You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
44 SIDOR<br />
INFOSOLDAT<br />
TEMASPECIAL<br />
<strong>MÄNSKLIGA</strong> <strong>RÄTTIGHETER</strong>
FÖRSVARSMAKTEN<br />
LÄSER INFOSOLDAT<br />
BERNDT GRUNDEVIK<br />
ARMÉINSPEKTÖR<br />
ERIK LAGERSTEN<br />
INFORMATIONSDIREKTÖR<br />
PHILIP SIMON<br />
PRESSEKRETERARE<br />
ROGER MAGNERGÅRD<br />
PRESSCHEF<br />
TORBJÖRN GUSTAFSSON<br />
BILDCHEF
w<br />
Den universella<br />
Försvarsmakten<br />
F<br />
öreställ dig en universell<br />
fjärrkontroll. Med mängder<br />
av funktioner. De flesta vet<br />
inte hur den fungerar, eller hur dess<br />
förmågor ska användas. Ett fåtal inser<br />
föremålets kapacitet och vad den<br />
egentligen är kapabel till.<br />
Försvarsmaktens roll i det svenska<br />
samhället kan liknas vid en avancerad<br />
fjärrkontroll. Den som inte är insatt<br />
i Försvarsmaktens arbete inser inte<br />
dess universella verksamhet eller<br />
vilka möjligheter som finns för en<br />
egen insats inom försvaret.<br />
Infosoldat nummer två är fylld<br />
med människors olika roller i<br />
vår försvarsmyndighet. Från<br />
rekryten som snart ska rycka in, via<br />
sjukvårdaren med den livsviktiga<br />
kompetensen, förbi arméinspektörens<br />
bästa lumparminne, till kadetternas<br />
vårbal i Enköping. Ta en titt på<br />
innehållet på det här uppslaget<br />
så finner du fler människor, alla<br />
med unika roller i den universella<br />
Försvarsmakten.<br />
Det svenska försvaret består även<br />
av internationella styrkor, vars<br />
verksamhet är fredsfrämjande. En av<br />
anledningarna till att de befinner sig<br />
i ett konfliktdrabbat land, exempelvis<br />
Afghanistan, är att de ska underlätta<br />
Omslagsfoto: Anton Thorstensson<br />
Redaktion<br />
Michael<br />
Alestedt Finta<br />
Cecilia<br />
Andersson<br />
hjälporganisationernas arbete. De<br />
neutrala hjälporganisationerna<br />
verkar för att samtliga aktörer i<br />
området lever upp till de mänskliga<br />
rättigheterna.<br />
Vad innebär egentligen dessa<br />
rättigheter? Vi har fördjupat oss i det<br />
genom att ta fram en temadel med<br />
namnet:<br />
Dokument - mänskliga rättigheter.<br />
Temadelen sträcker sig över 16 sidor i<br />
mitten av tidningen.<br />
Vem vet, i framtiden kanske just<br />
du tar chansen och tar egna steg<br />
in i Försvarsmakten. För att göra<br />
en insats. För att pröva något<br />
nytt. Då kommer du förstå hur<br />
Försvarsmaktens resurser används<br />
ute i världen och vad vårt universella<br />
svenska försvar är kapabelt till.<br />
Marcus<br />
Boberg<br />
Viktor Johansson<br />
Public affairs soldier<br />
Martin<br />
Bylund<br />
10<br />
Lubna<br />
El-Shanti<br />
Rebecca<br />
Fröling<br />
31<br />
2
24<br />
Mimmi<br />
Granat<br />
Alexander<br />
Gustavsson<br />
Viktor<br />
Johansson<br />
22<br />
Dokument:<br />
<strong>MÄNSKLIGA</strong><br />
<strong>RÄTTIGHETER</strong><br />
Anton<br />
Thorstensson<br />
Sven-Åke<br />
Haglund<br />
Ansvarig utgivare<br />
14<br />
Sid 15–30<br />
Dramatisk sjukvårdsövning...................<br />
10–13<br />
Befäl tränas i att möta media..................... 14<br />
Röda Korset läker många sår............... 22–23<br />
En förälders värsta mardröm............... 24–25<br />
Sveriges sista försvarsreporter............. 31–33<br />
Ulf<br />
Eneroth<br />
Handledare
ten<br />
Pontus, 20<br />
”rycker in”<br />
Sedan första juli 2010 ligger värnplikten<br />
på is. Detta innebär dock inte att<br />
våra regementen står tomma. Rekryteringen<br />
av blivande försvarsanställda<br />
är i full gång.<br />
Det första steget in i den nya Försvarsmakten<br />
heter GMU, grundläggande militärutbildning.<br />
Ansökan sker på frivillig<br />
basis. Utbildningen sträcker<br />
sig över tre månader och ger<br />
en bra grund för en fortsättning<br />
inom Försvarsmakten.<br />
I år kommer det vid flera<br />
tillfällen genomföras GMU<br />
över hela landet. De första<br />
rekryterna ryckte in i slutet<br />
Jag vill<br />
uppleva ny<br />
gemenskap<br />
av januari. En av dessa heter<br />
Pontus Hedberg och är 20 år<br />
gammal. Han tar snart sina<br />
första steg in i försvaret och<br />
Infosoldat passar på att hälsa<br />
honom välkommen till Försvarsmakten.<br />
Vad fick dig att söka till<br />
försvaret?<br />
– Jag ville göra värnplikten,<br />
men blev satt som reserv den<br />
gången. Istället började jag<br />
plugga. Under studietiden<br />
gjorde några av mina kompisar<br />
lumpen och de inspirerade<br />
mig att söka mig tillbaka<br />
till Försvarsmakten. Därför<br />
tog jag chansen att söka till<br />
GMU. Det verkar vara en<br />
spännande utmaning och en<br />
kul grej att göra. Av det jag<br />
har hört hittills så har jag fått<br />
en positiv bild av Försvarsmakten.<br />
Vad ser du mest fram<br />
emot under din GMU?<br />
4<br />
Vem är Pontus?<br />
Namn: Pontus Hedberg<br />
Ålder: 20 år<br />
Hemort: Österbybruk,<br />
Uppland<br />
Gör: Tar paus i sina<br />
studier<br />
Befattning: Sjöstrid/<br />
amfibiesoldat<br />
Förband: Marinbasen i<br />
Karlskrona<br />
Möjligheter efter GMU<br />
Anställning<br />
Sex månaders provanställning<br />
på förband<br />
Hemvärnet<br />
Tjänstgöring med<br />
skyddsstyrkor<br />
Aspirantutbildning<br />
En kompletterande och<br />
förberedande utbildning<br />
Yrkes-/specialofficer<br />
Motsvarande högskolestudier<br />
i tre eller sex<br />
terminer<br />
– Chansen att få uppleva en ny form av gemenskap.<br />
Den gemenskapen alla snackar<br />
om. Att jag ska göra utbildningen i Karlskrona<br />
är också något jag ser fram emot,<br />
då vi både kommer arbeta på land och i<br />
vatten.<br />
Vad har du för förväntningar på<br />
grundutbildningen?<br />
– Ganska höga faktiskt. Jag hoppas vi blir<br />
behandlade på rätt sätt, att<br />
befälen är sköna och inte<br />
för ”macho”. Sen hoppas<br />
jag på en bred soldatutbildning,<br />
att vi får pröva<br />
olika saker som gör att vi<br />
sedan kan specialisera oss<br />
inom något, exempelvis<br />
sjukvård eller sjöstrid.<br />
Hur har du förberett<br />
dig för inryck?<br />
– Genom att höra med<br />
andra hur deras grundutbildning<br />
var och på så sätt<br />
försöka få mig en bild av<br />
hur det kan se ut i militären.<br />
Jag har även ökat träningsdosen.<br />
Kombinerar<br />
löpning och simning för<br />
att vara redo rent fysiskt.<br />
Jag har även följt hemsidan<br />
stadigt och läst de dokument<br />
som ligger uppe om<br />
GMU.<br />
Ser du en framtid inom<br />
Försvarsmakten?<br />
– Kanske, det är svårt att<br />
säga innan jag varit där.<br />
Men trivs jag bra så är det<br />
möjligt att det blir några år<br />
i grönkläder. Tror tyvärr<br />
inte jag skulle välja en hel<br />
karriär inom försvaret.<br />
Men som sagt, tycker jag<br />
det är kul är det inte omöjligt<br />
att jag stannar något<br />
år.<br />
Viktor<br />
johansson<br />
text<br />
sjukvårdare<br />
Oliver Jansson är<br />
en viktig del av<br />
en skyttepluton i<br />
Nordic Battlegroup.<br />
I strid arbetar<br />
han på exakt samma<br />
villkor som alla<br />
andra i gruppen.<br />
Dessutom besitter<br />
han förmågan att<br />
utföra akutsjukvård<br />
på stridsfältet.<br />
Gender advisor<br />
Monica Larsson<br />
är Gender Advisor<br />
i Nordic<br />
B a t t l e g r o u p ,<br />
en rådgivare åt<br />
chefer i kvinnofrågor.<br />
Monica<br />
Larsson arbetar<br />
starkt för att<br />
ta vara på kvinnornas röst under insatserna.<br />
Uppgiften är att coacha cheferna<br />
när en osäkerhet framstår gällande<br />
kvinnor och barn. Hon har specifikt arbetar<br />
kring dessa frågor men har även<br />
utbildat hela NBG-styrkan i ämnet.<br />
– Det handlar om att informera kvinnorna<br />
och lyssna på dem, berättar Larsson.
