Bondeföretagaren nr 1 2006.pdf - ProAgria

BONDEFÖRETAGAREN 

Lantbrukssällskapet informerar 1/2006 April 2006 

Tommi Taberman är beskyddare för Finlands lantbruksutställning 

Farmari i Seinäjoki 3-6.8. Han är närvarande på utställningen 

under tre dagar. Han har lovat skriva och deklamera dikter med 

landsbygdsanknytning på såväl svenska som fi nska. Sidan 9 

Närmat för korna Sidan 6 

Bättre ekonomisk uppföljning då vi 

handhar skattebokföringen! Sidan 4 

Läs mera på sid 4 

R-Posten Finland Abp1 

Tvärvillkor 

Sidan 3 

Fågelinfl 

uensa 

Sidan 10 

Egenkontroll 

Sidan 11 

"Grödan 

skall ge mer 

energi än vad 

som behöver 

stoppas in" 

Försöksledare Rolf 

Olsson, Sveriges 

Lantbruksuniversitet, 

talade på 

Lantbrukssällskapets 

årsmöte om 

åkerenergigrödor.

2 BONDEFÖRETAGAREN 

Rådgivningens karaktär förändras. 

Att så sker är i sig inget märkligt. 

Inom alla sektorer gäller det att 

anpassa sig till förändrade marknader, ny 

teknologi och ökad kunskap. 

Tack vare tillgång till internet och 

satteliter, elektronik i mjölkstationer 

och tröskor m.m. kan uppföljningar, 

beräkningar och dokumentation skötas 

kostnadseffektivt utan stor medverkan 

av rådgivare. Funktioner automatiseras 

och centraliseras och lantbrukaren själv 

kan sköta mycket via datorn. Rådgivningen 

blir därmed billigare. 

Samtidigt växer behovet av att kunna 

använda rådgivare som bollplank och 

medarbetare, som söker lösningar på företagsspecifi 

ka problem. Många gånger 

räcker det inte med en medverkande 

rådgivare, utan fl era personer deltar under 

en längre tid i utvecklingsarbetet på 

gården. Sådant kan kallas rådgivarteam, 

gårdsstyrelser eller gårdsråd. Det är inte 

billigt, men nyttan är stor. 

I EU: s gårdsrådgivningssystem 

innebär rådgivning en genomgång tillsammans 

med lantbrukaren kring huruvida 

produktionen uppfyller kraven i 

EU-lagstiftningen (tvärvillkoren). EU 

är med och bekostar detta. 

Allt detta, och mycket därtill, är 

rådgivning. För oss inom rådgivningen 

gäller att tillsammans med lantbrukarna 

hitta rätt nivå och kanal för varje enskilt 

behov. One size fi ts all gäller inte. För 

att fi nna den rätta nivån kan det behövas 

ett särskilt utvecklingssamtal mellan 

lantbrukaren och rådgivaren. 

Rent konkret leder ovanstående 

till större användning av webbaserade 

system och allt fl er nationella specialister 

som arbetar över landskapsgränser. 

Eventuellt bildas också ett fl ertal 

landskapsöverskridande aktiebolag för 

rådgivning ifall statsbidraget sjunker. 

I det sammanhanget bör såväl vi inom 

rådgivningen som producentrörelsen i 

Svenskfi nland ta en funderare över vad 

detta innebär för tillgången på svenskspråkig 

service. Effektivt kan lätt betyda 

effektivt på fi nska. 

Lantbrukssällskapet blev i februari 

ISO9001-certifi erat. Jag vill tacka styrelse 

och personal som arbetat med 

vårt ledningssystem under fl era år. Lika 

mycket arbete kvarstår. Certifi katet är 

nämligen inget bevis på att vi är felfria, 

utan ett bevis på att vi systematiskt arbetar 

på att bli bättre. Den grundläggande 

principen om ständig förbättring kan vi 

också på ett mer trovärdigt sätt än tidigare 

implementera ute hos våra kunder. 

Det samma gäller då vi framhåller nyttan 

av att ha klara målsättningar för sin verksamhet 

och att lyssna på kunden. 

I decembernumret av Bondeföretagaren 

skrev jag att det kanske var 

den sista Bondeföretagar-tidning vi gav 

ut. Trots att tidningen inte längre är 

projektfi nansierad beslöt styrelsen att 

den skall fortsätta. Det händer hela tiden 

mycket inom rådgivningen och en 

informationskanal behövs. Jag hoppas 

ni i tidningen hittar saker som väcker 

tankar samt tillönskar er en god växtodlingssäsong! 

Henrik Ingo 


Direktör för 

Direktör Lantbrukssällskapet för 

Lantbrukssällskapet 

mobil 050-69222 

L antbrukssällskapet 

certifi erat 

I februari fi ck Lantbrukssällskapet certifi kat för 

sitt ledningssystem. Certifi katet är resultatet 

av målmedvetet och hårt arbete. Nyttan av 

ledningssystemet märks internt redan i dag 

– förbättrad lönsamhet, förbättrad kommunikation, 

bättre ledarskap, fokusering på ständig förbättring 

och högre förändringsberedskap 

Att bygga upp verksamhet enligt de krav 

som fi nns i ISO standarden är aktuellt inom 

hela rådgivningssektorn. Majoriteten av de 

fi nskspråkiga lantbrukssällskapen har som 

mål att gruppcertifi era sig inom ett år. Ett 

fåtal fi nskspråkiga lantbrukssällskap är redan 

tidigare certifi erade. 

Arbetet gällande ledningssystemet är inte 

slut i och med att vi har fått certifi katet. 

Nu ska vi använda och utveckla ledningssystemet. 

– Vi tar tag i och hittar fel, som vi gjort, 

och ser till att dessa inte upprepas, förklarar 

direktör Henrik Ingo. Vi uppskattar om våra 

kunder tar kontakt med oss, om det är något 

de inte är nöjda med. På detta sätt kan vi lära 

oss av våra misstag och vi kan vidta åtgärder så 

att vi inte upprepar våra fel. Certifi katet säger 

inte att vi är felfria, utan att vi systematiskt 

arbetar för att bli bättre. Vi gör det för att 

spara pengar och göra kunderna nöjda. 

Bakgrunden till varför Lantbrukssällskapet 

systematiskt började med ledningssystemarbetet 

är att vi tror att det förbättrar 

rådgivningen. 

Större krav på företagsledning 

Lantbruks- och växthusföretagarna möter 

en allt hårdare internationell konkurrens och 

marginalerna blir allt mindre, samtidigt som 

enheterna blir allt större. Detta ställer större 

P ersonalförändringar 

på Lantbrukssällskapet 


Nr 1/2006 Årgång 6 

April 2006 

Informationstidning för 

lantbruksföretagare 

Utgivare: 

Österbottens Svenska 

Lantbrukssällskap, 

Handelsesplanaden 16 D, 

65100 VASA 

Tfn. (06) 319 0200 

Fax (06) 319 0201 

Upplaga: 6 000 

Chefredaktör: Henrik Ingo 

Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH 

Tryckeri: I-print Vasa, 2006 

krav på ledningen av lantbruksföretaget. 

Genom att själv systematiskt arbeta med 

ledningssystem och ständig förbättring säkerställer 

Lantbrukssällskapet att personalen 

har rätt kompetens och ökar samtidigt sin 

trovärdighet. 

– Dock uppmanar vi inte lantbruks- och 

växthusföretagare att certifi erar sin verksamhet, 

poängterar Henrik Ingo. Men nog att 

alla har ett genomtänkt ledningssystem, med 

klara mål och strategier, bra uppföljning och 

analys som kan leda till snabbare reaktion. 

Arbetet med ledningssystem på lantbruken är 

en del av den nationella kvalitetsstrategin. 

Årliga auditeringar 

Arbetet med att bygga upp ledningssystemet 

har gjorts inom ramen för EU projektet 

Agronom Timo Keskinen är från den 1 mars 

sektoransvarig för husdjur. Timo är anställd 

av ProAgria Keski-Pohjanmaa där han innehar 

samma arbetsuppgifter som hos oss. 

Mellan Lantbrukssällskapet och ProAgria 

Keski-Pohjanmaa har ett avtal om köptjänst 

ingåtts. Till Timos arbetsuppgifter hör personalens 

fortbildning samt utvecklande av 

rådgivningstjänster inom husdjurssektorn. 

Välkommen! 

Österbottens Svenska Lantbrukssällskap är den 

första fi nlandssvenska organisationen som blir 

certifi erad enligt standarden ISO 9001. 

Lantbruk i Österbotten. Den ackrediterade 

certifi eringsorganisationen BVQI Finland 

(Bureau Veritas Ouality International Finland) 

har utfört certifi eringsrevisionen och 

beviljat certifi katet, som är i kraft i tre år. 

Varje år besöker BVQI Finland Lantbrukssällskapet 

och kontrollerar att ledningssystemet 

används och verksamheten förbättras 

hela tiden. 

Harriet Henricson 

Projektchef 

mobil 050-304 1303 

Kjell Nyström och Jonas Kackur blir heltidslantbrukare 

i vår och slutar därmed hos oss. 

Kjell slutar den 1 maj och Jonas återkommer 

inte från den pågående tjänsteledigheten. 

Tack för utfört arbete och lycka till som 

heltidsbönder! 

Fredrik Bäck slutar som dräneringsplanerare 

på Lantbrukssällskapet den 30 april. Efter 

det kommer Lantbrukssällskapets planerare 

Rainer Rosendahl att planera dränering även 

norr om Vasa. Avloppsplanering utförs även 

av våra byggnadsplanerare. Fredrik kommer 

även att som privatföretagare utföra dränerings- 

och avloppsplanering. Vi tackar för 

utfört arbete och önskar lycka till ! 

Agrolog YH-studerande Jonas Löfqvist utför 

sin specialpraktik på Lantbrukssällskapet i vår 

och i sommar. Han kommer bl.a. att arbeta 

med lönsamhetsbokföringen och med spruttester. 

Välkommen!

A tt odla eller inte 

odla, det är frågan. 

Att odla den åkermark som fi nns 

har varit varje jordbrukares 

självklara val för att försörja 

landets medborgare med 

livsmedel. Med dagens EU-styrda 

lantbrukspolitik sätts vedertagna 

värderingar på prov. Har du 

en lönsam verksamhet som 

målsättning skall du läsa vidare! 

Utgångsläget för resonemanget är odling av 

ett hektar foderspannmål. Med en skördenivå 

på 4000 kg/ha så kan du få ca 400 euro för 

den sålda produkten. Stödet för en spannmålsgård 

på C1-området blir ca 508 euro. De 

rörliga kostnaderna (utsäde, gödsel, bränsle 

m.m.) blir ca 390 euro. Till detta skall läggas 

arbetskostnaden 130 euro (10 timmar x 13 

euro/timme), sammanlagt alltså 520 euro. 

