01.09.2013 Views

SBB 1/2013 - bergsbruks.se

SBB 1/2013 - bergsbruks.se

SBB 1/2013 - bergsbruks.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

BERGS<br />

&BRUKS<br />

BERGMATERIAL<br />

UNDERMARKSTEKNIK<br />

BERGSPRÄNGNING<br />

GEOTEKNIK<br />

INFRASTRUKTUR<br />

STEN<br />

STÅL&METALLER<br />

1<strong>2013</strong><br />

ÅRGÅNG 92<br />

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING


Lokotrack ST2.4<br />

är bara en<br />

av nyheterna<br />

Välkommen<br />

till monter 105<br />

på MaskinExpo<br />

Vårt mobila sorteringsverk Lokotrack ST2.4 kombinerar hög<br />

kapacitet med en ren och exakt slutprodukt på inmatat material.<br />

Verket erbjuder också den lägsta kostnaden per ton i sin<br />

storleksklass genom förbättrad bränsleekonomi, hög kapacitet<br />

och låga driftkostnader.<br />

Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, minerals.info.<strong>se</strong>@metso.com, www.metso.com


Kompetenscentrum för byggande<br />

av och i berg<br />

De närmsta åren satsar SP-koncernen på ett antal Samverkansprojekt;<br />

en kraftsamling för att möta samhällets<br />

framtida utmaningar och stärka samverkan, såväl inom<br />

koncernen som med omvärlden. Ett av dessa projekt har<br />

tilldelats CBI Betonginstitutet med Björn Schouenborg<br />

i spet<strong>se</strong>n. Under projektnamnet ”Byggande av och i<br />

berg” ska samhällets och industrins ökande behov av<br />

forskning och utveckling inom området tillgodo<strong>se</strong>s.<br />

Under tre år och med totalt nio miljoner kronor i budget,<br />

kommer enheter och dotterbolag inom SP-koncernen<br />

tillsammans med industri och offentliga aktörer, organisationer<br />

inom forskning och utbildning, samt blivande<br />

och aktiva studenter i branschen, sträva mot ett<br />

gemensamt mål: ett nationellt och internationellt erkänt<br />

kompetenscentrum för byggande av och i berg.<br />

Sverige har stora geologiska tillgångar, vilket ger goda förutsättningar<br />

för tillväxt, ökad konkurrenskraft och export av<br />

högkvalitativa berg- och mineralprodukter. Till detta kommer<br />

omfattande arbete inom infrastruktur (tunnlar, bergrum, vägskärningar<br />

och järnvägssträckningar), där berg skall tas bort<br />

och förhoppningsvis användas på ett effektivt sätt. En av dagens<br />

stora samhällsutmaningar är just att optimera användningen av<br />

de geologiska resur<strong>se</strong>rna, en utmaning som synliggjorts och<br />

<br />

<br />

GEOINFRA-programmet, den nya europeiska satsningen på innovationssamarbete<br />

för materialindustrin (metaller, industrimineral,<br />

ballast och natursten), samt den nya svenska mineralstrategin. I<br />

regeringens nya forskningsproposition öronmärks 200 miljoner<br />

kronor till gruv-, mineral- och stålforskning fram till 2016.<br />

Aktörer som ämnar ta sig an och förvalta kommande utmaningar<br />

och satsningar måste besitta såväl bred som djup kompetens. Ett<br />

kompetenscentrum med SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)<br />

i täten har förmodligen unika förutsättningar att klara detta jämfört<br />

med andra aktörer på den svenska marknaden. Geologisk expertis<br />

i samverkan med konstruktion, mekanik, matematisk modellering<br />

och simulering, osäkerhetsanalys, riskanalys, tunnelsäkerhet,<br />

LCA, expertsystem för dimensionering och mycket annat, kan<br />

erbjuda industri och myndigheter en mer heltäckande <strong>se</strong>rvice för<br />

hela produktionskedjan: Från planering, design och konstruktion,<br />

till drift och underhåll, och med ett kvalitetssäkringstänk som få<br />

<br />

blir forumet där dessa sammanfogas. Rent konkret kan projektet<br />

sammanfattas i aktiviteterna kartlägga, synligöra och förstärka.<br />

beten,<br />

synliggörs och kommuniceras med industri, myndigheter<br />

och högskola, och fungerar som grund för att knyta nya medarbetare,<br />

partners och organisationer. Strategiskt samarbete mellan<br />

industri, forskningsorganisationer och myndigheter kommer att<br />

vara av nöden, om Sverige skall kunna fortsätta hävda sig väl<br />

inom bergbranscherna.<br />

<br />

och samarbeten kommer CBI Betonginstitutet att leda projektet<br />

mot målets kompetenscentrum. Från SP-koncernen deltar bl.a.<br />

enheterna Bygg och Mekanik, Brand, Mätteknik, Kemi och<br />

<br />

Glasforskningsinstitutet (Glafo). Som ett axplock ur de högst<br />

relevanta kompeten<strong>se</strong>r dessa tillför kan nämnas brandsäkerhet i<br />

anläggning under jord (Brand), systemanalys ur energi-, miljö-<br />

och resursperspektiv (ETX), samt materialkunnande kring sand-<br />

och isolermaterial (Glafo).<br />

Eftersom syftet med kompetenscentrumet är samverkan under<br />

närmare och mer strategiska former, för att i förlängningen<br />

nå högre kostnad<strong>se</strong>ffektivitet och mindre risker i den breda<br />

bergbranschen, krävs aktivt deltagande av aktörer från olika<br />

samhällsgrenar utanför SP-koncernen. Industrin (t.ex. MinBaS,<br />

NCC, SKANSKA, Cementa, LKAB, Atlas Copco, Metso och<br />

Sandvik), Universitet och Högskola (t.ex. Luleå Tekniska Universitet,<br />

Chalmers, KTH och Nordic Rock Tech Center i Luleå) och<br />

myndigheter (t.ex. Sveriges Geologiska Undersökning, Svensk<br />

portforskningsinstitut)<br />

kommer alla att spela viktiga roller. Då<br />

många forsknings- och utvecklingssatsningar sker på europeisk<br />

och internationell nivå är det viktigt att även denna dimension<br />

beaktas. Internationellt samverkar vi genom deltagande i kommittéer,<br />

arbetsgrupper och projekt.<br />

Med SP-koncernens stöd och starka tilltro till branschens företrädare,<br />

är vi trygga i att vi kommer att nå målet!<br />

Kontaktpersoner:<br />

Linus Brander, linus.brander@cbi.<strong>se</strong><br />

Björn Schouenborg, bjorn.schouenborg@cbi.<strong>se</strong><br />

CBI Betonginstitutet


Boken om Sveriges okända storindustri,<br />

Berg för byggande – om bergmaterialindustrin , berättar på<br />

drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />

Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />

Bergmaterialindustri www.sbmi.<strong>se</strong> och beställs på<br />

Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .<br />

Beställ den nu!<br />

Till vårt nya produktområde Mätinstrument med placering i Falun söker vi nu<br />

Sälj- och produktansvarig<br />

Hos oss får du arbeta med det du tycker är allra roligast: sälja och hålla ihop allt kring<br />

produkter i form av utbildning av våra kunder, deltagande på mässor och framförande<br />

av utvecklingsönskemål till våra leverantörer.<br />

Du kommer att ha norra Europa som arbetsfält där du bygger upp ett nätverk av nya<br />

kunder och leverantörer, samt vårdar de befintliga.<br />

Har du gott affärssinne och etik, tycker om tekniska produkter i en expansiv bransch, är<br />

erkänt duktig på att snabbt förstå kunders behov och omsätta det i en värdeskapande<br />

dialog? Talar och skriver du svenska och engelska obehindrat? Har du dessutom en<br />

teknisk utbildning, gärna från Bergsskolan i Filipstad? Ja men då så, välkommen att<br />

söka jobbet hos oss!<br />

Vi samarbetar med Myrtall AB i den här rekryteringen.<br />

Sänd din ansökan med CV och löneanspråk till<br />

ansokan@myrtall.com <strong>se</strong>nast <strong>2013</strong>-05-31.<br />

Frågor om tjänsten besvaras av<br />

Eva Martinsson 073 830 54 88.<br />

GlobalDrillingSystem AB är en av Sveriges främsta<br />

leverantörer för berg- och jordborr ningsutrustning<br />

samt för demolering av berg, sten och byggelement.<br />

Vår vision är att skapa långsiktig lönsamhet genom<br />

att vara våra kunders förstahandsval. Via kontor i<br />

Falun, Stockholm, Jönköping och Norsjö omsätter<br />

vi 74 MSEK och är 16 medarbetare.


Svensk<br />

BERGS-& BRUKS<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Årgång 92 • Nr 1/<strong>2013</strong><br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

tidning<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Annon<strong>se</strong>ra<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


METALLKRÖNIKÖR:<br />

ANDERS OHLSSON<br />

Presslagd 13-04-02<br />

DET HADE NI INTE TROTT, att<br />

en ekonomi av Upplands storlek<br />

skulle kunna ställa till det så<br />

här, men nu vet vi bättre.<br />

Cypern, som tidigare mest var<br />

känt som ett lite udda land<br />

bland deltagarna i melodi -<br />

festivalen och med tveksam<br />

poängintjäningsförmåga, har<br />

nu hittat på ett nytt sätt att<br />

profilera sig. Jag skäms inte för<br />

att erkänna att min kunskap om<br />

Cypern var och är relativt begränsad.<br />

Visst hade man hört<br />

talas om skatteupplägg och så,<br />

men inte funderat mer på<br />

saken, inte ens att öriket var<br />

nischat mot det ryska hållet,<br />

något man borde ha snappat<br />

Guld<br />

Koppar<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

upp efter nästan 30 år i råvarumarknaden.<br />

Att detta lilla land<br />

skulle få värld<strong>se</strong>konomin i<br />

gungning var det inte många<br />

som hade funderat på, men det<br />

var precis vad som hände. Att<br />

<strong>se</strong>dan timingen var så förstklassig<br />

som den var, gjorde inte det<br />

hela mindre fascinerande. Nu<br />

vet vi att det räcker med en<br />

dryg miljon cyprioter för att<br />

tvinga EU att ta räkning, och<br />

med det ge hela den globala<br />

finansmarknaden stora skälvan.<br />

Ska Kina satsa på<br />

inhemsk produktion?<br />

Det här var kanske inte det<br />

bästa som kunde hända efter<br />

att USA kört sina stora suvar<br />

rakt ner i budgetstupet, den<br />

gången utan att marknaden<br />

reagerade särskilt mycket. I<br />

METALLMARKNADEN<br />

Ö-stat med sprängkraft<br />

Aldrig förr har så många haft så få att<br />

klandra för så mycket<br />

4<br />

Europa hade Italien val, men<br />

det slutliga utfallet av detta val<br />

är när detta skrives inte klart<br />

eftersom man på sydländskt<br />

manér har lite svårt att snacka<br />

ihop sig. Inte konstigt med<br />

tanke på vilka partier som var<br />

framgångsrika. I Kina har man<br />

haft partikongress och fått en<br />

ny president, men ingen där<br />

förväntar sig några radikala förändringar.<br />

Tillväxtsiffran för<br />

landet är nu klubbad till 7,5<br />

procent och jag <strong>se</strong>r ingen anledning<br />

till att den siffran inte<br />

skulle kunna hålla, snarare tror<br />

jag att den bygger på en väl<br />

försiktig prognos. Detta eftersom<br />

andra halvåret i år bör ge<br />

landet goda chan<strong>se</strong>r till ökad<br />

tillväxt. På <strong>se</strong>nare tid har det<br />

ryktats att Kina ska lägga om<br />

strategi och satsa mer på inhemsk<br />

konsumtion. Detta har<br />

varit de kinesiska ledarnas uttalade<br />

strävan en längre tid,<br />

något som många tycks ha<br />

glömt. I Kina har man in<strong>se</strong>tt att<br />

det i längden inte går att klara<br />

fortsatt höjning av levnads -<br />

standarden utan fortsatt förbättrade<br />

förädlingsvärden. Något<br />

som innebär att kine<strong>se</strong>rna måste<br />

börja producera mer åt sin<br />

egen marknad och inte bara<br />

producera billiga produkter åt<br />

väst. Arbetskraftskostnaden har<br />

redan på många håll tvingat<br />

produktionen till andra asia -<br />

tiska länder. Ibland flyttas den<br />

också tillbaka till väst.<br />

Riskviljan är som<br />

bortblåst<br />

Metallmarknaden är splittrad.<br />

Å ena sidan <strong>se</strong>r man hotet från<br />

den skakiga finansiella <strong>se</strong>ktorn,<br />

man <strong>se</strong>r ett Europa som hela<br />

tiden får rycka ut och släcka<br />

bränder. Från Asien, och då<br />

mer specifikt Kina, kommer<br />

skiftande statistik liksom från<br />

USA som tycks vara på väg upp<br />

samtidigt som politikerna gör<br />

sitt bästa för att knuffa landet<br />

tillbaka ner igen. Allt man tycks<br />

vilja uppnå där är att skjuta<br />

problemet framför sig, inte lösa<br />

det. Det är som om politikerna<br />

håller befolkningen som gisslan,<br />

och att man med all kraft<br />

försöker att stänga dörren, inte<br />

öppna den. Tragiskt, och det är<br />

nog inte många i befolkningen<br />

som tror på den här strategin.<br />

Metallerna säljs ner och är nu<br />

under rejäl press, riskviljan eller<br />

aptiten är i botten och analytikerna<br />

börjar justera ner sina<br />

progno<strong>se</strong>r. Nu <strong>se</strong>nast var det<br />

Bank of America Merrill Lynch<br />

som justerade ner koppar till<br />

7 971USD/mt för helåret, det<br />

är 400 dollar högre än dagspris<br />

och indikerar inte en krasch.<br />

Tvärtom tyder det på potential<br />

framöver. Vad man ska ha i<br />

åtanke är då att dessa analytiker<br />

samtidigt är väldigt skeptiska av<br />

sig beträffande marknadsbalan<strong>se</strong>n<br />

och tror på överskott på<br />

grund av tillkommande gruv -<br />

produktion. Det är nästan lite<br />

komiskt för om det är något<br />

som gruvproduktionen i modern<br />

tid är känd för så är det i alla<br />

fall inte att ny produktion<br />

kommer fram i tid, ofta räknar<br />

man för<strong>se</strong>ningar i år. Vi får <strong>se</strong><br />

vilket läger som får rätt, men<br />

liksom oftast är jag orolig för<br />

marknadsdynamiken. Nu när<br />

riskviljan är som bortblåst, ja då<br />

är det lätt att bli försiktig eller<br />

till och med negativ, men så en<br />

dag kommer aptiten tillbaka<br />

och då är koppar helt plötsligt<br />

tu<strong>se</strong>n dollar dyrare. Vi har<br />

kvartalsskifte och Q2 brukar gå<br />

starkt, så det här kan alltså vara<br />

världens köpläge. Frågan är<br />

bara om man vågar? <br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Orica Sweden AB<br />

Gyttorp, 713 82 Nora<br />

Tel. 0587 850 00, Fax. 0587 255 35, info.gy<strong>se</strong>@orica.com<br />

www.orica.<strong>se</strong>


GUN SONLIN<br />

1983 hölls i Luleå ”The First International<br />

Symposium on Rock Fragmentation by<br />

Blasting” (Fragblast 1 = FB 1) och nu, 29<br />

år <strong>se</strong>nare, hölls FB 10 i New Delhi i Indien.<br />

Genom mycket intensiv marknadsföring i<br />

Kina, USA och Indien hade arrangörerna<br />

lyckats samla 589 symposiedeltagare till de<br />

tekniska <strong>se</strong>ssionerna. Deltagarna kom från<br />

34 länder och var till antalet drygt dubbelt<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Fragblast Fragblast 10 i Indien Indien<br />

FB 10 i Indien blev det hittills största av alla 10 FB-symposierna när det gäller<br />

antal deltagare. Symposiet hade förlagts till den indiska regeringens främsta<br />

konferens center Vigyan Bhavan (betyder konferensbyggnad). Det ligger centralt<br />

i New Delhi utmed den stora huvudavenyn som sträcker sig i östvästlig riktning<br />

och leder fram till ”India” Gate i öster. Anläggningen som är byggd 1956 kan ta<br />

emot 1 200 deltagare i plenisalen.<br />

så många som vid det tidigare deltagar -<br />

rekordet FB 9 i Granada (292). Om man<br />

även räknar in personal i utställningsmontrarna<br />

och medföljande slutar siffran på 713<br />

registrerade. Under symposiet framfördes<br />

inalles 103 föredrag i två parallella <strong>se</strong>ssioner.<br />

Plenarsalen ligger allt för långt ifrån<br />

den mindre konferenssalen vilket omöjliggjorde<br />

snabbt byte mellan lokalerna.<br />

Plenisalen vid<br />

konferen<strong>se</strong>ns<br />

öppningsceremoni.<br />

6<br />

Text: Agne Rustan.<br />

Foto: Om inte annat anges så är<br />

det Fragblast 10, KW Conference<br />

Pvt Ltd, New Delhi India.<br />

Organisatör för FB 10 var Council of Scientific<br />

and Industrial Re<strong>se</strong>arch ”CSIR” -<br />

Central Institut of Mining and Fuel<br />

Re<strong>se</strong>arch ”CIMFR” i Dhanbad i Indien<br />

och institutets chef Dr Amaledu Sinha var<br />

ordförande för den Nationella organisationskommittén.<br />

A. Sinha biträddes av Dr Pradeep Singh<br />

som var den som ansvarade för kommunikationen<br />

med Fragblasts internationella<br />

organisationskommitté (FIOC) med dess<br />

president William Fourney och general<strong>se</strong>kreteraren<br />

Agne Rustan. Symposiet föregicks<br />

av en workshop under lördag-söndag<br />

med inalles 359 deltagare. Även detta var<br />

rekord i FB:s historia.<br />

Artikelförfattaren Agne Rustan deltog i<br />

workshopen under söndagen och tyckte att<br />

den hade bra tilltagen föredragnings- och<br />

frågetid, 20 min respektive 10 min och<br />

med en avslutande diskussionstid på 30<br />

min i slutet av varje <strong>se</strong>ssion. Under symposiet<br />

däremot var föredragningstiden endast


15 min och frågetiden 5 min. Ett innehållsrikt<br />

föredrag kan omöjligen framföras på<br />

15 minuter!<br />

Workshop i fyra<br />

parallella <strong>se</strong>ssioner<br />

Workshopen var uppdelad i fyra parallella<br />

<strong>se</strong>ssioner:<br />

1. Tunneldrivning i berg med borrning och<br />

sprängning<br />

2. Mätning och analys av fragmentering vid<br />

sprängning<br />

3. Prestanda för sprängämnen och ny<br />

utveckling<br />

4. Sprängning i gruvor – nya trender.<br />

Totalt hölls 60 föredrag i workshopen<br />

som samtliga har dokumenterats i fyra<br />

böcker, en bok för varje workshop. På<br />

grund av det oväntat stora deltagarantalet<br />

fick varje deltagare välja endast en av dessa<br />

volymer. Men samtliga deltagare har lovats<br />

att få alla fyra på en DVD. Workshopen avslutades<br />

med ett ”Garden party” i CSIRinstitutets<br />

trädgård i New Delhi.<br />

Förbud mot privat<br />

fotografering<br />

Vid konferen<strong>se</strong>n var säkerhetsnivån höjd<br />

eftersom en terroristledare hade avrättats<br />

ett par månader tidigare. Dessutom finns<br />

en allmän regel i Indien som förbjuder privat<br />

fotografering i samtliga offentliga byggnader.<br />

Kamerorna måste därför lämnas in<br />

till förvaring.<br />

Indiens minister för vetenskap och teknik<br />

Shri Jaipal Reddy var förste talare och han<br />

följdes av CSIR:s generaldirektör professor<br />

Samir K. Brahmachari från New Delhi.<br />

Där efter tog ordföranden i den nationella<br />

organisationsommittén Dr Amalendu Sinha<br />

och Dr Pradeep Singh, vid.<br />

Efter invigningen av symposiet öppnades<br />

utställningen som hade ett tjugotal utställare.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Dr Matthew Thurley redovisar ”Automatisk, on-line,<br />

