SBB 1/2011 - Brukstidning!

BERGS 

&BRUKS 

BERGMATERIAL 

UNDERMARKSTEKNIK 

BERGSPRÄNGNING 

GEOTEKNIK 

INFRASTRUKTUR 

STEN 

STÅL & METALLER 

12011 

ÅRGÅNG 90 

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING 

Ny ordförande i Geotec

BERGS 

&BRUKS 

BERGMATERIAL 

UNDERMARKSTEKNIK 

BERGSPRÄNGNING 

GEOTEKNIK 

INFRASTRUKTUR 

STEN 

STÅL & METALLER 

12011 

ÅRGÅNG 90 

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING 

Ny ordförande i Geotec

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. 

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. 

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 

För ytterligare information: www.stenator.se

Svensk 

BERGS-&BRUKS 

tidning 

Årgång 90 • Nr 1/2011 

Svensk 

Bergs- & Brukstidning 

• 

Adress: 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

• 

E-post: 

svenskbergs-bruks 

@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

305-6488 

• 

Plusgiro 

65 31 31-3 

• 

Helårsprenumeration: 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ansvarig 

utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

Roland Duberg 

Jan Hallonqvist 

Rolf Oward 

• 

Årgång 90 

• 

Tryckt hos 

Carlshamns 

Tryck & Media AB, 

Karlshamn 

• 

ISSN: 0039-6435 

• 

Omslagsfoton: 

Kjell Duberg 

Nytt råstålsrekord 

Sid. 40 

En breddning och fördjupning av inseglingsrännan var nödvändig för Norrköpings hamn. Muddring och 

sprängning påbörjades förra året och arbetet kommer att avslutas nu i vår. Kjell Duberg rapporterar. 

Sid. 10 

Med världen som arbetsplats 

Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att 

utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet eller 

till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. 

Valet föll på Bergsskolan – ett beslut som så 

småningom tog honom till New York och jobb på 

Skanskas kontor där. 

MeetingPoints 

Mining 

Botswana i södra Afrika 

har efter självständigheten från 

Storbritannien 1966 gått från att 

vara ett av kontinentens fattigaste 

länder till ett av de rikaste. Det 

som har bidragit är gruvnäringen 

och landets fantastiska naturresurser. 

Erika Ingvald, SGU, rapporterar. 

Sid.18 

Världens råstålsproduktion i de 66 länder som 

rapporterar till the World Steel Association nådde 

förra året rekordsiffran 1 414 miljoner metric tons 

(mmt). Det är en ökning med 15 procent jämfört 

med 2009 och nytt världsrekord. 

Botten upp i Peking 

Sid. 4 

GRUVINDUSTRIN BLOMSTRAR 

Rapport från RMG:s 7:e konferens . . . . 4 

METALLMARKNADEN 

Sent ska syndaren vakna . . . . . . . . . . . . 8 

Världsrekord för krokig fransk bro . . . 14 

STEN OCH MÄNNISKOR 

En bok om den halländska gnejsen . . 16 

SCHWEIZARNAS NYA STOLTHET 

Världens längsta järnvägstunnel . . . . 24 

TEKNIKFRÅGOR I CENTRUM 

på Geotecs årsstämma . . . . . . . . . . . . 32 

BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 51 

Observera att 

denna utgåva är 

presslagd före 

naturkatastrofen 

i Japan! 

Sid. 4

STIG-GÖRAN NILSSON 

SOM VANLIGT presenterade 

några av världens främsta analytiker 

sin bild av framtiden för 

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011 

Nytt råstålsrekord 

VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association 

nådde förra året rekordsiffran 1 414 miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 15 procent 

jämfört med 2009 och nytt världsrekord. 

Alla ledande stålproducerande länder och regioner visade tvåsiffriga procenttal i tillväxt under 

året. EU och USA ökade mest från ett katastrofalt 2009 medan Asien och Ryssland med forna 

kommunistrepubliker inte nådde upp till samma imponerande siffror. 

December månads råstålsproduktion i de rapporterande länderna blev 116,2 mmt, en ökning 

med 7,8 procent jämfört med motsvarande månad 2009. Kapacitetsutnyttjandet i julmånaden 

2010 sjönk något jämfört med november (från 75,2 till 73,8 procent) men det blev ändå en 

ökning med 1,1 procentenheter i relation till december 2009. 

Årsproduktionen för Asien år 2010 blev 897,9 mmt, en ökning med 11,6 procent. Andelen av 

världens totala råstålsproduktion sjönk dock från 65,5 procent 2009 till 63,5 procent eftersom 

återhämtningen i västerlandet var kraftfull. Kina ökade visserligen sin produktion med 9,3 procent 

(till 626,7 mmt) men andelen av världsproduktionen sjönk från 46,7 till 44,3 procent. 

Både Japan och Sydkorea ökade rejält, med 25,2 respektive 20,3 procent. 

I EU ökade råstålsproduktionen 2010 med 24,5 procent jämfört med 2009 till 172,9 mmt 

men Storbritannien och Grekland, två av de länder som i sanning har levt över sina tillgångar, 

fortsatte att rutscha utför. 

I Nordamerika totalt blev tillväxtsiffran 35,7 procent (111,8 mmt). USA stod för 80,6 mmt, en 

ökning med 38,5 procent. 

Stor uppslutning när Raw Materials Groups sjunde Exploration and Mining Investment Conference hölls i 

Stockholm strax före jul. 

Gruvindustrin blomstrar 

Rapport från RMG:s 7:e konferens 

Gruvindustrin i Norden blomstrar. På Raw Materials Groups, RMG, sjunde 

Exploration and Mining Investment Conference i Stockholm presenterade sig under 

två fullspäckade dagar inte mindre än 18 bolag med aktiviteter i Sverige, Norge, 

Finland, på Grönland och i Ryssland. De 18 är inriktade på alla typer av metaller 

och befinner sig i alla projektskeden, från tidig prospektering till gruvor som redan 

är i gång. 

metallefterfrågan. Det ser ljusare 

ut än på länge. Jan 

Häggström från Handelsban- 

4 

ken liksom Duncan Hobbs från 

Macquarie i London var båda 

mycket optimistiska över den 

fortsatta utvecklingen och 

framförallt i Kina. Fortsatt 

boom under både ett och två 

decennier förutspåddes. Den 

bild som Häggström och 

Hobbs målade upp kunde 

senare bekräftas av den specielle 

gästen Li Yusheng från 

Antaike, Beijing, RMGs samarbetspartner 

sedan många år i 

Kina. David Humphreys, f.d. 

chefsekonom på Rio Tinto och 

Norilsk Nickel, ställde dock 

några kritiska frågor. Framförallt 

pekade han på de motsätt-

ningar som Kinas överskott och 

USA:s underskott i handelsbalansen 

skapar. Han såg möjligtvis 

vissa risker att globaliseringen 

bryts och därmed skulle 

den ekonomiska tillväxten kunna 

komma att avmattas, men det 

blev snarast randanmärkningar, 

ingen samlad kritik av den optimistiska 

framtidsbilden. 

Det glimmar om 

guld och silver 

Jeffrey Christian från CPM 

Group i New York målade upp 

ett ljust framtidsscenario för 

såväl guld som silver. ”Gold 

will reach a cyclical peak in the 

next couple of months in a 

long term bull market for the 

next 10 years”, var hans sammanfattning. 

Guldpriset spås 

fortsätta på nivåer runt 1 200 

USD/ounce i årsmedeltal 

under de närmaste åren. Det är 

inte konstigt att trenderna på 

de många guldbolagens bilder 

pekar upp i skyn. Dragon 

Mining, Agnico-Eagle Mines 

och Gold-Ore Resources producerar 

för fullt och har alla 

utbyggnadsplaner. Endomines 

räknar med att komma igång 

redan under 2011 och Lappland 

Goldminers något senare. 

Om något år kommer 

guldproduktionen i Norden att 

kunna nå uppemot 15 ton/år. 

Det är särkilt spännande att två 

bolag med produktion i Ryssland 

valt att notera sina aktier i 

Sverige: Central Asia Gold och 

Kopylovskoye Gold Exploration 

& Production. Båda företagen 

har sina gruvor i östra 

Sibirien i bland annat det gamla 

kända gulddistriktet Lena 

Goldfields. I båda företagens 

områden har guldproduktion 

från alluviala fyndigheter pågått 

i många år men nu öppnas 

både dagbrott och underjordsgruvor 

och därmed blir svenska 

gruvkunskaper särskilt värdefulla. 

Omfattande 

järnmalmsprospektering 

Prospekteringsinsatserna i Norden 

(Sverige, Finland, Norge 


Magnus Ericsson, RMG, spådde en optimistisk framtid 

för järnmalmspriserna även om han inte tror på 

fortsatta priser på dagens rekordnivåer. 

John Meyer (t.h.), analytiker på Fairfax i London, 

påpekade att huvudbörsen i London och AIM tillsammans 

bidrar med mer kapital till världens gruvindustri 

än Torontobörsen. 

och på Grönland) kommer 

2010 nästan att nå upp till 

2008 års rekordnivåer igen, 

runt 200 miljoner Euro 

(MEUR). Nedgången 2009 

blev kortvarig och inte lika 

djup som många fruktade. 

Fokus för prospekteringsinsatserna 

i Norden har förskjutits 

under senare år. Traditionellt 

har basmetallerna koppar, zink 

och bly dominerat och tillsammans 

med guld stått för merparten 

av alla satsningar. I och 

med de kraftigt stigande järnmalmspriserna 

har flera järnmalmsprojekt 

startats med relativt 

omfattande prospektering 

som bedöms stå för 15-20 procent 

av totalen. Likaså har 

uranprospekteringen intensifierats 

även om den fortfarande 

ligger på en relativt låg nivå, 

runt 5 procent. Guld står för 

15-20 procent av de totala insatserna 

medan resten, 60-65 

procent, går till basmetallerna. 

Marja Kirves, nickelexpert 

med bas i Toronto, var lite 

mindre optimistisk – åtminstone 

på kort sikt – när det gäller 

nickel, men även här pekar de 

6 

långsiktiga trenderna uppåt. 

Det är ingen tvekan om att 

IGE Nordics Rönnbäckenprojekt 

ser alltmer spännande ut. 

Alcaston, som nyligen har bytt 

namn till Arctic Gold, vill skaka 

liv i gamla outokumpuägda 

Bidjovagge, gruvan i Finnmarks 

fylke i Nord-Norge. 

Ett annat basmetallprojekt 

som har mycket god potential 

är Kopparberg Minerals samarbete 

med Gold-Ore Resources 

i Skelleftefältet. Kopparberg 

har tagit över alla Lundin 

Minings prospekteringsrättigheter 

i Sverige förutom runt 

Zinkgruvan och arbetar vidare 

med bland annat det så kallade 

Eva-projektet. 

Fortsatt stark 

stålmaknad 

Efter många år av stiltje har 

järnmalm blivit hett. Chris 

Plummer från Metal Strategies, 

RMGs samarbetspartner på 

stålsidan, konstaterade fortsatt 

stark efterfrågan på stålprodukter. 

Magnus Ericsson, RMG, 

spådde en lika optimistisk framtid 

för järnmalmspriserna även 

om han inte tror på fortsatta 

priser på dagens rekordnivåer. 

Men det är mycket troligt att 

priserna kommer att hålla sig 

över 70-90 USD/t många år 

framåt. Möjligheterna för de 

många nordiska järnmalmsprojekten, 

bland annat Beowulf, 

Northland Resources och Nordic 

Iron Ore, att lyckas ser alltså 

bra ut. Branschens gigant 

LKAB kunde rapportera att för 

första gången på många år har 

man öppnat en ny gruva, det så 

kallade Gruvberget, vars dagbrott 

har kommit igång på 

rekordtid. Det visar att det går 

att komma igång med gruvdrift 

på mindre än ett år även i Sverige, 

trots stränga krav på miljöstudier 

och noggrann tillståndsprövning. 

För första gången på RMGs 

konferens deltog ett bolag med 

sin verksamhet på Grönland, 

Greenland Minerals & Energy, 

som har kommit relativt långt 

med projektet ”sällsynta jordartsmetaller” 

(rare earth elements, 

REE) som på senare tid 

har blivit omdiskuterade i den 

globala politiken. Det grönländska 

landskapet är ofta kalt 

och utan växtlighet med helt 

frilagd och exponerad berggrund, 

otroligt spännande för 

en geolog. 

Mycket att 

hämta i Norden 

Konferensen gav en utomordentligt 

god överblick över 

den spännande nordiska gruvoch 

prospekteringsbranschen 

med alla viktigare bolag representerade. 

John Meyer, analytiker 

på Fairfax i London som 

fyra år i följd valts till bäste analytiker 

av mindre gruvbolag i 

London (Extel) och som återkom 

till RMGs konferens efter 

något års frånvaro, påpekade 

att huvudbörsen i London och 

AIM tillsammans bidrar med 

mer kapital till världens gruvindustri 

än Torontobörsen. 

Branschen har alltså mycket att 

hämta även i Europa och det 

mesta sker i Norden. 

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! 

www.bergsbruks.se

METALLKRÖNIKÖR: 

ANDERS OHLSSON 

Presslagd 11-02-20 

IBLAND FÅR MAN äta upp vad 

man säger, det är bara att konstatera. 

