PDF-fil

tema: 

rädsla 

Nr 1 • februari – maj 2006 

Kyrkfönstret

intro 

Ingen rädder 

för vargen här ... 

KOMMER NI IHÅG de tre små grisarna, som i sin rädsla för 

vargen försöker hålla skenet uppe med glada sånger och 

dans. Men så kommer vargen och de blir dödsförskräckta 

och fl yr hals över huvud. 

Det är inget fel att vara rädd för vargen om man är 

en liten gris. Men det är en dålig strategi att söka upp 

likasinnade och tillsammans odla sin rädsla. Då växer 

den och utvecklas kanske till ångest och panik. Då kan 

det verkligen bli farligt. Välorganiserade och välmenande 

människor kan bli en mobb som inte skyr några medel 

för att hävda sitt liv och sina intressen. 

Det rätta sättet måste vara att hitta en motkraft som 

inte negligerar, bagatelliserar, förtränger och förnekar 

rädslan. Vi människor är experter på att hitta olika försvar 

som gör att vi inte ser och hör det vi inte vill uppleva 

därför att det påminner om något hotfullt. 

Kyrkfönstret denna gång vill lyfta fram rädsla, människans 

mörka skugga, som vi måste lära oss hantera. Den 

ser olika ut i historien och i olika skeden och åldrar i livet. 

Lyckas vi inte få grepp på rädslorna och sätta dem på 

plats, så blir de herrar över oss och styr oss. Det blir inget 

bra liv. Inget helt liv. 

Det fi nns dock en positiv sida hos rädslorna. De är 

signaler till oss om nödvändigheten av att göra en förändring 

eller omvärdering av livet. Istället för att sjunga 

och dansa kan vi ”grisar” bygga ett hus som stänger ute 

vargen. Rädslorna kan på det sättet bli startskottet för en 

kreativ process, där vi ser över ”vårt hus” det vill säga livet 

och livsmålen. 

Vårt liv är mer komplicerat och svåröverskådligt 

än historien om tre små grisar och en farlig varg. Men 

i grunden handlar det om att bygga det sköra mänskliga 

livet på en grund som håller när det stormar och 

olika destruktiva krafter drabbar oss. Artiklarna i detta 

nummer ger var och en sitt perspektiv som ett bidrag. 

Kristen tro är berättelsen om Jesus från Nasaret som 

inte vek undan för något som hotade det goda livet. Han 

smet inte undan när han förstod att det skulle leda till 

lidande, död och utanförskap. Han offrade sitt liv för vår 

skull. Det är det som fastan och påsken handlar om. Med 

tron på honom som grundsten i vårt livsbygge kanske vi 

kan se på rädslorna med andra ögon och ägna vår kraft 

till något mer positivt än att ängsligt slåss och gardera oss 

mot en farlig värld. 

Leif Sjöstedt, kyrkoherde 

[ 2 ] 

Partille församling 

Tfn 340 42 30, fax 340 42 09. 

Adress: Box 67, 433 21 Partille. Besöksadress: Gamla Kronvägen 36 

E-mail: partille.forsamling@svenskakyrkan.se 

Församlingsexpeditionen är öppen: Mån, ons, tors 8–14. 

Lunch 12–12.30. Tisdag 12–14. Fredag 8–12. 

Jonsereds församlingshem: 

Tfn och fax 340 42 68. Besöksadress: Anna-Stinas lid 

Furulundskyrkan: 

Tfn 340 42 52. Besöksadress: Timmervägen 2 

KÅSJÖGÅRDEN: tfn 340 42 28 

KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE: Christoffer Baar, hem tfn 44 84 13 

Präster: 

Leif Sjöstedt, kyrkoherde, tfn 340 42 35, 0709-45 35 91 

Anders-Petter Sjödin, tfn 340 42 55, 0702-47 17 02 

Anne Bengtsson, tfn 795 65 04/340 42 36,0709-65 79 73 

Claes Josefsson, tfn 340 42 56, 0706-96 16 48 

Jörgen Magnusson, tfn 340 42 37, 0734-40 42 29 

Johan Norén, tfn 0702-48 46 14 

Diakoner: 

Norra distriktet, Partille och Jonsered: 

Birgitta Olsson, tid för samtal bokas på tfn 340 42 43 

Södra distriktet, Björndammen, Furulund och Öjersjö: 

Jenny Carlsson, tid för samtal bokas på tfn 340 42 53, 0705-29 92 53 

Kyrkomusiker: 

Camilla Voigt (Partille), tfn 340 42 40 

Annette Lennartsson (Jonsered), tfn 340 42 67 

Josefi ne Lannerö (Furulund), tfn 340 42 54 

Förskollärare – Barnpedagoger: 

Kristina Gabrielsson (vik.), tfn 340 42 51 

Anna-Karin Nordin, tfn 340 42 51 

Annika Bjursell, tfn 340 42 41, 340 42 44 (barnrum) 

Sabina Båvenby, tfn 340 42 41, 340 42 44 (barnrum) 

Christin Larsson, tfn 340 42 41 

Församlingspedagoger: 

Kristoffer Sten, tfn 340 42 50 

Karin Hansson, tfn 340 42 50 

Solveig Markebo Sandersson, tfn 340 42 42 

Johanna Olander, tfn 340 42 42 

Kyrkvaktmästare: 

Rudolf Gratz (Partille), tfn 340 42 38, 0737-74 57 43 

Sven-Erik Andersson (Jonsered), 0708-26 87 18 

Maria Olausson (Furulund), tfn 340 42 58, 0703-42 57 70 

Kyrkfönstret: 

Ansvarig utgivare: Leif Sjöstedt, tfn 340 42 35 

Redaktör: Johanna Olander, tfn 340 42 42 

Grafi sk form: ILIL FORM 

Tryck: Stromia Futurum Grafi ska AB 

Omslagsbild: Tomas Sjödin, foto:Johanna Olander. 

Vill du få Kyrkfönstret hemskickat, ring tfn 340 42 30. 