Detta ger ett täckningsbidrag på 388 euro. 

Täckningsbidraget är den summa som skall 

täcka de fasta kostnaderna, dvs. årskostnader 

för maskiner och byggnader, eller hyra för 

Tanken med 

tvärvillkoren är bra 

• En ren och bra miljö för alla. 

• Rent och hälsosamt foder 

• En god och hälsosam mat 

Det är sådant som EU:s skattebetalare 

är villiga att betala för. CAPstödets 

tvärvillkor träder stegvis 

i kraft. Tvärvillkoren ersätter det 

tidigare CAP-stödets miljövillkor. 

Största delen av tvärvillkoren är sådant 

som lagstiftningen förutsätter 

i vilket fall som helst. Då det kallas 

tvärvillkor betyder det att gårdsstödet 

kan sänkas ifall man inte följer 

reglerna. Läs guiden Tvärvillkor 

(odlingssätt och miljövillkor) samt 

Tvärvillkor (Växtskyddsmedel, foder, 

livsmedel och anmälan om 

djursjukdomar). 

Nyheter i tvärvillkoren 

år 2006 

• Begränsningar för använd- 

ning av växtskyddsmedel 

• Spårbarhet vid inköp och 

försäljning av foder 

• Livsmedelsproduktion 

– Hygien i mjölkproduktions- 

utrymmen 

– Förbjudna och främmande 

ämnen för produktionsdjur 

– Fjäderfägårdarnas 

salmonellaövervakning 

• Anmälan om djursjukdomar 

dem. Dessutom skall det räcka till kostnader 

för åkern eller arrende samt eventuell vinst. 

Det andra exemplet är Icke odlad åker 

som sköts. Denna ”odling” kan du ha på 

högst halva arealen (inklusive obligatorisk 

träda och övriga icke odlade områden) utan 

att gå miste om LFA-stödet. Stödet för icke 

odlad åker är 400 euro. Räknar man bort 

kostnader för anläggning av gräsväxten som 

måste fi nnas samt årliga arbetskostnader, 

återstår ett täckningsbidrag på 334 euro. I 

detta fall har du alltså 50 euro bättre täckningsbidrag 

för spannmålen. Sänker vi skördenivån 

med 500 kg så betyder det att de 

båda täckningsbidragen är på samma nivå! 

När man tar i beaktande de fasta kostnaderna 

blir det lite mera komplicerat eftersom 

alla gårdar har olika stora maskinparker och 

odlingsarealer. Utgår man ifrån att man hyr 

allt så är kostnaderna för spannmålsodlingen 

mycket större än skötseln av den icke odlade 

åkern. Det är dock viktigt att faktiskt sköta 

trädan annars fi nns stora risker att få in t.ex. 

svårutrotade ogräs. 

Har du stort behov av grovfoder så skall 

du överväga att lägga allt i vall eftersom vall 

Kom ihåglista : 

Alla jordbrukare som använder växtskyddsmedel 

måste som hittills följa 

lagen om bekämpningsmedel. Kontrollera 

på förpackningen om bekämpningsmedlet 

är godkänt i 

Finland och följ bruksanvisningen. 

Anteckna i skiftesvisa bokföringen 

när och var bekämpningsmedlet användes 

samt dess bruksmängder. 

Nitratdirektivet reglerar gödsling, 

samt användning och lagring av gödsel. 

Totalkväve från stallgödsel får max 

vara 170 kg/ha/kalenderår. Totala 

mängder lösligt kväve enligt gröda 

se bl.a. Lantbrukskalendern s. 185. 

Stallgödselanalys bör tas vart femte 

år. Vid lagring på åker behövs tillstånd 

av kommunens miljövårdsmyndighet. 

Gödseln bör också 

täckas. Stallgödseln får inte spridas 

under perioden 15.10-15.4. 

Grundvattendirektivet. På grundvattenområden 

av klass I och II 

fi nns det begränsningar som odlaren 

bör efterfölja som tvärvillkor. 

Markerosion skall motverkas. 

Längs utfallsdiken och vattendrag 

bör lämnas en minst 60 cm bred 

dikesren. Icke odlade åkrar bör 

vara insådda med vall. Träda som 

gränsar till vattendrag och träda 

som överstiger 30 % av gårdens 

CAP-areal bör vara grönträda. 

Trädor och icke odlade åkrar skall 

slås en gång under växtperioden. 

Markens organiska material skall 

upprätthållas. Bränning av stubb 

och halm är tillåtet endast i undantagsfall. 

Om du bränner halm skall 


alltid orsaken till åtgärden noteras 

i de skiftesvisa anteckningarna. Bevara 

markens struktur – undvik att 

köra med tunga maskiner på blöta 

åkrar. 

Flyghavren skall bekämpas som 

tidigare. 

Röjande av små åkerholmar är möjligt 

efter att anmälan därom gjorts 

till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. 

Djurens märkning 

och registrering 

• du bör registreras som djurhållare, 

om du har minst ett nöt, svin, 

får eller en get 

• djurhållningsplatsen bör ha signum 

och djurförteckning. Landsbygdssekreteraren 

kan bedömma 

ifall ett bete hör till gårdbrukscentrum 

eller är en skild djurhållningsplats. 

• registeranmälningar bör göras 

och djuren märkas 

• varje djurart har egna bestämmelser, 

som har postats till de som 

har registrerats som djurhållare (de 

finns även på www.mmm.fi/el/ 

ter) 

Hygien på gårdar med 

mjölkproduktion 

• Ett skilt utrymme för kylning 

och förvaring av mjölk bör fi nnas 

(mjölkrum). 

• Inga andra arbeten än hantering 

av mjölk och mjölkningsutrustning 

får utföras i detta rum. 

Tabell över stödnivåerna i euro 2006 för en 

växtodlingsgård på C1 (endast vissa grödor) 

Gårds- Övriga LFA Miljö Nationellt TOTALT 

stöd EU-stöd 

Foderspannmål 182 0 219 107 0 508 

Vårvete 182 0 219 107 60 568 

Råg 182 48 219 107 112 668 

Rybs 182 48 219 107 100 656 

Potatis, kontrakt 182 0 219 107 400 908 

Sockerbetor 493 0 219 107 185 1004 

Vall 182 0 219 107 0 508 

Icke odlad åker 182 0 219 0 0 401 

Energigrödor 182 43 219 107 0 551 

Frilandsgrönsaker 182 0 219 346 348 1095 

Siffrorna är riktgivande, alla stöd är inte fastställda. 

och spannmål får samma stöd. Då klarar 

du dig även med en maskinkedja. I detta 

resonemang bör man dock beakta t.ex. spridningsarealer 

och växtföljd. 

Har du alltså bördiga åkrar lönar det sig 

alltid att utnyttja markens potential, får du 

5000 kg/ha i stället för 4000 kg/ha på 30 

ha med samma insatser så betyder detta 3000 

euro mera i inkomster! På svagare marker 

skall du överväga andra alternativ. 

T värvillkoren 

– Vad är det? 

• Det vatten som används för rengöring 

av redskap för mjölkning 

och hantering av mjölk skall analyseras 

innan det tas i bruk och 

därefter regelbundet, dock minst 

vart tredje år. 

• Utrymmena ska hållas rena och 

i gott skick. 

• Rätt förvaring och behandling 

av kemikalier 

• Djuren ska hållas rena och hälsotillståndet 

ska regelbundet granskas 

• Anmälningsskyldighet till kommunens 

veterinär 

• Anmälningsskyldighet till mottagare 

av mjölk om saker som inverkar 

på livsmedelssäkerheten 

Förbjudna och 

främmande ämnen i 

husdjursproduktionen 

• läkemedel för produktionsdjur 

får endast skaffas från apotek eller 

veterinär 

• bokföring måste fi nnas över använda 

läkemedel 

– datum när medicinen givits åt 

djuret , medicinens namn, mängd, 

karenstid och försäljare 

– om djuret säljs till livs skall djurvisa 

bokföringen följa med djuret 

– läkemedelsbokföringen bör sparas 

i 5 år 

Anmälan om 

djursjukdomar 

• skilda regler och direktiv för 

fjäderfägårdarnas salmonellaövervakning 

Kontakta våra växtodlingsrådgivare för att 

reda ut bästa alternativen för din gård ! 

Tor-Erik Asplund 

Ledande rådgivare 

mobil 050-386 5922 

3 

• skyldighet att anmäla djursjukdomar 

som skall bekämpas eller 

misstanke om dem till komunveterinären 

• skäl att alltid ta kontakt med veterinären 

om djur beter sig onormalt 

– skakar, har ömmande fötter/ben 

eller har ökat antal kastningar 

Foderspårbarhet 

Husdjursproducenten bör föra bok 

över inköpta eller erhållna foder. 

Namn och adress på den som sålt 

eller gett fodret samt när det skett 

skall noteras. Även då man säljer 

foder skall anteckningar göras. Sparade 

forsedlar eller kvitton duger. 

Lantbrukssällskapets rådgivare kan 

hjälpa till med att lägga upp t.ex. 

foder- eller medicinbokföring. I 

samband med odlingsplaneringen 

på hösten kan skiftesvisa bokföringen 

gås igenom och bekämpningsmedlen 

diskuteras t.ex. vid 

ifyllandet av stödblanketter på våren. 

Fråga om något känns osäkert. 

Från nästa år kommer det att vara 

möjligt att söka stöd (150 –300 e/ 

gård) för en ordentlig genomgång 

av tvärvillkoren tillsammans med 

en rådgivare. 

Anders Salo 

Växtodlingsrådgivare 

mobil 050-412 7627


S ådd av rörfl en 

Under den gångna vintern har de alternativa energikällorna, 

bioenergin och energigrödorna varit aktuella i fl era sammanhang. 

Av de s.k. energigrödorna är rörfl enen störst och den enda som 

har en kommersiell lösning. I de energipolitiska utredningarna 

som man gjort i vårt land det senaste året pekar man på att vi 

kunde ha energiproduktion på fl era hundra tusen hektar åker. 

Det verkar också råda en mycket stor enighet bland politiker i 

vårt land att vi ska gå in för energiproduktion och i och med detta 

också att man frångår kravet att all jordbruksmark ska producera 

livsmedel. Det innebär i sig också en linjedragning för vilken 

inriktning vårt framtida jordbruk ska ha. 

