FÖRETAGETS LÖNSAMHET - startaeget.fi

EKONOMIFÖRVALTNING 

© startaeget.fi och Göran Kainberg (1/38) 9.10.2006

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING………………………………............................... 3 

2 FÖRETAGETS LÖNSAMHET…………………………...…… 4 

2.1 Avkastning……………………………………………………. 4 

2.2 Täckningsbidragsberäkning………………………………… 5 

2.3 Den kritiska punkten…………………………………….…… 5 

2.4 Täckningsbidragsexempel…………………………………... 7 

2.5 Möjligheterna att påverka lönsamheten…………………… 11 

2.6 Prissättning…………………………………………………… 12 

2.6.1 Prissättning med hjälp av prissättningskoefficient..….… 13 

2.6.2 Prissättningskoefficienter i tabellform……………….…… 14 

2.6.3 Prissättning i praktiken…………………………………..… 15 

3 FÖRETAGETS INVESTERINGSVERKSAMHET………..… 16 

3.1 Allmänt om investeringar………………………………….… 16 

3.2 Investeringsterminologi……………………………………… 16 

3.3 Investeringskalkyler …………………………………….…… 17 

3.3.1 Pay back- metoden …………………………………..…… 17 

3.3.2 Nuvärdemetoden……………………………….………….. 21 

3.3.3 Annuitetsmetoden……………………………..…………… 27 

4 FÖRETAGETS FINANSIERING……………………………… 32 

4.1 Allmänt om finansiering……………………………………… 32 

4.2 Några centrala finansieringsbegrepp…………………….… 33 

4.3 Finansieringsmarknaden………………………………….… 34 

5. FÖRETAGETS PLACERINGSVERKSAMHET………….… 35 

6. FÖRETAGETS BETALNINGSTRAFIK…………………….. 36 

6.1 Olika betalningssätt………………………………….………. 36 

6.1.1 Girering…………………………………………….……….. 36 

6.1.2 Check och bankväxel……………………………………… 37 

6.1.3 Betalkort………………………………………….…………. 37 

6.2 Betalning via nätet………………………………..………….. 38 


1 INLEDNING 

För allt beslutsfattande i anslutning till företagsverksamhet är det skäl att 

sträva till så rationella och välmotiverade beslut som möjligt. Att hushålla med 

knappa resurser anses traditionellt utgöra en eftersträvansvärd princip i allt 

ekonomiskt beslutsfattande. Detta gäller både sammanslutningar som 

eftersträvar möjligast stor vinst och organisationer vilkas verksamhet inte i 

första hand strävar till ett stort ekonomiskt överkott. 

Ekonomiförvaltningen är ett omfattande begrepp som innefattar en stor del av 

de funktioner som berör företagets ekonomi. Extern och intern redovisning, 

bokföring, kostnadsberäkning, lönsamhetsbedömning, investeringskalkylering, 

skatteplanering m.m. ingår som centrala delar i ekonomiförvaltningen. 

I detta avsnitt avgränsas ekonomiförvaltningen till behandling av endast vissa 

kraftigt avgränsade områden i anslutning till lönsamhetsbedömning, 

investeringskalkylering samt mycket kortfattad behandling av finansierings- 

och placeringsverksamhet samt betalningstrafik. I behandlingen ingår ett 

flertal exempel och övningsuppgifter med lösningar utförda med hjälp av 

kalkylprogrammet Excel. Genom att aktivera (dubbelklicka) programmet är det 

möjligt att i detalj se uträkningarna i respektive cell. 

I materialet ingår också källhänvisningar till olika webbsidor. 


2 FÖRETAGETS LÖNSAMHET 

Lönsam verksamhet är en förutsättning för företagets verksamhet på lång sikt. 

På kort sikt kan det vara acceptabelt att lönsamheten är låg eller t.o.m. 

negativ. Lönsamheten kan mätas på flera olika sätt. Det enklaste sättet är att 

mäta lönsamheten utgående från vinsten. Ett företag är desto lönsammare ju 

större dess vinst är. För att kunna göra jämförelser med t.ex. andra företag i 

branschen är det skäl att relatera vinsten till någon produktionsfaktor, t.ex. 

investerat kapital. Den redovisade vinsten för en räkenskapsperiod kan man 

påverka på flera olika sätt med bl.a. bokföringstekniska lösningar. 

Systematisk planering av företagets verksamhet förutsätter budgetering av 

verksamheten, såväl resultatbudget som mera detaljerade delbudgeter för 

olika funktioner i företaget. I samband med bokföring ger t.ex. 

resultatbudgeten en möjlighet att månads-, kvartals- eller halvårsvis följa med 

hur resultatet för räkenskapsperioden håller på att utvecklas. För mera 

information och exempel om budgetering hänvisas till: 

www.wasa.shh.fi/redovisning/budgeter.htm. 

Budgeten bör fungera som ett instrument för att styra och följa med företagets 

utveckling mot uppsatta mål. Budgeten är egentligen en sammanställning av 

målsättningarna uttryckta i ekonomiska termer. I praktiken är budgetering i 

mindre företag inte obligatoriskt men utgör däremot en förutsättning för 

effektiv och systematisk verksamhet. 

2.1 Avkastning 

Resultatet för en räkenskapsperiod är kort uttryckt skillnaden mellan 

intäkterna och kostnaderna. Avkastningsprocenten för investerat kapital 

visar hur mycket det investerade kapitalet har avkastat (procentuellt). Vinsten 

+ räntor för lån beräknas i procent av summan av ägarnas investeringar och 

lånen. 

Vinst + räntor 

Avkastningsprocent för investerat kapital = -------------------------- x 100 

Investerat kapital 


2.2 Täckningsbidragsberäkning 

En användbar metod för resultatbedömning och analys av företagets 

lönsamhet och verksamhetsförutsättningar är den s.k. 

täckningsbidragsmetoden. Utgående från den kan man bilda sig en 

uppfattning om vad som skulle hända vid förändringar i kostnads- eller 

intäktsstukturerna och samtidigt kan man erhålla underlag för prissättningen. 

Täckningsbidragskalkylen är användbar för enskilda produkter eller 

produktgrupper, avdelningar eller verksamheter. Det är dock skäl att 

konstatera att kalkylen baseras på vissa antaganden om fördelning av 

kostnader. I praktiken är det inte helt entydigt hur man delar upp kostnaderna 

på fasta kostnader och rörliga kostnader. 

Täckningsbidragskalkylen i sin enklaste form utgår från den förenklade 

resultaträkningsmodellen: 

Omsättning 

- Rörliga kostnader 

Täckningsbidrag 

- Fasta kostnader 

Resultat 

Täckningsbidraget (fi: kate, myyntikate) utgörs alltså av omsättningen 

subtraherad med de rörliga kostnaderna. De rörliga kostnader är kostnader 

som är beroende av försäljningsvolymen. Täckningsbidraget skall täcka 

företagets fasta kostnader samt den vinst som företaget uppnår/förväntas 

uppnå. Täckningsbidraget kan uttryckas i euro eller i % av omsättningen. 

När man från täckningsbidraget subtraherar de fasta kostnaderna erhålls 

företagets resultat. Med fasta kostnader avses kostnader som är relativt 

beroende av försäljningsvolymen. I praktiken kan det visserligen utgöra en 

tolkningsfråga om en viss kostnad är rörlig eller fast. 

