“Motioner är som julskinka” Krishantering på alla nivåer
“Motioner är som julskinka” Krishantering på alla nivåer
“Motioner är som julskinka” Krishantering på alla nivåer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56. pluton<br />
Nr.1 2010<br />
INFOSOLDAT<br />
På plats i Högkvarteret<br />
<strong>“Motioner</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>som</strong> <strong>julskinka”</strong><br />
Ann Marie Pålsson (M),<br />
om maktdelningen i Sverige<br />
<strong>Krishantering</strong> <strong>på</strong><br />
<strong>alla</strong> <strong>nivåer</strong><br />
Från regeringskansliet till räddningstjänst<br />
Studiebesök <strong>på</strong> TV4 och Aftonbladet<br />
Ombord <strong>på</strong> HMS Sundsvall
Redaktion<br />
Informationssoldaterna<br />
Marcus<br />
Boberg<br />
Cecilia<br />
Andersson<br />
Alexander<br />
Gustavsson<br />
Micharel<br />
Alestedt Finta<br />
Rebecca<br />
Fröling<br />
Handledare<br />
Sven-Åke Haglund<br />
Anton<br />
Thorstensson<br />
Viktor<br />
Johansson<br />
Martin<br />
Bylund<br />
Mimmi<br />
Granat<br />
Lubna<br />
El-Shanti<br />
N<strong>är</strong> trumpetsignalen tystnat …<br />
Sedan 1901 har unga män kysst<br />
sina k<strong>är</strong>estor farväl för att bege<br />
sig ut i landet och tjänstgöra <strong>på</strong><br />
Sveriges regementen. Till reveljens<br />
trumpetsignaler steg de upp ur<br />
sina knastrande logementssängar<br />
och marscherade iväg i samlad<br />
tropp till frukostmatsalen. Efter<br />
morgonuppställning med inspektion<br />
av klädsel och bäddning beordrades<br />
de blivande soldaterna att bege sig<br />
till kaserngården. D<strong>är</strong> drillades<br />
de nyink<strong>alla</strong>de i exercis. Under<br />
dagen skulle de även hinna med<br />
att öva ett och annat stridsmoment<br />
<strong>på</strong> övningsfältet och även vårda<br />
personlig utrustning. Så gick dagarna<br />
för de blivande soldaterna i 109 år.<br />
Men att göra v<strong>är</strong>nplikten var inte bara<br />
ett prestigefyllt uppdrag, soldatlivet<br />
lyckades även förvandla osäkra och<br />
ömkliga pojkar till kavata unga män.<br />
Dessutom hade många under sin<br />
milit<strong>är</strong>a tjänstgöring knutit starka<br />
vänskapsband och fått minnen för<br />
livet.<br />
I 109 år har v<strong>är</strong>nplikten format<br />
Sveriges unga men i dag har reveljens<br />
trumpetsignaler tystnat. V<strong>är</strong>nplikten<br />
hör numera till ett avslutat kapitel i<br />
den svenska försvarshistorien.<br />
Vad händer nu då? Har Sverige<br />
blivit ett försvarslöst land? Faktum<br />
<strong>är</strong> att landet har tagit ett steg framåt<br />
i utvecklingen. På lika villkor kan<br />
numera både män och kvinnor söka<br />
sig till milit<strong>är</strong>en <strong>som</strong> yrkessoldater,<br />
<strong>på</strong> frivillig basis. Orsaken till det<br />
nya systemets införande <strong>är</strong> att det<br />
anses vara mer effektivt. Stående<br />
förband kommer exempelvis inom<br />
kort tidsrymd kunna sättas in i<br />
internationella fredsinsatser.<br />
Många kritiker menar dock att<br />
övergången har skett lite väl drastiskt<br />
och att det nya frivilliga försvaret <strong>är</strong><br />
ännu inte helt utformat för att kunna<br />
tillämpas.<br />
Mitt i den röran står flera nyinryckta<br />
rekryter med en fot kvar i det<br />
förflutna och en i framtiden.<br />
56. pluton <strong>är</strong> ett levande exempel.<br />
Under vintern 2009/2010 mönstrade<br />
tio ungdomar <strong>på</strong> pliktverket,<br />
ovetandes om att de skulle bli landet<br />
sista v<strong>är</strong>npliktiga och första rekryter.<br />
De hade sökt en unik befattning <strong>som</strong><br />
informationssoldater <strong>på</strong> försvarets<br />
granskande tidning V<strong>är</strong>npliktsnytt.<br />
N<strong>är</strong> riksdagen den 19 maj beslutade<br />
att v<strong>är</strong>nplikten skulle sova sin<br />
”törnrosasömn” valde man också<br />
att lägga ner tidningen. In i det sista<br />
hoppades de intagna att detta inte<br />
skulle ske.<br />
Men inte något ont <strong>som</strong> inte har<br />
något gott med sig. De blivande<br />
informationssoldaterna rekryterades<br />
istället in av Försvarsmaktens<br />
Högkvarter för att utbildas till Public<br />
Affairs Soldiers.<br />
Vad det nu kan vara <strong>är</strong> just vad den<br />
h<strong>är</strong> tidningen handlar om. Utan att<br />
avslöja för mycket vill 56. Pluton<br />
visa dig vägen till ett framtida<br />
yrkesförsvar.<br />
I det h<strong>är</strong> numret får du ta del av<br />
spännande reportage <strong>som</strong> handlar<br />
om allt från mediahantering, den<br />
svenska krisberedskapen till livet<br />
<strong>som</strong> rekryt och informationssoldat i<br />
ett Sverige d<strong>är</strong> försvaret förmodligen<br />
aldrig kommer att tystna!<br />
Lubna El-Shanti<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 2
Innehåll<br />
Försvarsmaktens framtid<br />
Sidorna..........................................................4-5<br />
Ett regemente med havsutsikt<br />
Sidorna..........................................................6-7<br />
Trevligt kvällspass med Gummesson<br />
Sida..................................................................9<br />
Lika men ändå så olika<br />
Sida.................................................................11<br />
Combat Camera: Framför främsta linjen<br />
Sida................................................................14<br />
Halt! Vem d<strong>är</strong>?<br />
Sida................................................................15<br />
Det talande förbandet<br />
Sida................................................................16<br />
N<strong>är</strong> människan biter hunden<br />
Sida................................................................17<br />
I nöd och lust <strong>på</strong> land vid kust<br />
Sida................................................................18<br />
TV4: Mer än bara television<br />
Sidorna......................................................20-21<br />
Aftonbladet: Med rötter i försvaret<br />
Sidorna......................................................22-23<br />
“Det fanns inte mycket tid för sömn”<br />
Sidorna......................................................26-27<br />
Att ta sig tillbaka<br />
Sida.................................................................30<br />
Tandlös riksdag<br />
Sida.................................................................31<br />
Oenighet i riksdagen<br />
Sidorna..................................................... 32-33<br />
SOS-Alarm om tsunamin<br />
Sidorna......................................................34-35<br />
I tsunamins kölvatten vaknade Sverige<br />
Sidorna......................................................38-39<br />
Svenska katastrofer bekämpas i Uppland<br />
Sida.................................................................41<br />
Ett efterlängtat RAKEL<br />
Sidorna......................................................42-43<br />
Rädda liv eller följa lagen<br />
Sidorna......................................................44-45<br />
Långt mer än bara brödskivor<br />
Sida.................................................................46<br />
Livgardets spökstad<br />
Sida.................................................................47<br />
Kaliber - både vän och verktyg<br />
Sidorna......................................................48-49<br />
“De gör det till synes omöjliga”<br />
Sida.................................................................50<br />
Effektiv men hatad<br />
Sida.................................................................51<br />
Kriget i vitögat<br />
Sidorna......................................................52-53<br />
Krönika<br />
Sida.................................................................55<br />
47<br />
17 34<br />
32<br />
44<br />
22<br />
31<br />
9<br />
42
Försvarsmaktens framtid<br />
Nio av tio informationssoldater i Berga. Den tionde soldaten <strong>är</strong> fotografen Anton Thorstensson.<br />
STOCKHOLM. En månad innan inryckning fick tio ungdomar reda <strong>på</strong><br />
att tidningen V<strong>är</strong>npliktsnytt, <strong>som</strong> de <strong>alla</strong> skulle tjänstgöra för, skulle<br />
läggas ner. Besvikna och utan klara besked bestämde dem sig ändå för<br />
att ge den alternativa informatörsutbildningen en chans.<br />
Tätt in<strong>på</strong> inryckning den 21 juni<br />
2010 fick de tio ungdomarna, spridda<br />
över Sveriges långa land, reda <strong>på</strong><br />
att tidningen, <strong>som</strong> de förväntat sig<br />
att jobba <strong>på</strong>, skulle avvecklas. Detta<br />
skedde i samband med riksdagens<br />
beslut att lägga ner den allmänna<br />
v<strong>är</strong>nplikten.<br />
Tårfyllt besked<br />
Meddelandet om nedläggningen kom<br />
<strong>som</strong> en chock för några, <strong>som</strong> blev utom<br />
sig av besvikelse. Andra behöll hoppet<br />
och blev positiva n<strong>är</strong> de fick höra om<br />
den alternativa utbildningen till Public<br />
Affairs Soldiers, <strong>som</strong> de nu skulle<br />
erbjudas. Detta var framförallt<br />
4<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
fotograferna, <strong>som</strong> nu skulle få<br />
lättare kontakt med Combat<br />
Camera - Försvarsmaktens främsta<br />
resurs för visuell dokumentation av<br />
verksamheten. De valde dock <strong>alla</strong> att<br />
testa utbildningen.<br />
”Försökskaniner”<br />
Informationssoldaterna från denna<br />
årskull <strong>är</strong> de första i sitt slag <strong>som</strong><br />
får denna utbildning. Tidningen<br />
V<strong>är</strong>npliktsnytt har funnits sen år 1971<br />
och sen dess har många ungdomar<br />
startat sin journalistiska framtid<br />
d<strong>är</strong>, exempelvis mediaprofilen Filip<br />
Hammar och journalisten och<br />
programledaren Lars Aduktusson.<br />
Ny fokus<br />
Nu blir utbildningens nya fokus<br />
att bli blivande informatörer för<br />
Försvarsmakten, istället för att granska<br />
myndigheten. Det <strong>är</strong> många befäl<br />
involverade, <strong>som</strong> gör sitt allra bästa för<br />
att lägga fram en bra och användbar<br />
utbildning, d<strong>är</strong> soldaterna också får<br />
chansen att träffa eliten inom media.<br />
På resande fot<br />
V<strong>är</strong>npliktsnytts redaktion låg utanför<br />
Stockholm i Täby, men denna nya<br />
utbildning <strong>är</strong> <strong>på</strong> olika orter runt om<br />
i Sverige. Under <strong>som</strong>maren utförde<br />
plutonen sin grundutbildning <strong>på</strong><br />
Ledningsregementet i Enköping.<br />
Det <strong>är</strong> nu deras bas för milit<strong>är</strong>tjänst,<br />
men resterande tjänst sker <strong>på</strong> olika<br />
regementen. Nu i höst ska de delta i<br />
Nordic Battlegroups övning i Eksjö<br />
<strong>som</strong> skarpa informatörer.
Informationssoldaterna utspisar lunch i fält under grundutbildningen.<br />
Berättigade till Högkvarteret<br />
Infostabens huvudkontor <strong>är</strong> <strong>på</strong><br />
Högkvarteret i centrala Stockholm<br />
och d<strong>är</strong> befinner sig soldaterna just nu<br />
och producerar olika reportage. Det<br />
h<strong>är</strong> kan senare bli deras arbetsplats<br />
n<strong>är</strong> den 15 månader långa tjänsten <strong>är</strong><br />
över. Något <strong>som</strong> <strong>är</strong> säkert <strong>är</strong> att de <strong>alla</strong><br />
kommer att ha en ljus framtid inom<br />
försvaret, antingen <strong>som</strong> informatörer<br />
<strong>på</strong> något förband eller i utlandstjänst,<br />
om de väljer det efter muck.<br />
Utbildningsansvarig<br />
Sven-Åke Haglund <strong>är</strong> chefredaktören<br />
<strong>på</strong> Infostaben, och nu också<br />
ansvarig för informationssoldaternas<br />
utbildning. Han valde att bli<br />
ansvarig, då han <strong>är</strong> intresserad av<br />
utbildning i allmänhet, samt att han<br />
har sett behovet av informatörer hos<br />
insatsorganisationerna. Hittills <strong>är</strong><br />
utbildningen högt över hans förväntan<br />
och han menar att det beror <strong>på</strong><br />
rekryterna i plutonen.<br />
– De har lätt att ta upp så mycket<br />
information <strong>på</strong> så kort tid, säger<br />
Sven-Åke nöjt. Det negativa med<br />
utbildningen <strong>är</strong> att den startades så<br />
sent att de fick lite tid att planera.<br />
Utbildningen i framtiden<br />
Det <strong>som</strong> bestämmer utbildningens<br />
framtid <strong>är</strong> resultatet av hur soldaterna<br />
presterar och vad Försvarsmakten<br />
ser för användning av de utbildade<br />
efteråt. I nutid ser man att utbildningen<br />
kommer att fortsätta även kommande<br />
år.<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 5
Ett regemente med havsutsikt<br />
Robin von Euler, PIO och informationschef vid fj<strong>är</strong>de sjöstridsflottiljen.<br />
BERGA. Berga <strong>som</strong> tillhör<br />
Haninge garnison har k<strong>alla</strong>ts<br />
Sveriges vackraste regemente<br />
och ligger vid Hårsfj<strong>är</strong>den söder<br />
om Stockholm. På området<br />
vistas de tusen soldater <strong>som</strong><br />
tillsammans utgör förbanden<br />
fj<strong>är</strong>de sjöstridsflottiljen och<br />
amfibieregementet.<br />
Vid en rundvandring <strong>på</strong> Berga finns<br />
det mycket att se. Hur lång<br />
runhdvandring man hinner, beror dels<br />
<strong>på</strong> hur mycket tid man har avsatt, och<br />
dels hur snabba steg rundvandraren<br />
och dess åskådare mäktar en varm<br />
sen<strong>som</strong>mareftermiddag. På en timme<br />
hinner man i rask takt gå ”lagom<br />
långt” enligt kapten Robin von Euler,<br />
PIO och informationschef vid fj<strong>är</strong>de<br />
sjöstridsflottiljen.<br />
6<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
Stridsbåtar och korvetter<br />
Förutom vanligt förekommande<br />
regementesföremål <strong>som</strong> hus med<br />
lektionssalar, en exercishall,<br />
hinderbana och löprundor, rymmer<br />
Berga en vattenövningshall, ett slott<br />
och en imponerande havsutsikt.<br />
Gällande havsutsikten <strong>är</strong> det fritt fram<br />
för nyfikna informationssoldater att<br />
ta en löprunda <strong>på</strong> amfibiekårens pirer,<br />
d<strong>är</strong> ett fåtal stridsbåtar<br />
fortfarande ligger förtöjda.<br />
– Men, säger von Euler och höjer<br />
skämtsamt ett varningens finger, man<br />
behöver kanske inte gå ombord <strong>på</strong><br />
båtarna. Då kommer folk bara tycka att<br />
man <strong>är</strong> konstig.<br />
Vill man kvällstid utforska<br />
korvetten Sundsvall får man emellertid<br />
titta <strong>på</strong> håll vid grindens lås. Och de<br />
sista ubåtarna försvann redan år 2005<br />
till Marinbasen i Karlskrona.<br />
Slott <strong>på</strong> hög höjd<br />
Berga slott <strong>är</strong> en tegelprydd byggnad<br />
från början <strong>på</strong> 1900-talet. Dit<br />
kommer man genom att flåsa sig upp<br />
för den branta stentrappan <strong>som</strong><br />
sträcker sig från havskanten upp <strong>på</strong><br />
berget, d<strong>är</strong> åskådaren efter att denne<br />
pustat ut upptäcker utsikten över<br />
Hårsfj<strong>är</strong>den.<br />
Slottet med vita spröjsade fönster<br />
<strong>som</strong> tycks sträcka sig mot skyn, har en<br />
gång tillhört en Axelsson-Jonsson <strong>som</strong><br />
bestämde sig för att skänka både slott<br />
och kringliggande mark till<br />
Försvarsmakten.<br />
Höga ambitioner<br />
Det finns inga tvivel om att de tusen<br />
soldater och sjömän <strong>som</strong> bor och <strong>på</strong><br />
Berga har höga ambitioner.