Av denna areal energigrödor har man menat 

att rörfl enen kunde odlas på 100 000 

– 150 000 ha. Det skulle betyda en 10 – 15 

–faldig ökning från nuvarande areal på 9000 

ha. I Österbotten torde arealen vara omkring 

80 ha. EU har en kvot för energigrödor på 

1 500 000 ha för vilken man ger stöd. I de 

nordiska länderna, åtminstone i norra Sverige 

och Finland har rörfl enen stor andel av energigrödorna, 

i övriga EU-länder förekommer 

helt andra energigrödor. 

V i sköter 

skattebokföring 

För att förbättra vår ekonomirådgivning 

sköter vi numera också skattebokföring 

för lantbrukare. Då vi känner 

gården och uppföljningsbehoven 

kan vi skräddarsy en kontoplan så att 

den stöder uppföljningen av gårdens 

mål. Även ekonomiplaner (tex Likvi) 

och resultatanalyser görs effektivare 

ifall vi har skattebokföringsmaterialet. 

Skattebokföringen sker inom ramen 

för bolaget Bokföringssällskapet i Finland 

Ab. I Österbotten är det Per-Erik 

Järn, ekonomirådgivare på Lantbrukssällskapet 

som sköter bokföringen. 

Kyoto-avtalet förpliktigar Finland och 

alla andra länder att öka andelen bioenergi. 

Utsläppshandeln som i sin tur är kopplad till 

avtalet tvingar kraftverksbolagen att söka biobränslen 

på marknaden. Det lönar sig för dem 

att betala en del mer för biobränslena i stället 

för att köpa upp utsläppsrättigheter i andra 

länder. Ur odlarens synvinkel har skörden 

likaväl ett mycket lågt värde om man jämför 

med det stöd odlingen får. Hittills har det 

varit de stora kraftverksbolagen som Alhol- 

mens Kraft i Jakobstad och Kokkolan Voima i 

Karleby som har gjort odlingsavtal på rörfl en, 

men ingenting hindrar att också mindre 

lokala energibolag i kommunerna kommer 

in på denna marknad. Bestämmelserna om 

stöd för stödenergigrödor förutsätter att en 

utomstående s.k. första förädlare köper upp 

grödan. Samma bestämmelser förhindrar därmed 

att gården skulle kunna få energistöd om 

grödan används i den egna värmecentralen. 

Hittills har kraftverksbolagen gjort kontrakt 

direkt med odlaren om produktion av rörfl 

en. Situationen ändrar i alla fall från i år då 

Alholmens Kraft har meddelat att man inte 

gör kontrakt med nya odlare. I stället kommer 

VAPO in i bilden som tredje part och 

gör odlingskontrakt med odlarna. Rörfl enen 

förmedlar de sedan till kraftverksbolagen. 

Odlings- och skördetekniken för rörfl en 

har varit utvecklad redan för ett tio-tal år 

sedan. Rörfl en är ett fl erårigt strandgräs som 

växer på hela norra halvklotet. Odlingen 

är baserad på att man sår in detta gräs och 

skördar det upp till 10 år från samma insådd. 

Skördetekniskt avviker det från all annan 

odling då grödan ligger under snön över 

vintern och skördas på våren när det torkat 

av sol och vind och när marken under ännu 

är frusen. Det innebär att man kan köra på 

hårt underlag och att man inte förorsakar 

packningsskador på odlingsmarken. Insådden 

av rörfl en sker på våren eller försommaren 

utan skyddsväxt. Etableringen av rörfl ensbeståndet 

är det svåraste då den är känslig 

för konkurrens. Det är därför mycket viktigt 

att man har bekämpat rotogräs som kvickrot 

innan man påbörjar odlingen. Det är också 

mycket viktigt att man får en mycket jämn 

yta för att kunna ta en kort stubb vid slåtter. 

Detta för att minimera fältförlusterna vid 

skörden. Om man får den sådd till ett tätt bestånd 

består skötseln under de följande åren 

enbart av skörd på våren, vanligtvis i april och 

sedan när marken har torkat upp spridning av 

gödsel i maj. Odlingskontrakten baserar sig 

på att rörfl ensbalarna lagras vid åkerkanten så 

att en lastbil med kran kan komma och lasta 

och hämta balarna. Kraftverksbolagen har 

hittills skött om transporten av balarna. 

Odling av rörfl en har blivit ekonomiskt 

intressant då stöden har höjts så att de ligger 

på samma nivå som fodersäd + energistödet 

Från lantbrukssällskapets kontor 

kan man beställa en svenskspråkig 

guide ”Odling och skörd av 

rörfl en för energiproduktion” 

Guiden är gratis och har gjorts av 

Forskningscentralen för jordbruk 

och livsmedelsproduktion. 

Översättningen till svenska har 

lantbrukssällskapet gjort. 

på 45:- €/ha. Odling av rörfl en innebär också 

en nedtrappning arbetsmässigt jämfört med 

de fl esta andra grödor vilket antagligen passar 

en del odlare som vill förenkla odlingen 

men som ändå vill ha kvar åkrarna i eget 

bruk. Stödmässigt har rörfl enen varit något 

tillkrånglat de senaste åren då den dels har 

kunnat räknas som non-food-gröda och äldre 

bestånd räknades som permanent gröda. Från 

och med i år 2006 får den gårdsstöd som alla 

andra grödor 

Bertel Riska 

Ekorådgivare 

mobil 0400-361 672 

V ilken energigröda skall bonden välja? 

Försöksledare Rolf Olsson, Sveriges 

Lantbruksuniversitet, talade på 

Lantbrukssällskapets årsmöte om 

åkerenergigrödor. 

Han rekommenderade rörfl en för långa vallar. Som växtföljdsgröda 

rekommenderade han oljehampa. Kring odling och skörd 

av oljehampa pågår forskning på Röbäcksdalen i Umeå. 

När ska jag välja rörfl en? 

• I närmarknadsområdet fi nns bränsleföräd- 

lingsanläggningar (pellets, briketter) 

• Biodrivmedelsfabriker (etanol, biodiesel) 

• Långliggande energiodlingar utan behov av 

inordning i växtföljder 

• Behov av egna arbetsinkomster på gården 

• Möjligheter till småskalig gårdsförädling till 

pellets och briketter 

När ska jag välja hampa? 

• Närmarknad fi nns 

• Energiproduktion lämplig i växtföljder 

- ekologisk odling för ogräsbekämpning 

- ogräsbekämpning i ensidig spannmåls- 

odling 

• Gårdsförädling möjlig 

- Fiberhampa eller oljehampa? 

- Alltid oljehampa i norra Sverige 

Foto: Tor-Erik Asplund

Vet du hur lönsam 

din gård är? Tror du 

att skuldsättningen 

är för hög? Är du 

intresserad av att hitta 

förbättringsmöjligheter? 

I så fall ska du göra en 

resultatanalys! 

Det fi nns tre grundpelare i ett 

företags ekonomi: lönsamhet, 

likviditet och skuldsättning. 

Lönsamheten berättar hur stor 

ersättning företagaren får för det 

kapital och den arbetstid han 

har satsat. Likviditeten säger 

hur bra betalningsförmågan är. 

En gård med bra likviditet har 

alltså så mycket pengar i reserv 

att alla räkningar kan betalas i 

tid. Skuldsättningen mäter hur 

mycket främmande kapital det 

fi nns i företaget, dvs. hur mycket 

lån företaget har. För att företagets 

ekonomi ska anses god måste alla 

tre delarna vara i balans. 

Metoden med kontinuerlig 

förbättring (PUFF-cirkeln) bygger 

på att man regelbundet gör 

uppföljning av hur bra man lyckats 

uppnå de mål som satts upp. För att 

kunna göra förbättringar i verksamheten 

måste företagaren känna till 

gårdens nuvarande situation. Resultatanalysen 

är ett redskap för att 

granska gårdens ekonomi. Den ger 

en helhetsbild av hur bra de tre delarna 

av ekonomin mådde senaste 

år. Med den som utgångspunkt kan 

man göra upp förbättringsmål för 

det kommande året. 

Beräkningarna i resultatanalysen 

delas in i tre delar: en lönsamhetskalkyl, 

en utredning av gårdens 

värde och skulder samt en beräkning 

av nyckeltal. Exempelvis kan 

man räkna ut företagarens timlön 

för arbetet på gården. Skuldsätt- 


M ycket nytt inom växtskyddet 

denna säsong 

Detta år fi nns det många 

nya växtskyddsmedel, 

parallella -medel 

och gamla -medel 

med nya namn på 

marknaden. Denna 

artikel ger en inblick 

i några förändringar. 

Ta kontakt med oss 

växtodlingsrådgivare om 

du vill veta mer! 

Nya ogräsmedel 

för spannmål 

Ally Class 50 WG och Cantor är 

nya ogräsmedel från Berner. Ally 

Class 50 WG är en utvecklad Ally 

med en förbättrad effekt mot 

måror, åkerviol och veronica-arter. 

Inget fästmedel skall användas och 

medlet har fl era begränsningar vid 

tankblandningar. Endast spannmål 

kan odlas på det skifte som blivit 

besprutat med preparatet den 

säsongen. Ally Class har samma 

begränsning med skyddsavstånd 

på 25 meter till vattendrag och 

begränsning på grundvattenområde 

som Ally. Den gamla Ally är 

förändrad till tablettform och heter 

numera Ally 50 ST. 

Cantor bekämpar alla bredbladiga 

ogräs i vårsäd och har en lång 

besprutningstid, från 2-bladsstadiet 

fram till 2-nodstadiet. Effekten på 

tistlar är jämförbar med MCPA och 

Trio. Preparatet har en säker effekt 

redan vid kalla förhållanden. Observera 

att Cantor inte kan blandas 

med fl yghavrepreparaten Grasp och 

Puma Extra. Cantor kan användas 

på grundvattenområde men har 

krav på skyddsavstånd till vattendrag 

25 meter. 

Nya svampmedel 

för spannmål 

Comet Plus, som marknadsförs av 

Kesko, är verksamt mot en stor 

mängd svampsjukdomar i spannmål. 

Preparatet är inte godkänt 

mot sköldfläcksjuka i råg och 

havrens bladfl äcksjuka. Tillverkaren 

rekommenderar att preparatet 

används med Sportak för att 

undvika uppkomsten av resistenta 

svampstammar. Comet Plus har 

alla miljöbegränsningar dvs. inte 

på grundvattenområde, inte för 

upprepat bruk och minst 25 meter 

till vattendrag. 

Proline EC 250, en Bayer-produkt, 

en ny generation triazolpreparat 

för spannmål, ryps och raps. 

Proline har en mycket bred effekt 

på olika svampsjukdomar. Effekt 

mot rödmögel i spannmålen lyfts 

upp som en särskild egenskap. 