2.3 Den kritiska punkten 

Kritisk försäljning eller den kritiska punkten är benämningen för den 

försäljningsvolym eller omsättning vid vilken företagets resultat för perioden är 

noll, varken vinst eller förlust. 

Säkerhetsmarginal benämns skillnaden mellan den verkliga omsättningen 

och den kritiska punkten. Säkerhetsmarginalen kan vara positiv eller negativ 

och kan beräknas i euro eller i antal, volym (st) eller i % av den verkliga 

omsättningen. 


Nyckeltalen i samband med täckningsbidragskalkylen kan användas i 

samband med planering av företagets verksamhet (budgetering) men kan lika 

väl användas i efterhand för analys av verksamheten. 

För åskådliggörande av täckningsbidragsmetoden används ofta en grafisk 

framställning i form av en lönsamhetsfigur. 

0 

totalintäkt 

totalkostnad 

förlust 

vinstkurva 

Figur 1: Lönsamhetsfigur 

Kommentar till figur 1: 

kritisk volym 

säkerhetsmarg 

totalintäkt 

totalkostnad 

© startaeget.fi och Göran Kainberg (6/38) 9.10.2006 

vinst 

rörliga kostnader 

fasta kostnader 

verkl volym volym, st, omsättning 

De fasta kostnaderna är oberoende av försäljningsvolymen och ritas i figuren 

parallellt med omsättningen (volymen). Totalkostnadskurvan startar på 

kostnadsaxeln från nivån för de fasta kostnaderna och ritas parallellt med de 

rörliga kostnaderna. De rörliga kostnaderna startar från noll och ökar i takt 

med omsättningen. Försäljningsintäktskurvan startar från noll (ingen 

försäljning = inga inkomster) och ökar i takt med försäljningsvolymen (mängd 

x pris). 

I skärningspunkten mellan totalinkomstkurvan och totalkostnadskurvan ligger 

den kritiska punkten, dvs. resultatet = noll. Vid en omsättning lägre än den 

kritiska punkten (projicerad på omsättningsaxeln) är resultatet en förlust och 

vid en omsättning som är högre än den kritiska omsättningen är resultatet = 

vinst.

Utgående från lönsamhetsfiguren kan en täckningsbidragskurva (-linje) ritas. 

Linjen skär omsättningskurvan i nivån för den kritiska volymen och startar från 

fast kostnad men på minussidan. 

Antag att den verkliga omsättningen är större än den kritiska punkten. Då 

utgör skillnaden mellan den verkliga försäljningen och den kritiska 

omsättningen den sk. säkerhetsmarginalen. Säkerhetsmarginalen kan 

också beräknas i procent av omsättningen. Formeln är då: 

säkerhetsmarginal 

Säkerhetsmarginalprocent = ----------------------- x 100 

omsättning 

Den kritiska punkten kan beräknas på olika sätt men en relativt användbar 

formel är: 

Fasta kostnader 

Den kritiska punkten = --------------------------------- x 100 

Täckningsbidragsprocent 

2.4 Täckningsbidragsexempel 

Exempel 1 

Ett nystartat företag Oy Startett Ab producerar bara en produkt, maskinen A 

Man beräknar att sälja 3000 maskiner under det första verksamhetsåret. De 

rörliga kostnaderna/st beräknas bli: 

€ 

Material 750 

Löner 700 

Övriga RK 380 

Företagets fasta kostnader beräknas till 1 600 000 € och försäljningspriset till 

2 700 € per styck. Beräkna resultatet vid aktuell verksamhetsvolym, samt 

kritisk punkt och säkerhetsmarginal (volym, €, %). Rita även ett 

resultatdiagram och illustrera grafiskt den kritiska punkten och 

säkerhetsmarginaler. 


10 

5 

Lösning till Exempel 1 

M€ Lönsamhetskalkyl 

1000 2000 

KRP 


TI 

8 100 000 

-5 490 000 

2 610 000 32,22 % 

-1 600 000 

1 010 000 

TK KRP= 4 965 517 € 

1 839 st 

SM 3 134 483 € 

39 % 

SM fasta kostn 1 161 st 

3000 

st

Exempel 2 

EFG-market är ett företag med en försäljning per månad på 200 000 €. Den 

genomsnittliga täckningsbidragsprocenten är 25 och de fasta kostnaderna per 

månad 35 000 €. Affärsinnehavaren har planer på att utöka självbetjäningen. 

Försäljningen skulle mängdmässigt (t.ex. st) förbli oförändrad, men varornas 

försäljningspriser borde sänkas med 5 %. De fasta kostnaderna skulle kunna 

sänkas med 8 000 € per månad. Blir ändringen lönsam? 

Försäljning 200,000.00 

Täckningsbidrag 25% 

Fasta kostnader 35,000.00 

Lönsamhetskalkyl Före förändring Efter förändring 

Omsättning 200,000.00 190,000.00 

-rörliga kostnader -150,000.00 -150,000.00 obs. Oförändrad! 

Täckningsbidrag 50,000.00 40,000.00 

-fasta kostnader -35,000.00 -27,000.00 

Resultat 15,000.00 13,000.00 

Slutsats: Nej. Resultatet skulle försämras med 2 000 euro. 

Lösning till exempel 2 


Exempel 3 

Företaget FGH säljer äppelträd. Försäljningspriset är 24 €/st. De fasta 

kostnaderna per år uppgår till 30 000 €. De rörliga kostnaderna per äppelträd 

är 7,50 €. 

Beräkna nollpunktsvolym (eller den kritiska försäljningen) och gör en 

täckningsbidragskalkyl och diagram (figur). 

Fasta kostader 

Förs.pris/st 

rk/st 

Täckningsbidrag 

Täckningsbidrags% 

Kritisk fösäljning, € 

Kritisk fösäljning, st 

6 

3 

totalintäkt, 10000 € 

totalkostn. 

förlust 

30 000 

24,00 

7,50 

16,50 

69 % 

43636,4 

1818 

Lönsamhetsfigur till exempel 3 

vinst 3000*24= 72000 

3000*7,5+30000= 

fasta kostn. 

1000 2000 3000 

KRP 


st 

antagen försäljning 

52500

2.5 Möjligheterna att påverka lönsamheten 

De flesta företag strävar till att förbättra lönsamheten, på kort och/eller lång 

sikt. I praktiken är detta emellertid inte alltid så enkelt. 

Alternativen är att öka intäkterna och minska kostnaderna. Genom att höja 

försäljningspriserna eller genom att sälja flera enheter ökar företagets 

försäljningsintäkter. Problemet är emellertid att prishöjningar oftast leder till 

minskning av antalet sålda enheter. Efterfrågans priselasticitet avgör vad 

som händer med försäljningsintäkterna när priset ändras. För att kunna 

bedöma lönsamheten och dess utveckling vid prisförändringar måste man 

känna till hur efterfrågan påverkas och om eventuellt också 

kostnadsstrukturen ändras. 

Genom att sänka de fasta kostnaderna kan man enkelt påverka lönsamheten 

under förutsättningen att kostnadssänkningen inte negativt påverkar 

försäjningen. Täckningsbidraget påverkas dock inte av en sänkning av de 

fasta kostnaderna. En sänkning av de rörliga kostnaderna under förutsättning 

att försäljningspriset inte sänks leder däremot till ett höjt täckningsbidrag. 