I förra numret trodde 

jag inte att någon finansiell 

härdsmälta fanns på radarn, 

men nu bara två månader senare 

kan vi konstatera att en rejäl 

politisk härdsmälta likväl har 

inträffat. 

Det är bara att gratulera, och 

även om vi ännu är långt ifrån 

att veta utfallet av vad revolterna 

kommer att föra med sig, 

så vet vi redan nu att det vi har 

bevittnat är något historiskt. Ja, 

inte historiskt i jämförelse med 

romarna mot grekerna eller så, 

men likväl att två moderna diktaturer 

(när detta skrives) har 

fallit och att fler kan vara på 

väg. Det känns som om informationsteknologin 

har slagit ut 

maktens råa muskelkraft, och 

att gemensam är stark. Helt 

plötsligt känner man sig som 

en bolsjevik som står och hejar 

Koppar 

Guld 


på barrikaderna, men likväl befinner 

man sig i soffans lugna 

hörn och kan via platt-TV:ns 

nyhetsinslag se hur andra kämpar. 

Förvånande liten 

genomslagskraft 

Frågan som infinner sig hos 

den som är under 60+ är: var 

det så här den generationen 

kände sig vid skotten i Dallas 

1963? Jag var för liten för att 

minnas! Men jag minns väl den 

11 september 2001, och det 

som nu sker är i det hela betydligt 

större än det, likväl får det 

inte samma genomslagskraft*. 

Inte ens på finansmarknaderna 

är genomslaget att likna 

vid vad som då inträffade, vilket 

i sig är konstigt, men ändå 

inte, för det som nu sker går ju 

hand i hand med den på dessa 

marknader rådande uppfattningen. 

En arabdiktatur som 

faller påverkar väl inte i onödan 

vårt västerländska sätt att leva, 

inte kommer väl terroristerna 

närmare för det? 

Visst, vi kan se vissa hack i 

kurskurvorna, men dessa kan vi 

lika enkelt förklara med att 

marknaderna var överköpta och 

i behov av en korrigering. Det 

som retar är väl snarare att vi 

METALLMARKNADEN 

Sent ska syndaren vakna 

8 

inte ens fått en korrigering värd 

namnet. Allt tuffar på som om 

ingenting hade hänt, guldet 

har visserligen lyfts en aning 

men det kan tillskrivas en sviktande 

dollar. Oljan har dock 

stärkts, men det beror mest på 

vilken oljekvalitet man tittar på, 

europeisk Brent eller amerikansk 

WTI. Spreaden mellan 

dessa två är väl det som är mest 

historiskt och Brenten noteras 

nu nästan 20 dollar eller 25 

procent högre än den amerikanska 

motsvarigheten. Brent 

brukade tidigare ligga ett par 

dollar under. När ni läser i 

andra tidningar ska ni komma 

ihåg att det nu är Brent, eller 

enligt den halvgamla terminologin 

Nordsjö-oljan, som är på 

dryga 100 dollar, inte den man 

brukade hänvisa till i media. 

Såsom av en händelse påbörjade 

arabstaterna en ändring av 

prissättningsvillkoren för ett 

par år sedan och övergick då 

mer till att prissätta basis Brent, 

detta då man tröttnade på 

WTI-oljans flaskhalsprissättning 

baserad på en enda leveranspunkt 

nämligen Cushing i 

Oklahoma. För er utan en karta 

till hands kan nämnas att Oklahoma 

på intet sätt ligger nära 

någon havskust. 

Ständigt nya toppar 

för koppar 

Metallerna då? Ja det är nästan 

så att man blir lite trött av att 

konstatera att en korrigering 

inte skulle sitta fel. Titta på 

koppar, efter ”lågvattenmärken” 

under sommaren nere 

mot dryga 6 000 USD/mt så 

är det som ett streck i 45 graders 

vinkel upp, viss tvekan 

under nov-dec vid 9 000-dollarnivån 

men den har nu brutits 

Silver 

igenom med bravur. När detta 

skrives har nya toppar noterats 

vid 10 190 USD/mt och även 

om jag själv har hävdat att metallen 

kommer att gå mot femsiffrigt 

så är jag skeptisk till att 

denna takt kan hållas. Som om 

detta inte skulle vara nog har 

Barclays nu i dagarna gått ut 

med en ny prognos som talar 

om ett årsgenomsnitt på 11 500 

USD/mt och toppar på 13 000 

USD/mt, och då ska ni veta att 

kopparlagren faktiskt har ökat i 

år. Helt klart strömmar det in 

pengar i metallerna, och just nu 

är det inte kineserna som 

göder. Här har man klokt nog 

backat ur. Nu är det västpengar 

som pumpas in i förhoppning 

om att kineserna ska komma 

tillbaka och leka. Erfarenheten 

säger mig dock att detta först 

kommer att ske när metallerna 

korrigerat ner rejält så att arbitragemöjligheterna 

förbättrats, 

alternativt att nivåerna då är så 

låga att köp ändå kan uppmuntras. 

Just nu är det ett 

minusspel att ta metall till Kina, 

och det tillhör inte det vanliga 

mönstret. 

* Observera, jag talar inte om 

politisk åsikt vid de olika tillfällena 

utan om vilken impact 

händelserna haft på oss framför 

TV:n.

EXPLOSIVT PARTNERSKAP 

MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder 

med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör 

MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. 

MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter 

kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte 

att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. 

Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär 

snabbare och billigare transporter. 

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13 

Pl 8902, 653 46 Karlstad. 

Sverige AB 

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75 

Breds Skälby, 745 95 Enköping.

DET ÄR STARK EFTERFRÅGAN på 

Bergsskolans ingenjörer. Inte 

bara i de stora bolagen – Sandvik, 

Skanska, NCC, Boliden 

och andra i stål-, berg- och anläggningsbranscherna. 

Även en 

rad små och medelstora företag 

har ständigt behov av kompetenta 

ingenjörer och tekniker. I 

näringslivet har Bergsskolan 

alltid haft rykte om sig att utbilda 

duktigt folk. Därför står 

flera företag mer eller mindre 

på kö för att rekrytera nybakade 

ingenjörer på vårkanten. 

Många erbjuds ett jobb 

långt innan de får ta på sig 

ingenjörsmössan. Våren 2001 

var Pär Göting en av dem. 

Han anställdes av Skanska. 

Pär hade gått den treåriga 

linjen Berg- och anläggningsteknik 

och när han kom till 


Med världen som arbetsplats 

Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet 

eller till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. Valet föll på Bergsskolan – ett beslut som 

så småningom tog honom till New York och jobb på Skanskas kontor där. 

Skanska väntade en internationell 

karriär. 

– Jag fick utlandsuppdrag 

tidigt, säger han och berättar 

att han inom några år hade fått 

möjlighet att arbeta i ett trettiotal 

länder i fem världsdelar. 

Nya miljöer och 

andra kulturer 

– Det är mycket spännande och 

intressant, både att se nya miljöer 

och att möta andra kulturer 

– men också att finna lösningar 

på problem som vi inte 

möter när vi arbetar i Sverige. 

Arbetsuppgifterna är mycket 

varierande. Det handlar om att 

borra, spränga och schakta 

berg och ofta att bygga tunnlar 

för olika ändamål. Utmanande 

och stimulerande – men också 

slitsamt. Att arbeta internatio- 

10 

TEXT OCH FOTO: 

TOMMY HELLSTRÖM 

nellt, jorden runt, innebär 

många och tidsödande resor 

och frånvaro från hem och 

familj. 

– Jag hade ungefär 150 resdagar 

om året. Ibland kom jag 

hem och hann inte packa upp 

väskan innan det var dags att ge 

sig iväg igen, berättar Pär. 

Landade i 

New York 

För tre år sedan förändrades 

allt. Pär erbjöds att arbeta i 

New York. Skanska hade fått 

uppdraget att bygga en del av 

tunnelbanan under Manhattan. 

Den passerar Times Square i 

hjärtat av den pulserande världsstaden. 

Här rör sig åtskilliga 

miljoner människor varje år – 

till fots, i bilar och i bussar. Här 

reser sig skyskrapor som inrymmer 

hotell, restauranger, kontor, 

butiker, bostäder och 

mycket annat. Det är aldrig 

folktomt. 

Under en bussterminal vid 

Times Square med 250 000 resenärer 

varje dag skulle 7 000 

kubikmeter berg losshållas när 

man skulle bygga en mottagningskammare 

för två tunnelborrmaskiner. 

Ett sådant projekt 

kräver de kunskaper som 

Pär Göting fick vid Bergsskolan. 

– Det är en känslig miljö, 

konstaterar han. 

Man hade först planerat att 

stänga av ett område i ett och 

ett halvt år för att borra och 

spräcka bergmassorna.

– Vår idé var att vi skulle 

spränga i stället. Då kunde vi 

begränsa tiden till fyra månader, 

berättar Pär. 

Strikta regelverk 

för sprängämnen 

– Det krävdes omfattande teknisk 

planering, som visade att 

det var möjligt, och därefter att 

”sälja in” förslaget internt i 

företaget och gentemot beställaren, 

Metropolitan Transit 

Authority, för att man skulle 

välja vårt alternativ. Det låter 

kanske inte så svårt, men 

sprängning är väldigt ovanligt 

på Manhattan bland annat på 

grund av de mycket strikta 

regelverken för sprängämnen. 

Efter detta första jobb i New 

York har en lång rad stora projekt 

följt. Pär arbetade vid 

Ground Zero, platsen där 

World Trade Centers torn raserades 

i terrorattacken den 11 

september 2001. Han ingick 

först i teamet som tog fram 

Skanskas anbud för jobbet. 


Pär Göting från Filipstad har sin arbetsplats i New York. Här har han varit arbetsledare för några mycket 

spektakulära byggprojekt under jord. Tidigare har han haft uppdrag i ett trettiotal länder världen runt. 

Därefter var han arbetsledare 

när man demolerade den befintliga 

tunnelbanestationen 

inne i Ground Zero. 

Trivs ute 

på fältet 

– Jobbet ute på fältet är det jag 

gillar mest. Det är praktiskt 

arbete och oftast mycket gott 

kamratskap. Här i USA möter 

man också personer av många 

olika nationaliteter. Det ger en 

extra dimension åt vardagen, 

tycker Pär. 

Det kunnande Pär har inom 

bergshantering är mycket viktigt 

när man beräknar hur ett 

uppdrag ska utföras – vilken 

teknik som ska användas och 

hur lång tid jobbet kommer att 

ta. Därför arbetar han numera 

inte bara ute på fältet. Han är 

en viktig kugge i arbetet med 

att göra kalkyler och formulera 

anbud. 

– De projekt jag arbetat med 

är mycket stora. Totalkostnaderna 

är oftast i miljardklassen. 

12 

Det har bland annat gällt att 

beräkna hur man bäst bygger 

nya järnvägstunnlar in till Penn 

Station i centrala New York. 

–Jag har också arbetat med 

ett mycket stort vattenfiltreringsprojekt 

i Bronx och just 

nu arbetar jag med att beräkna 

kostnaderna för en avloppstunnel 

i Washington DC. Där är 

markförhållandena annorlunda. 

Det är lera i stället för berg, 

och då krävs en trycksatt tunnelborrmaskin, 

säger han. 

Fast plats 

i tillvaron 

Att ha sin fasta plats på Skanskas 

kontor i New York innebär 

att resdagarna har blivit betydligt 

färre för Pär. Han bor med 

sin familj i Westchester, 20 

minuters bilresa från kontoret, 

och kommer hem till sin fru 

och sina tre barn varje kväll. 

– Det känns väldigt bra att 

leva ett ganska vanligt liv på det 

sättet. Men naturligtvis är jag 

tacksam för att jag har fått så 

fantastiska möjligheter att resa 

och uppleva så mycket genom 

jobbet. Ibland har det varit 

svårt att anpassa sig till de olika 

kulturerna, men det positiva 

överväger, betonar han. 

Bergsskolan har 

gett en bra grund 

– Det är tack vare utbildningen 

vid Bergsskolan som jag har 

fått vara med om allt det här. 

Bergsskolan har verkligen gett 

mig en bra grund att stå på. I 

början kändes det lite teoretiskt, 

men när jag var på sommarpraktik 

i gruvan i Gällivare 

och kunde omsätta det jag lärt 

mig i praktisk verklighet blev 

det genast spännande. 

Bergteknik och geologi, kalkylering, 

design och byggnation 

i stadsmiljö – det är stor 

bredd på Bergsskolans högskoleutbildning. 

– Det är dessutom en fantastisk 

dörröppnare till ett bra 

arbetsliv, konstaterar Pär 

Göting.

SETRA/CABINET LAVIGNE – M. VIRLOGEUX 

LÄNGST UT I BRETAGNE ligger 

staden Brest. Söder därom 

finns en halvö som heter Crozon. 

Denna halvö är sedan 

1930-talet förbunden med fastlandet 

genom en bro som numera 

är i dåligt skick. 


Två lutande pelare 

stöd för krokig fransk bro 

Det bågformade brospannet på denna kabelbro i västra Frankrike har 

en spännvidd på 515 meter. Världsrekord för denna brotyp! 