Proline är också godkänt mot bomullsmögel 

och andra sjukdomar i 

ryps och raps. Preparatet har endast 

minst 25 meters skyddsavstånd till 

vattendrag som miljöbegränsning. 

Parallellimport och 

namnförändringar 

Nu är det också möjligt att registrera 

ett växtskyddsmedel som en parallellimportprodukt, 

vilket innebär 

att ett exakt likadant preparat redan 

V ad berättar en 

resultatanalys? 

är registrerat i Finland men säljs 

under annat namn. Alla växtskyddsmedel 

som importeras till vårt land 

måste vara registrerade här innan de 

får försäljningstillstånd. 

Kemira GrowHow har många 

parallellimporterade växtskyddsmedel. 

Företaget har olika produktfamiljer 

för olika grödor. Preparatnamnet 

visar vilken gröda det 

är ämnat för och syfte som ogräsmedel, 

svampmedel eller något 

annat. Nummerserien 100 är mer 

en basprodukt, medan 200- och 

300-serien är mer effektiva eller har 

bredare användningsegenskaper. 

Ett exempel på en basprodukt är 

Svampmedel spannmål 101. Exakt 

motsvarande preparat säljer Berner 

under namnet Tilt. 

Kemira GrowHow har också 

gett fl er gamla preparat nya namn. 

Ett exempel är Hormoneste som 

numera är Ogräsmedel spannmål 

101. 

Off label-registrering 

Off label – registrering är en hjälp 

i växtskyddet för specialväxter. Det 

betyder att användningen för ett 

registrerat preparat utvidgas. Registreringen 

görs på begäran av 

offi ciella eller vetenskapliga forskningsanstalter 

som verkar inom 

jordbruket, fackliga jordbruksorganisationer 

eller professionella 

användare. Användningen av preparatet 

sker på användarens ansvar. 

Det är främst växtskyddsmedel för 

trädgårdsväxter som har liten total 

odlingsareal som kommer ifråga. 

Handelsträdgårdsförbundet har be- 

ningsgraden är en bra mätare för 

hur mycket lån man har. Den jämför 

skulderna med omsättningen 

(inkomsterna). På längre sikt bör 

inte skuldsättningsgraden överstiga 

100 % (lika mycket skulder som 

inkomster), helst borde den vara 

högst 50 %. 

Varför räcker då inte skattedeklarationen 

som ekonomisk 

uppföljning? I jordbrukets deklarationsblankett 

räknas det beskattningsbara 

resultatet ut, dvs. den 

vinst skatte myndigheten anser att 

gården gjort. Det är inte den verkliga 

vinsten! I deklarationen görs 

bl.a. ofta för stora avskrivningar, 

skatterna jämnas ut med reserveringar 

och det egna arbetet samt 

räntekravet på det egna kapitalet 

beaktas inte. 

Data från de resultatanalyser 

ProAgria gör upp matas in i en 

landsomfattande ekonomi databank. 

Den enskilda gårdens uppgifter är 

konfi dentiella, det går endast att se 

medeltal av fl era gårdar i databanken. 

Med hjälp av resultatanalysen 

och databanken kan rådgivaren 

ge allmänna förbättringsråd. Om 

gården till exempel har dålig lönsamhet 

kan man reda ut orsakerna 

genom att jämföra med de andra 

viljats off-label-tillstånd för några 

växtskyddsmedel i växthus och på 

friland. 

gårdarna i ekonomidatabanken. Åtgärdsförslagen 

är mycket beroende 

på gården. Ett enkelt exempel: 

• 

• 

• 

• 

• 

Tvärvillkoren och 

växtskyddet 

I broschyrerna som berättar om 

tvärvillkoren och koppling av gällande 

lagstiftning och de direkta 

stöd som EU betalar, fi nns också 

växtskyddet med. Det är viktigt att 

komma ihåg att nationell lagstiftning 

gällande växtskydd redan har 

varit i kraft länge. Begränsningar 

i användningen, avstånd till vattendrag, 

begränsning av upprepad 

användning och preparatbegränsningar 

på grundvattenområden är 

inget nytt. Om man i växtskyddet 

följt användningsföreskrifterna som 

angetts för respektive växtskyddsmedel 

och på preparatens emballage 

har man följt gällande lagstiftning. 

Att följa gällande lagstiftning 

är vad tvärvillkoren kräver. 

Användningsföreskrifterna kan 

ändras med tiden. I bekämpningsmedelsregistret, 

som upprätthålls av 

Kontrollcentralen för växtproduktion 

(KTTK), fi nns den nyaste versionen. 

Registret uppdateras varje 

veckoslut. Den 1 maj 2006 inleder 

Livsmedelssäkerhetsverket Evira sin 

verksamhet och övertar bl.a. de 

uppgifter som KTTK haft. 

Ulrika Wikman 

Sektoransvarig 

växtodling, 

mobil 050-5852 305 

Gården föder upp tjurar 

av mjölkras till slakt 

Resultatanalysen visar på 

dålig lönsamhet 

Noggrannare granskning 

visar att den dåliga lönsamheten 

beror på höga utgifter 

och mycket arbete i förhållande 

till omsättningen 

Gården har uppgett att den 

föder upp tjurarna till en 

slaktvikt på 340 kg och 20 

månaders ålder 

Förslag till åtgärd: de sista 

kilona är dyrast att producera. 

Förkorta uppfödningstiden 

och slakta vid 

lägre vikt, samt gör utfodringsplan 

för att förbättra 

tillväxten 

Ibland kan det vara svårt att se 

någon direkt orsak till att exempelvis 

lönsamheten är dålig. Då kan 

det vara skäl att göra noggrannare 

kalkyler, t.ex. produktionskostnads- 

och täcknings bidragskalkyler. 

För varje enskilt 

växtskyddsmedel är 

miljöbegränsningar 

bestämda. Vilka dessa är 

för ett preparat står på dess 

emballagetext och i bekämpningsmedelsregistret, 

www.kttk.fi (fr.o.m 

1.5.2006 www.evira.fi ) 

Miljöbegräsningarna omfattar 

följande: 

A. Begränsning vid vattendrag: 

preparatet får inte användas och 

spridningsutrustning får inte 

rengöras närmare än x meter 

från vattendrag. Vid påfyllning 

av traktorspruta från vattendrag 

får inte sprutans eget påfyllningsaggregat 

användas. Vid 

sprutning bör man säkra att bekämpningsmedel 

inte, på grund 

av vinddrift, hamnar i vattendraget. 

Överbliven sprutvätska får 

inte komma i vattendraget. 

a. Alternativen för x är inga 

krav alls eller 10 m, 15 m eller 

25 m. 

B. Preparatet får inte användas 

på grundvattenområde (grundvattenklasser 

I och II), runt 

hushållsbrunnar bör lämnas 

ett minst 30-100 m brett obehandlat 

område, användning 

av bekämpningsmedel på grova 

mojordar eller ännu grövre 

jordarter bör undvikas. 

a. Alternativen: Ja eller nej 

C. Användning förbjuden på 

varandra följande år 


D. Användning borde undvikas 

på varandra följande år 


E. Bivarning (noggrannare 

förklaring bör kontrolleras från 

preparatets bruksanvisningar) 


Eftersom alla år är speciella 

på ett eller annat sätt, får företagaren 

den största nyttan om 

resultatanalyser görs varje år. Då 

syns trenderna i ekonomin och 

effekterna av de förbättringar 

som gjorts under året kan utvärderas. 

De unga jordbrukare som 

beviljats det förhöjda startstödet 

(5000 € extra för husdjursgårdar 

och växthusföretag) måste utnyttja 

rådgivningstjänster under 

de tre första kalenderåren. Genom 

att låta Lantbrukssällskapet 

göra upp en resultatanalys fyller 

jordbrukaren det kravet. 

Helt konkret får du alltså 

detta när du beställer en resultatanalys 

av Lantbrukssällskapet: 

• 

• 

• 

En helhetsbild av ditt företags 

ekonomi under ett år 

Jämförelser med andra gårdars 

ekonomi i landet 

Förbättringsförslag 

Per-Erik Järn 

Ekonomirådgivare 

mobil 050-463 2535 

5


Användningen av 

fraktmjölnare har ökat de 

senaste åren. För tillfället 

fi nns det i Finland åtta 

fraktmalningsbilar, som 

var och en gör ca 10 

miljoner kg kraftfoder 

per år. Teemu Ojala från 

Kalajoki har tre lastbilar 

och en fjärde beställd som 

levereras ännu i vår. Med 

en bil kan han mala ca 8 

ton kraftfoder i timmen. 

Kraftfoderblandningen består 

vanligen av spannmål, ryps, mi- 

F raktmjölnaren gör 

kraftfoderblandningen på gården 

– Närmat för korna 

neraler och växtolja. För att få ett 

mångsidigare foder kan man också 

använda t.ex. melass eller kornfoder. 

Fodrets energiinnehåll kan 

vid behov höjas genom att tillsätta 

foder som innehåller skyddat fett. 

Råvarorna fi nns antingen färdigt på 

gården vid malning eller så köper 

man dem av fraktmjölnaren. 

Gun-Maj och Lars Prest i Karleby 

har använt gårdsblandning 

sedan i höstas. De beslöt att prova 

metoden då de har egen spannmål 

och kraftfoderpriset upplevdes som 

högt. Erfarenheterna hittills har varit 

positiva. Korna äter begärligt av 

fodret och mjölkmängden har ökat. 

Samma blandning ger paret Prest 

också åt tjurarna och kvigorna. 

Lönar det sig att låta en 

fraktmjölnare göra en 

gårdsblandning? 

1 En egen gårdsblandning 

måste basera sig på en utfodringsplan 

och på foderanalyser. Det är 

ingen idé att låta göra gårdsblandningar 

baserade på normvärden och 

medeltal. Innan man gör en gårdsblandning 

bör man veta ensilagets 

Lars och Gun-Maj Prest är nöjda med de foder entreprenören Teemu Ojala blandar på gården. 

näringsvärde och kvalitet. Gårdsblandningen 

görs så att den exakt 

svarar mot den utfodringsplan som 

mjölkgårdsrådgivaren gjort. 

2 Kännedom om priset på 

gårdsblandningen måste fi nnas. Att 

köpa olika foderkomponenter i små 

partier kan höja totalpriset till en 

nivå som till och med är högre 

än förmånliga allfoder. Fraktmjölnarens 

arbetskostnad motsvarar 

fabriksfodrens fraktkostnader, så 

inbesparing uppnås inte ifall inte 

själva råvarorna är billiga. 