... och det finns<br />
många roller<br />
att välja bland<br />
Pastor Legal adviser<br />
Daniel Westin är pastor i<br />
Nordic Battlegroup. En viktig<br />
del i hans arbete är att gå<br />
runt och skrota.<br />
– Det är viktigt att soldaterna<br />
har förtroende för<br />
mig när vi väl hamnar i ett<br />
skarpt läge, att jag är ett bekant<br />
ansikte för alla, så de<br />
vill höra av sig när de behöver<br />
det. I mötet med soldater skiftar Daniel<br />
Westin officersgrad.<br />
– I det personliga samtalet har jag samma grad<br />
som den mittemot mig, oavsett om han eller<br />
hon är menig eller general. Det är för att undvika<br />
ordergivningar och underlätta mitt uppdrag<br />
som själavårdare.<br />
Veterinär<br />
Börje Nilsson är<br />
veterinär i Nordic<br />
Battlegroup men<br />
omplåstring av<br />
djur ägnar han sig<br />
inte åt.<br />
– Min huvudsakliga uppgift är att utbilda<br />
soldaterna i hygien och sanering. I ett insatsområde<br />
ska jag även känna till miljön<br />
och veta var risken att utsättas för olika typer<br />
av sjukdomar och virus är minimal.<br />
Efter många år i branschen har han gjort<br />
det mesta kirurgväg. Inom Försvarsmakten<br />
stöter han däremot på nya utmaningar<br />
hela tiden.<br />
– Jag brinner verkligen för det jag gör, jag<br />
lär mig hela tiden nya saker och det här är<br />
verkligen världens bästa jobb.<br />
kock<br />
Att vara kock hos Försvarsmakten innebär<br />
att man lagar goda måltider åt soldaterna,<br />
inte minst för att höja deras stridsvärde.<br />
Till deras uppgifter ingår även utspisning,<br />
diskning och noggranna hygienrutiner.<br />
– Skillnaden mellan en civil och militär<br />
kock är inte stor, berättar Marcus Lindström<br />
som är kock i Nordic Battlegroup.<br />
Lindström och hans plutonskamrater är i<br />
första hand soldater och i andra hand kockar.<br />
– I vanliga fall har vi vita kockkläder, men<br />
nu har vi motoroverallen. Det gäller att<br />
alltid vara redo, berättar han. Kockarna<br />
ska vara beredda att när som helst slänga<br />
ifrån sig sleven och ta sitt vapen för att<br />
kunna ge sig ut i striden.<br />
Daniel Jerdéns roll som legal adviser är att vara rådgivare på alla chefsnivåer<br />
i Nordic Battlegroup, och fungera som ett bollplank för juridiska frågor.<br />
– Att få arbeta här är lite av ett drömjobb för mig, så när jag fick tjänstledigt<br />
från domstolen var det bara att hoppa på, berättar Jerdén. Nu bor han där utrustningen<br />
finns, och ser ut att trivas med det. Den största utmaningen i sitt arbete<br />
beskriver han som<br />
att vara pedagogisk,<br />
att koka ner massan<br />
till någonting mer begripligt,<br />
så att alla förstår,<br />
tolkar och kan tillämpa<br />
lagar och regler.<br />
– Men sunt förnuft är<br />
den bästa internationella<br />
regeln, avslutar Jerdén.<br />
Med sunt förnuft<br />
kommer man långt.<br />
5
”Vi har lång<br />
väg att gå”<br />
Försvarsmakten måste göras<br />
till en jämställd arbetsplats<br />
Det är 30 år sedan kvinnorna fick fullt<br />
tillträde till försvaret. Fortfarande har<br />
Försvarsmakten en lång väg att gå för<br />
att bli en mer könsbalanserad arbetsplats.<br />
Idag är det en fråga om myndighetens<br />
överlevnad.<br />
År 1995 ryckte 750 soldater in på F4, Jämtlands<br />
flygflottilj, i Östersund. Av dessa<br />
nyinryckta var det endast två tjejer, varav<br />
den ena var ställföreträdande flygplanstroppchefen<br />
Annika Ivner. Hon minns tiden<br />
med glädje och stor gemenskap, men<br />
till en början var det svårt för killarna att<br />
vänja sig med de kvinnliga plutonskamraterna.<br />
Trots att de i början blev uttittade<br />
i matsalen säger Ivner att de två tjejerna<br />
aldrig blev negativt särbehandlade.<br />
– Det var snarare så att vi fick mer positiv<br />
uppmärksamhet, förklarar hon. De förväntade<br />
sig aldrig att vi tjejer skulle klara<br />
av att mecka med flygplanen, inte ens de<br />
enklaste grunderna. När vi väl lyckades<br />
blev de positivt överraskade och gav oss<br />
mycket mer beröm än vad de duktigaste<br />
killarna fick.<br />
Kvinnonegativ attityd<br />
Även positiv särbehandling tyder på hur<br />
vissa anställda inom försvaret ser på kvinnor<br />
– att de i det långa loppet inte klarar<br />
av lika mycket som män trots att alla<br />
kommit in på lika krav. Men utvecklingen<br />
går framåt. Försvarsmakten arbetar på attitydförändringar<br />
och med en jämställd<br />
värdegrund. Det som sätter käppar i hjulet<br />
är ofta enstaka traditionella anställda som<br />
fortfarande inte kan se kvinnans plats i<br />
Försvarsmakten som självklar.<br />
– Det är vidrigt att den attityden fortfarande<br />
finns kvar, uttrycker Josefine Owetz<br />
tidigare skribent för Värnpliktsnytt, tid-<br />
6<br />
Kapten Annika Ivner Josefine Owetz<br />
ningen för värnpliktiga som granskade<br />
Försvarsmakten.<br />
– Det jag märkte var att det finns en viss<br />
jargong på en del förband och då främst<br />
hos vissa enstaka befäl. Ibland kunde det<br />
där tugget absolut uppfattas som kränkande<br />
mot kvinnor, förklarar Josefine Owetz.<br />
Diskriminerade till uppsägning<br />
Under tidningen Värnpliktsnytts nästan<br />
40 år långa existens avslöjades ett antal<br />
fall med särbehandling och diskriminering<br />
mot kvinnor i Försvarsmakten. Ibland<br />
har det gått så långt att anmälningar<br />
kommit in om sexuella trakasserier samt<br />
att kvinnor hoppat av eftersom de känt sig<br />
förnedrade.<br />
– Jag känner kvinnor som slutat på grund<br />
av diskriminering, berättar Annika Ivner.<br />
Om det har att göra med deras kön kan jag<br />
inte försäkra, det kan också varit personbundet.<br />
Jag tror att de som diskriminerar<br />
kvinnor är de som känner sig hotade.<br />
Bristande materiel<br />
Ett annat problem som fortfarande är aktuellt<br />
trots 30 långa år är frågan om anpassad<br />
utrustning till kvinnor.<br />
– På vissa förband vet jag att det är problem<br />
för tjejer att få ut utrustning i rätt storlek<br />
eftersom de små storlekarna snabbt tar<br />
slut, berättar Josefine. Vissa tjejer som jag<br />
träffade under min tid på Värnpliktsnytt<br />
tvingades tjänstgöra i utrustning som var<br />
för stor, till exempel kroppsskyddet som<br />
överhuvudtaget inte passar en kropp med<br />
höfter och bröst.<br />
Vissa förbättringar har emellertid<br />
gjorts. De kvinnliga underkläderna kom<br />
till slut i början av år 2010. Tidigare har<br />
kvinnor fått underklädesbidrag för att inhandla<br />
sina egna underkläder. Vissa fick<br />
ut sporttoppar men de var inte flamsäkra.<br />
Idag är även de kvinnliga underkläderna<br />
skapade efter säkerhetskraven, men utrustningsfrågan<br />
är fortfarande av stor vikt<br />
för framtiden.<br />
Friheten att själv få välja<br />
Annika Ivner är idag till grad kapten, efter<br />
utbildning som yrkesofficer, och jobbar<br />
som planeringsofficerare på Högkvarte-
Kvinnliga soldater under grundutbildningen. Det kommer behövas fler för att Försvarsmakten ska klara rekryteringen.<br />
3<br />
rets informationsstab i Stockholm. Där<br />
är fördelningen 40 procent kvinnor och<br />
60 procent män, vilket är ett mycket bra<br />
resultat för att vara Försvarsmakten. Myndigheten<br />
har i stort en uppdelning på ungefär<br />
20 procent kvinnor och 80 procent<br />
män, en siffra som hållit i sig de senaste<br />
fem åren.<br />
Annika Ivner tror att ännu en faktor<br />
som bör ses över för att locka fler kvinnor<br />
till försvaret är kravet på internationell arbetsskyldighet.<br />
– Det kan bli svårt för kvinnor med utlandstjänsten<br />
och tvingas lämna barnen<br />
hemma, menar hon. Självklart gäller det<br />
alla föräldrar, inte bara mammor. Det är<br />
en fråga som bör ses över om kvinnor ska<br />
se en framtid hos försvaret och kunna ha<br />
en familj samtidigt.<br />
Utmaning om överlevnad<br />
Försvarsmakten övergår till att bli Sve-<br />
riges största arbetsgivare. Det är en stor<br />
utmaning för myndigheten att nu behöva<br />
rekrytera sina soldater istället för att förlita<br />
sig på värnplikten. Som arbetsgivare<br />
för hela landet måste Försvarsmakten förstå<br />
att vår befolkning består av två olika<br />
kön och att förändringar måste göras för<br />
att bli en mer jämställd arbetsplats. Frågan<br />
om kvinnor i Försvarsmakten har tagits<br />
upp gång på gång under alla dessa år men<br />
det är nu som det gäller myndighetens<br />
överlevnad. Om inga förändringar görs<br />
kommer inte kvinnor att vilja arbeta för<br />
Försvarsmakten. Det kommer fortsätta att<br />
vara en mansdominerad myndighet med<br />
begränsade kompetenser.<br />
mimmi<br />
granat<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
3<br />
3<br />
Fortsätta<br />
arbetet<br />
på attitydförändringen<br />
Utforma<br />
utrustning<br />
till kvinnor<br />
Se över den<br />
internationella<br />
arbetsskyldigheten<br />
7
Plikten tvingas<br />
lämna landet<br />
I juni år 2009 meddelade Försvarsmaktens<br />
överbefälhavare, ÖB, Sverker<br />
Göranson att samtlig personal i Försvarsmakten<br />
skulle innefattas av internationell<br />
arbetsskyldighet, alltså inte<br />
kunna säga nej till utlandstjänstgöring.<br />
Förvirringen blev total inom myndigheten,<br />
det fanns inte någon som riktigt<br />
förstod vad det hela innebar.<br />
Hur skulle du reagera om du under semestern<br />
ställdes inför det faktum att du skulle<br />
innefattas av internationell arbetsskyldighet?<br />
Om du svarar nej riskerar du att<br />
varslas från din anställning. Detta var vad<br />
Försvarsmaktens personal stod inför. I hela<br />
Sverige är beslutet om internationell arbetsskyldighet<br />
ett omdiskuterat ämne. Alla har<br />
en åsikt om beslutet, och ämnet har varit<br />
stort i massmedia under en tid. Men vad<br />
innebär det egentligen?<br />
Majoriteten är positiv<br />
År 2009, då beslutet om den internationella<br />
plikten fattades fanns det ungefär 16 000<br />
anställda i Försvarsmakten och 418 personer<br />
varslades med anledning av att de tackade<br />
nej till det nya avtalet. Antalet anställda<br />
på människor som kryssade nej var färre än<br />
Försvarsmakten hade befarat att det skulle<br />
418<br />
Så många hoppade av<br />
efter ÖBs ultimatum<br />
Riksdagen godkänner de nya<br />
målen för det svenska försvaret.<br />
I beslutet står det att insatser<br />
i Sverige, i närområdet<br />
och utanför närområdet ska<br />
vara centralt i verksamheten.<br />
8<br />
16 juni 2009<br />
vara, vilket självklart var glädjande för<br />
myndigheten. Siffrorna visar samtidigt på<br />
att majoriteten av Försvarsmaktens personal<br />
ser positivt på förändringen.<br />
– Jag ser inte arbetsskyldigheten som något<br />
konstigt utan förstår helt och hållet varför<br />
det införs och håller mig trogen myndighetens<br />
strävan, berättar en soldat vid Ledningsregementet<br />
ingående i utlandsstyrkan.<br />
Sedan kan tidpunkten för införandet diskuteras,<br />
fortsätter han, och behandlingen av<br />
personalen med piska före morot.<br />
Denna bild delar flera i försvaret.<br />
– Alla som väljer att bli soldater och officerare<br />
är nog beredda på att åka till ett<br />
insatsområde, tycker en annan soldat från<br />
Ledningsregementet tillhörande Nordic<br />
Battlegroup. Precis som en kirurg vill operera<br />
och inte bara öva, är det samma för mig<br />
som soldat. Dessutom tror jag att vi genom<br />
vår insats gör skillnad där ute, avslutar han.<br />
Viktig hänsyn<br />
Men det är inte bara för Försvarsmakten att<br />
skicka ut sin personal till andra länder eller<br />
städer. Soldatens personliga situation tas i<br />
beräkning, om du har småbarn hemma eller<br />
är drabbad av en sjukdom, till exempel.<br />
Nu marscherar Försvarsmakten vidare<br />
mot nya, gemensamma mål.<br />
19 december 2009<br />
Försvarsmaktsledningen<br />
beslutar bland annat att<br />
frivilligheten för anställda<br />
i Försvarsmakten att delta<br />
i insatser utanför Sveriges<br />
gränser ska upphöra.<br />
rebecca<br />
fröling<br />
text<br />
marcus<br />
boberg<br />
foto<br />
2 juni 2010 1 juli 2010<br />
ÖB Sverker Göranson<br />
meddelar att personalen<br />
måste lämna sitt beslut<br />
senast den 20 september.<br />
Värnplikten avskaffas.