2.6 Prissättning 

Vid prissättningen av produkterna måste varje företagare beakta såväl 

marknadssituationen som kostnaderna för de produkter man saluför. 

Då man använder täckningsbidraget som underlag för prissättningen erhålls 

priset genom att addera de rörliga kostnaderna och täckningsbidraget. 

Täckningsbidraget bör vara så stort att det täcker de fasta kostnaderna och 

dessutom den vinst som uppställts som mål. I samband med fastställandet av 

försäljningspriset är man i praktiken tvungen att beakta 

marknadssituationen/konkurrensen på marknaden. I kalkylsammanhanget är 

det också skäl att påminna om mervärdesskatten som sätts till det kalkylerade 

försäljningspriset utan moms. 

Rörliga kostnader 

+ täckningsbidrag 

=Försäljningspris (utan moms) 

+ Moms (22%, 17%, 8%) 

Försäljningspris (inkl. moms) 

Om man har en klar uppfattning om täckningsbidragsprocenten (TB%) för en 

produkt kan försäljningspriset (utan moms) beräknas enligt följande formel: 

100* 

Rörligakostnader 

Försäljningspris( 

exkl. 

moms) 

= 

( 100 − TB%) 

Exempel 4 

Om anskaffningsutgiften för en vara är 250 € och den som mål uppsatta 

täckningsbidragsprocenten är 55 blir enligt ovanstående formel varans 

försäljningspris utan moms 

Försäljningspris (exkl.moms) = (100 x 250 €)/(100-5 555,56 

Försäljningspriset (inkl. moms 22 %) blir då 555,56 x 1,22 ===> 677,78 


2.6.1 Prissättning med hjälp av prissättningskoefficient 

För prissättning inom detaljhandeln är användningen av den s.k. 

prissättnings-koefficienten en enkel och allmänt använd metod. 

Prissättningskoefficienten bygger på antagandet att man känner till den 

önskade täckningsbidragsprocenten. För olika täckningsbidragsprocenter är 

det praktiskt att i tabellform ange motsvarande prissättningskoefficient. 

Formeln för prissättningskoefficienten: 

Pr issättning 

skoefficient 

= 

100 − 

täckningsb 

100 

idragsprocent 

Försäljningspriset (exkl. moms) beräknas därefter enligt följande formel: 

Försäljningspris = anskaffningsutgift x prissättningskoefficient 

Försäljningspriset (inkl.moms) = anskaffningspris x prissättningskoefficient x 

moms-faktor 

Prissättningskoefficienten kan också anges så att den inkluderar moms. och 

beräknas då: 

prissättningskoefficient (exkl,moms) x (1 + moms%/100) 

Exempel 5 

Prissättning m h a prissättningskoeffcient. 

Täckningsbidrag = 30 % 

Moms 22 % 

Inköpspris (=rörlig kostnad) 1 234 € 

Prissättningskoefficient (inkl moms) = 1 234 €*((100/(100-30))*(1+22/100)) 


TB 30 % 

Moms 22 % 

Koefficient (exkl moms.) 1,428571 

Koefficient (inkl. moms.) 1,742857 

Inköpspris 1 234,00 

Försäljn.pris (inkl.moms) 2 150,69 

2.6.2 Prissättningskoefficienter i tabellform: 

TäckningsPrissättningsPrissättningsPrissättningsPrissättningsbidragskoefficientkoefficientkoefficientkoefficientprocent (exkl.moms) (inkl.moms) (inkl.moms) (inkl.moms) 

22 % 17 % 8 % 

5 1,0526 1,2842 1,2316 1,1368 

10 1,1111 1,3556 1,3000 1,2000 

15 1,1765 1,4353 1,3765 1,2706 

20 1,2500 1,5250 1,4625 1,3500 

25 1,3333 1,6267 1,5600 1,4400 

30 1,4286 1,7429 1,6714 1,5429 

35 1,5385 1,8769 1,8000 1,6615 

40 1,6667 2,0333 1,9500 1,8000 

45 1,8182 2,2182 2,1273 1,9636 

50 2,0000 2,4400 2,3400 2,1600 

55 2,2222 2,7111 2,6000 2,4000 

60 2,5000 3,0500 2,9250 2,7000 

65 2,8571 3,4857 3,3429 3,0857 

70 3,3333 4,0667 3,9000 3,6000 

75 4,0000 4,8800 4,6800 4,3200 

80 5,0000 6,1000 5,8500 5,4000 

Exempel: inköpspris (=rörlig kostnad) 300,00 € 

täckningsbidrag 70 % 

moms 22 % 

försäljningspris (inkl.moms) 1 220,00 € (=300*4,0667) 

kontrollräkning: 1 220,00 € 

-366,00 € 

854,00 € ====> 70 % 


2.6.3 Prissättning i praktiken 

Den ovan beskrivna prissättningsmetoden med hjälp av 

prissättningskoefficient är ytterst förenklad och användbar endast i vissa 

situationer. Marknadssituationen, produktens livscykel, olika förväntningar om 

framtiden m.m. är faktorer som har avgörande betydelse för prissättningen. I 

synnerhet i tillverkningsföretag med flera olika produktgrupper och produkter 

baseras fastställandet av försäljningspriset ofta på detaljerad information om 

produktionskostnaderna. 

I samband med analys av produktionskostnaderna är det skäl att påpeka att 

det finns många olika metoder för fördelning av olika kostnader, t.ex. 

samkostnader för produktutveckling, administration, marknadsföring mm. Som 

exempel på dylika kalkylmetoder kan nämnas kostnadsslags- och 

kostnadsställekalkylering, normalkalkyl, divisionskalkyl, minimikalkyl, ABCkalkyl 

(activity-based-costing) m.m. 


3 FÖRETAGETS INVESTERINGSVERKSAMHET 

3.1 Allmänt om investeringar 

Investeringsverksamheten spelar en central roll i företagets verksamhet, 

såväl på kort som på lång sikt. Kostsamma investeringarna utgör ofta en 

förutsättning för företagets fortsatta verksamhet och är därför också med 

tanke på konkurrenssituationen såväl kvalitativt som kvantitativt och ur 

lönsamhetssynvinkel oundvikliga. Alla investeringsbeslut borde föregås av 

någon form av bedömning av hur mycket totalkostnader investeringen totalt 

kommer att förorsaka och vilka intäkter eller alternativt kostnadsbesparingar 

som man kan uppskatta att investeringen leder till. I praktiken står ofta många 

olika investeringsalternativ till förfogande och de som fattar de avgörande 

besluten borde vara väl förtrogna med de faktorer som påverkar investering 

lönsamhet. 

För att på förhand kunna bedöma en investerings lönsamhet måste man göra 

vissa antaganden om bl.a. kalkylränta, investeringens ekonomiska livslängd, 

förväntade intäkter och kostnader under olika perioder, eventuellt 

utrangeringsvärde (restvärde, skrotvärde…). Det kan löna sig att sätta ner 

både tid och resurser på att sammanställa relevant bakgrundsinformation inför 

viktiga investeringsbeslut. Många förhastade investeringsbeslut som baserats 

på bristfälligt beslutsunderlag har haft ödesdigra konsekvenser för 

företagsverksamheten. 