3 Följ med hur fodret fungerar. 

Börjar korna mjölka mer eller 

mindre? Hur påverkas mjölken 

konsistens? 

Timo Keskinen 

Sektoransvarig husdjur 

mobil 044-523 4430

P roduktionsuppföljningen 

år 2005 

År 2005 var 458 gårdar, eller 85 % av mjölkgårdarna i svenska Österbotten 

anknutna till produktionsuppföljningen. Motsvarande anslutningsprocent 

i hela landet är 78. 37 besättningar, 7,5 %, i svenska Österbotten 

hade slutat jämfört med år 2004. Antalet kor i produktionsuppföljningen 

minskade inte lika mycket, utan endast 4,6 %. Sammanlagt 11 025 

stycken kor var anknutna till produktionsuppföljningen. 

Mjölkproduktionen i svenska Österbotten ligger fortfarande på en 

lägre nivå än landet i medeltal. Vi kom upp till en medelproduktion 

på 7822 kg per ko och år och i hela landet kom man upp till 8427 kg. 

Då man räknar om mjölkmängden till energikorrigerad mjölk kommer 

vi närmare landets medeltal. 8171 kg per ko är svenska Österbottens 

energikorrigerade mjölkmängd medan landets medeltal är 8633 kg. 

Nedan syns hur medelproduktionen per ko har utvecklats under de 

senaste fem åren, i svenska Österbotten och i hela landet. 

Medelproduktion 

Lantbrukssällskapet har från början av 2006 

en ny kund. I och med att avtal tecknades 

med Richard Keenan & Company Limited, 

genom J-O Brink Sweden AB, fi ck Lantbrukssällskapet 

i uppdrag att sköta den rådgivning 

som medföljer vid köp av fullfoderblandare 

av märket Keenan. Avtalet gäller i hela Finland. 

Rådgivningen i stora delar av Sverige 

och i Norge handhas av företagets egna 

rådgivare, men för norra Sverige (Norrland) 

köps rådgivningen av NNP Husdjurstjänst 

genom ett likadant avtal som ingåtts med 

Lantbrukssällskapet. 

Avtalet om rådgivningen till Keenankunderna 

har som mål att åstadkomma en 

hög resultatförbättring hos husdjursproducenterna. 

Denna förbättring skall Lantbrukssällskapet 

åstadkomma genom att införa 

Keenan-systemet hos deras kunder. Det är 

inget märkvärdigt eller underligt system utan 

ett rådgivningspaket som på engelska kallas 

för Keenan Rumans Nutrition Service. Detta 

paket innehåller tre nyckelelement som på 

svenska kan kallas för Rumans kärnprinciper, 

kompromisslös fodermatris och normal 

driftprocedur. 

Enkelt uttryckt är målen förbättra djurbesättningens 

hälsa, utnyttja fodret bättre och 

sänka produktionskostnaderna. För att nå 

dit behövs ett antal utfodringsstrategier som 

ingår i nämnda rådgivningspaket. 

Den målsättning som tillämpas hos Keenan-kunderna 

är i dag synnerligen aktuell 

på de fl esta husdjursgårdar. I takt med den 

snabba och kraftiga strukturomvandlingen 

som vi nu upplever, speciellt inom mjölkproduktionen, 

är det uppenbart att nya lösningar 

behövs för att: 

- sänka foderkostnaderna 

- höja foderutnyttjandet 

- effektivt använda gårdens eget 

foder 

- säkra en god djurhälsa och hög 

livstidsproduktion 

- rätt styra olika grovfoderkvaliteter 

i utfodringen 

För att lyckas fullt ut med fullfoderutfodring 

krävs också kunskap i användning 

av foderblandaren, i komponering av foderstat 

och i uppföljning av utfodringen med 

mera. 

Tidiga erfarenheter från Keenan-användare 

runt om i världen visade att vissa kunder 

lyckades mycket bra, medan andra kunder 

hade svårigheter att nå samma resultat. Jäm- 


Vi har en större andel kor av Ayshire ras, 83 % jämfört med 

70 % för landet i medeltal. Kor av Holstein-frisisk ras mjölkar 

något mera och har färre semineringar per kalvning, men har å 

andra sidan lägre protein- och fetthalt än Ayshire-korna. 

Mjölkproduktionen är koncentrerad till norra delen av vårt 

område, 79 % av korna fi nns i området Nykarleby och norrut. 

Antalet kor per besättning fortsätter att öka. Vi hade i medeltal 

24,1 kor per besättning. I diagrammet ser man att de fl esta 

besättningarna hade mellan 15 och 25 kor, medan endast 15 % 

av besättningarna hade över 35 kor. 

Fördelning av besättningar 

i olika storleksklasser 

Koantal/besättning 

Livstidsproduktionen för kor som fortfarande är i produktion 

var i medeltal i svenska Österbotten 15 479 kg. För kor som 

utmönstrats under de senaste tre åren var livstidsproduktionen 

21 086 kg. 

Nio besättningar hade en medelproduktion över 10 000 kg 

och 53 stycken hade en medelproduktion över 9000 kg. Grattis 

till dem och till alla andra som har lyckats höja produktionen 

eller annars gjort ett gott resultat! 

Mona-Lisa Grankvist 


mobil 040-827 3730 

L antbrukssällskapet sköter 

fullfoderrådgivningen till 

Keenan-kunder 

förande studier av gårdar med olika resultat 

ledde till utveckling av den rådgivning som 

i dag ingår i Keenan-paketet. I vårt land är 

denna typ av rådgivning en ny företeelse. 

Lantbrukssällskapets fullfoderrådgivning 

är inte begränsad till användare av ett blandarmärke. 

Foderrådgivning ingår utan extra 

kostnad för alla som hör till produktionskontrollen. 

Även övriga kan köpa fullfoderådgivning 

av oss såsom tidigare. Avtalet begränsar 

inte vår rätt att betjäna alla kunder. 

Jan-Olof Johnsson 

Vall- och mjölkgårdsrådgivning 

mobil 050-386 5921 

L antbrukssällskapet 

planerar 

gemensamt 

avloppsprojekt 

på Köklot. 

Lantbrukssällskapet har på 

uppdrag av Kvarkenrådet 

påbörjat planeringen av ett 

intressant projekt för rening 

av hushållsavloppsvatten på 

Köklot. Projektet faller inom 

ramen för Köklot VISION 

2030 och erbjuder de fast 

bosatta, som är intresserade, 

en kostnadsfri planering. 

Lantbrukssällskapet höll ett första infotillfälle 

den 9 mars på Köklot byagård, 

där planerarna Roger Brännes och Rainer 

Rosendahl informerade om olika 

alternativ för reningen och hur planeringen 

byggs upp. Med på mötet var 

ett 15-tal ”byssboar”, som intresserat 

följde med föreläsningen. Den fina 

uppslutningen runt projektet avspeglar 

en fi n byaanda och ansvar för en 

viktig sak. 

Många frågor ventilerades under 

kvällen, man konstaterade att 2 år redan 

gått sen den nya avloppsförordningen 

trädde ikraft och att det är hög tid att 

ta itu med ärendet. En annan sak som 

kom fram, är att man bör sträva till 

att 2 till 3 gårdar eller fl er samsas om 

en gemensam reningsanläggning där 

avståndena inte är för långa och det är 

tekniskt möjligt till rimliga kostnader. 

Fördelen är att reningsförloppet blir 

stabilare och anläggnings och skötselkostnaderna 

per fastighet sjunker 

betydligt. 

Det här är en lösningsmodell som 

varje by och gårdsgrupp borde fundera 

över, möjligheterna till bidrag är också 

större då. Naturligtvis är det fritt fram 

att bygga en egen liten reningsanläggning 

i form av t.ex. en markbädd eller 

minireningsverk också. 

Mötet resulterade i att 13 fastighetsägare 

och Köklot byagård går med 

i planeringen. 

När alla var på plats så bestämdes 

datum och klockslag för gårds visa 

besök i andra hälften av mars månad. 

Erforderliga terräng mätningar och 

undersökningar utförs i slutet av april 

och hela planeringen skall vara klar 

sista juni. 

Rainer Rosendahl 

Dräneringstekniker 

mobil 0400-561 550 

7


Vuxenutbildningen är 

på stark frammarsch i 

Österbotten. Antalet 

personer som deltar 

i längre utbildningar 

samt kortkurser ökar 

årligen. Dagens 

vuxenutbildning kan 

indelas i två kategorier, 

fristående examensinriktad 

utbildning (i dagligt 

tal kallade längre 

utbildningar) samt de 

välkända kortkurserna som 

är 1-5 dagar långa. 

Aktuellt inom vuxenutbildningen 

vid Svenska Yrkesinstitutet 

Vad är en 

fristående examen? 

Kännetecknande för en fristående 

examen är att den kan avläggas oberoende 

av hurudan utbildning du 

har från tidigare och på vilket sätt 

du har skaffat din yrkeskunskap. 

Yrkesskickligheten visas genom 

yrkesprov. Yrkesproven bedöms 

av arbetslivsrepresentanter samt 

examensmästare (som vanligen är 

en lärare från en läroanstalt). En 

grundläggande idé är att yrkesproven 

skall utföras i det normala 

arbetet. Som sista speciella kännetecken 

för en fristående examen 

kan nämnas att examina övervakas 

av examenskommissioner och Utbildningsstyrelsen. 

Drygt 50 000 

personer i Finland fi ck en fristående 

examen senaste år. 

Det fi nns tre nivåer av fristående 

examen. I en grundexamen visar 

man att man har de grundläggande 

färdigheter som yrket förutsätter, i 

en yrkesexamen visar man att man 

har den yrkesskicklighet som krävs 

av en fackman och i en specialyrkesexamen 

visar man att man behärskar 

de mest krävande arbetsuppgifterna 

på området. De fl esta som avlägger 

en examen deltar i förberedande 

utbildning som består av närstudier 

samt distansstudier. I den personliga 

examensplanen som vi gör 

Varför inte markkartera på våren? 

Jordprov kan tas under 

alla årstider såvida jorden 

inte är frusen. Vanligtvis 

tas ändå största delen av 

proven för markkartering 

på hösten efter 

tröskningen. Jordprov kan 

emellertid med fördel tas 

också på våren. 

Snabba analyssvar 

på våren 

På våren är laboratoriernas leveranstid 

kortare och analyssvaren kommer 

snabbt i retur. I bästa fall får man sina 

analysresultat redan innan vårsådden. 

Jordbrukaren kan utföra gödselplanen 

i god tid för att hinna handla 

gödseln förmånligt på hösten. 