kalibreringsfri styckefallsmätning genom användning av<br />

3D profildata” under workshopen ”Mätning och analys<br />

av sprängfragmentering”.<br />

Därefter var det dags att fira FB-veteranerna,<br />

först de som deltagit i samtliga 10 FBsymposier<br />

och därefter de som deltagit i<br />

det första och det <strong>se</strong>naste symposiet. Till<br />

var och en överlämnades en bukett blommor,<br />

bl.a. till FB-symposiernas initiativ -<br />

tagare Agne Rustan.<br />

Tekniska föredrag<br />

Artikelförfattaren har valt ut de föredrag<br />

från symposiet som har en mer praktisk inriktning<br />

och som kan vara till direkt nytta<br />

för läsarna. Dessutom har så många olika<br />

länder som möjligt inkluderats.<br />

Fyra inledande faktaspäckade keynoteföredrag<br />

hölls av professor Finn Ouchter -<br />

lony, Ante Munijiza, Alex Spathis och<br />

Bibhu Mohanty.<br />

På eftermiddagen redovisade professor<br />

Finn Ouchterlony, Österrike, optimal specifik<br />

laddning i Aitikgruvan. Finn är för<br />

närvarande bosatt i Österrike och har varit<br />

chef för SWEBREC.<br />

SWEBREC-projekt i Boliden Minerals<br />

dagbrott i Aitik under åren 2002-2009<br />

hade syftet att optimera den specifika laddningen<br />

i förhållande till autogenmalnings -<br />

kapaciteten som då var en flaskhals. Genom<br />

att öka den specifika laddningen från 0,9<br />

till 1,3 kg/m 3 d.v.s. med hela 44 procent<br />

kunde kapaciteten i autogenkvarnen ökas<br />

med 7 procent vilket var lönsamt. Med den<br />

fördubblade brytningskapaciteten som nu<br />

installerats i Aitik, från 18 till 36 Mt/år,<br />

utgör autogenmalningen ingen flaskhals<br />

längre utan i dag är det malmbrytningen<br />

som är flaskhal<strong>se</strong>n.<br />

Världsberömd<br />

danstrupp<br />

På kvällen besöktes ett gigantiskt konferens -<br />

center nära New Delhis flygplats. Centret<br />

ligger inom den indiska arméns mark -<br />

7<br />

område men konferensbyggnaden är i dag<br />

öppen även för civil användning. Konferensdelen<br />

har en sfärisk form inne i en<br />

gigantisk byggnad som utformats som ett<br />

konstverk. En världsberömd danstrupp<br />

”Sambhrama” uppträdde med en blandning<br />

av indiskt klassiskt, folkdan<strong>se</strong>r och<br />

moderna dan<strong>se</strong>r inte bara från Indien utan<br />

också från andra delar av världen, t.ex.<br />

Indonesien.<br />

Mätning av styckefall<br />

med radarteknik<br />

Professor Carsten Debenstedt pre<strong>se</strong>nte -<br />

rade resultat från mätning av styckefall med<br />

hjälp av radarteknik i tre olika dagbrott i<br />

Tyskland. Mätningen bygger på att radarstrålar<br />

reflekteras när de träffar de lösbrutna<br />

bergstyckena vid sprängning. Radarbestrålningen<br />

har skett i ett mycket tidigt skede av<br />

salvans uppspräckning eftersom man då<br />

samtidigt har kunnat ta en optisk bild för<br />

utvärdering av styckefallet med hjälp av<br />

bildanalys och jämföra de två metoderna.<br />

Fotoanaly<strong>se</strong>rnas resultat för medelstyc -<br />

kestorlek redovisas här före snedstrecket<br />

och jämförs med radarbildens medelstyc -<br />

kestorlek efter snedstrecket och resultatet<br />

blir som följer 75/65, 65/100 och 80/65<br />

mm, en överensstämmel<strong>se</strong> som sämst med<br />

35 procent vilket får an<strong>se</strong>s vara ett hyfsat<br />

resultat.<br />

Optimal initieringspunkt<br />

vid pallsprängning<br />

Professor Yuan Long från PLA University<br />

of Science and Engineering i Nanjing i<br />

Kina deltog inte i konferen<strong>se</strong>n och därför<br />

pre<strong>se</strong>nterades hans föredrag av en annan<br />

kines. Yuan har undersökt optimal initie -<br />

ringspunkt för sprängborrhål i Dadings<br />

järnmalmsdagbrott i Guangdongprovin<strong>se</strong>n<br />

i Kina med hjälp av teoretisk analys, nume-<br />

Ordföranden för Fragblast 10, Dr Amalendu Sinha, fick ta<br />

emot en schal av chefen för Fragblast 10, Dr Pradeep<br />

Singh.


iska beräkningar och fältförsök. De <strong>se</strong>nare<br />

utfördes i områden i dagbrottet med olika<br />

järnhalt 25, 30 och 40 procent och i samtliga<br />

fall gav botteninitiering den lägsta<br />

skut andelen och därefter kom central initiering.<br />

Sämst var toppinitiering. Skillna -<br />

derna i salvans skutandel varierade i de<br />

olika fallen från 0,42 till 2,39 viktprocent<br />

av den lösskjutna bergmassan.<br />

Inflytande av hålavvikel<strong>se</strong>r<br />

på fragmentering och stenkast<br />

Dr Ewan Sellers från Sydafrika har studerat<br />

hålavvikel<strong>se</strong>rs inverkan på fragmentering<br />

ock kastning i en stor dagbrottsgruva för<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Indiens minister för Vetenskap och Teknik, Shri Jaipal<br />

Reddy, får sin blombukett vid öppningsceremonin.<br />

Generaldirektören<br />

för CSIR Samir<br />

Brahmachari<br />

klipper det röda<br />

bandet och öppnar<br />

utställningen.<br />

Generaldirektören<br />

för CSIR Samir<br />

Brahmachari lyckönskargeneral<strong>se</strong>kreteraren<br />

Agne<br />

Rustan, initiativ -<br />

tagare till Frag -<br />

blastkonferen<strong>se</strong>rna,<br />

till att vara en<br />

riktig Fragblastare<br />

genom att ha deltagit<br />

i 10 konferen<strong>se</strong>r.<br />

platina. Han visar hur dålig borrning, d.v.s.<br />

stora hålavvikel<strong>se</strong>r från planerat läge, ger<br />

ett grövre styckefall. Fragmenteringen har<br />

utvärderats med bildanalysprogrammet<br />

Split. För beräkningar av hålavvikel<strong>se</strong>rnas<br />

inverkan används redan existerande formler<br />

såsom Kuz-Ram. När det gäller kastning<br />

har beräkningar gjorts med Richard och<br />

Moores (2002) formel som visas nedan där<br />

8<br />

Lmax är den maximala kastlängden i meter<br />

(m), k är en bergkonstant vars värde är<br />

13,5 för mindre hårt berg och 27 för hårt<br />

och fast berg, g är gravitationskonstanten i<br />

(m/s 2), ql är den linjära laddningskoncentrationen<br />

för sprängämnet i (kg/m) och B<br />

är försättningen i meter. I ett diagram visar<br />

Ewan exempel på enstaka kastlängder på<br />

upp till 3 600 m vilket dock bedöms vara<br />

allt för långt och därför bör den som använder<br />

denna formel kalibrera den på plats.<br />

Formeln har ett inbyggt fel nämligen då<br />

försättningen är 0 så blir kastlängden oändligt<br />

stor och detta är icke möjligt. Efter försättningen<br />

B i formeln bör därför adderas<br />

en konstant och dessa två termer sättas<br />

inom parentes och därmed uppnås en maximal<br />

kastlängd när försättningen går mot<br />

noll.<br />

Ultra-hög<br />

intensitetssprängning<br />

Dr. Geoffrey Brent, Orica Mining Services i<br />

Australien, redovisade en ny brytnings -<br />

metod som provats i Codelcos Andinakoppargruva<br />

i Chile. Syftet är att med hjälp av<br />

ökad specifik laddning erhålla ett finare<br />

styckefall så att malbarheten och därmed<br />

kapaciteten i anrikningen kan ökas med 20<br />

till 40 procent. Pallhöjden har varit 12 m<br />

och håldiametern 311 mm i de allra hår -<br />

daste delarna av malmen. Elektroniska<br />

sprängkapslar har använts för initiering.<br />

Metoden går ut på att man först spränger<br />

den undre delen av det som ska sprängas<br />

bort och med en hög specifik laddning på<br />

cirka 2,3 kg/m 3. Ovanliggande lager skyddar<br />

då mot stenkastning. Fem <strong>se</strong>kunder<br />

efter det att den undre delen har sprängts,<br />

sprängs den övre delen på konventionellt<br />

sätt med en specifik laddning på 0,64<br />

kg/m 3. Den genomsnittliga specifika laddningen<br />

blir 1,5 kg/m 3 d.v.s. mer än dubbelt<br />

så stor som vid konventionell sprängning.<br />

Metoden har getts namnet ”Ultra<br />

Fragblastveteraner tillsammans med tre indiska värdar.


Checklista Bergsprängning<br />

BESTÄLL<br />

– ANVÄND<br />

Version 1 - 2012-06-01<br />

Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster<br />

har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission<br />

Bergsprängning.<br />

Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att<br />

kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska<br />

kvalitén att öka samt sund konkurens att stimuleras.<br />

Vid upphandling användes Checklista Bergsprängning<br />

– Upphandling.<br />

Vid byggskedet ovan jord användes Checklista Bergsprängning<br />

– Byggskedet ovan jord<br />

Vid byggskedet under jord användes Checklista Bergsprängning<br />

– Byggskedet under jord.<br />

Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) verkar<br />

för att dessa checklistor ska följas.<br />

Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering<br />

av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor:<br />

info@bef.nu


High Intensity Blasting” och med akronymen<br />

”UHIB”. Orica har med Splits automatiska<br />

styckefallsanalysmetod i intaget till<br />

autogenkvarnen kunnat konstatera att andelen<br />

fint (


Vi påverkar genom dialog myndigheter,<br />

beställare och övriga branschintres<strong>se</strong>nter<br />

för en positiv utveckling av vår bransch.<br />

Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intres<strong>se</strong>n<br />

och stödjer dem i såväl dagliga<br />

frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt.<br />

Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö<br />

morgondagens arbetsplats som ska attrahera<br />

dagens ungdom<br />

Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom<br />

införandet av Auktori<strong>se</strong>rad Bergsprängare.<br />

Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet<br />

skapas trygghet för beställaren.<br />

Välkommen som medlem<br />

BEF<br />

100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner<br />

Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna<br />

WWW.bef.nu


FAB:s HÖSTMÖTE 2012<br />

SPECIELLT INTRESSANT för<br />

FAB-medlemmarna var <strong>se</strong>ssionen<br />

”Geoenergi – problem och<br />

möjligheter”, som leddes av<br />

Göran Risberg, SGU.<br />

Här belystes bland annat frågorna:<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Domkyrkan i Uppsala ståtar med Sveriges största predikstol, ritad av Nicodemus Tessin d.y. och invigd 1710. En gåva av änkedrottningen<br />

Hedvig Eleonora efter den stora branden i Uppsala 1702. Infällda bilden: En förväntansfull Johan Barth träder in i helgedomen.<br />

EN KYRKAS GEOLOGI<br />

FAB:s höstmöte i Uppsala var i år kopplat till SGU-arrangemanget GeoArena –<br />

mötesplats geologi. En samling kring aktuella geologiska frågor med lokalt<br />

perspektiv och globala utblickar.<br />

• Geoenergi från ett kommunalt<br />

planeringsperspektiv. Bo<br />

Rutberg, Sveriges Kommuner<br />

och Landsting.<br />

• Geoenergi kontra fjärrvärme<br />

– konkurrenter i onödan?<br />

12<br />

Göran Hellström, Luleå tekniska<br />

högskola.<br />

• Rakhet på borrhål. Är arbetet<br />

väl utfört om borrhålet slutar<br />

utanför tomtgrän<strong>se</strong>n? Johan<br />

Barth, Geotec.<br />

– Intres<strong>se</strong>t för och utnyttjande<br />

av våra berg, jord och grundvattenresur<strong>se</strong>r<br />

för upptag och<br />

lagring av värme och kyla har<br />

aldrig varit större i Sverige,<br />

framhöll Johan Barth. Den stora<br />

ökningen visar att marknaden


OLLE NORLING<br />

har tagit geoenergin till sitt<br />

hjärta. Nu gäller det att vi utför<br />

jobbet på rätt sätt.<br />

Johan identifierade några av<br />

de problem som kan uppstå i<br />

samband med borrning om<br />

man dimensionerar fel eller får<br />

en stor sättning kring borr -<br />

hålet. Vidare hägnas många<br />

borrhål inte in trots att man<br />

arbetar med ett enormt tryck<br />

på 35 bar, 566 liter luft per<br />

<strong>se</strong>kund.<br />

Tar metallerna slut?<br />

Låg prospekteringstakt<br />

i Europa<br />

Erik Jonsson, SGU, var moderator<br />

vid en annan intressant<br />

<strong>se</strong>ssion med rubriken ”Metal<br />

shortage and short metals”.<br />

Där diskuterades frågan om<br />

framtida behov och tillgång på<br />

metaller. Europa har ett stort<br />

underskott av viktiga metaller.<br />

Många av de så kallade kritiska<br />

metallerna utvinns uteslutande<br />

i Kina.<br />

Europa konsumerar mer än<br />

tjugo procent av den globala<br />

produktionen av metaller men<br />

svarar bara för tre procent av<br />

den totala globala prospekte -<br />

ringen. Med en så blygsam<br />

investering blir det omöjligt att<br />

förbättra självförsörjningen.<br />

De metaller Europa till<br />

hundra procent importerar kallas<br />

kritiska metaller. Det är<br />

främst fjorton olika grupper.<br />

Mest uppmärksammad är den<br />

som går under samlingsnamnet<br />

sällsynta jordartsmetaller, REE<br />

(Rare Earth Elements). Dessa<br />

används i olika tekniska applikationer<br />

såsom batterier, elekt -<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Marc Saxon, CEO Tasman metals, tog en modern bil som exempel på hur beroende vi är av sällsynta<br />

jordartsmetaller.<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

ronik i bilar och permanentmagneter.<br />

De är helt nödvän -<br />

diga i exempelvis mobiltelefoner,<br />

platta skärmar och energitekniska<br />

produkter. Minst trettio<br />

olika delar i en modern bil<br />

är beroende av dessa metaller.<br />

Några alternativ finns inte i<br />

dag.<br />

Samtidigt betonades att man<br />

omöjligt kan veta hur nya kunskaper<br />

och innovationer kan<br />

komma att förändra bilden i<br />

framtiden. Det som var omöjligt<br />

för bara några år <strong>se</strong>dan är<br />

möjligt i dag.<br />

Jack Lifton, TMR, Hans<br />

13<br />

Årebäck, Boliden, och Patrik<br />

Söderholm, LTU, tog upp frågor<br />

kring framtida tillgång och<br />

diskuterade begreppet ”Peak<br />

metal”.<br />

Mugdim Islamovic, SGU,<br />

uppmärksammade bristen på<br />

fosfor som hotar världens livsmedelsförsörjning.<br />

Marc Saxon, CEO Tasman<br />

metals, berättade om Gränna -<br />

projektet Norra Kärr, där man<br />

har påträffat en av världens<br />

största fyndigheter av tunga<br />

jordartsmetaller.<br />

En kyrkas geologi<br />

FAB-mötet nappade också på<br />

möjligheten att få följa med på<br />

en geologisk exkursion i Upp-<br />

sala domkyrka. Guide var<br />

SGU-medarbetaren statsgeologen<br />

Sten-Anders Smeds. Här<br />

bevisades att geologiska kunskaper<br />

och geologiska data -<br />

ba<strong>se</strong>r kan ge svar även utanför<br />

sin normala <strong>se</strong>ktor bland borrhål,<br />

gruvor, tunnlar och stenbrott.<br />

I kyrkan finns tre magnifika<br />

kungliga gravmonument från<br />

1500-talet: Gustav Vasa med<br />

sina två första gemåler, Kata -<br />

rina av Sach<strong>se</strong>n-Lauenburg och<br />

Margareta Leijonhufvud, ett<br />

annat med Johan III och i<br />

samma gravkor även hans första<br />

drottning Katarina Jagellonica.<br />

Gustav Vasas och Katarina<br />

Jagellonicas monument har ut-<br />

höger: Gustav Vasa med två gemåler. Alabastern kommer från ett<br />

område sydväst om Nottingham i England.<br />

HÅKAN SVENSSON Domkyrkan har tre praktfulla gravmonument från 1500-talet. Till


OLLE NORLING<br />

STEN-ANDERS SMEDS<br />

Johan III:s gravkor. Den röda kalkstenen i pelarna är av samma<br />

slag som den i spegelsalen i Versailles.<br />

formats av den nederländske<br />

konstnären Willem Boy från<br />

Mechelen i dagens Belgien.<br />

Isotoper avslöjar<br />

härkomst<br />

Sten-Anders Smeds från SGU<br />

och konsthistorikern Herman<br />

Bengtsson vid Upplandsmu<strong>se</strong>et<br />

har i ett europeiskt samarbete<br />

gjort kemiska studier på syre-,<br />

svavel- och strontiumisotoper i<br />

alabaster från olika stenbrott i<br />

Frankrike, Spanien och England.<br />

Det visade att alabastern i<br />

Gustav Vasas gravmonument<br />

kommer från ett område sydväst<br />

om Nottingham i England.<br />

Samma material finns förmodligen<br />

i skulpturer och sniderier<br />

från 1500- och 1600talen<br />

i många andra kyrkor. Det<br />

europeiska samarbetet kring<br />

forskningen gav en intressant<br />

inblick i 1500-talets stenhandel.<br />

Alabaster är en finkristallin<br />

form av gips som bildas som<br />

utfällning ur avdunstande havs -<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

vatten. Dess ljusa färg och<br />

mjukhet möjliggör ett rikt<br />

detaljarbete och denna finkorniga<br />

<strong>se</strong>dimentära bergart har<br />

använts för att framställa konstverk<br />

<strong>se</strong>dan antiken. Gip<strong>se</strong>n som<br />

användes i Gustav Vasamonumentet<br />

bildades för ca 220 miljoner<br />

år <strong>se</strong>dan under den geologiska<br />

tid<strong>se</strong>poken Keuper.<br />

Man behövde inte göra<br />

någon åverkan på vasamonumentet<br />

för att få delar till analy<strong>se</strong>rna.<br />

Branden 1702 orsakade<br />

en skada och originaldelarna<br />

som byttes ut hade sparats i<br />

domkyrkans magasin. De kom<br />

nu väl till pass efter 300 år.<br />

– Man ska aldrig slänga någonting<br />

som jag förgäves brukar<br />

säga till min fru.<br />

Överraskande blandning<br />

av material<br />

Monumentet över Johan III<br />

<strong>se</strong>r ut att vara av samma typ av<br />

alabaster. Den röda kalkstenen<br />

i de fyra pelarna som hör till<br />

monumentet är identifierad<br />

STEN-ANDERS SMEDS<br />

14<br />

som ”Marbre vieux de Rance”<br />

från Rance i södra Belgien, mer<br />

känd från bl.a. spegelsalen i<br />

Versailles utanför Paris. Det visar<br />

att materialet transporterats<br />

från Belgien. Och dit levererades<br />

också den engelska alabastern<br />

vid denna tid. Det innebär<br />

med stor sannolikhet att också<br />

alabastern i detta monument är<br />

engelsk.<br />

I domkyrkans har man använt<br />

många olika stensorter<br />

under århundradenas gång.<br />

Medeltida svart belgisk kalk -<br />

sten finns i gravmonumentet<br />

över lagman Birger Persson, far<br />

till Den heliga Birgitta. Av en<br />

otrolig slump finns räkningarna<br />

från begravningsfesten bevarade.<br />

Man gottade sig bland annat åt<br />

socker importerat från Venedig.<br />

Men vad kostade grav -<br />

monumentet? Hur många kilo<br />

osmundsjärn, hur många ekorr -<br />

skinn och smördrittlar, hur<br />

Monument över en av Sveriges<br />

rikaste män på 1700-talet,<br />

Carl De Geer på Leufsta bruk<br />

(numera Lövstabruk), ett av<br />

väldens förnämsta järnbruk.<br />

Tobias Sergel skulpterade i<br />

finaste carraramarmor på en<br />

piedestal av olika italienska<br />

marmorsorter. Man anar att<br />

järnframställningen på 1700talet<br />

var mycket inkomst -<br />

bringande.<br />

många kilo koppar användes?<br />

Nå, var man riddare, medlem<br />

av kungens råd, Upplands lagman<br />

och rikets största jord -<br />

ägare, så fick det kosta.<br />

I andra gravmonument finns<br />

olika typer av exklusiv italiensk<br />

och troligen även grekisk marmor,<br />

men också enklare stensorter<br />

som kolmårdsmarmor<br />

och finländsk vestlaxmarmor.<br />

Domkyrkans sockel är tillverkad<br />

av lokal uppsalagranit. I<br />

pelarna finns gotlandskalksten<br />

och i golven ortoceratitkalk sten,<br />

troligen från Öland. I dekor och<br />

skulpturer hittar man tälj sten<br />

från Norge, Värmland och<br />

Uppland men även gotlands -<br />

kalksten och lokal röd-grå vattholmamarmor.<br />

Inspirerande höstmöte<br />

Höstmötet leddes av Peter<br />

Hedenstedt, ordförande i FAB.<br />

Han såg till att alla närvarande<br />

Vattholmamarmor i domkyrkans västra portal. Stenfotens<br />

uppsalagranit skymtar.