Måste personalens<br />
ställningstagande vara<br />
inlämnade till respektive<br />
förband.<br />
TP 84 Hercules är det flygplan Försvarsmakten oftast använder vid trupptransport. Planet kan även fordon<br />
och annan typ av last.<br />
20 september 2010 24 september 2010<br />
Förbanden<br />
sammanställer<br />
underlaget om<br />
vilka som sagt<br />
ja respektive<br />
nej.<br />
28 september 2010 14 oktober 2010<br />
En beredning av förbandens underlag<br />
startar. I beredningsnämnden ingår<br />
även arbetstagarorganisationerna.<br />
Nämnden förordar till personaldirektören<br />
vilka som sagt nej eller inte svarat<br />
alls, vilka som ska sägas upp respektive<br />
placeras i övergångsorganisation.<br />
En MBL<br />
(medbestämmandelagen)förhandling<br />
genomförs och<br />
därefter fattar personaldirektören<br />
beslut.<br />
9
Infosoldats reporter i
i dramatisk övning<br />
... ner från skyn<br />
kommer räddningen<br />
i form av en kroatisk<br />
medevac-helikopter
Räddningsgruppen och sjukvårdarna samarbetar vid trafikolyckan för att få upp den medvetslösa passageraren på båren.<br />
Inklämd i bilen med rök som<br />
snabbt sprider sig känns situationen<br />
farligt verklig. Trafikolyckan<br />
är planerad och blodet på mitt huvud<br />
är konstgjort men räddningsstyrkans<br />
proffsiga hanterande får ”låtsas” att<br />
snabbt bli alltför verkligt.<br />
Nordic Battlegroups räddningsstyrka<br />
rycker snabbt ut till en trafikolycka i utkanten<br />
av Hagshults flygplats. På plats<br />
finns två civila bilar vid varsin sida om en<br />
12<br />
skogsväg. Rökmolnen är kraftiga och läget<br />
är svårt då en av bilarna ligger på sidan<br />
med en medvetslös inklämd. Den medvetslösa<br />
är jag, som spelar figurant i denna<br />
simulerade trafikolycka. Detta är en chans<br />
för räddningsstyrkan att öva hantering av<br />
en olycka i ett krigsdrabbat område.<br />
Räddningsgruppen och sjukvårdarna<br />
kan börja sitt arbete efter att skyddsstyrkan<br />
säkrat området kring trafikolyckan<br />
med omringande soldater. Lugnt och metodiskt<br />
söker de av platsen efter skadade<br />
Den kroatiska helikoptern flyger över Hagshults flygplats till kirurgitroppen.<br />
och påbörjar sina rutiner. Sjukvårdarna<br />
kontrollerar puls och andning, samtidigt<br />
som räddningsgruppen släcker bränder<br />
som uppstått och säkrar bilarna. Samarbetet<br />
mellan aktörerna går effektivt och<br />
trots att jag blundar så infinner sig en<br />
känsla av trygghet i deras händer, till och<br />
med när de klipper bort biltaket med stora<br />
klippverktyg.<br />
Proffsigt överlämnande<br />
Alla hjälps åt med att få upp mig på båren<br />
som senare lyfts in i ett sjukvårdsfordon,<br />
Pansarterrängbil 203A. Mina skador bedöms<br />
som allvarliga och det krävs vidare<br />
transport till kvalificerad sjukvård. Jag är<br />
fortfarande medvetslös och har ögonen<br />
stängda, men sjukvårdarnas röster är lugnande<br />
och de ger en ständig uppdatering<br />
om vad som sker.<br />
Åkturen till flygrakan går snabbt. Ner<br />
från skyn kommer räddningen i form av<br />
en kroatisk medevac-helikopter. Dörrarna<br />
till sjukvårdsvagnen öppnas och<br />
vi möts av starka vindar och smattrande<br />
ljud. Sjukvårdarna ger den kroatiska besättningen<br />
lägesbilden på engelska och<br />
fastän det är på båda parters andraspråk<br />
så går det smidigt.<br />
Vård uppe i luften<br />
Inne i den kroatiska helikoptern är jag<br />
tvungen att smygtitta. Två kroatiska heli-
När den kroatiska besättningen lämnat över båren till kirurgerna väntar kvalificerade ingrepp för att den skadade ska överleva.<br />
koptrar MI-8 övar tillsammans med NBG<br />
för att komplettera den svenska helikopterstyrkan<br />
under övningen. Den ena av<br />
helikoptrarna har utrustning ombord för<br />
att vårda skadade under vidare färd till<br />
kvalificerad sjukvård. Det är i den som<br />
jag ligger på en bår medan den medicinska<br />
personalen i besättningen fixar både<br />
dropp och patientkort.<br />
Minuter senare kan jag skymta kirurgitroppstältet<br />
genom det runda fönstret.<br />
Vi går ner för landning och möts av några<br />
sjukvårdare ur NBG:s kirurgitropp. Även<br />
detta överlämnande går enkelt och jag är<br />
nu i kirurgernas händer för vidare vård.<br />
Toppvård i tält<br />
Det är omöjligt att tro att kirurgerna befinner<br />
sig ute i naturen när vi kommer in<br />
i det stora tältet fylld med toppmodern<br />
utrustning. De skadade som kommer till<br />
kirurgitroppen har oftast livshotande ska-<br />
dor som kräver akut vård. Min simulerade<br />
skada skulle i verkligheten inte vara något<br />
undantag.<br />
De sista timmarna står mitt liv på spel.<br />
Trycket i huvudet är för högt och de anser<br />
sig tvungna att borra ett hål i högra tinningen.<br />
Trycket lättar och hålet sys ihop,<br />
likaså min öppna skada i den andra tinningen.<br />
Hela tiden talar kirurgerna med<br />
en jargong som för mig låter som ett främmande<br />
språk.<br />
Efter en lång operation väntar vila på<br />
intensiven. Där bryts övningsmomentet,<br />
men även om det hade varit en verklig situation<br />
och skada hade jag överlevt tack<br />
vare skicklig behandling av alla involverade<br />
parter.<br />
Nordic Battlegroup<br />
En snabbinsatsstyrka på omkring<br />
2000 soldater från fem av EU:s<br />
medlemsländer. Sverige är nu det<br />
land som bidrar med flest soldater.<br />
Styrkan ska kunna verka varhelst i<br />
världen där det uppstår kaos, konflikt<br />
eller en naturkatastrof.<br />
I oktober och november år 2010 tränades<br />
NBG i södra Sverige inför sin<br />
beredskapstid. Den började i januari<br />
2011 och pågår i ett halvår.<br />
mimmi<br />
granat<br />
text<br />
alexander<br />
gustavsson<br />
foto<br />
13
”oj, vad jobbig du var”<br />
Löjtnant Andreas Winborg från K 3 i Karlsborg är en av de officerare som mediatränats.<br />
Officerare under övning tränas i mediahantering<br />
Soldater har i alla tider blivit tränade<br />
för stridens utmaningar. Inför dagens<br />
fredsinsatser förbereds de även för<br />
en annan utmaning: Journalister som<br />
gör allt för att veta sanningen.<br />
En militär övning utspelas oftast efter ett<br />
scenario. I övningen utför soldaterna en<br />
insats i ett fiktivt område där det finns<br />
”journalister” som ständigt uppdaterar<br />
sina lokala medier. Under övningen ställer<br />
reportrar och fotografer frågor om<br />
vad soldaterna gör i deras hemtrakter.<br />
Soldaterna ska då behandla journalisterna<br />
enligt order. Det leder ofta till att den<br />
som svarar på frågorna är truppens PAO,<br />
Public Affairs Officer. En PAO hanterar<br />
media och samordnar både den interna<br />
och externa kommunikationen i en trupp.<br />
Alla moment under media gaming utförs<br />
Patric Ekstrand modererar en övad<br />
presskonferens under höstens övning.<br />
14<br />
på engelska, eftersom soldaterna förbereds<br />
inför internationella uppdrag.<br />
Trovärdigt och seriöst<br />
Media gaming utförs i allt från TV-intervjuer<br />
till telefonintervjuer. Under Nordic<br />
Battlegroups övningar i höstas hölls även<br />
presskonferenser, vilket gjorde scenariot<br />
verkligt. Samspelet mellan soldaterna och<br />
den spelande pressen är trovärdig. ”Journalisterna”<br />
utför sina insatser med olika<br />
inställningar, allt för att göra scenariot<br />
än mer verkligt. Ibland kommer de fram<br />
till förbanden och i princip skäller ut den<br />
PAO som ställer upp på intervjun.<br />
– Oj vad jobbig du var idag då, säger PAO<br />
Patrick Ekstrand med ett leende när han<br />
utvärderas under Nordic Battlegroups övning<br />
Joint Action i höstas. Han har mött<br />
en ”arg journalist” som tyckte militären<br />
Media gaming<br />
Begreppet innebär att soldater och officerare<br />
under övning övas i att hantera<br />
media. Det utsäts för frågor om deras<br />
insats av spelade journalister. Media<br />
gaming är ett relativt nytt begrepp inom<br />
Försvarsmakten. Idag utgör det en del av<br />
de flesta militära övningar som försvaret<br />
genomför.<br />
behandlade lokalbefolkningen illa.<br />
Soldiers card är ett hjälpmedel som<br />
samtliga soldater ska bära i sin ficka. Det<br />
är ett kort med talepunkter om vad de kan<br />
berätta till undrande journalister eller till<br />
nyfikna invånare när varken en PAO eller<br />
en officer kan ställa upp för en närmare<br />
intervju.<br />
Utvärdering<br />
Samtliga möten med den spelande pressen<br />
följs upp av en utvärdering. Då säger<br />
”journalisten” vad soldaten gjorde bra och<br />
vad som kan bli bättre. Utvärderingen är<br />
väldigt viktigt för att soldaterna ska vara<br />
bekväma och veta hur de ska agera när de<br />
möter riktiga journalister. Bemötandet är<br />
extremt viktigt med tanke på hur stor makt<br />
dagens medier har. Går bemötandet med<br />
journalisten bra, kommer det inte rapporteras<br />
några tveksamheter om svenska<br />
försvarets insats. Då har journalisten fått<br />
reda på sanningen. Med andra ord, media<br />
gaming har uppfyllt sitt syfte.<br />
Viktor<br />
johansson<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
De<br />
men<br />
de r<br />
grun<br />
ursp<br />
poli<br />
tillh<br />
rand<br />
eller<br />
tort<br />
att<br />
sam<br />
alla<br />
disk<br />
ling<br />
får<br />
tiga<br />
av h<br />
eller<br />
han<br />
rätt<br />
gärn<br />
den<br />
vid<br />
fam<br />
en h<br />
varj<br />
och<br />
och<br />
åbe<br />
strid<br />
yttr<br />
spri<br />
en h<br />
inkl<br />
hän<br />
lust<br />
berä<br />
de ä
INFOSOLDAT<br />
Dokument:<br />
De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.<br />
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Var och en är berättigad till alla<br />
de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på<br />
grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt<br />
ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den<br />
politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person<br />
tillhör,<br />
<strong>MÄNSKLIGA</strong><br />
vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande<br />
eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. . Ingen får hållas i slaveri<br />
eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna. Ingen får utsättas för<br />
tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Var och en har rätt<br />
att överallt erkännas som en person i lagens mening.Alla är lika inför lagen och är berättigade till<br />
samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot<br />
<strong>RÄTTIGHETER</strong><br />
alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan<br />
diskriminering. Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar<br />
som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.Ingen<br />
får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas. Var och en är på samma villkor berättigad<br />
till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen<br />
av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom<br />
eller henne. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att<br />
hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla<br />
rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar. Ingen får fällas till ansvar för en<br />
gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid<br />
den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt<br />
vid den tidpunkt brottet begicks.Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv,<br />
familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och<br />
en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp. . Var och en har rätt att lämna<br />
varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land. Var och en har rätt att i andra länder söka<br />
och åtnjuta asyl från förföljelse. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var<br />
och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser Denna rätt får inte<br />
åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som<br />
strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.Var och en har rätt till åsiktsfrihet och<br />
yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och<br />
sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Var och<br />
en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande,<br />
inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i<br />
händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust<br />
av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. Mödrar och barn är<br />
berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig<br />
de är födda inom Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone<br />
på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara
”War is the symptom,<br />
not the disease”<br />
Krig utspelas idag inte längre mellan<br />
två arméer på ett slagfält, utan drabbar<br />
i allt större utsträckning civilbefolkningen.<br />
Problemen som konflikterna<br />
skapar för vanliga människor resulterar ofta<br />
i orättvisor, lidande och motsättningar. Under<br />
såna förutsättningar ökar risken för att<br />
nya friktioner växer och bryter ut i onödiga<br />
våldsamheter. För att förhindra just detta<br />
talar vi idag mycket om att arbeta för alla<br />
människors grundläggande mänskliga rät-<br />
/ Karl von Clausewitz,<br />
tysk militärtaktiker 1780-1831<br />
tigheter. Men vilka är de och hur kan de<br />
påverka situationen? I det här temahäftet<br />
försöker vi ge dig en del svar. Du kommer<br />
också att upptäcka att det ibland inte finns<br />
några generella svar. Vad som kan tyckas<br />
borde vara gemensamma värderingar är något<br />
som trots allt ständigt måste diskuteras.<br />
Även deras tillämpning är något som hela<br />
tiden måste granskas om de ska få den effekt<br />
de är avsedda för. Ämnet är alltså ständigt<br />
aktuellt, för att inte tala om livsviktigt.
