Jämställdhetsplan SKF.pdf

JÄMSTÄLLDHETSPLAN
Svenska Karateförbundet
Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010
Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets
(RF:s) stämma 1977. Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män och alla är lika viktiga för
idrotten. En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik utveckling och den snart 30-åriga
erfarenheten av aktivt jämställdhetsarbete visar att det finns hinder men också fantastiska
möjligheter. När det gäller det aktiva idrottandet kan vi glädjande nog konstatera att en positiv
utveckling har skett under hela denna period. Flickor och kvinnor har ökat sin andel av deltagandet
inom nästan alla idrotter. På elitnivå har kvinnliga idrottare blivit alltmer synliga.
Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla.
Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och hjälper oss att
utvecklas och bli mer effektiva som organisationer och individer.
”Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma
möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden”.
(Idrottens jämställdhetsplan från 2005 – se bilaga 1)
I RF:s jämställdhetsplan från 2005 är planen att uppfylla flera mål till Riksidrottsmötet 2009.
Svenska Karateförbundet är ett nytt SF inom RF och det blir naturligt att formulera våra mål för
jämställdheten i förbundet.
Svenska Karateförbundets jämställdhetsplan gäller för all verksamhet inom förbundet och skall
fungera som ett stöd för distrikten och medlemsföreningarna i deras jämställdhetsarbete.
Idrotten är Sveriges största folkrörelse med en verksamhet som ska vara öppen för alla. Samtidigt
har karate i hög grad sitt ursprung i en patriarkal struktur. Länge var flertalet idrotter bara öppna för
män. Steg för steg och allt snabbare har karate öppnats också för kvinnor. Ändå återstår mycket
innan vi kan konstatera att vi har en jämställd idrott.
Mycket talar för att idrotten är en spegelbild av samhället i stort – på gott och ont. Å ena sidan kan
övergrepp och trakasserier förekomma i situationer som karaktäriseras av över- och underordning,
exempelvis mellan tränare och elev. Å andra sidan skapar idrotten en positiv gemenskap för många.
Fler och fler kvinnor börjar träna karate och det välkomnas av klubbarna.
Däremot avspeglas det inte i styrelserna att kvinnorna blivit så många fler på mattan.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se

Inom Svenska Karateförbundet finns många goda ambitioner. Men vi kan inte blunda för att det
även finns motstånd och missförstånd kopplat till jämställdhetsfrågan. Brist på styrmedel, kunskap
och rutin gör det svårt att komma åt den ojämställdhet som finns.
Idrottsrörelsen har sedan många år mål formulerade för en jämställd idrott. RF:s stadgar, beslut och
riktlinjer ger stöd för dessa mål och det statliga stödet är knutet till dem. Förbundets bidrag från RF
påverkas av vårt jämställdhetsarbete. Alla specialidrottsförbund uppmanas att ha en manlig och en
kvinnlig jämställdhetsansvarig.
Kommunerna spelar också en viktig roll för möjligheterna till en jämställd idrott. Många kommuner
har egna idrottspolitiska program och jämställdhetsplaner som till exempel kan innehålla kriterier
för idrottsanläggningar och fördelning av träningstider. Självklart påverkar också jämställdheten i
samhället i stort utvecklingen inom idrotten. Till exempel anpassar kvinnor i större utsträckning än
män sina fritidsvanor till sin familj. Detta gör att förbundet i större utsträckning riskerar att tappa
sina kvinnliga utövare än de manliga när de bildar familj.
Mäns och kvinnors värderingar och attityder formas av och formar samhället. Mediernas
rapportering av kvinnors och mäns idrottsutövning har stor betydelse.
Karate kan lätt uppfattas som manlig och tuff idrott. Vi har dock en möjlighet att själva påverka
vilken bild vi vill förmedla, t.ex. genom att lyfta fram både manliga och kvinnliga utövare.
Jämställdhet är också en kunskapsfråga. Den som har kunskap om den rådande könsmaktordningen
är bättre skickad att kritiskt granska och upptäcka till exempel hur kvinnor och män framställs i
medierna och hur våra värderingar formar samhället. Det är först när vi ser bristerna i
jämställdheten som det finns möjlighet att göra något åt dem.
