Kurskompendium för kurser hos SPP 2012-02-15 och ... - Fotokurs

• Exponeringskompensation – ett reglage kameran där du kan säga åt kamerans
automatik att exponera ljusare eller mörkare. Ofta visas detta med plus (mer ljus) eller
minus (mindre ljus). Sätter du reglaget på +1/3 så släpper du in mer ljus. +2/3 är ännu
mer osv. Det du anger är hur många hela (eller delar av) exponeringssteg du skall öka
eller minska exponeringen.
• Exponeringssteg – när man mäter och hanterar exponering talar man mycket om
exponeringssteg. Ett steg innebär en fördubbling eller en halvering av exponeringen. Att
"gå upp ett steg" innebär att du exponerar ett steg ljusare. Att "gå ned ett steg" att du
halverar mängden ljus i exponeringen.
• Slutartid – hur länge kamerans slutare är öppen och släpper in ljus till sensorn. Normal
blockerar slutaren ljuset från att nå sensorn, men just när bilden tas öppnas slutaren ett
kort ögonblick. Slutartider eller som man ibland säger, exponeringstiden, varierar ofta
mellan sisådär en tiondels sekund ned till mindre än en tusendels sekund. Skall du fånga
rörliga motiv vill du oftast ha en kort slutartid, för en springande människa kan du
behöva 1/250- eller 1/500-dels sekund. Varje fördubbling eller halvering av slutartiden
motsvarar ett exponeringssteg.
• Bländaröppning – i objektivet, framför slutaren, sitter en strypventil för ljuset. Du kan
styra hur stor öppningen hos bländaren är, att öka storleken kallas ofta att blända upp, att
minska den kallas blända ned. Hur stor bländaröppningen kan bli beror på objektivets
diameter. Objektiv där det går att få stora bländaröppningar kallas ofta för snabba eller
ljusstarka objektiv. Den största möjliga öppningen kallas ofta för objektivets
maxbländare. Storleken på bländaren mäts precis som slutartid i steg, bländarsteg. Varje
steg innebär en halvering eller en fördubbling av ytan hos bländaröppningen. Att blända
upp ett steg ger samma resultat för exponeringen som att fördubbla slutartiden. Att
blända ned ett steg ger samma resultat för exponeringen som att halvera slutartiden.
En sidoeffekt av bländaren är att öppningens storlek påverkar skärpedjupet i bilden. En
liten bländaröppning, med andra ord att du släpper in mindre ljus, ger ett större
skärpedjup. En större bländaröppning ger ett mindre skärpedjup och en suddigare
bakgrund. Ljusstarka, snabba, objektiv med stor maxbländare är väldigt dyra att tillverka
eftersom det krävs så stora glaselement i dem.
• Skärpedjup – det går inte att få skärpa hela vägen från där du står och tar bilden till
horisonten eller vad som nu är längst bort i bilden. Normalt lägger du skärpen på det som
är viktigast i bilden, motivet, och saker mellan dig och motivet och bortom motivet blir
oskarpa. Hur bred zonen med skärpa är kallas skärpedjup. Hur stort skärpedjupet blir
beror på avståndet till motivet och på hur stor bländaröppningen är.
• Objektiv – objektivet är tillsammans med sensorn den mest centrala och viktiga delen i
en kamera. Objektivet projicerar bilden på sensorn, ur den synvinkeln är en kamera som
en projektor baklänges. Viktiga egenskaper hos objektiv är brännvidd och ljusstyrka.
• Brännvidd – hur "långt" ett objektiv är. En kikare eller ett teleskop har lång brännvidd,
så när man talar om teleobjektiv så syftar det på långa objektiv. Motsatsen är vidvinklar,
korta objektiv. Med ett långt objektiv fångar in en snäv liten bit av verkligheten framför
kameran. Vidvinklar gör motsatsen, de fångar in det mesta som finns framför kameran.
Objektiv som varken är teleobjektiv eller vidvinklar kallas normalobjektiv. Det finns
objektiv med variabel brännvidd, zoomar eller zoomobjektiv.
• Zoomobjektiv – ett zoomobjektiv kallas ofta zoom. Ett objektiv där du kan variera
brännvidden och därmed bildvinkeln. Det här är oerhört smidigt och gör objektivet med
flexibelt och mångsidigt. Nackdelen är att objektivet blir större och tyngre plus att du ofta
får acceptera en mindre maxbländare, zoomar blir alltså generellt mindre ljusstarka. Att