Du har väl besökt våra hemsidor? 

www.svenskakyrkan.se/partille 

www.furulundskyrkan.se

BILD: DETALJ FRÅN MARIMEKKOTYG 

VAD ÄR DU RÄDD FÖR? Själv är jag rädd för ganska 

mycket. När jag var yngre ännu mer. När jag var 

liten var jag rädd för att vara ensam i mörkret. 

Rädd för att säga vad jag kände för den jag var förälskad 

i, för tänk om han avvisade mig. Då var jag rädd för att 

inte få höra till, för att bli utstött och inte vara en del i 

gemenskapen. Som ung var jag rädd för att misslyckas 

på proven och tentorna i skolan, för vem var jag om 

jag misslyckades med mina studier? Som 17-åring och 

nybliven kristen var jag rädd att min tro inte skulle räcka 

för att få följa med till himlen. Nu, när jag har passerat 

trettio, är jag fortfarande lite rädd för mörkret. Jag är lite 

rädd när jag måste gå ensamma promenader i mörkret. 

Emellanåt är jag rädd för att inte få höra till en gemenskap, 

speciellt obehagligt blir det när telefonen har varit 

tyst allt för många dagar. Nu vet jag att min lilla tro på 

Jesus räcker för att han skall ta med mig till himlen, så 

det är jag inte rädd för. Men jag är fortfarande en smula 

rädd för att misslyckas med föredrag och seminarier. Den 

största rädslan som bor inom mig, som kan krama om 

mina inävlor så att det smärtar i magen, som snörper åt 

luftstrupen så att det känns svårt att andas och som får 

hjärtat att bulta så hårt att jag tror att det skall brista, 

är tanken på att någon mer i min familj skall försvinna 

eller dö. För i kärleken till mina barn, min man och min 

övriga familj, bor rädslan för att de skall dö ifrån mig. 

Den rädslan är snarare skräck. 

Vad är du rädd för? 

Mitt i vår rädsla, i vår skräck, står det en man med sår 

efter spikar på sina hand- och fotleder. Han står där mitt 

i din och min rädsla och säger: ”Var inte rädd, jag är med 

dig. Ängslas inte, jag din Gud. Jag ger dig styrka och 

hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.” Och 

så tar han våra händer och går med oss genom rädslan. 

Jag anar att jag kommer att fortsätta vara rädd för 

mörker, ensamhet och misslyckanden. Jag anar att jag fler 

gånger kommer att stå vid någon dödsbädd och höra de 

kämpande flämtande sista andetagen hos någon jag har 

kär. Men jag vet att Han som har känt det totala mörkret, 

den ensammaste ensamheten och mörkaste död, 

räcker mig sin hand och säger: ”Var inte rädd, jag hjälper 

dig.” Och då tror jag att jag kommer att få modet att gå 

genom livet för jag är inte ensam. Var inte rädd, för Han 

hjälper dig. 

[ 3 ] 

inte 

ensam 

ATT VETA TILL VEM MAN KAN 

GÅ NÄR DET VÄRSTA HAR HÄNT 

GER MOD TROTS ATT RÄDSLAN 

FINNS KVAR. TEXT: SOFIA PERSSON

intervju 

UTAN 

SKYGGLAPPAR 

KYRKFÖNSTRET HAR TRÄFFAT ULLA WIDE 

BOMAN, PSYKOLOG PÅ ODONTOLOGEN. EN 

HOPPFULL INTERVJU FÖR ALLA OSS SOM 

IBLAND ÄR RÄDDA. OM RÄDSLA SOM EN 

VÄG TILL FÖRÄNDRING. TEXT& BILD: JOHANNA OLANDER 

MITT EMOT Sahlgrenska Universitetssjukhusets 

huvudentré leder branta trappor upp mot 

berget. På Odontologen väntar Ulla Wide 

Boman. Vi sätter oss ner i ett samtalsrum och börjar 

prata. Ulla är psykolog och arbetar med behandling 

av vuxna med svår tandvårdsrädsla. Det finns inget 

remisskrav för att få hjälp för sin tandvårdsrädsla, det 

går bra att ringa själv. Ulla berättar att patienterna är 

i olika åldrar och från alla samhällsklasser. Jag blir 

nyfiken på vad det är som gör att man söker för sin 

tandvårdsrädsla. 

– De flesta uppger att de varit rädda sen barn, 85 % 

kan berätta att deras tandvårdsrädsla började vid en viss 

händelse, säger Ulla. 

JAG FÅR VETA att orsakerna kan vara smärtsam behandling, 

ett dåligt bemötande från personal, men för 

många kan orsaken vara svår att spåra. Olika moment 

i behandlingen kan oroa, ibland själva paniken, eller 

att tappa kontrollen. 

– Det finns inget enkelt svar på varför vissa utvecklar 

[ 4 ] 

denna starka rädsla och andra inte. Man kan se att det 

är ett samspel mellan vad man varit med om, men också 

vem man är som person och hur lätt man har att utveckla 

starka rädslor. Vi är olika på det. 

EFTER EN FULLSTÄNDIGT ovetenskaplig gallupundersökning 

bland nära och kära konstaterar jag att ingen av 

de tillfrågade gillar tandläkarbesök. Ljudet, dofterna, 

stolen är några orsaker som nämns. När vi talar om 

vad det är som oroar hos dem Ulla möter berättar hon 

om oron att bli granskad, rädslan för att bli kritiserad 

av tandläkaren. Jag håller med. Visst är man utsatt i 

tandläkarstolen! Halsen är blottad och man är i klart 

underläge. 

– Det är ju krävande att vara hos tandläkaren, säger 

Ulla. Det kan göra ont, vara obehagligt, vara äckligt 

och allt möjligt. Många har vad man kan kallar förväntansoro. 

Att man oroar sig långt i förväg. Det är inte bara 

när man kommer som man är orolig, utan man reagerar 

med kroppen. Ont i magen, svårt att sova, mår illa. 