Det m<strong>är</strong>ks inte minst n<strong>är</strong> von<br />
Euler berättar om motionsslingorna <strong>på</strong><br />
området.<br />
– S<strong>på</strong>ren h<strong>är</strong> <strong>är</strong> tyv<strong>är</strong>r bara tre<br />
kilometer långa, så man får springa<br />
samma varv flera gånger.<br />
En soldat <strong>på</strong> Ledningsregementet har<br />
beskrivit Berga <strong>som</strong> det vackraste<br />
regementet i Sverige, men om man ska<br />
tro kapten Lars-Inge Pettersson,<br />
kommendant <strong>på</strong> Berga örlogsskolor, så<br />
hör skönheten marinbaser i allmänhet<br />
till.<br />
Det råder delade meningar.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 7
Berga - d<strong>är</strong> allting flyter<br />
Stig Lundberg <strong>är</strong> signalspaningsbefäl <strong>på</strong> korvetten HMS Sundsvall.<br />
BERGA. Solen stod högt upp <strong>på</strong><br />
himlen n<strong>är</strong> vår pluton begav sig till<br />
ett studiebesök den 23 augusti <strong>på</strong><br />
korvetten HMS Sundsvall. Det 57<br />
meter långa fartyget låg stillsamt<br />
vid kajen, endast den svenska<br />
flaggan i fören vajade i vinden. Vi<br />
möttes av fänrik Stig Lundberg,<br />
signalspaningsbefäl <strong>på</strong> korvetten<br />
sedan ett år tillbaka, <strong>som</strong> tog oss<br />
ombord för en rundtur.<br />
Man kunde vid första anblick inte ana<br />
hur mycket <strong>som</strong> dolde sig under det<br />
grå skrovet. På bryggan i fören styrs<br />
och navigeras fartyget. Under däck<br />
i den kyliga stridsledningscentralen<br />
upprätthåller man lägesbilden runt<br />
fartyget och styr även de två kanonerna<br />
<strong>som</strong> finns <strong>på</strong> däck. I maskincentralen<br />
övervakas maskinerna med olika<br />
instrument. Utöver detta finns det två<br />
8<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
vardagsrum, ett kök och flera sovsalar.<br />
Besättningen <strong>på</strong> fartyget <strong>är</strong> sammanlagt<br />
<strong>på</strong> 36 personer, varav hälften <strong>är</strong> befäl<br />
och andra hälften sjömän. De bildar<br />
tillsammans två identiska besättningar,<br />
<strong>som</strong> byter av varandra. Skiften <strong>är</strong> sex<br />
timmar arbete, för att sedan få fyra<br />
timmars sömn och två timmars vila<br />
med god mat lagad från grunden av<br />
korvettens egna kockar.<br />
Korvetten HMS Sundsvall sjösattes<br />
år 1991, efter två år av byggande i<br />
Karlskrona. Den har sedan dess varit ute<br />
till sjöss ungef<strong>är</strong> 100-150 dagar per år<br />
och även <strong>på</strong> mission utanför Libanons<br />
kust år 2006 till 2007. Korvetten var<br />
d<strong>är</strong> för att dämpa <strong>på</strong>gående konflikter,<br />
tillsammans med systerfartyget Gävle,<br />
under sex månader. Om någon vecka <strong>är</strong><br />
det dags för ett nytt uppdrag, då HMS<br />
Sundsvall ska ut <strong>på</strong> övning i Finland.<br />
Övningen k<strong>alla</strong>s Northern Coast och <strong>är</strong><br />
ett samarbete mellan ett tiotal länder <strong>som</strong><br />
sammanlagt kommer använda ungef<strong>är</strong><br />
fyrtio örlogsbåtar i övningen.<br />
Efter en timmes rundtur landstiger<br />
plutonen en erfarenhet rikare och vi<br />
känner <strong>alla</strong> att ett liv <strong>som</strong> sjöman inte<br />
vore helt fel.<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Anton Thorstensson
Målet med kurs PAO<br />
Hantera och förmedla info<br />
- plus att ge stöd till chefen<br />
Anders Gummesson presenterade veckoprogrammet <strong>på</strong> ett entusiastiskt sätt.<br />
BERGA. I lektionssal 206, även k<strong>alla</strong>d Barösund,<br />
genomfördes kvällspasset för 56. pluton. D<strong>är</strong> fick<br />
infosoldaterna en presentation av veckoprogrammet,<br />
ledd av den erfarna kursledaren Anders Gummesson.<br />
Efter en relativt hård arbetsdag <strong>på</strong> Berga trodde soldaterna i 56.<br />
pluton att det skulle vara väldigt svårt att hålla koncentration <strong>på</strong><br />
topp under kvällspasset. Den inställningen motbevisades dock<br />
väldigt snabbt. Detta tack vare kursledaren Gummesson.<br />
“Kursdeltagarna ska förstå<br />
hur en PAO fungerar mot media”<br />
Stor erfarenhet<br />
Han genomförde presentationen<br />
av både sig själv<br />
och veckoprogrammet <strong>på</strong><br />
ett väldigt pedagogiskt och inspirerande sätt. Infosoldaterna fick<br />
veta att han har en lång bakgrund inom mediebranschen, och<br />
även en stor erfarenhet av att utbilda informatörer och journalister.<br />
Det sistnämnda <strong>är</strong> hans nuvarande huvuduppgift för sin<br />
arbetsgivare Criscom/ Försvarsutbildarna.<br />
Kursmålen<br />
– Målen med denna kurs <strong>är</strong> att kursdeltagarna ska förstå hur<br />
en PAO, Public Affair Officier, fungerar mot media, säger Gummesson.<br />
De ska även kunna hantera och förmedla intern, så<strong>som</strong><br />
extern information. D<strong>är</strong>till även förstå att en PAO ska fungera<br />
<strong>som</strong> ett stöd för chefen vid olika situationer <strong>som</strong> rör media,<br />
förklarar kursledaren. Sammanfattat<br />
så ska informationssoldaterna vara bra<br />
stabsmedlemmar efter avslutad kurs.<br />
Reporter: Viktor Johansson<br />
Foto: Marcus Boberg<br />
Infosoldat<br />
nummer 1 . 2010 9
En pluton med ambitioner<br />
10<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
BERGA. Vinden vände för tio<br />
infosoldater n<strong>är</strong> tidningen<br />
V<strong>är</strong>npliktsnytt lades ner. Trots det<br />
var de det ingen av rekryterna i<br />
56. pluton <strong>som</strong> lät nedläggningen<br />
att bli ett hinder.<br />
Vid Harninge garnison har tio<br />
informationssoldater hemmastadgat sig.<br />
Samtliga kommer från olika delar av<br />
Sverige, allt från Hudiksvall uppe i<br />
Norrland till Båstad nere i Skåne. Trots<br />
deras många olikheter gällande<br />
utbildning och erfarenhet har de<br />
drömmen om att skapa <strong>som</strong> förenar dem.<br />
För några månader sedan anade nog<br />
ingen av informationssoldaterna i<br />
56. pluton att de skulle vistas vid Haninge<br />
garnison, i tio dagar för press- och<br />
informationstjänst. Enligt traditionen<br />
skulle informationssoldaterna utgöra<br />
redaktionen <strong>på</strong> tidningen V<strong>är</strong>npliktsnytt,<br />
men i samband med att v<strong>är</strong>nplikten<br />
ersattes av frivillig försvarsutbildning<br />
stod fyra fotografer och sex skribenter<br />
utan arbetsplats.<br />
Dessbättre hade informationsstaben<br />
andra planer för rekryterna. Med pennan<br />
och kamerablixten <strong>som</strong> vapen och med<br />
utbildning i allt <strong>som</strong> hör information till<br />
skulle plutonen efter muck vara redo att<br />
anta olika underrättelsestjänster inom<br />
försvarsmakten.<br />
– Jag blev mer taggad <strong>på</strong> att göra det<br />
h<strong>är</strong>, säger Alexander Gustavsson, en av<br />
informationssoldaterna med foto <strong>som</strong><br />
inriktning. Tack vare den h<strong>är</strong><br />
utbildningen så har jag större chans att<br />
få göra utlandstjänst och ansluta mig till<br />
Combat Camera, fortsätter han.<br />
Om nedläggningen av V<strong>är</strong>npliktsnytt<br />
råder det dock delad mening om i<br />
plutonen, flera menar att det <strong>är</strong><br />
granskande och obunden journalistik de<br />
var ämnade för och inte renodlad<br />
informationstjänst. Det <strong>är</strong> dock ingen av<br />
informationssoldaterna <strong>som</strong> har låtit sig<br />
skrämmas av omformningen i<br />
utbildningsplanen utan 56. pluton <strong>är</strong><br />
säker <strong>på</strong> att det <strong>är</strong> en ljus framtid de går<br />
till mötes.<br />
Reporter: Lubna El-Shanti<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
Informationssoldaterna visar <strong>på</strong> stor ambition.
Journalisten och informatören:<br />
Lika men ändå så olika<br />
Sven-Åke Haglund undervisar soldaterna i skillnader och likheter mellan information och journalistik<br />
BERGA. Journalister <strong>är</strong><br />
informatörer och informatörer<br />
<strong>är</strong> oftast journalister, trots det<br />
menar Sven-Åke Haglund att det<br />
rör sig om stora skillnader yrkena<br />
emellan.<br />
Journalistik och information <strong>är</strong> två<br />
ämne<strong>som</strong>råden <strong>som</strong> hör varandra till.<br />
Underligt nog så har informatörer och<br />
journalister väldigt olika arbetsuppgifter.<br />
Vad det <strong>är</strong> <strong>som</strong> skiljer och förenar dessa<br />
<strong>är</strong> något <strong>som</strong> infostabens chefredaktör,<br />
Sven-Åke Haglund har försökt att ge svar<br />
<strong>på</strong>.<br />
I en av lektionssalarna vid Berga<br />
Örlogsskolorna har Sven-Åke Haglund,<br />
chefredaktör <strong>på</strong> infostaben med<br />
många års erfarenhet av journalistik<br />
och kommunikation tagit plats vid<br />
skrivtavlan.<br />
I dag <strong>är</strong> det tio informationssoldater<br />
<strong>som</strong> skall få ta del av Sven-Åkes lektion<br />
om skillnaden mellan det journalistiska<br />
uppdraget och informatörernas göromål.<br />
Till en början får soldaterna i uppgift att<br />
<strong>på</strong> egen hand diskutera fram förslag <strong>på</strong><br />
eventuella likheter och skillnader, vilka<br />
<strong>som</strong> kan tänkas vara arbetsgivare för<br />
tjänsterna samt vilka uppgifter <strong>som</strong> hör<br />
de till. N<strong>är</strong> Sven-Åke väl tar ordet och ber<br />
plutonen att presentera sina förslag visar<br />
det sig att man kommit fram till betydligt<br />
flera skillnader än likheter.<br />
– Det <strong>är</strong> viktigt att inte glömma bort<br />
att det finns många, många likheter, en<br />
bra journalist och en duktig informatör<br />
<strong>är</strong> väldigt lika i sin läggning, säger Sven-<br />
Åke Haglund och pekar mot tavlan.<br />
En viktig hörnsten inom både<br />
information och journalistik <strong>är</strong> just att<br />
besvara frågor och <strong>på</strong> så sätt informera<br />
allmänheten om verkligheten med ord.<br />
Det journalistiska uppdraget riktar<br />
sig dock mer <strong>på</strong> att granska, förklara<br />
och samtidigt väcka debatt medan<br />
informatörer i många fall har till<br />
uppgift att dämpa uppståndelsen kring<br />
sensationella händelser.<br />
Kan uppfattningen om likheterna<br />
kring uppdragen tillta med ökad<br />
arbetslivserfarenhet tro?<br />
Reporter: Lubna El-Shanti<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 11
“Det <strong>är</strong> även<br />
viktigt att<br />
berätta om<br />
sina egna<br />
misstag”<br />
Roger Magnergård
Spekulationer <strong>är</strong> förbjudna<br />
Roger Magnergård har handskats med hårda beslut n<strong>är</strong> det gäller informationsflöden.<br />
BERGA. Roger Magnergård <strong>är</strong> presschef för Försvarsmakten. Han<br />
fick bland annat ta emot det hårda trycket från dödsskjutningen i<br />
Afghanistan den sjunde februari 2010. Att kunna lita <strong>på</strong>, och ha en god<br />
relation till media <strong>är</strong> mycket viktigt.<br />
Roger har arbetat <strong>som</strong> journalist i<br />
sitt tidigare liv, men började <strong>som</strong><br />
kriskonsult år 2006. Året efter<br />
anställdes han <strong>som</strong> presschef för<br />
Försvarsmakten.<br />
Var snabb<br />
Information måste hanteras snabbt i<br />
krissituationer. Försvarsmakten måste<br />
få ut en korrekt bild till media innan<br />
de skapar sig en egen, felaktig bild. Det<br />
<strong>är</strong> svårt att veta n<strong>är</strong> det <strong>är</strong> tid att ge ut<br />
information, till exempel om någon<br />
har skadats i Afghanistan. Information<br />
måste samlas och delges innan någon<br />
lokaltidning får ut den. En mardröm<br />
<strong>som</strong> lätt kan inträffa <strong>är</strong> n<strong>är</strong> reportern<br />
<strong>är</strong> snabbare än ”chain of command” -<br />
orderprocessen, n<strong>är</strong> reporten får reda<br />
<strong>på</strong> en händelse av afghansk media <strong>som</strong><br />
inbegriper svenska soldater, innan det<br />
svenska försvaret har hunnit få den<br />
informationen genom sina officerare.<br />
– Man måste vara helt säker <strong>på</strong><br />
sin information och spekulationer <strong>är</strong><br />
förbjudna, berättar Roger.<br />
Även om man har rätt information<br />
kan man inte bara sprida ut den. Vid<br />
ett dödsfall måste familjen meddelas<br />
personligen.<br />
Ärlighet varar längst<br />
För att ge ut ett lyckat pressmeddelande<br />
måste man nå rätt utan att trampa <strong>på</strong><br />
någons tå.<br />
– Estonia <strong>är</strong> en viktig läxa! säger<br />
Roger. Han menar att n<strong>är</strong> fartyget<br />
Estonia sjönk gav företaget ut ett dåligt<br />
pressmeddelande och fick mycket dålig<br />
kritik. Företaget sågs <strong>som</strong> oberörda<br />
och känslok<strong>alla</strong> för allmänheten. Dessa<br />
”spelregler” skiljer sig från nation till<br />
nation och mellan företag. Nyheterna<br />
formas och analyseras allt efter<strong>som</strong> hur<br />
den myndigheten eller det företaget<br />
uttrycker sig.<br />
– Det <strong>är</strong> även viktigt att berätta om<br />
sina egna misstag. Annars kan det<br />
kännas <strong>som</strong> att man gömmer undan<br />
dem eller att de tolkas <strong>på</strong> ett felaktigt<br />
sätt, säger Roger samtidigt han knäpper<br />
ihop sina händer.<br />
Som utomstående inser man hur stor<br />
<strong>på</strong>verkan information har och hur<br />
svårt det <strong>är</strong> att få ut den <strong>på</strong> ett bra<br />
sätt <strong>som</strong> gynnar <strong>alla</strong> n<strong>är</strong> man hör hur,<br />
Roger berättar om sitt yrke.<br />
Reporter: Michael Alestedt Finta<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 13
Combat Camera:<br />
Framför främsta linjen<br />
Torbjörn Gustafsson ger ett imponerande intryck av Combat Camera.<br />
BERGA. Det sägs att en bild säger mer än tusen<br />
ord. D<strong>är</strong>för har en bild så stor betydelse för att få<br />
fram ett budskap, inte minst inom Försvarsmakten.<br />
Torbjörn Gustafsson började <strong>som</strong> jägarsoldat i Arvidsjaur.<br />
Efter det har han varierat civil<br />
fotoutbildning med fototjänst, både i det civila och i<br />
det milit<strong>är</strong>a <strong>på</strong> olika utlandsmissioner. Han säger att<br />
utlandstjänsterna har gjort honom till en bättre människa<br />
och fotograf, men till en början var det en stor omväxling.<br />
Torbjörn växte upp i nordliga Piteå och d<strong>är</strong> var livet<br />
annorlunda än i Libanon, d<strong>är</strong> han gjorde sin första<br />
utlandstjänst.<br />
– Det svåra var de kulturella<br />
skillnaderna. I Piteå var det mest<br />
exotiska en tjej eller en kille <strong>som</strong> var<br />
same.<br />
Många utlandsmissioner<br />
Han har sammanlagt varit <strong>på</strong> mission i Afghanistan tre<br />
gånger och det var för honom en ännu större chock än vad<br />
Libanon var.<br />
– Jag föreställde mig medeltiden eller en landsbygd, men<br />
de bor <strong>på</strong> stenåldern. Det <strong>är</strong><br />
vederv<strong>är</strong>digt, säger Torbjörn med förtvivlan i blicken.<br />
Infosoldat<br />
14<br />
nummer 1 . 2010<br />
“I Piteå var det mest<br />
exotiska en tjej eller<br />
kille <strong>som</strong> var same”<br />
Combat Cameras uppkomst<br />
Det m<strong>är</strong>ks att Torbjörn har en stor passion för sitt arbete<br />
och det upptäckte även Sven-Åke Haglund, chefredaktör<br />
<strong>på</strong> Infostaben, <strong>som</strong> utsåg honom till bildchef år 2005 för<br />
det nya projektet Combat Camera. Syftet var då att pröva<br />
en visuell källa för att dokumentera Försvarsmaktens<br />
insatser. Metodförsöket gick bra och år 2008 beslutade<br />
man att Combat Camera skulle bli en fast resurs hos<br />
Försvarsmakten.<br />
Stora krav<br />
Idag består Combat Camera av tio skickliga<br />
fotografer, <strong>som</strong> dokumenterar både i rörliga<br />
bilder och stillbilder. Torbjörn Gustafsson<br />
har rekryterat <strong>alla</strong> själv och ställer lika stora<br />
krav <strong>på</strong> deras soldatf<strong>är</strong>dighet, <strong>som</strong> deras<br />
dokumentation.<br />
– Det <strong>är</strong> inte bara att knäppa ett kort, säger<br />
Torbjörn allvarligt. Det måste vara bra och<br />
användbara bilder <strong>som</strong> väcker känslor.<br />
Kritik från media<br />
Viktigast <strong>är</strong> dock att bilderna ska ge en verklig skildring av<br />
de svenska soldaternas insatser och Försvarsmakten <strong>som</strong><br />
arbetsgivare.