RAPPORT: 

STEFAN ANDERSSON 

PARIS 

Redan för 12 år sedan beslutade 

de styrande att bygga en 

ny bro invid den gamla. Men 

14 

förverkligandet har dragit ut på 

tiden. Det har nämligen funnits 

besvärliga problem att lösa. 

Bron ligger mitt i ett naturreservat, 

där bland annat mycket 

sällsynta fågelarter häckar. 

Dessutom har bron ett inklämt 

läge mellan skogsklädda kullar. 

Lösningen har fått bli en bro 

som bildar en kurva. Därigenom 

blir ingreppen i naturen 

minimala. 

Utformningen är tekniskt 

avancerad. Den doserade vägbanan 

tar stöd av två pelare 

som lutar. Det ser ut som om 

bron böjer sig för vinden i 

detta blåsiga sund. 

Pelarna är 100 meter höga. 

Från dem utgår 144 kablar. 

Nu kommer den nya bron 

att utsättas för belastningsprov. 

Därefter är det dags för officiell 

invigning. 

Den gamla bron kommer 

sedan att rivas.

Boken Sten och människor är 

en bok om sten för alla, oavsett 

bakgrund och intresseinriktning. 

Alla bör kunna hitta 

givande avsnitt. Där finns godbitar 

för arkitekter, byggherrar, 

konstnärer och konstälskare. 

Givetvis får geologer sitt lyst- 


Sten och människor 

– en bok om den halländska gnejsen 

mäte men också den som är allmänt 

vetskapligt intresserad 

kan hitta guldkorn. Naturälskare 

kan ta till sig de målande 

naturskildringarna och tillsammans 

med fotointresserade njuta 

av vackra bilder. Alla hallänningar 

borde ta del av sitt 

16 

historiska arv som beskrivs så 

väl. Även myndigheter och politiker 

bör genom boken kunna 

komma till insikt om vilket ansvar 

de har för att det levande 

kulturarvet ska få leva vidare. 

Gymnasieeleven får en kick inför 

yrkesvalet och kanske siktar 

in sig på ett arbete inom stenindustrin 

eller lockas till geologiska 

universitetsstudier. Självklart 

kommer alla i naturstensbranschen 

att få en högtidsstund 

med denna välskrivna, 

underhållande och spännande 

bok. 

Nu kan geologen, fil.dr. 

Charlotte Möller, med stolthet 

också skriva författarinna på sitt 

visitkort. 

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! 

www.bergsbruks.se

Nu finns 

Auktoriserade 

Bergsprängare på riktigt! 

Varför chansa? 

www.bef.nu

BOTSWANA ÄR, för att nämna 

ett exempel, världens största 

producent av diamanter, sett 

till värdet. När det gäller voly- 


MeetingPoints Mining i Botswana 

Vi befinner oss i Botswana – ett land i södra Afrika som efter självständigheten från 

Storbritannien 1966 har gått från att vara ett av kontinentens fattigaste länder till ett av 

de rikaste. Det som har bidragit är gruvnäringen och landets fantastiska naturresurser. 

Och det är därför jag och mina kolleger från SGU är här. 

men kommer Botswana tvåa 

med Ryssland som etta. Naturresurserna 

och Botswanas framgångar 

som gruvland är en 

orsak till att jag och mina kolleger 

från Sveriges geologiska 

undersökning (SGU) är här. 

Botswana är ett av de länder 

vars ekonomiska utveckling har 

gjort att Sverige har kunnat dra 

ner på det traditionella biståndet. 

Med dessa länder vill 

riksdag och regering att Sverige 

ska bygga långsiktiga, ömsesidigt 

värdefulla samarbeten. 

Här finns också Namibia och 

Sydafrika som, precis som Sve- 

18 

RAPPORT: 

ERIKA INGVALD 

SGU 

rige, är framgångsrika gruvnationer. 

Att främja hållbar naturresursförsörjning 

är en av SGU:s 

viktigaste uppgifter och därför 

har vi fått uppdraget att här 

bygga upp nätverk och samarbeten 

mellan myndigheter, 

universitet och företag inom 

mineralnäringen, här och i Sverige. 

Detta sker inom ramen för 

ett Sida-finansierat projekt som 

heter MeetingPoints Mining. 

Rune Johansson är projektledare för MeetingPoints 

Mining, SGUs Sida-finansierade projekt som ska 

bygga nätverk med mineralsektorn i Sverige och 

länderna i södra Afrika. 

Vi har under drygt ett år samarbetat 

med geologiska undersökningar 

och universitet och 

företag i ”våra” länder i södra 

Afrika. Nu är vi åter på plats i 

Lobatse. Där finns Botswanas 

Geologiska undersökning och 

vi ska dra igång de två första 

konkreta samarbetena. Det 

handlar om kunskapsöverföring 

såväl som kunskapsutbyte – ett 

av projekten syftar till att höja 

kompetensen när det gäller 

metoder att karaktärisera mineral, 

byggstenarna i geologiska 

material, en grundbult i såväl 

tillämpad geologi som i forskning. 

Ett annat handlar om 

bergkvalitet. 

Idén till projekten kommer 

från Botswana – aktörssamverkan 

bygger på att mottagarlandet 

ska ha lika stort intresse i 

projektet som Sverige. Bakgrunden 

till bergkvalitetspro-

jektet står att finna i den storsatsning 

som görs på infrastrukturen 

i landet. 

Satsning på 

infrastruktur 

Bergkvalitetsprojektet handlar 

om att hitta bra berg för att 


I Mokolodi Nature Reserve, strax söder om Gaborone, har berggrunden hög hållfasthet, men eftersom man 

här arbetar med att bevara utrotningshotade djur lämpar sig inte området för brytning. Bland de vilda djur 

man kan se i Mokolodi är girafferna några av de mest imponerande. På den infällda bilden ovan t.v. tittar en 

närsynt noshörning nyfiket fram under träden. Även impalan (t.h.) är en vanlig syn i Mokolodi. Vid sidan om 

mineralresurserna är turismen en växande näring här i Botswana liksom i Namibia. 

framställa en verklig bristvara i 

tillväxtens Botswana, nämligen 

ballast till betong och vägar. 

SGU har utvecklat metoder för 

att kartlägga bergets kvalitet 

för olika tillämpningar. När det 

gäller ballast till vägar och järnvägar 

har vi i Sverige, och i 

19 

västvärlden, kommit långt i 

utvinning av bra krossmaterial. 

Beträffande användning av bergmaterial 

för betong är man på 

god väg i Botswana. Men det 

finns fortfarande en hel del 

kvar att lära. 

– Även om det finns en del 

goda exempel har vi i väst inte 

kommit särskilt långt med att 

helt ersätta naturgruset i 

betong med krossat berg. 

Genom att delta i det här projektet 

har vi möjligheten att 

flytta fram forskningsfronten på 

området, något som vi kommer 

Klimatet är sådant att 

berget på sina håll är så 

vittrat att man kan gräva 

i det. Sådant material 

har inga bra egenskaper. 

Det används 

bara för närbelägna 

grusvägar. Det behövs 

riktigt berg för stora 

asfaltvägar.

att ha nytta av på hemmaplan, 

berättar min kollega Mattias 

Göransson som leder projektet. 

Innan vi lämnar huvudstaden 

Gaborone för Lobatse besöker 


Den här bergarten är uppsprucken och längs sprickorna har berget vittrat. 

Men vittringen går inte på djupet och berget lämpar sig väl för vägmakadam. 

Lena Persson är geofysiker 

och har stor 

erfarenhet av kartläggning 

av bergkvalitet i 

Sverige. Hon deltar i 

bergkvalitetsprojektet i 

Botswana. 

vi ministeriet för mineral, energi 

och vatten. Där förklarar en av 

ministerns närmaste män, 

Terence Siamisang, Deputy 

Permanent Secretary, varför 

projektet är så viktigt för 

Botswana. 

– Vår befolkning fortsätter 

att växa. Landet urbaniseras, 

städerna växer med mer än ett 

par procent per år. Folk behöver 

bostäder. Och i och med att 

landet saknar kuster är vägnätet 

kritiskt för alla transporter. Tra- 

20 

fikvolymen växer med hela tio 

procent per år. Så därför väntas 

behovet av ballast till betong 

för såväl husbyggen som för 

vägar att fortsätta att växa i våra 

städer och byar och i andra bosättningar. 

Behovet är redan i 

dag långt större än vad vi kan 

tillgodose med kända tillgångar, 

förklarar Terence Siamisang. 

Att ett land har en fungerande 

infrastruktur är viktigt 

inte minst för industrin, där 

gruvsektorn ingår som en självklar 

del i Botswana. 

Ökensand inget 

bra byggmaterial 

Stora delar av västra Botswana 

är täckta av Kalaharis ökensand. 

Men denna är alldeles för finkornig 

för att fungera i betong 

eller som fyllnad i vägar. Därför 

är Kasaneområdet i norr, vid 

gränsen till Namibia, Zambia 

och Zimbabwe, ett av de områden 

i västra Botswana som 

täcks av Kalaharis sand i stort 

behov av krossberg. Under de 

närmaste åren kommer man 

t.ex. att bygga en bro över 

Zambesifloden som kommer 

att sammanbinda Zambia och 

Botswana – en viktig framtida 

transportled. Även stora delar 

av västra Botswana lider stor 

brist på sand för betong, liksom 

också Francistown, Kasane och 

framför allt huvudstaden Gaborone. 

– I dag rovbryts sand från 

floder och flodbankar. En stor 

del av brytningen sker illegalt, 

utan tillstånd, ibland på nätterna. 

Vissa sträckor är helt utbrutna. 

Problemet med detta 

är dels att materialet börjar ta 

slut i flera tillväxtregioner, dels 

att miljön påverkas negativt. 

Som akut insats kommer vi nu 

att sätta in polisiära åtgärder för 

att stoppa verksamheten, men 

det löser inte problemet. Vi 

måste hitta ersättningsmaterial, 

förklarar Terence Siamisang. 

Botswana använder 

gammaldags testmetoder 

Efter besöket på ministeriet tar 

vi A1:an till Lobatse, som väl 

illustrerar behovet av investering 

i vägnätet. Bitvis studsar vi 

fram på riksvägen. Lyckligt 

framme träffar vi Tiyapo Hudson 

Ngwisanyi, generaldirektör 

för Botswanas Geologiska 

undersökning, och hans medarbetare 

för att planera arbetet. 

Vi diskuterar vilka standarder 

man följer när det gäller kraven 

på material för exempelvis vägballast 

i Botswana. Termer som 

Los Angeles-value, Aggregate 

impact value och Aggregate 

crushing value flyger genom 

Mattias Göransson, 

projektledare för bergkvalitetsprojektet, 

undersöker ett prov i 

ljusmikroskop i labbet 

övervakad av sin 

botswanske kollega 

Brets Direng.

luften. Kollegerna får för övrigt 

tillfälle att besöka det botswanska 

Trafikverket någon dag 

senare för att diskutera frågan. 

– I Europa har man ersatt 

äldre metoder för materialtestning 

med gemensamma 

moderna metoder, CEN-standarder. 

Botswana använder sig 

däremot fortfarande i stor utsträckning 

av testmetoder man 

ärvt från den gamla kolonialmakten 

Storbritannien, förklarar 

Mattias Göransson. 

På den Geologiska undersökningen 

i Lobatse tar vi reda på 

vad det finns för information 

som vi kan ha nytta av, som exempelvis 

geologiska kartor och 

geofysikdata. 

Kartläggning av 

bergets kvalitet 

– Geofysiken är en viktig pusselbit 

när man påbörjar kartläggningen, 

inte minst om 

berggrunden är överlagrad av 

lösa sediment. Med geofysik 


Mattias Göransson, tillsammans med kolleger vid Botswanas geologiska undersökning, studerar en häll 

strax utanför en befintlig bergtäkt och på bilden till höger inspekterar han rader av tegelprover i labbet hos 

Botswanas Geologiska undersökning. 

kan man se på djupet. Och de 

data som finns här är av god 

kvalitet, berättar min kollega 

Lena Persson som är geofysiker 

på SGU. 

Tillsammans med våra botswanska 

kolleger diskuterar vi 

hur berggrunden ser ut i de 

områden som är särskilt aktuella, 

och hur vittrad den är. Vi 

planerar för en första dag i fält. 

Och vi planerar den kommande 

kartläggningen som kommer 

att starta med ett mindre område 

nära Gaborone där behoven 

är allra mest akuta. SGU 

ska dela med sig av den metod 

vi använder för kartläggning av 

bergkvalitet för att Botswanas 

geologer ska komma igång och 

sedan själva kunna göra arbetet. 

Redan i dag är labbet välutrustat 

med avseende på de 

analyser som behövs för bland 

annat bergkvalitet – vi har gått 

igenom det med labbpersonalen. 

En del ny utrustning har 

22 

beställts, annan kommer man 

att behöva investera i, ytterligare 

annan finns på andra myndigheter, 

som t.ex. Botswanas 

Trafikverk, eller på kommersiella 

företag. Men kompetenta 

medarbetare inom naturvetenskap, 

särskilt geologi, är en 

bristvara här och svåra att behålla, 

precis som i Europa. 