Vi är nog många som kan känna igen den där 

”väntrumskänslan”. Knappast av förväntan, mer oro 

för ”vad ska dom hitta idag”. Men vad är det som drar 

igång inom oss? Var börjar oron? 

– Rädslan är ju i grunden, så som vi psykologer ser 

det, en reaktion på ett hot. Man blir alltid rädd av en 

orsak. Mycket av det här sker omedvetet. 

Under samtalets gång återkommer Ulla ofta till 

rädslan som något positivt. 

– Det är ju för att skydda oss själva, för att överleva 

hot mot oss själva och hot mot dom som står oss nära.

Sen kan ju rädslan vara för stark och komma i fel situation, 

men i grunden är den positiv. 

ATT RÄDSLAN KAN vara positiv och kanske en väg till 

förändring hänger kvar i tankarna. Vi fortsätter prata 

om hur olika vi reagerar. 

– Vi kan välja olika. Vi kan välja flykt och försvar, 

men vi kan också i vissa lägen bli paralyserade av skräck. 

Jag slås under vårt samtal av den utvecklingsmöjlighet 

som faktiskt ligger i att möta det som oroar och rent 

av skrämmer. Hos många av dem som Ulla arbetar med 

finns beteendet att undvika det som väcker obehag. Strategin 

är till exempel att avboka ett förestående tandläkarbesök. 

Hos Ulla får patienterna hjälp att utforska vilka 

tankar och föreställningar de bär på. 

– Är det riktiga faror då är det ju klart att det är viktigt 

att undvika dom, säger Ulla. Men här blir det inte bra. 

För undvikandet blir att man inte heller får en chans 

att utveckla nya förmågor. För att bli av med rädslan så 

behöver man utsätta sig för den. Man behöver närma sig 

det som väcker obehag. Det får inte vara en farlig situation, 

utan det ska vara en trygg situation. Man måste 

ändra sitt beteende. Man behöver träna på olika moment. 

Lugnt och metodiskt. 

ÄR VI MER RÄDDA idag än förr? 

– Jag har funderat på det. Jag kan nog inte riktigt 

uttala mig om det, men det finns ju väldigt mycket oro 

och rädsla idag. Och vi har ju väldigt mycket information 

idag om vad som händer på andra håll. När vi pratar 

om vad det är som gör oss rädda så är det ju bland annat 

det vi är med om själva, men vi kan ju också bli rädda av 

information som vi får till oss. 

Ulla berättar att många av dem hon möter kommer 

från familjer där man kanske har en tandvårdsrädd 

förälder. 

– Om man ser på dom som finns i omgivningen, om 

dom förmedlar att det här är ett hot, något farlig, så 

ökar det risken att man själv blir rädd. 

VAD HÄNDER MED OSS när vi tar oss en närmare titt på det 

vi är rädda för? Vågar se möjligheterna? 

– Det har med självkännedom att göra. Att förstå 

oss själva, det är ju något positivt med det! Att kunna 

se världen som den är, att kunna se oss själva som vi är. 

Att inte sätta skygglappar, undvika saker. Det är ju det 

rädslan annars gör, hindrar oss från att leva som vi vill 

eller göra det vi vill. Det är viktigt att lyssna på den, ta 

den på allvar. 

Plötsligt tar samtalet en ny vändning. 

– Vi tycker om att bli rädda, säger Ulla. Vi läser 

deckare, ser skräckfilm, åker berg- och dalbana. Det 

finns dom som vägrar såklart. Men visst är det så att vi 

människor söker spänning, mer eller mindre. 

Har det att göra med att vi då känner oss levande, 

livet känns på riktigt, frågar jag. 

– Ja, det kanske är så många beskriver det. Att 

få vara med om den där känslan. Det ingår i vår 

natur att vi vill utvecklas, gå vidare. Vi vill inte stå 

på samma punkt hela tiden. Det är viktigt att hålla 

isär den rädslan som är bra och den som blir till ett 

problem. Då finns hjälp att få. 

[ 5 ] 

”DET ÄR VIKTIGT ATT HÅLLA 

ISÄR DEN RÄDSLAN SOM 

ÄR BRA OCH DEN SOM BLIR 

TILL ETT PROBLEM”

teologi 

VAD GÖR DU NÄR DU ÄR RÄDD? 

– Tänder en lampa. Det är lite av vad jag kanske gör 

när jag är ute och talar, då försöker jag tända några 

små lampor och lämna dom tända där. Berätta det jag 

gått igenom och det vi har kämpat med. I det kan det 

finnas sällskap för människor som är rädda. 

[ 6 ] 

I styrka 

Tomas Sjödin och jag sitter på vingliga 

stolar vid ett högt bord på en 

kaffebar i stan. Vi dricker utländskt 

kaffe och talar om rädsla – ett alltför 

välbekant ord. När jag efter 

vårt samtal går hem genom Haga vet 

jag att tre ord kommer att genomsyra 

min text. Ord som hänger ihop 

med att vara rädd: sällskap, avstånd 

och drömmar. TEXT & BILD: JOHANNA OLANDER 

T 

OMAS SJÖDIN ÄR författare, krönikör, pastor och 

flitigt anlitad föreläsare. Tomas bor tillsammans 

med sin hustru Lotta och sönerna Ludvig och John 

i Säve utanför Göteborg. För tre år sedan dog deras äldste 

son, Karl-Petter, i en hjärnsjukdom. Yngste sonen Ludvig 

har samma fortskridande sjukdom. Tomas skriver i sina 

böcker ärligt och varsamt om livet som blev deras. 

Tomas vänder och vrider på ögonblick i vardagen. Det 

är frågor och funderingar som är lätta att känna igen sig 

i. Det handlar om modet att vara mitt i det som gör ont, 

om maktlöshet och om att söka mening i det meningslösa. 

Men också om skör glädje och stunder där evigheten anas. 

JAG FRÅGAR TOMAS om varför han skriver. 

– När vårt liv, precis som så många andras liv, tog en 

oväntad vändning så var det på ett sätt ganska självklart 

att jag skulle skriva om det. Frågan var däremot om jag 

skulle låta publicera det eller inte … När jag bestämde 

mig för att skriva så var det ju i tron att detta kan vara 

viktigt och intressant för mer än mina mostrar och fastrar. 