3.2 Investeringsterminologi 

1. Kalkylränta 

Den räntesats som används av ett visst företag vid investeringskalkylering 

och i andra kalkylsammanhang. 

2. Nuvärde 

Dess storlek bestäms bl.a. av den allmänna räntenivån, 

låneräntan på den lånemarknad som står företaget till buds eller 

av den ränta företaget förlorar genom att använda egna 

sparpengar. Med hänsyn till den osäkerhet och risk som i regel 

förknippas med investeringar, brukar kalkylräntan väljas ganska 

högt i de allra flesta fall. 

Belopp som utfaller vid en annan tidpunkt omräknas till ett 

nuvärde med hjälp av en faktor som tar hänsyn till räntan och 

tiden. Förfarandet kallas diskontering och till hjälp har man 

särskilda tabeller med framräknade diskonteringsfaktorer. 

3. Grundanskaffningskostnaden 

antingen en engångskostnad i början av investeringstiden eller 

kostnad som måste erläggas inom en kort tid 


4. Investeringstiden 

är den tid som man uppskattar att man drar nytta av 

investeringen 

5. De årliga bruttointäkterna 

är de löpande bruttointäkter investeringen medför per år 

6. De årliga kostnaderna 

är de kostnader investeringen medför per år 

7. De årliga nettointäkterna 

är skillnaden mellan de årliga bruttointäkterna och de årliga 

kostnaderna 

8. Den inre räntefoten 

är den räntefot enligt vilken nuvärdet för (de förväntade) 

nettointäkterna är lika stort som anskaffningsutgiften 

9. Investeringens restvärde 

är dess värde vid investeringsperiodens slut. Ofta antas 

restvärdet vara noll. (utrangeringsvärde) 

10. Beräkningsmetoder 

de vanligaste metoderna för bedömning av en investerings 

lönsamhet är nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, 

återbetalningstidsmetoden (pay off period) och 

internräntemetoden. 

3.3 Investeringskalkyler 

3.3.1 Pay back- metoden 

Pay back- metoden (eller Pay off) är den enklaste metoden för bedömning av 

en investerings lönsamhet. Metodens enda fördel ligger i att den är enkel att 

använda. Metoden tar inte hänsyn till att ett belopps verkliga värde i en 

beslutssituation beror på när beloppet betalas in eller ut. 

I det följande behandlas endast nuvärdemetoden och annuitetsmetoden. 

3.3.2 Nuvärdemetoden 

Nuvärdemetoden innebär att man diskonterar (omräknar) samtliga intäkter 

och kostnader till anskaffningstidpunkten, dvs. investeringstidens början, 

enligt en vald kalkylränta. 


Investeringen är lönsam om nuvärdet (begynnelsevärdet) av intäkterna 

(inklusive det neddiskonterade restvärdet av investeringen) är större än eller 

lika med nuvärdet av kostnaderna. 

Om man jämför olika investeringsalternativ sinsemellan är den investering 

mest lönsam där skillnaden mellan nuvärdet för nettointäkterna och 

grundanskaffnings-kostnaderna är störst. 

Formler: 

Beteckningar: 

G=grundinvestering 

r=kalkylränta i decimalform 

n=år 

v=1/(1+r) n = diskonteringsfaktor 

S=restvärde 

I=årliga bruttointäkter 

K=årliga kostnader 

A=årligt överskott (intäkter – kostnader) 

Lönsamhetskriterium: 

A1*v1 + A2*v2 + … + An*vn + S*vn – G ≥ 0 

Enligt ovanstående formel bör det sammanlagda neddiskonterade värdet av 

de årliga inkomstöverskotten adderat med det neddiskonterade restvärdet (år 

n) och subtraherat med grundinvesteringen vara positivt för att investeringen 

skall vara lönsam. Ju större talet är, desto mera lönsam är investeringen vid 

antagen kalkylräntenivå. 

Om det årliga överskottet antas vara konstant kan lönsamheten beräknas 

enligt formeln: 

n 

( 1+ 

r) 

−1 

A* 

+ S*vn – G ≥ 0 

n 

r * ( 1+ 

r) 



Diskonteringsfaktorn (v)=1/(1+r) n för olika kalkylräntor kan uttryckas i 

tabellform: 