Markkarteringen 

förnyas vart femte år 

Alla jordbruk vars senaste kartering 

gjordes år 2001 står nu i tur 

att ta nya prov för markkartering. 

Enligt de senaste direktivet räknar 

man femårsperioden utgående från 

provtagningsdagen. Det rekommenderas 

att man tar 1 prov per 

1-2 hektar. Proven sammanställs av 

fl era delprov, som tas genom hela 

matjordsskiktet. Det är viktigt att 

proven märks med skiftets signum 

eller namn, så att man senare vet 

var de har tagits. 

Provuppsamling 

också i vår 

Provaskar och beställningsblanketter 

fi nns att få i de fl esta lantbruksaffärer 

i svenska Österbotten, 

på lantbrukskanslierna, hos 

ÖSL samt hos Hortilab. Proven 

kan lämnas till lantbruksaffärerna 

för att sedan transporteras till 

laboratoriet. Under tiden 20.4 

– 1.6 organiserar Hortilab Ab 

provuppsamlingen och hämtar 

proven varannan vecka enligt fastställd 

tidtabell. 

Viktigt med 

spårämnesanalys 

Förutom huvudnäringsämnen är 

det viktigt att också låta utföra 

spårämnesanalys. De vanligaste 

spårämnena är koppar, mangan 

och zink. De här mikronäringsämnena 

behövs i små mängder, men 

är nödvändiga för en god tillväxt 

och skörd. Utnyttja vårens kampanjerbjudande! 

Lösligt kväve 

på några dagar 

På våren fås resultaten från analys av 

lösligt kväve på ett par dagar. Den 

här analysen gäller för de odlare, 

som valt preciserad kvävegödsling 

som tilläggsåtgärd för miljöstödet. 

Det går också utmärkt att utföra 

markkartering av samma prov som 

tagits för analys av lösligt kväve. 

Monica Sirén 

Oy Hortilab Ab 

tillsammans när utbildningen startar 

beaktas tidigare arbetserfarenhet, 

utbildning samt livssituation. Vi är 

vana med att våra vuxenstuderande 

är aktiva personer med många järn 

i elden! 

Vad är på gång? 

Här är några aktuella längre utbildningar 

för vuxna som man skall 

anmäla sig till nu på våren och som 

startar i höst eller januari 2007. 

Kanske också Du hittar något som 

passar för dig och din verksamhet? 

Kostnaderna för deltagande består 

av terminsavgiften 40€/termin och 

examensavgiften 50,50€ som är en 

engångssumma. Som vuxenstuderande 

har du rätt till studiesociala 

förmåner. Den förberedande utbildningen 

pågår vanligen 1,5-2 

år. 

Grundexamen inom 

lantbruksbranschen, 

landsbygdsföretagare 

För dig som skall generationsväxla 

och behöver kunskap om 

produktion och marknadsföring 

av växt- och djurprodukter, ekonomi 

samt maskinhantering. Vi 

behandlar EU-byråkratin och du 

lär dig hur Du ska hantera behövliga 

papper och blanketter 

för att erhålla stöd. Motsvarande 

utbildning ordnas också inom 

trädgårds- och pälsbranschen. 

Yrkesexamen för 

husdjursföretagare 

För dig som är husdjursföretagare 

(inom området mjölk, svin, fjäderfä, 

dikor eller får) eller arbetar 

i en djurbesättning med ansvar för 

gården som helhet. Delar som 

handlar om planering och utveckling 

av gården och ledning av företaget 

ingår. Den förberedande 

utbildningen är planerad så att den 

ger förutsättningarna för generationsväxling. 

Yrkesexamen för företagare 

inom skogsbruk – start 2007 

För dig som är skogsägare och 

som vill lära dig sköta och bättre 

utnyttja din egen skogslägenhet. 

Skogsbruksmetoder och skogarnas 

skötsel samt skogsbrukets planläggning 

hör till de viktigaste ämnen 

som behandlas. 

Specialyrkesexamen för 

landsbygdsutvecklare 

För dig som är en kreativ landsbygdsutvecklare, 

ser nya möjligheter 

och aktivt arbetar för att fi nna 

nya lösningar för landsbygden. Du 

är en resursperson som arbetar i en 

organisation som utvecklar landsbygden 

eller är själv företagare på 

landsbygden. 

Kortkurser 

inom naturbruk 

Kortkurser som vi anordnar själva 

eller i samarbete med branschorganisationer 

ger aktuell information 

inom olika områden. Vi tar gärna 

emot idéer på vad som intresserar! 

Välkommen på fortbildning! 

Tommy Arreland mäter näringsämnen i jordprov hos Hortilab.


F armari i Seinäjoki blir stor! 

Finlands lantbruksutställning Farmari hålls i Seinäjoki 

den 3-6 augusti (torsdag – söndag). Årets Farmari 

blir den största utställningen på många år vad 

beträff ar såväl husdjur som maskiner. Det bekräftar 

utställningens chef Jouko Uola. Utställningen betjänar 

även svenskspråkiga besökare med bl.a. svenskspråkig 

skyltning, speakning och rådgivning. 

E nergikostnaderna under luppen! 

Priset på oljebränslen har under senare 

år skjutit i höjden. Undertecknad 

har sedan 2002 följt oljeprisutvecklingen, 

närmast för växthusodlingens 

del, och kan konstatera att 

priset för lättolja under perioden 

fördubblats och för tungoljans del 

har priset stigit med ca. 65% (tabell 

1). För de som baserar sin uppvärmning 

på olja har situationen i 

många fall blivit ohållbar. 

För att överhuvudtaget kunna 

fortsätta verksamheten har många 

varit tvungna att överväga huruvida 

man skall lägga ner verksamheten 

eller övergå till andra uppvärmninsgskällor. 

Många minns 

70-talet med fasa när en del odlare 

försökte byta till alternativa bränslen. 

Anläggningarna var primitiva, 

arbetskrävande och dåligt fungerande. 

I dag har utvecklingen gått 

starkt framåt och vi kan, på basen 

av nybyggda anläggningar, konstatera 

att dagens förbränningsteknik 

för alternativa bränslen är i stort 

sett lika driftsäkert och smidig som 

med oljeeldning. 

Dock bör man lägga större 

vikt vid planeringen och dimensioneringen 

av värmecentraler för 

alternativa bränslen, eftersom de 

fungerar med kontinuerlig drift. En 

överdimensionering av värmeanläggningen 

leder lätt till att den till 

stora delar kommer att gå på endast 

en låg deleffekt och funktionen blir 

då sämre. 

I dagens läge har vi ett större 

utbud av bränslealternativ. Vid planeringen 

av värmecentralen bör 

man undvika att låsa fast sig vid ett 

enda bränslealternativ utan välja 

system där man kan växla. Tabell 2. 

visar jämförande energiinnehåll och 

kostnader för de vanligaste tillbudsstående 

bränslealternativen. 

Ingmar 

Bäckström 

SLF, Ingenjör 

Växthusteknik 

mobil 050-517 0687 

I samband med utställningen ordnas 

nationella tävlingar för bl.a. mjölkboskap 

och för köttboskap. Det är alltså 

de bästa djuren som är utställda och 

publiken kan följa med domarnas 

bedömning av djuren. Även många 

andra djur såsom grisar, hästar och får 

ställs ut - dock inga fjäderfän denna 

gång. Vid husdjursavdelningen fi nns 

mycket husdjursteknologi utställd. 

En del visas i verklig funktion. 20 kor 

Jämförande energipriser för olika bränslen: (moms 0%, inkl. transporter) 

mjölkas i ett robottstall där publiken 

kan följa med såväl mjölkning som 

automatutfodring. 

Bioenergi är ett viktigt tema 

för utställningen. I en stor avdelning 

visas många olika former av 

utnyttjande av bioenergi upp. På 

lördag debatterar även ministrarna 

Pekkarinen och Wideroos tillsammans 

med experter om hur Finland 

bäst skall ta tillvara bioenergins 

möjligheter. I samband med detta 

utlovar utställningschef Uola även 

lite mer showbetonade inslag. 

ProAgria har självfallet en stor 

avdelning. Där fi nns även Lantbrukssällskapets 

svenskspråkiga 

rådgivare. Frågor och respons är 

välkomna och på avdelningen presenteras 

både den nyaste tekniken 

samt ges möjlighet till samtal med 

rådgivare t.ex. om den egna gårdens 

utveckling. 

Lantbrukets framtid är direkt 

kopplat till de inhemska livsmedlens 

framgång. Därför är livsmedel 

ett stort tema. Både storindustrin 

och mindre livsmedelsföretag 

deltar i utställningen. En av huvudsamarbetsparterna 

är Finfood. 

Som ny huvudsamarbetspart deltar 

Bränsleslag pris/enhet (datum) energiinnehåll/enhet brutto rel.tal/enhet verkn. nyttoenergi/enhet rel.tal/enhet netto 

€/MWh grad/% €/MWh 

Tungolja POR 180 360,7 €/ton 23.3.06 11,33 MWh/ton 31,83 1 ton 90 10,10 MWh/ton 1 ton 35,37 

Lättolja, SK 496,1 €/m3 23.3.06 10,00 MWh/m3 49,61 1,17 m3 92 9,20 MWh/m3 1,11 m3 53,92 

Bittorv (P13) 13,2 €/m3 2005 1,40 MWh/m3 9,43 8,09 m3 85 1,19 MWh/m3 8,57 m3 11,09 

Torvpellets 85,0 €/ton 2005 5,00 MWh/ton 17,00 2,27 ton 88 4,40 MWh/ton 2,32 ton 19,32 

Träpellets 97,0 €/ton 2005 4,75 MWh/ton 20,42 2,39 ton 88 4,18 MWh/ton 2,44 ton 23,21 

Flis 12,0 €/m3 (uppsk.) 0,85 MWh/m3 14,12 13,3 m3 80 0,68 MWh/m3 15,0 m3 17,65 

Havre 65,0 €/ton (uppsk.) 4,10 MWh/ton 15,85 2,8 ton 85 3,49 MWh/ton 2,9 ton 18,65 

Havre 85,0 €/ton (uppsk.) 4,10 MWh/ton 20,73 2,8 ton 85 3,49 MWh/ton 2,9 ton 24,39 

9 

denna gång MTK. Det utökade 

samarbete mellan rådgivningen och 

producentrörelsen berör alltså även 

utställningsverksamheten. 

Republikens president och sannolikt 

även EU: s lantbrukskommissionär 

(obekräftat vid pressläggning) 

kommer att besöka Farmari. Riksdagens 

jord- och skogsbruksutskott besöker 

i sin helhet utställningen. EUkommissionen 

och EU-parlamentet 

har egna utställningsavdelningar. 