Viktigt att identifiera 

mineral i en bergart 

För att kunna bedöma kvaliteten 

på berget är det viktigt att 

kunna identifiera de mineral 

som ingår i en bergart, och 

bergartens textur. Den typen av 

undersökningar görs med 

exempelvis polarisationmikroskop. 

Svepelektronmikroskop 

används också och olika röntgentekniker. 

Att kunna karaktärisera 

mineral är också viktigt 

för exempelvis prospektering 

efter metaller och mineral eller 

för att hitta bra leror, bland 

annat för att göra tegel av. För 

att stärka kompetensen kommer 

SGU därför inom ramen 

för MeetingPoints Mining att 

ge en kurs för ett antal 

botswanska medarbetare i hur 

man karaktäriserar mineral. Det 

projektet ska också dra igång 

nu. Men då har jag hunnit sätta 

mig på planet till Johannesburg 

för vidare transport till London-Heathrow 

och Stockholm- 

Arlanda. 

Och förhoppningsvis är detta 

bara starten för ett långt och 

fruktbart samarbete på lika villkor 

mellan mineralsektorn i 

Botswana och den i Sverige. 

Med fler myndigheter, företag 

och organisationer inblandade. 

– Som ett led i arbetet öppnar 

vi nu kontor i Sweden 

House, Exportrådets lokaler i 

Gaborone. Det är viktigt för 

projektets framgång att vi är 

närvarande, förklarar kollegan 

Rune Johansson, som är projektledare 

för hela Meeting- 

Points Mining. 

En av gruvministerns närmaste män, Terence Siamisang, förklarar vikten av att hitta alternativ till 

naturgrus. Till höger: generaldirektören för Botswanas geologiska undersökning funderar över hur vi ska 

angripa uppgiften. Hans medarbetare kommer att lägga minst lika mycket tid på projektet som SGU.

Vi tillverkar siktutrustning för 

storlekssortering av olika material 

Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt! 

Tfn 0503 – 323 40 

www.mogensen.se

NÄR MAN BÖRJADE diskutera en 

ny tunnel under Sankt Gotthardspasset 

i Schweiz i början 

av 1990-talet var frågan om det 

skulle bli en dubblering av den 

existerande biltunneln, eller 

om man skulle satsa på en helt 

ny järnvägstunnel. Trots att ett 

nytt järnvägssystem skulle innebära 

stora investeringar och ett 


Schweizarnas nya stolthet 

Med 325 meters avstånd från varandra finns kommunikationstunnlar mellan de två huvudtunnlarna. 

Det närmar sig slutet för arbetet med världens längsta järnvägstunnel, den under Sankt 

Gotthard i Schweiz. Problemen har varit många och några av dem helt oförutsedda. 

Arbetet gick exempelvis betydligt långsammare än planerat på grund av oväntat mycket 

vatten i juni förra året. Men i oktober borrades sista väggen ner och 2017 ska de första 

tågen rusa fram genom den nya tunneln. 

enormt arbete föredrog 

schweizarna den lösningen. 

Det har bekräftats i två olika 

folkomröstningar. 

Men varför bygger man då 

nya järnvägstunnlar, när det 

redan finns fungerande? Jo, för 

att få bort höjdskillnaderna och 

göra det möjligt för tågen att 

köra betydligt snabbare genom 

24 

TEXT: 

KRISTINA WALLIN 

FOTO: 

RICCARDO SCARDIGLI 

Alperna med en hastighet på 

över 200 km/h. I den nya 

Sankt Gotthardstunneln håller 

sig tågen nästan konstant cirka 

500 meter över havet. 

Därför har de senaste 14 åren 

ägnats åt att penetrera berget 

under Sankt Gotthardspasset 

och nu har arbetena börjat i 

Cenere (söder om Lugano) för 

ännu en tunnel. Södra infarten 

till den rekordlånga Gotthardtunneln 

ligger några mil norr 

om Lugano, i en liten stad som 

heter Bodio, och i norr börjar 

När Bergs & Bruks 

besökte tunneln hade en 

oväntad vattenläcka fyllt 

golvet med 45-gradigt 

vatten. Då är det svårt 

att jobba.

tunneln vid södra delen av 

Luzernsjön, vid staden Erstfeld. 

Det blir två huvudtunnlar på 

cirka 40 meters avstånd från 

varandra och med kommunikationstunnlar 

var 325:e meter. 

Totalt kommer det att finnas 

cirka 180 sådana. Sammanlagt 

blir det 153,4 km nya tunnlar 

när allt är klart. 

Genombrott 

i höstas 

Den 15 oktober borrades den 

sista bergväggen bort och världens 

längsta tunnel blev verk- 


Helgonet Barbara vakar över tunnelarbetarna och varje år arrangeras en stor fest till hennes ära. Även ickekatoliker 

tar henne på allvar i det farliga tunnelarbetet. Till höger: När luftkonditioneringen inte fungerar i 

tunneln kan arbetarna vila lite i svala rum och komma undan den 35-gradiga luften. 

lighet. Alla EU:s transportministrar 

följde det historiska 

ögonblicket i direktsändning 

under ett möte i Luxemburg. 

Förutom tunnlarna byggs två 

multifunktionella stationer, där 

tunnlarna möts i en x-struktur. 

I dessa två punkter kan tågen 

byta tunnel om det skulle vara 

nödvändigt, och stationerna 

kommer också att fungera som 

bas för underhållet inne i tunnlarna. 

Nu börjar slutet av arbetet 

att närma sig och det ansvariga 

bolaget Alptransit och dess ent- 

25 

reprenörer kan snart andas ut, 

även om i stort sett hela 

Cenere-tunneln återstår att 

bygga. 

Projektet är unikt, inte bara 

genom tunnelns längd. Alla 

svårigheterna tillsammans (längden, 

berget, logistiken) har 

gett de inblandade helt nya 

kunskaper under arbetets gång. 

Det har varit en enorm utmaning 

för alla, från ingenjörerna 

till arbetarna inne i tunneln. 

Totalt 137 miljarder svenska 

kronor har projektet kostat, där 

tunnelbygget troligen kommer 

att få en slutnota på 88 miljarder 

svenska kronor. När man 

ska borra sig igenom 2 000 

meter höga berg är det svårt att 

exakt veta utgången och hur 

mycket det kommer att kosta. 

Detta insåg projektledarna när 

bergets deformationer överraskade 

dem. 

Trycket 

överraskade 

Under projektstadiet hade 

ingenjörerna inte räknat med 

att trycket skulle deformera 

berget så mycket. De trodde att 

Arbetarna transporteras 

med fordon till den här 

stationen där de sätter 

sig på tåget som tar 

dem de 12 resterade 

kilometerna till fronten.

det skulle räcka med en extra 

stark inklädnad i tunneln. Men 

när borrningsarbetet väl hade 

börjat visade det sig att det var 

alldeles för optimistiskt. 

På sina ställen har en halv 

meter berg trängt sig in i den 

färdigborrade tunneln. Den 430 

meter långa ”Wurmen”, som 

ligger mellan två och fyra kilometer 

bakom fronten och som 

används till den definitiva inklädnaden, 

kom inte fram. 


Det blir många och långa tågresor när arbetarna ska komma fram till fronten. Till höger: En arbetare gör 

en kontrollrunda. 

Borrmaskinernas huvuden har en diameter på 8,9 meter och 60 cutters. Varje dygn används sex timmar åt 

underhåll av borrmaskinerna. Resterande 18 timmar är de i aktion. 

Detta har inneburit att redan 

färdiga tunnlar har fått göras 

om. Inklädnaden har fått borras 

bort helt, vilket tagit dyrbar 

tid i anspråk. Den extra kostnaden 

står Alptransit för helt och 

hållet. 

Nu vet ingenjörerna att det 

tar mellan ett och ett och ett 

halvt år innan bergets tryck har 

gjort sitt, och att det därför är 

nödvändigt att vänta den tiden. 

Till detta stora och oväntade 

26 

problem kommer vattnet som 

projektledarna har fått ta itu 

med. Emellanåt har man stött 

på oväntat vatteninläckage. 

Borrningsarbetet avstannade i 

princip i juni förra året när vattnet 

började forsa in i tunneln. 

De elektriska systemen slogs ut 

och med dem luftkonditioneringen. 

Det blev omöjligt att 

ha arbetare i tunneln alltför 

länge. Temperaturen steg upp 

emot 35 grader och de som 

tvingades arbeta för att försöka 

lösa problemet hade speciella 

luftkonditionerade utrymmen 

där de fick sitta och vila mellan 

de korta arbetspassen. 

Varmt vatten 

nere i berget 

Så här långt ner i berget är vattnet 

oerhört varmt, närmare 45 

grader. Man räknar med att 

temperaturen går upp med 

mellan två och tre grader för 

Tunnelväggen bakom fronten med nätet och valvstommarna. På bilden till höger ligger valvstommar i väntan 

på att användas.

varje hundra meter berg man 

har över sig. 

Den normala vattenströmmen, 

som förts bort med ett 


Ett första lager betong sprutas på näten vid fronten. Till höger: Man borrar upp till fyra meter in i berget för 

att fixera valvstommarna. 

Borrhuvudet med 8,9 meters diameter sett bakifrån. Bakom borrhuvudet sker den allra första fixeringen av 

tunnelväggen. 

tubsystem i mitten av tunneln, 

har varit runt 100 liter per 

sekund. Enorma konditioneringssystem 

har krävts för att få 

28 

ut det heta vattnet och för att 

kyla ner tunneln med kallt vatten. 

Temperaturen får inte över- 

Mellan två och fyra kilometer bakom tunnelborrmaskinen löper ”Wurmen” som svarar för den 

slutliga inklädnaden. 

stiga 28 grader för att de normala 

arbetspassen ska kunna 

fortsätta. Men hettan kommer 

inte bara från bergvattnet utan

– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – 

S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda 

Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 

Hemsida: www.kontrollmetod.se 

• Siktar 

• Vågar 

• Skakapparater 

• Värmeskåp 

• Neddelningsapparater mm

På vissa ställen har man använt upp till ett 50 cm 

tjockt betonglager för inklädnaden. 

också från alla arbetsmaskiner. 

Detta har gjort kylningen ännu 

mer komplicerad. 

FAKTA OM PROJEKTET 

Mätsystemet är avancerat. En 

vertikal tunnel ungefär i mitten 

av järnvägstunneln används för 

Totalt ingår 151,84 km tunnlar i projektet Sankt Gotthard, varav 

huvudtunneln är 57,1 km lång. 

Tunneln Cenere innebär 39,78 km tunnlar. Huvudtunneln är 15 

km lång. 

Kostnaden på cirka 30 miljarder schweizerfranc finansieras till 65 

procent av skatter på lastbilstrafiken, till 25 procent av skatter på 

bensinen och resterande genom en tusendel av statens momsintäkter. 

Borrmaskinernas huvuden är på mellan 8,33 och 9,58 meter i diameter. 

Borrmaskinerna är 410 meter långa och väger 3 000 ton. 

Huvudet kräver 3,5 MW effekt medan resten behöver 1 MW. 

För sprängningen borras fyra meter djupa hål med diametern på 

1,25 tum. Bulkemulsionen har en reaktionshastighet på 5,7 km/s. 

I genomsnitt har man gått framåt med 12 meter per dag, med 

toppar på 18 meter. 

Totalt har 13,3 miljoner kubikmeter material tagits ut. Det motsvarar 

fem Cheops-pyramider. 

Arbetet har pågått dygnet runt , sju dagar i veckan. 

De framtida tågen kommer att kunna köra i 250 km/h. 

Fotnot: Bergs & Bruks besök gjordes förra året, någon månad före 

genombrottet. 


30 

att beräkna positionerna. Innan 

arbetet började räknade man 

med en felberäkning på max 20 

cm, men i praktiken har det 

bara blivit några få centimeter. 

Långa resor 

till arbetsplatsen 

Ytterligare ett stort problem 

har varit logistiken. Det är inte 

enkelt att organisera arbetet i 

en tunnel under Alperna. Som 

mest var det 28 km till fronten 

från tunnelöppningen, och det 

innebär en resa på minst en och 

en halv timme. Detta ställer 

stora krav på de tekniska lösningarna 

och även på övervakningen 

och organisationen när 

det gäller tågen som går inne i 

tunneln. 

Alptransit har byggt en övervakningsstation 

utanför tunneln. 

Härifrån styrs all tågtrafik. 

Bland annat sköts här all 

växling. 

Arbetarna körs med fordon i 

en servicetunnel innan de tar 

ett annat tåg sista biten till 

fronten. Hela resan tar närmare 

en timme. 

De långa transporterna innebär 

att betongen som ska in 

i tunneln varken får vara för 

fast eller för lös eftersom den 

måste torka snabbt när den 

väl är på plats. Detta har man 

löst med hjälp av kemiska tillsatser 

som stoppar härdningsprocessen. 

Andra kemikalier 

tillsätts när betongen 

ska användas. Det kan låta enkelt. 

Men extra studier har 

krävts eftersom betongen i en 

sådan här tunnel inte uppför 

sig som i andra tunnlar. Den 

ändras hela tiden. På vissa 

ställen har helt specialutvecklad 

betong använts. 

