Untitled - Doria

150
reservation rörande detaljer, som afhandlingen alls icke
åsyftar att närmare bestämma.
Såsom bekant häcka de äkta oceanfoglarne på öar
belägna långt från kontinenten eller på otillgängliga skär
vid fasta landet; så är fallet med slägtena Sula, Fregata,
Phaeton, Diomedea, Procellaria, Puffinus och Thalassidroma.
Efter afslutad fortplantning draga de sig ut på öppna
oceanen och tillbringa här nästan hela öfriga delen af
året, antingeninärheten af häckningsorten eller något sydligare.
Foglames ovanligt starkt utbildade flygförmåga
tillåter dem att ofta nog stryka vidt omkring *) på oceanen,
utan att dessa färder alltid kunna likställas med regelbundna
flyttningar. Då hela vida oceanen står dem
öppen blir det svårt att afgöra om de här följa banor,
som kunna geografiskt bestämmas. Arterna och vägarne
äro såledesiordets egentliga bemärkelse pelagiska (av.
migr. et vice pelagicce) och bilda en grupp, som närmast
ansluter sig till den pelagisk-litorala gruppen. Gamla verldens
hithörande nordiska foglar flytta dels längs Atlantiska
dels längs Stilla hafven, från Ishafvet åter komma foglame
åt ettdera hållet.
Framställningen af de på sjelfva kontinenten häckande
fogelarternas vägar kan helst anknytas omedelbart till den
detaljerade. utredningen af de arktiska arterna; ty många
likna dem till lefnadssätt och förekomstlokaler samt hafva
befunnits flytta längs samma vägar, hvarföre de också
kunna underordnas samma grupper som de. Sålunda betingas
flyttningsvägarne för ojemförligt största flertalet arter
vadare och simfoglar af fördelningen emellan vatten
och land, ;med andra ord utaf sträckningarna af kuster och
stränder; det är således dessa arter som här främst komma
ifråga.
*) Se Tschudi, Beiträge zur geograph. Verbreitung der Meeresvögel.
Journ. fur Örn. 1856.