Tabell A 

n 

r 5% 6% 8% 10% 12% 15% 18% 20% 25% 30% 

1 

0,9523 

8 

0,9434 

0 

0,9259 

3 

0,9090 

9 

0,8928 

6 

0,8695 

7 

0,8474 

6 

0,8333 

3 

0,8000 

0 

0,7692 

3 

2 

0,9070 

3 

0,8900 

0 

0,8573 

4 

0,8264 

5 

0,7971 

9 

0,7561 

4 

0,7181 

8 

0,6944 

4 

0,6400 

0 

0,5917 

2 

3 0,8638 

4 

0,8396 

2 

0,7938 

3 

0,7513 

1 

0,7117 

8 

0,6575 

2 

0,6086 

3 

0,5787 

0 

0,5120 

0 

0,4551 

7 

4 

0,8227 

0 

0,7920 

9 

0,7350 

3 

0,6830 

1 

0,6355 

2 

0,5717 

5 

0,5157 

9 

0,4822 

5 

0,4096 

0 

0,3501 

3 

5 

0,7835 

3 

0,7472 

6 

0,6805 

8 

0,6209 

2 

0,5674 

3 

0,4971 

8 

0,4371 

1 

0,4018 

8 

0,3276 

8 

0,2693 

3 

6 

0,7462 

2 

0,7049 

6 

0,6301 

7 

0,5644 

7 

0,5066 

3 

0,4323 

3 

0,3704 

3 

0,3349 

0 

0,2621 

4 

0,2071 

8 

7 

0,7106 

8 

0,6650 

6 

0,5834 

9 

0,5131 

6 

0,4523 

5 

0,3759 

4 

0,3139 

3 

0,2790 

8 

0,2097 

2 

0,1593 

7 

8 

0,6768 

4 

0,6274 

1 

0,5402 

7 

0,4665 

1 

0,4038 

8 

0,3269 

0 

0,2660 

4 

0,2325 

7 

0,1677 

7 

0,1225 

9 

9 

0,6446 

1 

0,5919 

0 

0,5002 

5 

0,4241 

0 

0,3606 

1 

0,2842 

6 

0,2254 

6 

0,1938 

1 

0,1342 

2 

0,0943 

0 

10 

0,6139 

1 

0,5583 

9 

0,4631 

9 

0,3855 

4 

0,3219 

7 

0,2471 

8 

0,1910 

6 

0,1615 

1 

0,1073 

7 

0,0725 

4 

11 

0,5846 

8 

0,5267 

9 

0,4288 

8 

0,3504 

9 

0,2874 

8 

0,2149 

4 

0,1619 

2 

0,1345 

9 

0,0859 

0 

0,0558 

0 

12 

0,5568 

4 

0,4969 

7 

0,3971 

1 

0,3186 

3 

0,2566 

8 

0,1869 

1 

0,1372 

2 

0,1121 

6 

0,0687 

2 

0,0429 

2 

13 

0,5303 

2 

0,4688 

4 

0,3677 

0 

0,2896 

6 

0,2291 

7 

0,1625 

3 

0,1162 

9 

0,0934 

6 

0,0549 

8 

0,0330 

2 

14 

0,5050 

7 

0,4423 

0 

0,3404 

6 

0,2633 

3 

0,2046 

2 

0,1413 

3 

0,0985 

5 

0,0778 

9 

0,0439 

8 

0,0254 

0 

15 

0,4810 

2 

0,4172 

7 

0,3152 

4 

0,2393 

9 

0,1827 

0 

0,1228 

9 

0,0835 

2 

0,0649 

1 

0,0351 

8 

0,0195 

4 

16 

0,4581 

1 

0,3936 

5 

0,2918 

9 

0,2176 

3 

0,1631 

2 

0,1068 

6 

0,0707 

8 

0,0540 

9 

0,0281 

5 

0,0150 

3 

17 

0,4363 

0 

0,3713 

6 

0,2702 

7 

0,1978 

4 

0,1456 

4 

0,0929 

3 

0,0599 

8 

0,0450 

7 

0,0225 

2 

0,0115 

6 

18 

0,4155 

2 

0,3503 

4 

0,2502 

5 

0,1798 

6 

0,1300 

4 

0,0808 

1 

0,0508 

3 

0,0375 

6 

0,0180 

1 

0,0088 

9 

19 

0,3957 

3 

0,3305 

1 

0,2317 

1 

0,1635 

1 

0,1161 

1 

0,0702 

7 

0,0430 

8 

0,0313 

0 

0,0144 

1 

0,0068 

4 

20 0,3768 0,3118 0,2145 0,1486 0,1036 0,0611 0,0365 0,0260 0,0115 0,0052

25 

30 

40 

50 

0,2953 

0 

0,2313 

8 

0,1420 

5 

0,0872 

0 

Exempel 1 

9 0 5 4 7 0 1 8 3 6 

0,2330 

0 

0,1741 

1 

0,0972 

2 

0,0542 

9 

0,1460 

2 

0,0993 

8 

0,0460 

3 

0,0213 

2 

0,0923 

0 

0,0573 

1 

0,0220 

9 

0,0085 

2 

0,0588 

2 

0,0333 

8 

0,0107 

5 

0,0034 

6 

0,0303 

8 

0,0151 

0 

0,0037 

3 

0,0009 

2 

0,0159 

6 

0,0069 

7 

0,0013 

3 

0,0002 

5 

0,0104 

8 

0,0042 

1 

0,0006 

8 

0,0001 

1 

0,0037 

8 

0,0012 

4 

0,0001 

3 

0,0000 

1 

0,0014 

2 

0,0003 

8 

0,0000 

3 

0,0000 

0 

I ett företag planerar man att köpa en maskin till sin tillverkningsavdelning. 

Man har tre alternativ; maskin A, B eller C. Alternativen borde rangordnas 

enligt lönsamhet under förutsättning att man väljer kalkylräntan 12 %. 

Investeringsutbetalningen och de inbetalningsöverskott som förväntas för 

resp. alternativ, framgår av följande uppställning: 

Maskin Investerings- 

utbetalning 

(1000 €) 

Inbetalningsöverskott (1000 €) 

år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 

A 720 360 240 120 60 90 30 

B 720 480 90 90 120 120 120 

C 720 180 180 180 180 180 180 

Pay back- metoden. 

Genom att summera inbetalningsöverskotten kan man lätt se vilken maskin 

som har den kortaste återbetalningstiden (pay off-tid). Man adderar helt enkelt 

tills man nått summan 720 000 €. 

Lösning: 

Maskin A 360 000 + 240 000 + 120 000 = 3 års pay back. 

Maskin B 480 000 + 90 000 + 90 000 + 120 000/2 = 3½ års pay back. 

Maskin C 180 000 + 180 000 + 180 000 + 180 000 = 4 års pay back-tid. 

Pay back- metodens utslag blir således att Maskin A är det bästa alternativet 

eftersom det alternativet har den kortaste återbetalningstiden. 


3.3.2 Nuvärdemetoden 

De framtida inbetalningsöverskotten multiplicerar man med en räntefaktor 

enligt tabell A . Tidsmässigt tänker man sig att utbetalningen för 

grundinvesteringen inträffar i slutet av år noll medan inbetalningsöverskotten 

inträffar i slutet av år 1, år 2 år 3 o.s.v. Summan jämförs med 

investeringsutbetalningen (som ges minustecken). Är "nettot" positivt 

rangordnas alternativen och det som har det högsta nettonuvärdet genomförs. 

Blir det ett negativt netto bör inte investeringen alls genomföras. 

Lösning: Man räknar i företaget med en kalkylräntesats på 12 %. 

Maskin A 360 000*0,893 + 240 000*0,797 + 120 000*0,712 + 60 000*0,636 + 

+ 90 000*0,567 + 30 000*0,507 - 720 000 = -17 400 €. 

Maskin B 480 000*0,8929 + 90 000*0,7972+ 90 000*0,7118 + 120 

000*0,6355 + 

+ 120 000*0,5674 + 120 000*0,5066 - 720 000 = 47 742 €. 

Maskin C 180 000*4,111 - 720 000 = 19 980 €. 

Enligt nuvärdemetoden ska man således välja maskin B. Detta alternativ ger 

det högsta nettokapitalvärdet. Lägg märke till att maskin A som med Pay 

back- metoden fick den kortaste återbetalningstiden (dvs var bäst!) - nu, enligt 

nuvärdemetoden, inte bör genomföras alls eftersom dess nettonuvärde är 

negativt. 

Exempel 2 

I ett industriföretag har man planer på att ersätta ett relativt manuellt arbete 

med en mer maskinell variant. Inför investeringsbeslutet har man ställt 

samman följande uppgifter: 

Manuellt Maskinellt 

Maskininköp - 1 260 000 

Löneutbetalningar 500 000 250 000 

Övriga driftsutbetalningar 150 000 120 000 

Maskinens livslängd beräknas till 9 år och skrotvärdet därefter (restvärdet) till 

0 €. 

Beräkna vilken tillverkningsmetod som är bäst enligt nuvärdemetoden. 

Kalkylräntan antas vara 15 %. 


Lösning: 

Årliga kostnadsbesparingar: 

500 000 + 150 000 - (250 000 + 120 000) = 280 000 €. 

Nuvärdesumman av dessa år 1-9 blir: 

280 000*4,772 = 1 336 160 

grundinvesteringen 1 260 000 

Total nettobesparing: 76 160 

Då värdet är positivt lönar sig investeringen. 

Förklaring till hur faktorn 4,772 kan beräknas: 

n 

( 1+ 

r) 

−1 

formel: A* 

n 

r * ( 1+ 

r) 

täljaren 1,15 9 - 1 2,517876 

nämnaren 0,15*1,15 9 

0,527681 

1,15 9 = 3,517876 4,771584 


Övningsuppgifter 

1. Använd nuvärdemetoden för att bestämma vilken maskin som är bäst, 

alternativ A eller alternativ B. Kalkylräntan 20 % används. Restvärdet 

är noll för båda maskinerna. 