Många inom karate värdesätter idrottens historia och erfarna utövare. Karate går också att fortsätta
träna långt upp i åldrarna. Detta är positiva egenskaper som vi vill bevara, men de ställer extra höga
krav på att förbundet och våra medlemsföreningar bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Vi är
stolta över att vissa av dagens framstående aktiva började på 60- eller 70-talet, samtidigt som vi
inser att dåtidens ojämställdhet lever kvar. Samtidigt har karate större möjligheter till en jämställd
verksamhet eftersom den bedriver i princip all daglig träning i grupper där kvinnor och män tränar
tillsammans. De senaste åren har andelen kvinnor bland våra utövare ökat kontinuerligt och det har
blivit alltmer självklart att satsa på den kvinnliga eliten. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga
utövare inom förbundet ligger numera på Riksidrottsförbundets genomsnitt, men våra klubbar
strävar efter en ännu jämnare könsfördelning. Det blev exempelvis tydligt när det visade sig att de
flesta ansökningarna om handslagsmedel syftade till att locka fler kvinnliga utövare till klubben.
Förbundets organisation ställer stora krav på ett aktivt jämställdhetsarbete eftersom
förbundsstyrelsen består av fem direktvalda ledamöter därför måste stämmans sätt att välja
ledamöter till förbundsstyrelsen person för person belysas ut ett jämställdhetsperspektiv. Samtidigt
är det viktigt att vara medveten om att siffror inte är allt. Synen på kvinnor och deras kompetens är
en bärande del i jämställdhetsarbetet.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se

Så nås målen
Riksidrottsförbundet vill att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i den dagliga verksamheten
och genomsyra alla verksamhetsområden. För det krävs en ökad kunskap och insikt om innebörden
av en jämställd idrott. Och för att nå dit behövs en grundläggande jämställdhetsutbildning och
diskussion om attityder och värderingar. Hur vi ser på kvinnor och män som utövare, ledare och
förtroendevalda. 3R-metoden (se bilaga2) om hur makt och resurser fördelas mellan kvinnor och
män är ett praktiskt redskap i arbetet som förbundet skall använda. Det är också viktigt att lyfta
fram kvinnliga förebilder.
Vi ser följande målbild för Svenska Karateförbundet vid utgången av år 2011:
En utbildningsplan för jämställdhet baserat på 3R-metoden finns framtagen.
Samtliga förtroendevalda, personal och ledare på central nivå inkl valberedningarna har
utbildats i jämställdhetsfrågor enligt denna plan.
Inom ramen för utbildningskommitténs verksamhet har Samma utbildning erbjudits till
distrikt och medlemsföreningar.
Ett nätverk med jämställdhetsansvariga inom samtliga DF har bildats. Där för man
diskussioner kring bl.a. hur vi driver jämställdhetsarbetet i vardagen, hur man når en jämn
representation i styrelser, bland instruktörer etc.
Medlemsstatistik och annan statistik kring styrelserepresentation mm har utvecklats och finns
alltid könsuppdelad.
Könsfördelningen bland de personer som porträtteras på den egna hemsidan och i arbetet med
andra medier är jämn.
Då viktiga beslut fattas, är konsekvensbeskrivningar beträffande jämställdhet en självklar del i
beslutsunderlaget.
Den medvetna satsningen på fler kvinnliga utövare i vår idrott har burit frukt.
Män och kvinnor är representerade i beslutande organ på ett sätt som speglar
könsfördelningen hos våra medlemmar.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se

Det här vill idrottsrörelsen
(hämtat från Idrottens jämställdhetsplan, 2005)
Bilaga 1
Övergripande mål
Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden.
Mål
Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Det kräver att kvinnors och mäns
idrottande värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurser fördelas rättvist. All
verksamhetsplanering bör ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Idrotten ska med en genomtänkt
verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Om idrottsrörelsen lyckas med det kommer
vi att få en idrott som är än mer utvecklande för både kvinnor och män.
Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott.
Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska
och psykiska förutsättningar, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten vill utforma
verksamheten så att den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap. Det innebär att
förutsättningarna för träning och tävling ska anpassas till flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov och
möjligheter. Aktiva kvinnor och män ska till exempel ha tillgång till tränare och ledare med grundläggande
kunskap och kompetens om jämställdhet.
Kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt.