Sen har jag ju upptäckt, med råge i efterhand, att det 

är precis det som är intressant för människor att läsa. Och 

att det inte handlar om nyfikenhet på varandras liv på ett 

negativt sätt, utan att det handlar om att hitta någon som 

kan bjuda mig sällskap i den känsla jag går och bär, att jag 

är ganska ensam, berättar Tomas. 

”Alla är rädda idag” sa någon då jag berättade om 

Kyrkfönstrets tema. Tomas och jag pratar en stund om vad 

vi egentligen är rädda för. Det är nästan en för stor fråga. 

Han lyfter fram att rädslan självklart är individuell, men 

antagligen också genetiskt betingat. Tomas konstaterar på

möts vi aldrig 

ett befriande sätt att vi nog bär med oss en slags rädsla in 

i livet. Kanske är det så. Rädslan finns som en medfödd 

nerv. Mer eller mindre i kläm. Det kan vara rädslan för 

att bli sjuk, förlora sin familj, resa, vara ensam, mörkret 

och kanske mest av allt döden. Tomas berör sorgen och 

plågan i att förlora någon. Men också om att mitt i allt 

upptäcka att glädjen och livet kan återvända. Båda ryms. 

– Innan Karl-Petter dog, om jag tar vår familjs situation, 

så var jag förtvivlat rädd för detta, Lotta likaså. Då 

är det ju två saker man är rädd för. Det ena är att man är 

rädd för tomrummet efter en människa, men man är minst 

lika rädd för själva döendet. Min John frågade, när han 

var liten, en fråga som jag tror är en stor existentiell fråga 

”Hur dör man?” Och då upptäckte jag att det är precis 

det jag också är rädd för. Jag förstår att någonstans så tar 

allas våra liv slut. Men hur går det till? Blir det ångestfyllt, 

kommer jag att plågas till döds? Vad händer efter döden? 

DÖRRKLOCKAN PINGLAR till och kall luft söker sig in. När 

espressobryggaren som mest pyser och fräser ut ånga 

påminns jag: det finns egentligen bara en sorts människor. 

Sårbara, bräckliga, rädda och alla är vi på väg mot 

vår död. I bibeln möter vi Jesus vid en brunnskant i staden 

Sykar. Han är trött. I Getsemane trädgård, dagarna innan 

hans avrättning, möter vi Jesus antagligen fullständigt 

vettskrämd. En Gud som är både trött och rädd! 

– Ja, man kan ju undra vad man ska ha en sådan Gud 

till, säger Tomas. En som både är rädd och trött. Det är ju 

vi människor som alltid måste ställa allting mot vartannat. 

Han är både stark och svag. Det ligger djupast sett 

i hela frälsningshistorien. Har avklätt sig sin makt och 

position. Blivit precis som vi en tid. Att han bär med sig 

det är en stor tröst tycker jag. Det var ju inte en annan 

sorts rädsla han bar än den vi har. Han hade inte mer 

kontroll över den än vi har. Och där ligger någon slags 

mötesplats. Det är det märkliga. I styrka möts vi aldrig. 

Styrka får oss att jämföra oss med varandra. Vi ser vem 

som är bäst och vem som är starkast. Det är lite intressant 

att när man är rädd så söker man ju inte upp människor 

som är totalt trygga, därför avståndet är för stort. Utan 

man söker upp någon som också är rädd. Då kan vi tillsammans 

bekämpa rädslan. Det där är så paradoxalt. 

TANKARNA FLYGER IVÄG. I jämförandet finns egentligen 

ingen sann vinnare. Kanske handlar det om en förklädd 

rädsla. Vi slipper mötas på riktigt. Ett sätt att hålla 

avstånd. Om jag visar mig svag och osäker för andra förlo- 

rar jag kontroll. Förlorar avstånd. Jag vet i alla fall: det finns 

bara en sorts människor. Rädda människor. En nerv mer eller 

mindre i kläm. 

I slutet av vårt samtal beskriver Tomas att ”sällskap” är 

ett nyckelord i hans skrivande. Kanske för att livet är fullt 

av rädslor konstaterar han. En förutsättning för riktigt 

sällskap är uppriktighet. 

– Där vi närmar oss varandra och talar sant om våra liv, 

där är Kristus aldrig långt borta, tror jag. Och det motsatta 

också, där vi börjar tala förenklat om livet, klichéartat 

så uppstår osanning i vår gemenskap som jag tror 

Gud inte riktigt trivs i, säger Tomas. 

JAG BÄR PÅ EN KÄNSLA att rädsla har med överlåtelse att 

göra. Att oro och bekymmer kan skapa sömnproblem är 

inget nytt under solen. Vikten av att ibland drömma sig 

bort är välbeprövad lindring. Jag frågar Tomas om man 

kan öva sig i överlåtelse. 

– Ja, det tror jag, svarar Tomas. Ja, egentligen varje 

gång man går och lägger sig på kvällen. Det är ju att öva 

sig i överlåtelse. Att man kan tänka att en gång ska jag 

somna djupare. Att inte vakna upp här längre. I det ligger 

ju inte ett drag av pessimism utan bara en massa realism. 

Att jag inser att livet handlar i hög grad om överlåtelse. 

Jag måste överlåta mig varje dag, till min livskamrat, i 

tanken att det inte alls är självklart att vi har varandra för 

gott. Något kan hända. Någon kan bli sjuk. Jag måste 

våga släppa iväg mina barn till skolan, till stan. Det är ju 

något djupt, att vi faktiskt älskar varandra, att det finns 

ett band oss emellan. Då måste man ju nästan vara orolig. 

JAG SER MINA insomningsbekymmer i nytt ljus. Ler åt 

eländet. Kaffet är slut. Tidiga lunchgäster gör entré. Det 

är hög tid att avrunda. Sällskap kommer till en på många 

sätt tänker jag på väg hem. En god bok, en delad tystnad, 

en nergråten nallebjörn. För att inte tala om drömmar. 