Många hallar och ett stort och 

grönt område på båda sidor om 

Kyro älv garanterar att någonting 

fi nns för var och en. Barnpassning 

fi nns tillgänglig. Barn under 7 år 

har gratis inträde till utställningen. 

Familjebiljett kostar 30 e och 

vuxenbiljett 15 e. Parkering och 

eventuell busstransport mellan parkering 

och utställning är gratis. 

Förra gången Farmari ordnades 

i Seinäjoki besökte över 120 000 

personer utställningen. Mer info 

på www.farmari.net 


Direktör 

mobil 050-69 222


V iktigt förhindra 

kontakt mellan 

fåglar 

Fåglarnas fl yttning kan man inte förhindra, men 

en omfattande utbredning av fågelinfl uensan kan 

förebyggas med relativt enkla medel. I stort sett 

handlar det om en god hygien, som också är a och o 

när det gäller andra sjukdomar. Smittorisken av H5N1viruset 

gäller dock främst fjäderfä eftersom det är 

närapå osannolikt att andra djur smittas. 

Det fi nns lagar, förordningar och 

beredskapsplaner för att förebygga 

att fågelinfl uensan H5N1 inte 

sprids okontrollerat ifall den når 

Finland. Enligt den förordning 

som trädde i kraft i början av mars 

ska bland annat all fjäderfä hållas inomhus 

fram till slutet av maj för att 

undvika smitta från vilda fåglar. 

– Det här är viktigt för alla som 

har fjäderfä, oberoende av om de 

har 2 eller 200 000, säger Matti 

Nyberg, länsveterinär vid Länsstyrelsen 

i Västra Finlands län. Nyberg 

tillägger att det inte torde vara 

några problem med att nå ut med 

informationen till de som föder upp 

fjäderfä, men att det fi nns en risk att 

de som har fjäderfä som hobby inte 

tar restriktionerna till sig. 

Eftersom fjäderfä i Finland är 

inomhus vintertid torde det här 

”utegångsförbudet” inte utgöra 

något problem här. Undantagstillstånd 

kan sökas om fåglarna är 

beroende av ljuset. Nyberg berättar 

att tillsvidare har två fasanuppfödare 

ansökt om dispens, och fått 

det på villkoren att fåglarna hålls i 

bur och att all direkt och indirekt 

kontakt med vilda fåglar förhindras. 

Fasanerna behöver dagsljuset för 

att lägga sina ägg. 

– Höns är inte naturliga fåglar 

på samma sätt. De lägger ägg året 

om oberoende av dagsljus. 

Smittorisk främst 

för fjäderfä 

Information om fågelinfluensan 

gäller till största del fjäderfä. Det 

här beror på att risken för att fjäderfä 

smittas är störst. I Sverige 

har man dock kommit fram till att 

minkar kan dö av viruset. 

– Att andra djur skulle smittas 

är bara teoretiskt möjligt. Därför 

fi nns det inte regler för andra djur 

än fjäderfä, säger Nyberg. 

Teoretiskt sett kan svin bära 

på fågelinfl uensaviruset och också 

på virus som smittar människan. 

Därför fi nns det en rädsla för att 

svin ska smittas av H5N1, men 

Nyberg anser inte att denna rädsla 

är befogad i praktiken. 

För andra djur än fjäderfä behövs 

därför heller inga förebyggande 

åtgärder enligt Nyberg. Han 

säger att det räcker med normala 

hygieniska åtgärder. 

– Man kan följa samma principer 

som man har för att skydda 

djuren mot salmonella, som kan 

spridas av fåglar, råttor och gnagare. 

I praktiken är salmonella något 

att var mer rädd för. 

Lantbrukare som inte föder 

upp fjäderfä behöver alltså inte 

vidta några åtgärder, men kan följa 

med fågelinfl uensaläget i medierna. 

Kor och andra djur kan gå ute som 

vanligt. 

– Man kan nästan konstatera 

att nötkreatur inte är djur som insjuknar 

i fågelinfl uensan, även om 

man aldrig ska säga aldrig. Min 

personliga uppfattning är att fågelinfl 

uensaviruset kanske hittas hos 

några naturfåglar i Finland, men 

risken att det ska spridas till tamdjur 

är mycket liten. 

Förebyggande åtgärder 

När det gäller förebyggande åtgärder 

för att undvika att fjäderfä 

smittas rekommenderar Nyberg 

en smittospärr. En smittspärr kan 

utgöras av en bänk eller något annat 

fysiskt hinder som placeras på 

tvären så att denna måste passeras 

innan man går in i produktionsutrymmena. 

Smittospärren ska aldrig 

passeras i samma kläder som man 

använder utanför produktionsutrymmena, 

utan man byter kläder 

och ser på det sättet till att fågel- 

avföring och annat utifrån som kan 

innehålla infl uensavirus inte kommer 

in till fjäderfäna. 

– En smittospärr är något som 

i princip åtminstone alla större 

fjäderfäproducenter har. Man ska 

bara bli van vid systemet. Descinfi 

ceringsmedel är inte lika effektivt 

eftersom det kan bli gammalt. 

I princip ska man inte heller låta 

obehöriga personer gå in till produktionsutrymmena. 

Foder, vatten och ventilation 

ska också vara skyddat eftersom 

viruset kan fi nnas i smittade fåglars 

avföring. Dricksvatten till fjäderfä 

bör därför inte tas från sjöar eller 

andra oskyddade vattentag. 

Kommunveterinären 

i nyckelposition 

Information om fågelinfluensan 

finns bland annat på jord- och 

skogsbruksministeriets webbplats. 

De som inte har tillgång till Internet 

försöker myndigheterna nå via 

de traditionella massmedierna. 

– Vi har inte uppgifter på lantbrukare 

så att vi kan skicka ut information 

åt var och en, men vi 

har kontaktat större företag inom 

branschen och branschförbund. De 

har egna veterinärer som är infor- 

En smittospärr är ett enkelt och billigt sätt att se till att 

människan inte för med sig smitta till djuren. Med en bänk 

eller dylikt märker man ut en gräns mellan att rent och ett 

smutsigt område. Smittospärren ska aldrig beträdas med 

kläder eller skor som används utomhus. Det så kallade 

smutsiga området bör tvättas och desinfi ceras regelbundet. 

Källa: Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT ry, 

www.ett.fi 

merade och de informerar också 

sina kunder. 

När det gäller information från 

producenterna till myndigheterna 

är kommunveterinären en nyckelperson. 

Kommunveterinären har 

kontakt både till producenter och 

till länsveterinären och länsstyrelsen. 

– Vi är förberedda på att ta 

prov om det fi nns misstankar om 

fågelinfl uensavirus, och också andra 

sjukdomar. Vi har de redskap 

Fågelinfl uensan 

– Fågelinfl uensa är en fågelsjukdom orsakad av infl uensaviruset 

H5NI. Sjukdomen sprids överlag inte till människor och 

andra däggdjur. 

– I Finland har inga fall av fågelinfl uensan ännu påvisats hos 

vilda fåglar eller fjäderfä. 

– Symptomen hos smittade fåglar varierar, men apati, brist på 

matlust, minskad äggproduktion och svullnader kring huvudet 

är vanliga symptom. Laboratorieundersökningar behövs dock 

alltid för att fastställa en diagnos. 

– Viruset kan spridas från fågel till fjäderfä via direktkontakt, 

foder, vatten, redskap, människor med mera. Smittobärare kan 

vara symptomfria. 

– Det är inte sannolikt att vilda fåglar smittar människan direkt. 

Ej heller smittas människan av livsmedel. 

– Viruset kan överleva länge i svala och fuktiga förhållanden, 

till exempel i 105 dygn i svämgödsel, 30-35 dygn i torrgödsel 

vid en temperatur på +4ºC och 7 dygn i en temperatur på 

+20ºC. 

Källa: Jord- och skogsbruksministeriet, www.mmm.fi samt Föreningen 

för bekämpning av djursjukdomar ETT ry, www.ett.fi . 

Information om fågelinfl uensan 

Foto: Kustmedia/Josefi n Wikström 

som behövs, och om en diagnos 

fastställs ordnas ett kriscentrum 

för ministeriet och länet och beredskapsveterinärer 

kallas till platsen. 

Så långt har det alltså inte gått 

i Finland, men beredskapen fi nns 

för säkerhets skull. Flyttfåglarna 

fl yger och sprider sig effektivt över 

hela Finland. Nyberg säger att det 

är tänkbart att ”utegångsförbudet” 

för fjäderfä förlängs av jord- och 

skogsbruksministeriet. 

– Jord- och skogsbruksministeriet har ett servicenummer man 

kan ringa för att få information. Numret är 0800-088 777. 

Servicenumret fungerar vardagar klockan 10-16. Vill man 

skicka frågor per e-post är adressen lintuinfl uenssa@mmm.fi . 

Båda tjänsterna fungerar också på svenska. 

– Information hittar man också på följande webbplatser: 

www.mmm.fi (jord- och skogsbruksministeriet) 

www.stm.fi (social- och hälsovårdsministeriet) 

www.ktl.fi (Folkhälsoinstitutet) 

www.eela.fi (Forskningsanstalten för veterinärmedicin och 

livsmedel) 

www.ett.fi (Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT ry) 

Många kommuner och branschorganisationer har också information 

på sina webbplatser.

Jord- och 

skogsbruksministeriets 

förordning 

– Förordningen omfattar 

åtgärder för att förebygga 

spridningen av fågelinfl uensan 

från vilda fåglar till 

fjäderfä och gäller från 

den 3 mars till den 31 maj 

2006. 

– Alla kommuner i Västra 

Finlands län och Ålands 

län räknas som riskområden. 

– Enligt förordningen bör 

all fjäderfä hållas inomhus 

på områden där fl yttfåglar 

samlas under våren eller 

där fjäderfägårdarna är 

omfattande i antal eller 

storlek. 

– Foder, dricksvatten och 

dylikt som är ämnat för 

fjäderfä bör vara skyddat 

så att fjäderfä inte heller 

indirekt kommer i kontakt 

med vilda fåglar eller avföring 

från vilda fåglar. 

– Uppfödare av fjäderfä 

ska omedelbart kontakta 

kommun- eller länsveterinären 

vid upptäckt av 

onormal fågeldöd, symptom 

på fågelinfl uensa eller 

förändrad produktion. 

– Förordningen fi nns på 

www.mmm.fi . 

– Vi följer noggrant med situationen 

i Europa och resten av världen 

när det gäller fågelinfl uensan. 

Det är ministeriets sak att avgöra 

vad som händer efter maj månad 

om situationen är lugn i Finland. 