Borrkor<br />

or tsutbildning<br />

Med<br />

markn<br />

n adens<br />

mest<br />

avan<br />

an cerade<br />

borrs<br />

im imulator<br />

Atlas<br />

Copco<br />

er<br />

b bjuder<br />

utbildning<br />

f ör B Borrkort<br />

enligt<br />

RfSU:<br />

s k kursplan.<br />

Under utbildningen genomgår operatören både e-learning, övningar i borrsimu borrsimulator,<br />

, samt en teoretisk teor arbetsmiljödel. Vår tekniskt avancerade borrsimulator är<br />

utformad som en fullt utrustad hytt där operatören operatören kan öva öva borrning borrning under olika<br />

typer av av av arbetsförhållanden som som som simuleras simuleras simuleras på på på ett ett ett verklighetstroget verklighetstroget verklighetstroget sätt. sätt. sätt. Ett Ett Ett helt<br />

riskfritt riskfritt sätt att lära sig bemästra besvärliga situationer<br />

situationer.<br />

Genom attt<br />

t låta dina operatör<br />

er ta Bor Borrkort<br />

t får du dokument<br />

erat<br />

v älutbildad personal som k kan<br />

hantera<br />

a bor<br />

rutrustningen<br />

på et ttt<br />

säkert<br />

och<br />

kostnad<strong>se</strong>fff<br />

f fektivt<br />

sätttt<br />

för<br />

ör absolut bästa bor<br />

rresultat!<br />

Planerade kursdatum <strong>2013</strong><br />

Stockholm v 16, v 17, v 45, v 46<br />

Göteborg v 20, v 21, v 47, v 48<br />

Anmälan och mer information<br />

Henrik.Henning@<strong>se</strong>.atlascopco.com


medlemmar kom till tals på ett<br />

sätt som gjorde mötet mycket<br />

inspirerande och värdefullt.<br />

Intensiva diskussioner kring<br />

teknik och utbildning fördes.<br />

Samtliga deltagande företag<br />

rapporterade hur deras marknad<br />

påverkats av den euro -<br />

peiska lågkonjunkturen. Gruvorna<br />

går för fullt, liksom prospekteringen<br />

nära befintliga<br />

gruvor. Däremot märks en<br />

minskning av den mer kapitalkrävande<br />

så kallade ”green<br />

field”-prospekteringen i nya avlägsna<br />

områden. Vattenborrningen<br />

har inte mattats av i<br />

någon större utsträckning men<br />

det har skett en betydande<br />

minskning på energiborrningssidan.<br />

Prisbilden har inte förändrats<br />

på 20 år trots att dyrare och<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

FABs höstmöte präglades av intensiva diskussioner kring marknaden, ny prospekteringsteknik och den forskning som krävs för att vi ska<br />

kunna tillvarata våra mineraltillgångar. Till höger: Mötet leddes av Peter Hedenstedt, ordförande i FAB.<br />

effektivare teknisk utrustning<br />

installerats. Det måste kompen<strong>se</strong>ras<br />

av starkare kompressorer<br />

och allt snabbare borrning.<br />

Något som kan innebära<br />

att arbetsmiljön blir lidande.<br />

Många såg framför sig ett<br />

ganska magert första kvartal<br />

<strong>2013</strong>. Men därefter anades en<br />

ljusning.<br />

Peter påpekade att FAB:s<br />

hemsida har fått ny design och<br />

uppdaterats med bland annat<br />

statistik. Han påminde också<br />

om att FAB som förening är<br />

intres<strong>se</strong>rad av att ekonomiskt<br />

stötta utvecklingen av borrningsbranschen.<br />

Därför söks<br />

nu angelägna projekt. Ulf<br />

Domeij inflikade att den som<br />

kunde konstruera ett par vet -<br />

tiga skyddsglasögon skulle bli<br />

ett bra sponsorobjekt. De som<br />

16<br />

finns i marknaden kan man inte<br />

bära utan att de immar igen<br />

och känns obehagliga, menade<br />

han.<br />

Tragisk olycka<br />

i Garpenberg<br />

Sören Linnman, Boliden Mineral,<br />

rapporterade om en mycket<br />

allvarligt olycka. Den inträffade<br />

just före skiftbytet för ett borrlag<br />

i Garpenbergsgruvan. Man<br />

skulle efter avslutad borrning i<br />

vanlig ordning dunka loss<br />

topphammarkronan med hjälp<br />

av en slägga. Kronan ville inte<br />

lossna och man var nära att ge<br />

upp. I stället för att ta kväll, åka<br />

upp ur gruvan och fortsätta<br />

nästa dag gjorde man tyvärr ett<br />

sista försök. Då hände det som<br />

inte får hända. En flisa stor som<br />

en tumnagel lossnade från släg-<br />

gan och träffade operatören.<br />

Flisan gick rakt igenom ögat<br />

men missade turligt nog hjärnbarken<br />

med två millimeter.<br />

Händel<strong>se</strong>förloppet har granskats<br />

både internt inom Boliden<br />

och av entreprenörföretaget.<br />

Man konstaterar att förfaringssättet<br />

att lösgöra borrkronan<br />

med slägga borde tillhöra förgången<br />

tid. Det är inte i paritet<br />

med all annan teknisk utveckling.<br />

Tillverkarna borde kunna<br />

ta fram en lösning där hydraulik<br />

används, precis som i alla<br />

andra sammanhang. På kärnborrsidan<br />

fungerar en gummi -<br />

klubba, men det räcker inte till<br />

på grövre kronor.<br />

Sören önskade att deltagarna<br />

skulle sprida information om<br />

problemet. En förbättring måste<br />

ske. Samtidigt konstaterade<br />

Peter Hedenstedt välkomnade mötets gästförelä<strong>se</strong>rska, Katarina Nilsson, SGU. Till höger: Sören Linnman, Boliden Mineral,<br />

rapporterade från Garpenberg.


Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring<br />

Foto: Våre Veger<br />

Med vårt stora<br />

LAGERSORTIMENT<br />

kan vi garantera<br />

SNABBA LEVERANSER<br />

till KONKURRENS-<br />

KRAFTIGA PRISER!<br />

EGEN PRODUKTION<br />

gör oss dessutom fl exibla<br />

och startsnabba!<br />

LET’S CONNECT!<br />

Let’s connect<br />

Solbräckegatan 15<br />

442 45 Kungälv<br />

Sweden<br />

Tel +46 303 24 30 80<br />

E-mail info@pretec.<strong>se</strong><br />

www.pretec.<strong>se</strong><br />

Du hittar oss även<br />

i Norge:<br />

Pretec AS<br />

Tlf +47 69 10 24 60


han med tillfredsställel<strong>se</strong> att alla<br />

larm, transporten upp ur gruvan,<br />

ambulansfärden till Falun<br />

och olycksorganisationen som<br />

helhet fungerade perfekt och<br />

mycket smidigt.<br />

Två månader efter olyckan<br />

återvände operatören till jobbet,<br />

men för närvarande med<br />

syn på bara ett öga.<br />

Sören meddelade också att<br />

utbyggnaden av Garpenberg<br />

går på högvarv samtidigt som<br />

den normala produktionen pågår<br />

för fullt. Anrikningsverket<br />

är upprest, personschaktet klart<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

FAB-medlemmarna från hela landet har stort utbyte av att få träffas och utbyta erfarenheter.<br />

Ulf Domeij hade som vanligt mycket att berätta.<br />

och bergschaktet är nere 330<br />

meter från ytan, 6,5 meter i<br />

diameter, och en 200-metersdel<br />

är rai<strong>se</strong>borrad på djupet.<br />

Allt tyder på att tidsplanen och<br />

ekonomin kommer att hålla.<br />

Boliden går bra, och omsätter<br />

till och med mer än LKAB.<br />

SGU styr<br />

forskningen rätt<br />

Mötets gästföreläsare var Katarina<br />

Nilsson, SGU, berggrundsgeolog<br />

som har doktorerat<br />

i geodynamik och tektonik<br />

(UU). Hon är <strong>se</strong>dan 2003<br />

18<br />

verksam på SGU, under <strong>se</strong>nare<br />

år inom FoU-staben, en EUfunktion<br />

inom SGU som arbetar<br />

med strategier för forskning<br />

och utveckling.<br />

Ett stort och för Europa viktigt<br />

dokument är Råmaterial -<br />

initiativet från 2008, ett förslag<br />

till en europeisk strategi för<br />

mineralresur<strong>se</strong>r. Problemet<br />

som sätts i centrum är Europas<br />

stora importberoende av mineral<br />

och metaller. Vi blir sårbara<br />

när Kina står för hela produktionen<br />

av de kritiska metal -<br />

lerna.<br />

I dokumentet pekas på tre frågor<br />

som bör få svar: Vilka<br />

metaller finns i Europa? Hur<br />

kan de försörja oss? Kan vi förbättra<br />

vår situation på världsmarknaden<br />

genom ett större<br />

utbyte med Afrika? Även återvinning<br />

av mineral är en stor<br />

fråga inom EU, något som<br />

många tvivlar på kan leda så<br />

långt med tanke på de enorma<br />

behov som finns.<br />

– SveMin och Bergforsk tog<br />

kontakta med oss på SGU för<br />

att vi tillsammans skulle bli mer<br />

aktiva på europanivå och lättare


R RIOFLEX IOFLEX<br />

ooch<br />

ch<br />

RRIOMEX<br />

IOMEX<br />

X BBulksprängämnen<br />

ulksprängämnen<br />

mmed<br />

ed<br />

tteknisk<br />

e<br />

knisk<br />

s<strong>se</strong>rvice:<br />

ervice:<br />

EEn<br />

n hhelhetslösning<br />

elhetsl<br />

ö ösning<br />

p ppå<br />

å s ssprängningsarbete,<br />

p r ä n g n i n g s a r b e t e ,<br />

, s ssom<br />

o m bygger b y g g e r på p å 140 1 4 0 års å r s innovation i n<br />

n n o v a t i o n och o c h e eerfarenhet.<br />

r fa a r e n h e t .<br />

Från Från Sverige Sverige till till Brasilien, Brasilien, från från bergtäkt bergtäkt till till gruva, gruva, finns finns ett ett över över 140 140 år år gammalt gammalt ar arv, ar arv,<br />

grundat av<br />

Alfred<br />

Nobel. Nobel. MAXAMs MAXAMs ingenjörer ingenjörer anförtros anförtros de de mest mest sofistikerade sofistikerade och och utmanand utmanande utmanand utmanande<br />

sprängningsprojekten.<br />

MAXAMs MAXAMs kompletta kompletta <strong>se</strong>rie <strong>se</strong>rie av av produkter produkter tillgodo<strong>se</strong>r tillgodo<strong>se</strong>r den den krävande krävande världsma världsmarknadens världsma världsmarknadens<br />

behov fför<br />

ör bergtäk<br />

-<br />

ter ter och och specialprojekt specialprojekt på på alla alla 5 5 kontinenter kontinenter.<br />

Initiation Systems Electronic Electronic Systems PPackaged<br />

ackaged Explosives Bulk Bulk Explosives<br />

UK- 2011<br />

Global Product Finder<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

MAXAM Sverige <br />

AB AB Sörmons Sörmons Grusgrop Grusgrop PP.L.<br />

P.L.<br />

89 002<br />

2 65346 KKarlstad<br />

arlstad Sweden<br />

TTel:<br />

el: +46 (0) 54 53 53 110<br />

0 email: contact.<strong>se</strong>@maxam.net www<br />

www.maxam.net


kunna bevaka att forskningsanslagen<br />

används rätt,<br />

berättar Katarina. Det fanns en<br />

oro att finansieringen i allt för<br />

hög grad skulle gå till återvinningsforskning<br />

i stället för en<br />

satsning på att få fram de primära<br />

råmaterialen.<br />

EraMin<br />

SGU är starkt involverat i Era-<br />

Min (Network on the industrial<br />

handling of raw materials for<br />

European industries). Ett projekt<br />

för industriell produktion<br />

och råvaruförsörjning inom<br />

EU med tre huvudområden:<br />

mineral för byggande och konstruktion,<br />

industrimineral och<br />

metaller. Tre konkreta exempel<br />

är ballast, kvarts och järn.<br />

Katarina arbetar främst i den<br />

grupp som kartlägger pågående<br />

forskning i de olika länderna<br />

och vilken forskning som saknas.<br />

Målet är att skapa nätverk<br />

som koordinerar forskningen<br />

med EUs råmaterialinitiativ<br />

med målet att öka graden av<br />

självförsörjning av metaller och<br />

mineral.<br />

Kartläggningen av befintliga<br />

forskningsaktiviteter utgör<br />

<strong>se</strong>dan grund för vilka nationella<br />

och regionala forskningsprogram<br />

som ska utlysas. I nätverket<br />

ingår elva partner från<br />

nio länder: Finland, Frankrike,<br />

Tyskland, Ungern, Holland,<br />

Polen, Portugal, Spanien och<br />

Sverige. Fler länder deltar i en<br />

mer ob<strong>se</strong>rverande roll.<br />

Sverige är<br />

underexploaterat<br />

– Det finns många fyndigheter<br />

som vi inte har hittat, sammanfattar<br />

Peter Hedenstedt.<br />

Många delar av Europa och<br />

speciellt Sverige är underexploaterade.<br />

SGU:s arbete inom<br />

EU lägger grunden för många<br />

nya jobb i vår bransch.<br />

SGU är också medlem i Euro -<br />

GeoSurveys (EGS), som är ett<br />

samarbetsorgan i Brys<strong>se</strong>l för de<br />

geologiska undersökningarna i<br />

drygt ett trettiotal europiska<br />

länder. SGU deltar i ett antal<br />

expertgrupper inom olika områden<br />

såsom georisker, geo -<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

kemi, maringeologi, grundvatten,<br />

jordarter och mineralresur<strong>se</strong>r.<br />

SGU är även indirekt involverat<br />

i EU-arbetet genom natio -<br />

nella arbetsgrupper.<br />

Organisationen driver de<br />

geologiska undersökningarnas<br />

intres<strong>se</strong>n gentemot EU-kommissionen<br />

och fungerar även<br />

som ett nätverk för marknadsföringen<br />

av geovetenskap inom<br />

EU. EGS erkänns av EU-kommissionen<br />

som en organisation<br />

som kan erbjuda saklig, neu -<br />

tral, balan<strong>se</strong>rad och praktisk<br />

information samt ge hjälp och<br />

råd i europeiska frågeställningar<br />

där geologi på olika sätt kommer<br />

in.<br />

Djupprospektering<br />

I framtiden måste man alltmer<br />

rikta in sig på malmerna på djupet.<br />

Då krävs en ökad förståel<strong>se</strong><br />

för geologin och vilka malmbildande<br />

proces<strong>se</strong>r vi har haft. De<br />

tredimensionella modellerna<br />

bör utökas med tidsaspekten<br />

och bli fyrdimensionella. Man<br />

måste utveckla de djupkännande<br />

geofysiska metoderna så att vi<br />

kan <strong>se</strong> längre ner. Djupborrningstekniken<br />

kan utvecklas<br />

och göras effektivare genom att<br />

man samtidigt med borringen<br />

samlar in data.<br />

Är Svensk lagstiftning<br />

för generös?<br />

Ulf Domeij, DDMC Mätning,<br />

ställde frågan om de utländska<br />

företag som prospekterar i Sverige<br />

verkligen behövs. Är det<br />

meningen att vi ska förlora våra<br />

mineraltillgångar till andra länder?<br />

De får utan kostnad ta del<br />

av SGUs borrkärnearkiv och<br />

svenska staten till och med<br />

bygger infrastruktur åt dem.<br />

Och malmen får de ta alldeles<br />

för billigt.<br />

Katarina menade att många<br />

tycker att det är av godo att det<br />

kommer in utländskt kapital,<br />

det blir jobb och man får in<br />

skattepengar. Prospekterings -<br />

kostnaderna är höga och Sve -<br />

rige har haft svårt med finansieringen.<br />

Vi lider fortfarande av<br />

de politiska besluten från slutet<br />

av 80-talet där man menade att<br />

20<br />

Anders Olsson, Drillex, med sin bok Kärnborrning. Den riktar sig<br />

till alla som vill veta mer om möjligheterna och begränsningarna<br />

med kärnborrning.<br />

vi inte ska hålla på med gruvor<br />

eftersom man kan köpa billi -<br />

gare från Kina och Sydamerika.<br />

Gruvdrift kommer aldrig att bli<br />

lönsamt menade man då.<br />

Mycket av våra kunskaper inom<br />

prospektering försvann. Det<br />

avspeglade sig också på utbildningssidan<br />

och tillgången på<br />

forskningsmedel. Nu har det<br />

visat sig hur fel de besluten var.<br />

De hämmar vår prospekte -<br />

ringstakt fortfarande. Det är en<br />

av orsakerna till att nätverk som<br />

EraMin är helt nödvändiga.<br />

Det är en politisk fråga hur<br />

högt utländska bolag ska beskattas,<br />

det varierar väldigt<br />

mellan länderna. Många olika<br />

lösningar finns. I Namibia<br />

måste man samarbeta med de<br />

statsägda prospekteringsföretagen<br />

och Australien har nyligen<br />

skärpt sina regler. Kina har det<br />

lite trögt i Afrika. I Sydafrika<br />

måste Kina anställa en stor procent<br />

inhemsk arbetskraft. Det<br />

har fått till följd att de drar sig<br />

bort därifrån. Kina har inte heller<br />

kommit så långt i teknikoch<br />

säkerhetssystem vilket stäl-<br />

ler till problem för dem i<br />

många länder.<br />

Bok om kärnborrning<br />

för vanligt folk<br />

Anders Olsson, Drillex, som<br />

har stor erfarenhet av kärnborrning<br />

runt om i världen, har<br />

skrivit en bok för dem som vill<br />

bredda och fördjupa sina kunskaper<br />

i ämnet. Den heter kort<br />

och gott Kärnborrning. Anders<br />

menade att det finns väldigt<br />

mycket avancerad forskningslitteratur<br />

i ämnet, men ingen som<br />

förklarar kärnborrning på en<br />

mer grundläggande nivå.<br />

Boken vänder sig främst till användare<br />

av kärnborrtjänster.<br />

Dessa konsumenter vill han ge<br />

en bred kunskap om kärnborrningens<br />

villkor, möjligheterna<br />

och begränsningarna. Boken<br />

har tillkommit utifrån Anders<br />

egna erfarenheter och hans diskussioner<br />

med erfarna fackmän<br />

i olika delar av världen. Det är<br />

en sammanställning av kunskap<br />

och erfarenheter som man med<br />

behållning kan läsa utan några<br />

förkunskaper. <br />

Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!<br />

www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


ForcitSwedenABärettdotterbolag<br />

tillABForcitOYiFinland.Forcitär<br />

idagSverigessamtNordensstörsta<br />

leverantöreravsprängmedel.Forcits<br />

produkteräravhögkvalitetochväl<br />

anpassadeförvårtnordiskaklimat.<br />

Forcitlevereraridagproduktertill<br />

entreprenadmarknadsamtledande<br />

gruvoribådeSverigeochFinland.<br />

Blandvårakunderfinnssåväl<br />

entreprenörföretagsåsomtvåavde<br />

störstagruvornaiSverigeBoliden<br />

MineraliAitiksamtNorthland<br />

ResourcesgruvoriKaunisvaara<br />

Pajalakommun.<br />

Forcitärenheltäckandeleverantör<br />

avprodukterförallaapplikationer<br />

inombergbrytning,bådeovanoch<br />

underjord.<br />

Förmerainfobesökvårhemsidapå<br />

www.forcit.<strong>se</strong>.