Media har givit dem kritik för att göra propaganda åt<br />
Försvarsmakten. Dock använder många reaktioner Combat<br />
Cameras bilder i sina egna reportage. Torbjörn menar att<br />
media i grund och botten ser bilderna <strong>som</strong> en trov<strong>är</strong>dig<br />
källa. Samtidigt <strong>är</strong> Combat Camera en unik tillgång, <strong>som</strong> ger<br />
bildmaterial till det svenska folket <strong>som</strong> kan leverera bilder<br />
från verkligheten framför främsta linjen.<br />
Halt!<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Anton Thorstenssson<br />
“Det <strong>är</strong> inte bara att<br />
knäppa ett kort”<br />
Vem d<strong>är</strong>?<br />
Infosoldat Möter Björn<br />
Westerdahl, informatör <strong>på</strong> Livgardet.<br />
Med hörselkåpor <strong>på</strong> huvudet och ett stort leende <strong>på</strong><br />
läpparna står Björn Westerdahl i det lätta duggregnet och<br />
berättar om sitt yrke och sin bakgrund. Sedan två och ett<br />
halvt år tillbaka arbetar han <strong>som</strong> informatör <strong>på</strong> Livgardet<br />
i Kungsängen, det tredje största milit<strong>är</strong>a förbandet i<br />
Sverige. Nyligen blev han informationschef under tio<br />
månader, då hans kollega var föräldraledig, men nu <strong>är</strong> han<br />
tillbaka i sin vanliga position.<br />
Trivs <strong>på</strong> Livgardet<br />
Björn trivs mycket bra <strong>på</strong> sitt nuvarande jobb <strong>som</strong><br />
informatör, då han l<strong>är</strong> sig något nytt varje dag.<br />
Livgardet har en unik roll <strong>som</strong> försvarets<br />
internationella utbildningsplattform med en rad olika<br />
utbildningsinsatser.<br />
– Det <strong>är</strong> en stor utmaning att sätta sig in <strong>alla</strong><br />
verksamheter och representera dem <strong>som</strong><br />
informatör, säger Björn.<br />
Journalisterfaremheter<br />
Björn har tidigare erfarenhet <strong>som</strong> journalist och fotograf i<br />
Sverige, bland annat för Dalarnas Tidning och Livgardisten,<br />
men även <strong>som</strong> journalist i Västafrika.<br />
Innan det har han varit allt från kajakinstruktör och<br />
instruerat paddelteknik till servitör, samt<br />
bartender och glassbilschaufför.<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
COMBAT CAMERA<br />
- Förkortas SWCOMCAM<br />
- Har funnits <strong>som</strong> förband i Försvarsmakten<br />
sedan 1 januari år 2009<br />
- Lyder under Försvarsmaktens infostab, d<strong>är</strong><br />
de även har sitt huvudkontor<br />
- Består av tio fotografspecialister<br />
- Dokumenterar Försvarsmaktens<br />
verksamhet i Sverige och utomlands<br />
- Dokumentationen används för bättre<br />
lägesuppfattning, samt underlag för<br />
beslut och utv<strong>är</strong>dering<br />
Foto: Marcus Boberg<br />
“Det <strong>är</strong> en stor utmaning att<br />
sätta sig in <strong>alla</strong> verksamheter och<br />
representera dem <strong>som</strong> informatör”<br />
Infosoldat<br />
nummer 1 . 2010 15
Ledningsregementet:<br />
Det talande förbandet<br />
PR <strong>är</strong> A och O i rekryteringstider, enligt Rick Forsling. Som engångstatueringen ovan, tillhörande en soldat.<br />
BERGA. Någon vardag finns<br />
inte för chefsinformatören<br />
Rick Forsling <strong>på</strong> LedR,<br />
Ledningsregementet. En<br />
informatörs arbete inneb<strong>är</strong><br />
väldigt varierande uppgifter;<br />
allt ifrån att göra reklam och<br />
rekrytera, till att planera<br />
strategisk kommunikation och<br />
stabsarbete.<br />
Att en informatörs arbete <strong>är</strong><br />
omfattande och viktigt råder det<br />
inga tvivel om i plutonen n<strong>är</strong> vi<br />
diskuterar frågan ”Varför finns en<br />
informatörsfunktion?”, arbetet handlar<br />
om att vinna stöd, sprida kunskap om,<br />
och inom organisationen, vilket <strong>är</strong> det<br />
ledande i diskussionen.<br />
Eget nyhetsbrev<br />
Informatören agerar <strong>som</strong> stöd för<br />
organisationen, någon att vända<br />
sig till och att lita <strong>på</strong>. För att sprida<br />
information, både internt och externt,<br />
används en rad olika kanaler.<br />
16<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
Den kanal <strong>som</strong> Rick trycker <strong>på</strong> mest<br />
<strong>är</strong> hans egen uppfinning Nyhetsbrevet,<br />
<strong>som</strong> skickas ut till LedRs egensnickrade<br />
sändlista. Listan innehåller så väl<br />
politiker <strong>som</strong> tidningar och högskolor.<br />
– Vi har satt ihop en sändlista med folk<br />
vi tycker ska ha vårt brev. Vi skickar<br />
brevet till andra <strong>som</strong> inte vill ha det<br />
också, skrattar Rick med glasögonen i<br />
mungipan. Man kan avaktivera sig från<br />
mottagarlistan, fortsätter han, men det<br />
<strong>är</strong> ganska svårt och det <strong>är</strong> bara KTH<br />
<strong>som</strong> har lyckats.<br />
Synas i v<strong>är</strong>lden<br />
Rick Forsling och hans kollegor <strong>på</strong><br />
LedR har flera olika uppgifter för att<br />
synas utåt mot allmänheten, bland<br />
annat att berätta vad LedR <strong>är</strong> och<br />
arbetar med samt att strategiskt<br />
identifiera målgrupper. Internt<br />
ska informationsavdelningen<br />
ge en gemensam lägesbild och<br />
kunskapsplattform för andra kollegor<br />
inom Försvarsmakten. Men dess<br />
främsta uppgifter just nu <strong>är</strong> att stödja<br />
rekryteringen och vara en attraktiv<br />
arbetsgivare.<br />
De två sistnämnda uppgifterna <strong>är</strong> två<br />
av de kommunikativa målen <strong>som</strong> LedR<br />
har satt upp för år 2010.<br />
– Men det <strong>är</strong> inte så lättsålt, säger Rick<br />
och skrattar lite, det <strong>är</strong> inte så mycket<br />
bildvänligt <strong>på</strong> LedR med teknisk<br />
utveckling och signalspaning, menar<br />
han.<br />
Rekryteringsutmaning<br />
– Det <strong>är</strong> en utmaning att visuellt<br />
förklara vad vi gör, säger Rick Forsling.<br />
Han fortsätter med att berätta hur<br />
viktigt det <strong>är</strong> med PR för ett förband i<br />
framtidens rekrytering. Att göra små<br />
saker <strong>som</strong> engångstatueringar och<br />
läppcerat med LedRs logga <strong>på</strong> kan göra<br />
att förbandet syns <strong>på</strong> lite fler vardagliga<br />
platser, och kan d<strong>är</strong>med sprida namnet<br />
till grupper <strong>som</strong> de annars inte skulle<br />
nå.<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Marcus Boberg
En nyhet för Aftonbladet;<br />
N<strong>är</strong> människan biter hunden<br />
Aftonbladets editionschef Robin Govik föreläser för tio rekryter.<br />
BERGA. Journalister <strong>är</strong> i en ständig katt-och-råtta-lek i jakt <strong>på</strong> nyheter.<br />
Trots det står många utan fångst. Editionschefen <strong>på</strong> Aftonbladet, Robin<br />
Govik berättar om hemligheten bakom en lyckad nyhet.<br />
En näsa för nyheter <strong>är</strong> nog den<br />
viktigaste egenskapen en bra journalist<br />
bör förankra. Detta <strong>är</strong> något <strong>som</strong><br />
redaktionen <strong>på</strong> Aftonbladet har lyckats<br />
med. Tidningen har drygt 1 200 000<br />
läsare om dagen och ligger d<strong>är</strong>med i topp<br />
bland Sveriges mest lästa dagstidningar.<br />
Aftonbladets egen editionschef, Robin<br />
Govik vet hur det <strong>är</strong> att vara störst.<br />
Att bläddra förstrött bland nyhetsbladen<br />
<strong>på</strong> en dagstidning kommer förmodligen<br />
inom en snar framtid att bli ett minne<br />
blott. Denna utveckling vittnar Robin<br />
om.<br />
– Papperstidningen håller <strong>på</strong> att dö ut<br />
medan webbtidningen växer mer än<br />
någonsin, d<strong>är</strong>för gäller det för oss att<br />
hänga med i svängarna och vara<br />
nytänkande.<br />
Inte bara en tidning<br />
I dag <strong>är</strong> inte Aftonbladet bara en tidning<br />
i traditionell bem<strong>är</strong>kelse. Konceptet har<br />
genomgått ett ordentligt stambyte och<br />
nya funktioner har utformats. Tv-inslag,<br />
chatt, bloggar och tillpassning så att<br />
nyheter kan följas i mobilen <strong>är</strong> bara några<br />
satsningar <strong>som</strong> tidningen har gjort.<br />
Genom dessa åtg<strong>är</strong>der hoppas<br />
editionschefen att få fortsätta ligga i topp,<br />
men det <strong>är</strong> viktigt att inte glömma bort<br />
att det <strong>är</strong> nyheten <strong>som</strong> bör ligga i fokus.<br />
Å-fan-effekten<br />
En kvällstidning <strong>som</strong> Aftonbladet lever<br />
<strong>på</strong> säljande löpsedlar, d<strong>är</strong>av <strong>är</strong> det s<strong>är</strong>skilt<br />
viktigt att fånga läsarens intresse vid<br />
första ögonkastet.<br />
Enligt Robin <strong>är</strong> det först n<strong>är</strong> läsaren ger<br />
ifrån sig ett ”å fan” efter att ha läst<br />
artikeln <strong>som</strong> man har fullgjort sitt<br />
uppdrag <strong>som</strong> journalist.<br />
– Det <strong>är</strong> ingen nyhet om en hund biter<br />
en människa, men n<strong>är</strong> en människa biter<br />
en hund har man skapat en, avslutar<br />
Robin Govik och ler.<br />
Reporter: Lubna El-Shanti<br />
Fotograf: Martin Bylund<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 17
Major Hans Zettermark vid Amfibieregementet.<br />
BERGA. Hans Zettermark <strong>är</strong><br />
major och tycks ha en förk<strong>är</strong>lek<br />
till Amfibiekåren och dess<br />
verkning<strong>som</strong>råde. I hans<br />
presentation av amfibiesoldaters<br />
kapacitet förekommer paroller<br />
<strong>som</strong> ”Kontroll i fyra<br />
dimensioner” följt av ”i luften, <strong>på</strong><br />
land, <strong>på</strong> ytan, under vatten”.<br />
Som operativ chef för G3 <strong>på</strong><br />
Amfibieregementet – ett jobb han inte<br />
kunde tacka nej till efter<strong>som</strong> tjänsten<br />
annonserades <strong>som</strong> ”omväxlande och i<br />
sk<strong>är</strong>gårdsmiljö” – har major Hans<br />
Zettermark olika arbetsuppgifter.<br />
– På ett av de milit<strong>är</strong>a fikonspråken<br />
<strong>är</strong> G lika med general staff eller<br />
ground, och 3 betyder operations,<br />
genomförande och insatser. Jag skriver<br />
18<br />
I nöd och lust<br />
<strong>på</strong> land,<br />
vid kust<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
”Oavsett vilket<br />
fartyg eller<br />
fordon man<br />
än åker i, så<br />
<strong>som</strong>nar man<br />
alltid snabbt i<br />
grönkläder”<br />
ordrar, skriker <strong>på</strong> folk och planerar<br />
medaljceremoni för soldater <strong>som</strong><br />
kommer hem från Adenviken.<br />
N<strong>är</strong> Zettermark gestikulerande<br />
talar om sitt amfibieregemente blänker<br />
silverklockan kring handleden till.<br />
Soldat eller sjöman?<br />
– Vi <strong>är</strong> länken mellan sjöstrids- och<br />
markstridskrafter, alltså mellan armén<br />
och flottan. Vi har ”lätta” förband, <strong>som</strong><br />
<strong>är</strong> smidiga att förflytta snabbt och har<br />
stridsbåtar <strong>som</strong> tillsammans rymmer<br />
ett helt förband.<br />
Zettermark kan inte köra stridbåt<br />
själv, men tycker om att åka <strong>som</strong><br />
passagerare.<br />
– Visst <strong>är</strong> det konstigt att oavsett<br />
vilket fartyg eller fordon man än
åker i, så <strong>som</strong>nar man alltid snabbt i<br />
grönkläder? säger han och rycker lite i<br />
sin skjorta.<br />
Men sjömän <strong>som</strong> b<strong>är</strong> blå uniform?<br />
– Sjömännens kläder <strong>är</strong> inte lika<br />
bekväma, det <strong>är</strong> stickigt och man<br />
har slips <strong>som</strong> sitter åt. Dessutom <strong>är</strong><br />
materialen mer syntetiska, konstaterar<br />
Zettermark nöjt.<br />
Amfibieregementets soldater vistas<br />
<strong>på</strong> för grunt vatten för sjömän, men <strong>på</strong><br />
för djupt för landkrabbor. Major Hans<br />
Zettermark och soldaterna trivs bäst i<br />
luften, <strong>på</strong> land, <strong>på</strong> ytan, under vatten.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
Hans Zettermark trivs i gröna kläder.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
19
Mer än bara television<br />
STOCKHOLM. En stor kontorslokal, dukad med fullt av skrivbord och datorer, utgör k<strong>är</strong>nan i mediejättens<br />
organisation. Kända journalister syns vart man än kastar sin blick i lokalen. Det går inte att undvika stoltheten<br />
i nyhetschefen Stefan Borgs ton, då han berättar om kanalen och hur programmen produceras.<br />
“ N<strong>är</strong> jag började h<strong>är</strong> så var vi cirka 200 personer, idag <strong>är</strong> vi runt tusentalet”,<br />
säger Stefan Borg.<br />
Infosoldat<br />
20<br />
nummer 1 . 2010<br />
Stefan Borg har arbetat <strong>på</strong> TV4 sedan<br />
1993, och har således varit med om<br />
företagets utveckling genom åren. Från<br />
att bara vara en TV-kanal till att bli ett<br />
medieföretag med många tjänster att<br />
erbjuda.<br />
– N<strong>är</strong> jag började arbeta h<strong>är</strong> så var<br />
vi cirka 200 personer, idag <strong>är</strong> vi runt<br />
tusentalet, säger Stefan. Vilket vittnar<br />
om kanalens stora utveckling. Idag<br />
finns det väldigt många avdelningar i<br />
organisationen, d<strong>är</strong> en stor del av arbetet<br />
produceras till internet. Exempel <strong>på</strong><br />
sajter <strong>som</strong> TV4 driver <strong>är</strong> nyhetskanalen,<br />
fotbollskanalen, tvplaneten och väderkanalen.<br />
Utlandserfarenhet<br />
Stefan har en bakgrund <strong>som</strong> utrikeskorrespondent.<br />
Han <strong>är</strong> således väl<br />
insatt i hur osäker situationen kan vara<br />
i ett konfliktdrabbat område. D<strong>är</strong>för<br />
<strong>är</strong> han mycket positiv till att personal<br />
<strong>som</strong> ska <strong>på</strong> utlandsuppdrag får l<strong>är</strong>a sig<br />
grundläggande sjukvård och att kunna ta<br />
hand om sig själva i en främmande, och<br />
ibland farlig miljö.<br />
Stolta över morgontelevisionen<br />
Något <strong>som</strong> Stefan noga <strong>på</strong>pekar <strong>är</strong> att Nyhetsmorgon<br />
sänder <strong>alla</strong> dagar i veckan,<br />
medan SVT:s motsvarighet ”Gomorron<br />
Sverige” bara sänder under vardagar. Han<br />
anser också d<strong>är</strong>för att TV4 ligger före<br />
sina konkurrenter gällande morgontiderna<br />
i rutan.