Alternativ A B 

Grundinvestering 600 000 € 480 000 € 

Livslängd 5 år 3 år 

Årliga inbetalningsöverskott 225 000 € 240 000 € 

2. Beräkna nuvärdena av följande konkurrerande investeringsalternativ. 


G (grundinvestering) 3 milj. € 2,5 milj. € 

A/år (inbetaln.överskott/år) 1 milj. € 1,1 milj. € 

n (ekonomisk livslängd) 4 år 5 år 

S (restvärde) 2 milj. € noll 

kalkylräntesats 18 % 

3. I ett företag övervägs vilket av nedanstående investeringsalternativ 

som bör genomföras; (eller båda - om finansiellt möjligt). 

Alfa Beta 

Grundinvestering (utbetalning) 800 000 € 900 000 € 

Inbetalningsöverskott per år 250 000 € 240 000 € 

Ekonomisk livslängd 6 år 7 år 

Restvärde 0 € 200 000 € 

Kalkylräntesats 20 % 20 % 


4. Vilken av de båda investeringarna nedan är den mest fördelaktiga vid 

en räntesats av 25 %? 

alt. A alt. B 

Grundinvesteringen 650 000 600 000 

Årliga inbetalningsöverskott 220 000 240 000 


Restvärde 125 000 160 000 

5. Endast en av maskininvesteringarna nedan kan företas p.g.a. 

finansiella restriktioner. Du ska avgöra vilken av dem som ska 

genomföras. Kalkylräntan bestämmer Du själv!! 

maskin A maskin B 


Inbetalningsöverskott 110 000 €/år 140 000 €/år 

Restvärde 100 000 € Noll 


Ovanstående fem uppgifter kan även lösas med hjälp av annuitetsmetoden. 

Ett kalkylprogram som Excel kan användas eller man använder sig av en 

tabell över annuitetsfaktorer. 


Lösning till övningsuppgifterna 1 – 5 

1. A bäst med NV = 72 880 (B=25 556) 

2. B bäst med NV = c 940 000 (A=c. 722 000) 

3. Alfa bäst med NV = 31 377 Beta NV = 20 918 

4. B bäst med NV = 97 856 (A=32 081) 

5. A bäst vid räntesatser mellan 0 och 15 %. Lönsamheten försvinner vid ca 

18 % kalkylränta för alt A, vid ca 18,8 % för alt. B (nuvärde = 0). 

Alternativ 

A 

B 

10 % 15 % 18 % 20 % 25 % 

115 500 

100 730 

39 600 

39 300 

1 800 

7 800 

Lösningar i excel till ovanstående övningsuppgifter. 

-21 000 

-11 000 

-69 000 

-53 000 

Genom att dubbelklicka en cell i tabellen får man fram excel, och därefter kan 

man dubbelklicka en viss cell för att se beräkningen. 

Lösning till övningsuppgift 1 

A B 


Livslängd,år 5 3 

Årliga inbetalningsöverskott 225 000 € 240 000 € 

annuitetsfaktor 2,99061214 2,106481481 

Nuvärdet av respektive investering 72 888 € 25 556 € 




G (grundinvestering) 3 000 000 2 500 000 

A/år 

(inbetaln.överskott/år) 

1 000 000 1 100 000 

n (ekonomisk livslängd), 

år 4 5 

S (restvärde) 2 000 000 0 

kalkylräntesats 18 % 

nuvärde 721 640 939 888 

Lösning till övningsuppgift 3: 

Alfa Beta 

Grundinvestering (utbetalning), € 800 000 900 000 

Inbetalningsöverskott per år, € 250 000 240 000 

Ekonomisk livslängd,år 6 7 

Restvärde, € 0,00 200 000 

Kalkylräntesats 20 % 20 % 

Nuvärde 31 377,53 20 918,35 



alt. A alt. B 

Grundinvesteringen 650 000 600 000 

Årliga inbetalningsöverskott 220 000 240 000 

Ekonomisk livslängd, år 6 5 

Restvärde 

Kalkylränta 25 % 

125 000 160 000 

Nuvärde 32 081 97 856 

3.3.3 Annuitetsmetoden 

Med annuitetsmetoden granskar man lönsamheten på årsnivå. Utgångsläget 

är att man känner till de årliga intäkterna och kostnaderna. Också 

anskaffningsutgiften och det eventuella restvärdet fördelas per år, dvs. ändras 

till annuiteter. 

Kostnadsannuitet beräknas som summan av annuiteten av 

grundanskaffningen och annuiteten av de årliga kostnaderna. 

Intäktsannuiteten beräknas som summan av annuiteten för restvärdet och 

annuiteten av de årliga intäkterna. 

Lönsamhetsvillkor: Investeringen är lönsam om intäktsannuiteten är minst lika 

stor som kostnadsannuiteten enligt den valda kalkylräntan. Ju större skillnad 

mellan intäkts- och kostnadsannuitet är, desto mera lönsam är investeringen. 

Beräkningen av intäkts- och kostnadsannuiteterna kan man utföra på olika 

sätt. Ett alternativ är att man först beräknar nuvärdena och sedan bestämmer 

motsvarande annuiteter. Om man endast är intresserad av lönsamheten kan 

man beräkna enbart skillnaden mellan intäkter och kostnader på årsnivå. Den 

annuitet som motsvarar nuvärdet räknar man på samma sätt som annuiteten 

för ett annuitetslån. 


Exempel 

Grundanskaffningskostnaden för en maskin är 23 000 € och de årliga 

kostnaderna är 2800 €. Den årliga bruttointäkten beräknas vara 7 200 € och 

restvärdet 4 000 €. Utred investeringens lönsamhet med annuitetsmetoden då 

investeringstiden är 8 år och kalkylräntefoten 12 %. 

Det sammanlagda nuvärdet för de årliga nettointäkterna 

det årliga överskottet: 7200 – 2800 = 4400 

8 

1, 

12 −1 

4400 x 8 

0, 

12x1, 

12 

Restvärdet omräknat till nuvärde 

= 21 857 

4000 x (1/1,12 8 ) = 1 615 

Intäkternas nuvärde 23 472 

Grundanskaffningskostnaden 23 000 

Skillnad 472 

Skillnaden mellan intäkter och utgifter per år: 

472 x 

8 

1, 

12 x0, 

12 

= 95 

8 

1, 

12 −1 

Investeringen är alltså lönsam enligt avkastningskravet 12 %. 

Exemplet kan också lösas så att intäkts- och kostnadsannuiteterna beräknas 

separat och sedan beräknas skillnaden mellan dem: 

Restvärdets nuvärde = 1615 

Restvärdet per år 

325 

1615 x 

8 

1, 

12 x0, 

12 

= 

8 

1, 

12 −1 

Årliga bruttointäkter 7200 

Intäktsannuiteten 7525 


Grundanskaffningskostnaden per år 

8 

1, 

12 x0, 

12 

23 000 x 

= 8 

1, 

12 −1 

4630 

Årliga kostnader 2800 

Kostnadsannuiteten 7430 

Skillnaden mellan intäktsannuiteten och kostnadsannuiteten 

Beräkningarna i ovanstående exempel underlättas med hjälp av de 

matematiska funktionerna i Excel. 