BERGSPRÄNGARDAGARNA <strong>2013</strong><br />

GLADA DELTAGARE från hela<br />

Sverige hade mött upp för att<br />

under två fullmatade dagar<br />

delta i den för branschen så<br />

betydel<strong>se</strong>fulla konferen<strong>se</strong>n.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Vintrigt i Frösundavik. Och på andra sidan Brunnsviken <strong>se</strong>r man Sveriges största mu<strong>se</strong>ianläggning, Naturhistoriska Riksmu<strong>se</strong>et, ett<br />

biologiskt och geologiskt mu<strong>se</strong>um etablerat 1819. I Frescatiannexet till höger ligger Cosmonova, ett av Europas främsta planetarier<br />

kombinerat med Sveriges största 3D fulldome IMAX-biograf.<br />

Heta mötesdagar i frostig miljö<br />

För fjärde året i rad arrangerades Bergsprängardagarna på Radisson Blue,<br />

Frösundavik. Deltagarna möttes av ett soligt och vackert vinterlandskap.<br />

Bakom hotellet gnistrade snön på Brunnsvikens is och på andra sidan viken<br />

reflekterades sollju<strong>se</strong>t i Naturhistoriska Riksmu<strong>se</strong>ets fönster.<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

Forskning har visat att den<br />

mänskliga hjärnan utvecklas<br />

bäst i samvaro med andra människor.<br />

Och visst har många<br />

goda idéer kläckts på Berg -<br />

sprängardagarna.<br />

Ett hundratal sprängföretag<br />

är anslutna till BEF. Dessa står<br />

för ungefär 85 procent av<br />

ovanjordssprängningarna i Sverige.<br />

BEF har också ett fyrtiotal<br />

Michael Hermansson (t.v.) och Roland Netterlind.<br />

22<br />

aktivt stödjande partner från<br />

branschens ledande leverantörer.<br />

Michael Hermansson, Berg -<br />

Utbildarna, påminde om konferen<strong>se</strong>ns<br />

blygsamma början<br />

1999 då 23 deltagare samlades<br />

i Vaxholm. Sedan dess har evenemanget<br />

växt varje år. Och<br />

även i år slogs nytt rekord, över<br />

200 deltagare. Hotellet var fyllt<br />

till bristningsgrän<strong>se</strong>n. Michaels<br />

farhåga ”ju större publik –<br />

desto tystare bergsprängare”<br />

besannades inte. Föreläsarna<br />

fick ofta svara på spontana frågor<br />

från åhörarna.<br />

Roland Netterlind, BEF, sa i


sitt välkomstanförande att utvärderingarna<br />

av förra årets<br />

konferenskoncept var så positiva<br />

att man inte hade vågat ändra i<br />

programmet. Marknads-, myndighets-,<br />

arbetsmiljö- och tek-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Chefredaktörerna Morgan Andersson, Leveranstidningen Entreprenad, och Staffan Åkerlund, Byggindustrin, gav sin syn på branschens<br />

framtid inför ett engagerat auditorium.<br />

I Myndighetsblocket medverkade Patrik Jansson, Polismyndigheten Stockholm, Åsa Persson, Arbets -<br />

miljöverket, Li<strong>se</strong>lotte Schmidt, MSB, och Bjarke Ro<strong>se</strong>nberg, Brandförsvaret Attunda. De berättade<br />

om vad som pågår inom respektive verk och hur tidigare fattade beslut följts upp. Eftersom inga<br />

stora förändringar är på gång i år fick sprängarna god tid att ställa frågor och få respons på sina<br />

erfarenheter av de <strong>se</strong>naste årens dekret. Åsa berättade att silikosfrekven<strong>se</strong>n ökar och en diskussion<br />

uppkom kring hur damning på bästa sätt kan undvikas.<br />

Arbetsmiljöblocket med Charlotta Gottschalk Dieden, Sveriges Byggindustrier (vänstra bilden), Åke<br />

Hansson, Trafikverket, Joakim Bessfeldt, Skanska, Rolf Tengner, NCC, och Björn Strokirk, SBMI.<br />

Charlotta berättade om projektet ”En säker arbetsplats” som bygger på tre huvudområden: Ett<br />

modernt medarbetaravtal, en sund byggbransch och en säker arbetsplats med nollvision.<br />

De övriga i panelen gav lägesrapporter från ”Olyckskommission Bergsprängning”. Bakgrunden är att<br />

antalet olyckor och incidenter ökar. Som exempel på nya tekniska säkerhetslösningar pekade Björn<br />

Strokirk på ett trådlöst maskinstopp med räckvidd på 50 -150 meter och en ny standard med<br />

dolsäkra rutor.<br />

nikblocken var upplagda på<br />

samma sätt som tidigare år.<br />

Redaktörer<br />

med åsikter<br />

De båda chefredaktörerna<br />

23<br />

Morgan Andersson, Leveranstidningen<br />

Entreprenad, och<br />

Staffan Åkerlund, Bygg -<br />

industrin, var inbjudna till konferen<strong>se</strong>n<br />

för att berätta hur de<br />

<strong>se</strong>r på marknaden och vilka för-<br />

ändringar som är nödvändiga<br />

inom anläggnings- och byggbranschen<br />

för att möta fram -<br />

tidens krav.<br />

Morgan gav många talande<br />

exempel från bygg- och anläggning<br />

där en felaktig attityd<br />

orsakat många svåra misstag.<br />

De viktigaste drivkrafterna<br />

måste vara kvalitetstänkande,<br />

integrerade proces<strong>se</strong>r, med -<br />

arbetaromsorg och ett engagerat<br />

ledarskap. Avgörande är<br />

god kommunikation internt i<br />

företaget, liksom med kunder<br />

och leverantörer, men gärna<br />

också med media. Viktiga innovationer<br />

måste spridas till allmänheten.<br />

Bygg- och anläggning står<br />

för en mycket stor del av Sveriges<br />

BNP. Därför krävs en helhetssyn<br />

för bygg<strong>se</strong>ktorn, där<br />

bergsbranschen, byggentreprenörer,<br />

byggherrar, fastighetsförvaltarna<br />

och Trafikverket<br />

har en samlad bild av vad som<br />

pågår.<br />

Sveriges första<br />

OPS-byggnad<br />

En stor framtidsfråga är vårt<br />

behov av bostäder. Även om vi<br />

fördubblar byggtakten klarar vi<br />

bara det mest akuta men vi<br />

minskar inte bostadsbristen<br />

som ackumulerats <strong>se</strong>dan byggkraschen<br />

på 1990-talet. Staffan<br />

beskrev några mycket intressanta<br />

nya koncept för byg -<br />

gande.<br />

Nya Karolinska Solna (NKS)<br />

byggs i samarbete mellan den<br />

offentliga och den privata <strong>se</strong>ktorn,<br />

något som kallas OPS<br />

(offentligt privat samverkan).<br />

Det är Skanskas största kontrakt<br />

någonsin och det blir värl -<br />

dens största OPS-sjukhus. Sam -<br />

arbetet mellan offentlig och<br />

privat <strong>se</strong>ktor leder till en rad<br />

samhäll<strong>se</strong>konomiska fördelar<br />

för både kunder, skattebetalare,


användare och byggare. Konceptet<br />

är mycket vanligt i England<br />

där det kallas Public Pri -<br />

vate Partnerships (PPP).<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Teknikblocket: Bernt Wernby, Orica (bilden t.v.). Bilden till höger: fr.v. Tommy Johansson, Sandvik, Tord Pålsson, Norab, Henrik Henning,<br />

Atlas Copco, Ulf Strand, Hammerglass, Glenn Nilsson, Northland Resources, och Niclas Nilsson, Forcit.<br />

Niclas Nilsson, Forcit och Glenn Nilsson, Northland Resources (bilderna t.v.), berättade om det stora och mycket lovande gruvprojektet i<br />

Kaunisvaara. Det rapporterade osäkra ekonomiska läget är naturligtvis ett streck i räkningen men de flesta menar att potentialen är så<br />

enorm att det på något sätt kommer att reda upp sig.<br />

Göran Manell, NCC (trea fr.v.), gav en intressant lägesrapport från Citybanan, centrala Stockholms stora underjordsprojekt.<br />

Robin Karlsson, Uppländska Bergborrning (längst t.h.), delade med sig av intressanta erfarenheter av försiktig sprängning i stora<br />

volymer vid de mycket känsliga miljöerna kring Nya Karolinska Sjukhu<strong>se</strong>t (350 000 kubikmeter/20 000 sprängningar) och Universitetssjukhusområdet<br />

i Linköping (80 000 kubikmeter/1 000 sprängningar).<br />

Bygge i 6-D<br />

Building Information Modeling<br />

(BIM), är ett intressant<br />

byggtekniskt koncept som lö<strong>se</strong>r<br />

24<br />

många av de problem som bygg -<br />

industrin kämpar med. Man<br />

arbetar med avancerade programvaror<br />

i en 3-D-modell där<br />

all byggprojektering sker.<br />

Arbetssättet blir effektivare och<br />

kvalitén säkras. Modellen är lätt<br />

att förstå, den kan vridas och<br />

Det elfte bergentreprenörspri<strong>se</strong>t gick till Kurt Sjökvist, Berg- och Byggteknik i Norberg AB. På grund av sjukdom kunde Kurt inte själv<br />

närvara. Längst t.v. står There<strong>se</strong> beredd att överlämna bergentreprenörsstatyetten. Den är tillverkad av Assa Kauppi, Sveriges enda<br />

konstnärinna som har ett äkta sprängkort. Tvåa fr.v. Kurt på Bergsprängardagarna 2011. Pri<strong>se</strong>t togs emot av sönerna Oscar, Micke och<br />

Mattias Sjökvist.


Mångpoliga<br />

kontaktdon<br />

Robusta kontaktdon<br />

för kraft- eller signalöverföring<br />

med kåpor<br />

av pressgjuten aluminium<br />

och fjädrande<br />

låsbyglar av rostfritt<br />

stål.<br />

Från 3 till 216 poler.<br />

Elproflex ®<br />

extremt vrid- och böjtålig kabel<br />

Elproflex är lämplig för användning i rörliga<br />

applikationer. Kabeln har överläg<strong>se</strong>n<br />

böjtålighet och är extremt nötningstålig.<br />

Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och<br />

industrirobotar.<br />

Gruvkabel 1 kV<br />

Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />

4x10-240 mm 2 . Manteln har överläg<strong>se</strong>n<br />

mekanisk tålighet.<br />

Specialkabel - vår specialitet<br />

Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />

141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.<strong>se</strong> info@elproman.<strong>se</strong><br />

JONSSON L 1208<br />

förkross för stora<br />

och små jobb<br />

Intres<strong>se</strong>rad av<br />

sikt och matare?<br />

www.pjjonsson.<strong>se</strong><br />

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner<br />

894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75<br />

info@pjjonsson.<strong>se</strong> | www.pjjonsson.<strong>se</strong><br />

Försäljningsrepre<strong>se</strong>ntant maskiner:<br />

Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86


vändas och omgivningarna kan<br />

läggas in.<br />

Modellen innefattar en viktig<br />

fjärde dimension för tvärfacklig<br />

kontroll och tidsmässig sam -<br />

ordning, en akilleshäl som brukar<br />

kosta onödiga pengar. Både<br />

brukare och byggherre får insyn<br />

och förståel<strong>se</strong> för proces<strong>se</strong>n.<br />

I en femte dimension läggs<br />

ekonomistyrningen.<br />

När bygget är klart kan hela<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Tor Hustveit, BlastManager, demonstrerade nya möjligheter för både mindre och stora företag med planeringsprogrammet<br />

BlastManager. Jan Johansson, BEF (i mitten), och Nils Lindy, Sprängarbeten, visade BEF:s applikation som ska underlätta för sprängaren<br />

och hans företag. Målet är ett användarvänligt system som ger överskådliga rapporter och bygger upp en databas till vilken alla typer av<br />

dokument kan kopplas, allt ifrån sprängplan till avvikel<strong>se</strong>rapport.<br />

Frida Hermansson, BergUtbildarna, en av de konferensansvariga….och det blev nytt publikrekord med över 200 deltatagare.<br />

projektet med alla dess värden<br />

lämnas över till fastighets -<br />

förvaltaren. Det blir den sjätte<br />

dimensionen med hela den<br />

industriella förvaltningen på ett<br />

fat, delarnas livslängd och <strong>se</strong>rviceintervall.<br />

Alla aktörer, från projekte -<br />

ring till förvaltning, har nu en<br />

gemensam modell där allt är<br />

öppet och spårbart. Konceptet<br />

fungerar för alla typer av pro-<br />

26<br />

jekt – hus, industri, transport<br />

och infrastruktur.<br />

– Det här är en gigantisk utmaning<br />

för hela branschen att<br />

genomföra, sa Staffan, det förändrar<br />

byggproces<strong>se</strong>n i varje<br />

led från grundläggning och<br />

framåt.<br />

Försiktig optimism<br />

Roland Netterlind konstate -<br />

rade i sin marknadsanalys att<br />

2012 var ett gott år för branschen.Anläggningsproduktionen<br />

låg i nivå med rekordåret<br />

2008 (60 miljarder kronor),<br />

våra bergtäkter producerade<br />

under året 75 miljoner ton och<br />

gruvorna slog nytt produktionsrekord.<br />

Inför <strong>2013</strong> pekar all tillgänglig<br />

information på att nuvarande<br />

tillväxtnivå kommer att bi -<br />

behållas. En mängd nödvän -<br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


EURO SAFETYLINE ®<br />

EUR O SAFETYLINE<br />

Ljusbågsskyddade<br />

arbetskläder<br />

enligt klass 2 (IEC 61482-1-2)<br />

Skyddsjacka stl. 48-58<br />

Skyddsbyxa stl. 48-58<br />

Skyddshjälm med visir<br />

och hakskydd<br />

Skyddshandskar stl. 8-1 1<br />

Isolationsstövlar 18 kV<br />

stl. 37-46<br />

Kontakta oss för mer information<br />

0300-69 00 40 | www.euroenergy.<strong>se</strong><br />

www www.euroenergy.<strong>se</strong><br />

Nordens största<br />

maskinmässa!<br />

97% av 2012 års besökare<br />

vet redan att de kommer till<br />

MaskinExpo <strong>2013</strong>.<br />

Enkät januari <strong>2013</strong><br />

“Vi besöker<br />

MaskinExpo istället<br />

för julbordet”<br />

Skånsk Fastighets Service<br />

“Årets höjdpunkt kan<br />

man inte missa!”<br />

Micke Eriksson, Moxboda<br />

Det mullrar, skrapar och tutar. “Kom och <strong>se</strong> årets<br />

nyhet! Var med och tävla! Ta en dricka i kylen!”.<br />

De är snart här - tre magiska, efterlängtade dagar<br />

på Nordens största maskinmässa. Förvalta dem väl!<br />

Välkommen till årets Fackfolkfest!<br />

23–25 maj på STOXA<br />

12 kilometer från Arlanda<br />

“Vill träffa<br />

branschfölk”<br />

Thomas Magnusson,<br />

TeMaKon AB<br />

Biljetter och utställarförteckning – www.maskinexpo.<strong>se</strong>


diga projekt inom infrastruktur,<br />

bostadsförsörjning, energi<br />

och råvarubehov inger en försiktig<br />

optimism även om vintern<br />

kan bli lite ”frostig”. Det<br />

<strong>se</strong>r, med vissa lokala variationer,<br />

över det hela taget bra ut<br />

för landets sprängföretag speciellt<br />

i Stockholm och Norrland.<br />

Ett hot är bergssprängarföretag<br />

som dumpar pri<strong>se</strong>rna<br />

genom att inte följa de handlingar,<br />

regelverk och lagar som<br />

finns. Det gäller att beställarna<br />

förstår det lönsamma i att anlita<br />

entreprenörer som kan sin sak<br />

och värnar om en god arbets -<br />

miljö. Att bli Auktori<strong>se</strong>rad<br />

Bergsprängare är en investering<br />

för företagen som betalar sig<br />

när beställarna <strong>se</strong>r mervärdet.<br />

Sys<strong>se</strong>lsättningen inom bergbranschen<br />

för den kommande<br />

femårsperioden <strong>se</strong>r ut att bli<br />

bra eller till och med mycket<br />

bra om världskonjunkturen<br />

reder ut sig, sammanfattade<br />

Roland.<br />

Säkerheten främst<br />

Incidenter och olyckor med<br />

stenkast och dolor har tyvärr<br />

inte upphört. Michael Hermansson<br />

gav flera exempel på<br />

olyckor som inträffat de<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

<strong>se</strong>naste åren. Pressade tider<br />

och alltmer komplicerade<br />

arbeten kan göra att säker -<br />

heten blir eftersatt på många<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r. Ofta beror det<br />

på beställarens bristande kunskaper.<br />

För att förbättra den<br />

situationen finns nu både hos<br />

BEF och BergUtbildarna enoch<br />

tvådagarskur<strong>se</strong>r där beställarna<br />

får en grunduppfattning<br />

om bestämmel<strong>se</strong>r, säkerhet,<br />

teknik och förutsättningar<br />

för sprängning. En mycket<br />

viktig del av säkerhetsarbetet.<br />

Branschens omfattande utbildningssystem<br />

styrs av RfSU,<br />

Rådet för Sprängteknisk Utbildning,<br />

som nu också är<br />

huvudman för borrkortet. I<br />

rådet finns repre<strong>se</strong>ntanter för<br />

Arbetsmiljöverket, MSB och<br />

polismyndigheten samt branschföreningarna.<br />

Utbildningarna<br />

är relevanta och väl förankrade<br />

i verkligheten.<br />

BergUtbildarna ansökte hös -<br />

ten 2012 för andra gången<br />

hos Myndigheten för yrkes -<br />

högskolan om att få starta en<br />

ettårig praktisk/teoretisk utbildning<br />

av ”Kva lificerade<br />

bergarbetare anlägg ning/täkt”.<br />

Utbildningen godkändes denna<br />

gång och startar den 1 <strong>se</strong>p-<br />

God stämning på festmiddagen! Här kläcktes de riktigt stora nydanande idéerna.<br />

28<br />

tember i år. Man kommer att<br />

ta fram en kursplan i samråd<br />

med branschens företag,<br />

både under och ovan jord.<br />

Årets Bergentreprenör<br />

Det elfte bergentreprenörspri<strong>se</strong>t<br />

gick till Kurt Sjökvist, Bergoch<br />

Byggteknik i Norberg AB.<br />

På grund av sjukdom kunde<br />

Kurt inte själv närvara. Men<br />

familjeåterväxten i företaget är<br />

ovanligt god, de tre sönerna<br />

Micke, Mattias och Oscar arbetar<br />

alla i företaget och kunde<br />

nu repre<strong>se</strong>ntera sin far.<br />

Kurt beskrevs med följande<br />

ord:<br />

Född till entreprenör.<br />

Började med bergsprängning<br />

på 70-talet.<br />

Sprängkarriären på 80-talet<br />

innefattade både gruvor i Nigeria<br />

och försvarsanläggningar i<br />

Stockholms skärgård.<br />

Startade nuvarande företaget<br />

1987 tillsammans med sina<br />

bröder.<br />

Företaget utvecklades till ett av<br />

branschens största.<br />

Omtyckt chef som ställer krav<br />

med ger frihet under ansvar.<br />

Socialt patos under ett tufft<br />

yttre.<br />

Teknikblocket<br />

Teknikblocket inleddes av<br />

Michael Hermansson som orienterade<br />

om nya trender och<br />

produkter. Kort produktinformation<br />

gavs därefter.<br />

Bernt Wernby, Orica, beskrev<br />

viktiga förbättringar i de<br />

nya elektronikkapslarna Unitronic<br />

600 och eDev II.<br />

Tommy Johansson, Sandvik,<br />

berättade hur borrstålet i verktygssystemet<br />

Alpha 330 utvecklats<br />

för att svara mot de allt<br />

högre kraven på raka borrhål<br />

och fina konturer.<br />

Tord Pålsson, Norab, beskrev<br />

det nya vattenbeständiga<br />

och i styrka varierbara bulk -<br />

emulsionssprängämnet Bernhard<br />

70 och informerade om<br />

Norabs ladd<strong>se</strong>rvice.<br />

Henrik Henning, hade nyheter<br />

från Atlas Copco, FlexiROC<br />

T30/15 R och T20 R-SF. Han<br />

beskrev också Atlas bergborrningsutbildning.<br />

Ulf Strand, Hammerglass, visade<br />

förbluffande sprängtester på<br />

ett nyutvecklat säkerhetsglas.<br />

Inte ens en enkilos alumi -<br />

niumprojektil som träffade<br />

rutan med 450 km/tim<br />

trängde igenom.