– Nyhetsmorgon <strong>är</strong> kanske något lättsammare<br />
och har en mindre allvarlig ton<br />
än SVT:s motsvarighet, vilket gör att vi<br />
har fler tittare, motiverar Nyhetschefen.<br />
Problem vid skiftbyte<br />
Självklart har även en mediejätte <strong>som</strong><br />
TV4 en svaghet. Nyhetsbevakningens<br />
Akilleshäl hittar man vid skiftbytet <strong>på</strong><br />
natten. Då <strong>är</strong> det helt tomt i den stora<br />
kontorslokalen under en timme <strong>på</strong> natten.<br />
Nyhetschefen Borg konstaterar att det<br />
skulle bli jobbigt om något extraordin<strong>är</strong>t<br />
skulle inträffa vid den tiden <strong>på</strong> dygnet.<br />
Han säger även att problemet <strong>är</strong> något<br />
det <strong>är</strong> medvetna om, <strong>som</strong> de försöker<br />
hitta en lösning <strong>på</strong>. För övrigt så framstår<br />
TV4 <strong>som</strong> en väldigt homogen arbetsplats,<br />
d<strong>är</strong> <strong>alla</strong> jobbar tätt intill varandra med en<br />
god arbetsstämning.<br />
Reporter: Viktor Johansson<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
Logotype: Marcus Boberg<br />
Mediecentralen d<strong>är</strong> det flödas in all form av kommunikation.<br />
Infosoldat<br />
nummer 1 . 2010 21
Aftonbladet:<br />
Med rötter i försvaret<br />
Med sina bilagor har Aftonbladet växt till en av Sveriges största utgivare.<br />
STOCKHOLM. Aftonbladet, en av<br />
Sveriges största tidningar, har<br />
många rötter i Försvarsmakten.<br />
Flera av cheferna har sin grund<br />
hos V<strong>är</strong>npliktsnytt och tidningen<br />
ser sig positiv till så väl försvar,<br />
<strong>som</strong> v<strong>är</strong>nplikt.<br />
– Allmän v<strong>är</strong>nplikt <strong>är</strong> bra för<br />
landet, säger ledarskribenten Ingvar<br />
Persson. Man bygger inte ett försvar<br />
från en dag till en annan, det <strong>är</strong> ett<br />
långsiktigt arbete för att planera för<br />
det oförutsägbara. Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> även<br />
Aftonbladets ståndpunkt, avslutar han.<br />
Utbildas hos Försvarsmakten<br />
Mitt emot honom finns ett pentry,<br />
22<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
d<strong>är</strong> väggmålningen <strong>är</strong> en bild från<br />
kriget i Tchad. Den <strong>är</strong> tagen av en av<br />
Aftonbladets egna fotografer, Urban<br />
Andersson.<br />
De flesta utrikeskorrespondenter<br />
får en förberedande utbildning, i<br />
Försvarsmaktens regi, inför kommande<br />
uppdrag utomlands. D<strong>är</strong> får<br />
journalisterna sjukvårdsutbildning, och<br />
inte minst f<strong>är</strong>digheter i överlevnad.<br />
- Det ingår även säkerhetsutbildning,<br />
ifall något farligt skulle inträffa, <strong>som</strong><br />
att se skillnad <strong>på</strong> olika sorters minor<br />
och hur ett gisslandrama hanteras,<br />
berättar Kristina Edblom, reporter <strong>på</strong><br />
Aftonbladet. Men vad <strong>som</strong> exakt ingår<br />
i utbildningen <strong>är</strong> det ingen <strong>som</strong> vill<br />
säga, då det ska vara en överraskning<br />
för kommande elever.<br />
Ambitionen <strong>är</strong> att <strong>alla</strong><br />
utlandsreportrar ska få utbildningen.<br />
Från papper till sk<strong>är</strong>m<br />
Aftonbladet säljer 380 000<br />
tidningsexemplar per dag och har lika<br />
många individuella besökare <strong>på</strong> den<br />
digitala tidningen <strong>på</strong> Internet. Att gå<br />
över mer och mer mot att tidningen<br />
enbart finns <strong>på</strong> Internet <strong>är</strong> en stor<br />
diskussion inom redaktionerna, och<br />
allt tyder <strong>på</strong> att det <strong>är</strong> den utvecklingen<br />
<strong>som</strong> sker.<br />
En positiv punkt <strong>som</strong> lyfts fram<br />
<strong>är</strong> att det lättare blir tillgängligt även<br />
utanför Sveriges gränser; att ligga i en<br />
grop i Afghanistan och bläddra i en
“Allmän<br />
v<strong>är</strong>nplikt <strong>är</strong><br />
bra för landet”<br />
Ingvar Persson, ledarskribent<br />
digital version av dagens Aftonbladet<br />
kanske inte <strong>är</strong> en omöjlighet i<br />
framtiden.<br />
– Istället för att sakta dö<br />
tillsammans med papperstidningen,<br />
ska vi istället ta livet av oss och satsa <strong>på</strong><br />
webben istället? frågar editionschefen<br />
Robin Govik skämtsamt. Det <strong>är</strong> främst<br />
den digitala formen av tidningen<br />
<strong>som</strong> läsarna vill ha idag, fortsätter<br />
han. Men vi måste komma <strong>på</strong> nya<br />
betalningsmetoder.<br />
Sjunde februari<br />
Tidningen var först med att publicera<br />
den omskakande händelsen i<br />
Afghanistan, den sjunde februari år<br />
2010, då två svenska officerare och<br />
en tolk stupade. Arbetet var högt<br />
prioriterat och reportagen i tidningen<br />
var omfattande, med allt ifrån fakta om<br />
talibaner till intervjuer med anhöriga.<br />
Rapporteringen om händelserna<br />
fortsatte längre än vanligt och intresset<br />
kring händelsen var stort. Kan det<br />
stora intresset för nyheten vara tack<br />
vare Aftonbladets starka relation till<br />
Försvarsmakten?<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
Många av Aftonbladets anställda har<br />
en bakgrund inom Försvarsmakten.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 23
Henrik Eskilsson:<br />
“Det svenska pressen vet,<br />
vet även afghansk press”<br />
Nio av tio informationssoldater i Berga. Den tionde soldaten <strong>är</strong> fotografen Anton Thorstensson.<br />
Henrik Eskilsson var i Afghanistan n<strong>är</strong> två svenska soldater stupade.<br />
BERGA. N<strong>är</strong> dödsskjutningarna<br />
ägde rum den sjunde februari<br />
2010 var Henrik Eskilsson press-<br />
och informationsofficer <strong>på</strong> plats<br />
vid Camp Northern Lights i<br />
Afghanistan. Han vet vad det<br />
inneb<strong>är</strong> att släppa information<br />
till media. I Sverige sitter<br />
Aftonbladets editionschef Robin<br />
Govik.<br />
Middagslugnet i Mazar-e-Sharif rivs<br />
upp n<strong>är</strong> Public Affairs Officer, eller<br />
PAO Henrik Eskilsson får information<br />
om Troops in Contact. Kort d<strong>är</strong>efter<br />
24<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
“På området står en<br />
stor kylcontainer <strong>som</strong><br />
vi <strong>alla</strong> hoppats <strong>på</strong> att<br />
aldrig behöva<br />
använda. N<strong>är</strong> jag passerar<br />
hör jag för första<br />
gången<br />
kylagregatet till<br />
containern igångsatt”<br />
sitter vidrörda chefer framför sk<strong>är</strong>men<br />
med radioanrop.<br />
– Radioanropen var <strong>på</strong> svenska<br />
vilket tyder <strong>på</strong> att de <strong>som</strong> skickat<br />
och skrivit befinner sig i en stressad<br />
situation. Snabbt fick vi bekräftat att<br />
svenska soldater hade blivit skadade,<br />
minns Henrik Eskilsson.<br />
Eskilsson ringer vakthavande<br />
informatör <strong>på</strong> informationsstaben<br />
och säger kort: ”Åk till Högkvarteret,<br />
tillk<strong>alla</strong> personal.”<br />
På informationsstaben i Stockholm<br />
<strong>på</strong>börjas arbetet med att ta reda <strong>på</strong> vad
Robin Govik:<br />
“Informationsstaben ville<br />
gång <strong>på</strong> gång inte bekräfta”<br />
<strong>som</strong> hänt. Henrik Eskilsson <strong>är</strong> van vid<br />
informationshanteringen vid strid, då<br />
soldaternas säkerhet <strong>är</strong> första prioritet.<br />
– Av säkerhetsskäl försöker vi hålla<br />
informationen internt så länge vi kan.<br />
Det svenska pressen vet, vet även<br />
afghansk press och insurgenten.<br />
Aftonbladets Robin Govik befinner sig<br />
<strong>på</strong> redaktionen. Med hjälp av sin källa i<br />
Afghanistan vet han att svenska<br />
trupper varit i strid.<br />
Vid Camp Northern Lights <strong>är</strong> Henrik<br />
Eskilsson <strong>på</strong> väg till sitt kontor och ser<br />
en bisarr syn <strong>som</strong> bekräftar det <strong>som</strong><br />
komma skall.<br />
– På området står en stor<br />
kylcontainer <strong>som</strong> vi <strong>alla</strong> hoppats <strong>på</strong> att<br />
aldrig behöva använda. N<strong>är</strong> jag<br />
passerar hör jag för första gången<br />
kylaggregatet till containern igångsatt.<br />
Informationen om tre dödsfall och<br />
en skadad når snabbt Eskilsson, och<br />
timmar av personalsamling och<br />
krishantering <strong>på</strong>börjas. Soldater<br />
uppmanas ringa hem till sina anhöriga.<br />
Robin Govik <strong>på</strong> Aftonbladet vet att<br />
två svenska officerare och en<br />
lokalanställd tolk stupat. Redaktionen<br />
har bild och namn.<br />
– Informationsstaben ville gång <strong>på</strong><br />
gång inte bekräfta, vilket gjorde det<br />
omöjligt för oss att publicera, säger<br />
Govik.<br />
Eskilsson har ständig telefonkontakt<br />
med informationsstaben, d<strong>är</strong> trycket<br />
från media <strong>är</strong> högt.<br />
Robin Govik <strong>är</strong> editionschef <strong>på</strong> Aftonbladet.<br />
– Försvarsmakten kunde inte gå<br />
ut med namn och bild <strong>på</strong> de stupade<br />
soldaterna efter<strong>som</strong> <strong>alla</strong> anhöriga inte<br />
var underrättade ännu, säger han.<br />
I Afghanistan har man genomgång<br />
med prästerna inför sjuktransporten<br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg från sjukhuset. Man<br />
planerar inför ceremonin och Eskilsson<br />
har den tunga uppgiften att<br />
dokumentera arbetet.<br />
Försvarsmakten har underrättat<br />
anhöriga, och sent <strong>på</strong> kvällen<br />
publiceras de stupade soldaternas<br />
namn och bild <strong>på</strong> forsvarsmakten.se.<br />
Händelsen får stor medial<br />
uppm<strong>är</strong>ksamhet i Sverige, inte minst<br />
av kvällspressen.<br />
>>><br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 25
Henrik Eskilsson:<br />
“Det fanns inte<br />
mycket tid för sömn”<br />
Nio av tio informationssoldater i Berga. Den tionde soldaten <strong>är</strong> fotografen Anton Thorstensson.<br />
Henrik Eskilsson <strong>är</strong> tillbaka i Sverige efter sex månader i insatsstyrkan FS18 i Afghanistan.<br />
BERGA. Henrik Eskilsson var<br />
den enda svenska press- och<br />
informationsofficeren <strong>som</strong><br />
ingick i insatsstyrkan FS18 <strong>på</strong><br />
plats vid Camp Northern Lights i<br />
Afghanistan.<br />
– En av mina huvudsakliga<br />
uppgifter <strong>som</strong> Public Affairs Officer,<br />
eller PAO, var att stödja förbandet i<br />
mediehantering med svenska, lokala<br />
och internationella medier, berättar<br />
Eskilsson, <strong>som</strong> också ansvarade för<br />
kriskommunikation och var<br />
insatsstyrkans kontakt med<br />
26<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
informationsstaben <strong>på</strong> Högkvarteret.<br />
Celebert besök<br />
I arbetsuppgifterna ingick även<br />
planering av besök och hantering av<br />
informationsfrågor internt, ett uppdrag<br />
<strong>som</strong> handlar om att informera och<br />
samtidigt undanhålla information, till<br />
säkerhet för vissa besökare.<br />
– I januari hade Camp Northern<br />
Lights kronprinsessan <strong>på</strong> besök. Ett<br />
sådant besök kan inneb<strong>är</strong>a en risk för<br />
ökat hot, och d<strong>är</strong>för var det arrangerat<br />
i största hemlighet, säger Eskilsson.<br />
Inte förrän planet kronprinsessan<br />
f<strong>är</strong>dades med lyft från afghansk mark<br />
kunde Försvarsmakten börja tipsa<br />
medier och publicera material.<br />
– Jag ansvarade för foto medan<br />
Combat Camera var med och filmade.<br />
Vi stod för det enda foto- och<br />
filmmaterial från besöket <strong>som</strong><br />
publicerades i svensk media, säger<br />
Eskilsson.<br />
Ett hårt arbete<br />
Henrik Eskilsson har producerat en<br />
minnesbok från tiden i utlandsstyrkan,<br />
och varit med och startat en<br />
anhörigblogg <strong>som</strong> många uppskattat.