Det finns en expert som arbe- 

tar enbart med att ta fram nya 

typer under arbetets gång. 

Ska hålla minst 

hundra år 

Målet är att ta fram material 

som ska hålla minst hundra år, 

vilket inte är lätt. Ingen vet i 

dag hur trycket under en längre 

tid påverkar materialen. 

För betongen används till 

större delen det material som 

tas ut ur tunneln. Det kan verka 

naturligt, men det var inte så 

självklart när arbetet startade. 

Det handlar om problem med 

bergmaterialet där fraktionen 

helst inte får överstiga 22 mm. 

Men det har gått och en sjättedel 

av de sex miljonerna ton 

uttaget material har kunnat användas 

inne i tunneln igen. 

Projektet har egna anläggningar 

utanför tunnelöppningarna 

för behandling av uttagsmassorna. 

För den andra stora 

tunneln i projektet, Cenere 

(mot italienska gränsen) är däremot 

större delen av uttaget 

material olämpligt för betongproduktion 

och man är tvungen 

att köpa in tre fjärdedelar av 

ballasten. 

Större delen av det uttagna 

berget består av gnejs och granit, 

men av en rad olika typer. 

Därför har överraskningar inte 

saknats, eftersom en del av dem 

är starkt segmenterade. Det beror 

på att Alperna bildades för 

mellan 50 och 80 miljoner år 

sedan genom att två plattor 

pressade samman allt material 

och skapade dessa veckberg. 

När det gäller Cenere är situationen 

lite annorlunda. Där tas 

nu den allra första delen ut 

med endast sex meters bergtäckning 

under motorvägen. 

Det gäller att gå försiktigt fram 

med bara någon meter per 

dygn så att inte Schweiz viktiga 

led till Italien raseras. 

Det ser ut som om schweizarna 

kommer att hålla den ursprungliga 

tidsplanen. 2019 

kommer hela systemet, inklusive 

Cenere-tunneln, att vara 

klart, men Sankt Gottardstunneln 

ska vara klar för tågtrafik 

redan 2014. Något dyrare än 

beräknat, men Schweiz nya 

stolthet. Och med nya kunskaper 

som gör de schweiziska 

teknikerna åtråvärda på den 

internationella scenen. 

Från kontrollrummet 

styrs borrmaskinens 

huvud.

Boken om Sveriges okända storindustri, 

Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på 

drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. 

Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges 

Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på 

Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60. 

Beställ den nu!

VID MÖTET BEHANDLADES 

bland annat kravspecifikationer 

för kaxslangar, erfarenheter 

av frekvensstyrda/tryckstyrda 

undervattenspumpar, 

höjda krav på kollektorslangar 

vid större projekt, problem 

med kompressorer, metoder 

för återfyllning av borrhål och 

varför det inte alltid tätas mellan 

foderrör och berg. Entreprenö- 


rer och leverantörer diskuterade 

livligt den bästa tekniken. Alla 

världsgåtor löstes inte, men engagemanget 

var inte att ta fel 

på. 

Geotec på 

MaskinExpo 2011 

– Många av våra leverantörer 

har önskat någon typ av 

branschmässa, framhöll Barth. 

32 

Anders Mattson, Extena AB, visade ett 

system för kaxhantering som uppfyller de 

flesta av kraven man bör ställa. Vikten är 

fyra kilo per meter. 

Teknikfrågor i centrum 

på Geotecs årsstämma 

– Om det är något som kan göra oss bättre, duktigare och snabbare så är det teknikutveckling. 

Diskussionslistan tar upp många viktiga tekniska punkter där svaren är långt 

ifrån givna. Vi ska här vid mötet försöka att ta fram ett underlag till riktlinjer för hur vi 

ska arbeta, deklarerade Johan Barth när han välkomnade till Geotecs årsstämma 2010. 

På MaskinExpo har vi under 

åren träffat många brunnsborrare 

och tanken uppkom att vi 

borde arrangera något där. Vi 

tog kontakt med ledningen för 

mässan, tycke uppstod, och i år 

planerar vi att göra något tillsammans. 

Kie Wirenholt, vd Maskin- 

Expo, presenterade intressant 

statistik. Av de över 27 000 

besökarna förra året kom 49 

procent från entreprenad, 

22,5 från lantbruk, från vägunderhåll 

15,5, åkerier 19,5, 

grönytor 8,5 och från bergsbruk 

3,5 procent. En undersökning 

visar att besökarna 

mest uppskattar att se nya 

produkter, knyta kontakter 

och att se demonstrationer. 

Provkörning och uppvisningar

låg också högt uppe på önskelistan. 

Många företag gjorde bra 

affärer förra året. Varje utställare 

sålde för i genomsnitt 670 000 

kr. Av mässområdets 300 000 

kvadratmeter disponeras 20 000 

av bergbranschen. Antalet utställande 

företag väntas öka 

från 527 förra året till 600 i år. 

Geotec och FAB med 

på Geologins dag 

Kaarina Ringstad, SGU, projektledare 

för Geologins Dag, 

berättade om nätverket där 

man vill väcka nyfikenhet för 

berg, jord och vatten och sam- 


Geotec kommer att ställa ut på MaskinExpo i år. Kie Wirenholt, vd MaskinExpo, redovisade erfarenheter från 

mässan som har vuxit för varje år. 

Till höger: Kaarina Ringstad, SGU, projektledare för Geologins dag, berättade om det stora arbete som läggs 

ner på att sprida kunskap om geologi. 

tidigt visa vilken nytta kunskapen 

om geologi och geovetenskaperna 

ger samhället. En 

mängd material utarbetas för 

skolor och allmänheten. Geotec 

och FAB har beslutat att 

medverka i projektet. Evenemanget 

Geologins Dag 2011 

firas den 10 september. Det 

sker över hela Sverige, från 

norr till söder, med aktiviteter, 

utställningar, öppet hus, föreläsningar 

och exkursioner. 

System för 

kaxhantering 

Geotecs tekniska kommitté har 

tagit fram en kravspecifikation 

34 

RAPPORT: 

KJELL DUBERG 

kjell.duberg@telia.com 

för kaxslang/kaxrör mellan 

rigg och container. Den ska 

vara stabil och lätthanterlig, slitagetålig, 

ha jämn hållfasthet, 

klara tryckkraven, inte vara 

tung att bära och den ska ha ett 

lågt pris. Hårda krav, men borrarna 

är helt beroende av att 

dessa komponenter fungerar på 

ett bra och säkert sätt. 

Anders Mattson, Extena AB, 

visade en produkt som uppfyller 

de flesta kraven. Den har 

funnits på marknaden i tio år 

och består av ett system av 

polyetenrör med krage där man 

svarvat en han- och en hondel. 

Diametern är 125-160 mm. 

Vinklarna är fasta med olika 

gradtal. Systemet är tåligt mot 

nötning och vikten är bara fyra 

kilo per meter. Den levereras i 

valfria längder, tremetersläng- 

Göran Andersson, hedersmedlem i Geotec, och Christer Reiser från Styrud Järvsö Borr AB granskar Extenas 

kaxsystem. Till höger: Nic Wincott från Cambridge, England, gav en bild av den snabbt växande marknaden för 

värmepumpar i UK och fick liksom alla förstagångstalare Geotecs vattendroppe.

der fungerar bra att bära. Ett 

tryck på 16 bar garanteras, vilket 

oftast är fullt tillräckligt. 

Tekniska kommittén tyckte 

att produkten kan rekommenderas 

som en bra lösning. Flera 

nöjda användare fanns i publiken 

men förslag till ytterligare 

förbättringar framkom. 

Värmepumpar på 

frammarsch i UK 

Nic Wincott från Cambridge, 

England, gav en bild av den 


Peter Sundberg, Debe pumpar AB, (till höger) förklarade fördelarna med en frekvensstyrd sänkpumpsanläggning 

tillsammans med Mikael Lund (till vänster) som är ny försäljare på Debe. 

Bilden till höger: Ted Westman (t.v.) och Kent Aidesjö, försäljningsingenjörer Atlas, portabla kompressorer och 

generatorer, norra respektive södra distriktet, fick en hel del frågor när diverse problem med Atlas kompressorer 

diskuterades. 

snabbt växande marknaden för 

värmepumpar i UK och fick liksom 

alla förstagångstalare ”vattendroppen”. 

Han grundade 

ett av de ledande värmepumpsföretagen 

i England, Econoc 

Ltd. UK. Sedan ett år tillbaka 

arbetar Nic som UK Coordinator 

för Neo Energy Sweden AB 

(vd Göran Hellström) och sprider 

Neoenergys kunnande och 

testservice i UK. Han arbetar 

också aktivt i Ground Source 

Heat Pump Association (GSHP) 

och British Drilling Association 

(BDA). 

Jämnt tryck 

i kranarna 

Peter Sundberg och Mikael 

Lund, Debe pumpar AB, hade 

med sig en sänkpumpsanläggning 

till mötet. Den ger ett konstant 

vattentryck oavsett hur 

många kranar man öppnar. En 

tryckgivare reglerar den frekvensstyrda 

pumpmotorns varvtal 

steglöst efter behov. Med högre 

Göran Hellström, Lunds Tekniska Högskola, redovisade europeiska metoder 

och lämpliga material för återfyllning av borrhål. 

Till höger: Göran Risberg, enhetschef på SGU, fick en slips som tack för sin 

insats. 

36 

vattenflöde ökar trycket så 

mycket som behövs för att det 

ska ligga konstant. Därmed slipper 

man mystiska ljud, plötsliga 

av- och påljud från fyllningar av 

tanken. Sånt som kan irritera 

med en vanlig tankanläggning. 

Den ekonomiska vinsten kommer 

först för större anläggningar. 

Där kan besparingen 

bli avsevärd. Fördelarna för enskilda 

villor med egen vattenförsörjning 

är främst att man 

slipper plötsliga tryckförändringar 

och inte minst viktigt att 

anläggningen tar liten plats i 

huset när ingen stor tank behöver 

utrymme. Anläggningen är 

driftsäker och lättmonterad, 

bara att plugga in i vanliga jordade 

220V-uttag. Elektroniken 

ger som bonus en bättre driftövervakning. 

Produkten är ett bra komplement 

till marknadens övriga 

lösningar. Man ska dock noga 

undersöka så att rätt filter i förhållande 

till vattenkvaliteten 

finns att få eftersom trycket kan 

bli mycket högt ibland. Elsystemet 

får inte vara alltför klent 

med tanke på topparna. 

Problem med 

kompressorbränder 

Problemet med bränder under 

våren 2010 i Atlas kompresso-

Sven-Göran Andersson, Züblin, visar hur olika typer 

av återfyllnadsmaterial, bentonitpulver, ThermoCem 

och pellets beter sig när de blandas med vatten. 

Sven-Göran rekommenderade ThermoCem som kommer 

upp i hög värmeledningsförmåga redan vid låg 

densitet. Man fyller från botten och lyfter hela tiden 

injekteringsslangen så att den befinner sig ungefär 

tre meter under betongytan. Pumpar med inbyggda 

blandare fungerar bäst. 

Åsikter framfördes att stenmjöl 0-2 mm. ger tillräckligt 

bra tätning i hålen. Enda utrustningen som 

behövs är en skyffel och materialet är billigt. Här 

gick åsikterna rejält isär. Johan Barth gjorde ett 

enkelt test som visade att det blir olika skiktningar 

av fraktioner, något som leder till osäkerhet när det 

gäller tätheten. SGU menar att man måste sträva 

efter hundraprocentig tätning med fyllning från 

botten och även om stenmjöl kanske är tillräckligt 

bra i 99 procent av fallen blir det ändå ganska 

många brunnar som kommer att läcka. 

rer med C18-motorer ventilerades. 

Ted Westman och Kent 

Aidesjö, försäljningsingenjörer 

på Atlas, och Örjan Haag, 


Geawelltech AB, återförsäljare, 

berättade att felen lokaliserades 

på ett tidigt stadium. Det var 

materialfel på en slang in 

37 

Mångpoliga 

kontaktdon 

Robusta kontaktdon 

för kraft- eller signalöverföring 

med kåpor 

av pressgjuten aluminium 

och fjädrande 

låsbyglar av rostfritt 

stål. 

Från 3 till 216 poler. 

Elproflex T 

extremt vrid- och böjtålig kabel 

Elproflex T är utvecklad för användning vid 

installationer där stora krav på både vrid- 

och böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/ 

vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m. 

Denna unika kabel finns både för signal- 

och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd. 

Gruvkabel 1 kV 

Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 

4x10-150 mm 2 . Manteln har överlägsen 

mekanisk tålighet. 

Specialkabel - vår specialitet 

Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70 

141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48 

www.elproman.se info@elproman.se

på lågtryckssidan och på ett 

kabelpaket. Ett åtgärdsprogram 

sattes in men det var svårt att få 

fram reservdelar tillräckligt 

snabbt. Som ett resultat av 

neddragningarna under lågkonjunkturen 

var det även svårt 

att få fram ersättningsmaskiner 

och man fick lita till återförsäljarnas 

hyresmaskiner. Löftet att 

alla maskiner skulle vara åtgärdade 

innan semesterns slut 

2010 kunde man inte hålla. 