Att fritt få uttrycka sig fritt är en av de 30 artiklarna i de mänskliga rättigheterna. Foto: Alexander Gustavsson<br />
Mänskliga rättigheter<br />
är inget pålitligt skydd<br />
Verkligheten visar att de mänskliga<br />
rättighetrna inte alltid fungerar<br />
i praktiken. Det som skulle vara ett<br />
skydd för var och en överskuggas<br />
idag snarare av dagliga brottförbrytelser.<br />
Drömmen om lika i värde är<br />
ännu blott en dröm.<br />
Efter andra världskriget var världens befolkning<br />
fylld av hat och sorg. Miljoner<br />
och åter miljoner medmänniskor hade<br />
förintats under kriget. En dröm om jämlikhet<br />
och fred föddes. Detta skulle inte få<br />
ske igen. Som en av flera lösningar antogs<br />
den Allmänna förklaringen om de mänskliga<br />
rättigheterna av FN:s generalförsamling.<br />
– Det är en uppräkning sv de allra viktigaste<br />
rättigheterna som ger skydd till var<br />
och en, säger Christina Ulfsparre, ansva-<br />
rig för mänskliga rättigheter på Svenska<br />
Röda Korset. Förklaringen består av 30<br />
artiklar som behandlar allt från rätten till<br />
frihet och liv som förbud mot tortyr och<br />
slaveri, fortsätter hon.<br />
Ulfsparre förklarar att bristen med<br />
en förklaring som denna är att den inte<br />
är juridiskt bindande utan endast<br />
kan nyttjas som en ”moralisk<br />
måttstock”. Därför utarbetades<br />
17
18<br />
Christina Ulfsparre berättar om staters likgiltighet till mänskliga rättigheter.<br />
konventioner utifrån den Allmänna<br />
förklaringen. Resultatet blev två<br />
mer djupgående konventioner men<br />
med tiden har ytterligare konventioner<br />
producerats för att skapa extra skydd<br />
till de samhällsgrupper som man anser<br />
är mer utsatta, till exempel kvinnor<br />
och barn.<br />
Derogering på gott och ont<br />
Världens stater är suveräna och kan<br />
själva bestämma om de vill ansluta sig<br />
till en internationell lag. När en stat väl<br />
ratificerar en konvention blir den juridiskt<br />
bindande och man är skyldig att<br />
införa den i sin nationella lagstiftning.<br />
Detta vänder sig vissa stater emot och<br />
man har därför infört rätten att reservera<br />
sig från vissa artiklar i konventionen,<br />
så kallad derogering.<br />
– Kvinnokonventionen brukar kallas<br />
för ”schweizerosten” eftersom många<br />
länder har derogerat så mycket i den.<br />
Det blir en ”ihålig” konvention, ut-<br />
trycker Christina Ulfsparre och menar<br />
att många nationer har anpassat konventionen<br />
för att passa just sin kultur<br />
eller framträdande religion. Det bildas<br />
ett hål där vissa av en människas rättigheter<br />
kan kränkas.<br />
Bristande bestraffning<br />
Det internationella rättssystemet saknar<br />
överstatlig polis eller domstol<br />
och därför utförs både kontroller och<br />
straffbestämmelser av den egna staten.<br />
Konsekvensen för ett brott mot<br />
de mänskliga rättigheterna blir därför<br />
inte så påtagligt.<br />
– Om en stat bryter mot de mänskliga<br />
rättigheterna blir resultatet ett utpekande<br />
av felet och att staten då får<br />
skämmas, men sen tar det oftast stopp,<br />
berättar Ulfsparre.<br />
Kvar i drömstadiet<br />
I Sverige ses människors lika värde, yttrande-<br />
och religionsfrihet samt obliga-<br />
Vilken rättighet är felaktig?<br />
1. Alla människor har rätt till att få ett<br />
namn<br />
2. Ingen människa får öppna någon<br />
annans post<br />
3. Alla människor har rätt att ta del<br />
av samhällets konst<br />
4. Alla människor har rätt att gifta sig<br />
med vem de vill<br />
5. Alla människor har rätt att träffa<br />
sina vänner<br />
Mänskliga rättigheter<br />
Rättigheter för alla människor som ska ge<br />
skydd och ett drägligt liv.<br />
Gäller i alla länder i alla lägen.<br />
Facit sidan 25<br />
Grundar sig på den Allmänna förklaringen<br />
om de mänskliga rättigheterna antagen<br />
av FN:s generalförsamling från den 10<br />
december 1948.<br />
Regleras i nio antal universiella konventioner<br />
och deras tilläggsprotokoll, samt<br />
ytterligare internationella konventioner av<br />
t.ex. EU.<br />
Svårt ena länder kring gemensamma rättigheter<br />
torisk utbildning som självklarheter.<br />
– Naturligtvis existerar undantag och<br />
befolkningens levnadsstandard kan<br />
variera beroende på olika faktorer,<br />
men rent generellt sett är Sverige en<br />
förebild som efterlever de mänskliga<br />
rättigheterna, konstaterar Christina<br />
Ulfsparre. Vi har det bra, men det kan<br />
alltid bli bättre.<br />
I många delar av världen utsätts<br />
människor för orättvis behandling och<br />
dessa privilegier som vi ser som naturliga<br />
är blott en dröm, precis som det<br />
var efter krigstiden. Hur kommer det<br />
sig att världen inte kommit längre?<br />
mimmi<br />
granat<br />
text<br />
alexander<br />
gustavsson<br />
foto
Alla föds inte med samma förutsättningar men med de mänskilga rättigheterna vill man fastslå att alla får ett drägligt liv.<br />
19
Människovärdet är för alla detsamma trots olika utseenden.<br />
Vi är alla lika värda<br />
...men inget är självklart när ”vi och dem” uppstår<br />
Genom alla tider har människor råkat<br />
i konflikt på grund av olika åsikter, om<br />
sin egen sanning. När ett ”vi och dem”<br />
uppstår är allt inte lika självklart längre,<br />
när människans outtröttliga behov<br />
av att utöva makt är det som styr.<br />
Marco Helles är samordnare för folkrätt<br />
och humanitära värderingar på Röda Korset.<br />
– Kulturens mörka sida är makt, berättar<br />
han. Till och med en sådan enkel sak som<br />
en världskarta visar människans outtröttliga<br />
behov av att stå i centrum och visa<br />
upp sin makt. Samhället du är uppväxt i<br />
påverkar din syn på omvärlden och även<br />
andra kulturer.<br />
Ingenting är självklart<br />
De kulturella nyanserna i världen har<br />
skapat debatt och konflikt gång på gång.<br />
Olika delar av världens befolkning vill ha<br />
makten över vad som är rätt. Kulturella<br />
konflikter har alltid funnits, människor<br />
känner en osäkerhet inför nya syn- och<br />
tankesätt. Plötsligt är inte de mänskliga<br />
rättigheterna lika självklara längre, när ett<br />
”vi och dem” uppstår. Det uppstår en kon-<br />
20<br />
Marco Helles på Röda Korset menar<br />
att kulturella skillnader inte får utgöra<br />
problem. Foto: Martin Bylund<br />
Mångfald är<br />
inte olikheter,<br />
det är få vara<br />
människa<br />
kurrens och en fiendskap mellan människor<br />
och grupperingar.<br />
– Mångfald är inte olikheter, det är att<br />
få vara sig själv som människa, förklarar<br />
Marco Helles. Min syn är rätt för mig,<br />
men kanske inte för dig. Västvärldens syn<br />
på den österländska kvinnan är skapad<br />
utifrån vår världsbild, fortsätter Marco.<br />
Det som är självklart för vissa, kan uppfattas<br />
på ett helt annat sätt av andra. Enligt<br />
Marco Helles gör de kulturella skillnaderna<br />
det svårt att definiera vad en kränkning<br />
av de mänskliga rättigheterna innebär.<br />
Alla människor är lika mycket värda,<br />
står det i den Allmänna förklaringen om<br />
de mänskliga rättigheterna. Alla människor<br />
ska leva i frihet, rättvisa och fred.<br />
Det är en värdegrund som hjälper oss att<br />
hantera till synes självklara saker. Diskrimineringsparagrafen<br />
finns med i alla konventioner<br />
vilket visar på hur betydelsefull<br />
frågan är i vårt samhälle.<br />
– Det är lätt att kategorisera människor<br />
efter etnicitet, nationalitet, kön och religion,<br />
berättar Helles. Men faktum är att den<br />
genetiska skillnaden är större mellan den<br />
som kan rulla på tungan än mellan olika<br />
hudfärger, avslutar Marco Helles.<br />
rebecca<br />
fröling<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto
saknad pusselbit<br />
Regelverket för<br />
inbördeskrig<br />
måste fyllas upp<br />
Röda Korset har skrivit en rapport<br />
med förslag på tydligare lagar för utsatta<br />
grupper – eftersom många av<br />
dagens konflikter skiljer sig från regelrätta<br />
krig där två stater strider mot<br />
varandra.<br />
– Den som bryter mot den internationella<br />
humanitära rätten, eller krigets lagar kan<br />
åtalas för krigsförbrytelse, säger Dick Clomén<br />
från Röda Korset.<br />
Vid en icke internationell konflikt eller<br />
inbördeskrig räknas en stridande person<br />
aldrig som kombattant, och har därmed<br />
aldrig rätt att delta i strid eller döda någon.<br />
Enligt så gott som alla staters lagar<br />
får endast militära styrkor delta i strid,<br />
vilket betyder att motståndsgrupper kan<br />
dömas för deltagande i strid.<br />
– Sudan är ett bra exempel. Där pågår ett<br />
inbördeskrig mellan södra och norra Sudan<br />
med två lika kraftfulla arméer. Formellt<br />
sett är det fortfarande en stat, men<br />
det kan snart ändras, säger Dick Clomén<br />
som menar att regelverket för inbördeskrig<br />
måste kompletteras.<br />
Otrygga flyktingläger<br />
Internflyktingar som flytt till en annan del<br />
av landet är svåra att skydda. Det finns<br />
ingen tydlighet i hur internflyktingar ska<br />
hanteras. Bristande regelverk är en av<br />
många orsaker.<br />
– Vi ser att flyktingläger blir rekryteringsbaser.<br />
Det är stora risker att bo i flyktingläger<br />
och synnerligen i internflyktingläger.<br />
Med ett tydligare regelverk måste<br />
stridande parter ge flyktingar skydd och<br />
humanitärt bistånd.<br />
En ockuperande stat får inte ändra ett<br />
Krigets lagar<br />
Humanitär rätt:<br />
den del av Genèvekonventionen<br />
som<br />
innehåller tydliga<br />
regler för hur civila,<br />
kombattanter och<br />
krigsfångar ska<br />
behandlas av krigsförande<br />
stater.<br />
Ockupation: regler<br />
vid ockupation av<br />
områden regleras i<br />
fjärde Genèvekonventionen.<br />
”Kanske har vi ett tilläggsprotokoll i Genèvekonventionerna om tio år, kanske om<br />
fem”, säger Dick Clomén från Röda Korset.<br />
politiskt system i det ockuperade området.<br />
Inte heller flytta in sin egen befolkning.<br />
– De rättsligt sett svåra bedömningarna är<br />
vad som är en ockupation, när den slutar<br />
och vad den då övergår till. Röda Korset<br />
vill också ha ett internationellt regelverk<br />
för kontrollering av att den humanitära<br />
rätten följs. Det vill inte alla stater.<br />
– Vid interna strider i en stat vill ofta statsledningen<br />
att världssamfundet ska låta bli<br />
att gå in och kontrollera, säger Dick och<br />
tar åter Sudan som exempel. Regeringen<br />
menar att de redan har ett regelverk och<br />
att alla som inte följer det är kriminella.<br />
Det här är vad Röda Korset arbetar för<br />
just nu. Med en punkt om skydd för miljön<br />
i konflikter tror Clomén att det kan bli<br />
svårt att få alla stater att skriva på.<br />
– Vi har skrivit en rapport med förslag<br />
från vår sida, vilket är ett litet steg. Vi får<br />
se vad som händer, kanske har vi ett tilläggsprotokoll<br />
i Genèvekonventionerna<br />
om tio år, kanske om fem.<br />
cecilia<br />
andersson<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
21
En soldat ger upp och låter sig tillfångatas. Med största sannolikhet kommer han eller hon som tas till fånga besökas av ICRC:s inspektioner unde<br />
En utsträckt hand på sla<br />
Neutrala och obeväpnade arbetar ICRC innanför konflik<br />
Varje människa har rätt att bli behandlad<br />
efter de mänskliga rättigheterna.<br />
Röda Korsets fältverksamhet<br />
ICRC, International Committee of the<br />
Red Cross är en internationell organisation<br />
med över tiotusentals anställda<br />
som jobbar dag och natt för att<br />
upprätthålla de rättigheterna.<br />
ICRC kallas Röda Korset när de arbetar<br />
ute på mission. Verksamheten är grundad<br />
både på Genèvekonventionen och Röda<br />
Korsets egna principer: opartiskhet, neutralitet<br />
och självständighet.<br />
Inbjudan<br />
För att ICRC ska kunna verka i en kris<br />
måste de vara inbjuden av det drabbade<br />
landet. Om det råder en konflikt mellan<br />
två länder måste bägge parterna acceptera<br />
deras hjälp.<br />
– När väl en kris har skett eller är på väg<br />
att bryta ut har vår organisation 24 timmar<br />
på sig att börja första insatsen, berät-<br />
22<br />
Thomas Söderman är rådgivare i katastrof och konfliktfrågor.<br />
tar Thomas Söderman som är rådgivare i<br />
katastrof och konfliktfrågor på Röda Korset.<br />
Röda Korset har alltid varit neutrala<br />
kring politik och militär verksamhet. De<br />
undviker även att använda väpnad<br />
transport, för att inte ta ställning.<br />
Konstruera på nytt<br />
För att hjälpa ett drabbat land krävs det<br />
mer än bara ge förnödenheter för över-<br />
24<br />
timmars<br />
beredskap<br />
för insats<br />
levnad, ett lands struktur behövs också<br />
byggas upp. Att hjälpa bönder med deras<br />
jordbruk ökar mer och mer. Detta hjälper<br />
landet att kunna producera sina egna<br />
livsmedel. Totalt är det cirka 2,5 miljoner<br />
bönder runt om i världen som får hjälp<br />
