Untitled - Doria

fogelfaunaniöstra Sibirien, Japan och Kina äfvensom Indien
och andra delar af Asien hafva likasåuppdagat måuga
omständigheter, som äro upplysande för flyttniugarne i
samma länder. Man har också förmodat att flyttningarne
här skulle gå från Kamtschatka längs kusten söderut
(Tiedemann, Schlegel).
Slutligen kan här anföras en framställning af ämnet,
hvilken väl omfattar ett vidsträcktare område än de förut
vidrörda, men icke desto mindre är schematisk, emedan
bevisning eller grunder för påståendena icke meddelas.
Holmgren ') meddelar nemligen en kort öfversigt af flyttningsvägarneigamla
verldens norra delar, särskildt
Europa, af följande lydelse:
"I den nordliga hemisferens länder sträcka flyttfoglarneidet
hela taget mot söder,hvarigenom en del af de
sibiriska arterna komma att öfvervintrautiIndien och flertalet
af dem, som bebo de nordligaste delarne af Nord-
Amerika, uti de sydligare trakterna af Förenta Staterna.
Dock får fogelsträcket en betydlig dragning åt öster eller
vester, på grund af de mellanliggande ländernas naturförhållanden
ochiföljd deraf, att några foglar helst sträcka
längs kusten, andra längs bergen, andra öfver låglandet
och slätterna eller längs utefter de större vattendragen,
eller följa ögruppernaför att passera de stora hafven. Således
måste de sibiriska foglame draga ett långt stycke
mot öster eller vester, innan de antingen öfver Japan eller
Persien kunna uppnå det mildare vinterklimatet. Genom
Europa gå isynnerhet trenne hufvudvägar för flyttfogelsträcket,
nemligren: 1) Från Ishafvet längs Norges, Jutlands
och Hollands kuster för många strandfoglar. — 2)
Öfver det nordeuropeiska låglandet, från Skåne och Danmark
genom Tyskland och Frankrike samt vidare derifråu
antingen genom Languedocs dalsänkning eller längs med
i) A. E. Holmgren, Skandinaviens foglar I, 1866, sidd. 48—49.
25