– Drömma behöver vi. Men inte fly. Skillnaden är 

ganska stor, förklarar Tomas. Fly gör man för att slippa 

verkligheten. Drömmer gör man tror jag av det motsatta 

skälet. För att vila upp sig en stund, nära sig, hämta ork 

ur hoppet. 

Tomas skiner upp och ger mig ord på vägen. 

– Werner Aspenström har ett fantastiskt citat:”Om 

man inte drömmer blir man galen, men när drömmen är 

som bäst väcks den alltid av förståndet som serverar en stadig 

engelsk frukost”. Det är lysande, fortsätter Tomas. Om 

drömmen för mig tillbaka och gör att jag orkar ett år till i 

min situation då har det varit en jättegod dröm. 

[ 7 ]

kalendarium 

välkommen till svenska Kyrkan i partille 

GUDSTJÄNST 

PARTILLE KYRKA 

• Söndagar Gudstjänst kl 11 

• Tisdagar Stilla mässa kl 8.30 

BARN OCH FÖRÄLDRAR 

FURULUNDSKYRKAN 

Söndagsäventyr (söndagsskola) 

För barn mellan 4–12 år. I samband med gudstjänsten. 

Kyrkans barntimmar 

För barn mellan 3–6 år. Måndag och onsdag kl 9.30–12.30. 

Anmälan till församlingsexpeditionen, tfn 340 42 30. 

Öppen förskola 

För barn mellan 0–6 år i sällskap med någon vuxen. 

Fredag kl 10–13. Ingen föranmälan. 

Verksta’n 

För dig mellan 6–12 år. Tisdag kl 17–18.30. Här får du välja mellan 

att sjunga, dansa, måla och vara med i scouterna (9–12 år) mm. 

Frågor: Ring Karin Hansson el Kristoffer Sten, tfn 340 42 50. 

PARTILLE FÖRSAMLINGSHEM 

Kyrkans barntimmar 

För barn mellan 3–6 år. Fredag kl 9.30–12.30. OBS NY DAG! 

Anmälan till församlingsexpeditionen, tfn 340 42 30. 

Kyrkis 

För barn i åldrarna 0–6 år i sällskap med någon vuxen. 

Torsdag kl 9.30–12,30, kl 11 samlas alla till andakt, fika och lek! 

Välj mellan: 

• Babysång och babymassage 

med Sabina, för 0–6 mån baby. 6 gånger. Start kl 10-11. 

Frågor och anmälan till Sabina, tfn 340 42 41. 

• Barntimmar med Annika, för barn mellan 3–6 år. 

• Öppen förskola med Christin, för barn mellan 0-6 år. 

JONSEREDS FÖRSAMLINGSHEM 

Öppen förskola 

• Onsdag kl 10–13. Rytmiksamling och fika. 


• Fredag kl 10–13. Pyssel, sångsamling och fika. 



• Söndagar Gudstjänst kl 17 

[ 8 ] 

JONSEREDS KYRKA 

• Söndagar Gudstjänst kl 11 eller 18 

Vill du veta mer om varje enskild gudstjänst i församlingen så hänvisar vi till predikoturerna i Göteborgs Posten, 

Partille tidning och församlingens hemsidor: www.svenskakyrkan.se/partille och www.furulundskyrkan.se 

UNGDOMAR 


Café Refugen 

Träffpunkt för ungdomar från 13 år och uppåt. 

Fredag kl 19.30–24. Andakt kl 21.30 för dig som vill. 

Frågor: Kristoffer Sten el Karin Hansson, tfn 340 42 50. 

KÖRVERKSAMHET 


leds av Josefine Lannerö, tfn 340 42 54. 

• Barnkör, tisdag kl 17–18.30. 

• JOS–ungdomskör, onsdag kl 17–18.30. 

För dig som går i sjuan och uppåt. Drop in med fika fr kl 16. 

• Körprojekt för vuxna inför Bönsöndagen den 21 maj. 

Ett begränsat antal övningar leder fram till gudstjänsten. 

Övning ons kl 19-21 under veckorna 18, 19, 20. 

Körprojekt uppkommer periodvis. Frågor: Kontakta Josefine. 


• Barn och vuxna, sjung tillsammans! Onsdag 17-17.45. 

Frågor och anmälan till Camilla Voigt, tfn 340 42 40. 

• Partille kyrkokör, onsdag kl 18.30, leds av Camilla Voigt, tfn 340 42 40. 

• Margaretakören, onsdag kl 10.30-12.30, leds av Sievert Olander, tfn 44 45 24. 


leds av Annette Lennartsson, tfn 340 42 67. 

• Barnkörer: 

Förskoleklass, torsdag 14.45–15.30 

1:or och 2:or, torsdag 15.45–16.30 

Mellankör, 3:an och uppåt, torsdag kl 17-18 

• Jonsereds kyrkokör, onsdag kl 19–21 

ÖVRIG VERKSAMHET 


Gemenskapsträffar 

Frågor och program, ring Jenny Carlsson, diakon tfn 340 42 53.

Lärjungaskola 

Lärjungaskap är att följa Jesus och vilja leva som han lär. Praktisk undervisning 

med mässa i Furulundskyrkan. Sista torsdagen i varje månad kl 18.30. 

Alphakurs – nyfiken på kristen tro!? 

Mat, undervisning och samtal i små grupper. 

Intresserad? Ring Anders-Petter Sjödin, tfn 0702-47 17 02. 

Betakurs – för dig som gått Alpha 

Intresserad? Ring Johan Norèn, tfn 0702- 48 46 14. 

Äktenskaps Alpha 

7 samlingar under våren. För er som varit gifta ett tag! Mat, undervisning och 

samtal parvis. Frågor och anmälan: Karin och Börje Lund, tfn 0302-233 20. 

Café i Furulundskyrkan 

Måndag, onsdag, torsdag kl 11–14. 