Mer information om investeringsmetoderna hittar man på t.ex. följande 

webbsida: 

http://www.iml.lth.se/kurser/mio201/Material/Investeringar/F1oF2_Inv.PDF 

och på finska på följande adress: 

http://myy.helia.fi/~taaak/talous/investointi.htm 

Uppgift 1 

Hur mycket lönar det sig att betala för ett investeringsobjekt som under sex 

år ger en årlig intäkt på 65 000 € och förorsakar kostnader per år för 40 

000 € och man vill ha minst en 4,5 %:s avkastning på det investerade 

kapitalet? Restvärdet antas vara noll. 

Uppgift 2 

Är en 180 000 €:s investering lönsam om den under 10 år ger en årlig 

intäkt på 80 000 € och förorsakar 50 000 €:s kostnader per år. Man vill ha 

minst en 8 %:s ränteavkastning. 

Uppgift 3 

Ett industriföretag behöver tilläggsutrymmen. Företaget kan välja mellan 

alternativen att hyra (AltH) eller att bygga nytt (AltB). 

För AltH är den beräknade årshyran 110 000 €. 

AltB: Byggnadskostnader 420 000 €, brukstid 20 år och restvärdet 10 % 

av byggnadskostnaderna. Årliga uppvärmnings- och 

underhållskostnader skulle 

uppgå till 50 000 € per år. 

Vilket alternativ är förmånligare vid en kalkylränta på 6 % pa (per 

annum)? 


95

Lösning till uppgift 1 

I 65 000,00 

K 40 000,00 

A 25 000,00 

r 4,50 % 

S 0 

n 6 

Nuvärdet= 128 946,81 


G 180 000,00 

I 80 000,00 

K 50 000,00 

A 30 000,00 

r 8 % 

n 10 

Nuvärdet= 21 302,44 investeringen är lönsam 



AltH AltB 

Åshyra 110 000,00 

Byggn,kostnader 420 000,00 

Årskostnader 50 000,00 

Brukstid, år 20 

Kalkylränta 6 % 

Restvärde 42 000,00 

Annuitetsfaktorn 11,46992122 

Nuvärdet av totalkostnaderna 1 261 691,33 980 400,26 

Slutsats: alternativet att bygga är fördelaktigare. 

Genom att välja olika kalkylräntor kan man pröva sig fram till vid 

vilken kalkylränta de olika alternativen är jämbördiga. 

Om man ersätter 6 % med 13 % är alternativen ungefär lika dyra. 


4 FÖRETAGETS FINANSIERING 

4.1 Allmänt om finansiering 

Företagsfinansiering är en central del av företagandet. Ordnandet av 

finansieringen bör därför ha hög prioritet i företagsverksamheten. Det är 

följaktligen viktigt att man i varje företag har helt klart för sig vem som 

ansvarar för finansieringsfrågorna och på vilka villkor. Viktiga delområden 

(samtidigt ofta också problemområden) är: 

1. varifrån kommer företagets pengar 

2. hur mycket pengar behövs 

3. hur skall pengarna räcka till (i alla situationer) 

4. vad är priset för pengarna? 

Huvudregeln är att ju större andel eget kapital man har desto lättare är det att 

ordna företagets finansiering; det är lättare att tjäna pengar om man har 

pengar. 

Företagets kapital kan alltså delas upp i två huvudgrupper: eget och 

främmande kapital. Det egna kapitalet är det kapital som ägaren eller ägarna 

tillskjutit och som är varaktigt placerat i företaget. Den vinst som företaget gör 

kan läggas till det egna kapitalet medan främmande kapital är företagets 

kapital under en lånetid. I praktiken finns det följande fyra betydelsefulla 

finansieringsalternativ som en företagare har att tillgå: 

1. Intern finansiering 

a. Företagets interna finansiering via verksamheten m.m. 

b. Företagets aktiekapital, eget kapital, tidigare perioders vinst m.m. 

c. Övrig intern finansiering. 

2. Skuld (främmande kapital) 

a. Banklån 

b. Andra lån av försäkringsbolag, leverantörer m.m. 

3. Företagsstöd 

a. Av den offentliga sektorn utdelade medel 

b. Av andra erhållna subsidier 

4. Andra finansiella källor 

a. Leasing 

b. Factoring m.m. 

Den vanligaste formen av främmande kapital är banklån. För främmande 

kapital betalar man ränta medan det egna kapitalet ger intäkter i det fall att 

företaget ger vinst. Till eget kapital räknar man även riskkapital (eng. venture 

capital), dvs. det kapital som kapitalplacerare tillför företagen. 


En annan indelning av företagets totalfinansiering kan vara indelningen i 

a) inkomstfinansiering och 

b) kapitalfinasiering 

-eget kapital 

-främmande kapital 

-kortfristigt 

-långfristigt 

4.2 Några centrala finansieringsbegrepp: 

Inkomstfinansiering: det som återstår av försäljningsinkomsterna efter 

avdrag av de löpande utgifterna för företagets 

verksamhet 

Eget kapital det kapital som företagets ägare investerat i 

företaget 

Främmande kapital de lån och andra krediter som företaget får av 

banker och andra kreditgivare 

Driftskapital de pengar (det kapital) som ligger bundna vid 

företagets dagliga verksamhet 

Soliditet ett företags förmåga att klara av sina långfristiga 

förbindelser 

Likviditet ett företags förmåga att betala löpande utgifter, 

kallas också betalningsförmåga 

Finansieringsfrågorna och problemen förknippade med finansieringen varierar 

kraftigt mellan olika företag inom samma bransch och i synnerhet mellan 

företag av olika storlek. För många nyetablerade finländska företag har 

Finnvera Oy visat sig ha en viktig roll, förutom som finansieringskälla också 

som en viktig informationskälla. 


Från Finnvera Oy:s webbsidor hittar man utmärkt information om bl.a. 

1. Finansieringsbehov 

-eget kapital 

-investeringar 

-driftskapital 

-utvecklingsfinansiering 

-finansiering av internationalisering 

2. Planering av finansiering och säkerheter 

-företagsanalys 

-planering av säkerheter 

3. Ansökan om finansiering 

Ovanstående uppgifter behandlas skilt för de olika företagstyperna: 

a) nyetablerade företag 

b) små och medelstora företag 

c) storföretag 

webbsida: http://www.finnvera.fi/index.cfm?lang=2 

I en omfattande studie över ”Entreprenörskap och utveckling” gjord vid Åbo 

akademi ingår detaljerade uppgifter om faktorer som berör företagens 

finansiering. Studien finns på nätet på webbsidan: 

http://www.abo.fi/instut/aronia/publications/Entrep.pdf 

De frågor som berör finansieringen finns på sidorna 136 – 145. Notera 

speciellt faktorerna som inverkar på bankdirektörernas lånebeslut (s. 142). 