med att bygga upp sitt jordbruk av ICRC.<br />
Fångarnas rätt<br />
Röda Korsets värdegrund kretsar runt de
tioner under tiden i fångenskap.<br />
lagfältet<br />
nflikternas gränser<br />
mänskliga rättigheterna, vilket inkluderar<br />
alla människor, även krigsfångar.<br />
– ICRC besöker fängelser för att se hur<br />
krigsfångar behandlas och mår. Sköts inte<br />
fångarna enligt lagen kring krigsfångar<br />
måste ICRC rycka in, säger Tomas.<br />
Det kan vara så att det inte finns tillräckligt<br />
med utrymme för fångarna att bo på<br />
eller att de inte har något bra kök. Då får<br />
Röda Korset bygga upp något temporärt<br />
tills fängelselägret rättar till felen. Med organisationens<br />
neutralitet kan ICRC hjälpa<br />
länder med utväxling av krigsfångar.<br />
Det är svårt för Röda Korset att upprätthålla<br />
de mänskliga rättigheterna för hela<br />
världens befolkning. Men ICRC jobbar<br />
hårt med att finnas därute på fältet med<br />
en utsträckt hand, öppen för alla.<br />
MIchaEl<br />
FInta<br />
text<br />
MartIn<br />
bylund<br />
foto<br />
röda korset<br />
Lindra och förhindra lidande<br />
Att återförena familjer, hitta saknade<br />
personer och hjälpa människor i nöd<br />
är en del av Röda Korsets vardag. De<br />
mänskliga rättigheterna utgör grunden<br />
i allt som Röda Korset står för.<br />
Organisationen ser alltid till människans<br />
bästa.<br />
Rolf Nilsson har arbetat många år inom<br />
Röda Korset. Det märks att han är stolt<br />
över sin arbetsgivares roll i världen. Detta<br />
gör Rolf Nilsson till en utmärkt person att<br />
berätta om vad Röda Korset står för och<br />
vad den globala organisationen egentligen<br />
arbetar med ute i världen.<br />
Neutralitet<br />
I dag bygger Röda Korset sin verksamhet<br />
på de mänskliga rättigheterna. Därför ser<br />
man till varje individ, civil som soldat,<br />
oavsett vad denne gjort sig skyldig till.<br />
När röda korset arbetar i ett konfliktdrabbat<br />
område är det extremt viktigt<br />
att befolkningen förstår vikten av<br />
organisationens arbete. Men,<br />
det är inte alltid lätt att ge alla<br />
parter en och samma<br />
bild. Rolf Nilsson är<br />
tydlig när han berättar<br />
att folk i allmänhet<br />
inte förstår att<br />
Röda Korset hjälper<br />
alla människor i ett insatsområde.<br />
– Vi måste få fram budskapet att<br />
vi både gynnar soldater och de<br />
civila, säger han.<br />
I fred och krig<br />
Organisationen är väldigt universal,<br />
dess utgångspunkt är huvudkontoret<br />
i Genevé, Schweiz.<br />
I konfliktmiljöer går arbetet ut på allt från<br />
att utföra krigssjukvård till att besöka<br />
krigsfångar och se till att de lever under<br />
mänskliga omständigheter.<br />
Uppgifterna är självfallet mer än så,<br />
bland annat jobbar Röda Korset med efterforskningar<br />
av försvunna personer, och<br />
vid ett lyckat arbete kan en splittrad familj<br />
återförenas efter en tid ifrån varandra. En<br />
annan insats som personalen på plats utför<br />
är att informera och utbilda befolkningen<br />
om vad de har för rättigheter. Insatsen ut-<br />
Röda Korsets<br />
fyra delar. Uppgift<br />
fördelas vid<br />
en konferens.<br />
Den är kärnan i<br />
organisationen.<br />
Rolf Nilsson arbetar på Röda Korset.<br />
förs först av den nationella föreningen i<br />
landet och understöds sedan av den internationella<br />
Röda Korset kommittén, ICRC.<br />
I fredsområden finns det ett annat behov<br />
av stöd till befolkningen. Där fokuseras<br />
arbetet på att upprätthålla en god hälsa<br />
hos människor i landet. Detta kan vara saker<br />
som att ge stöd till människor som har<br />
hemska upplevelser i bagaget eller att bara<br />
hjälpa elever med läxorna, för att ge dem<br />
en lättare vardag.<br />
Röda Korset i Sverige<br />
I Sverige finns det goda exempel<br />
på att Röda Korset gör mycket<br />
mer än behandlar krigets offer.<br />
Både Folktandvården<br />
och Sjuksköterskeskolan<br />
är grundade på<br />
initiativ av federationen<br />
i vårt land. I dag<br />
har Röda Korset cirka<br />
200 000 medlemmar i<br />
Sverige. Varje nyanställd får en<br />
åtta timmars lång introduktion<br />
om vad organisationen står för.<br />
Detta för att Röda Korsets personal<br />
ska vara medvetna om den<br />
gemensamma värdegrunden är<br />
att hjälpa människor och bidra<br />
till världsfred. Organisationen<br />
anser att det är väldigt viktigt att<br />
alla anställda strävar mot samma<br />
mål, att alla arbetar för grunden i Röda<br />
Korsets arbete: Att se till varje människas<br />
rättigheter, världen över, i fred och krig, i<br />
vått och torrt, varje timme under dygnet.<br />
VIktor<br />
johansson<br />
text<br />
Marcus<br />
bobErg<br />
foto<br />
23
Detektivbyrån<br />
utan gränser<br />
Restoring Family Links, RFL, är en organisation<br />
inom Röda Korset. De försöker<br />
göra allt för att låta splittrade<br />
familjer att fortsätta hålla kontakten.<br />
Redan år 1870 insåg organisationen,<br />
som i framtiden blev Röda Korset, att<br />
familjer som hade splittrats behövde<br />
hjälp med att återfinna varandra. Insikten<br />
ledde till att RFL skapades.<br />
– Ett tydligt samband sågs ute på fältet<br />
då skadade soldaterna bad sjukvårdarna<br />
att hälsa hem till deras familjer innan de<br />
ens tänkte på sina egna skador, säger Nina<br />
Piquer som är handläggare för efterforskning<br />
och familjeåterförening på Röda<br />
Korset.<br />
Efterforskning<br />
Idag hjälper Röda Korsets fältverksamhet<br />
inte bara till med att skicka meddelanden<br />
mellan familjemedlemmar utan ägnar<br />
även tid åt rent detektivarbete, att hitta<br />
försvunna familjemedlemmar.<br />
Om en familj splittras i ett drabbat område<br />
kan någon av familjemedlemmarna<br />
fylla i en blankett där de skriver var de<br />
senast såg den saknande personen, samt<br />
personuppgifter som kan underlätta sökandet.<br />
Därefter tar RFL:s personal upp<br />
jakten efter den försvunna personen.<br />
– Värdet att få veta vad som har hänt med<br />
den saknade personen är också viktigt.<br />
Att slippa oroa sig och tillslut få en bekräftelse<br />
är betydande. Även om det gäller<br />
dödsbesked, berättar Hans Lindström<br />
som jobbar med efterforskning av familjemedlemmar.<br />
Staters skyldighet<br />
Nu sker mycket av letandet på internet där<br />
vänner och familj kan ge tips till varandra.<br />
RFL:s hårda arbete har lett till att stater nu<br />
är mer skyldiga att underlätta arbetet för<br />
familjer att hitta en försvunnen person.<br />
24<br />
MIchael<br />
FInta<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
Nina Piquer är handläggare för efterforskning<br />
på Röda Korset. Hon förklarar<br />
vikten av att finna försvunna familjemedlemmar.<br />
”Att få veta vad som har hänt med de<br />
saknade är viktigt” berättar Hans<br />
Lindström, efterforskare på Röda Korset.<br />
lindrar m<br />
Familjer splittras och förlorar kontakten<br />
i krigets spår. Svenska Röda<br />
Korset har till uppgift att lindra mardrömmen<br />
när du inte har en aning om<br />
var dina anhöriga befinner sig eller<br />
om de överhuvudtaget är vid liv.<br />
Det sägs att den värsta upplevelsen en<br />
förälder kan erfara är att mista sitt barn.<br />
Andra hävdar att inte veta vart ens barn<br />
är, kan vara värre. I krig är båda fallen vardag.<br />
Ett liv i ovisshet har Röda Korset till<br />
uppgift att förhindra.<br />
Yttersta ansvaret<br />
I händelse av krig i Sverige bär hjälporganisationen<br />
det yttersta ansvaret för att den<br />
nationella upplysningsbyrån fungerar, ett<br />
uppdrag anförtrott av den svenska regeringen.<br />
Byrån ska kunna hantera all information<br />
rörande döda, krigsfångar och civila<br />
som på grund av kriget fängslats.
Inget barn ska behöva sakna en förälder, något som Röda Korset arbetar med i krig.<br />
mardrömmen i krig<br />
Den främsta anledningen till varför<br />
rapportering och registrering av saknade<br />
prioriteras grundar sig i Genèvekonventionens<br />
allmänna princip om att familjer<br />
har rätt att få vetskap om sina anhörigas<br />
öde. Ovissheten utgör ett stort problem<br />
för sorgbearbetningen. Att få veta vad<br />
som hänt hjälper de drabbade att sluta leta<br />
och ta itu med det förflutna.<br />
Mycket övning<br />
Även under fredstid pågår arbetet med<br />
upplysningsbyrån. Varje år avsätts dagar<br />
för utbildning och övning i planering och<br />
genomförande med alla inblandade aktörer.<br />
I första hand är det de statliga myndigheterna<br />
som under väpnade konflikter<br />
lämnar information till upplysningsbyrån,<br />
en process som övas kontinuerligt.<br />
Svenska Röda Korset är väl medvetet<br />
om att Sverige knappast dras in i en väp-<br />
I krigets spår splittras familjer och föräldrar<br />
skiljs från sina barn. Röda Korset arbetar<br />
med att sammanföra familjer igen.<br />
nad konflikt, men det är inte enbart krig<br />
som splittrar familjer. År 2004 försvann<br />
hundratals svenskar spårlöst i flodvågorna<br />
efter den stora naturkatastrofen i Sydostasien.<br />
Efterarbetet med identifieringen av<br />
de döda var mödosamt och än idag saknas<br />
15 svenskar.<br />
Det satsades stort på att ge de drabbade<br />
rätt stöd i den svåra tiden. Med hjälp av<br />
bland annat krisgrupper och själavård<br />
skulle sorgen bli hanterbar. Men det fanns<br />
de som inte ville acceptera förlusten, de<br />
som inte slutade hoppas på att kanske just<br />
deras familjemedlem, vän eller partner<br />
klarat sig undan flodvågen. Kanske svider<br />
sanningen men att fortsätta undra kan<br />
vara mer smärtsamt.<br />
lubna<br />
el-shantI<br />
text<br />
Marcus<br />
boberg<br />
foto<br />
Facit till sidan 18: Det är rättighet nummer<br />
fyra som är den falska. I många delar av<br />
världen är det förbjudet för homosexuella<br />
att gifta sig med varandra.<br />
25
”Journalister bör<br />
byta perspektiv”<br />
Quick Response granskar ”invandrarnyheter”<br />
Hudfärg, längd och kläder är vanligtvis<br />
signalement på en misstänkt<br />
brottsling. ”Afrikanskt utseende”<br />
duger inte. Quick Response är en redaktion<br />
som granskar nyhetsrapporteringen<br />
av invandring, integration<br />
och främlingsfientlighet.<br />
– Jag har sett artiklar där människor beskrivits<br />
som ”polacker eller liknande”. Det<br />
är ett jättedåligt signalement eftersom vi<br />
har olika uppfattning om hur en polack<br />
ser ut, säger Arash Mokhtari, ansvarig utgivare<br />
för Quick Responses hemsida.<br />
Ett annat exempel är en artikel som beskrev<br />
diskrimineringen av en man som<br />
inte fick komma in på en nattklubb för att<br />
han hade ”en annan hudfärg”.<br />
– De utgår från att det finns en hudfärg<br />
som är ”normal”, och kategoriserar människor<br />
i ”vi” och ”dem”. Sverigedemokraterna<br />
vinner sympatier när journalister<br />
gång på gång bekräftar deras världsbild,<br />
där vi är uppdelade i två grupper: invandrare<br />
och svenskar, säger Arash Mokhtari.<br />
Felanvänt begrepp<br />
Statens invandrarverk bytte år 2000 namn<br />
till Migrationsverket. Mokhtari menar att be<br />
greppet ”invandrare” med tiden blivit urholkat<br />
och appliceras på fel människor.<br />
26<br />
– Idag används begrepp som ”andra och<br />
tredje generationens invandrare”. Vad är<br />
en invandrare och hur länge är man invandrare?<br />
Allt för ofta ser han exempel där skribenter<br />
lägger tyngd på människors ursprung<br />
utan befogenhet. Journalisten bestämmer<br />
intervjupersonens identitet utan<br />
att han eller hon har bekräftat den.<br />
– ”Sameh är född i Malmö men har sina<br />
rötter i Israel”. Har man verkligen sina<br />
rötter i ett land man kanske aldrig besökt?<br />
fortsätter Arash Mokhtari.<br />
Undvika missförstånd<br />
Även om journalisten vill väl, blir det ibland<br />
fel. Mokhtari tror att det kan bero på<br />
brist på tid eller kunskap i ämnet.<br />
– God kommunikation handlar om att<br />
täppa till alla hål så det inte blir några<br />
missförstånd. Det är viktigt att journalister<br />
uttrycker sig konkret och korrekt.<br />
CeCilia<br />
andersson<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
Migrationsverket hette fram till 2000 Statens invandrarverk. Begreppet invandrare har<br />
blivit urholkat, och används på fel personer, menar Arash Mokhtari.<br />
De utgår ifrån<br />
att det finns en<br />
hudfärg som är<br />
”normal”<br />
Arash Mokhtari är ansvarig utgivare för<br />
Quick Response.<br />
Quick Response<br />
Följer nyhetsrapporteringen i Sveriges<br />
största medier och publicerar granskande<br />
artiklar på hemsidan quickresponse.se.<br />
Startade år 1998 och har idag en<br />
redaktion bestående av tre journalister.<br />
Är en oberoende verksamhet som<br />
finansieras av sålda föreläsningar riktade<br />
till journalister och journaliststudenter.<br />
Har gett ut böckerna ”Reaktion” (2002)<br />
och ”Nyheter , makt och integration”<br />
(2009) med ett urval av sina granskningar.