Discover Minova<br />

Your Partner in Ground Support<br />

Problems: consolidation, water proofing, gas<br />

<strong>se</strong>aling and cavity filling?<br />

Solution: our high performance resins, grouts,<br />

capsules and bolting systems!<br />

High performance injection resins and resin<br />

capsules (Polyurethane, Silicate, Acrylic, Phenolic)<br />

Bolting systems (SDA, GRP, One/Two Step Bolt, Split<br />

Set, Forged Head Bolt, and others)<br />

Newly developed product systems (Novobolt<br />

Q2, Tekflex, Capcem, speciali<strong>se</strong>d GRP solutions)<br />

Professional assistance from experienced<br />

engineers<br />

The Ground Support Company<br />

Minova Nordics<br />

www.minovainternational.com<br />

Fon +46 706 31 89 72<br />

info.<strong>se</strong>@minovaint.com


SBMI:s BRANSCHDAG<br />

BJÖRN STROKIRK hälsade välkommen<br />

och pre<strong>se</strong>nterade<br />

Henrik Lövgren från NCC<br />

Roads som tillsammans med<br />

honom själv skulle vara moderator<br />

och navigera mellan<br />

dagens programpunkter.<br />

Förste föredragshållare var<br />

Magnus Evertsson från Chalmers<br />

som berättade om ett<br />

stort utvecklingsprojekt med<br />

namnet ”Uthållig produktion<br />

av finkorniga produkter från<br />

bergmaterial”. Han påpekade<br />

att det i egentlig mening inte är<br />

frågan om ett formellt forskningsprojekt<br />

utan snarare om<br />

ett tillämpningsprojekt med<br />

det tydliga syftet att medverka<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Delad kunskap är dubbel<br />

När SBMI:s vd Björn Strokirk ringde in höstens branschdag i Jönköping var<br />

det inför 182 deltagare – nytt rekord och ett bevis för att bergmaterialindustrin<br />

som helhet uppskattar branschdagarnas möjligheter att sprida ny kunskap.<br />

TEXT:<br />

NICLAS KINDVALL<br />

FOTO:<br />

ANNA HÅLLAMS<br />

till en uthållig försörjning av<br />

samhället med ballastprodukter<br />

och därtill bättre slutprodukter<br />

genom maskinellt framställda<br />

material.<br />

Målet är även att helt kunna<br />

ersätta naturgru<strong>se</strong>t och därmed<br />

uppfylla riksdagens miljömål 9<br />

och 15. Projektet startade<br />

2012 och kommer att avslutas i<br />

<strong>se</strong>ptember 2014. Det är ett<br />

sam arbete mellan 23 olika partner,<br />

täckande hela kedjan från<br />

30<br />

forskning via producenter till<br />

slutanvändare. Många av de<br />

stora företagen i branschen deltar,<br />

liksom Chalmers, SLU,<br />

SGU, Trafikverket, MinFo och<br />

MinBaS, och givetvis SBMI.<br />

En bergtäkt ska<br />

möta krav från alla<br />

tillämpningsområden<br />

Fyra tillämpningsområden har<br />

identifierats: Jordförbättrings -<br />

produkter, Cementbundna pro -<br />

dukter, Funktionella produkter<br />

och Fillerprodukter. En bergtäkt<br />

ska i framtiden kunna<br />

möta krav från alla dessa<br />

tillämpningsområden.<br />

Man har drivit ett A-projekt<br />

med inriktning att identifiera<br />

områden och bygga en struktur.<br />

Nu pågår B-fa<strong>se</strong>n där man<br />

fastställer krav, tar fram proces<strong>se</strong>r<br />

för sönderdelning av bergmaterialet,<br />

anpassar metoder<br />

för QA, LCC och miljöanalys<br />

och slutligen verifierande tester.<br />

Allt detta ska slutföras<br />

inom två år. Den möjliga Cfa<strong>se</strong>n<br />

består då i att kunna<br />

bygga en fullskalig demonstrator.<br />

De långsiktiga resultaten<br />

man hoppas uppnå – på kanske<br />

tio års sikt – är att visa att metoderna<br />

fungerar i stor skala, och<br />

vilka produkter det går att<br />

framställa. Det handlar både


kunskap<br />

om att ersätta traditionella<br />

natursandsprodukter och att ta<br />

fram nya bättre produkter med<br />

högre kvalitet. Miljömålen är<br />

givetvis en viktig fråga liksom<br />

ökad kunskap och tekniköverföring.<br />

Effektivare<br />

anläggningstransporter<br />

Magnus Evertsson avlöstes av<br />

Peter Fredholm från projektet<br />

BEAst, ett ”odjur” som uttyds<br />

Byggbranschens Elektroniska<br />

Affärsstandard, och Johan<br />

Andersson, PEAB. Pre<strong>se</strong>ntationen<br />

bar namnet ”Effektivare<br />

anläggningstransporter” men i<br />

programmet fanns också rubriken<br />

”Ska vi bli moderna nån<br />

gång?”<br />

Jo, det ska vi väl, tycktes svaret<br />

bli. Och ett verktyg som ska<br />

leda till modernitet är att an-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

vända gemensamma standarder<br />

för elektroniskt informations -<br />

utbyte av produkter i form av<br />

t.ex. ballast och tjänster i form<br />

av transporter. Målet är sänkta<br />

kostnader för aktörer i och i anslutning<br />

till byggbranschen.<br />

Projektet drivs av BEAst och<br />

finansieras av SBUF. NCC,<br />

Peab, Skanska och Svevia är initiativtagare.<br />

Målgruppen definieras<br />

som bygg- och anläggning<strong>se</strong>ntreprenörer,åkeriföretag<br />

samt leverantörer av material.<br />

– Det blir väldigt mycket<br />

papper i den här hanteringen,<br />

konstaterade Peter Fredholm<br />

och den kollektiva sucken i<br />

bänkraderna gav honom rätt.<br />

Det finns beräkningar som<br />

visar att kostnaden per pappersfaktura<br />

är i storleksordningen<br />

100-200 kronor. Med tanke på<br />

31<br />

Magnus Evertsson, Chalmers.<br />

antalet följe<strong>se</strong>dlar och fakturor<br />

är det sammanlagt fråga om<br />

väldigt stora belopp som går att<br />

tjäna in.<br />

Ska spara tid<br />

och pengar<br />

Men det finns även andra vinster.<br />

Bland annat ska betalningar<br />

komma i rätt tid i mycket<br />

större utsträckning. Erfaren -<br />

heter visar att betalningstiden<br />

sjunker med 7–8 dagar i ett<br />

elektroniskt system.<br />

BEAst har dessutom gjort en<br />

förstudie där man har undersökt<br />

hur mycket tid som går till<br />

telefonkontakter, pappershantering<br />

och annat. Resultatet<br />

visar att en platschef på en bygg -<br />

arbetsplats lägger upp till tio<br />

procent av sin tid på att hantera<br />

dessa papper.<br />

E-fakturor och e-frakt<strong>se</strong>dlar<br />

kan råda bot på åtminstone en<br />

del av pappershögarna. Tanken<br />

är att utarbeta praktiska<br />

tillämpningar på internationella<br />

grundstandarder i samverkan<br />

med branschen och omvärlden<br />

och <strong>se</strong>dan att arbeta för att få<br />

dessa standarder använda<br />

genom projekt för material och<br />

tjänster.<br />

Företagens egna<br />

system måste kunna<br />

kommunicera med<br />

varandra<br />

Sedan tidigare finns en fakturaportal<br />

med runt 5 000 företag<br />

som användare men helst ska<br />

denna inte användas, påpekade<br />

Fredholm. I stället ska företagens<br />

egna system lära sig att<br />

kommunicera med varandra.<br />

En artikelkatalog med gemensamma<br />

nummer för varor och<br />

tjänster ska hjälpa till med den<br />

saken.<br />

”Betyder det att företagen i<br />

så fall måste släppa sina inarbetade<br />

artikelnummer?”, hördes<br />

en tveksam röst i auditoriet.<br />

Peter Fredholm lugnade med<br />

svaret att en översättning ska<br />

ske i gränssnittet och att företagen<br />

därför kan fortsätta att an-


Det mobila maskinstoppet.<br />

vända sina invanda rutiner.<br />

Hur mycket kan då sparas i<br />

reda pengar? Det finns inget<br />

entydigt svar men undersökningar<br />

visar att det är mycket<br />

stora belopp som kan frigöras<br />

med effektivare pappershante -<br />

ring – i elektronisk form. Väl<br />

utarbetade och genomförda<br />

standarder leder också till färre<br />

misstag och dessutom till att<br />

fler fakturor betalas i rätt tid.<br />

Det mobila maskinstoppet<br />

testas<br />

Därefter intogs scenen av Pär<br />

Johnning, NCC Roads och<br />

SBMI:s krossutskott. Under rub -<br />

riken ”Mobilt maskinstopp och<br />

annan säkerhetshöjande teknik”<br />

gick han igenom bakgrun-<br />

Pär Johnning, NCC.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

den till arbetet med det mobila<br />

maskinstoppet och var man står<br />

i nuläget.<br />

Det finns en produkt och<br />

den är för närvarande applicerad<br />

i tre anläggningar för tester.<br />

Ett mobilt maskinstopp består<br />

dels av en liten dosa som operatören<br />

bär med sig, dels en del<br />

som sitter i anslutning till<br />

maskinens nödstopp. Den dosa<br />

som finns i dag har en enda<br />

knapp, vilket gör att den är väldigt<br />

lättanvänd. Det mobila<br />

maskinstoppet tar 2–3 timmar<br />

att montera och kostar runt<br />

4 000 kronor.<br />

Maskintillverkarna har genom -<br />

gående varit positiva. Maskin -<br />

stoppet går i princip att mon -<br />

tera på alla maskiner. Det kan<br />

32<br />

givetvis användas när någon riskerar<br />

att skadas men man kan<br />

också fjärrstoppa en maskin<br />

som håller på att gå sönder,<br />

t.ex. när drivremmar börjar gå<br />

av och man kan därmed förhindra<br />

att ytterligare maskindelar<br />

kommer till skada.<br />

Johnning tog även upp akuta<br />

risker på arbetsplat<strong>se</strong>rna, bland<br />

annat problemet med arbetande<br />

fordon, och vad som kan göras<br />

för att öka säkerheten inom ett<br />

fordons arbetsområde. Kross -<br />

utskottet har framhållit problemet<br />

med otillräcklig sikt, t.ex.<br />

när en hjullastare backas. Här<br />

skulle förbättrade backvarnare<br />

kunna göra stor nytta.<br />

Han berörde också problemet<br />

med odetonerade sprängämnen.<br />

Mer utbildning behövs<br />

på det området.<br />

Använd SBMI:s<br />

vägledning och förbered<br />

samrådet väl<br />

För nästa programpunkt sva -<br />

rade Jan Johansson, enhets -<br />

chef på miljöenheten vid<br />

länsstyrel<strong>se</strong>n i Örebro. Han inledde<br />

med att prisa den insats<br />

SBMI har gjort med övergången<br />

till den nya MPD-indelningen.<br />

Det tidigare föreslagna antalet<br />

län som framdeles ska svara för<br />

prövningen har som alla vet<br />

vuxit till tolv, med det uttalade<br />

syftet från regeringen att samla<br />

kompetens och resur<strong>se</strong>r, öka<br />

effektiviteten och bedriva en<br />

mer enhetlig rättstillämpning.<br />

MPD-länen har uppdragits<br />

att samverka i gemensamma<br />

frågor, effektivi<strong>se</strong>ra prövningen<br />

och redovisa åtgärder och att<br />

besluta inom <strong>se</strong>x månader från<br />

det att en komplett ansökan<br />

föreligger.<br />

Jan Johansson berättade att<br />

samarbetet mellan MPD-län<br />

och överlämnande län löper bra<br />

och att många rekryteringar nu<br />

är på plats. Han berättade också<br />

att en gemensam mall för<br />

täktbeslut är färdig inom kort<br />

och tipsade branschen om hur<br />

man kan åstadkomma snabbare<br />

beslut. Råden lyder: Förbered<br />

samrådet väl och använd<br />

SBMI:s vägledning om innehåll<br />

i ansökan!<br />

Är kvarts<br />

cancerframkallande?<br />

Med tanke på den nyss ändrade<br />

klassningen av silika, som nu är<br />

C-märkt i gränsvärdeslistan,<br />

hade Arbetsmiljöverkets högste<br />

ansvarige inom detta område,<br />

Claes Trägårdh, inbjudits. Bokstaven<br />

C är i det här fallet en<br />

upplysning om att forskningen<br />

visar att kvarts troligen under<br />

vissa förhållanden är ett cancerframkallande<br />

ämne.<br />

Bakgrunden till att Arbets -<br />

miljöverket nu väljer att cancermärka<br />

respirabelt kvarts finns i<br />

den kunskapsöversikt verket<br />

beställde av en grupp professorer<br />

vid Karolinska Institutet<br />

och som färdigställdes under<br />

2011. Arbetsmiljöverkets märk -<br />

ning är en upplysning där man<br />

cancerklassar kvarts för att säga<br />

att här finns det ett samband,<br />

åtminstone vid mycket stor exponering,<br />

och att cancerrisken<br />

vid höga nivåer av kvartsdamm<br />

ska tas i beaktande.<br />

Många moment<br />

är onödigt krångliga<br />

På eftermiddagen inledde Kata -<br />

rina van Berlekom från Ramböll<br />

med att berätta att SBMI:s<br />

första möte med miljödepartementet<br />

ägde rum dagen efter<br />

vårens branschdag i Stockholm<br />

och att man har haft flera<br />

möten <strong>se</strong>dan dess.<br />

SBMI:s inställning är att man<br />

självklart har förståel<strong>se</strong> för de<br />

krav som måste ställas på olika<br />

verksamheter men att många<br />

moment är onödigt krångliga.<br />

Katarina redogjorde för rege -<br />

ringens uppdrag till olika myndigheter<br />

att arbeta för regelförenklingar<br />

och gick <strong>se</strong>dan vidare<br />

till de olika områden där man<br />

försöker argumentera för enk -<br />

lare hantering, områden som<br />

faller under olika delar av<br />

lagstiftningen.<br />

Bland annat arbetas det för


BRETT SORTIMENT<br />

MENT AV A V SIKTME SIKTMEDIA.<br />

ett sortiment av<br />

Tel: Te el: 0371-150 35,<br />

Långgatan 4<br />

334 33 Anderstorp<br />

Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett br brett<br />

sortiment av<br />

siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan lever era hantverksmässiga<br />

pr odukter av högsta kvalitet – med all den <strong>se</strong>rvice <strong>se</strong>rvice som våra kunder är i behov av av.<br />

V i är övertygade övertygade om att allt är möjligt. Oav<strong>se</strong>tt hur våra kunders behov behov <strong>se</strong>r ut har<br />

vi ambitioner att finna lösningar som fungerar . På Peterson & Duhr är vi nyfikna på<br />

framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp upp mot mot<br />

kundens behov när det gäller <strong>se</strong>rvice, pri<strong>se</strong>r och snabba leveran<strong>se</strong>r leveran<strong>se</strong>r.<br />

info@peterson-duhr.<strong>se</strong> info@peterson-duhr. .<strong>se</strong> V i är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst.<br />

www.peterson-duhr.<strong>se</strong><br />

www .peterson-duhr. .s .<strong>se</strong>


att underlätta hanteringen av<br />

entreprenadberg, schaktmassor<br />

och uppfräst granulatasfalt liksom<br />

möjligheterna för uppställning<br />

av kross- eller asfaltverk<br />

inom tillståndsgivet täktområde.<br />

En annan viktig fråga är<br />

den om vad som är avfall och<br />

regler för återvinning när det<br />

gäller olika material. Vilka<br />

förordningar och lagar som<br />

branschen är skyldig att följa<br />

varierar ofta beroende på vilken<br />

benämning som myndigheterna<br />

väljer, något som<br />

ställer till med mycket<br />

huvudbry. Sammanfattnings -<br />

vis arbetar SBMI för en bättre,<br />

tydligare och mer förutsägbar<br />

bedömning.<br />

Vad är<br />

vattenversamhet?<br />

Tillstånd för vattenverksamhet<br />

eller inte? Så löd den övergripande<br />

frågan och dessutom<br />

temat när Mattias Gustafson,<br />

SGU, tog plats på podiet.<br />

Den inledande frågan handlar<br />

om vad som egentligen är<br />

vattenverksamhet, inte alltid så<br />

enkelt att avgöra när det gäller<br />

en bergtäkt. Gustafson menade<br />

dock att eftersom verksamhets -<br />

utövaren alltid är ansvarig så<br />

gäller det att säkra upp, oav<strong>se</strong>tt<br />

om man väljer att söka tillstånd<br />

eller inte.<br />

SGU kan bistå med en hel<br />

del underlag i initiala skeden,<br />

bland annat via geologiska kartor<br />

och det brunnsarkiv som<br />

blir mer och mer omfattande.<br />

Berggrundskartor och jordartskartor<br />

ger en bra inledande<br />

bild av hur påverkan kan ske<br />

och de kan <strong>se</strong>dan kompletteras<br />

med pumptester i borrhål.<br />

Mattias efterlyste bättre underlag<br />

till ansökningarna med<br />

orden: ”Man behöver kanske<br />

inte alltid söka tillstånd för vattenverksamheten,<br />

men verksamhetsutövaren<br />

ska agera som<br />

om vederbörande hade kraven<br />

från ett tillstånd på sig.”<br />

Mattias Gustafsson skickade<br />

med en checklista som SGU<br />

tycker ger bra vägledning:<br />

• Inventera brunnar, källor och<br />

vattendrag i närområdet och<br />

bilda er en uppfattning om<br />

nivåer, flöden och kemin där.<br />

• Bedöm om, och i så fall hur,<br />

dessa påverkas.<br />

• Stäm av med länsstyrel<strong>se</strong>n<br />

när det gäller miljömål och vattenförvaltning.<br />

• Se till att ni kan följa upp<br />

genom mätningar.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

• Om ni utför kompletterande<br />

undersökningar, <strong>se</strong> till att de<br />

svarar till fullo på frågan.<br />

Näste föredragshållare, Torbjörn<br />

Andersson, WSP, berättade<br />

om ny praxis gällande<br />

sådant som buller, vibrationer<br />

och luftstötvågor. Andersson<br />

redovisade avkunnade domar i<br />

mark- och miljööverdomstolen<br />

och vilka nivåer av störning<br />

som de olika domarna valt att<br />

ange som begränsningsvärden.<br />

Slutsat<strong>se</strong>n tycks vara att domstolarna<br />

avvisar systemet med<br />

riktvärden och i stället väljer att<br />

använda begreppet begränsningsvärde.<br />

Bättre relationer<br />

mellan täktföretag och<br />

myndigheter<br />

Dialog och förståel<strong>se</strong> är receptet!<br />

Det tycker i alla fall Lotta<br />

Wiik, Härryda kommun, är<br />

svaret på hur vi ska förbättra<br />

relationerna mellan täktföretag<br />

och myndigheter vid ansökningar<br />

och tillsyn. Fler informella<br />

kontakter är en väg att<br />

öka förståel<strong>se</strong>n på båda sidor,<br />

framhöll hon vidare. Mycket av<br />

kommunikationen måster vara<br />

skriftlig men ibland kan ett<br />

snabbt telefonsamtal eller ett<br />

mail lösa ett problem betydligt<br />

snabbare.<br />

Vilka förväntningar ska vi då<br />

ha på varandra? Myndigheterna<br />

vill ha snabba kontakter vid<br />

problem som kräver återkoppling<br />

och tydliga handlingar och<br />

tror i sin tur att det branschen<br />

eftersträvar är rättssäkerhet, lika<br />

bedömningar, rimliga krav och<br />

snabba handläggningstider.<br />

En förståel<strong>se</strong> för varandras<br />

uppdrag är central för att åstadkomma<br />

den eftersträvade dialogen<br />

och en bra kommunikation<br />

mellan företag och myndighet.<br />

Lotta Wiik avslutade med att<br />

räkna upp de vanligaste bris -<br />

terna vid tillsyn, däribland exem -<br />

pelvis otillräckliga <strong>se</strong>dimentationsbassänger,<br />

hanteringen av<br />

petroleumprodukter och otillräckliga<br />

gränsmarkeringar på<br />

driftsidan liksom för <strong>se</strong>nt inkomna<br />

miljörapporter och för<br />

kort var<strong>se</strong>l vid anmälningar när<br />

det gäller den administrativa<br />

delen.<br />

Hur beräknas<br />

tillsynsavgiften?<br />

En rimlig tillsynsavgift är<br />

naturligtvis låg, det håller nog<br />

de flesta i branschen med om.<br />

Men hur beräknas då denna?<br />

34<br />

Detta var ämnet i Katarina<br />

Wallinders framförande. SKL –<br />

Sveriges Kommuner och<br />

Landsting – har sammanställt<br />

ett underlag för hur kommunerna<br />

ska beräkna sina tillsyns -<br />

avgifter.<br />

God egenkontroll kan ge<br />

lägre avgift liksom att verksamheten<br />

följer en dokumenterad<br />

miljöinriktad transportstrategi.<br />

Att snabbt vidta åtgärder mot<br />

tidigare avvikel<strong>se</strong>r och att verksamheter<br />

vid inspektion inte<br />

uppvisat några brister kan även<br />

det ge nedsatta avgifter.<br />

Självklart går det att överklaga<br />

tillsynsavgifterna, förutsatt att<br />

ett beslut om avgift är fattat<br />

men hur går man tillväga? På<br />

SBMI:s medlemssidor finns ett<br />

malldokument som vägledning<br />

vid överklagande.<br />

Vad är produkt<br />

och vad är avfall?<br />

Nästa programpunkt handlade<br />

om schaktmassor och efter -<br />

behandling, där Stefan Klingberg<br />

från GeoPro, som fått<br />

rycka in som ersättare, inledde<br />

med frågan om vad som är avfall.<br />

En knepig fråga, därom är<br />

de flesta överens. Vad räknas<br />

t.ex. som biprodukter vid produktion<br />

av en vara och vad är<br />

avfall?<br />

Schaktmassor finns inte som<br />

ett definierat begrepp i miljöbalken<br />

utan det är en bedömning<br />

hos den som har överlåtit<br />

massorna om dessa ska betraktas<br />

som antingen produkt eller<br />

avfall. Om syftet har varit att bli<br />

kvitt massorna och om det<br />

finns skyldighet att göra sig av<br />

med dem är de att betrakta<br />

som avfall. Kan massorna där -<br />

emot användas utan föregående<br />

behandling, t.ex. säljas eller<br />

användas enligt plan till efter-<br />

behandling i täkten, kan de<br />

an<strong>se</strong>s som produkt eller vara.<br />

Lika snårigt är det när det<br />

gäller uppbruten asfalt. Myndigheterna<br />

betraktar oftast<br />

asfalten som avfall (undantag<br />

finns dock) men asfalt som inte<br />

innehåller stenkolstjära är en<br />

viktig råvara vid tillverkning av<br />

ny asfalt.<br />

Regler för efterbehandling<br />

åldras under<br />

täktens livstid<br />

Sven Wallman, NCC Roads,<br />

var dagens siste föredragare<br />

med efterbehandling av bergtäkter<br />

som huvudämne. En<br />

bergtäkt bearbetas normalt i<br />

många år, till gagn för samhället,<br />

och under samma tid utvecklas<br />

samhället och förändras.<br />

Det som ansågs vara en<br />

lämplig efterbehandlingsplan<br />

vid ansökningstillfället är inte<br />

alltid den önskade strategin när<br />

täkten ska avvecklas.<br />

De garantier som lagen kräver<br />

gällande efterbehandling är<br />

alltså inte nödvändigtvis adekvata<br />

många år <strong>se</strong>nare. Kan<br />

man kanske ha garantier som<br />

ökar när täkten expanderar och<br />

minskar vid successiv efter -<br />

behandling, var en av de frågeställningar<br />

som Sven Wallman<br />

nämnde.<br />

Och hur mäter man kostnaden<br />

för en efterbehandling?<br />

Miljösamverkan Sverige<br />

har tagit fram en grund -<br />

modell men tenderar att<br />

överskatta kostnaden för<br />

berg täkter med stor yta.<br />

Modellen är bra men en anpassning<br />

och justering behöver<br />

göras i specifika fall. Ämnet<br />

fascinerar och en lång diskussion<br />

fick avsluta höstens<br />

branschdag i Jönköping. <br />

– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />

S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />

Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />

Hemsida: www.kontrollmetod.<strong>se</strong><br />

• Siktar<br />

• Vågar<br />

• Skakapparater<br />

• Värmeskåp<br />

• Neddelningsapparater mm


Ny app: Atlas Copco Underground<br />

Ladda ner vår nya app via Facebook-sidan Atlas Copco Underground<br />

och ta del av det <strong>se</strong>naste inom gruv- och bergbrytning under jord!<br />