– Att vara PAO <strong>är</strong> ett hårt arbete,<br />
det blev inte mycket tid för sömn de<br />
sex månaderna jag var i Afghanistan.<br />
Visst skulle jag kunna tänka mig att<br />
åka igen, men bara om jag har en<br />
kollega med samma arbetsuppgifter,<br />
säger Eskilsson med ett leende. Från<br />
och med insatsstyrkan FS20 ingår två<br />
svenska press- och<br />
informationsofficerare.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
Fotnot: Combat Camera <strong>är</strong> ett förband<br />
med uppgift att dokumentera<br />
Försvarsmaktens verksamhet med<br />
film- och stillbildsfotografering.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 27
Presskonferens:<br />
Ger EN bild av verkligheten<br />
BERGA. En presskonferens <strong>är</strong><br />
mer än bara ett möte mellan<br />
journalister och organisationer,<br />
det delges en bild av<br />
verkligheten, den verklighet <strong>som</strong><br />
ska vara.<br />
Det första <strong>som</strong> ska beslutas före en<br />
presskonferens <strong>är</strong> om det verkligen<br />
<strong>är</strong> v<strong>är</strong>t att anordna en sådan, kanske<br />
räcker det med ett pressmeddelande<br />
eller att avvakta med konferensen?<br />
D<strong>är</strong>efter ska en rad olika beslut fattas,<br />
allt ifrån vilken tid <strong>som</strong> journalisterna<br />
ska <strong>på</strong> plats till vad huvudbudskapet<br />
ska vara med konferensen. Det <strong>är</strong><br />
viktigt att talespersonen <strong>är</strong> mycket väl<br />
insatt i ämnet samt även medietränad<br />
28<br />
för att kunna bemöta pressen <strong>på</strong> rätt<br />
sätt.<br />
Presskonferens – en vetenskap<br />
En presskonferens anordnas för att<br />
informera många människor vid<br />
ett och samma tillfälle och för att<br />
få ut information från företaget.<br />
Ofta anordnas presskonferenser vid<br />
komplicerade händelser, <strong>som</strong> olyckor<br />
eller stora förändringar.<br />
Pressmeddelandet övertygar<br />
I samband med presskonferensen<br />
skrivs ett pressmeddelande. Det<br />
sammanfattar budskapet med<br />
presskonferensen med målet att<br />
övertyga journalister om att ämnet<br />
<strong>är</strong> viktigt att uppm<strong>är</strong>ksamma.<br />
Bilden nedan:<br />
Pressmeddelandet ska övertyga – och presskonferensen först<strong>är</strong>ka budskapet.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
Meddelandet ska beskriva den<br />
verklighet företaget vill visa, <strong>på</strong> så sätt<br />
kan en enad bild råda i samhället.<br />
Genom att bara skicka ut ett<br />
pressmeddelande skapas inte<br />
betydelsefulla relationer till<br />
journalister. För informatörer i<br />
allmänhet, men talespersoner i<br />
synnerhet, krävs det att media litar <strong>på</strong><br />
vad <strong>som</strong> sägs. Som informatör <strong>är</strong> det<br />
viktigt med goda relationer till media,<br />
det <strong>är</strong> med personliga relationer <strong>som</strong><br />
trov<strong>är</strong>dighet skapas.<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson
Tre, två, ett – tagning!<br />
Viktor Johansson i 56. pluton blir intervjuad av Rolf Arsenius, en av Criscoms utbildare.<br />
BERGA. Att stå framför en<br />
filmkamera <strong>är</strong> svårare än vad<br />
man kan tro. Framförallt n<strong>är</strong> det<br />
<strong>är</strong> live och man har en mikrofon<br />
upptryckt i ansiktet.<br />
Kursledarna från Criscom, Anders<br />
Gummesson och Rolf Arsenius,<br />
mediatränade plutonen en solig söndag i<br />
augusti, för att de skulle vara förberedda<br />
inför kniviga intervjuer.<br />
Det <strong>är</strong> otroligt viktigt med förberedelser<br />
före en teveintervju, så man inte står d<strong>är</strong><br />
utan svar och gör bort sig. Innan ska<br />
man läsa <strong>på</strong> fakta och träna in svar <strong>på</strong><br />
potentiella frågor. Dock ska man inte<br />
vara för <strong>på</strong>läst, utan man ska kunna tala<br />
flytande och naturligt.<br />
Väl framför kameran l<strong>är</strong>de sig plutonen<br />
att blicken ska vara stabil <strong>på</strong> reportern,<br />
inte in i kameran. Man ska tänka efter<br />
en sekund innan man svarar och väga<br />
orden väl. Det <strong>är</strong> bäst att fokusera <strong>på</strong><br />
ett budskap n<strong>är</strong> man svarar, <strong>som</strong> man<br />
återkommer till, så det blir tydligt för<br />
tevetittaren.<br />
Plutonen av informationssoldater<br />
fick mediaträning, både i det<br />
teoretiska och det praktiska. Medan<br />
intervjupersonen intervjuades efter<br />
förberedelser, och samtidigt filmades av<br />
SVT:s frilansfotograf Peter Lundberg, satt<br />
resterande i lektionssalen och såg allt live<br />
från en projektor. På så sätt kunde man<br />
utv<strong>är</strong>dera intervjupersonen, samtidigt<br />
<strong>som</strong> man kunde l<strong>är</strong>a sig av de andras<br />
resultat.<br />
Det blev en lång dag, med intervjuer,<br />
både inomhus och ute i det gröna.<br />
Trots miljöombyte och relativt korta<br />
förberedelser, så blev resultaten från<br />
plutonen över förväntan, men några<br />
tabbar blev det <strong>som</strong> bjöd <strong>på</strong> många<br />
skratt.<br />
Repoter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 29
KRÖNIKA<br />
Organisationen <strong>som</strong><br />
inget tycker men tycker att<br />
det <strong>är</strong> viktigt att tycka<br />
En fråga, <strong>som</strong> med jämna<br />
mellanrum tas upp i den<br />
politiska debatten, <strong>är</strong> huruvida<br />
Sverige skall gå med i den<br />
milit<strong>är</strong>a alliansen NATO eller inte.<br />
Åsikterna kring ett eventuellt<br />
medlemskap <strong>är</strong> många bland Sveriges<br />
politiker, men diskussionen dör i takt<br />
med att statsmännen åter inser att de <strong>är</strong><br />
oeniga.<br />
Att frågan diskuteras i maktens<br />
korridorer faller sig naturligt, likväl <strong>som</strong><br />
i studiesalarna eller vid matbordet, men<br />
n<strong>är</strong> en företrädare för en partipolitisk<br />
obunden organisation framhåller sin åsikt<br />
lyfter man <strong>på</strong> ögonbrynen. Fast å andra<br />
sidan kan man undra vad det <strong>är</strong> man<br />
egentligen förvånas över?<br />
Det var under en föreläsning <strong>som</strong><br />
generalsekreteraren för Folk och Försvar,<br />
Lars Ekeman, uttryckte sitt missnöje<br />
över att den politiska vänsterkanten stack<br />
under stolen med Natofrågan.<br />
– Det <strong>är</strong> de <strong>som</strong> inte vet vad det<br />
handlar om <strong>som</strong> inte vill gå med i Nato,<br />
menade generalsekreteraren.<br />
Måhända att Ekemans uttalande fick<br />
flera av åskådarna att tappa hakan,<br />
men förhoppningsvis kom de snart till<br />
insikt att även en generalsekreterare har<br />
30<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
personliga uppfattningar och v<strong>är</strong>deringar.<br />
Dessv<strong>är</strong>re kan ett sådant uttalande<br />
uppfattas <strong>som</strong> förvirrade n<strong>är</strong> Folk och<br />
Försvars stadga tydligt visar att de tar<br />
avstånd från partipolitik. Så hur ska man<br />
<strong>som</strong> talesman för en sådan organisation<br />
förhålla sig?<br />
Generalsekreteraren tycker till i<br />
Natofrågan. Foto: Martin Bylund<br />
Är det någonsin acceptabelt att<br />
uttrycka sin personliga åsikt utan att<br />
verka partisk?<br />
Vad gäller Folk och Försvar så hör det<br />
till organisationens uppgift att informera<br />
samhället om säkerhets- och<br />
försvarspolitik. Genom att arrangera<br />
studentkonferenser, seminarier och<br />
kurser hoppas man väcka debatt och<br />
diskussion och <strong>på</strong> så sätt engagera<br />
deltagarna i ämnet.<br />
Kanske var det just det <strong>som</strong> var syftet<br />
med Lars Ekemans kritik mot politikernas<br />
förhållningssätt till NATO.<br />
Kanske ville generalsekreteraren att vi<br />
skulle tänka efter och bilda oss en egen<br />
uppfattning i frågan? Eller var det bara<br />
ett klumpigt och fåvitskt uttalande <strong>som</strong><br />
saknade eftertanke?<br />
Lubna El-Shanti
STOCKHOLM. Vi röstar fram en<br />
riksdag med förtroendevalda<br />
riksdagsledamöter, men vet vi<br />
egentligen vad <strong>som</strong> sker bakom<br />
stängda dörrar? Anne-Marie<br />
Pålsson <strong>är</strong> riksdagsledamot<br />
för moderaterna och släpper<br />
snart en bok <strong>som</strong> blottar hela<br />
sanningen.<br />
Riksdagen <strong>är</strong> folkets främsta<br />
representant, men enligt Anne-Marie<br />
<strong>är</strong> det mycket <strong>som</strong> folket inte vet om<br />
sin presentation.<br />
– Det <strong>är</strong> skillnad <strong>på</strong> vad grundlagen<br />
säger att riksdagen ska göra och vad<br />
vi i verkligheten gör, säger Anne-<br />
Marie allvarligt med glasögonen <strong>på</strong><br />
nästippen.<br />
Missnöjd med riksdagen<br />
Anne-Marie har suttit <strong>som</strong> ledamot för<br />
moderaterna sen två mandatperioder<br />
tillbaka, men hon <strong>är</strong> minst sagt<br />
missnöjd med riksdagens verksamhet.<br />
Riksdagen har kontrollmakt<br />
över regeringen, men Anne-Marie<br />
trycker mycket <strong>på</strong> att riksdagen <strong>är</strong><br />
reaktiv och reagerar bara <strong>på</strong> beslut<br />
av regeringen. Hon ser stora brister<br />
<strong>på</strong> vår v<strong>är</strong>ldsunika maktdelning och<br />
menar att denna, i samband med vår<br />
parlamentarism, gör riksdagen tandlös.<br />
Motioner <strong>är</strong> <strong>som</strong> julskinka<br />
Riksdagsledamöternas motioner <strong>är</strong> ett<br />
verktyg till initiativrätt, men enligt<br />
TANDLÖS<br />
RIKSDAG<br />
Hård kritik<br />
från moderat riksagsledamot<br />
Anne-Marie skrivs de främst för att ge<br />
antydanden till folket om att man <strong>är</strong> en<br />
aktiv ledamot. Dessutom utnyttjas dem<br />
för publicitet.<br />
– Det gäller att publicera den<br />
första eller sista motionen, men<br />
även mest eller minst motioner ger<br />
uppm<strong>är</strong>ksamhet i media.<br />
Hon beskriver att det <strong>är</strong> lite <strong>som</strong> en<br />
lekstuga, d<strong>är</strong> motioner kan återkomma<br />
om exakt samma ämne flera gånger.<br />
- De kommer tillbaka år efter år,<br />
precis <strong>som</strong> julskinka<br />
Förbestämda debatter<br />
Man kan ju tro att det sker högljudda<br />
debatter i riksdagens kammare och<br />
”De kommer<br />
tillbaka år efter<br />
år, precis <strong>som</strong><br />
julskinka.”<br />
utskott, men Anne-Marie förklarar att<br />
så <strong>är</strong> inte fallet.<br />
– Det debatteras inte för allt <strong>är</strong><br />
redan förbestämt,<br />
förklarar Anne-Marie. Det <strong>är</strong> långt<br />
v<strong>är</strong>re än vad ni tror.<br />
Inget medborgarinitiativ<br />
Riksdagsledamöterna har svårt<br />
att <strong>på</strong>verka ett enskilt beslut, men<br />
det <strong>är</strong> ännu svårare för de svenska<br />
medborgarna att göra det.<br />
– Vi <strong>är</strong> det enda landet utan ett<br />
instrument för medborgarinitiativ,<br />
förklarar Anne-Marie besviket och<br />
tillägger att det verkligen behövs ett<br />
sådant. Hon ger även rådet att om man<br />
vill <strong>på</strong>verka en fråga ska man göra det<br />
innan den når riksdagens bord, för sen<br />
<strong>är</strong> det omöjligt.<br />
Släpper bok efter valet<br />
Efter två mandatperioder väljer Anne-<br />
Marie att mönstra av nu i oktober. Hon<br />
ska återgå till sitt tidigare arbete <strong>som</strong><br />
l<strong>är</strong>are och forskare i nationalekonomi<br />
<strong>på</strong> Lunds Universitet. Dock så lämnar<br />
hon inte sitt ämbete utan att få sitt<br />
sista ord sagt. Efter valet släpper hon<br />
en bok om sin bild <strong>på</strong> riksdagens<br />
verksamhet och hoppas att med den<br />
visa omv<strong>är</strong>lden vad <strong>som</strong> egentligen<br />
sker bakom de stängda dörrarna.<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 31
Riksdagen inte beredd:<br />
ta beslut om försvaret<br />
Nio av tio informationssoldater i Berga. Den tionde soldaten <strong>är</strong> fotografen Anton Thorstensson.<br />
Jan Hyllander <strong>är</strong> huvudsekreterare för försvarsberedningen, <strong>som</strong> framställde underlaget till regeringens försvarspolitiska<br />
proposition Ett användbart försvar.<br />
STOCKHOLM. Partierna i<br />
försvarsberedningen var<br />
överens.<br />
Först n<strong>är</strong> propositionen<br />
lämnades till riksdagen gick<br />
åsikterna is<strong>är</strong>.<br />
– Riksdagsledamöterna var inte<br />
beredda att ta obekväma beslut,<br />
säger Jan Hyllander.<br />
Försvarsberedningen framställde <strong>på</strong><br />
uppdrag av försvarsminister Sten<br />
Tolgfors Säkerhet i samverkan.<br />
– Arbetet innebar granskning av<br />
32<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
vilka typer av hot <strong>som</strong> <strong>är</strong> och<br />
kommer bli aktuella i framtiden, säger<br />
Jan Hyllander <strong>som</strong> <strong>är</strong> huvudsekreterare<br />
<strong>på</strong> försvarsberedningen.<br />
Överrens<br />
Försvarsberedningen stod också för<br />
Försvar i användning.<br />
– I arbetet med rapporten studerade<br />
vi andra länders försvarssystem. Vi<br />
besökte bland annat länder vars försvar<br />
baseras <strong>på</strong> yrkessoldater, och tog<br />
tillvara <strong>på</strong> deras erfarenheter, säger Jan<br />
Hyllander. Samtliga partier i<br />
försvarsberedningen var överens vid<br />
överlämnandet av rapporten.<br />
Blev proposition<br />
Rapporten diskuterades med<br />
försvarsministern och resulterade i<br />
regeringens proposition.<br />
– Det nya försvaret skulle vara en<br />
könsneutral modern insatsorganisation<br />
med stående kontrakterade förband<br />
och nationella skyddsstyrkor, säger Jan<br />
Hyllander.
Enigheten sprack<br />
Då visade det sig att medlemmarna i<br />
försvarsberedningen inte var så<br />
förankrade i de partier de tillhörde.<br />
– Plötsligt var enigheten i<br />
riksdagspartierna sprucken, säger<br />
Hyllander och fortsätter, eller så var<br />
riksdagsledamöterna inte beredda<br />
att ta obekväma beslut <strong>som</strong> skulle<br />
<strong>på</strong>verka distrikten de representerade.<br />
Regementen skulle läggas ned och det<br />
innebar förlorade arbetstillfällen.<br />
Regeringen stod <strong>på</strong> sig och<br />
propositionen röstades igenom.<br />
Försvarsdepartementets entré.<br />
Bakgrund<br />
Försvarsberedningen består av en<br />
representant från varje riksdagsparti, och<br />
ska arbeta fram långsiktiga<br />
försvarspolitiska prognoser till<br />
regeringen.<br />
N<strong>är</strong> försvarsdepartementet får<br />
uppdraget av försvarsministern, vet<br />
det redan då vad han vill att de kommer<br />
fram till?<br />
– Det <strong>är</strong> en delikat fråga och jag ska<br />
vara <strong>är</strong>lig. Försvarsministern har en<br />
uppfattning om vad han vill ska hända,<br />
och förslag diskuteras fram och<br />
tillbaka. Ordföranden i<br />
försvarsberedningen, <strong>som</strong> i det h<strong>är</strong><br />
fallet var moderat har alltid sista ordet,<br />
säger Hyllander men poängterar att<br />
<strong>alla</strong> partirepresentanter faktiskt var<br />
överens.<br />
2006 gav försvarsminister Sten Tolgfors<br />
försvarsdepartementet uppdraget att<br />
framställa en rapport om Sveriges<br />
försvar och dess framtid.<br />
December 2007 lämnade<br />
försvarsberedningen rapporten<br />
Säkerhet i samverkan till Sten Tolgfors,<br />
en omv<strong>är</strong>ldsanalys med slutsatser och<br />
konsekvenser för det milit<strong>är</strong>a försvaret.<br />
Samma resultat oavsett regering<br />
Jan Hyllander tror inte att rapporterna<br />
hade sett annorlunda ut med en annan<br />
regering <strong>som</strong> uppdragsgivare.<br />
– Det <strong>är</strong> omöjligt att spekulera i hur<br />
uppdraget sett ut med en<br />
annan regering, men jag tror inte att en<br />
röd-grön regering hade resulterat i en<br />
annan slutats från vår sida.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
Juni 2008 lämnade<br />
försvarsberedningen över Försvar i<br />
användning, en rapport med förslag <strong>på</strong><br />
det svenska försvarets framtida form.<br />
Mars 2009 kom regeringens<br />
försvarspolitiska proposition Ett<br />
användbart försvar.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 33