David Johansson, Finspångs Brunnsborrning, Kenneth Nilsson, Kristianstad Water 

AB, Göran Hellström, Lunds Tekniska Högskola, och Göran Risberg, SGU, har olika 

åsikter om tätning med stenmjöl. 

Rolf Borrås, vice vd i Styrudkoncernen, välkomnas 

som ny ordförande i Geotec. 

Men nu (hösten 2010) har serviceavdelningen 

åtgärdat felen 

på de flesta maskiner. Ingen i 

publiken hade nya kompressorbränder 

att rapportera. Numera 

förses alla kompressorer vid 

leveransen i Sverige med ett 

vätskebaserat brandsläckningssystem. 

Det har också varit problem 

med oljeförbrukningen i kompressorernas 

C18-motorer. Den 

ökade så mycket att det i några 

Avgående ordföranden Jonny Pettersson, Finspångs 

Brunnsborrning AB, avtackas. För att hålla hjärnan i 

trim även i fortsättningen förärades han ett 

Memoryspel. 

38 

fall ledde till motorhaverier. 

Atlas har tagit upp problemet 

med Cat men ännu inte fått 

något besked. Man arbetar 

vidare med problemet. 

Johan Barth betonade att 

Geotecs kontakter med Atlas i 

dessa två ärenden har varit 

mycket positiva och fruktbara. 

Marknadsavdelningen såg allvarligt 

på problemen och jobbade 

för högtryck för att lösa 

dem. 

Johan påpekade vikten av att 

Atlas Copco Compressor får 

upp produktionen eftersom 

leveranstiden för en ny maskin 

är besvärande lång. 

När ska man återfylla 

energibrunnar? 

Alltfler kommuner börjar ställa 

krav på återfyllning av energibrunnar. 

Och inom varje 

brunnsborrare bor en liten tekniker 

och uppfinnare och det 

finns väldigt många olika metoder. 

Allt är inte vedertaget, en 

del metoder är kanske tveksamma. 

Det finns många frågor. 

När behöver man göra 

återfyllning, vad händer med 

de termiska egenskaperna när 

man återfyller, hur ska man 

fylla och vilken typ av utrustning 

ska man ha? Behöver man 

öka kraven på kollektorslangarna? 

Vad får det kosta? 

Göran Hellström, Lunds Tekniska 

Högskola, Neoenergi AB, 

Göran Risberg, SGU, och Sven- 

Göran Andersson, Züblin Scandinavia 

AB, var eniga om följande 

punkter: 

Återfyllning eller ytterligare 

tätningsåtgärder krävs när ett 

borrhål utgör risk för negativ 

påverkan på ett grundvattenmagasin. 

Det kan till exempel 

handla om områden där det 

finns risk for saltvatteninträngning, 

där marken är förorenad, 

där det finns sedimentär berggrund 

med risk for kortslutning 

av grundvattenmagasin 

eller där det finns risk för negativ 

påverkan från t.ex. alunskiffer. 

Andra tillfällen när återfyllning 

rekommenderas är när ett 

borrhål överges eller ersätts 

med ett nytt borrhål och i vissa 

fall i vattenskyddsområden. 

Vanligtvis utgör energibrunnarna 

den största risken i känsliga 

områden eftersom vattnet i 

dem inte dricks och därmed 

inte kontrolleras naturligt. 

Vid återfyllning 

bör man tänka på 

• att det tätande materialet inte 

har negativ påverkan på grundvattnet, 

• att injekteringen sker från 

botten av brunnen och uppåt 

för att säkerställa att hela hålvolymen 

återfylls, 

• att återfyllningsmaterialet 

inte har egenskaper som gör att 

det expanderar om borrhålet 

fryser eftersom det kan skada 

kollektorslangarna. Alternativt 

måste borrhålet dimensioneras 

så att frysning inte kan inträffa. 

• att kollektorslangarna i borrhålet 

är dimensionerade efter 

det tryck som bildas av återfyllningsmaterialet. 

Vatten ger 

bäst värmeutbyte 

Fyllnadsmaterial reducerar 

värmeutbytet med 10-20 procent, 

varierande beroende på 

material. Det är viktigt att 

kompensera med ökat brunnsdjup. 

Sämst värmeöverföringskapacitet 

har bentonit, därefter 

cement, bentonit/sand, 

cement/grafit, cement/sand, 

vattenmättad sand. De bästa 

egenskaperna har grundvatten. 

Geotecs slutsats är att hålen 

inte ska återfyllas utan anledning. 

Är det problem med en 

begränsad del av borrhålet 

säkerställer man med god marginal 

den delen. Injektering 

hela vägen upp hindrar viktigt 

sötvatteninflöde. Om en fullständig 

återfyllning ändå krävs 

ska det ske från botten och 

uppåt med vedertagna metoder. 

Ur ren termisk synvinkel finns 

ingen anledning att återfylla 

eftersom grundvatten är både 

billigast och bäst. Vid låg 

grundvattennivå är det dock alltid 

nödvändigt att återfylla

ovanför grundvattenytan. Här 

rekommenderas cement framför 

bentonit, som kan spricka vid 

uttorkning, och sand, som har 

låg vattenhållande förmåga och 

kan torkas ut vid värmetillförsel. 


Nyinvalda medlemmar i Geotec är Rototec AB och Rototec OY. Här berättar de för 

stämman om sin verksamhet i Sverige och Finland. Från vänster Lasse Aho, Timo 

Ojanne, Jouni Salakari och Mikko Ojanne. Företagen har tio maskiner i Finland 

och en i Sverige. I Finland har man borrat 7 000 brunnar sedan starten 2004. 

Johan Barth gratulerar geotecmedlemmen Charlie 

Isaksson, Charlies brunns- och energiborrning, som 

utsetts till årets bästa manliga företagare av Visit 

Vilhelmina, Svensk Handel och Företagarna. 

Charlie har varit egen företagare i femton år. 

Företaget har vuxit och numera har han förutom 

hustrun Helén nio anställda till hjälp. Motiveringen 

löd: Med bred kompetens, djup branschkunskap och 

ett vänligt och professionellt bemötande har 

företaget och företagaren Charlie Isaksson blivit en 

uppskattad och beundrad person i hela Norrland. 

Fördelar och nackdelar med 

cementbaserade och bentonitbaserade 

tätningsmedel diskuterades. 

Bentonit avfärdades 

främst på grund av egenskaperna 

vid frysning. En livfull 

39 

diskussion kring stenmjöl som 

fyllning följde. 

Viktigt att 

mäta kloridhalt 

Klorid i brunnar är ett stort 

problem, den kan hota grundvattnet. 

Trots detta utförs alltför 

sällan mätningar. Det skulle 

i förlängning kunna medföra 

skärpta krav från myndigheter 

och i värsta fall leda till att återfyllning 

krävs även när det inte 

är befogat. Instrument för en 

enkel och säker mätning av kloridprovtagning 

saknas. Ett bra 

sätt kan vara att i stället mäta 

konduktiviteten där man även 

kan fånga in andra oönskade 

jonsammansättningar. Det är 

inte det absoluta talet som är 

intressant utan mer om det sker 

stora förändringarna på vägen 

ner i hålet. 

Tätning av 

foderrör 

Trots att det är 13 år sedan 

Normbrunn 1997 infördes är 

det långt ifrån alla brunnar som 

har en tätning mellan foderrör 

och berg. Brunnen ska borras 

med foderrör genom jord och 

så långt ner i fast berg att inget 

ytvatten ska kunna tränga in. 

Senare tids borrprotokoll visar 

att foderröret numera drivs 

minst två meter ner i berget, en 

klar förbättring av säkerheten. 

En tätning mellan berget och 

foderröret ska göras, genom en 

cementering som hindrar ytvatten 

att rinna in i brunnen. Det 

finns lite olika metoder men 

den vanligaste är att fylla den 

nedre delen med cement och 

med tryckluft pressa cementen 

ut mellan berget och foderröret 

samtidigt som man trycker ner 

röret mot botten så att det blir 

tätt och cementen får härda på 

utsidan. 

Fem nya medlemsföretag 

Till ordinarie medlemmar invaldes 

T.A. Brunnsborrning & 

VVS AB (Knivsta), Rototec AB 

(Upplands Väsby), Peekab 

Brunnsborrning (Kungälv) och 

Bergum Brunnsborrning AB 

(Olofstorp). Som utländskt 

företag invaldes Rototec OY 

(Tampe, Finland). 

Skifte på ordförandeposten 

Vid årsmötet valdes Rolf Borrås, 

Styrud AB, till ny ordförande 

i Geotec. Rolf har gedigen 

erfarenhet av branschen. 

Han har under åren bland 

annat haft flera olika befattningar 

inom Styrudkoncernen 

där han nu är vice vd. Sittande 

ordförande Jonny Pettersson, 

Finspångs Brunnsborrning AB, 

som på egen begäran valt att 

lämna över ordförandeposten, 

kvarstår som ordinarie ledamot 

i styrelsen. 

Övriga styrelseledamöter är 

Björn Jonsson, Ing. Gunnar 

Jonsson AB, Gunilla Sverkersson, 

BGE AB, Martin Åström, 

Alverdens AB, Jan Berglund, 

Jannes Brunnsborrning AB. 

Charlie Isaksson, Charlies 

Brunnsborrning AB, Bengt 

Månsson, UDC AB, och Håkan 

Andersson, Sörmlands Brunnsborrning 

AB, är styrelsesuppleanter. 

 

Johan Barth överlämnar Geotecs nyinstiftade pris, 

Årets leverantör, till Geawelltech AB som 

representerades av fr. v. Örjan Haag, Lars Boox och 

Tommy Ottemo. Utmärkelsen vill uppmärksamma 

goda branschleverantörer. 

Motiveringen lyder: Ett företag som ställer upp för 

sina kunder och partner på ett ansvarsfullt sätt och 

vågar satsa på ny teknik i kombination med utveckling 

av egna produkter.

BOLISP.SE 

VAN OORD 

Paternosterverket Kategats 

har under 2010 muddrat en 

miljon kubikmeter lös lera. 

Det muddrar med hjälp av ett 

antal skopor monterade i en 

sluten kontinuerligt roterande 

kedja. 

UNDER 2010 fördjupades 

inloppet från 12,7 till 14,9 

meter och breddades från 60 

till 100 meter. Det innebär ett 

bättre trafikflöde med kortare 

väntetider både vid kaj och till 

havs. Den anslutande svängbassängen 

har samma djup som 

rännan. Hamnbassängen vid 

Pampuskajen har fått djupet 

14,2 meter. Nu kan Norr- 


Botten upp i Peking 

Maxams watergel rensar Bråviken 

Norrköpings kombinerade flod- och kusthamn var ålagd ett antal restriktioner och 

större fartyg tilläts inte att lasta fullt. En breddning och fördjupning av inseglingsrännan 

var nödvändig för hamnens fortsatta expansion och för att man ska klara 

de internationella rekommendationerna för dimensionering av farleder. 

köpings hamn locka till sig fler 

och större fartyg och öka godsmängderna 

som de senaste 

åren har legat stilla på 3,5 miljoner 

ton. 

Bistra vintrar 

försenade 

Muddringsarbetet startade 

senare än beräknat på grund av 

överklaganden. När tillstånden 

40 

RAPPORT: 

KJELL DUBERG 

kjell.duberg@telia.com 

var klara fördröjde den sena 

islossningen ytterligare. Muddringsarbetet 

kom inte igång 

förrän i månadsskiftet april-maj 

2010 men man hoppades ändå 

att kunna slutföra arbetet 

under 2010. Höstens tidiga 

isläggning hindrade detta när 

det bara återstod en månads 

arbete för att slutföra sprängning, 

muddring och avsyning. 

Slutförandet påbörjas omedelbart 

efter islossningen 2011. 

Sprängning 

dygnet runt 

Över 3 000 000 kubikmeter 

Borr- och sprängningsplattformen Capitol 45-01 är har fyra 25 meter höga borrtorn som flyttas på räls. Fyra 

kompressorer ger 21 kubikmeter per minut. På ena sidan av pråmen finns ett stort antal containrar som innehåller 

sprängmedel, materiel och personalutrymmen. Dessa har en ljuddämpande effekt vid sprängningarna.

VAN OORD 

lera har muddrats och 150 000 

kubikmeter berg har sprängts 

loss från Bråvikens botten. En 


så stor entreprenad klarar inte 

många företag i världen. Valet 

föll på Van Oords dotterbolag 

41 

Wicks som arbetar över hela 

världen med gigantiska muddringsprojekt.Norrköpingsprojektet 

hör ingalunda till de 

större ur deras synvinkel. 

För borrning, laddning och 

sprängningsledning anlitades 

Voglers Sverige AB som bidrog 

med arbetskraft främst från 

Voglers Eesti OÜ. Arbetet som 

påbörjades i augusti 2010 pågick 

i tvåskift dygnet runt, sju 

dagar i veckan. 

Van Oord anlitade Marin Miljöanalys 

AB för kontroll av 

grumlingen och Nitro Consult 

AB för kontroll av buller och 

vibrationer. Det mesta berget 

(95 procent) fanns inne i 

hamnbassängen. 