Möjlighet till samtal 

Vill du komma i kontakt med någon för enskilt samtal. 

Välkommen att ringa Jenny Carlsson, diakon, tfn 340 42 53. 



Varje torsdag kl 11. Frågor och program: Birgitta Olsson, diakon tfn 340 42 43. 

Vårens datum: 23 feb, 2 mars, 9 mars, 16 mars, 23 mars, 30 mars, 6 april, 13 

april, 20 april, 27 april, 4 maj, 11 maj, 18 maj, 25 maj, 1 juni. Se sidan 11. 

Arbetskretsen 

Träffas måndagar jämn vecka kl 12–14. 

After Work för kvinnor 

En tisdag i månaden kl 19–21, se sidan 11. Kommande datum: 14 mars, 

1 april - Endagsretreat (Anmälan behövs), 18 april, 16 maj. 

För frågor ring Johanna Olander, tfn 340 42 42 el Birgitta Olsson, tfn 340 42 43. 

JONSEREDS FÖRSAMLINGSHEM 

Arbetskretsen 

Träffas 1:a och 3:e tisdagen i månaden kl 13–14.30. 


Välkommen kl 13-15. Följande träffar: 15 mars, 12 april, 10 maj. 

För frågor ring Birgitta Olsson, diakon tfn 340 42 43. 

Besöksgruppen med bibelstudium 

Träffas 4:e tisdagen i månaden kl 13–14.30. 

Kommande träffar: 28 feb, 28 mars, 25 april, 30 maj. 

FURULUNDSHEMMET 

Andakt fredagar 15.45. 

BJÖRNDAMMENS SERVICEHUS 

Andakt onsdagar jämna veckor kl 14. 

JONSEREDSGÅRDEN 

Andakt varannan onsdag jämna veckor kl 15. 

[ 9 ] 

Gudstjänster i påsk 

PARTILLE KYRKA 

• Passionsandakter kl 19 ”Se, vi går upp till Jerusalem” 

Mån 10 april, tis 11 april, ons 12 april. Kyrkokören medverkar på onsdagen. 

Präst: Jörgen Magnusson 

• Skärtorsdagsmässa 13 april kl 19 ”Han gick den svåra vägen” 

Präst: Leif Sjöstedt, diakon: Birgitta Olsson 

• Långfredagsgudstjänst 14 april kl 11 ”Den kärlek du till världen bär” 

Präst: Leif Sjöstedt, cello: Anders Sjökvist 

• Högmässa Påskdagen sön 16 april kl 11 ”Dina händer är fulla av blommor” 

Präst: Jörgen Magnusson, kyrkokören, Partille Brasskvintett 

• Emmausmässa Annandag påsk mån 17 april kl 19 

Präst: Jörgen Magnusson 


• Skärtorsdagsmässa 13 april kl 19 

Präst: Anne Bengtsson 

• Långfredagsgudstjänst 14 april kl 11 

Präst: Anne Bengtsson, stråkkvartett och kyrkokör medverkar. 

• Familjemässa Påskdagen sön 16 april kl 11 

Präst: Anne Bengtsson, diakon: Birgitta Olsson, körgrupp medv, se sidan 11. 


• Skärtorsdagsmässa 13 april kl 18.30 

Präst: Anders-Petter Sjödin 

• Långfredagsgudstjänst 14 april kl 17 

Präst: Leif Sjöstedt 

• Påsknattsmässa lör 15 april kl 23.30 

Präst: Claes Josefsson 

• Gudstjänst Påskdagen sön 16 april kl 17 

Präst: Johan Norén 

Gudstjänster om kärlek 

• Sön 30 april kl 11 i Partille kyrka 

Sång: Johanna Strömblad, sång/trumpet: Johan Ivarsson, präst: Anne Bengtsson. 

• Sön 28 maj kl 18 i Jonsereds kyrka 

Sång: Johanna Strömblad, sång/trumpet: Johan Ivarsson, präst: Jörgen Magnusson. 

Psalmer i fokus Partille kyrka kl 11 

• Sön 19 feb ”Håll om mig - nya psalmer” 

Kyrkokören, gitarr: Fredrik Olsson, präst: Leif Sjöstedt. 

• Sön 14 maj ”Sol, vind och vatten – sommarpsalmer och andra sånger” 

Kyrkokören, Simon Ljungman från Folkteatern, präst: Anne Bengtsson. 

20 min påsk- och vårmusik till lunch 

Ons 12 april, 19 april, 26 april i Partille kyrka kl 12.15

missa inte! 

Gregoriansk Vesper 

Du kanske såg dokusåpan ”Klostret” på TV nyligen? 

Fem vanliga män gick in i ett brittiskt benediktinerkloster 

i 40 dagar för att pröva på klosterlivet. Benediktinerna 

sjunger sju gånger om dagen – nu kan du också 

lyssna till en äkta gregoriansk, benediktinsk aftongudstjänst 

i Jonsereds kyrka. Det är Göteborgs Gosskörs 

manskör som gästar oss igen, med denna suggestiva, 

uråldriga gudstjänstform. Vespern sjungs helt på latin 

precis som på 500-talet, till skenet av levande ljus och 

med rökelse som doftar. Missa inte denna annorlunda 

helt sjungna gudstjänst! 

Jonsereds kyrka sön 12 mars kl 18 

Dirigent: Maria Forsström. 

Soli Deo Gloria av J.S Bach 

– den femte evangelisten 

Musikgudstjänst i Furulundskyrkan tis 7 mars kl 19 

Pianokonsert F-moll, Brandenburgkonsert nr 3, Koraler 

Partille kammarorkester, piano: Josefine Lannerö, reflektioner: 

Anders-Petter Sjödin. 

Ave Maria 

Mariasånger i Jonsereds kyrka sön 26 mars kl 18 

Sång: Mia Edvardsson, präst: Anne Bengtsson. 

Barn och vuxna, 

sjung tillsammans! 

Onsdagar kl 17-17.45 i Partille församlingshem 

Vi medverkar i familjegudstjänsterna 5 mars och 7 maj 

i Partille kyrka kl 11. Undrar du något? Ring Camilla 

Voigt, körledare, tfn 340 42 40. 