Det innebär till exempel att kvinnors och mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer, när
det gäller budget, träningsanläggningar, träningstider och liknande och att kvinnors och mäns idrottande får
samma uppmärksamhet i forskning, information och arbetet mot massmedia. Det innebär också att
idrottsrörelsen ska arbeta mot sexualiseringen inom idrotten, också i medierna.
Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ.
Det innebär att på alla beslutande och rådgivande nivåer bör kvinnor och män vara representerade med minst
40 procent. På högre befattningar inom idrottsrörelsen bör målet vara detsamma. Då tas både kvinnors och
mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tillvara och får påverka kvinnors och mäns idrott.
Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att
medverka.
Det innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män, ges samma möjligheter att utvecklas som aktiva, ledare,
tränare, anställda och förtroendevalda. Kunskap kring jämställdhet måste ges hög prioritet. Det är viktigt att
inse att också idrotten präglas av bristande jämställdhet och att medvetet och aktivt ta itu med detta problem.
Bara en jämställd idrott präglas fullt ut av de demokratiska värderingar som är idrottens. Att männen i många
sammanhang är normen är begränsande, inte minst för en folkrörelse, eftersom både män och kvinnor får
underordna sig och att framförallt kvinnor ofta utestängs.
Jämställdhetsintegrering: jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och
genomsyra alla verksamhetsområden. Jämställdhet skapas i vardagliga handlingar och genom beslut där både
kvinnor och män deltar. Jämställdhetsintegrering förutsätter att det finns kunskap om jämställdhetsfrågor hos
förtroendevalda, ledare, tränare och anställda på alla nivåer inom idrotten.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se

Ordlista
(hämtat från Idrottens jämställdhetsplan, 2005)
Bilaga 2
Jämlikhet - avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla
människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, social tillhörighet etc.
Ojämlikhet - avser orättvisa förhållanden eller diskriminering av individer och grupper i samhället på grund
av kön, etnicitet, sexuell läggning, social tillhörighet etc.
Jämställdhet - anger målet. Rör relationen män och kvinnor. Att kvinnor och män ska ha samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller eget arbete och försörjning,
inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet.
Ojämställdhet - anger den faktiska situationen. Att det inom såväl samhället som idrotten ännu inte uppnåtts
jämställdhet.
Jämställd idrott - flickor och pojkar, kvinnor och män inom idrottsrörelsen ska ha samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter och ska dela inflytande och ansvar.
Gender Mainstreaming - är ett engelskt begrepp som kan översättas till integrering av ett
jämställdhetsperspektiv. Strategin utarbetades på FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Den officiella
svenska översättningen är jämställdhetsintegrering. I vissa sammanhang används även ordet jämtegrering
som dock anses förlegat och missvisande. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i den
dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden.
Genus – begrepp som inom forskningen används för att beskriva de sociala aspekterna av kön till skillnad
från de biologiska. Jfr. engelskans gender – sex. Lanserades av forskaren Yvonne Hirdman då begrepp som
könsroll ansågs missvisande och inte tillräckligt användbart i en analys.
Förbundsutveckling genom 3R - Under 2002 och 2003 drev RF projektet Förbundsutveckling genom 3R.
Representation, resurser och realia. Projektet syftade till att finna verktyg (kartläggning och analys) som ska
underlätta för diskussioner rörande hur makt och resurser fördelas mellan kvinnor och män inom idrotten. I
projektet deltog tre specialidrottsförbund: Bandy, Innebandy och Volleyboll. Dessutom deltog ett antal
lokala idrottsföreningar och Gotlands Idrottsförbund. Andra som använt 3R är exempelvis Göteborgs Stad.
Ett pilotarbete genomfördes i fritidsnämnden 1997–1998. Metoden har sedan använts inom många områden i
Göteborg.
Könsmaktordning - Inom forskningen används begreppet könsordning (könsmaktordning). För att enklare
förstås delas könsmaktordning in i tre delar: Antalsmässig fördelning mellan kvinnor och män, grad av
segregering mellan könen i sysslor och hierarkisk fördelning av inflytande och makt mellan könen.
Könsperspektiv - att analysera vikten, innebörden och konsekvenserna av kön för en enskild individ och
verksamhet.