Imponerande 

sprängplattform 

Borr- och sprängningsplattformen 

Capitol 45-01 är imponerande 

stor med en längd på 76 

Capitol i position för att borra sista raden alldeles 

intill den känsliga kajkanten. Nu gäller försiktig 

sprängning. 

VAN OORD Borrning, laddning och sprängning pågick dygnet runt sju dagar i veckan från augusti till november 2010. 

SNABBA 

LEVERANSER! 

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB 

Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin 

Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12 

Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor 

Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32 

Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se

Borriggarna flyttas på rälsen till exakt rätt position. 

meter och bredden 22 meter. 

Plattformen är utrustad med 

fyra 25 meter höga borrtorn på 

räls och fyra kompressorer som 

ger 21 kubikmeter per minut. 

På ena sidan av pråmen finns 


ett stort antal containrar som 

innehåller sprängmedel, materiel 

och personalutrymmen. 

Detta ger en ljuddämpande 

effekt vid sprängningarna. 

Borrningen styrs av ett avan- 

42 

Väl använda borr- och förlängningsrör för casing. 

Dessa trycks ner genom dyn till berget där de borras 

fast. Därefter förs borrstålet ner och borrningen kan 

börja. Rören får sitta kvar tills laddningen är gjord. 

cerat positioneringssystem som 

Van Oord har utvecklat. Exaktheten 

är på decimetern. För att 

kunna borra under vattenytan 

skickar man först ner rör med 

ventilationshål genom lera och 

sand. När röret når berget borras 

det fast med topphammare. 

Borrstålet förs sedan ner i röret 

och laddningshålen borras med 

sänkhammare (DTH – down 

the hole). Efter borrningen tas 

borrstålet upp men rören får 

sitta kvar till dess att sprängladdningen 

är på plats. 

Van Oord valde 

Maxams watergel 

När valet av sprängmedel gjordes 

hade Van Oord vissa kriterier 

som skulle uppfyllas för 

undervattenssprängningen och 

Borrningen styrs av ett avancerat positioneringssystem som Van Oord har utvecklat. Exaktheten är på 

decimetern. Borriggarna flyttas på räls och båten hålls i exakt rätt position med hjälp av vajrar.

VAN OORD 

egenskaperna hos Maxams 

watergel Rioflex stämde väl in 

på dessa. 

Det har tidigare visat sig fungera 

dåligt för svenska förhållanden 

där man oftast har en 

liten håldiameter. Ute i Europa 

där man mestadels har en 


I Maxams två tankar finns den icke explosiva råvaran till bulkemulsionen. 

Till höger: Den ena av Maxams två bulkstationer kopplas till borriggen. Här blandas råvarorna till den 

watergelemulsion som trycks ner i hålen. 

Varje bulkstation kan försörja två hål samtidigt oberoende av varandra. Till hamnbassängen gick det åt 6 000 

boostrar à 450 gram och 200 ton bulkemulsion. 

Till höger: Enrique Cuadrado, vd Maxam Sverige AB, med två hoptejpade Rioboostrar apterade med dubbla 

Rionel dual-tändare. Både tändare och block ligger på samma ledare. 

större håldiameter har det dock 

fungerat bra. Vid borrningen i 

Norrköping användes 115 mm. 

borrkrona. 

– Van Oord valde Maxam 

eftersom man har erfarenheter 

av liknande projekt från Panamakanalen 

där företagets 

VAN OORD 

44 

Till vänster: Det är mycket att hålla reda på när 

kanske 340 hål med dubbla tändare ska kopplas 

ihop. I de bruna behållarna hälls proppgruset som 

ska ligga ovanpå laddningen. 

Ovan: Salvan går. Stötvågen från sprängningen 

kan påverka och till och med döda fisk på 200-300 

meters avstånd. Men fisken flyr fältet redan när 

man börjar borra för sprängning. 

watergel fungerade perfekt, 

berättar Christian Vogler, den 

ene av de två sprängarbetsledarna 

på Capitol. 

Komplicerad 

laddning 

Maxams laddare har också fått 

mycket erfarenhet av den här 

typen av sprängning och de är 

vana vid det komplicerade 

laddnings- och kopplingsarbetet. 

Personalen kommer från 

många olika länder, men de 

kan sina saker. Det blir mycket 

att hålla reda på när kanske 340

hål med dubbla tändare ska 

kopplas ihop. 

Maxam hade egna tekniker 


Josef Farkas, veteran på Maxam, guidade Bergs & Bruks under hamnbesöket i Norrköping. Han berättade 

att Maxam nu efter de lyckade sprängningarna i hamnen utökar samarbetet med Van Oord. 

Till höger: Glada miner på Capitol där personal från ett dussintal olika länder samarbetade. Fr.v. Corné 

Heijligers, Holland, Josef Farkas, Sverige, Enrique Cuadrado, Spanien, Wladyslaw Imbra, Polen, Eraldo 

Florencio, Brasilien, Ferenc Kurilla, Ungern. 

på plats för att hantera de två 

bulkstationerna på pråmen. Till 

bottenladdningen användes två 

45 

Riobooster och dubbla Rionel 

dual-tändare som har både tändare 

och block på samma 

ledare. Därefter pumpas hålet 

med Rioflex. Ett lager proppgrus 

läggs på toppen. 

Ungefär en månads 

arbete återstår och man 

ska fortsätta så snart 

isen har släppt nu i vår. 

Pråmen är optimalt 

utformad så att arbetet 

ska gå så smidigt som 

möjligt trots högt 

tempo. Säkerheten är 

mycket hög i alla 

avseenden. Alla bestämmelser 

måste följas. 

Christian Vogler höll på 

att bli slängd överbord 

av kaptenen när han 

överträdde en gul linje.

VAN OORD 

VAN OORD 

VAN OORD 


Simson, byggt 2010, är ett av väldens fyra största enskopeverk, tonnage 1 389. Det kan muddra ner till 

26 meters djup. 

Enorma skopor finns med kapacitet 15, 20 eller 25 kubikmeter. 

VAN OORD 

46

– Tvärbindarna i Rioflex gör att 

densiteten inte förändras, förklarar 

Enrique Cuadrado, vd 


Det något mindre enskopeverket Razende Bol i aktion. Det maximala muddringsdjupet är 19,5 meter. 

Skoporna är mellan 4,5 och 6 kubikmeter. Mudderverket lastar en pråm som när den är fullastad går till 

tippområdet för lossning genom bottentömning. Man ser i aktern att pråmen är tudelad (undre bilden). 

Maxam Sweden AB. Ytan ligger 

konstant och den släpper 

inte heller igenom proppgru- 

47 

set. Konsistensen är samlad och 

fast och bulken tränger inte in i 

springor och småsprickor. Egen- 

skaperna i vatten är mycket bra. 

Till hamnbassängen gick det åt 

6 000 boostrar à 450 gram och 

200 ton bulkemulsion. Det 

användes också 4 000 kilo 

dynamit. 

Försiktig sprängning 

nära kaj 

– Det var problematiskt när 

man skulle spränga intill den 

känsliga 500 meter långa kajkanten, 

förklarar Christian 

Vogler. Kajen står på pelare och 

dessutom går oljeledningar 

längs kanten. Försök med bulkemulsion 

från 30-metersnivån 

visade alldeles för höga vibrationer. 

Vi testade då Maxams 

gelsprängämne Supergel. Två 

linjer borrades längs med 

kajen, den första intill kajen 

och den andra 75 cm längre ut.

Båda linjerna borrades med cc 

75 och 115 mm borrkrona. 

I varje hål sänkte man ner 80 

mm PVC-rör som fylldes med 

järnskrot och grov singel som 

fick ligga i botten. De förseglades 

så att de även innehöll luft. 


Ett enskopeverk är en pråm med en fast monterad grävmaskin. Pråmen står stadigt på bottnen med hjälp av 

stödben. Bilderna visar Razende Bol. 

Lelystad är ett sugmudderverk, ett fartyg som under långsam fart framåt lastar sig själv via ett till bottnen 

nedsänkt rör med speciellt utformad sugfot. På så sätt fylls fartygets lastrum med en blandning av bottenmaterial 

och tillfört vatten. Fartyget går sedan själv till tippområdet och lossar genom att öppna bottenluckorna. 

Metoden är lämplig för sand eller lera. En trailer (Trailer Suction Hopper Dredger, TSHD) som 

sugmudderverket också kallas, har betydligt större kapacitet än ett enskopeverk men kräver lite friare och 

mer långsträckta utrymmen. 

Sprängningen påbörjades från 

30 metersnivån. Efter varje salva 

analyserades vibrationsmätningarna 

och borr- och tändplanen 

modifierades inför varje 

ny salva. De sista salvorna var 

0,7 meter från kajen. 

48 

– Till vår förvåning minskade 

vibrationerna ju närmare vi 

kom kajen, säger Christian 

Vogler. 

Muddringsflottan 

imponerar 

Van Oord äger en stor flotta 

muddringsfartyg av olika typer. 

I Norrköping inleddes muddringen 

våren 2010 med paternosterverket 

Kategats. Det 

muddrar med hjälp av ett antal 

skopor monterade i en sluten 

kontinuerligt roterande kedja. 

Vidare användes sugmudderverket 

”Lelystad” som under 

sakta fart framåt lastar sig själv 

via ett till bottnen nersänkt rör 

med speciellt utformad sugfot. 

Två enskopeverk tjänstgjorde, 

Simson, störst i världen, och 

den något mindre Razende 

Bol. Massorna transporterades 

bort av pråmar. Lossning sker 

genom bottentömning, skrovet 

är delat i två delar som kan 

säras. Pråmarna kan schakta alla 

typer av material med undantag 

för fast urberg. 

Lermassorna sänktes i en 

havsdeponi nordväst respektive 

nordost om Esterön. SGU har 

konstaterat att dessa områden 

är ackumulationsbottnar och 

därför lämpliga som mudderdeponier. 

Sprängstensmassorna 

används bland annat som 

skyddsåtgärd vid vissa avsnitt 

längs tippområdenas kanter. 

Christian Vogler på väg hem efter sex veckors tjänstgöring som 

sprängarbetsledare på Capitol.

Första dagen ägnades åt företagens 

föreläsningar. De flesta 

föreläsarna var Bergsskolans 

tidigare studenter som nu har 

gjort några år i näringslivet. 

Föreläsningarna varvades 

med besök i företagens mont- 


PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT 

Arbetsmarknadsdagar på Bergsskolan 

Den 1 och 2 februari hölls de traditionella arbetsmarknadsdagarna på Bergsskolan i Filipstad. 

Alla skolans 150 studenter samlades för att få information från 18 deltagande företag och från 

Luleå Tekniska Universitet. 

Alla Bergsskolans 150 studenter hade samlats i aulan för att få information. 

rar. Där diskuterades sommarjobb, 

examensarbeten och 

jobbmöjligheter efter examen. 

Många av Sveriges världsledande 

företag inom respektive 

bransch fanns representerade, 

företag som regelbun- 

49 

RAPPORT: 

JAN KREY 

BERGSSKOLAN 

det anställer Bergsskolans studenter. 

Även Luleå Tekniska Univer- 

sitet var på plats för att informera 

studenterna om möjligheterna 

till fortsatta studier i 

Luleå. Där kan de bygga ut sin 

högskoleingenjörsexamen till 

en mastersutbildning. För närvarande 

har flera av Bergssko- 

Alexander Bergkvist och Johan Ekstrand från Boliden, som gick ut från Bergsskolan för några år sedan, 

berättade om framtidsmöjligheter för besökande gymnasieelever. På bilden till höger målar Pierre Abrahamsson 

från NCC upp ett ljust framtidsscenario.

lans utexaminerade elever tagit 

den chansen. 

På kvällen hölls den traditionella 

middagen i Folkets Hus 

med studenter, representanter 

från företag och anställda vid 

skolan. Efter middagen blev 

det eftersits på kårens pub. 

Kåren har sin verksamhet i den 

anrika Bergmästaregården, som 

var bostad åt skolans grundare 

år 1830. 

En populär station för 

de besökande 

gymnasieeleverna var 

guldvaskningen under 

ledning av geologiläraren, 

professor Rob 

Helleingwerf. 


PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT 

Nytt styrsystem för upplag 

Tamtron har konstruerat ett 

nytt system för styrning av 

upplag av bulkmaterial, t.ex. 

ballast och annat krossmaterial 

inom bergmaterialindustri och 

gruvor. Systemet kallas iStock 

och mäter med precision 

Per Holmberg är från och med 

den i februari ny försäljningschef 

för underjordsutrustningar 

på Atlas Copco CMT Sweden 

AB. 

– För de flesta av våra kunder 

skoplast hos hjullastare. 

Driftledningen är därigenom 

kontinuerligt uppdaterad om 

den exakta materialmängden i 

de olika materialupplagen. 

Systemet fungerar naturligtvis 

lika bra i omvänd riktning, 

är Per redan ett känt ansikte 

eftersom han har arbetat som 

försäljningsingenjör för underjordsutrustningar 

hos oss i flera 

år. Med sin kunskap och erfarenhet 

och sitt stora enga- 

50 

d.v.s. att materialmängden subtraheras 

när hjullastaren lastar 

material på en lastbil för leverans. 