Binder - Bivitec c sikt<br />

Raptor XL300


ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTE<br />

är ett aktuellt ämne att disku -<br />

tera inom alla branschorganisationer.<br />

Till <strong>se</strong>naste Geotecstäm-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Dröm<strong>se</strong>glats för<br />

Geotecs årsstämma i Göteborg avhandlade ett mycket angeläget ämne: Hur<br />

genomför man ett generationsskifte eller ägarbyte där alla blir vinnare?<br />

Statistik visar att 100 000 små och medelstora företag står inför ett<br />

ägar- eller generationsskifte inom en snar framtid.<br />

Men vid sidan om all viktig faktaspäckad information vågar man gissa att<br />

besöket ombord på Ostindiefararen Götheborg lämnade ett bestående<br />

intryck hos många av de entusiastiska borrarna.<br />

man hade expertis kallats in för<br />

att reda ut begreppen.<br />

Ett studiebesök på Ostindiefararen<br />

fick många av bor rarna<br />

36<br />

att fundera på om inte en<br />

period till sjöss vore en god<br />

idé. De flesta i församlingen<br />

backade dock när de fick höra<br />

det orubbliga villkoret – samt -<br />

liga i besättningen måste klara<br />

en snabb klättring upp i masterna,<br />

även i full storm...


Generationsskifte<br />

i styrel<strong>se</strong>n<br />

Efter stämman avtackades de<br />

avgående styrel<strong>se</strong>medlemmarna<br />

Jonny Pettersson, Finspångs<br />

Brunnsborrning, och Håkan<br />

Andersson, Sörmlands Brunnsborrning.<br />

Jonny har varit medlem<br />

i Geotec <strong>se</strong>dann 1982 och<br />

Håkan <strong>se</strong>dan 1996. Större<br />

delen av tiden har de suttit i<br />

styrel<strong>se</strong>n. De betonade båda<br />

den stora kunskapsbank som<br />

finns inom organisationen.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Ostindiefararen Götheborg fullt utrustad. Bilden är<br />

från den 10 juni 2007, dagen efter att fartyget<br />

kommit hem från en 18 månader lång resa till Kina.<br />

Rapport:<br />

Skeppsgos<strong>se</strong>n Kjell Duberg<br />

borrarna<br />

Öppenheten mellan medlemmarna<br />

betyder att man lättare<br />

kan följa med i utvecklingen,<br />

något som driver företagen<br />

framåt. Man <strong>se</strong>r varandra som<br />

kolleger, inte som konkurrenter.<br />

Medlemmarna hoppas på<br />

en fortsättning i samma spår<br />

eftersom branschen ständigt<br />

utvecklas. För att kunna påverka<br />

leverantörer och grossister måste<br />

medlemmarna veta om varandras<br />

problem.<br />

En ny generation tar över<br />

37<br />

styrel<strong>se</strong>posterna, Fredrik Ahl -<br />

qvist, Ahlqvists Brunnsborr -<br />

ning, och David Johansson,<br />

Finspångs Brunnsborrning.<br />

Ahlqvists Brunnsborrning är<br />

ett gotländskt företag med över<br />

85 år i branschen. Fredrik har<br />

tillsammans med sin fru Helen<br />

just tagit över familjeföretaget.<br />

Finspångs Brunnsborrning grun -<br />

dades 1979 av Jonny Pettersson<br />

och är i dag ett av landets<br />

större företag i borrbranschen<br />

med 20 anställda. David och<br />

hans två syskon genomför just<br />

nu ett generationsskifte.<br />

Nya Geotecmedlemmar<br />

Två nya företag fick sina medlemsansökningar<br />

till Geotec<br />

beviljade av stämman, Bredareds<br />

Brunnsborrning och Frens -<br />

borg Drilling.<br />

Bredareds Brunnsborrning<br />

är ett familjeföretag med lång<br />

tradition. Yngve Samuelsson<br />

grundade företaget 1952. På<br />

80-talet tog hans son Kurt<br />

Samuelsson över. I dag drivs<br />

företaget av Klas Samuelsson,<br />

tredje generationen. Företaget<br />

utför bergvärmeinstallationer åt<br />

ett flertal VVS-firmor i Borås -<br />

regionen. Ett bi-företag, Sonic<br />

Geo Drill, har utrustning för<br />

Sonicborrning, en ny borr -<br />

metod som genom vibrationer<br />

och rotation får upp ostörda<br />

jord- och markprover till mark -<br />

ytan.<br />

Frensborg Drilling, som utgår<br />

från Göteborg, har speciali<strong>se</strong>rat<br />

sig på kärnborrning men<br />

utför också grundläggning.<br />

Magnus Frensborg är vd och i<br />

företaget finns en trettioårig<br />

teknik- och yrke<strong>se</strong>rfarenhet<br />

från borrning i komplexa mil -<br />

jöer. Kompetens finns för alla<br />

typer av borrprojekt. Samarbete<br />

sker med entreprenörer både i<br />

Sverige och i Norge.<br />

Ta befäl över<br />

ditt ägarskifte!<br />

”Shift happens” heter boken<br />

som dagens förste föreläsare,<br />

Kenneth Sankala, Trana Spedition<br />

AB, är medförfattare till.<br />

Den är ett resultat av projektet<br />

FRAM, som drivs av Företa -<br />

garna och finansieras av Europeiska<br />

Socialfonden. Boken vill<br />

stimulera till fler lyckade ägar -<br />

skiften genom att ge vägledning<br />

till de viktigaste frågorna<br />

man bör ställa sig inför eller<br />

under ett ägarskifte. I projektet<br />

ingår också ett utbildningsupplägg<br />

där rätt kompetens förmedlas<br />

via en kontaktbank.<br />

I boken pre<strong>se</strong>nteras samlade<br />

erfarenheter, tips och råd. Man<br />

har intervjuat ett femtiotal<br />

företagare som är på gång att<br />

göra eller har gjort ägarskifte.<br />

Statistik visar att 100 000 små<br />

och medelstora företag står<br />

inför ett ägar- eller generationsskifte<br />

inom en snar framtid.<br />

Man vet också att endast<br />

20 procent av dessa blir helt<br />

lyckade medan 80 procent kan<br />

göras mycket bättre.


– Ta befäl över ditt ägar skifte,<br />

manar Kenneth Sankala.<br />

Många väntar alldeles för länge<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Håkan Andersson, Sörmlands Brunnsborrning, och Jonny Pettersson, Finspångs Brunnsborrning,<br />

lämnar Geotecs styrel<strong>se</strong>. Det är dags för nästa generation att ta vid. Här avtackas de av Rolf Borrås<br />

och Johan Barth.<br />

De nya styrel<strong>se</strong>medlemmarna Fredrik och David klädda för festmiddag.<br />

och skjuter det på framtiden,<br />

något som i värsta fall kan leda<br />

till att företaget läggs ner.<br />

38<br />

Behovet av vägledning är större<br />

än man ofta tror. Ta tid till planering,<br />

var ute i god tid och ta<br />

in extern kompetens i viktiga<br />

skeden. Det är mycket papper<br />

och många avtal. Ett ägarskifte<br />

är krångligare än man tror och<br />

mycket kan hända som man<br />

inte väntar sig.<br />

Kenneth berättade öppenhjär -<br />

tigt om sitt eget mindre lyc -<br />

kade generationsskifte i familjens<br />

speditionsfirma. Han tappade<br />

många år av trivsam<br />

gemenskap med sin far eftersom<br />

ingen av dem var för -<br />

beredda på vad det innebär att<br />

skifta bolag. Problemen låg på<br />

individplanet och berodde inte<br />

alls på ekonomiska eller skattetekniska<br />

faktorer. När fadern<br />

alltför plötsligt tappade sin<br />

identitet som företagare och<br />

sonen skötte alla kontakter utåt<br />

blev deras relation allt kärvare.<br />

Utan extern hjälp tog det tio år<br />

av osämja och otriv<strong>se</strong>l för alla<br />

inblandade innan de själva var<br />

mogna att rätta till det som<br />

blev fel från början.<br />

Hur värderar och<br />

säljer man ett företag?<br />

Henrik Melin och Lars Rosén<br />

från PwC utvecklade de mer<br />

handfasta och hårda värdena<br />

kring ägarbyten. Skattefrågor,<br />

utdelningar, löneunderlag, hur<br />

man värderar ett företag, olika<br />

försäljningsvarianter och hur<br />

man hittar rätta köparen.<br />

Henrik Melin är skattekonsult<br />

för fåmansföretag på<br />

PwC:s Boråskontor. Han gav<br />

ett räkneexempel på hur ett<br />

företag värderat till åtta miljoner<br />

efter försäljning resulterade<br />

i två, fyra eller åtta miljoner<br />

beroende på försäljningsvariant.<br />

Åhörarna förstod mycket<br />

tydligt att extern hjälp vid ägarbyte<br />

och försäljning är att<br />

föredra.<br />

Lars Rosén, som är rådgivare<br />

Geotecs styrel<strong>se</strong> med de två nya medlemmarna. Från vänster Fredrik Ahlqvist (ny), Jan Berglund, Björn Jonsson, Rolf Borrås, Gunilla<br />

Sverkersson, Charlie Isaksson, Johan Barth och David Johansson (ny).


Hydrauldriva Cobra - pumpar<br />

– Alltid på bettet!<br />

Kopplas enkelt till yttre hydraulik<br />

på traktor, gräv- eller lastmaskin.<br />

Tål grus , slam och torrkörning. Hög kapacitet<br />

från 500 till 2 500 liter/min. Se hemsida!<br />

<br />

Tillbehör:<br />

Grovsil<br />

BOREHOLE<br />

POSITIONING<br />

SOLUTIONS<br />

Devico Devi co Sweden A AB<br />

Styr kärnborrhålen kä kärnborrhålen ärnborrhållen<br />

dit du vill! vill!<br />

Vi<br />

söker<br />

efter eft<br />

fte<br />

r nya<br />

dduktiga<br />

uktt<br />

iga<br />

mmedarbetare<br />

edarbetare<br />

ssom<br />

om<br />

vill<br />

jobba<br />

med<br />

oss.<br />

Kontakta Kontaktt<br />

a ooss<br />

ss<br />

fför<br />

ör<br />

ooffert<br />

ff ffert<br />

rt<br />

ppå<br />

å sstyrd<br />

ty tyrd<br />

kärnborrning k kärnborrning<br />

eller<br />

avviksmätning!<br />

a avv<br />

vviksmätning!<br />

devico@devico<br />

devico@devico.com o.com<br />

Cobra 150, 90 och 30<br />

För upplysning om närmaste återförsäljare.<br />

Ring Ranaverken AB redan idag! 0512 - 292 00<br />

www.ranaverken.<strong>se</strong><br />

www.devico.com<br />

Mogen<strong>se</strong>n SEL - den perfekta lösningen för dig<br />

som vill sikta rätt!<br />

Våra vibrationssiktar går nu att få med förnyat<br />

övervakningssystem, vilket gör att du lätt kan<br />

övervaka proces<strong>se</strong>n var du än befinner dig.<br />

För frågor kontakta oss på<br />

tel: 0503 - 323 40


vid köp och försäljning av<br />

mindre och medelstora företag<br />

på Göteborgskontoret, redde<br />

ut olika värderingsmodeller.<br />

Vid avkastningsvärderingen,<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Kenneth Sankala (t.v.) fick svara på många frågor kring ägarskifte. Sören Boström, Mora Brunnsborrning, som kan tänka sig att snart<br />

lägga av och börja spela trumpet på heltid var därför mycket aktiv i debatten.<br />

I publiken fanns många som står inför ägar- eller generationsskifte. Henrik Melin, PwC, gav många goda råd kring försäljning av<br />

företag. Det är lätt att begå misstag och därför mycket klokt att på ett tidigt stadium ta in extern hjälp.<br />

som de flesta jobbar med, tar<br />

man lärdom av historien och<br />

gör en prognos för bolagets<br />

framtid. Det är viktigt med en<br />

oberoende värdering av företa-<br />

40<br />

get. En alltför positiv förändring<br />

av värderingen just vid försäljningen<br />

genomskådas lätt.<br />

PwC, f.d. Price Waterhou<strong>se</strong><br />

Cooper, är ett världsledande<br />

Tomas Niel<strong>se</strong>n, Styrel<strong>se</strong>högskolan, Henrik Melin, PwC, och längst t.h. Lars Rosén, PwC.<br />

revisionsföretag repre<strong>se</strong>nterat i<br />

158 länder. I Sverige finns 130<br />

kontor och 3 800 medarbetare.<br />

Styrel<strong>se</strong>n ska kunna<br />

det ni inte kan<br />

Sedan mitten av 1990-talet<br />

utbildar och tränar Styrel<strong>se</strong>högskolan,<br />

ett privatägt kunskapsföretag,<br />

mer än 500 del -<br />

tagare per år. Thomas Niel<strong>se</strong>n,<br />

Managing Director i företaget,<br />

<strong>se</strong>rverade Geotecarna ett antal<br />

goda anledningar att satsa mer<br />

på sin styrel<strong>se</strong>.<br />

Av Sveriges 350 000 aktiva<br />

aktiebolag har 280 000 ingen<br />

styrel<strong>se</strong> i egentlig mening. Det<br />

vill säga man har en ledamot<br />

och en suppleant. Ofta sköter<br />

samma person både driften och<br />

arbetet. Thomas menade att<br />

även små företag kan berikas av<br />

att ha ett litet hängivet team<br />

som driver företaget tillsammans<br />

med vd.


Den gamla typen av styrel<strong>se</strong> var<br />

bra på resultat- och balansräkning,<br />

men arbetet stannade<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Från Atlas Copco informerade Graeme McKenzie, nyligen tillträdd som Chef för Teknisk Service,<br />

han redogjorde för bekymret med Caterpillars C18 motorer och läget just nu, Göran Kållberg, BLM,<br />

pre<strong>se</strong>nterade <strong>se</strong>rviceverksamheten och Stefan Ohlsson, försäljnings chef Portable Energy, upp -<br />

daterade församlingen om tillbehörens utveckling.<br />

Johan och Rolf tillsammans med den norska delegationen på stämman. Från vänster Johan Barth,<br />

Geotec, Einar Østhas<strong>se</strong>l, MEF, Magnar Asgard, AS Brønn- og spesialboring, Rolf Borrås, Styrud, Kjell<br />

Nyen, Nordenfjeldske Brønn- og spesialboring, och Rune Kraft, Kraft Brønn- og Energiboring AS.<br />

Einar Østhas<strong>se</strong>l är General <strong>se</strong>cretary of NBF – Nordisk Brønnborerforeningers Forbund. Han höll<br />

under konferen<strong>se</strong>n ett föredrag om det nordiska samarbetet kring brunnsborrning och inledde med<br />

att trösta svenskarna med professor Olof Anderssons ord: ”Sverige har lika mycket energiresur<strong>se</strong>r i<br />

marken och bergen som Norge har olja”.<br />

ofta där. En modern styrel<strong>se</strong><br />

har ytterligare två viktiga kapital<br />

att förvalta parallellt. Det<br />

42<br />

intellektuella kapitalet, d.v.s.<br />

människorna i företaget som<br />

gör det möjligt för företaget att<br />

utvecklas. Den tredje uppgiften<br />

är att måna om och utveckla<br />

relationskapitalet: kunder, med -<br />

arbetare, skattemyndigheter,<br />

revisorer, banker och alla andra<br />

som underlättar affärer eller<br />

säljer bekymmersfrihet för företaget.<br />

På bara några år har globali<strong>se</strong>ringen<br />

inträffat, all information<br />

finns tillgänglig via datorn<br />

och man gör affärer på helt nya<br />

sätt och med nya förutsätt -<br />

ningar. Nu behöver företagen<br />

mer hjälp än någonsin att tolka<br />

sin omgivning. Det är angeläget<br />

att sätta in personer i styrel<strong>se</strong>n<br />

som är duktiga på att i sin<br />

vardag tolka de delar av omvärlden<br />

som är särskilt viktiga<br />

för bolaget.<br />

– I en drivande styrel<strong>se</strong> finns<br />

alltid någon eller några som<br />

står för den affärslogiska kompeten<strong>se</strong>n<br />

och som kan knäcka<br />

koden som gör att företaget<br />

blir extra framgångsrikt. Försök<br />

att handplocka personer som<br />

kan det ni inte kan och <strong>se</strong> till<br />

att styrel<strong>se</strong>mötena handlar mer<br />

om framtiden än om nuläget<br />

och det som har varit, sammanfattar<br />

Thomas Niel<strong>se</strong>n.<br />

Navigare neces<strong>se</strong> est<br />

Ne sutor supra crepidam (Skomakare<br />

bliv vid din läst)<br />

Studiebesöket på Ostindie -<br />

fararen väckte många tankar<br />

hos borrarna. Kanske en period<br />

till sjöss vore en god idé? Syd -<br />

liga varma vindar, ett glittrande<br />

oändligt hav, <strong>se</strong>gel som varsamt<br />

och nästan ljudlöst för fartyget<br />

framåt, tu<strong>se</strong>ntals jublande människor<br />

som välkomnar världens<br />

största oceangående <strong>se</strong>gelfartyg<br />

i varje hamn… De flesta i församlingen<br />

backade dock när de<br />

fick höra det orubbliga villkoret<br />

– samtliga i besättningen måste<br />

klara en snabb klättring upp i<br />

masterna. Högsta punkten ligger<br />

47 meter över vatten ytan.<br />

Till årets leverantör utsågs DeBePumpar. En glad vd Oscar<br />

Heydorn tog emot pri<strong>se</strong>t. Motiveringen är att företaget under<br />

hela den långa tid som man har funnits med i Geotecs verk -<br />

samhet har visat att man ställer borrentreprenören i centrum.<br />

DeBe Pumpar har alltid stått för en gynnsam produktutveckling<br />

och förändrat sin verksamhet efter sina kunders önskemål.<br />

Ett exempel på produktutveckling som skett tillsammans med<br />

Geotecmedlemmar är DeBes dricksvattengodkända kabel.


