Kurskompendium för kurser hos SPP 2012-02-15 och ... - Fotokurs

Recommendations

Info

också ett tillägg till Adobe Photoshop som heter Adobe Camera Raw, eller ACR. Tekniskt sett gör Adobe ACR exakt samma sak som Adobe Lightroom, men är ett tillägg till Photoshop medan Lightroom är ett eget självständigt program med vissa extrafunktioner som inte finns i ACR, som ett bildbibliotek som gör det enklare att håla reda på dina bilder. Apple har ett eget program, Aperture, som på många sätt liknar Lightroom, men enbart finns för Mac. Även här har du biblioteksfunktioner för att hålla ordning på dina bilder. Utöver Lightroom, ACR och Aperture finns det en rad andra råkonverterare som Capture One, Bibble DxO och många, många fler. De flesta är bra, men få är lika smidiga och mångsidiga som Lightroom/ACR/Aperture. Kameratillverkarna skickar i allmänhet med egna råkonverterare med sina kameror, alla gör bra bilder, men är oftast ganska primitiva jämfört med de separata programmen. • Högdagrar – ljusa delar av en bild, motsatsen till lågdagrar. Ofta talar om man om högdagerblänk, till exempel glittret i vatten, glitter i kromade saker eller helt enkelt straka ljuskällor i en bild (som solen om den kommer med). • Lågdagrar – de mörka delarna, till exempel skuggpartier, i en bild. Motsatsen till högdagrar. • Dynamiskt omfång – en egenskap hos sensorer som är central för bildkvaliteten. Man kan starkt förenklat säga att dynamiskt omfång är ett mått på hur stort omfång av ljusa toner och mörka toner en kamera samtidigt kan fånga. I en kamera med litet dynamiskt omfång försvinner nyanser både hög- och lågdagrar. Ett klassiskt exempel på ett tillfälle när du vill ha stort omfång är när du tar ett traditionellt bröllopsporträtt: Du skall då samtidigt fånga de ljusa nyanserna i en vit brudklänning och de mörka nyanserna i en mörk kostym eller frack. • Känslighet –ett uttryck som ofta används felaktigt. Många säger känslighet när de egentligen syftar på förstärkning. En sensor har en viss fast känslighet som vi kan välja att förstärka olika mycket via iso-reglaget. • Förstärkning – anges i en skala som av traditionella skäl ofta kallas iso. Känslighet är hur mycket kameran förstärker bildsignalen som sensorn mäter upp under en exponering. Tänk på en förstärkare i en traditionell stereo. Du har ett ingångsljud från till exempel en skivspelare (motsvarar exponeringen) som du sedan kan förstärka med volymreglaget (motsvarar iso-skalan i en kamera). Du vet vad som händer som du har en svag och lite otydlig insignal och förstärker den kraftigt: Det blir till slut svårt att skilja på musiken och bruset. Samma sak händer i en kamera, har du en mörk (svag) exponering och skruvar upp förstärkningen, ökar iso, så får du mycket brus i bilden. • Iso – eller iso-reglaget, en skala för hur mycket vi förstärker bildsignalen i en kamera. Man talar ofta om att "fotografera på höga iso" när man har skruvat upp känsligheten i svagt ljus. Nackdelen med att skruva upp känsligheten är att bilderna gradvis innehåller mer och mer brus. • Brus – en bild består egentligen av ett stort rutmönster med bildpunkter, pixlar. Varje bildpunkt representerar ett mätvärde från sensorn. Brus är störningar eller mer eller mindre slumpmässiga variationer i mätvärdena och syns i bilden som små olikfärgade prickar i vad som annars skulle varit en slät färg.
