Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

4 Resultat och analys 16
I de följande avsnitten följer en redovisning av resultaten av elasticitetsberäkningarna.
Egenpriselasticiteterna presenteras i förenklingssyfte i absoluta tal, i verkligheten är alla
resultat negativa och har således ett minustecken. Korspris- och inkomstelasticiteterna
presenteras med aktuellt tecken, d.v.s. antingen plus eller minus, eftersom de är både positiva
och negativa.
I det första avsnittet presenteras egenpriselasticiteterna (4.1), i det andra
korspriselasticiteterna (4.2) och det tredje inkomstelasticiteterna (4.3). Vidare följer ett avsnitt
om vilka andra faktorer som har påverkat konsumtionen (4.4) och vilka av de ekonomiska
faktorerna som har störst betydelse för konsumtion (4.5). Avsnitt 4.6 innehåller en särskild
analys för köttområdet och avsnitt 4.7 ställer frågan om vi kan säga något om framtida
konsumtion med hjälp av resultaten.
4.1 Hur känsliga är konsumenterna för prisförändringar?
I figur 4.1 nedan redovisas konsumenternas känslighet för prisförändringar på utvalda
livsmedelsgrupper för perioderna 1960-1979 och 1980-2006. Kött och köttvaror är den
livsmedelsgrupp av dem som ingår i studien där konsumenterna är mest känsliga för
prisförändringar. Detta gäller genomsnittet för perioden 1980-2006, då kött är den enda
produktgrupp som har en elastisk efterfrågan, d.v.s. en egenpriselasticitet som är större än 1.
Under perioden 1960-1979 däremot var grönsaker den grupp där konsumenterna var mest
känsliga för prisförändringar. Kött och köttvaror låg på andra plats följt av bröd och
spannmålsprodukter.
Konsumenterna har således blivit mer priskänsliga när det gäller kött och mindre priskänsliga
när det gäller grönsaker mellan perioderna 1960-1979 och 1980-2006. En orsak till den
minskade priskänsligheten för grönsaker kan vara att prisutvecklingen för grönsaker i princip
var den enda som på 1980-talet låg under den allmänna prisutvecklingen, och som på 1990talet
hade lägst prisutvecklingstakt, även om de andra produktgrupperna också hade fått en
lägre prisutvecklingstakt än den allmänna prisutvecklingen. Ett lägre pris från början gör
således att man blir mindre känslig för prisförändringar. Konsumtionen av färska grönsaker
har ökat kraftigt sedan 1960, och det relativt lägre priset är en trolig faktor, samt att utbudet
ökat kraftigt, på grund av ökade möjligheter till import från andra länder och utveckling av
odlingsteknik i Sverige. Det kan även finnas andra orsaker till konsumtionsökningen, som
ökat hälsotänkande.
16 Detta kapitel bygger till stora delar på beräkningar av elasticiteter utförda av professor Ghazi Shukur vid
Internationella Handelshögskolan (IHH), baserat på statistik framtagen av Jordbruksverket.
19