Feminism - en medvetenhet och kunskap om den könsordning som innebär att män är överordnade och
kvinnor underordnade i samhället och privatlivet, samt en strävan efter en maktförändring mot lika villkor
för män och kvinnor.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se

Motstånd och Missförstånd Bilaga 3
(hämtat från Idrottens jämställdhetsplan, 2005)
Jämställdhetsarbetet har länge setts som en kvinnofråga med kvinnan i fokus. Men jämställdhet handlar om
att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Då blir idrotten mer
demokratisk och utvecklande för båda könen. Idrottsrörelsen vill utveckla och förbättra idrotten och vill att
både kvinnor och män ska inse att ojämställdhet begränsar idrotten som demokratisk folkrörelse och hämmar
möjligheterna till en fortsatt bred idrottsutveckling. Utvecklingsarbete för ökad jämställdhet kan ibland möta
motstånd, både från män och kvinnor. Motståndet kan antingen vara diffust eller tydligt uttalat. Här några
vanliga påståenden:
”Andra frågor är viktigare”
Ofta blir jämställdhet ”vid-sidan-av-projekt” eller politisk korrekt retorik i olika dokument och uttalanden
och inte omsatt i praktisk handling. Jämställdhet är en prioriterad fråga också i det som här benämns ”andra
frågor”. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati som är oumbärlig för en organisation som
vill kalla sig Sveriges största folkrörelse. Argumentet och de begränsade insatser, som kan bli följden, bryter
mot de demokratiska beslut som tagits på den politiska idrottsnivån under snart 30 års tid.
”Det finns inga kvinnor att välja till styrelsen/det finns inga kvinnor som vill vara ledare.”
Vi har en benägenhet att högre värdera och omge oss med personer som liknar oss själva. Det kallas
homosocialitet och innebär till exempel att män i maktpositioner orienterar sig mot andra män. Påståendet är
ett tecken på att det i organisationen eller verksamheten kan finnas strukturer och normer som är sådana att
kvinnor inte vill eller anser det meningsfullt att engagera sig. Det bör vara en varningsklocka som talar om
att man borde starta ett konkret jämställdhetsarbete.
”Vi är redan jämställda - alla som vill får vara med”
Påståendet påminner om det tidigare. Det framhålls att alla som vill och anses kompetenta kan vara med och
konkurrera om platserna på lika villkor i till exempel en styrelse. Därmed hävdas att det är jämställt. Men
även dessa påståenden och felaktiga slutsatser är tecken på att det i själva verket finns strukturer och normer
som gör att kvinnor inte vill, eller anser det meningsfullt att engagera sig. Både det förra och detta påstående
visar att det finns ett behov av att kartlägga ojämställdheten.
”Olikheten och attraktionen mellan könen minskar med ökad jämställdhet.”
Detta påstående konserverar både könsroller och den heterosexuella normen. Jämställdhet handlar om att
utveckla mångfald, inte den tvåfald som de traditionella könsrollerna mer eller mindre formar oss i.
Jämställdheten berör inte biologiska faktorer utan sociala konstruktioner som leder till ojämställd
könsmaktordning.
”Jämställdhet är en generationsfråga”
Med detta påstående kan man framhålla att jämställdheten i stort kan lösa sig av sig självt. Det handlar bara
om tid. Generationsfrågan är bara en faktor, och den innehåller brister. Eftersom ojämställdheten i
organisationer är strukturell anpassar sig ofta yngre till dessa ojämställda strukturer och riskerar också med
tiden att själva bli formade och därmed bärare av dem. På individnivå är jämställdhet ingen generationsfråga.
Det tysta och diffusa motståndet
Det aktiva motståndet mot jämställdhet är idag mindre än tidigare. Det finns ofta en politisk korrekt hållning.
Ett tyst och diffust motstånd kan vara såväl medvetet som omedvetet. Allvarligast är om det passiva
motståndet kommer från ledningen då det blir legitimt för andra att ignorera jämställdhetsarbetet. Tyst
motstånd innebär till exempel att demokratiskt fattade beslut i jämställdhetsfrågan glöms bort eller läggs åt
sidan.
___________________________________________________________________________________________
SVENSKA KARATEFÖRBUNDET Bankgiro: 442-4487 tfn +46 8 597 604 90
Arenavägen 55, 7tr Plusgiro: 54 09 55 - 2 fax +46 8 597 604 91
SE-121 77 Johanneshov Org.nr: 802443-3180 info@swekarate.se
SWEDEN www.swekarate.se