 % av veden blir till
massa. Elförbrukningen är dock hög.
CTMP-massan (Chemi Thermo Mechanical Pulp) silas och tvättas
innan den används i kartongtillverkningen. En del av massan
bleks med hjälp av väteperoxid.