Världsböndagen i Partille kyrka 

Över hela världen, i 700 länder på över 1000 språk, 

från solens uppgång till dess nedgång hålls bön under 

denna dag. I över 30 år har Partille församling deltagit i 

denna böndag. 

Gudstjänst fre 3 mars kl 12 

Margaretakören medverkar. Därefter enkel måltid och 

god gemenskap i församlingshemmet! 

Musikal – Blommor och skratt 

Jonsereds kyrka sön 14 maj kl 18 

Barnkörer och grupper ur barnverksamheten medverkar. 

vi ses på Alluminvigningen 

Sön 9 april 

Församlingens anställda spelar på djembetrummor och 

sjunger tillsammans med Lennart och Monika Esborn. 

[ 10 ] 

Alpha kursen är en succé 

världen över – För dig som 

är nyfiken på kristen tro! 

I Furulundskyrkan finns Alphakurser varje termin, men också 

Betakurs (en fortsättning på Alpha). Nytt för i år är Äktenskapsalpha. 

Kursen vänder sig till er som varit gifta ett tag! 

En typisk alphakväll börjar med enkel måltid kl 18.30. Därefter 

föredrag och samtal. Kvällen är slut prick kl 21. 

Är du intresserad av någon av kurserna, vill anmäla dig 

eller veta mer, så är du välkommen att ringa: 

Anders-Petter Sjödin, tfn 0702-47 17 02 (Alpha) 

Johan Norén, tfn 0702-48 46 14 (Beta) 

Karin och Börje Lund, tfn 0302-233 20 (Äktenskapsalpha). 

Besök gärna www.alphasverige.org 

Livsloppet 

lördag 25 mars 

Lutherhjälpens fasteinsamling sträcker sig 

från 26 feb till den 9 april. I år ska vi göra 

något nytt! Vi ska vara med i Livsloppet. 

Livsloppet arrangeras på hundratals platser 

i Sverige den 25 mars. Livsloppet är en poängpromenad. Det kostar 

50 kr att starta och man kan köpa startkort från ett par veckor 

innan. Hela summan går till Lutherhjälpen. Start och mål vid Partille 

församlingshem. 

Tid för start kl 10-13. Fika efter målgång i församlingshemmet. 

Alla frågor rätt? Då är du med i en riksutlottning där första pris 

är en resa till ett av Lutherhjälpens projekt ute i världen. Det 

kommer också att finnas lokala mindre priser att vinna. 

VÄL MÖTT DEN 25 MARS! 

Margareta Andersson, Lutherhjälpsombud i Partille församling. 

en gudstjänst 

med Frälsarkransen 

Sön 19 mars kl 11 i Partille kyrka 

Sång: Pernilla Sandahl 

Flöjter, nyckelharpa mm: David Stjernholm 

Präst: Anne Bengtsson 

Vill du veta mer om det ekumeniska radbandet? 

Då finns möjlighet under våren. Kommande träffar är 20 mars och 

24 april. Frälsarkransen är ett ”andligt träningsredskap” framtaget 

av Martin Lönnebo, biskop emeritus. Vi får veta mer om radbandet, 

dess bakgrund och tankarna kring dess utformning. Kvällsfika och 

samtal. Vi avslutar med enkel meditation. 

Välkommen! Anmäl gärna att du kommer. Solveig Markebo Sandersson, 

församlingspedagog, tfn 340 42 42, Leif Sjöstedt, kyrkoherde

Familjemässa och Påskdagslunch 

Jonsereds församlingshem 

söndag 16 april kl 11 

Anmälan till påsklunchen tas emot mellan den 

27 mars – 10 april. Ring Partille församlingsexp. 

tfn 340 42 30 el Maja Nordqvist tfn 795 74 67 el 

Birgitta Olsson tfn 340 42 43 ( tfn:svarare finns). 

Vill du vara med och hjälpa till i allt som ska göras 

innan och efter lunchen så ring Birgitta Olsson. 

Välkommen! 

Margaretakörens 

30-årsjubileum 

Sön 26 mars medverkar Margaretakören 

i gudstjänsten kl 11 i Partille kyrka. 

Därefter kyrkfika och sångprogram i församlingshemmet. 

Varmt välkommen! 

Välkommen till Furulundskyrkans café 

Har du inte tidigare besökt kyrkans café 

så är det hög tid. Koppla av en stund! 

Bli serverad en kopp kaffe. Njut av hembakat. 

Servering av smörgåsar, fyllda 

baguetter, hembakat! Bra utrymme för 

barnen att leka på! Kyrkan är öppen! 

En välbehövlig rast i vardagen! 

Cafeét har öppet 

måndag, onsdag, torsdag kl 11–14. 

Östhjälpens Secondhand flyttar! 

Östhjälpens Secondhand flyttar till ny lokal med större butiksyta, varumottagning, 

kaffeteria, kontor, omklädningsrum, stor parkering mm. 

Lokalen ligger i Jonsered, men i det övre Industriområdet, på Jons väg 19. 

Flytten är på gång och för detta behövs många frivilliga händer och fötter. 

Invigningen beräknas bli LÖR 11 MARS. 

SÅ HÄR HITTAR DU. I jämnhöjd med affären står på vänster sida skyltar 

mot Jons väg, Idrottsplatsen m.fl. Kör ned där, igenom grindarna och något 

till höger. Det kommer att vara skyltat. 

Fram till invigningen är affären öppen på det gamla stället ons kl 15-19 och 

lör kl 10-13. Gods kan lämnas in mån, tis, tor kl 8-15, ons kl 8-18, fre kl 8-12 

och lör kl 10-13. Tfn 795 60 70 VÄLKOMMEN! 

[ 11 ] 

After Work för Kvinnor 

Partille församlingshem, tisdagar kl 19–21 

för alla kvinnor över 30 år. 

Tema under våren 2006 – Om längtan 

• 14 mars ”Längtan och förväntan”. 