34<br />
SOS-Alarm om tsunamin:<br />
”Vi tog för lång tid <strong>på</strong> oss”<br />
STOCKHOLM. <strong>Krishantering</strong> <strong>är</strong><br />
ett hårt arbete, att våga ta risker<br />
behövs för en lyckad insats. Det<br />
l<strong>är</strong>de sig den dåvarande chefen för<br />
samhällsberedskap <strong>på</strong> SOS-Alarm<br />
under tsunamikatastrofen.<br />
– Man måste orka och våga<br />
trampa <strong>på</strong> ett par tår, säger han.<br />
Jan Pie, mannen i fråga, berättar g<strong>är</strong>na<br />
om krisarbetet kring tsunamikatastrofen<br />
<strong>som</strong> inträffade för nästan sex år sedan.<br />
Den insatsen har l<strong>är</strong>t honom att agera så<br />
snabbt <strong>som</strong> möjligt, och att våga chansa<br />
för att vinna, <strong>som</strong> i detta sammanhang<br />
kan resultera i ett räddat liv.<br />
Detta sker i Volvos konferenslokaler,<br />
belägna vid Kungsträdgården i centrala<br />
Stockholm.<br />
SOS arbetar för nuet<br />
Inledningsvis berättar han om händelse-<br />
Infosoldat<br />
nummer 1.2010<br />
“<strong>Krishantering</strong>en<br />
tog alldeles<br />
för lång tid,<br />
efter<strong>som</strong> det tog<br />
hela fyra dagar<br />
innan de första<br />
planen åkte ner”<br />
förloppet <strong>som</strong> sker då en individ larmar<br />
112. Detta <strong>på</strong> ett beskrivande sätt <strong>som</strong><br />
betonar det stora kommunikationssamarbetet<br />
vid en krisinsats. Pie säger även<br />
att SOS får in en del samtal <strong>som</strong> inte <strong>är</strong><br />
under deras ansvar, utan till exempel<br />
berör Polisen eller Socialstyrelsen.<br />
– SOS insatser berör <strong>på</strong>gående<br />
händelser, inte sådant <strong>som</strong> redan<br />
inträffat, betonar han. Men <strong>som</strong> tidigare<br />
nämnt tycker han att samarbete mellan<br />
samtliga aktörer vid krisarbete <strong>är</strong> viktigt.<br />
Stor l<strong>är</strong>dom av tsunamin<br />
Då Pie kommer in <strong>på</strong> krishanteringens<br />
utveckling nämner han hur<br />
tsunamikatastrofen har format<br />
beredskapens utseende idag, efter<strong>som</strong><br />
arbetet nere i Thailand inte gick <strong>på</strong> räls.<br />
– <strong>Krishantering</strong>en tog alldeles för<br />
lång tid, efter<strong>som</strong> det tog hela fyra dagar
innan de första planen åkte ner dit, säger<br />
Pie. Den långa tiden berodde <strong>på</strong> att det<br />
inte fanns något tydlig mandat om vem<br />
<strong>som</strong> bestämde vad <strong>som</strong> skulle hända, och<br />
n<strong>är</strong> det skulle <strong>på</strong>börjas. Men han betonar<br />
också att n<strong>är</strong> arbetet väl inleddes <strong>på</strong> plats<br />
var det en gedigen insats.<br />
– N<strong>är</strong> vi väl kom dit så gjorde vi det<br />
bra, konstaterar den före detta chefen för<br />
samhällsberedskap.<br />
Agera så snabbt <strong>som</strong> möjligt<br />
Något annat <strong>som</strong> Pie fastslår <strong>är</strong> att ett<br />
krisarbete måste ske utan att man följer<br />
<strong>alla</strong> så k<strong>alla</strong>de ”stuprör”, <strong>som</strong> i detta fall<br />
kan betyda normala stadgar eller till och<br />
med lagar. Vid en kris <strong>är</strong> det viktigast<br />
att någonting händer, och att det händer<br />
fort. Han relaterade till att andra länder<br />
var betydligt snabbare än Sverige <strong>på</strong> att få<br />
ner folk till Thailand, vissa var d<strong>är</strong> redan<br />
efter två dagar.<br />
Ökad beredskap<br />
Nu i efterhand kan man konstatera<br />
att vi <strong>är</strong> betydligt bättre rustade för en<br />
kris av det slaget <strong>som</strong> tsunamin. En ny<br />
myndighet har skapats, myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap, MSB. D<strong>är</strong><br />
utförs ett ständigt arbete för att ha en hög<br />
krisberedskap. Utöver detta så fortskrider<br />
SOS Alarms arbete <strong>som</strong> vanligt,<br />
samverkande med MSB och andra<br />
aktörer; så<strong>som</strong> Polis och Räddningstjänst<br />
- allt för att skapa en trygg vardag för oss<br />
<strong>som</strong> bor i Sverige.<br />
Framtiden<br />
I dagsläget jobbar Jan Pie <strong>som</strong> VD <strong>på</strong><br />
SOFF, Säkerhets och försvarsföretagen,<br />
och förhoppningsvis känner han sig en<br />
aning tryggare med vår krishantering<br />
idag, än vad han gjorde för några år<br />
sedan. Detta tack vare att framtidens<br />
krisinsatser ska undvika att följa<br />
”stuprör”, och istället jobba med<br />
”hängrännor” och förhoppningsvis våga<br />
trampa <strong>på</strong> ett par tår.<br />
Reporter: Viktor Johansson<br />
Fotograf: Anton Thorstenson<br />
Jan Pie betonade SOS Alarms l<strong>är</strong>dom av tsunamin.<br />
Foto: Marcus Boberg<br />
“N<strong>är</strong> vi väl<br />
kom dit<br />
så gjorde<br />
vi det bra”<br />
Infosoldat<br />
nummer 1.2010 35
Kansliet för krishantering:<br />
”Tilldelad tid blir tillräcklig tid”<br />
Nio av tio informationssoldater i Berga. Den tionde soldaten <strong>är</strong> fotografen Anton Thorstensson.<br />
Lars Hedström <strong>är</strong> biträdande chef <strong>på</strong> kansliet för krishantering.<br />
STOCKHOLM. Kansliet för krishantering jobbar med<br />
att förebygga kriser och hot mot Sverige. Deras<br />
uppgift <strong>är</strong> att underrätta den politiska ledningen<br />
med information. Vi träffade Lars<br />
Hedström, biträdande chef för kansliet.<br />
Runt omkring i rummet sitter det gigantiska plattsk<strong>är</strong>mar och<br />
en stor v<strong>är</strong>ldskarta <strong>på</strong> väggen. Lars Hedström tar emot oss.<br />
Han har tidigare jobbat <strong>som</strong> överdirektör <strong>på</strong><br />
Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket men <strong>är</strong> nu<br />
biträdande chef för Regeringskansliet för krishantering.<br />
Kansliets uppgift <strong>är</strong> omv<strong>är</strong>ldsbevakning. De har ständig<br />
bevakning dygnet runt och n<strong>är</strong> något händer ska de analysera,<br />
rapportera och lägga upp en strategisk plan för krishantering<br />
36<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
i Sverige.<br />
– Det <strong>är</strong> viktigt att regeringen <strong>är</strong> väl underrättad och<br />
uppdaterad om situationen vid kris. Det <strong>är</strong> ett av skälen till att<br />
regeringen har inrättat en nationell krishanteringsfunktion i<br />
Regeringskansliet, säger Lars medan han pekar <strong>på</strong> sin<br />
Power Point-presentation.<br />
Bli aldrig överraskad<br />
N<strong>är</strong> det inte <strong>är</strong> kris i Sverige får kansliet förebygga och<br />
rapportera.<br />
– Vi meddelar mycket men n<strong>är</strong> något väl händer måste vi<br />
agera snabbt, politikerna vill inte bli ertappade med byxorna<br />
nere, berättar Lars.<br />
Rapportering börjar oftast med att källor <strong>som</strong> media,<br />
myndigheter och departement söks igenom. All inhämtning
av material måste analyseras så att man kan vara säker <strong>på</strong><br />
informationen.<br />
Målet för vår säkerhet<br />
Lars kan sitt ämne, han har inga problem att spotta fram<br />
uppgifter <strong>som</strong> de jobbar med. Men vad <strong>är</strong> deras mål, vilka<br />
uppgifter jobbar de med? Huvudregeln <strong>är</strong> att v<strong>är</strong>na om<br />
befolkningens liv och hälsa. Men även att kunna bevara<br />
samhällets funktionalitet, att upprätthålla grundläggande<br />
v<strong>är</strong>den <strong>som</strong> demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och<br />
rättigheter.<br />
Kansliet arbetar ungef<strong>är</strong> <strong>som</strong> en nyhetsredaktion, det går<br />
snabbt och <strong>är</strong> intensivt.<br />
– Tilldelad tid blir tillräckligt med tid, ett ironiskt leende<br />
syns <strong>på</strong> Lars läppar.<br />
Man m<strong>är</strong>ker att kansliet vet hur det <strong>är</strong> att arbeta hårt. De har<br />
en ständig övervakning av hela v<strong>är</strong>lden för vår skull, för att<br />
trygga Sveriges befolkning.<br />
Reporter: Michael Alestedt Finta<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
Lars Hedström har daglig övervakning över kriser runt om i v<strong>är</strong>lden.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 37
– En kris sprider sig, den stannar aldrig inom en kommun, förklarar Anna Nyman, chef <strong>på</strong> enheten för<br />
samordning.<br />
I tsunamins kölvatten<br />
VAKNADE SVERIGE<br />
STOCKHOLM. Som ett resultat<br />
av tsunamin bildades för ett<br />
och ett halvt år sedan en helt<br />
ny myndighet. Målet <strong>är</strong> att få<br />
en effektivare hantering av<br />
krisberedskapen i Sverige.<br />
MSB, Myndigheten för Samhällsskydd<br />
och Beredskap, hanterar samordning<br />
och stöd i allt från vardagsolyckor till<br />
katastrofer och krig, både före, under<br />
och efter. Huvudansvaret <strong>är</strong> att stödja<br />
andra aktörer och samordna över<br />
sektor- och ansvarsgränser. Viktigt<br />
att <strong>på</strong>peka <strong>är</strong> dock att MSB inte <strong>är</strong><br />
38<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
krisledande – de möjliggör för andra<br />
att fungera.<br />
Ansvarsprincipen <strong>är</strong> ett ledord inom<br />
krishantering. Aktörer <strong>som</strong> löser<br />
problemen i vardagen löser även<br />
krisen, men MSB finns <strong>som</strong> stöd för att<br />
hjälpa till i hanteringen.<br />
– Kommunikation <strong>är</strong> A och O;<br />
för att få ett samlat budskap och<br />
en gemensam bild av krisen, detta<br />
minskar oron i samhället, säger<br />
Anna Nyman, chef för enheten för<br />
samordning, och fortsätter: En kris<br />
sprider sig, den stannar aldrig i en<br />
myndighet, eller inom en kommun,<br />
förklarar Anna Nyman, den berör <strong>alla</strong><br />
parter.<br />
Exempel <strong>på</strong> tillfällen då samverkan<br />
och samordning har haft en betydande<br />
roll var under den nya influensan,<br />
askmolnet från vulkanutbrottet <strong>på</strong><br />
Island och snöovädret vintern år 2010.<br />
MSB:s roll under kriserna <strong>är</strong> att stötta<br />
de svenska myndigheternas åtg<strong>är</strong>der<br />
med information, presskonferenser och<br />
dylikt.<br />
Tillsammans med flera andra<br />
myndigheter har MSB beredskap för<br />
att kunna bistå svenskar utomlands,<br />
ifall de drabbas av en kris. Det <strong>är</strong>
Anna Teljfors-Lundwall, webbredaktör, har en viktig l<strong>är</strong>anderoll med hemsidan, för att informera allmänheten<br />
och andra myndigheter.<br />
främst det humanit<strong>är</strong>a förarbetet med<br />
samordning, fredsfrämjande arbete<br />
och snabbinsatser <strong>som</strong> <strong>är</strong> MSB:s roll<br />
i stödstyrkan. Det mest centrala för<br />
myndigheten <strong>är</strong> neutralitet, behovet först<br />
– inte vem du <strong>är</strong> eller vems<br />
sida du stödjer.<br />
Anna Teljfors-Lundwall <strong>är</strong><br />
webbredaktör för Krisinformation.se, en<br />
hemsida under MSB:s ledning.<br />
– Myndigheten har en l<strong>är</strong>anderoll,<br />
att förklara hur samhället fungerar<br />
och vem <strong>som</strong> gör vad, förklarar Anna<br />
Teljfors-Lundwall. Om myndigheterna<br />
<strong>är</strong> stuprör, och arbetar för sig själva, ska<br />
hemsidan fungera <strong>som</strong> en hängränna; att<br />
förmedla information till <strong>alla</strong>, framförallt<br />
allmänheten, fortsätter hon.<br />
MSB har en betydande roll för den<br />
svenska krishanteringen, men många<br />
kritiska röster har frågat varför det<br />
ska krävas en internationell kris för att<br />
Sverige ska vakna upp?<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
Krisinformation.se<br />
<strong>är</strong> en hemsida med<br />
samlad information<br />
om krishändelser i<br />
Sverige och runt om i<br />
v<strong>är</strong>lden.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 39
Organisation med<br />
många j<strong>är</strong>n i elden<br />
STOCKHOLM. Mineralvatten<br />
och frukt står <strong>på</strong> bordet n<strong>är</strong><br />
kommunikationsdirektör<br />
Marinette Radebo, tar emot<br />
besökare.<br />
– Kaffe och kaka <strong>är</strong> ju<br />
gubbigt, skämtar hon innan<br />
presentationen tar fart.<br />
Marinette ska berätta för oss<br />
om organisationens syfte,<br />
medlemsföretagen och slå<br />
hål <strong>på</strong> mediernas bild av<br />
försvarsindustrin.<br />
Säkerhets och försvarsföretagen<br />
– SOFF, med syfte att informera<br />
externt om branschens målgrupper<br />
och förbättra förhållanden för<br />
medlemsföretagen <strong>på</strong> marknaden.<br />
D<strong>är</strong> finner vi alltifrån jätten SAAB till<br />
anrika Åkers Krutbruk. Med sina rötter<br />
i 1500-talets Sverige grundades år 1986<br />
organisationen <strong>som</strong> idag dominerar<br />
den svenska försvarsindustrin.<br />
Totalt <strong>är</strong> det 50 medlemsföretag<br />
vilket motsvarar 96 % av den svenska<br />
marknaden. Så väl företag inom flyg,<br />
rymd, land och sjö <strong>är</strong> medlemmar.<br />
Kontakt med media<br />
Att vara en del av<br />
branschorganisationen <strong>är</strong> främst<br />
gynnsamt för arbetsgrupper och<br />
företagsnätverk. SOFF underlättar<br />
kontakten med media, samt anordnar<br />
seminarier och utbildningar för sina<br />
medlemmar, det <strong>är</strong> hängrännan mellan<br />
företagen och omv<strong>är</strong>lden. Det största<br />
medlemskravet för att få ingå i SOFF<br />
<strong>är</strong> att företaget måste ha anställda i<br />
Sverige.<br />
Orättvis bild i media<br />
Viss media menar att försvarsindustrin<br />
finns till för att förse försvaret med<br />
krigsmateriel, inte för att skapa<br />
jobb. Vapen skall, enligt media, inte<br />
exporteras till krigförande länder eller<br />
diktaturer. Marinette förklarar att<br />
media och politiker har en snedvriden<br />
syn <strong>på</strong> deras verksamhet.<br />
– Vi exporterar inga vapen till<br />
Säkerhets och försvarsföretagen – en stöttande organisation<br />
med många bollar i luften.<br />
40<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
krigförande länder, fortsätter hon. Det<br />
enda vi gör <strong>är</strong> att tillföra reservdelar till<br />
produkter vi har i andra länder, men<br />
om landet <strong>är</strong> i krig <strong>är</strong> exporten helt<br />
stoppad.<br />
Gemensam Europeisk kod<br />
Marinette pekar också <strong>på</strong> en viktig del<br />
i SOFFs arbete; Gemensam Europeisk<br />
kod mot korruption. Det <strong>är</strong> ASD,<br />
Aerospace and Defence Industries<br />
in Europé, <strong>som</strong> har tagit fram den<br />
gemensamma industristandarden.<br />
Syftet <strong>är</strong> att förhindra korruption<br />
inom den internationella flyg-<br />
och försvarsindustrin. SOFF<br />
rekommenderar <strong>alla</strong> sina medlemmar<br />
att ansluta sig till koden. I och med att<br />
företagen skriver<br />
under ansluter de sig till både nationell<br />
lagstiftning och internationella krav.<br />
– Det <strong>är</strong> ett viktigt arbete mot<br />
korruption och illegal handel, säger<br />
Marinette.<br />
Med sin långa erfarenhet inom<br />
försvarsindustrin och med<br />
medlemsföretag av v<strong>är</strong>ldsklass<br />
fortsätter Säkerhets och<br />
Försvarsföretagen att vara en stolt<br />
branschorganisation för så väl<br />
informationsflöde <strong>som</strong> nätverkande.<br />
Fotnot: För vidare information om<br />
SOFFs organisation, se dess hemsida<br />
http://www.soff.se<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Anton Thorstensson
Om det v<strong>är</strong>sta händer:<br />
Katastrof för Sverige<br />
bekämpas i Uppland<br />
Göran Cederholm i kriskommunikationens hj<strong>är</strong>ta <strong>på</strong> länsstyrelsen i Uppsala län.<br />
UPPSALA. En k<strong>är</strong>nkraftolycka i någon<br />
av Forsmarks k<strong>är</strong>nreaktorer <strong>är</strong> en<br />
nationell katastrof. Ändå <strong>är</strong> ansvaret <strong>på</strong><br />
regional nivå. Länsstyrelsen i Uppsala<br />
län har störst ansvar för åtg<strong>är</strong>derna vid<br />
en olycka.<br />
Forsmark k<strong>är</strong>nkraftverk ligger i Uppsala<br />
län. Vid en k<strong>är</strong>nkraftolycka ansvarar<br />
länsstyrelsen för räddningstjänsten.<br />
– I händelse av utsläpp från<br />