Journalister,<br />
tänk på:<br />
1 Byt<br />
2 Uteslut<br />
3 Utbilda<br />
perspektiv och<br />
fundera på vem<br />
som är läsaren.<br />
inte en stor<br />
del läsare genom<br />
att definera dem<br />
som ”invandrare”.<br />
dig i de<br />
mänskliga rättigheterna,<br />
då undviker<br />
du lättare fällorna.<br />
Med en första generationens invandrare till mor är kronprinsessan Victoria Sveriges kanske mest kända invandrarbarn. Arash<br />
Mokhtari på Quick Response undrar vad en invandrare är, och hur länge man är invandrare. Illustration: Alexander Gustavsson<br />
27
Svensk flyktingkvot kan u<br />
40 miljoner människor flyr i fruktan<br />
för sina liv eller av risken att få sina<br />
rättigheter kränkta. Sveriges flyktingkvot<br />
ger några ett drägligare liv,<br />
en trygghet.<br />
Kanske lyckas de ta sig till ett fredligare<br />
grannland och bosätta sig i provisoriska<br />
flyktingläger, eller så försvinner de någonstans<br />
på vägen. Vi vet inte exakt vad<br />
som händer de miljontals människor som<br />
lämnar sina hem, familjer och jobb för att<br />
söka skydd i fjärran länder. Trots att ingen<br />
väljer att födas i krig, korrupta samhällen<br />
28<br />
eller under hänsynslösa regimer är det för<br />
många en vardag där välfärdslandet Sverige<br />
endast är en avlägsen dröm.<br />
Drömmen blir verklighet för några tusen<br />
personer om året. I samarbete med<br />
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, sker<br />
en uttagning av flyktingar som är i behov<br />
av ett nytt tryggt hemland. Oftast söks de<br />
behövande upp i flyktingläger, där de intervjuas<br />
och sållas ut. En livsavgörande<br />
möjlighet, en biljett till ett värdigare liv.<br />
Efter ett första urval tar asylprocessen<br />
fart och för Sveriges del är det Migrationsverket<br />
som bär det yttersta ansvaret<br />
Bör Sverige utöka flyktingkvoten?<br />
Abir Al-Sahlani (C)<br />
”Ja. Vi har drivit linjen att vi<br />
bör utöka, om inte fördubbla<br />
den. Sverige har förbundit<br />
sig genom de internationella<br />
överenskommelserna och andra konventioner<br />
att ge människor skyddsbehov, därmed<br />
är det vårt ansvar att hjälpa de människor<br />
som behöver skydd.”<br />
Natasha Ristic Davidson (KD)<br />
”Nej. Vi anser inte att den ska<br />
utökas. Istället strävar vi efter<br />
att alla länder ska ta ett större<br />
ansvar. Sverige tar redan emot<br />
en stor del och vi måste sätta mer press<br />
på de andra EU-länderna.”<br />
att pröva fallet. Byråkratiska hinder hör<br />
processen till, uteblivna personhandlingar<br />
och problem med att klargöra identiteten<br />
är vanligt förekommande.<br />
Röda Korset bistår med att ta fram efterfrågade<br />
dokument som exempelvis resehandlingar.<br />
De finns även på plats vid<br />
välkomnandet av flyktingarna och är en<br />
hjälpande hand in i samhället.<br />
Tack vare flyktingkvoten kan ett liv i<br />
misär och osäkerhet vändas till det motsatta.<br />
Trots att Sverige endast tar emot<br />
ett fåtal av de nödställda, är det också det<br />
land som tar emot flest kvotflyktingar av<br />
William Hahne (SD)<br />
”Nej, Sverige bör inte utöka<br />
flyktingkvoten, vi saknar<br />
utrymme för det. Idag är det<br />
ungefär tio procent av dem<br />
som kommer till Sverige som uppfyller<br />
kraven för det FN kallar flyktingar, de<br />
andra saknar kompetens för det.”<br />
verig
utökas<br />
Vem är flykting?<br />
Enligt FN:s flyktingkonvention,<br />
svensk lag<br />
och EU-regler är du<br />
flykting om du har välgrundade<br />
skäl att vara<br />
rädd för förföljelse på<br />
grund av:<br />
- ras<br />
- nationalitet<br />
- kön<br />
- sexuell läggning<br />
- tillhörighet till viss<br />
samhällsgrupp eller<br />
- religiös eller politisk<br />
uppfattning<br />
de 19 mottagarländerna. Enligt Alexandra<br />
Segenstedt, jurist och rådgivare i migration<br />
vid Röda Korset, har Sverige kapacitet<br />
att utöka flyktingkvoten:<br />
– Men även andra EU-länder bör ta sitt<br />
ansvar, så flyktingarna fördelas jämt emellan<br />
medlemsländerna.<br />
Lubna<br />
eLL-shanti<br />
text<br />
anton<br />
thorstensson<br />
foto<br />
Becky Bergendahl (S)<br />
”Ja, visst kostar det mer att ta<br />
emot en flykting som kanske är<br />
psykiskt skadad av krig, än att<br />
ta emot en högutbildad arbetskraftsinvandrare.<br />
Om man uppfyller flyktingskälen<br />
eller har skyddsbehov ska man<br />
sjävklart få komma till Sverige.”<br />
”Bara en av<br />
tre bör få asyl”<br />
Sverigedemokraternas<br />
åsikt om flyktingpolitik<br />
Om Sverigedemokraterna fått bestämma<br />
hade två av tre flyktingar<br />
aldrig fått asyl i Sverige. Enligt Sverigedemokraternasinvandringspolitiska<br />
program ska asyl endast beviljas<br />
till personer partiet menar har<br />
flyktingstatus: konventionsflyktingar<br />
och kvotflyktingar.<br />
– Av dagens flyktingar är det bara en liten<br />
del som får asyl med hänsyn till FN:s<br />
konvention. Resterande får asyl på grund<br />
av lagar som Sverige själv skrivit, säger<br />
Eric Myrin som är presstalesperson för<br />
Sverigedemokraterna.<br />
Utlänningslagen som styr asylärenden<br />
grundar sig på FN:s flyktingkonvention,<br />
EU-lagar och kompletterande<br />
svenska lagar. Lagen ger<br />
människor utan flyktingstatus en chans<br />
att få asyl om det finns mycket starka skäl<br />
för att personen måste stanna i Sverige.<br />
– Alla riksdagspartier utom ett har uppfattningen<br />
att också synnerligen ömmande<br />
omständigheter och skyddsbehov ska<br />
vägas in i asylärenden, trots att Sverige<br />
inte är bundet att ta hänsyn till det, säger<br />
Andreas Ollinen, politiskt sakkunnig i<br />
migrationspolitik.<br />
Sverigedemokraterna har ett undantag<br />
där personer av ”ytterst starka humanitära<br />
skäl ändå inte kan återvända<br />
till sitt hemland med omedelbar verkan”<br />
ska få tillfälligt uppehållstillstånd. Men<br />
Eric Myrin tycker inte att FN:s deklaration<br />
om de mänskliga rättigheterna ska<br />
ligga till grund för beviljande av asyl:<br />
– Om vi skulle ge asyl till alla som tycker<br />
att de mänskliga rättigheterna inte följs<br />
i sitt hemland, skulle vi få en helt annan<br />
situation. Vem bestämmer vad mänskliga<br />
rättigheter är?<br />
Elisabeth Löfgren på Amnesty International<br />
menar däremot att de mänskliga<br />
rättigheterna är mycket konkreta:<br />
– De är inget abstrakt begrepp, utan tydliga<br />
regler för vad alla människor har rätt<br />
till. Det tyder på stor okunskap att ett riksdagspartis<br />
pressekreterare inte vet vilka<br />
konventioner och fördrag Sverige skrivit<br />
under.<br />
CeCiLia<br />
andersson<br />
text<br />
Antal beviljade<br />
asyl i Sverige<br />
2010<br />
tidsbegränsat<br />
tillstånd<br />
57<br />
synnerligen ömmande<br />
omständigheter<br />
860<br />
kvotflyktingar<br />
1804<br />
konventionsflyktingar<br />
2274<br />
skyddsbehövande<br />
6710<br />
totalt<br />
11705<br />
29<br />
ww
Jag hoppas på en värld<br />
utan prislappar i pannan<br />
I<br />
Sverige är det en självklarhet att män och kvinnor är<br />
lika mycket värda och har samma rättigheter. Å andra<br />
sidan finns det människor som inte alls är av samma<br />
åsikt, både inom våra gränser och utanför. Där görs det<br />
skillnad på nationalitet och bakgrund, plötsligt är alla inte<br />
alls lika mycket värda längre.<br />
I Frankrike pågår det en ständig debatt om niqab och<br />
burka, om det ska vara tillåtet att bära plaggen på offentliga<br />
platser. Debatten har smittat av sig till andra delar av<br />
Europa. Många invånare i västvärlden anser det vara kvinnoförtryck<br />
och en kränkning att bära den typen av plagg,<br />
kvinnan ska inte behöva dölja sig. Västvärldens befolkning<br />
ser klädesplagget som en kränkning och diskriminering<br />
av det kvinnliga könet. Uttrycket passar inte in i vår fantastiskt<br />
jämställda värld, där varje människa är lika betydelsefull<br />
för vårt samhälle. Där borta i öst gör de tydligen<br />
skillnad på folk och folk.<br />
Att alla får tycka och tänka som de vill är en mänsklig<br />
rättighet i och med yttrandefriheten. Det finns skrivet i<br />
grundlagen tillsammans med alla andra friheter och rättigheter<br />
som den moderna människan har. Syftet med<br />
yttrandefriheten är att stärka demokratin och människans<br />
ställning i samhället; att du ska kunna uttrycka dina innersta<br />
tankar utan att kränka någon annan. Är det inte att uttrycka<br />
sina innersta tankar som kvinnorna gör, på ett sätt<br />
som andra delar av världen inte är vana vid?<br />
Krönika<br />
Det blir en kulturell konflikt, där båda parterna vill ha rätt<br />
och makt. Men vem är det som styr vad som är sanning<br />
och vad som är rätt? Det borde vara upp till var och en.<br />
Är Landet Lagom verkligen jämställt, när allt kommer<br />
omkring? Vi anser oss ha rätt till sanningen, vår sanning.<br />
Mångfalden gör oss alla till världsmedborgare, om vi inte<br />
har något intresse av det är det lika bra att hacka loss Sverige<br />
från Norge och trycka oss ut i Atlanten. Bli till en segregerad<br />
ö, där ingen kan komma eller gå.<br />
Nej, jag hoppas på ett Sverige, en värld, där vi inte blir prissatta<br />
och stämplade med en summa i pannan. Jag hoppas<br />
på ett Sverige som ser till mänskliga rättigheter som en<br />
värdegrund, någonting att falla tillbaka på när vi ska hantera<br />
sådant som egentligen ses som självklart. Kulturella<br />
konflikter kommer att finnas så länge vi väljer att inte tolerera<br />
eller acceptera andra människors sätt att tänka.<br />
Mångfald är inte bara olikheter, det är att få vara människa.<br />
Kom ihåg det.<br />
REBECCA<br />
FRÖLING
MIKAEL<br />
HOLMSTRÖM<br />
Han kallas för Sveriges sista försvarsjournalist<br />
och har satt säkerhets- och försvarspolitik<br />
på kartan. Mikael Holmström, SvD, har<br />
bland annat rapporterat om Sverige i Afghanistan<br />
och Försvarets rekryteringsfiasko.<br />
Möt honom på nästa uppslag.