Gäst: Christina Lövestam, komminister 

i Alingsås och psalmförfattare. 

• 18 april ”Balkong och trädgård 

– till lust eller last”. En inspirationskväll. 

Gäst: Annica, Partille blomsteraffär. 

• 16 maj ”Vad vore livet utan choklad” 

Chokladprovning. Gäst: Kersti Liljeqvist från 

ChocolaTé. Anm. senast 18 april, kostnad 50 kr. 

Gemenskaps- 

träffar 

i Partille 

församlingshem 

Välkommen torsdagar kl 11. 

Övriga datum: 6, 13, 20, 27 

april, 4, 11, 18, 25 maj, 1 juni. 

Vi skickar gärna hem 

hela vårprogrammet! 

Ring Birgitta Olsson, 

diakon, tfn 340 42 43. 

Fastlagssöndagen 

med brödaktion 

Gudstjänst ”Kornet har sin vila” 

Sön 26 februari i Partille kyrka kl 11 

Kyrkokören medverkar. 

Saxofon, mandolo: Patrik Wingård. 

Präst: Claes Josefsson 

Auktion på hembakat bröd i församlingshemmet efter gudstjänsten. 

Behållningen går till Lutherhjälpens fasteinsamling. 

Valborgsfirande 

på Kåsjögården 

Sön 30 april kl 19 

blåsmusik, kören sjunger vårsånger, 

vårtal, kaffe, glass, korv! 

Välkommen! 

Arr. Svenska kyrkan och Kultur och Fritid 

PROGRAM 

23 feb Lunchsoppa 

2 mars Musik 

9 mars Bibelstudium med 

präst från församlingen 

16 mars Hälsosamt liv – är det bra? 

(del 1, del 2 den 11 maj), 

Gäst: Gert Johansson 

23 mars Lunchsoppa 

30 mars Människoöden i Bibeln, 

Gäst: Maria Forsström 

sjunger med och för oss!

J 

AG TAR HISSEN upp till Steen & Strøm. Charles 

Larsson tar vänligt emot. Väl inne i kontorets 

konferensrum ber jag Charles berätta lite kort om 

företaget. Steen & Strøm är ett företag som är experter på 

köpcentrum. Han fortsätter berätta att Steen & Strøm är 

fastighetsägare, men med ett speciellt fokus. 

– Vi är oerhört fokuserade på besökaren. Om besökaren 

trivs och handlar i köpcentrat, då mår butikerna bra. 

Och då mår vi bra. 

Det var genom en tävling, utlyst av Partille kommun, 

som Steen & Strøm rodde i land uppdraget. En tävling 

där inte bara en ritning över köpcentrat skulle presenteras 

utan ett komplett förslag. 

– Allum är mer än ett ställe att handla på, säger 

Charles. Det kommer främst att vara en mötesplats, men 

också en handelsplats såklart. Ett landmärke blir det ju. 

Den 9 april öppnas dörrarna. Partille centrum 

kommer att för all framtid vara förändrat. Utvecklingen 

känns onekligen spännande, men nog finns det ett stråk 

av oro, tänker jag. För stora förändringar kan skaka om. 

Stora köpcentrum kan vara lite skrämmande. Jag frågar 

Charles hur Steen & Strøm tänkt när det gäller säkerhet. 

Charles berättar att det finns sk ”mekanisk säkerhet”. Dit 

räknas väl genomarbetade planer vid utrymnings- och 

brandlarm, skyltar mm. Sen finns säkerhet av mjukare 

slag. En informationsdisk kommer att finnas samt välinformerad 

personal om något oförutsett skulle inträffa. 

Charles fortsätter berätta om vakter som kommer att 

öppna och låsa, men också bevaka och hålla ordning. 

– Det ska vara en positiv upplevelse att vistas i Allum. 

säger Charles. Ingen besökare ska behöva känna olust 

eller otrygghet. 

ALLUM BAKOM KULISSERNA 

På Palmsöndagen öppnar Allum och Partille kommer att vara förändrat. 

Kyrkfönstret fick ett möte med marknadsdirektören på Steen & Strøm, 

men också en smygtitt bakom kulisserna. TEXT OCH BILD: JOHANNA OLANDER 

Vad hoppas Steen & Strøm kunna skapa med Allum? 

– Vi hoppas kunna skapa en modern, regional handelsplats. 

Välintegrerad i kommunen och i den övriga 

verksamheten som sker i Partille. Vi vill vara starkt engagerade 

i kommunens dagliga liv. 

Vad har du för erfarenhet av kyrkans medverkan i köpcentran? 

– Jag har inte särskilt mycket egen erfarenhet, men 

jag har andras erfarenhet både i Sverige och Norge där 

kyrkan har varit engagerad. Vi ser det som en mycket 

positiv samverkan. Kyrkan har dimensioner som är 

viktiga i samhället. Dom dimensionerna är bra om man 

också kan få ta del av dom när man befinner sig i köpcentrat. 

Det vill säga mänskliga kontakter kring livsfrågor, 

existentiella frågor. 

Tror du att besökaren har behov av kyrkan när hon/han är 

i Allum, eller är det ett behov kyrkan skapar för att kyrkan 

vill synas, vara på plats? 

– Jag tror att behovet finns hos folk i allmänhet. Det 

gör det. Våra handelsplatser, speciellt när dom ligger som 

Allum gör, är ju en väldigt naturlig del av vardagen. I ett 

köpcentrum som Allum där har man många olika skäl 

att vara. Inte bara för att handla. Utan man är på väg till 

eller ifrån något, eller för att möta någon. Dricka en kopp 

kaffe, äta en hamburgare. 

Öppningsdagen närmar sig. Kommer vi att få plats? Hur är 

det med parkering för alla? 

– Det är klart i en öppningsfas blir det alltid lite 

kaotiskt, men det är lite av premiärkänslan. Det ska 

vara mycket människor, det ska vara lite stökigt. Men vi 

hoppas det blir trevligt. 

[ 12 ]

PDF-fil

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?