Ivrig konversation vid middagsborden.<br />

– Att klättra i riggen går an,<br />

men att ta sig upp till mär<strong>se</strong>n,<br />

den lilla plattformen runt toppen<br />

på undermasterna kan vara<br />

riktigt jobbigt, speciellt i hårt<br />

väder, berättar en i besättningen.<br />

Puttingvanten sitter i 45 graders<br />

vinkel mellan vanten och<br />

märskorgens ytterkant och lutar<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

alltså utåt. Kan vara ett knepigt<br />

jobb en becksvart natt på ett<br />

stormigt Biscaya. Att ta gen -<br />

vägen via björnhålet, den lilla<br />

öppningen i märskorgen kring<br />

stormasten, klarar inte den som<br />

är lite kraftigare och det an<strong>se</strong>s<br />

för övrigt som fusk.<br />

Introduktionen och den gui-<br />

43<br />

dade visningen ombord blev<br />

trots att fartyget var vinter -<br />

inpackat mycket intressant.<br />

Passa på att besöka Eriksberg<br />

innan fartyget <strong>se</strong>glar sin kos.<br />

Det lättar ankar den 25 maj<br />

och erbjuder intres<strong>se</strong>rade att<br />

mönstra på under en vecka eller<br />

två. Kostnaden är 10 000 kr per<br />

vecka. Skeppet kommer att<br />

<strong>se</strong>gla runt om i Europa på en<br />

fyra månader lång turné.<br />

SOIC, Sveriges<br />

första aktiebolag<br />

Sedan lång tid hade exo tiska<br />

varor nått Sverige land vägen,<br />

den så kallade Siden vägen.<br />

Välkommmen<br />

till<br />

vår monter 312<br />

på MaskinExpo 23-25 maj<br />

STOO<br />

XA – 10 min från Arlanda<br />

Teel<br />

0511-173<br />

60<br />

• www.vendig.<strong>se</strong><br />

• info@vendig.<strong>se</strong>


Transporten tog vanligtvis två<br />

år och gick karavanvägen<br />

genom ett stort antal länder.<br />

Varorna hanterades av många<br />

entreprenörer som skötte var<br />

sin delsträcka. Under 1600talet<br />

blev det allt vanligare att<br />

<strong>se</strong>gla hem varorna sjövägen.<br />

Det gick snabbare och var säkrare.<br />

De stora sjömakterna<br />

Holland, England och Portugal<br />

dominerade handeln. Men<br />

år 1731 bildades uppstickaren<br />

Svenska Ostindiska Companiet<br />

(SOIC).<br />

Det kom att bli Sveriges<br />

mest framgångsrika företag och<br />

varumärke någonsin. Dessutom<br />

det första företag som drevs i<br />

aktiebolagsform. Framgångsrik<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Sören Boström, Mora Brunnsborrning, är förutom brunnsborrare också en välkänd musiker. Han förhöjde stämningen under middagen<br />

med att sjunga glada visor vid borden. Det går inte att ta miste på publikens förtjusning.<br />

Johan Barth, Jan Berglund och Bo-Göran Johansson, vd Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden. Bilden till höger:<br />

teknologie doktor Signhild Gehlin blir huvudansvarig för Geotecs nya satsning ”Kompetenscentrum Svensk Geoenergi”.<br />

handel bedrevs med Kina fram<br />

till år 1813. Då upplöstes bolaget<br />

på grund av krig, oro och<br />

sjunkande pri<strong>se</strong>r som lett till<br />

katastrofalt sjunkande vinster.<br />

Sammanlagt genomförde handelskompaniet<br />

132 expeditioner<br />

med 37 skepp. Resorna till<br />

Kina innebar lysande affärer<br />

och Sverige fick in kapital,<br />

främst genom export av exklusiva<br />

varor som siden, te och<br />

porslin till förmögna köpmän<br />

ute i Europa. Kapitalet åter -<br />

investerades i både järnbruk,<br />

sjukhus och varvsindustri. Av<br />

bara farten blev Göteborg en<br />

blomstrande handelsstad. Det<br />

internationella vetenskapsutbytet<br />

resulterade bland annat i<br />

44<br />

Chalmers Tekniska Högskola<br />

och Sahlgrenska Universitetssjukhu<strong>se</strong>t.<br />

Originalskeppet<br />

Götheborg<br />

Ostindienfararen Götheborg<br />

byggdes på Terra Nova, ett av<br />

de fyra stora varven i Stockholm.<br />

Tvåhundra personer,<br />

hälften timmermän, arbetade i<br />

18 månader med bygget. Fartyget,<br />

som sjösattes 1738, hann<br />

dock bara göra tre resor till<br />

Kina innan det snöpligen för -<br />

liste i <strong>se</strong>ptember 1745. Den<br />

första resan klarades utan problem<br />

på 18 månader. Det sägs<br />

att när skeppet kom tillbaka så<br />

fördubblades Sveriges BNP.<br />

Besättningen bestod av 144<br />

personer vid utresan. Men<br />

långt ifrån alla överlevde <strong>se</strong>glat<strong>se</strong>n.<br />

Vatten- och mathållningen<br />

var svårbemästrad och många<br />

tropiska sjukdomar lurade.<br />

Men de som klarade <strong>se</strong>glat<strong>se</strong>n<br />

kunde dra sig tillbaka från lönearbete<br />

resten av livet.<br />

8 000 liter starksprit<br />

Livet ombord var hårt för besättningen.<br />

Man bodde inne i<br />

det mörka kanondäcket och för<br />

att klara mathållningen fick<br />

man trängas med 300-400 djur<br />

av olika slag. Den torkade, saltade<br />

och inlagda mat som medföljde<br />

räckte inte till och den<br />

blev med tiden dålig. Därför


Nu är det hög tid att skrota skroten i betydel<strong>se</strong>n av ett ställe där det<br />

samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.<br />

En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar<br />

man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat,<br />

och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.<br />

Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resur<strong>se</strong>r jorden<br />

redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre<br />

luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen.<br />

Rena guldgruvan för miljön.<br />

MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60 www.metallvarden.<strong>se</strong>


slaktades djuren successivt. Sist<br />

tog man kon så man hade<br />

mjölk så länge som möjligt.<br />

Vattnet som förvarades i lerkrukor<br />

blev snabbt dåligt. För<br />

att undvika att alltför många<br />

skulle dö av förorenat vatten<br />

blandades det ut med starksprit.<br />

Även djuren vägrade till<br />

slut att dricka vattnet om man<br />

inte blandade med sprit. Normal<br />

ranson för en Kinaresa var<br />

8 000 liter starksprit.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Stora bilden och den infällda t.v. är från den 10 juni 2007, dagen efter hemkomsten från den 18 månader långa resan till Kina 2005 -<br />

2007. Infälld bild t.h: När Geotec besökte fartyget i slutet av november låg det inpackat för vinterförvaring.<br />

Urinen sparades i stora tunnor.<br />

Där bildades efter hand bakteriedödande<br />

ammoniak. Utmärkt<br />

att tvätta kläderna i<br />

innan de sköljdes i havsvatten.<br />

Befälen och handelsmännen<br />

bodde komfortabel akterut. De<br />

passades upp av besättningen.<br />

Handelsmännen som följde<br />

med utförde inget som helst<br />

arbete under utresan, skötte<br />

handeln när man kom fram,<br />

och fortsatte <strong>se</strong>dan att göra<br />

46<br />

ingenting på hemresan. Men<br />

det var naturligtvis dessa som<br />

fick största delen av vinsten.<br />

Såg ut som<br />

ett krigsskepp<br />

Man var medveten om farorna<br />

till sjöss. Därför byggdes fartygen<br />

så att de skulle <strong>se</strong> ut som<br />

krigsskepp. Benämningen är<br />

tremastare med fregattackling.<br />

Det antyder att man är utrustad<br />

med kanoner. På jung-<br />

fruresan fanns 30 kanoner ombord.<br />

Förutom att avskräcka<br />

pirater hade de en viktig funktion<br />

i att skjuta saluter och kalla<br />

på lots.<br />

Missade<br />

passadvindar<br />

Andra och tredje resan till Kina<br />

blev betydligt äventyrligare än<br />

den första. Under den andra<br />

resan kapades Götheborg på<br />

sin utresa från Cadiz av en eng-


elsk fregatt. Engelsmännen gillade<br />

inte att svenskarna gjorde<br />

affärer med ärkefienden Spa -<br />

nien. Skeppet släpptes dock<br />

efter en månad och man kunde<br />

så småningom återvända till<br />

Sverige, denna gång med ännu<br />

större vinst. Ostindiska Companiet<br />

är det vinstrikaste av alla<br />

svenska bolag genom tiderna.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Göteborgsvy från 1700-talet som hänger i Ostindiefararen Götheborgs befälsmäss. Hitom Tyska kyrkan till vänster ligger det största<br />

monumentet över Ostindiska Companiets storhetsdagar, det Ostindiska Hu<strong>se</strong>t på Norra Hamngatan – numera Göteborgs Stadsmu<strong>se</strong>um.<br />

Det byggdes under åren 1747–1762 och inrymde Companiets huvudkontor, visningssal, auktionssal och varumagasin. Mindre båtar<br />

förde hit det gods som skulle säljas.<br />

Den tredje och sista resan anträddes<br />

i mars 1743. Vintern<br />

var kall och i<strong>se</strong>n låg ända ut<br />

mot Vinga. Man tvingades såga<br />

loss skeppet ur i<strong>se</strong>n och dra det<br />

ut i skärgården. Utanför Afrikas<br />

kust fördes skeppet av vindar<br />

och strömmar rakt västerut<br />

ända fram till Brasilien. Först<br />

där kunde man vända österut<br />

47<br />

igen och sätta kurs mot Syd -<br />

afrika och <strong>se</strong>dan Java.<br />

Den ofrivilliga extrautflykten<br />

till Sydamerika gjorde att man<br />

missade den sydliga monsunen<br />

och tvingades vänta på Java i<br />

ett halvår. Inte förrän sommaren<br />

1744 nåddes målet, Kanton<br />

i Kina. Efter ett handelsuppehåll<br />

på <strong>se</strong>x månader anträddes<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

hemresan. Återigen kommer<br />

man i otakt med passadvin -<br />

darna med ytterligare fem<br />

månaders väntan som följd.<br />

De långa tiderna av stillestånd<br />

tärde på manskapet och<br />

många dog av diver<strong>se</strong> sjuk -<br />

domar. Besättningen decimerades<br />

i så hög grad att det blev<br />

svårt att klara <strong>se</strong>glingen. Efter<br />

--


att ha rundat de brittiska öarna<br />

tvingades man lägga till i<br />

Norge och mönstra på nytt<br />

folk.<br />

Efter 30 månaders strapatsfylld<br />

färd närmar sig skeppet<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Allt arbete utförs med verktyg, byggmetoder och material från 1700-talet.<br />

äntligen Vinga den 12 <strong>se</strong>ptember<br />

1745. Berusningsgraden<br />

var hög ombord. Både av starka<br />

drycker och av förväntan. Kaptenen<br />

beordrar det <strong>se</strong>dvanliga<br />

kanonskottet för att kalla på<br />

48<br />

lots. Handelsmännen i Göteborg<br />

som redan kunde skymta<br />

<strong>se</strong>glen blev överlyckliga, äntligen<br />

skulle de få sina pengar, ett<br />

liv i lyx väntade. De visste att<br />

lastrummen var proppfulla av<br />

te, siden, porslin, zink, kryddor<br />

och mycket annat.<br />

Hunnebådan<br />

Lot<strong>se</strong>n från Brännö ror ut till<br />

skeppet och tar över komman-<br />

Nu är den här!<br />

”Rubbers lilla röda”<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

För om masten var det<br />

slitsamt, men här i aktern<br />

hade befälet och handlarna<br />

en helt annan komfort.<br />

Ovanpå befälsmäs<strong>se</strong>n låg<br />

kaptenens rymliga hytt.


dot. Men bara 900 meter väster<br />

om Nya Älvsborgs fästning<br />

hörs ett fruktansvärt brak. Stor<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Befälsmäs<strong>se</strong>n inifrån, rymlig och ljus. Här fanns belysning till skillnad mot de mörka besättningsutrymmena. Sören frågade guiden vad<br />

han tyckte om de nya befälen från Geotec.<br />

skandal, lot<strong>se</strong>n hade gått på det<br />

största grundet av dem alla,<br />

Knipla Hunnebådan, ett grund<br />

49<br />

väl känt <strong>se</strong>dan 1500-talet.<br />

Oförklarligt!<br />

Olika teorier finns, grund-<br />

stötningen var beställd. Kanske<br />

kryddor och andra varor börjat<br />

mögla under den långdragna<br />

VÅGAB och Loadmaster har blivit Tamtron.<br />

Samma innovativa innov innovativ<br />

a vågsystem,<br />

ssamma<br />

amma rikstäckande rikstäck rikstäckande<br />

ande <strong>se</strong>rvice. <strong>se</strong>r <strong>se</strong>rvice.<br />

Läs mer på<br />

www.tamtron.<strong>se</strong><br />

Ostindiefararen Götheborg är<br />

bestyckad med 30 kanoner.<br />

De hade en viktig<br />

avskräckande funktion bland<br />

piraterna på världshaven.<br />

Kanonerna användes också<br />

för att kalla på lots och skjuta<br />

salut. Under nutida resor har<br />

man skjutit salut i hittills 56<br />

olika hamnstäder.


esan eller också hade man<br />

redan sålt mycket av lasten till<br />

ett bättre pris i England. De<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

På kanondäcket bodde den 144 man starka besättningen. Men också 400 djur som efter hand decimerades när de blev till mat. Här är<br />

det dukat till fest. Mellan resorna kan fartyget hyras för företag<strong>se</strong>venemang och andra festligheter ombord.<br />

flesta håller dock en slant på att<br />

det är fråga om ett rent försäkringsbedrägeri<br />

eller möjligen<br />

50<br />

höggradig berusning. Men ingen<br />

lots ska kunna gå på det grundet,<br />

inte ens i berusat tillstånd.<br />

Det är dessutom en märklig<br />

omständighet att lot<strong>se</strong>n bara<br />

satt <strong>se</strong>x månader på Älvsborgs<br />

Det farligaste momentet är när <strong>se</strong>glen ska ut, till dem finns inga<br />

vinschar, allt görs för hand. Besättningen står på perten och<br />

hänger över rån och ska få ut <strong>se</strong>glet som kan väga 700 kilo torrt<br />

eller dubbelt så mycket vått.<br />

Rubber Ru Rub Rubber ubb bbe ber er r Company Co Com omp mpa pan any ny<br />

90 90 år<br />

i industrins tjänst


fästning. Normalt straff för en<br />

för<strong>se</strong>el<strong>se</strong> av den digniteten var<br />

på 1700-talet avrättning.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

På fartyget finns tjugo ton rep tillverkade av handslagen hampa. För att naturfibern inte ska mögla måste besättningen två gånger om<br />

året måla varenda centimeter rep med varm tjära. Ett hundratal frivilliga hänger då i riggen med penslar små som tandborstar och går<br />

över allt rep på hela båten.<br />

Lyckligtvis kunde alla ombord<br />

räddas av de båtar som<br />

kom till undsättning. Direkt<br />

51<br />

efter grundstötningen och<br />

under de följande två åren<br />

bärgades sammanlagt en<br />

tredjedel av lasten.<br />

Trots förlusten av skeppet,<br />

kostnader för bärgningen och<br />

Gångspelet på väderdäcket har många användningar, spänna uthalet och skotet eller till ankarspelet. Man kan gå ut med lilla båten och<br />

kasta i ankaret och <strong>se</strong>dan dra fartyget mot det. Till höger gångspelet på kanondäck.


Mining Mining Mining and and and R Rock ock<br />

Construction Co Conns<br />

sttr<br />

ruuc<br />

ctti<br />

ion<br />

TTe Technology<br />

echh<br />

nologgy<br />

y<br />

desk reference<br />

<br />

<br />

<br />

Agne Rustan<br />

Contents<br />

Introduction; Terminology list; U<strong>se</strong>r Notes;<br />

Terms; List of symbols; Symbols; Greek symbols;<br />

References<br />

Special value to students<br />

<br />

<br />

quality of your work<br />

<br />

<br />

handbook<br />

<br />

<br />

Terms and Symbols” which was highly<br />

acclaimed among students<br />

<br />

<br />

overview of blasting, rock mechanics and<br />

drilling<br />

For more information and to order, visit:<br />

www.crcpress.com<br />

ASSOCIATE EDITORS<br />

Claude Cunningham<br />

Consulting Mining Engineer, formerly AECI Explosives<br />

Limited, Modderfontein, South Africa<br />

William Fourney<br />

Professor, Department of Aerospace Engineering,<br />

University of Maryland, MD, USA<br />

K.R.Y. Simha<br />

Professor, Department of Mechanical Engineering,<br />

Indian Institute of Science, Bangalore, India<br />

Dr Alex Spathis<br />

Orica Mining Services, NSW, Australia<br />

deformation<br />

1<br />

2<br />

3<br />

Roofex external monitor<br />

bolt at installation<br />

Rock mass<br />

movement<br />

Rock mass deformation<br />

clo<strong>se</strong> to bolt capacity<br />

www.crcpress.com


den ovanligt långa resan, gav<br />

expeditionen intres<strong>se</strong>nterna en<br />

utdelning på 14 procent. Detta<br />

berodde på att en del av lasten<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

Att ta sig upp till mär<strong>se</strong>n, den lilla plattformen runt toppen på undermasterna, kan vara riktigt<br />

jobbigt för den ovane. Puttingvanten sitter i 45 graders vinkel mellan vanten och märskorgens ytterkant<br />

och lutar alltså utåt.<br />

Ostindiefararen Götheborg<br />

har ett lejon som galjonsfigur.<br />

Det symboli<strong>se</strong>rar styrka och<br />

makt.<br />

kunde bärgas och säljas och att<br />

försäkringen föll ut.<br />

Hunnebådan sprängdes bort<br />

2003 under projektet ”säkrare<br />

farleder” och fyren som stått<br />

där <strong>se</strong>dan 1939 flyttades till<br />

varvet Terra Nova i Göteborg<br />

där repliken Ostindiefararen<br />

Götheborg byggdes.<br />

Götheborg sjönk till botten<br />

på grunt vatten, och fick ligga i<br />

glömska ända fram till början<br />

av 1900-talet då en mindre<br />

utgrävning gjordes av tunga<br />

dykare. Man bärgade några<br />

kanoner och lite porslin. När<br />

man på 1980-talet beslöt att<br />

spränga bort Hunnebådan<br />

53<br />

gjordes en mer avancerad utgrävning<br />

där man hittade och<br />

tog upp fyra ton porslin.<br />

Svenska Ostindiska<br />

Companiet återuppstod<br />

1993 grundades SOIC på nytt.<br />

För att återuppliva, förvalta,<br />

bruka och vidareutveckla<br />

svensk skeppsbyggnadskonst<br />

och dito sjömanskap. Kunskap<br />

som annars riskeras att gå förlorad.<br />

Men framför allt för att<br />

bygga ett nytt skepp för expeditioner<br />

till fjärran länder, en<br />

relationsskapande dörröppnare<br />

för svenskt näringsliv och<br />

svensk kultur i världen.<br />

Tanken väcktes att göra en<br />

modell i skala 1:1 av Ostindiefararen<br />

Götheborg. Man beräknade<br />

byggtiden till 8-9 månader<br />

– en smula optimistiskt<br />

skulle det visa sig. Och kostna-<br />

derna hade man inte räknat så<br />

noga på. Men utan dessa optimister<br />

hade förmodligen bygget<br />

aldrig startat.<br />

51 ton smide<br />

Allt arbete skulle utföras med<br />

dåtidens verktyg, byggmetoder<br />

och material men ändå måste<br />

skeppet klassas efter dagens<br />

säkerhetskrav. Fram till sjösättningen<br />

smiddes 51 ton bult,<br />

spik, krok, förstyvningsjärn,<br />

beslag och verktyg. Tjugo ton<br />

rep tillverkades av handslagen<br />

hampa. För att naturfibern inte<br />

ska mögla måste besättningen<br />

två gånger om året måla var -<br />

enda centimeter rep med varm<br />

tjära. Ett hundratal frivilliga<br />

hänger då i riggen med penslar<br />

små som tandborstar och går<br />

över allt rep på hela båten.<br />

Under byggtiden hjälptes<br />

tu<strong>se</strong>ntals uppfinningsrika eldsjälar<br />

åt. Ekonomin klarades<br />

med hjälp av välvilliga donationer<br />

och sponsorer. Ett varv för<br />

ändamålet invigdes i maj 1994<br />

vid Eriksberg. Det fick namnet<br />

Terra Nova efter originalvarvet<br />

i Stockholm. Efter kölsträckningen<br />

1995 växte där under<br />

nio år en ny ostindiefarare<br />

fram, längd 58 meter, bredd 11<br />

meter, gross tonnage 788 ton –<br />

precis som originalet. Nutida<br />

krav gör att två moderna motorer<br />

på vardera 404 kW finns<br />

monterade. Varvet var en stor<br />

turistattraktion i Göteborg<br />

under byggtiden.<br />

Världens största<br />

oceangående träskepp<br />

Söndagen den 2 oktober 2005<br />

lämnade ostindiefararen Götheborg<br />

sin hemmahamn och satte<br />

kurs på Kina. Tiotu<strong>se</strong>ntals<br />

människor vinkade farväl och<br />

hundratals följebåtar eskorte -<br />

Rubber Ru Rub Rubber ubb bbe ber er Co Com Company<br />

omp mpa pan any ny<br />

90 år<br />

i industrins tjänst


ade skeppet ut till Vinga.<br />

Götheborg <strong>se</strong>glade den historiska<br />

rutten. Anlöpte Cadiz i<br />

Spanien, Recife i Brasilien,<br />

Kapstaden och Port Elisabeth i<br />

Sydafrika, Fremantle i Austra -<br />

lien och Jakarta i Indonesien.<br />

Resans mål, Kanton i Kina,<br />

nåddes juli 2006. Mottagandet<br />

var översvallande. Den 9 juni<br />

2007 kom Götheborg åter till<br />

Sverige efter närmare 20 månader.<br />

Hon mottogs av kung Carl<br />

XVI Gustaf och Kinas president<br />

som förlängt sitt statsbesök för<br />

att kunna närvara.<br />

Under perioden 2005-2010<br />

genomförde ostindiefararen ett<br />

antal expeditioner. Totalt har<br />

skeppet besökt 56 städer och<br />

640 000 besökare har kommit<br />

ombord, Göteborg oräknat.<br />

Under sina resor har skeppet<br />

främst fungerat som ett instrument<br />

för marknadsföring av<br />

Göteborg, Västsverige och Sverige.<br />

Som världens största oceangående<br />

träskepp har hon väckt<br />

uppmärksamhet i alla hamnar<br />

hon anlöpt. En mängd mässor<br />

och andra evenemang har förgyllts<br />

med Ostindiefararen<br />

Götheborgs närvaro. Skeppet<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