k<strong>är</strong>nteknisk anläggning leder vi också<br />
arbetet med att genomföra sanering och<br />
ansvarar för information till allmänheten,<br />
säger Göran Cederholm <strong>på</strong> länsstyrelsen i<br />
Uppsala län, <strong>som</strong> menar att länsstyrelsen<br />
har en bra beredskapsplan.<br />
– Men oavsett hur bra beredskap vi har<br />
h<strong>är</strong> i länet, så <strong>är</strong> en k<strong>är</strong>nkraftolycka en<br />
nationell eller till och med internationell<br />
katastrof, fortsätter Cederholm.<br />
MSB borde ta större ansvar<br />
Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap, MSB, <strong>är</strong> en myndighet med<br />
större resurser och land<strong>som</strong>fattande<br />
kontakter.<br />
– Jag tycker personligen att MSB skulle<br />
ha ett större ansvar för beredskapsplanen<br />
vid en k<strong>är</strong>nkraftsolycka. Myndigheten<br />
kan till skillnad från länsstyrelsen ge<br />
tydliga riktlinjer till övriga länsstyrelser<br />
och samordna landets resurser, säger<br />
Cederholm.<br />
Forsmarks ansvar<br />
Vid en k<strong>är</strong>nkraftolycka ska Forsmark<br />
vidta åtg<strong>är</strong>der för att minska<br />
konsekvenser, och återföra kraftverket till<br />
ett stabilt tillstånd. Ägaren till Forsmark<br />
måste ersätta de personer <strong>som</strong> skadats av<br />
olyckan.<br />
– Forsmark måste också kunna<br />
informera om olyckans förlopp och<br />
fortsatta utveckling, säger Cederholm.<br />
Förebyggande åtg<strong>är</strong>der<br />
Länsstyrelsen har delat ut jodtabletter till<br />
<strong>alla</strong> hushåll inom en femton<br />
kilometers radie från Forsmark<br />
k<strong>är</strong>nkraftverk. Hushållen har också<br />
en RDS-mottagare, <strong>som</strong> larmar vid en<br />
olycka, följt av ett talat meddelande.<br />
Alla RDS-mottagare testas en gång per<br />
kvartal.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
Fotnot: RDS <strong>är</strong> en förkortning av Radio<br />
Data System.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 41
Ett efterlängtat RAKEL –<br />
äntligen hos blåljusfamiljen<br />
Utbildningssamordnaren Stig Larsson <strong>är</strong> nöjd över det nya radionätet.<br />
UPPSALA. I fem år har<br />
uppbyggandet av Rakel fortgått,<br />
men det <strong>är</strong> långt ifrån <strong>alla</strong> <strong>som</strong><br />
uppfattat det nya systemet <strong>som</strong><br />
positivt. För polisen i Uppsala<br />
län har dock Rakelnätet inneburit<br />
en revolutionerande möjlighet.<br />
I motvind och medvind har det<br />
nyutvecklade blåljusnätet, RAKEL,<br />
etablerat sig i Sverige. Kritiken har<br />
riktats mot kostnaderna för nyttjandet<br />
av tjänsten samt de brister <strong>som</strong> nätet<br />
än så länge kvarhåller. En myndighet<br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> mycket nöjd över införandet <strong>är</strong><br />
polisen i Uppsala län.<br />
– Rakel <strong>är</strong> nyckeln till framgång.<br />
Innan tjänsten hade byggts ut var<br />
radiosystemet kasst, menar Stig<br />
Larsson, utbildningssamordnare.<br />
42<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
“Rakel <strong>är</strong><br />
nyckeln till<br />
framgång“
Tidigare kunde polisens radiosystem<br />
avlyssnas av nyfikna journalister<br />
och andra obehöriga via polisradio.<br />
Brottsutredningar stördes eller<br />
förhindrades under vissa tillfällen då<br />
telefonväxeln gick <strong>på</strong> högvarv och<br />
receptionisterna överöstes med frågor<br />
<strong>som</strong> de inte kunde eller fick besvara,<br />
anser informationsdirektören Solveig<br />
Öijeberg.<br />
I dag har allmänheten en begränsad<br />
tillgång till polisens arbete. Den<br />
främsta kanalen mellan media och<br />
ordningsmakten <strong>är</strong> polismyndighetens<br />
hemsida. Via mindre notiser <strong>som</strong><br />
myndigheten offentliggör kan<br />
journalister och andra intresserade<br />
hämta nödvändig information.<br />
Problematiken med det nya systemet<br />
<strong>är</strong> att nyhetsurvalet numera styrs av<br />
polisen och inte av journalisterna.<br />
Detta har lett till stark kritik och<br />
protester riktat mot Rakelnätet<br />
från flera håll, <strong>som</strong> oroar sig över<br />
att myndigheter nu kan mörka<br />
information. I framtiden hoppas man<br />
<strong>på</strong> att förenkla journalisternas arbete<br />
och öka tillgängligheten, men än så<br />
länge <strong>är</strong> det säkerheten <strong>som</strong> <strong>är</strong> av<br />
prioritet.<br />
För polisen i Uppsala län bådar<br />
Rakelsystemet bara gott. Projektet har<br />
fört myndigheter och organisationer,<br />
<strong>som</strong> verkar för medborgarnas trygghet<br />
och säkerhet, n<strong>är</strong>mare varandra.<br />
Avlyssnig <strong>är</strong> nu inget problem och<br />
blåljusfamiljen kan samverka <strong>på</strong> ett<br />
betydligt smidigare sätt än förut.<br />
Reporter: Lubna El-Shanti<br />
Fotograf: Anton Thorstensson<br />
Informatör Solveig Öijberg:<br />
“Journalister<br />
har blivit<br />
förbannade<br />
över Rakel“<br />
RAKEL<br />
Radiokommunikation<br />
för effektiv ledning<br />
Genom att sammanslå mobiltelefoni och<br />
privat kommunikationsradio har man<br />
skapat unika möjligheter för säker<br />
kommunikation.<br />
Det nya systemet används idag främst<br />
av aktörer <strong>som</strong> bedriver samhällsviktig<br />
verksamhet så<strong>som</strong> sjukvården, polisen,<br />
räddningstjänsten och försvarsmakten<br />
(blåljusfamiljen).<br />
Rakelnätet <strong>är</strong> ännu inte f<strong>är</strong>digbyggt men<br />
väntas efter utbyggnad täcka hela Sverige.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 43
Dilemma för räddningstjänsten:<br />
Rädda liv eller följa lagen<br />
Anders Ahlström vill ha en förklaring från Uppsala landsting varför räddningstjänsten inte får utföra sjukvård.<br />
UPPSALA. Trots att räddningstjänsten<br />
har utbildning i att<br />
rädda liv, har Uppsala landsting<br />
bestämt att Uppsala kommuns<br />
brandförsvar inte får utföra<br />
sjukvård. Frustrationen <strong>är</strong> stor<br />
hos Uppsala Brandförsvar, d<strong>är</strong><br />
personalen menar att<br />
bestämmelsen hindrar att fler<br />
skadade överlever.<br />
Räddningstjänsten <strong>är</strong> ofta först <strong>på</strong><br />
plats vid en olycka och börjar med<br />
de första insatserna. Prim<strong>är</strong>t utför de<br />
sina egna ansvarsuppgifter, men de<br />
kan även behöva utföra vissa akuta<br />
sjukvårdsuppgifter. Problemet blir dock<br />
44<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
att om brandmän sätter sig i bilar för<br />
att nackstabilisera en skadad, så binder<br />
det upp en del av räddningsstyrkan.<br />
Detta <strong>är</strong> något man försöker att<br />
undvika, men det <strong>är</strong> samtidigt en<br />
självklar insats i riktiga nödfall.<br />
Kan rädda fler liv<br />
Landstinget i Uppsala har beslutat<br />
att räddningstjänsten inte får utföra<br />
sjukvårdsuppgifter i större grad, trots<br />
att de har utbildning i att göra det.<br />
– Än så länge har jag inte hört<br />
någon konkret förklaring varför<br />
landstinget vill ha det så, säger<br />
Anders Ahlström, brandchef <strong>på</strong><br />
Uppsala Brandförsvar, irriterat. Han<br />
menar att om de fick rätten att göra det<br />
skulle många fler överleva.<br />
Snabbare än ambulansen<br />
Räddningstjänsten har större<br />
beredskap och snabbare utryckningstid.<br />
De skulle d<strong>är</strong>för komma fram<br />
snabbare till en olycka än en ambulans.<br />
Den tiden man sparar kan vara<br />
livsavgörande för exempelvis ett<br />
hj<strong>är</strong>tstillestånd, då den skadades<br />
framtid bestäms de första tre<br />
minuterna.<br />
Behöver hj<strong>är</strong>tstartare<br />
Räddningstjänsten kan idag använda<br />
en hj<strong>är</strong>tstartare, men får inte ha någon
i brandbilarna enligt landstinget.<br />
– Jag kan nog ge mig själv en ”vadvar-det-jag-sa-medalj”<br />
ett antal gånger<br />
och säga att vi kunde ha använt<br />
hj<strong>är</strong>tstartaren, säger Anders och syftar<br />
<strong>på</strong> de fall då någon avlidit av<br />
hj<strong>är</strong>tstillestånd efter<strong>som</strong> ambulansen<br />
kommit för sent.<br />
Utöka samarbetet?<br />
Samverkan mellan de olika räddningsaktörerna<br />
<strong>är</strong> vanligtvis smidig och<br />
självklar vid en insats. Brandmännen<br />
måste släcka en brand innan polisen<br />
kan börja sin utredning. Polisen måste<br />
sp<strong>är</strong>ra av ett potentiellt farligt område<br />
innan ambulanspersonalen kan<br />
inrycka med sjukvård. Anders tycker<br />
att samarbetet ska bli bättre och väntar<br />
fortfarande <strong>på</strong> en vettig motivering<br />
från landstinget.<br />
Reporter: Mimmi Granat<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
Anders Ahlström berättar<br />
om räddningstjäntens<br />
sammankoppling<br />
“Jag kan nog ge<br />
mig själv en vad-vardet-jag-sa-medalj”<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 45
Socialstyrelsen – långt mer<br />
än enbart våra dagliga brödskivor<br />
Björn Sola, enheten för krisberedskap inom Socialstyrelsen.<br />
STOCKHOLM. Socialstyrelsens<br />
uppdrag <strong>är</strong> att verka för god hälsa,<br />
social välf<strong>är</strong>d och god kvalitet <strong>på</strong><br />
vård och omsorg i vårt svenska<br />
samhälle.<br />
– Vi arbetar för att skillnaderna<br />
smetas ut, säger Björn Sola <strong>som</strong><br />
arbetar <strong>på</strong> enheten för krisberedskap.<br />
Det han syftar <strong>på</strong> <strong>är</strong> att Socialstyrelsen<br />
arbetar för att levnadsstandarden ska vara<br />
lika för <strong>alla</strong>. Det h<strong>är</strong> arbetet sker <strong>på</strong> olika<br />
sätt, men med samma grundtanke, att<br />
v<strong>är</strong>na om folks hälsa.<br />
De berömda brödskivorna<br />
En viktig uppgift myndigheten ansvarar<br />
för <strong>är</strong> att <strong>på</strong>verka folk till en bättre hälsa.<br />
Detta genom kampanjer och<br />
kunskapsförmedling om hur man håller<br />
sig frisk och undviker sjukdomar. En av<br />
dessa kampanjer, ”De berömda brödskivorna”,<br />
kom <strong>på</strong> 70-talet för att uppmana<br />
folk att äta mer bröd. Kampanjen<br />
gjordes av Brödinstitutet, stöddes sedan<br />
Infosoldat<br />
46 nummer 1 . 2010<br />
av Socialstyrelsen och blev en av de mest<br />
uppm<strong>är</strong>ksammade kampanjerna någonsin.<br />
D<strong>är</strong>för relaterar folk ofta Socialstyrelsens<br />
arbete till brödskivekampanjen.<br />
Regelbunden tillsyn<br />
Socialstyrelsen följer upp och utv<strong>är</strong>derar<br />
sina insatser väldigt noga. Centralkontoret<br />
ligger i Stockholm, med cirka 350<br />
anställda. Det finns även lokala kontor<br />
utspridda i landet. Myndigheten utför<br />
regelbunden tillsyn <strong>på</strong> all verksamhet,<br />
både <strong>på</strong> central och lokal nivå. Allt detta<br />
görs för att utveckla arbetet och göra<br />
insatserna så bra <strong>som</strong> möjligt, genom<br />
l<strong>är</strong>dom av tidigare händelser.<br />
Stödstyrkan<br />
En krishanteringsgrupp <strong>är</strong> utvecklad, i<br />
samverkan med flera andra myndigheter.<br />
Denna grupp kan snabbt rycka ut ifall<br />
ett stort antal svenskar blir inblandade i<br />
något krisartat.<br />
– Vid skarpa krislägen utgör vi en<br />
viktig roll i krishanteringen, sjukvård <strong>är</strong><br />
vårt område i stödstyrkan, berättar Åsa<br />
Aktörer i stödstyrkAn<br />
- MSB, myndigheten för<br />
samhällsskydds och<br />
beredskap<br />
- Rikspolisstyrelsen<br />
- Socialstyrelsen<br />
- Rädda barnen<br />
- Röda korset<br />
- Svenska kyrkan m.fl.<br />
Molde, <strong>som</strong> även hon jobbar <strong>på</strong> enheten<br />
för krisberedskap. Stödstyrkan <strong>är</strong> ett<br />
unikt samarbete <strong>som</strong> Socialstyrelsen <strong>är</strong><br />
stolta över. Det <strong>är</strong> också ett stort bevis <strong>på</strong><br />
att deras arbete går ut <strong>på</strong> så mycket mer<br />
än att rekommendera hur många brödskivor<br />
du ska äta per dag.<br />
Reporter: Viktor Johansson<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
“Vid skarpa<br />
krislägen<br />
utgör vi en<br />
viktig roll<br />
krishanteringen”
Livgardets Spökstad<br />
Nästa stopp Afghanistan<br />
Skyttesoldaterna tittar <strong>på</strong> <strong>på</strong>gående övning.<br />
KUNGSÄNGEN. Bilvrak står längs gatan, tomhylsor ligger i gruset<br />
och ett gäng skyttesoldater övar strid i bebyggelse <strong>på</strong> Livgardets<br />
övningsfält. Utlandstjänst i Afghanistan väntar.<br />
Staden ligger tyst. Skyttesoldaternas<br />
galtar tillika svenska försvarets jeep står<br />
uppradade längs den grå husväggen.<br />
De övergivna betong- och trähusen<br />
bildar en spökstad d<strong>är</strong> det enda <strong>som</strong><br />
hörs <strong>är</strong> regnets droppar <strong>som</strong> slår mot<br />
marken. På Livgardets övningsfält<br />
övas strid i bebyggelse, SIB. Nästan<br />
<strong>alla</strong> <strong>som</strong> ska göra utlandstjänst tränar<br />
h<strong>är</strong>, gruppen <strong>som</strong> <strong>är</strong> h<strong>är</strong> idag ska till<br />
Afghanistan. De övar <strong>på</strong> samma sätt<br />
<strong>som</strong> de kommer verka d<strong>är</strong>.<br />
– Lev i nuet <strong>som</strong> soldat och n<strong>är</strong> du<br />
fattat ett beslut så tveka aldrig. Kom<br />
ihåg det, ropar instruktören.<br />
Soldaterna tränar intagning av rum,<br />
d<strong>är</strong> de först slänger in en granat<br />
för rensning för att sedan springa<br />
och ta rummet. Trots det grå- och<br />
regndaskiga vädret ser resten av<br />
soldaterna motiverade ut att själva få<br />
gå ner och pröva.<br />
Reporter: Michael Alestedt Finta<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson<br />
H<strong>är</strong> i kvarteren tränar nästan <strong>alla</strong><br />
<strong>som</strong> ska göra utlandstjänst.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 47
KALIBER<br />
både vän och verktyg<br />
Rune Westerlund <strong>är</strong> dressyrchef vid Livgardet.<br />
KUNGSÄNGEN. Att använda<br />
hundar till att söka igenom misstänka<br />
marker och framryckningsvägar<br />
<strong>är</strong> ett tidsbesparande arbete.<br />
Men också ett krävande arbete<br />
med många risker.<br />
”Ibland blir det fel, fastän det ändå<br />
blir rätt” säger Rune Westerlund,<br />
dressyrchef vid Livgardet.<br />
Det han syftar <strong>på</strong> <strong>är</strong> att hundarna rentav<br />
kan gå rakt <strong>på</strong> en misstänkt<br />
sprängladdning. Vilket orsakar fara,<br />
samtidigt <strong>som</strong> hunden då utför sitt arbete<br />
till fullo. Bevisligen <strong>är</strong> hundarbete ingen<br />
barnlek. Det kräver tålamod och stort<br />
engagemang.<br />
- Att vara hundförare <strong>är</strong> en livsstil,<br />
menar Dressyrchefen.<br />
Övningsobservation<br />
Just den h<strong>är</strong> dagen följer infosoldaterna<br />
hunden Kaliber, en vapen och ammunitionssökande<br />
schäfer. Hunden <strong>är</strong> fyra<br />
år gammal och har vart i milit<strong>är</strong>tjänst i<br />
två år. Hundföraren får anstränga sig för<br />
att inte hamna <strong>på</strong> efterkälken då Kaliber<br />
sätter nosen i vädret och springer mot det<br />
angivna luktområdet. Efter några minuter<br />
blir hundens rörelser allt mer intensiva,<br />
och till slut lägger sig Kaliber ner <strong>på</strong><br />
Infosoldat<br />
48<br />
nummer 1 . 2010<br />
marken framför ett buskage. Att<br />
Kaliber lagt sig ner <strong>är</strong> tecknet för<br />
att hunden hittat vapengömman.<br />
Enormt luktsinne<br />
Dressyrchef Westerlund <strong>är</strong><br />
uppenbarligen en kunnig man<br />
inom området. Westerlund<br />
nämner att hundarnas luktsinne<br />
<strong>är</strong> i helt andra proportioner än<br />
människans.<br />
- Om en människas luktsinne<br />
<strong>är</strong> <strong>som</strong> en fotboll, då <strong>är</strong> hundens<br />
<strong>som</strong> en fotbollsplan, berättar<br />
Westerlund..<br />
En krävande tjänst...<br />
Att vara hundförare <strong>är</strong> inte en<br />
dans <strong>på</strong> rosor. Dressyrchefen<br />
berättar att ett genomsökande <strong>är</strong><br />
väldigt strategiskt planerat. För att<br />
få hunden att följa den planerade<br />
taktiken behövs både styrka och<br />
tålamod.<br />