4.3 Finansieringsmarknaden 

Svenskspråkig information om finansmarknaden finns på Finlands banks 

hemsidor: http://www.bof.fi/swe/3_rahoitusmarkkinat/index.stm 

Via dessa sidor kan man hitta information och länkar till sidor som berör den 

finländska finansieringsmarknaden. Bankföreningens hemsidor innehåller 

också detaljerade uppgifter om finansieringsmarknaderna, men till stor del 

endast på finska och engelska. http://www.pankkiyhdistys.fi/rahoitusmarkkinat 

En informativ stordiaserie (på finska) om den finländska 

finansieringsmarkanden finns på följande webbsida: 

http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/pp/Rahoitusmarkkinat_kalvosarja.p 

pt 

För den som har närmare vill bekanta sig med finansieringsfrågor kan 

hänvisas till följande gedigna verk (på finska ca. 350 sidor): 

http://yritysjulkaisut.wsoy.fi/www/tuotelue.nsf/yjluettelo/951-0-21744-1 


5. FÖRETAGETS PLACERINGSVERKSAMHET 

En viktig del av ett välskött företags ekonomifunktion utgör också 

placeringsverksamheten, dvs hur man placerar de penningbelopp som av 

olika orsaker inte för tillfället behövs för att upprätthålla likviditeten. Att beakta 

i detta sammanhang är 

- hur länge ett visst kapital kan bindas 

- möjligheterna och kostnaderna för att utnyttja ett kapital som är 

bundet som t.ex. en tidsbunden deposition 

- riskerna med placeringen 

- kan placeringen utnyttjas som säkerhet vid eventuella lån 

- medför placeringen ”stamkundsförmåner” 

- m.m. 

Under de senaste åren har utbudet av placeringsobjekt utökats kraftigt såväl 

för privatpersoner som för företag och organisationer. Via t.ex. bankernas 

placeringsrådgivare får man information om olika alternativa placeringsformer. 

Alla bankgrupper har också informativa hemsidor om sina 

placeringsalternativ. 

Bland de vanligaste formerna för placeringar kan nämnas 

- tidsbundna depositioner 

- obligationer 

- debenturer 

- fondplaceringar 

- optionslån 

- aktier 

- mm 

För tilläggsinformation om placeringar hänvisas till 

- bankernas hemsidor 

- http://www.pankkiyhdistys.fi/ 

- http://www.bof.fi/swe/5_tilastot/5.1_Tilastografiikkaa/5.1.2_korot/ 

- http://www.hex.fi/ 


6. FÖRETAGETS BETALNINGSTRAFIK 

Med betalningstrafik avses förmedlingen av pengar från en betalare till en 

betalningsmottagare. Under de senaste årtiondena har det skett stora, nästan 

revolutionerande, förändringar i betalningssätten. Hela tiden har dock 

bankerna spelat en central roll men trots alla kriser och radikala tekniska 

framsteg är bankernas roll fortfarande synnerligen viktig. 

Traditionella betalningssätt är: kontant, girering, check, bankväxel och olika 

betalkort. Speciellt användningen av olika betalkort har ökat markant. 

Bankerna erbjuder idag sina företagskunder, liksom också privatkunder, 

praktiska, förmånliga och säkra datorbaserade bankförbindelser för skötsel av 

betalningstrafiken. 

Kassaapparaterna har utvecklats till långt automatiserade terminaler med 

inbyggda system för registrering av försäljningen inom minuthandeln. 

Övergången till en helt virtuell (pappersfri) skötsel av företagets 

ekonomifunktioner är kanske bara en tidsfråga. Finland hör till ett av de mest 

progressiva länderna i detta hänseende. Strukturförändringen inom området 

är i full gång. 

Trots att e-fakturering, nätbanksalternativ och helt pappersfria 

bokföringsverifikat blivit allt vanligare är fortfarande traditionella betalningssätt 

och bankens kontoutdrag viktiga dokument när man vill följa med ett företags 

betalningstrafik. 

6.1 Olika betalningssätt 

6.1.1 Girering 

Gireringssystemet förmedlar betalningar och betalningsinformation mellan 

företag, myndigheter och hushåll. Girering är ett öppet system vilket innebär 

att bankkunderna alltid kan nå varandra oavsett val av bank. 

Girosystemets höga tillgänglighet ställer mycket stora krav på säkerhet och 

kvalitet. Bankerna och bankkunderna ställer krav på att betalningar och 

betalningsinformation skyddas men också att de kommer fram i tid till rätt 

mottagare. 

För detaljerade uppgifter om gireringssystemet hänvisas till följande 

finskspråkiga www-sida: 

http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/pdf/tsopas.pdf 


Anmärkning: i slutet av dokumentet finns länkar till webbsidor med information 

om: 

- Girosymboler 

- modeller för giroblanketter 

- kontonummersystemet 

- IBAN – internationella kontonummer 

- Kontroll av referensnummer 

- Allmänna villkor för inhemska betalningsförmedlingar. 

I samma länkförteckning finns en intressant, tvåspråkig fakturamodell med 

inbyggda räknefunktioner 

http://212.226.253.115/sisalto/upload/pdf/wordlasku.rtf 

För girobetalningarna har kunderna flera olika alternativ; betalning över 

disk(dyr), betalning via betalningstjänst, direktdebitering, betalning via 

betalautomat mm. Tilläggsinformation om dessa hittas på bankernas 

hemsidor och i bankernas broschyrer. 

6.1.2 Check och bankväxel 

Check och bankväxel är betalningssätt för både privatpersoner och företag 

och kan jämföras med kontanter. 

Innehavaren av ett checkkonto uppmanar med sin check banken att betala 

checkens belopp till den mottagare som anges på checken. Checkar används 

av privatpersoner eller av företag med checkkonton med eller utan kredit. 

Beträffande användningen av checkar är det skäl att känna till de föreskrifter 

som gäller bl.a. inlösning och överföring av checkar. 

Bankväxlar används i t.ex. situationer då det av säkerhetsskäl är bäst att inte 

transportera stora penningsummor. En bankväxel utställs av banken och 

banken förbinder sig att betala det belopp som anges på växeln till en given 

person. 

6.1.3 Betalkort 

Med betalkort avses bankkort, kreditkort, kombinerade bank- och kreditkort 

samt de kort som används som hjälpmedel, t.ex. bankautomatkort. 

Terminologin är beträffande bankkort en aning oklar. 

(Hänvisning: http://www.kotus.fi/svenska/reuter/1990/090290.shtml) 

Utmärkt material (på svenska) om betalkort finns i bankföreningens 

publikationer: 


http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/svenska/bkbktext.pdf 

och med bilder på olika betalkort: 

http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/svenska/kuvasto.pdf 

6.2 Betalning via nätet 

Bankernas utbud av elektroniska tjänster och betalning via nätet har i Finland 

utvecklats i snabb takt. En av de främsta orsakerna är att man velat få ner 

kostnaderna för skötsel av betalningarna. Serviceavgifterna för traditionella 

banktjänster upplevs av många småföretagare som relativt höga. Behovet av 

inbesparingar i personalkostnader har lett till att man såväl från bankernas 

sida som från kundernas sida aktivt utvecklat betalningsalternativen via nätet. 

Därigenom har man inom företagen också kunnat effektivera verksamheten 

och göra inbesparingar i personalkostnaderna. Beroendet av bankernas 

öppettider har minskat. 

En uppfattning om hur betalningstrafiken utvecklats i Finland får man från 

Bankföreningens publikationer: 

http://www.pankkiyhdistys.fi/svenska/index.html 

De olika bankgrupperna erbjuder idag sina kunder ungefär identiska lösningar 

på problemen inom sektorn betalningstrafik. För noggrannare information om 

de olika bankernas servicepaket hänvisas till deras hemsidor: 

http://www.nordea.fi/ 

http://www.osuuspankki.fi/ 

http://www.aktia.fi/ 

http://www.alandsbanken.fi/index.htm 

m.fl.

FÖRETAGETS LÖNSAMHET - startaeget.fi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?