har redan dragit in miljard -<br />

belopp i marknadsföringsvärde<br />

till det svenska samhället.<br />

Ny sponsor<br />

Åren till havs har slitit på<br />

Götheborg och pengarna började<br />

ta slut när stora sponsorer<br />

som Volvo och Stena hoppade<br />

av. Staden Göteborg anslog en<br />

del pengar men framtiden har<br />

varit oviss de <strong>se</strong>naste åren. I<br />

februari <strong>2013</strong> trädde en ny<br />

sponsor in och ett tvåårskontrakt<br />

har skrivits. Skeppet ska<br />

användas som marknadsplattform<br />

för att stärka transport -<br />

företaget Greencarriers varumärke<br />

i Europa. Företaget bildades<br />

år 2000 och är i dag ett<br />

av nordens största privatägda<br />

företag med speciali<strong>se</strong>ring inom<br />

globala transportlösningar. Före -<br />

taget har drygt 700 anställda i<br />

13 länder med koncentration<br />

på Östeuropa och Asien, 2012<br />

hade företaget en omsättning<br />

på 380 miljoner euro.<br />

Krafttag för den svenska<br />

geoenergibranschen<br />

Kompetenscentrum Svensk<br />

Geoenergi är en satsning för att<br />

öka informationsspridningen,<br />

Driver Driver miljösäker miljösäker<br />

samhällsutveckling<br />

samhällsutveckling<br />

54<br />

renodla och erbjuda geo -<br />

energibranschen, många av de<br />

saker som Geotec inte hinner<br />

med i dag.<br />

Under många år har Geotec<br />

drivit frågor rörande geo -<br />

energibranschen. Det har varit<br />

fruktsamt, men det behövs<br />

större insat<strong>se</strong>r och arbete på en<br />

bredare front.<br />

Vid middagen pre<strong>se</strong>nterade<br />

Johan Barth Geotecs nya giv.<br />

Grundtanken är att utveckla<br />

och kvalitetssäkra geoenergin i<br />

Sverige. Huvudansvarig blir<br />

Signhild Gehlin, teknologie<br />

doktor i termisk responstest.<br />

Hon är också general<strong>se</strong>krete -<br />

rare i Energi- och Miljötek -<br />

niska föreningen och hennes<br />

såväl nationella som internationella<br />

nätverk inom geoenergin<br />

är väl utbyggt.<br />

– Det finns få personer som<br />

är så kunniga i geoenergi som<br />

Signhild, säger Johan Barth.<br />

Det är en ynnest att hon vill<br />

arbeta med Geotec och med<br />

svensk geoenergi. Därtill har<br />

hon bred erfarenhet av tidningsproduktion,<br />

något som är<br />

värdefullt för Svensk Geoe -<br />

nergi.<br />

Signhild själv <strong>se</strong>r fram emot<br />

uppgiften och tycker att satsningen<br />

är helt rätt. Det behövs<br />

ett organ som förvaltar och utvecklar<br />

den kunskap vi redan<br />

har inom geoenergi i Sverige.<br />

– Vi ligger i forskningens<br />

framkant, säger hon. Något<br />

som vi har gjort <strong>se</strong>dan 80-talet.<br />

Jag kommer att jobba i<br />

Nynäshamn och Stockholm<br />

men åka ner en dag varje vecka<br />

till Geotec i Lund. Det ska<br />

byggas fler bra anläggningar<br />

med nya tillämpningar. När det<br />

gäller stora system har vi bara<br />

börjat. Där finns en stor utvecklingspotential.<br />

Signhild för -<br />

klarar att Kompetenscentrum<br />

vill samla all den kunskap som<br />

redan finns i Sverige och göra<br />

den tillgänglig. Vidare ska man<br />

bevaka och sammanställa den<br />

forskning som sker och göra<br />

marknadsanaly<strong>se</strong>r.<br />

Kompetenscentrum Svensk<br />

Geoenergi kommer att ha som<br />

huvuduppgifter:<br />

Insamling av statistik<br />

Göra marknadsanaly<strong>se</strong>r<br />

Utbildning<br />

Tidningsproduktion<br />

Forskningsbevakning<br />

Föra standarder


MINING MAGAZINES läsare har<br />

röstat fram Metso Megaliner TM<br />

som vinnare av 2012 års<br />

Mining Magazine Mineral Processing<br />

Award. Den årliga utmärkel<strong>se</strong>n<br />

går till företag, produkter<br />

och projekt inom gruv -<br />

industrin som har varit särskilt<br />

innovativa under året.<br />

Metso introducerade Mega -<br />

liner TM Poly-Met mantelinfodring<br />

för AG-kvarnar 2012. Den<br />

nya produkten var ett resultat av<br />

Metsos ständiga utvecklings -<br />

arbete för att snabba upp kvarninfodringsinstallationer<br />

och samtidigt<br />

förbättra säkerheten. Metso<br />

Megaliner TM mantel infodring<br />

finns nu också för kulkvarnar.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Utmärkel<strong>se</strong> till Metsos kvarninfodring<br />

Förbättrad säkerhet och<br />

minimerad stilleståndstid<br />

På grund av höga stilleståndskostnader<br />

i dagens stora kvarnar<br />

krävs snabba byten av<br />

kvarn infodringar. Samtidigt<br />

höjs standarden för säkerhet<br />

vid installationer. Med Mega -<br />

liner TM minimeras stilleståndstiden<br />

och säkerheten för montörerna<br />

förbättras. Infodringen<br />

fästs från utsidan av kvarnen<br />

och montörerna kan hålla sig<br />

på säkert avstånd när de tunga<br />

delarna monteras eller demonteras.<br />

– Med Megaliner TM förbättras<br />

kvarnens tillgänglighet<br />

genom snabbare infodrings -<br />

55<br />

byten. Installationen är inte<br />

bara snabbare utan även enk -<br />

lare eftersom Megaliner TM fästs<br />

med upp till hälften så många<br />

fästpunkter jämfört med konventionella<br />

infodringar. Eftersom<br />

Megalinerelementen är<br />

större än genomsnittet krävs<br />

färre infodringsdetaljer, säger<br />

Tage Möller, Vice President,<br />

Mill Lining Solutions, Mining<br />

and Construction, Metso.<br />

Infodringen består av gummi,<br />

stål och slitagetåliga metall -<br />

legeringar och väger mellan 30<br />

och 60 procent mindre än en<br />

stålinfodring av motsvarande<br />

storlek. Att ta bort den slitna<br />

infodringen är enkelt då gravi-<br />

tationen ofta är tillräcklig för<br />

att den ska släppa från kvarnmanteln<br />

<strong>se</strong>dan skruvarna tagits<br />

bort.<br />

Profilen på Metsos Mega -<br />

liner TM för kulkvarnar är mer<br />

strömlinjeformad än alternativet<br />

för AG-kvarnar, lyftarna är<br />

lägre och har en större vinkel.<br />

Megaliner TM är en kundanpassad<br />

produkt, lyftarprofilen och<br />

mellanrummet mellan lyftarna<br />

kan optimeras för att ge bästa<br />

möjliga malning och ökad livs -<br />

längd.<br />

www.metso.com/mining -<br />

andconstruction<br />

Nu är den här!<br />

”Rubbers lilla röda”<br />

Fira 90-års jubileum med oss!<br />

Beställ boken och var med i tävlingen.<br />

Superpri<strong>se</strong>r utlovas!


Bandtransportörer<br />

BANDTRANSPORTÖRER,<br />

TRANSPORTUTRUSTNING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

FÖR MATERIALHANTERING<br />

• Komponenter: transportörrullar, rullställ,<br />

trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och<br />

bevakningsanordningar.<br />

• Bandtransportörer och anläggning.<br />

• Kompletta materialhanteringssystem.<br />

• After sales <strong>se</strong>rvice, säkerhetsinspektioner och<br />

träning, band- och gummiprodukter.<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION<br />

Transportörkomponenter<br />

Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02<br />

Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36<br />

Materialhanteringsprojekt och anläggningar<br />

Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,<br />

Kari Turkia +358 40 525 00 21,<br />

Tiina Hovi + 358 40 515 15 47<br />

Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59<br />

www.mining.sandvik.com<br />

Bergborrutrustning<br />

Atlas Copco CMT Sweden AB<br />

Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />

www.atlascopco.<strong>se</strong><br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER<br />

Utrustning för<br />

bergborrning & prospekteringsborrning<br />

Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor<br />

Borrör – Borrstänger – Helstångsborr<br />

Dia-Team AS<br />

Boden +46 921-163 16,<br />

Trondheim +47 72 56 38 90<br />

We repre<strong>se</strong>nt<br />

&<br />

www.diateam.no<br />

Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />

Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />

Borrkas<strong>se</strong>tter<br />

GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />

www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />

Gruvteknik AB<br />

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />

re<strong>se</strong>rvdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />

bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />

Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />

Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />

Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />

Lager: Tel. 0240-370 01<br />

E-post: info@gruvteknik.com<br />

www.gruvteknik.com<br />

Utrustning för bergborrning<br />

såväl ovan som under jord<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Berg- och sprängtekniska<br />

konsulter<br />

NITRO CONSULT AB<br />

Box 32058, 126 11 Stockholm<br />

Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />

www.nitroconsult.<strong>se</strong><br />

E-post: stockholm@nitroconsult.<strong>se</strong><br />

Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />

Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />

Projektledning, byggledning och kontroll<br />

Vibrationsmätning<br />

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />

Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro


Berg- och sprängteknisk<br />

utbildning<br />

Box 31, 185 21 Vaxholm<br />

Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />

E-post: berg@bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

www.bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

• ADR - Förarintyg<br />

• Bergborrningscertifikat<br />

• Sprängteknisk behörighet<br />

• Undermarksbyggande<br />

• Miljöpåverkan<br />

Borrning och<br />

prospektering<br />

Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />

Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />

www.drillcon.<strong>se</strong><br />

Die<strong>se</strong>lmotorer<br />

Die<strong>se</strong>lmotorer, <strong>se</strong>rvice och<br />

re<strong>se</strong>rvdelar.<br />

Distributör för Sverige och Danmark.<br />

Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />

Tel. 08-564 707 00<br />

www.die<strong>se</strong>lmotornordic.com<br />

Die<strong>se</strong>ltankar<br />

Die<strong>se</strong>ltankar 200 liter-50 m 3<br />

WIKERS I FILIPSTAD AB<br />

www.wikers.<strong>se</strong> • info@wikers.<strong>se</strong><br />

Tel. 0590-152 90<br />

Gruv- och tunnellampor<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />

Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />

0739-469 701, 0705-34 18 88<br />

e-post: info@cme.<strong>se</strong><br />

www.cme.<strong>se</strong><br />

Grävutrustning<br />

Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />

Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />

Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />

www.sbgab.<strong>se</strong><br />

Hydraulhammare<br />

Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />

Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />

Borrkas<strong>se</strong>tter<br />

GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />

www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />

Industrigummi<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Kabel och kontaktdon för<br />

för grus- och gruv industri<br />

• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />

• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />

upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Gummi- och PUR-mantlad<br />

kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />

samt kontaktdon till dessa.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />

info@elproman.<strong>se</strong> • www.elproman.<strong>se</strong><br />

Kontaktdon 10-800 A,<br />

230-15 kV, 1-64 poler<br />

Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />

1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB<br />

Lovi<strong>se</strong>bergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />

Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />

E-post: info@mets.nu<br />

www.mets.nu<br />

Konsulter<br />

Geologi, geofysik, geokemi,<br />

miljökon<strong>se</strong>kvensbeskrivningar, projektledning.<br />

Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />

Box 275, 751 05 Uppsala.<br />

Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />

Bergkonsulterna<br />

www.petroteam.<strong>se</strong><br />

info@petroteam.<strong>se</strong><br />

Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />

MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />

MKB OCH UTREDNING<br />

Buller och vibration • Täktplan • Visuali<strong>se</strong>ring<br />

Radon • Yt- och grundvatten<br />

Förorenad mark<br />

Helsingborg 042-444 40 00<br />

Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />

Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />

Kalmar 0480-44 92 00<br />

www.wspgroup.<strong>se</strong><br />

Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund


Krossar och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Krossar – Slitgummi<br />

– Siktar – Dammkapsling<br />

– Matare – Slit och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Automationssystem – Service<br />

– Siktmedia<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Allt till krossanläggningar<br />

• Slitgods • Siktar<br />

• Re<strong>se</strong>rvdelar • Siktmedia<br />

• Krossar • Service<br />

• Matare<br />

• Bandtransportörer<br />

Scandia Maskin Sverige<br />

Göteborg 076-62 77 881<br />

Karlstad 070-65 40 115<br />

www.scandiamaskin.<strong>se</strong><br />

Lågfriktionsmaterial<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Mätutrustning<br />

Uthyrning och försäljning<br />

av utrustning för kröknings mätning<br />

av borrhål.<br />

Gyro-system • EM-instrument<br />

Optiska instrument<br />

Uthyrning av utrustning för orientering<br />

av borrkärnor.<br />

DRILLEX AB<br />

Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.<strong>se</strong><br />

www.drillex.<strong>se</strong><br />

Radiostyrning<br />

Radiostyrning och kommunikationssystem<br />

för krävande applikationer inom bergmaterial -<br />

industri, gruvor, stålverk och offshore<br />

Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Box 159, 453 24 Ly<strong>se</strong>kil<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Siktelement<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Siktgaller<br />

DIN SAMARBETS -<br />

PARTNER PÅ SIKTMEDIA<br />

Vi på SPG är Sveriges ledande producent av<br />

siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan<br />

starten 1973 har vi i stort <strong>se</strong>tt levererat våra<br />

produkter till alla före kommande aktörer inom<br />

gruv- och grus näringen.<br />

Tel växel: 08–504 106 00<br />

Fax: 08–504 106 10<br />

E-post: info@spgab.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.spgab.<strong>se</strong><br />

Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge<br />

Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge<br />

Siktningsmaskiner<br />

Box 78, 544 21 HJO<br />

Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />

www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

E-post: info@mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong>


Slitgods<br />

SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />

E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />

TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />

E-POST jan karlsson@sabel.<strong>se</strong> HEMSIDA www.sabel.<strong>se</strong><br />

Slitgummi, slitelement av<br />

gummi för stup, matare<br />

godsfickor, etc.<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Specialcement<br />

Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />

Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />

Kalciumaluminater: cement och fluss<br />

www.<strong>se</strong>car.net<br />

www.cimentfondu.com<br />

Sprängmattor<br />

Ruba Gummi AB<br />

690 45 Åsbro<br />

Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />

Aktivt stödjande partner till<br />

Bergsprängning<strong>se</strong>ntreprenörernas Förening<br />

Sprängämnen<br />

Komplett leverantör av sprängmedel<br />

för alla applikationer.<br />

FORCIT SWEDEN AB<br />

Box 6, SE-713 21 NORA<br />

Tel. 0587-109 99<br />

www.forcit.<strong>se</strong><br />

Sprängmedel direkt från<br />

egna fabriker. Leveran<strong>se</strong>r och ladd<strong>se</strong>rvice<br />

över hela Sverige.<br />

Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />

Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />

Tel. 0587-145 45<br />

Spräng<strong>se</strong>rvice med både Bulk- och Anfobilar<br />

Direktleveran<strong>se</strong>r över hela landet<br />

www.norab.com<br />

Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />

Systemlösningar<br />

KOMPLETTA<br />

LÖSNINGAR INOM<br />

BULKHANTERING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

FÖR MATERIALHANTERING<br />

• Komponenter: transportörrullar, rullställ,<br />

trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och<br />

bevakningsanordningar.<br />

• Bandtransportörer och anläggning.<br />

• Kompletta materialhanteringssystem.<br />

• After sales <strong>se</strong>rvice, säkerhetsinspektioner och<br />

träning, band- och gummiprodukter.<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION<br />

Transportörkomponenter<br />

Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02<br />

Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36<br />

Materialhanteringsprojekt och anläggningar<br />

Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,<br />

Kari Turkia +358 40 525 00 21,<br />

Tiina Hovi + 358 40 515 15 47<br />

Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59<br />

www.mining.sandvik.com


Transportband och<br />

slitgummi<br />

TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />

TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />

HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />

TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51<br />

www.vulkekonomi.<strong>se</strong><br />

E-post: support@vulkekonomi.<strong>se</strong><br />

Transportband och<br />

tillbehör<br />

Transportband & tillbehör<br />

Styrningssystem<br />

Avskrapningssystem<br />

Transmissionsprodukter • Slang<br />

ContiTech Scandinavia AB<br />

Box 38, 164 93 KISTA<br />

Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />

www.contitech.<strong>se</strong><br />

Transportband • Slitgummi<br />

Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />

Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />

Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />

E-post: support@primogum.<strong>se</strong> • www.primogum.<strong>se</strong><br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />

Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />

Järnringen 17, 433 30 Partille<br />

Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />

www.sigab.net<br />

FÖR MATERIALHANTERING<br />

• Komponenter: transportörrullar, rullställ,<br />

trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och<br />

bevakningsanordningar.<br />

• Bandtransportörer och anläggning.<br />

• Kompletta materialhanteringssystem.<br />

• After sales <strong>se</strong>rvice, säkerhetsinspektioner och<br />

träning, band- och gummiprodukter.<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION<br />

Transportörkomponenter<br />

Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02<br />

Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36<br />

Materialhanteringsprojekt och anläggningar<br />

Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,<br />

Kari Turkia +358 40 525 00 21,<br />

Tiina Hovi + 358 40 515 15 47<br />

Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59<br />

www.mining.sandvik.com<br />

Bandavskrapare<br />

Bandstöd<br />

Bärrullar & Returrullar<br />

El-drivtrummor<br />

Driv- & vändtrummor<br />

Slit- & kantlistgummi<br />

Sållgaller & gummisiktduk<br />

Huvar & Metalldetektorer<br />

Bullerdämpning<br />

Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />

www.vendig.<strong>se</strong><br />

Allt för din transportör<br />

TRANSPORTBAND<br />

INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />

Växjö tel. 0470-72 98 40<br />

Fax 0470-72 98 20<br />

www.vulkproff<strong>se</strong>n.com<br />

Gummilabor transportband<br />

Vågar<br />

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />

Bandvågar<br />

Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />

Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />

070-675 66 77, 070-685 66 77<br />

E-post: oj.s@vagsystem.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.vagsystem.<strong>se</strong><br />

S-E-G Svenska AB<br />

Box 11143. 161 11 Bromma<br />

Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />

www.s-e-g.com<br />

®


Att ta fram sprängplan i iSURE gör hela skillnaden<br />

Intelligent verktyg<br />

med utökade möjligheter<br />

God planering gör halva jobbet. För att underlätta ditt dagliga arbete i tunnelprojektet har<br />

Sandvik utökat planeringsverktyget för tunneldrivning, iSURE, till att vara kompatibelt inte<br />

enbart med datorstyrda tunnelriggar utan även med äldre modeller (TCAD, TDATA).<br />

iSURE har konstruerats för dem som driver tunnelarbetet på plats. Det må vara ett avancerat<br />

verktyg, men det är ändå enkelt och naturligt att använda. iSURE använder sprängplanen, den i<br />

särklass viktigaste parametern, som bas för hela planeringsproces<strong>se</strong>n. På så vis optimeras hålens<br />

placering, och följaktligen sprängningen. Detta ger utmärkt exakthet, snabb cykel och hög<br />

kvalitet på profilen. Och inte minst stora besparingar.<br />

*Se mer om iSURE på www.understandingunderground.sandvik.com<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB<br />

811 81 SANDVIKEN<br />

TEL 026-26 20 00<br />

www.construction.sandvik.com<br />

“Jag rekommenderar rekom verkligen iSURE. Genom<br />

att använda använd detta verktyg kan man spara upp<br />

till en halv halv miljon Euro på bara 1 kilometer<br />

tunnel.”*<br />

TOMMI SALO | PR PRODUKTCHEF, TUNNELBORRIGGAR | SANDVIK CONSTRUCTION


Posttidning B Svensk Bergs-& Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ<br />

www.kellve.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!