Systemet kan hantera flera 

upplag och registrerar uppgifterna 

automatiskt. 

iStock är ett tillval i samtliga 

vågar från Tamron och är länkat 

till Tamrons värddator som 

kunden har tillgång till via en 

inloggning. Eftersom tjänsten 

dateras upp on-line har kunden 

total kontroll över materialmängden 

i upplagen. 

Dessutom ger iStock en rad 

andra fördelar såsom minskat 

spill, förenklad bokföring, ständig 

materialtillgång i system 

försedda med larmnivåer samt 

möjligheten att integrera funk- 

gemang för branschen, vet jag 

att Per kommer att vara en stor 

tillgång både för oss och för 

kunderna, kommenterar Markku 

Teräsvasara, vd på Atlas Copco 

CMT Sweden AB. 

tionen i kundens eget styrsystem. 

Faktureringen kan också 

snabbas upp och göras mer 

exakt. 

En intressant fördel med 

vågar från Tamtron är den 

elektroniska startspärr för hjullastare 

och andra fordon som 

ingår i systemet. Med denna 

startspärr kan maskinen startas 

först sedan rätt PIN-kod matats 

in. Systemet förhindrar otilllåten 

körning och ger kunden 

möjlighet att säkerställa att fordonen 

endast framförs av behörig 

personal. Startspärren försvårar 

dessutom stöld. 

Vågab – Tamtron Sverige 

Tel. 054-690 840 

www.vagab.com 

Ny försäljningschef för Atlas Copcos underjordsutrustningar 

Läs tidigare utgåvor på nätet! 

www.bergsbruks.se Per Holmberg

Bandtransportörer 

BANDTRANSPORTÖRER, 

TRANSPORTUTRUSTNING 

Kundanpassade anläggningar inom 

transport och hantering av grus, 

bergmaterial, och mineraler. 

Kellve Sweden AB, Vångavägen, 

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 

www.kellve.com 

Bergborrutrustning 

Atlas Copco CMT Sweden AB 

Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 

www.atlascopco.se 

Utrustning för 

bergborrning & prospekteringsborrning 

Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor 

Borrör – Borrstänger – Helstångsborr 

Dia-Team AS 

Boden +46 921-163 16, 

Trondheim +47 72 56 38 90 

We represent 

& 

www.diateam.no 

BRANSCHENS LEVERANTÖRER 

Borrkronor • Borrstänger • Spett 

Sänkborrkronor • Hydraulhammare 

Borrkassetter 

GlobalDrillingSystem Sweden AB 

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 

www.globaldrilling.se 

Gruvteknik AB 

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, 

reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom 

bygg-, gruvoch stenindustrin. 

Vi utför även reparationer på era maskiner. 

Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 

Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 

Lager: Tel. 0240-370 01 

E-post: info@gruvteknik.com 

www.gruvteknik.com 

Utrustning för bergborrning 

såväl ovan som under jord 

Sandvik Mining and Construction Sverige AB 

811 81 Sandviken 

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 

www.sandvik.com 

Berg- och sprängtekniska 

konsulter 

NITRO CONSULT AB 

Box 32058, 126 11 Stockholm 

Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 

www.nitroconsult.se 

E-post: stockholm@nitroconsult.se 

Spräng- och bergteknisk rådgivning 

Riskanalys, utredning, syneförrättning 

Projektledning, byggledning och kontroll 

Vibrationsmätning 

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, 

Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro 

Berg- och sprängteknisk 

utbildning 

Box 31, 185 21 Vaxholm 

Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 

E-post: berg@bergutbildarna.se 

www.bergutbildarna.se 

• ADR - Förarintyg 

• Bergborrningscertifikat 

• Sprängteknisk behörighet 

• Undermarksbyggande 

• Miljöpåverkan

Borrning och 

prospektering 

Industrivägen 2, 713 93 Nora 

Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 

www.drillcon.se 

Bulkhantering 

IFESYSTEM AB 

Box 368, 551 15 Jönköping 

Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07 

E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se 

Dieselmotorer 

Dieselmotorer, service och 

reservdelar. 

Distributör för Sverige och Danmark. 

Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus 

Tel. 08-564 707 00 

www.dieselmotornordic.com 

Dieseltankar 

Dieseltankar 200 liter-50 m 3 

WIKERS I FILIPSTAD AB 

www.wikers.se • info@wikers.se 

Tel. 0590-152 90 

Gruv- och tunnellampor 

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT 

Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 

Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se 

www.cme.se 

Grävutrustning 

Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA 

Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping 

Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 

www.sbgab.se 

Hydraulhammare 

– Hydraulhammare – Bomsystem 

– Betongsaxar – Reservdelar 

– Pulvriserare – Service 



Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 


Industrigummi 

Vallentuna, tel. 08-514 305 70 

Sundsvall, tel. 060-64 63 90 

Umeå, tel. 090-71 55 80 

Växjö, tel. 0470-70 72 50 

Karlstad, tel. 054-85 33 10 

Kabel och kontaktdon för 

för grus- och gruvindustri 

• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV 

• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV 

upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga 

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 

info@cavotec.se • www.cavotec.com 

Gummi- och PUR-mantlad 

kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV, 

samt kontaktdon till dessa. 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp 

Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48 

info@elproman.se • www.elproman.se 

Kontaktdon 10-800 A, 

230-15 kV, 1-64 poler 

Kabel med gummi- eller PUR-mantel 

1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB 

Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge 

Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 

E-post: info@mets.nu 

www.mets.nu

Kalk 

Nordkalk AB 

Box 901 

731 29 Köping 

Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71 

E-post: info@nordkalk.com 

www.nordkalk.com 

Konsulter 

Geologi, geofysik, geokemi, 

miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning. 

Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten. 

Box 275, 751 05 Uppsala. 

Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10. 

Bergkonsulterna 

www.petroteam.se 

info@petroteam.se 

Bengt Ludvig 031-31 31 643 

MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING, 

MKB OCH UTREDNING 

Buller och vibration • Täktplan • Visualisering 

Radon • Yt- och grundvatten 

Förorenad mark 

Helsingborg 042-444 40 00 

Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00 

Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50 

Kalmar 0480-44 92 00 

www.wspgroup.se 

Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund 

Krossar och reservdelar 

– Krossar – Slitgummi 

– Siktar – Dammkapsling 

– Matare – Slit och reservdelar 

– Automationssystem – Service 

– Siktmedia 



Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 


Allt till krossanläggningar 

• Slitgods • Siktar 

• Reservdelar • Siktmedia 

• Krossar • Service 

• Matare 

• Bandtransportörer 

Scandia Maskin Sverige 

Göteborg 076-62 77 881 

Karlstad 070-65 40 115 

www.scandiamaskin.se 

Lågfriktionsmaterial 



Umeå, tel. 090-71 55 80 

Växjö, tel. 0470-70 72 50 

Karlstad, tel. 054-85 33 10

Maskinmontage 

MONTAGELEDNING, 

MASKINMONTAGE 

Planerar, leder och genomför installationer 

och montage av anläggningar 

och maskiner för bergmaterial-, och 

bulkhantering. 

Kellve Service AB, Vångavägen, 

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 


Materialhantering med 

vibrationsteknik 

Vibrerande Hantering AB 

Box 32 • 280 60 Broby 

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73 

http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se 

Radiostyrning 

Radiostyrning och kommunikationssystem 

för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, 

gruvor, stålverk och offshore 

Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga 

Box 159, 453 24 Lysekil 

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 

info@cavotec.se • www.cavotec.com 

Siktelement 



Umeå, tel. 090-71 55 80 

Växjö, tel. 0470-70 72 50 

Karlstad, tel. 054-85 33 10 

Siktgaller 

Tel 

0371- 

150 35 

Telefax 

0371-154 56 

Sikt- och sorteringsgaller för 

grusindustrin samt skyddsoch 

inbrottsgaller 

AB PETERSON & DUHR 

ANDERSTORP 

www.peterson-duhr.se 

DIN SAMARBETS - 

PARTNER PÅ SIKTMEDIA 

Vi på SPG är Sveriges ledande producent av 

siktmedia för gruvoch grusindustrin. Sedan 

starten 1973 har vi i stort sett levererat våra 

produkter till alla före kommande aktörer inom 

gruvoch grus näringen. 

Tel växel: 08–504 106 00 

Fax: 08–504 106 10 

E-post: info@spgab.se 

Hemsida: www.spgab.se 

Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge 

Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge 

Siktningsmaskiner 

Box 78, 544 21 HJO 

Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78 

www.mogensen.se 

E-post: info@mogensen.se 

Slitgods 

SLITGODS FÖR INDUSTRIN 

E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING 

TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12 

E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se 

Slitgummi, slitelement av 

gummi för stup, matare 

godsfickor, etc. 



Umeå, tel. 090-71 55 80 

Växjö, tel. 0470-70 72 50 

Karlstad, tel. 054-85 33 10

Slutväxlar Sprängämnen 

Systemlösningar 

Slutväxlar & reservdelar 

till alla sorters entreprenadmaskiner 

och svängkranar 

www.bobcat-orestad.com 

The Charon Company AB 

Tel. 0708-927 927 

040-15 78 19 

e-post: info@bobcat-orestad.com 

Specialcement 

Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby 

Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 

Kalciumaluminater: cement och fluss 

www.secar.net 

www.cimentfondu.com 

Sprängmattor 

Ruba Gummi AB 

690 45 Åsbro 

Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 

Aktivt stödjande partner till 

Bergsprängningsentreprenörernas Förening 

www.epc-group.se 

Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77 

Göteborg: Tel. 031-56 03 00 

Komplett leverantör av sprängmedel 

för alla applikationer. 

FORCIT SWEDEN AB 

Box 6, SE-713 21 NORA 

Tel. 07-220 003 01 

www.forcit.se 

Sprängmedel direkt från 

egna fabriker. Leveranser och laddservice 

över hela Sverige. 

Karlstad, tel. 054-53 53 10 

Enköping, tel. 0171-44 31 80 

Göteborg, tel. 031-270 260 

Tel. 0587-145 45 

Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar 

Direktleveranser över hela landet 

www.norab.com 

Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 

KOMPLETTA 

LÖSNINGAR INOM 

BULKHANTERING 

Kundanpassade anläggningar inom 

transport och hantering av grus, 

bergmaterial, och mineraler. 

Kellve Sweden AB, Vångavägen, 

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 


Transportband och 

slitgummi 

TRANSPORTBAND • SLITGUMMI 

TRANSPORTÖRTILLBEHÖR 

HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA 

TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51 

www.vulkekonomi.se 

E-post: support@vulkekonomi.se

Transportband och 

tillbehör 

Transportband & tillbehör 

Styrningssystem 

Avskrapningssystem 

Transmissionsprodukter • Slang 

ContiTech Scandinavia AB 

Box 38, 164 93 KISTA 

Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 

www.contitech.se 

KOMPONENTER 

OCH RESERVDELAR 

Stort sortiment av komponenter och 

reservdelar till bandtransportörer, 

skruvtransportörer, kedjetransportörer, 

elevatorer, rörsystem m.m. 

Kellve Service AB, Vångavägen, 

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 

– Bandrullar – Bandrensare 

– Rullbanerullar – Sidotätningar 

– Rullställ – Spännskruvar 

– Trummor – Säkerhetssystem 

– Valsar – Gummeringar 


Box 812, 953 28 Haparanda 

Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09 


Transportband • Slitgummi 

Rep. material • Remlås • Vulkpressar 

Industrigatan 8, 619 32 Trosa 

Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 

E-post: support@primogum.se • www.primogum.se 



Umeå, tel. 090-71 55 80 

Växjö, tel. 0470-70 72 50 

Karlstad, tel. 054-85 33 10 

TRANSPORTBAND – SLITGUMMI 

Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 

Järnringen 17, 433 30 Partille 

Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 

www.sigab.net 

www.kellve.com Bandavskrapare 

Bandstöd 

Bärrullar & Returrullar 

El-drivtrummor 

Driv- & vändtrummor 

Slit- & kantlistgummi 

Sållgaller & gummisiktduk 

Huvar & Metalldetektorer 

Bullerdämpning 

Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 

www.vendig.se 

Allt för din transportör 

TRANSPORTBAND 

INDUSTRIGUMMI, M.M. 

Växjö tel. 0470-72 98 40 

Fax 0470-72 98 20 

www.vulkproffsen.com 

Gummilabor transportband 

® 

Vibrationssiktar 

Vibrerande Hantering AB 

Box 32 • 280 60 Broby 

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73 

http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se 

Vågar 

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE 

Vi har det mesta inom vägning! 

Specialité: Bandvågar. 

Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand 

Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 

070-675 66 77, 070-685 66 77 

E-post: oj.s@vagsystem.se 

Hemsida: www.vagsystem.se 

S-E-G Svenska AB 

Box 11143. 161 11 Bromma 

Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 

www.s-e-g.com 

Vågar för alla behov 

Rikstäckande service 

Tel. 054-69 08 40 

www.vagab.com

Posttidning B Svensk Bergs-& Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ 

Kellve – En partner att växa med 

Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll 

 

något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att 

få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut. 

Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det. 

Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m 2 

produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig 

handlingsberedskap för våra kunder. 

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta 

anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika 

branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. 

Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

SBB 1/2011 - Brukstidning!

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?