Det är fredagskväll och Mikael<br />
Holmström har ställt upp på en<br />
intervju med väldigt kort varsel.<br />
Han har egentligen fullt upp med<br />
att välja ut bilder till sin kommande<br />
bok om Sveriges Nato-samarbete.<br />
Efter några klunkar kaffe på ett kafé i centrala<br />
Stockholm har Mikael Holmström<br />
hunnit pusta ut. Han säger att konkurrensen<br />
inte är hård för en försvarsjournalist<br />
i Sverige. Däremot råder det ingen<br />
brist på nyheter om säkerhetspolitik.<br />
– Mediebevakningen har försvunnit efter<br />
Kalla kriget. De gamla journalisterna har<br />
pensionerats men inte ersatts. Det är ett<br />
problem eftersom befolkningen slutat bli<br />
upplysta om försvarspolitik, tycker Mikael<br />
Holmström.<br />
Relevant fakta<br />
Hans stora utmaning är att visa Sveriges<br />
befolkning en gripbar verklighet, men<br />
det gäller att visa vad som är relevant.<br />
– En skandal som kostat Försvarsmakten<br />
fem miljoner kronor är inte<br />
direkt viktigt. Något som är viktigt<br />
är däremot rekryteringsbristen.<br />
Den kan kosta fem miljarder, säger<br />
Mikael Holmström med en allvarlig blick.<br />
Viktiga artiklar<br />
Att Mikael Holmström skulle försöka<br />
motverka Försvarsmakten är fel. Han<br />
tycker att det är ett oerhört viktigt organ.<br />
Med sina texter vill han konstruktivt förbättra<br />
myndigheten<br />
– Jag reagerar på att soldaterna i fronten<br />
inte får bästa möjliga stöd och utrustning,<br />
säger Mikael Holmström.<br />
Tidigare använde den svenska utlands-<br />
32<br />
Försvarsreporte<br />
Mikael Holmström har alltid varit intresserad av allt som hör försvaret till: ”Men det är<br />
klart att jag tycker att krig är fruktansvärt, tycker man inte det man en idiot”.<br />
styrkan i Afghanistan Toyotas terrängbilar,<br />
utan pansarskydd. Detta bekymrade<br />
Holmström: ”Varför hade inte svenska<br />
soldater bättre skydd? Till och med hjälporganisationernas<br />
fordon var säkrare.”<br />
Lyckas påverka<br />
Med sina kritiska artiklar var han en del i<br />
att Försvarsmakten gav soldaterna bättre<br />
fordon. De bepansrade fordonen Galten<br />
och Stridsfordon 90, byggda för att klara<br />
finkalibrigeld och minexplosioner, skickades<br />
ner.<br />
Tidigt intresse<br />
År 1977 skrev Mikael för tidningen Värnpliktsnytt.<br />
Trots det stora intresset för Försvarsmakten<br />
anser sig Mikael inte vara en<br />
militärt överintresserad person, varken då<br />
eller nu. Men hans karriär speglar annat.<br />
Redan under sin tid som journalist på tidningen
tern ensam i sitt slag<br />
Ny Teknik rapporterade han om försvaret.<br />
– I tidningen skrevs det mycket om försvaret,<br />
u-båtar och tekniksmuggling. Det<br />
var på den tiden Amerika pressade Sveriges<br />
export väldigt hårt. Det gick ju inte<br />
ens att exportera en symaskin utan att behöva<br />
ta kontakt med Washington, säger<br />
Holmström och ler.<br />
Inga mutor<br />
Som liten ville Mikael Holmström bli lä-<br />
rare men ändrade bana och valde istället<br />
att bli journalist. I åttonde klass gjorde<br />
han sitt första reportage. Det handlade<br />
om en nyöppnad korvkiosk i den skånska<br />
studentstaden Lund, där han växte upp.<br />
När han blev klar med intervjun erbjöds<br />
han en korv. Men: ”Nej tack” svarade den<br />
unga journalisten, här skulle det inte tas<br />
emot några mutor.<br />
Mikael Holmström har fått en hög trovärdighet<br />
efter att lyft upp många viktiga<br />
Jag reagerar när<br />
soldaterna vid<br />
fronten inte får<br />
bästa möjliga stöd<br />
och utrustning<br />
händelser i sina artiklar och texter. Han<br />
anser sig ha en god relation med Försvarsmakten<br />
trots avslöjandena genom åren.<br />
MIchael<br />
FInta<br />
text<br />
alexander<br />
gustavsson<br />
foto<br />
33
Hemsidan som<br />
väcker känslor<br />
SoldF.com – militärt forum på nätet<br />
Med ungefär fyra tusen besökare om<br />
dagen är den privatägda sajten Sveriges<br />
största militära forum. Inom<br />
Försvarsmaktens personal råder det<br />
delade meningar i den komplicerade<br />
hat- och kärleksrelationen till SoldF.<br />
com.<br />
– Jag skulle gissa att halva Försvarsmakten<br />
tar avstånd från SoldF.com, och tycker att<br />
besökarna på forumet bara är lekmän och<br />
amatörer, säger Kim Svensson, före detta<br />
chef för diskussionsforumet på SoldF.<br />
com.<br />
Namntvist<br />
Kim Svensson har hört upprörda röster<br />
om domännamnet, som är samma som<br />
boken SoldF, Soldaten i fält.<br />
– Några påstår att Försvarsmakten äger<br />
namnet, vilket jag tvivlar är rättsligt försvarbart.<br />
Andra har snackat om att starta<br />
en rättslig process mot sajtens ägare.<br />
Fristående del<br />
För några år sedan insåg Försvarsmaktens<br />
marknadschef sajtens positiva aspekter,<br />
och ville inleda ett samarbete med SoldF.<br />
com.<br />
– Det ville dock inte sidans grundare och<br />
medarbetare. Sidan måste vara en fristående<br />
del, eftersom medlemmarnas förtroende<br />
hänger på att Försvarsmakten inte<br />
kan eller får styra den.<br />
Diskussioner<br />
På forumet diskuteras allt från utrustning<br />
till försvarspolitik. Kim Svensson har sett<br />
alla kategorier medlemmar.<br />
– Det kan vara den 15-åriga pojken eller<br />
tjejen som drömmer om ett liv som soldat,<br />
anhöriga till soldater i utlandstjänst, journalister<br />
eller högt uppsatta officerare.<br />
Kontroversiell bakgrund<br />
Idag jobbar Kim Svensson på Försvarsmaktens<br />
Informationsstab, och har tvingats<br />
välja bort arbetet med SoldF.com.<br />
– Jag kunde inte stå med ena foten i För-<br />
34<br />
Kim Svensson hävdar, som många andra,<br />
att sajten är positiv för Försvarsmakten.<br />
svarsmakten och samtidigt ansvara för en<br />
inofficiell militär-sajt. Eftersom det är lite<br />
kontroversiellt väljer jag noga vem jag talar<br />
med min bakgrund om.<br />
Övertygad<br />
Han hävdar - som kanske hälften av hans<br />
medarbetare - att sajten är till Försvarsmaktens<br />
vinning.<br />
– Jag är övertygad om att SoldF.com har<br />
hjälpt Försvarsmakten otroligt mycket genom<br />
åren. Både när det gäller rekrytering<br />
och information till olika intressenter. Det<br />
är bra att sidor som SoldF.com existerar.<br />
Det är en viktig del av världen som hör till<br />
Försvarsmakten.<br />
CeCilia<br />
andersson<br />
text<br />
anton<br />
tHorstensson<br />
foto<br />
20<br />
Så många<br />
arbetar med<br />
hemsidan<br />
idag<br />
Bra att<br />
sidor som<br />
SoldF.com<br />
existerar
Kim Svensson blir nostalgisk när han talar om arbetet med SoldF.com: ”Jag kan<br />
sakna timmarna av arbete åt att utveckla sidan tillsammans med killarna”.<br />
En spalt<br />
med ägaren<br />
av SoldF.com<br />
Hur startade sidan?<br />
– 1997 gjorde jag en hemsida om min<br />
värnplikt. För att jag skulle slippa förklara<br />
alla begrepp gjorde jag även en kompletterande<br />
vapensida. När vapensidan fick<br />
fler besökare än lumpensidan byggde jag<br />
på med mer information om materiel och<br />
fordon. Namnet blev SoldX för att anspela<br />
på SoldF och SoldR-serien.<br />
Och forumet?<br />
– Jag fick många<br />
mejl med frågor<br />
om mönstring och<br />
värnplikt. Efter<br />
ett par år blev det<br />
ohållbart och jag<br />
behövde hjälp av<br />
andra. Ett enkelt<br />
forum utan kategorier<br />
startades, men<br />
intresset var så stort<br />
att vi fick bygga om<br />
med ett riktigt kategoriserat<br />
forum<br />
med moderatorer.<br />
Henrik Svensk,<br />
ägare av SoldF.com<br />
Vi har hela tiden haft ett stort ansvar- och<br />
säkerhetstänk. Vi jobbar hårt med moderering<br />
och kontroll av inläggen i forumet.<br />
Varför blev sidan så framgångsrik?<br />
– När sajten startades fanns det ingen<br />
riktig mötesplats för militärintresserade.<br />
Vi nischade oss väldigt tidigt med fokus<br />
på dagens försvar. Officiella platser som<br />
Lumpen.nu fanns inte, och Försvarsmaktens<br />
hemsida var inte lika utvecklad som<br />
den är idag.<br />
Har du tjänat några pengar på<br />
SoldF.com?<br />
– Nej. Pengarna som kommer från de få<br />
annonserna, går till att driva och utveckla<br />
sidan. Alla moderatorer jobbar ideellt vid<br />
sidan av sitt vanliga arbete.<br />
Vad händer med SoldF.com i framtiden?<br />
– Eftersom vi får ett nytt försvar med anställda<br />
soldater, kommer sidan anpassas<br />
efter det. Vi som arbetar med SoldF.com<br />
har en bra gemenskap och kommer att<br />
fortsätta utveckla sidan tillsammans. Visst<br />
kan jag tänka mig att lämna över stafettpinnen<br />
någon gång, men inte än.<br />
CeCilia<br />
andersson<br />
text<br />
35<br />
Tid<br />
ge<br />
an
Kadettbal<br />
på slottet<br />
Kan den vara annat än underbar?<br />
Vid fint dukat bord avnjöts kvällens mat. Glatt sällskap i hälsningsriten ormen. Kadett Johan Hagsell med sin bordsdam,<br />
Slutet gott, allting gott. Vid Ekolsunds<br />
slott fick sagan om 34 blivande yrkesofficerare<br />
sitt slut i en storslagen kadettbal.<br />
Med trerätters middag, hyllningstal<br />
och dans satte de nyblivna<br />
specialistofficerarna punkt för utbildningsperioden.<br />
Det började en sensommardag i slutet på<br />
augusti 2009. 34 unga kadetter klev in i<br />
Ledningsstridsskolans lokaler vid Enkö-<br />
pings Garnison. Tillsammans skulle de<br />
ta sig genom om inte ”eld och vatten” så<br />
åtminstone en påfrestande period. Efter<br />
tre terminer är de färdiga och kan stolta<br />
delta i officersutbildningens höjdpunkt,<br />
den traditionella kadettbalen.<br />
Kvällen inleds med att de elegant tågar<br />
in i ett av Ekolsund slotts finrum för fördrink.<br />
Uppradade i bländande vackra klänningar<br />
och paranta mässuniformer välkomnas<br />
kadetterna in i salen. För att hylla<br />
och fira de nyblivna specialistofficerarna<br />
finns generalmajoren Anders Brännström<br />
på plats, ledningsinspektör, liksom överstelöjtnant<br />
Joakim Hjort, chef för Ledningsstridsskolan<br />
samt kurschefen, major<br />
Erik Dahlberg.<br />
Efter den traditionsenliga hälsningsriten,<br />
ormen, då alla gäster fyller upp ett<br />
slingrande led genom att hälsa sig<br />