Ordlista i alfabetisk ordning • Beskärningsfaktor – även kallad "crop-faktor". Ett begrepp som orsakat mycket förvirring. I våra moderna systemkameror har vi i allmänhet sensorer av tre olika storlekar: 24x36 millimeter, det klassiska småbildsformatet som kameror använt sedan 30-talet. Kallas numera ofta "fullformat". APS-C eller "halvformat" som det ofta kallades på filmtiden, sensorn är då 18x24 millimeter. Fourthirds som är ett nytt format och mäter 17,5x13 millimeter. Tar du en bild med ett visst objektiv på en kamera och sedan sätter samma objektiv på en annan kamera med annan storlek på sensorn så får du olika bildvinklar. Är sensorn mindre får du en känsla av att objektivets brännvidd har förlängts, vilket den faktiskt inte har. Det här har fått många att tala om att mindre sensorer ger "brännviddsförlängning". Saken är att en brännvidd hos ett objektiv alltid är densamma, men att en brännvidd ger olika bildvinklar beroende på hur stor del av bilden vi använder. Med en mindre sensor använder vi mindre av bilden och skapar en illusion av längre brännvidd, men det är bara beskärning det handlar om. Samma som om du tagit bilden med en större sensor och beskurit den i efterhand. Med APS-C får du en beskärningsfaktor på 1,5 jämfört med småbildssensor, det är som om brännvidden varit 1,5 gånger längre. Med Fourthirds blir beskärningsfaktorn 2. • Bländaröppning – i objektivet, framför slutaren, sitter en strypventil för ljuset. Du kan styra hur stor öppningen hos bländaren är, att öka storleken kallas ofta att blända upp, att minska den kallas blända ned. Hur stor bländaröppningen kan bli beror på objektivets diameter. Objektiv där det går att få stora bländaröppningar kallas ofta för snabba eller ljusstarka objektiv. Den största möjliga öppningen kallas ofta för objektivets maxbländare. Storleken på bländaren mäts precis som slutartid i steg, bländarsteg. Varje steg innebär en halvering eller en fördubbling av ytan hos bländaröppningen. Att blända upp ett steg ger samma resultat för exponeringen som att fördubbla slutartiden. Att blända ned ett steg ger samma resultat för exponeringen som att halvera slutartiden. En sidoeffekt av bländaren är att öppningens storlek påverkar skärpedjupet i bilden. En liten bländaröppning, med andra ord att du släpper in mindre ljus, ger ett större skärpedjup. En större bländaröppning ger ett mindre skärpedjup och en suddigare bakgrund. Ljusstarka, snabba, objektiv med stor maxbländare är väldigt dyra att tillverka eftersom det krävs så stora glaselement i dem. • Brus – en bild består egentligen av ett stort rutmönster med bildpunkter, pixlar. Varje bildpunkt representerar ett mätvärde från sensorn. Brus är störningar eller mer eller mindre slumpmässiga variationer i mätvärdena och syns i bilden som små olikfärgade prickar i vad som annars skulle varit en slät färg. • Brännvidd – hur "långt" ett objektiv är. En kikare eller ett teleskop har lång brännvidd, så när man talar om teleobjektiv så syftar det på långa objektiv. Motsatsen är vidvinklar, korta objektiv. Med ett långt objektiv fångar in en snäv liten bit av verkligheten framför kameran. Vidvinklar gör motsatsen, de fångar in det mesta som finns framför kameran. Objektiv som varken är teleobjektiv eller vidvinklar kallas normalobjektiv. Det finns objektiv med variabel brännvidd, zoomar eller zoomobjektiv. • Dynamiskt omfång – en egenskap hos sensorer som är central för bildkvaliteten. Man kan starkt förenklat säga att dynamiskt omfång är ett mått på hur stort omfång av ljusa toner och mörka toner en kamera samtidigt kan fånga. I en kamera med litet dynamiskt omfång försvinner nyanser både hög- och lågdagrar. Ett klassiskt exempel på ett tillfälle när du vill ha stort omfång är när du tar ett traditionellt bröllopsporträtt: Du skall då samtidigt fånga de ljusa nyanserna i en vit brudklänning och de mörka nyanserna i en mörk kostym eller frack.
Page 1 and 2: Fotografering Kompendium för fotok
Page 3 and 4: Del 1 - Vad är en bra bild? Det ä
Page 5 and 6: förvirrande. Ta hellre flera bilde
Page 7 and 8: Kamerainställningar Kameror finns
Page 9 and 10: Ordlista i systematisk ordning •
Page 11: ändra brännvidden kallas att zoom
Page 15 and 16: t.ex. för inomhussport). Dessutom

Kurskompendium för kurser hos SPP 2012-02-15 och ... - Fotokurs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?