- Det <strong>är</strong> svårt att både hålla i<br />
en livlig hund och samtidigt styra<br />
den efter taktiken, säger<br />
Livgardets dressyrchef.<br />
...Och riskfylld<br />
Westerlund nämner också att
en bra hundförare bör ha ett stort<br />
intresse för djur, vara ödmjuk och<br />
envis. Något annat <strong>som</strong> bör nämnas<br />
<strong>är</strong> att jobbet <strong>är</strong> riskfyllt. Under<br />
<strong>på</strong>gående uppdrag <strong>är</strong> risken stor att<br />
hundpatrullen stöter <strong>på</strong> någon form<br />
av sprängmedel. Hunden kan alltså<br />
hitta en vapengömma samtidigt <strong>som</strong><br />
den utsätter sig för stora risker. Det<br />
<strong>är</strong> således ingen barnlek att arbeta<br />
<strong>som</strong> hundförare.<br />
Tre typer av hundar<br />
Enligt hemsidan forsvarsmakten.<br />
se dresseras tre olika typer av hundar.<br />
Patrullhundar, ammunitions/<br />
vapensökande hundar och<br />
narkotikahundar. Utbildningen<br />
genomförs av Försvarsmaktens<br />
hundtjänstenhet, FHTE.<br />
”Fantastiskt jobb”<br />
Det ska också sägas att tjänsten <strong>som</strong><br />
hundförare <strong>är</strong> väldigt utvecklande.<br />
Verksamheten <strong>är</strong> hela tiden <strong>på</strong> väg mot<br />
nya mål. Variationen i tjänsten <strong>är</strong> stor,<br />
men det finns också många fallgropar,<br />
vilket gör tjänstgöringen till en riktig<br />
utmaning.<br />
- Det <strong>är</strong> ett fantastiskt roligt jobb,<br />
avslutar dressyrchef Westerlund.<br />
Reporter: Viktor Johansson<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
Infosoldat<br />
nummer 1 . 2010 49
Livgardets motto:<br />
”De gör det till synes omöjliga”<br />
Bkörn Westerdahl, står mitt i Livgardets verksamhet, <strong>som</strong> oljan i maskineriet.<br />
KUNGSÄNGEN. Det finns<br />
inget regemente i Sverige <strong>som</strong><br />
har så många bollar i luften<br />
<strong>som</strong> Livgardet. Regementet<br />
ansvarar för allt ifrån nyinryckta<br />
rekryter och insatshundar till<br />
Försvarsmusiken.<br />
Unikt för Livgardet <strong>är</strong> att samträna<br />
soldater inför kommande<br />
utlandsmissioner. Det <strong>är</strong> sista anhalten<br />
innan planet med soldater lyfter från<br />
Sverige. Förbandet l<strong>är</strong> sig att strida och<br />
arbeta tillsammans.<br />
Strider i stadsmiljö<br />
Strid i bebyggelse <strong>är</strong> en av Livgardets<br />
specialiteter. Det <strong>är</strong> Sveriges mest<br />
välbesökta och popul<strong>är</strong>a spökstad. Dit<br />
kommer soldater, från så väl svenska<br />
regementen <strong>som</strong> internationella<br />
förband, för att öva strid i bebyggelse.<br />
Det <strong>är</strong> främst i komplexa stadsmiljöer<br />
<strong>som</strong> striden sker idag, mer sällan <strong>på</strong><br />
50<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
ett fält eller i skogen. Det <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för<br />
viktigt att samträna för den sortens<br />
drabbningar.<br />
Som en förlängning <strong>på</strong> övningarna<br />
i spökstaden anordnas varje år<br />
Operation Stockholm; strid i<br />
bebyggelse i verklig miljö. En del<br />
av Stockholm stad stängs av för att<br />
ge plats för övningen. Syftet med<br />
övningen <strong>är</strong> att testa soldaternas<br />
förmåga att planera och genomföra<br />
strid i bebyggelse, det <strong>är</strong> en såväl fysisk<br />
<strong>som</strong> en psykisk utmaning.<br />
Alla behövs<br />
Mitt i all denna verksamhet står Björn<br />
Westerdahl, informatör <strong>på</strong> Livgardet.<br />
– Det <strong>är</strong> viktigt att visa soldater<br />
att de <strong>är</strong> ett litet kugghjul i det stora<br />
maskineriet, <strong>som</strong> gör att verksamheten<br />
går runt, förklarar Björn. Han tillägger<br />
att informatören <strong>är</strong> <strong>som</strong> oljan i<br />
maskineriet, så att kugghjulen rör sig<br />
smidigare.<br />
Björn syftar <strong>på</strong> att <strong>alla</strong>s roll i<br />
Försvarsmakten <strong>är</strong> viktig, om ett<br />
kugghjul saknas hackar det i systemet,<br />
och utan information kan inte<br />
kugghjulen röra sig mot varandra.<br />
Reporter: Rebecca Fröling<br />
Fotograf: Martin Bylund<br />
Livgardet…<br />
… <strong>är</strong> Sveriges äldsta regemente<br />
… har <strong>som</strong> motto att ”Possunt nec<br />
posse videntur” – ”De gör det till<br />
synes omöjliga”<br />
… finns i Sollefteå, Falun, Gävle,<br />
M<strong>är</strong>sta, Stockholm, Kungsängen<br />
och Karlskrona<br />
… har en unik roll <strong>som</strong> slutdestinationen<br />
innan en internationell insats<br />
… finns <strong>på</strong> Facebook:<br />
http://www.facebook.com/livgardet
Effektiv men hatad<br />
STOCKHOLM. Besparingar inom<br />
Försvarsmakten har lett till<br />
effektiviseringar. Försvarsmaktens<br />
logistik har vidtagit åtg<strong>är</strong>der <strong>som</strong><br />
sparar pengar men väcker<br />
irritation.<br />
Försvarsmaktens logistik, FMLOG,<br />
<strong>är</strong> en gemensam logistikorganisation<br />
för hela Försvarsmakten, med<br />
uppgift att reducera höga<br />
logistikkostnader.<br />
– Vi <strong>är</strong> en av de mest hatade<br />
organisationerna i Försvarsmakten.<br />
Det finns till och med<br />
Facebook-grupper i stil med<br />
”hata fmlog”, säger Eva Pia<br />
Sandstedt <strong>som</strong> <strong>är</strong> infochef.<br />
F<strong>är</strong>re persedlar idag<br />
Högkvarteret <strong>är</strong> FMLOG:s högsta<br />
uppdragsgivare. Högkvarteret tar<br />
besluten och FMLOG verkställer.<br />
Idag finns materiel och persedlar till<br />
en soldat i endast två exemplar. Ett<br />
exemplar <strong>är</strong> ute, medan det andra<br />
<strong>är</strong> inne <strong>på</strong> lagning eller tvätt.<br />
– Man skjuter alltid budb<strong>är</strong>aren. Vår<br />
personal <strong>på</strong> förråden får ofta skäll för att<br />
det inte finns tillräckligt många storlekar<br />
att tillgå, säger Eva Pia Sandstedt.<br />
FMLOG effektiviserar<br />
Sedan starten år 2002 fram<br />
till 2009 har kostnaderna för logistik<br />
sänkts med totalt 670 miljoner kronor.<br />
– Det har skett en koncentrering av<br />
resurser. Vi har samlat all personal <strong>som</strong><br />
jobbar med löneadministration,<br />
resetjänster och IT-service. Dessutom har<br />
vi ökat den offentliga och privata samver<br />
kan, genom att låta företag sköta vår<br />
transport, förplägnad och<br />
postleverans, säger Eva Pia<br />
Sandstedt.<br />
Inhyrd personal<br />
Genom att köpa<br />
tjänster av<br />
bemanningsföretag<br />
slipper<br />
Försvarsmakten<br />
anställa personal.<br />
– Det <strong>är</strong> företagen<br />
<strong>som</strong> anställer personal<br />
åt oss. Då kan vi avskeda<br />
personal <strong>som</strong> inte behövs.<br />
Det <strong>är</strong> tråkigt att det <strong>är</strong> så,<br />
men det <strong>är</strong> det mest<br />
kostnadseffektiva<br />
alternativet, säger<br />
Sandstedt.<br />
Reporter: Cecilia Andersson<br />
Fotograf: Marcus Boberg<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 51
Efter 200 års fred:<br />
Kriget i vitögat <strong>på</strong><br />
Armémuseum<br />
52<br />
På Armémuseet i Stockholm får man uppleva kriget i vitögat.<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010
Museiv<strong>är</strong>d Tommy Hellman:<br />
“Dagens krigsfilmer <strong>är</strong> <strong>som</strong> porr”<br />
STOCKHOLM. I över 200 år har<br />
freden vilat över Sverige, men<br />
krig <strong>är</strong> ännu inte ett minne blott<br />
för miljontals människor v<strong>är</strong>lden<br />
över. Om vår egen krigshistoria<br />
berättar Armémuseum i<br />
Stockholm.<br />
Ett ordspråk säger oss att: ”Om vi<br />
inte vet varifrån vi kommer så vet vi<br />
inte heller vart vi <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg.” Detta<br />
kan vara en orsak till varför just<br />
historievetenskap <strong>är</strong> ett ämne<strong>som</strong>råde<br />
<strong>som</strong> studerats länge och förmodligen<br />
aldrig kommer någonsin att passera ett<br />
bäst före-datum.<br />
För Sveriges del<br />
har den historiska<br />
förankringen<br />
betytt enormt<br />
mycket. Allt från<br />
blodiga strider<br />
och konflikter<br />
till omvälvande<br />
lagförändringar,<br />
har fört Sveariket<br />
in en ny tidsanda.<br />
Någon <strong>som</strong> mer<br />
eller mindre<br />
har vigt sitt liv<br />
åt den svenska<br />
krigshistorien<br />
<strong>är</strong> Tommy Hellman, museiv<strong>är</strong>d <strong>på</strong><br />
Armémuseet. Enligt hans åsikt <strong>är</strong> det<br />
många <strong>som</strong> har fel uppfattning om<br />
krig och konflikter. En orsak till detta<br />
kan vara de amerikanska krigsfilmerna.<br />
– Dagens krigsfilmer <strong>är</strong> <strong>som</strong> porr,<br />
sneddrivna och inte alls realistiska,<br />
menar museiv<strong>är</strong>den.<br />
På Armémuseet får man dock se<br />
kriget i vitögat. De långa kaftanerna,<br />
muskedunderna och sablarna vittnar<br />
att krigets vindar även har rört sig över<br />
det svenska konungariket. Bland de<br />
ädla föremålen <strong>är</strong> det lätt att glömma<br />
bort att det <strong>är</strong> fredstid <strong>som</strong> råder<br />
utanför museibyggnaden.<br />
I bakgrunden hörs muller av<br />
kanonkulor och eldgivning och till<br />
Tommy Hellmans hektiska stämma tas<br />
vi med <strong>på</strong> en vandring i ett stridslystet<br />
Sverige.<br />
Sveriges stormaktstid grodde under<br />
1600-talet. Krig var för många en<br />
vardag under detta århundrade och<br />
skördade många människoliv.<br />
Tommy Hellman tycker att krig orsakar mer skada i<br />
dag än tidigare.<br />
De <strong>som</strong> låg bakom Sveriges framgång<br />
var unga bondpojkar och bonddrängar<br />
i den tidiga tonåren. Kyrkoherden i<br />
varje socken förde förteckningar över<br />
de pojkar <strong>som</strong> fyllt 15 år. Av dem<br />
valde sedan kungens ombud ut de <strong>som</strong><br />
såg mest starka och välskapta ut.<br />
– Att bli uttagen <strong>som</strong> soldat under<br />
1600-talet var nästan detsamma <strong>som</strong><br />
att bli dödsdömd. De smittsamma<br />
sjukdomarna <strong>som</strong> h<strong>är</strong>jade i fältlägren<br />
Brev <strong>som</strong> en soldat lämnade<br />
efter sig.<br />
tog död <strong>på</strong> fler krigsmän än de blodiga<br />
striderna, säger Tommy Hellman.<br />
Trots de usla överlevnadsförhållandena<br />
menar Armémuseets museiv<strong>är</strong>d<br />
att krig i dag <strong>är</strong> fortfarande lika<br />
inhumana.<br />
– Dagens vapen bryter mot flera<br />
konventioner och orsakar mer skada.<br />
För Sveriges del har krig numera blivit<br />
något förteget och avlägset. Men vi vet<br />
att vi bara behöver slå <strong>på</strong> teven, eller<br />
bläddra i tidningen så kommer det förr<br />
eller senare dyka upp nyhetsskildringar<br />
om bombattacker, avbrutna<br />
fredförhandlingar eller upptrappade<br />
konflikter. För omv<strong>är</strong>lden <strong>är</strong> fred långt<br />
ifrån en självklarhet.<br />
Reporter: Lubna El-Shanti<br />
Fotograf: Martin Bylund<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 53
Sbexptj* - en självklarhet<br />
Rolf Arsenius vet vilka de mest huvudv<strong>är</strong>ksdrabbande förkortningarna <strong>är</strong>.<br />
BERGA. Rolf Arsenius går fram och tillbaka i lektionssalen <strong>på</strong> Haninge<br />
Garnison. Hans händer rör sig i symbios till de komplicerade orden<br />
<strong>som</strong> kommer ur hans mun. Temat för lektionen <strong>är</strong> Försvarsmaktens<br />
uppbyggd samt de milit<strong>är</strong>a förkortningar <strong>som</strong> används inom försvaret.<br />
– Milit<strong>är</strong>ens ledningsstab har<br />
samma konstruktion och upplägg <strong>som</strong><br />
Svenska Dagbladet, berättar Rolf.<br />
Det han menar <strong>är</strong> att Försvarsmaktens<br />
ledningsstab <strong>på</strong>minner mycket<br />
om en tidningsredaktion. Högst<br />
upp i hierarkiskalan kan man<br />
finna överbefälhavaren och<br />
generaldirektören. De underlydande<br />
kan egentligen inte <strong>på</strong>verka deras<br />
beslut förutom att ge förslag.<br />
– Men en bra chef lyssnar <strong>på</strong> sina<br />
medarbetare och tar dem givetvis<br />
seriöst, säger Rolf <strong>som</strong> nu har stannat<br />
upp för att klia sig i huvudet.<br />
Sådant <strong>som</strong> man själv inte tycker låter<br />
54<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010<br />
så logiskt får Rolf ändå det att låta <strong>som</strong>.<br />
Han målar upp organisationen <strong>på</strong> en<br />
whiteboardtavla.<br />
– Vem kan gissa vad den h<strong>är</strong><br />
personen <strong>är</strong> för något?, frågar Rolf<br />
och pekar <strong>på</strong> ett namn med ett stort C<br />
framför.<br />
Ett ”aha” sprider sig genom rummet<br />
efter en kort tystnad, ”han <strong>är</strong> chef<br />
såklart”, ropar en elev.<br />
Svåra ord<br />
Efter många förkortningar <strong>som</strong>:<br />
pvpjtgb (pansarv<strong>är</strong>nsterrängbil),<br />
hkpldnpl (helikopterlandningsplats)<br />
eller bara g (gev<strong>är</strong>) känner man sig lätt<br />
mottaglig för huvudv<strong>är</strong>k men<br />
<strong>som</strong> tur <strong>är</strong> delar Rolf ut ett häfte med<br />
en ordlista i slutet av lektionen. Ett<br />
lättnande suck hörs rungande runt om<br />
i lektionssalen.<br />
* Sambandsexpeditionstjänst<br />
Reporter: Michael Alestedt Finta<br />
Fotograf: Alexander Gustavsson
Att ta sig tillbaka<br />
“...problemen<br />
bottnar<br />
ofta inte<br />
i missionen”<br />
Björn Wisén anser det viktigt att förebygga psykologiska problem.<br />
STOCKHOLM. Det <strong>är</strong> svårt för<br />
en soldat, <strong>som</strong> i månader levt i<br />
ett ständigt <strong>på</strong>gående krig, att<br />
återanpassa sig till ett normalt<br />
liv hemma i Sverige.<br />
För att undvika riskerna för<br />
psykologiska men har Försvarsmakten<br />
satsat <strong>på</strong> en organisation vid namn<br />
HRC, Human Resource Center för att<br />
återrehabilitera soldaterna så att de kan<br />
fungera i ett fredligt samhälle.<br />
Nyfödd organisation<br />
Innan årsskiftet 2008/2009 fanns det<br />
ingen enhetlig organisation inom<br />
Försvarsmakten <strong>som</strong> handskades<br />
med frågor rörande hemkommande<br />
soldater från ulandsmission. I dag har<br />
HRC tagit <strong>på</strong> sig den uppgiften. Niclas<br />
Wisén, psykolog och officerare berättar<br />
om soldaternas situation.<br />
Ändra livsstil<br />
Inte blir det lättare n<strong>är</strong> ens anhöriga<br />
inte förstår vad livet i krig inneb<strong>är</strong>. För<br />
många soldater <strong>på</strong> utlandsmisson hör<br />
det till vardagen att snabbt ta skydd<br />
vid beskjutning. N<strong>är</strong> man väl kommer<br />
hem måste man helt ändra sin livsstil<br />
och ställa in sig <strong>på</strong> en lugn och stabil<br />
vardag. Niclas Wisén berättar om de<br />
soldater <strong>som</strong> hade stora svårigheter<br />
med detta. Det kunde exempelvis<br />
handla om den drabbade <strong>som</strong> tog<br />
skydd n<strong>är</strong> en dörr smälldes igen.<br />
Inga fler mardrömmar<br />
– Det har hänt att soldater <strong>som</strong><br />
tjänstgjorde i Makedonien för sjutton<br />
år sedan ringer in och berätta att de<br />
fortfarande har psykologiska problem<br />
d<strong>är</strong>ifrån. Men problemen bottnar ofta<br />
inte i missonen <strong>som</strong> snarare kan vara<br />
en bidragande faktor, säger Wisén.<br />
Försvarsmakten vill inte att deras<br />
anställda ska få svårt att sova om<br />
nätterna <strong>på</strong> grund av mardrömmar<br />
från tjänstgöringen. HRC ringer<br />
numera alltid upp soldater från<br />
internationella insatser och hör<br />
hur de mår. Centret erbjuder också<br />
regelbundna återkommande samtal om<br />
behov kvarstår.<br />
Plutonsträffar<br />
För att avlasta soldaterna från jobbiga<br />
minnen anordnas plutonsträffar <strong>som</strong> <strong>är</strong><br />
en form av gruppterapi. Tillsammans<br />
delar soldaterna med sig upplevelser<br />
och minnen för att bearbeta tankar.<br />
Det återstår att se huruvida HRC:s<br />
arbete har gett effekt.<br />
Reporter: Michael Alestedt Finta<br />
Fotograf: Martin Bylund<br />
INFOSOLDAT<br />
nummer 1 . 2010 55
Change language