fram i turordning är samtliga välkomna<br />
till bords. Innan förrätten<br />
37
I Ekolsunds slotts Fågelsal satt gästerna och samtalade om goda minnen och den ljusa framtiden för kadetterna.<br />
Generalmajor Brännström höll ett tal. De blivande yrkesofficererna tillsammans med sina respektive till bords på slottet.<br />
Kungssången, välkomsttal och<br />
kungens skål under ledning av överstelöjtnanten<br />
på programmet, Trots att<br />
kadettbalen också är ett tyst avsked ifrån<br />
ett sammansvetsat liv och nära vänner är<br />
stämningen i det stora sällskapsrummet<br />
gladlynt och avspänd. Kanske ser man<br />
inte slutet på utbildningen som en sista<br />
hälsning utan snarare som en kadett uttryckte<br />
det i sitt tal, ”en början till ett år då<br />
forna officerselever blir kollegor”.<br />
En talande kväll<br />
Enligt traditionen hålls det hyllningstal<br />
38<br />
till mannen och kvinnan. Kadetten Johan<br />
Brorson belyser kvinnans värde och betydelsen<br />
av att ha en jämställd Försvarsmakt<br />
i framförandet. Hyllningstalet till mannen<br />
inleds med sång och avslutas med uppvaktande<br />
ord.<br />
–Vi kvinnor skulle inte klara oss utan er<br />
män, ni får oss att skratta, ni bryr er om<br />
oss och vi behöver varandra, säger Cecilia<br />
Eriksson.<br />
Efteråt berättar kadetten att många liksom<br />
hon är berörda och tycker att det är<br />
lite sorgligt trots allt att behöva lämna<br />
Ledningsstridsskolan. Samtidigt spännan-<br />
de att få gå mot en ny framtid till mötes.<br />
Många av kadetterna kommer även efter<br />
examen förbli kvar vid Ledningsregementet,<br />
resterande skall ta sig an till andra<br />
regementen runtom i landet.<br />
Middagen avslutas med generalmajor<br />
Anders Brännströms visdomsord.<br />
– Kadetter, officerare, mina damer och<br />
herrar! När jag tittar ut över er ser jag er<br />
med glädje, så många goda medarbetare<br />
som har valt att jobba tillsammans med<br />
oss inom Försvarsmakten. Det är nästan<br />
så att jag känner lite avund. När jag ryckte<br />
in var det inte alls spännande, inte alls
Efter trerätters middag, fina tal och egenkomponerade låtar får slottets gäster släppa loss på dansgolvet i Riddarsalen.<br />
samma dynamik och förnyelse, ni har en<br />
helt annan framtid framför er!<br />
Slå klackarna i taket<br />
Men vad är väl en bal på slottet utan dans<br />
och musik? Kadetterna hade ägnat timmar<br />
åt att få till valsstegen inför balens<br />
svängom. När de första tretaktstonerna<br />
sprudlar från högtalarna fylls salen upp av<br />
dansanta par.<br />
Trots att vals inte är en vardagssyssla för<br />
kadetterna vid Ledningsstridsskolan är<br />
det många som rör sig flinkt och fjäderlätt<br />
över dansgolvet. För andra är det mer be-<br />
svärligt men trots ett par ömma tår är det<br />
ingen som låter valsen att bli ett hinder för<br />
en lyckad kväll.<br />
Kapten Mats Hillerström med frun Kerstin<br />
tar ut svängarna ordentligt. Tillsammans<br />
tar de plats på dansgolvet och bjuder<br />
på allt från svängig bugg till svindlade<br />
valser.<br />
– Det har varit roligt att få vara med och<br />
utbilda kadetterna, de har varit otroligt<br />
ambitiösa, med god sammanhållning, ett<br />
riktigt bra gäng.<br />
Fram tills sista tonen ljudit dansas det<br />
för fullt på Ekolsunds slott. Efter måna-<br />
der i skog och mark, i hav och på land får<br />
kadetternas resa ett helt annat slut. Under<br />
värdiga former.<br />
Lubna<br />
eL-shanti<br />
text<br />
marcus<br />
boberg<br />
foto<br />
39
Ögonblick<br />
3<br />
under 2010<br />
1<br />
7 8<br />
4<br />
5
2<br />
6<br />
1. Enköping juli, infosoldat på skjutbanan<br />
G2 under FSS-övning.<br />
Foto: Marcus Boberg<br />
2. Enköping juni, infosoldat passar på att<br />
vila efter en lång marsch.<br />
Foto: Alexander Gustavsson<br />
3. Axvall november, B-styrka från<br />
Livgardet innan slutstriden, JA10.<br />
Foto: Martin Bylund<br />
4. Skövde november, leran sprutade när<br />
bandvagnarna tog sig igenom lervälling.<br />
Foto: Alexander Gustavsson<br />
5. Ronneby november, ambulansflyget<br />
landar för att delta i NBG övningen JA10.<br />
Foto: Marcus Boberg<br />
6. Ronneby november, stängslet rasslade<br />
under demostrationen då NBG övades.<br />
Foto: Anton Thorstensson<br />
7. Skövde, november, soldat intervjuas av<br />
fiktiv lokal media.<br />
Foto: Martin Bylund<br />
8. Ronneby november, Air Base Unit tar<br />
emot Hercules på F17 i Kallinge.<br />
Foto: Anton Thorstensson
Tommy hälsade.<br />
”Hälsade mot<br />
en lyktstolpe”<br />
Tommy Blomgren, F 13.<br />
Blomgren minns mycket väl vilket år han<br />
gjorde sin värnplikt.<br />
– Det var samma år som den gamla kungen<br />
dog, 1973, berättar han. Kungen skulle<br />
begravas i Sofiero, så alla på regementena<br />
längs med färdvägen skulle stå i givakt när<br />
kortegen gick förbi.<br />
Eftersom Tommy Blomgen tjänstgjorde<br />
på en radarstation i Norrköping så skulle<br />
han och hans grupp också kanta kortegevägen.<br />
Det kändes stort, tycker han.<br />
Men det är inte det som Blomgren<br />
minns som sitt bästa, eller kanske roligaste,<br />
lumparminne. Nej, det var när han och<br />
hans grupp skulle lära sig göra honnör.<br />
– På min tid fick vi inte gå ifrån kaserngården<br />
innan vi hade lärt oss bära uniform<br />
och göra honnör på ett korrekt sätt.<br />
Vi skulle ställa upp på ett led, och hälsa<br />
mot en lyktstolpe! Det var något av det<br />
roligaste, vilken syn det måste ha varit,<br />
skrattar han.<br />
42<br />
LUMPAR-<br />
MINNEN<br />
Sex röster om tiden som soldat<br />
rEBEcca FröLinG<br />
Dag var förkyld.<br />
”Befriad från<br />
utomhusbadet”<br />
Dag, K 1.<br />
Trots att det var 50 år sedan muck har Dag<br />
ett minne som följt honom. Hans jägarpluton<br />
fick i slutet av lumpartiden, under<br />
vinterhalvåret, sanera efter radioaktivt<br />
avfall. I slutskedet av övningen skulle en<br />
hink fylld med isvatten hällas över de<br />
värnpliktigas huvuden.<br />
En förkylning skulle dock rädda Dag<br />
från det momentet, hoppades han i alla<br />
fall.<br />
Efter ett besök på läkarmottagningen<br />
visade han stolt upp ett intyg där läkaren<br />
bekräftade Dags tillstånd och befriade den<br />
värnpliktige från utomhusbad.<br />
– Jag såg mina kamrater huttrandes i kylan<br />
och tyckte väl att det skulle bli skönt<br />
att slippa frysa. Det var innan mitt befäl<br />
tog mig till ett tält istället.<br />
– Visserligen hade läkaren förbjudit utomhusbad<br />
men inomhus fanns det inget<br />
som hindrade honom. Hinken med det<br />
svinkalla vattnet kom över mig, ler Dag.<br />
LuBna EL-SHanti<br />
Sven Mellquist kröp på marken.<br />
”Har inte sett<br />
filmresultatet”<br />
Kenneth Sundberg, A 1<br />
Gjorde du värnplikt i Sverige efter år 1981?<br />
Då kanske du sett en film av Försvarsmakten<br />
där Kenneth Sundberg var med.<br />
– När jag låg inne på Svea artilleriregemente<br />
i Linköping fick min pluton vara<br />
med i ett filmprojekt, berättar Kenneth<br />
Sundberg. Det minns jag mycket väl.<br />
Filmen visar hur lumpen var på den tiden,<br />
med allt från livet på luckan till striden<br />
i skogen. Kenneth Sundberg minns<br />
tiden med glädje och nostalgi men han vet<br />
inte om resultatet blev lyckat.<br />
– Jag har aldrig fått se filmen tyvärr, men<br />
jag tror att den ger en bra bild av lumpen<br />
från insidan.<br />
MiMMi Granat<br />
Kenneth blev filmad.
Foto: Alexander Gustavsson<br />
Generalmajor Grundevik ledde plutonen tillbaka. Foto: Martin Bylund<br />
”Min plutonchef var fullkomligt lost”<br />
Berndt Grundevik, I 17.<br />
Generalmajor Grundevik hade inga som<br />
helst planer på att fortsätta inom Försvarsmakten<br />
och framförallt inte på att bli general.<br />
År 1976 ryckte han in på I 17 i Uddevalla<br />
som granatgevärsgruppchef. Grundevik<br />
som nu är arméinspektör har flera goda<br />
minnen från lumpen. Det han minns starkast<br />
var våren 1977 under slutövningen i<br />
Dalsland. Övningen pågick under tio dygn<br />
men det var när hans pluton skulle dra sig<br />
ur strid, som han fick visa vad han gick för.<br />
– Vår plutonchef gav mig kartan och sa: ’ta<br />
oss hem Grundevik, jag är fullkomligt lost.’<br />
Jag fick ett förtroende för att lösa uppgiften<br />
vilket jag gjorde, berättar arméinspektören,<br />
det kanske var en av anledningarna till att<br />
jag stannade i försvaret.<br />
MicHaEL Finta<br />
”Jag kröp<br />
på blöt mark”<br />
Sven Mellquist, F 9.<br />
Den nu 81-årige Sven Mellquist<br />
gjorde värnplikten på flygflottiljen<br />
F 9 i Säve i Göteborg. Alla<br />
flygplan hade instruktionsböcker,<br />
och dem var han ansvarig för.<br />
– Jag var inte mycket till soldat, och<br />
hade ständig nattpermission eftersom<br />
jag både arbetade och gick korrespondensutbildning<br />
under min<br />
tjänstgöring.<br />
Sven Mellquist minns tydligt<br />
den första tiden när alla soldater<br />
skulle lära sig marschera.<br />
– Vår furir skrek: ’Första pluton<br />
utom Mellquist – helt om! Mellquist<br />
– hasning!’ Då kröp jag<br />
så sakta jag bara kunde på den<br />
blöta marken, vilket fick furiren<br />
att skrika att jag vägrade order.<br />
Då kröp Sven Mellquist lite snabbare.<br />
– Jag var obstinat på den tiden, och<br />
blev nog aldrig någon lydig soldat.<br />
Morgan sprängde en bro.<br />
cEciLia andErSSon<br />
”Förbannade<br />
trafikanter”<br />
Morgan Carlsson, I 19.<br />
– Uppgiften var att spränga en bro,<br />
berättar Morgan Carlsson.<br />
Han befann sig i den främre minspärren<br />
och sprang fram och tillbaka<br />
över den långa, trafikerade bron. De<br />
spärrade av bron för att kunna sätta<br />
upp en sprängstubin längs hela vägen.<br />
– Trafikanterna blev fundersamma<br />
och förbannade på att vi var på vägen,<br />
minns Blomgren. Sedan, med en<br />
smäll, sprängdes bron. Ja, i övningen.<br />
Det enda som syntes var röken som<br />
täckte hela bron, de civila stod häpna<br />
ochw trodde att den försvunnit.<br />
Men, när de förstod att det hela var<br />
en övning satte de sig i bilarna och<br />
väntade på att röken skulle skingras.<br />
Viktor JoHanSSon<br />
43
Change language