Nyberg konstaterar att man 

i Finland har varit duktiga på att 

förebygga sjukdomar bland djur. 

Traditioner och klimatet är två av 

orsakerna till detta. 

För att fågelinfluensan ska 

smitta till fjäderfä behövs en direkt 

kontakt med sjuka fåglar eller 

avföring från sjuka fåglar. Att till 

exempel katter äter en död fågel 

borde därför inte utgöra en risk för 

människan, men eventuellt nog för 

fjäderfä i närheten. 

– Vi ska komma ihåg att fågelinfl 

uensaviruset inte är någon 

vanlig infl uensa som smittar lätt, 

säger Nyberg. 

Kustmedia/Josefi n Wikström 

Säkra livsmedel 

av bra kvalitet 

– Idén med egenkontrollen är att 

säkerställa livsmedelssäkerheten, 

poängterar länsveterinär Eeva 

Japisson. Målet är bra kvalitet 

i hela produktionskedjan ända 

från åkern till bordet. Egenkontrollprincipen 

bygger på att man 

själv funderar på vilka eventuella 

risker det fi nns på den egna gården 

med tanke på livsmedelskvaliteten 

och hur man kan förebygga 

dessa risker. 

I mitten av februari gav 

Jord- och skogsbruksministeriet 

en förordning gällande krav på 

primärproduktionen för att säkerställa 

att livsmedlen är säkra. 

Den nya förordningen innebär 

inga stora förändringar för de 

flesta lantbruksföretag. Egenkontroll 

är sig ingenting nytt 

– alla producenter strävar redan 

nu efter att producera råvaror av 

bra kvalitet. 

Mycket frivilligt kvalitetsarbete 

görs redan idag på gårdarna, 

t.ex. via mejerier och slakterier. 

Det nya är att denna kvalitetssäkring 

nu är lagstadgad och omfattar 

alla producenter. 

Lindrigare krav än för 

förädlande industrin 

Kraven på primärproducenternas 

egenkontroll är betydligt lindrigare 

än motsvarande krav på 

förädlande livsmedelsindustrin. 

Enligt livsmedelslagen behöver 

primärproducenterna inte ha 

en riktig egenkontrollplan. Det 

räcker med kort skriftlig beskrivning 

av hur man gör vissa saker 

på gården. 

– När man skriver ner något 

till pappers blir man tvungen att 

funder igenom hur man gör en 

viss sak och om man kunde göra 

det på ett bättre sätt, förklarar 

Eeva Japisson. Dessa beskrivningar 

eller instruktioner kan vara bra 

att ha t.ex. för avbytarna. Det 

gäller att koncentrera sig på det 

som är väsentligt och har inverkan 

på livsmedelssäkerheten. 

Harmonisering 

inom EU 

Den nya förordningen bygger på 

EU lagstiftning, vilket innebär 

att alla primärproducenter i alla 

EU-länder ska uppfylla samma 

krav. 

– Jag ser hygienen som ytterst 

viktigt, berättar Eeva Japisson. 

Och jag tror att denna 

nationella lag skulle ha kommit 

fastän det inte skulle ha kommit 

direktiv från EU. Men det är bra 

att alla EU-länder har samma 

system, då kan t.ex. tyskarna lita 

på att finländska livsmedel är 

trygga. 

Trots att vi idag har säkra 

livsmedel i Finland är det värt 

att satsa på förebyggande arbete. 

Om det fi nns problem på gårdsnivån 

är det omöjligt för resten 

av kedjan att producera bra och 

konkurrensmässiga livsmedel. 


E genkontroll på husdjurs- och 

grönsaksgårdar 

Bokföring – hjälp för 

minnet 

Förordningen innebär i vissa fall en 

mera noggrann bokföring. Detta 

krav bygger på behovet av spårbarhet. 

Om något oförutsett inträffar 

är det bra att kunna gå tillbaka och 

titta i sina anteckningar, t.ex. att 

kunna spåra fodret (vilket foder har 

getts till vilken djurgrupp). 

– När problem uppkommer vill 

den lokala tillsynsmyndigheten se 

gårdens dokumentation, förklarar 

Eeva Japisson. All dokumentation 

som kan ha betydelse för livsmedelssäkerheten 

skall sparas. Detta 

gäller även växtodling. 

Uppföljning av 

vattnets kvalitet 

Grundkravet är att det vatten som 

används på gårdarna inte får äventyra 

livsmedelssäkerheten. Ett ex- 

empel på detta är att endast vatten 

som regelbundet har analyserats 

får användas vid direkt bevattning 

av sådana växtdelar, som är avsedda 

som livsmedel, t.ex. kål och 

jordgubbar. Primärproducenten 

ansvarar för att nödvändiga undersökningar 

av vattenkvaliteten 

har gjorts. 

Anmälan om 

primärproduktion 

De allra flesta lantbrukare finns 

redan med i myndigheternas register 

över primärproduktionsställen. 

Undantag är de lantbruksföretag 

som inte sökt eller får lantbruksstöd. 

Om du inte har fått något meddelande 

från kommunen senast den 

28 februari 2007, skall du själv göra 

en anmälan, till kommunens hälsoinspektör, 

om primärproduktionsstället 

och den verksamhet, som du 

Foto: Kotimaiset Kasvikset ry/Teppo Johansson /Ateljee Unlimited Oy 

11 

bedriver. Denna anmälan skall du 

göra senast 31 maj 2007. 

Ingen anmälan behöver göras 

om jakt på vilt eller plockning av 

svampar och bär. 

Våra rådgivare hjälper 

Denna förordning hittar du på 

adressen www.fi nlex.fi /sv/. Under 

Lagstiftning väljer du Elektronisk 

författningssamling. Uppe till 

höger skriver du in förordningens 

nummer 134 och årtalet 2006, sen 

väljer du Gå. 

Vid behov kan Lantbrukssällskapets 

rådgivare närmare förklara 

vad denna förordning innebär på 

din gård. 

Harriet 

Henricson 

Projektchef 

mobil 050-304 1303


Norra distriktet: 

Mona-Lisa Grankvist 


mobil 040-827 3730 

Jan-Ove Nyman 


företagsledning 

mobil 050-466 3977 

Södra distriktet: 

Tor-Erik Asplund 


mobil 050-386 5922 

Jan-Erik Back 


mobil 010-402 4428 

Ulrika Wikman 


växtodling 

mobil 050-585 2305 

Metti Salminen 

Specialväxtrådgivare 

Utvecklingschef för 

eko-produktion i 

Svenskfi nland 

mobil 050-566 4029 

Inga Roos 

Ekonomirågivare 

mobil 040-768 8608 

Katarina Härmälä 

Kontrollassistent 

mobil 050-553 7461 

Magnus Blässar 

Mjölkgårdsrådgivare 

mobil 050-432 3970 

Rickard Rex 


mobil 040-515 0285 

Per-Erik Järn 

Ekonomirådgivare 

mobil 050-463 2535 

Hans Östman 

Byggnadsingenjör 

mobil 050-581 8044 

Matias Rönnqvist 

Hortonom 

mobil 0400-142 753 

Nina Ohlis 

Moderskapsledig 

Bertel Riska 

Ekorådgivare 

mobil 0400-361 672 

Jan-Olof Johnsson 

Vall- och mjölkgårdsrådgivare 

mobil 050-386 5921 

Monica Nygård 


mobil 050-566 3191 

Roger Brännäs 

Byggmästare 

mobil 040-558 6663 

Rainer Rosendahl 

Dräneringstekniker 

mobil 0400-561 550 

Stefan Nordman 

Potatisrådgivare 

Kristinestad 

mobil 0400-266 682 

Timo Keskinen 


husdjur 

mobil 044-523 4430 

Gunice Hellqvist 


mobil 040-504 0458 

Ingmar Bäckström 

SLF, Ingenjör 

Växthusteknik 

mobil 050-517 0687 

Markus Smeds 


mobil 050-569 7828 

Anders Salo 


mobil 050-412 7627 

Ingeborg Nordberg 


mobil 050-527 4189 

Kansli: Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASA 

Tel. (06) 319 0200, fax (06) 319 0201 

e-post: fornamn.efternamn@proagria.fi 

Bennäs kontor: 

Mjölvägen 2, 

68910 BENNÄS 

Fax: (06) 785 0228 


Direktör 

mobil 050-69 222 

Harriet Henricson 

Projektchef 

mobil 050-304 1303 

Österbottens Svenska 

Lantbrukssällskap r.f. 

Våra tjänster — Kontakta oss! 

Ann-Lousie 

Söderlund 

Ekonom 

mobil 050-305 8666 

Christian Nylund 

Sekreterare 

mobil 050-591 6590 

Växtodlingsrådgivning; 

Odlingsplanering/ 

gödslingsråd: Markus Smeds, Rickard Rex, Ulrika Wikman, 

Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo, Metti Salminen 

- trädgård: Matias Rönnqvist 

- ekologisk odling: Bertel Riska, Metti Salminen 

Potatis: Stefan Nordman, Jan-Erik Back 

Sockerbetor: Jan-Erik Back 

Grovfoder: Jan-Olof Johnsson 

Rörfl en: Bertel Riska 

Kummin: Metti Salminen 

Väderstation: Jan-Erik Back, Stefan Nordman, Ulrika Wikman 

Spruttester: Christian Nylund 

Dräneringsplaner: Rainer Rosendahl 

Avloppsplanering: Roger Brännäs, Rainer Rosendahl 

Stödansökningar: Markus Smeds, Richard Rex, 

Inga Roos, Stefan Nordman 

Produktionskostnadskalkyler: Markus Smeds, Rickard Rex, Kjell Nyström, 

Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman 

Utbildning: Ulrika Wikman 

Husdjursrådgivning; 

Produktionskontroll för mjölk: Mona-Lisa Grankvist, mjölkgårdsrådgivare, kontrollassistenter 

Utfodringsplaner: Mona-Lisa Grankvist, mjölkgårdsrådgivare, kontrollassistenter 

Produktionskostnadskalkyler, 

mjölk: Magnus Blässar, Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg, 

Monica Nygård, Mona-Lisa Grankvist 

Hälsovårdsplanering: Mjölkgårdsrådgivarna 

Stallmiljöanalyser: Hans Östman, Roger Brännäs 

Mjölkmätartest: Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg, Monica Nygård 

Stödansökningar: Anders Salo, Mona-Lisa Grankvist 

Företagsledning; 

Lantbrukarnas 

företagshälsovård: Jan-Ove Nyman 

Kvalitetsledning: Harriet Henricson 

Ekonomiplaner: Jan-Ove Nyman, Tor-Erik Asplund, Inga Roos, Per-Erik Järn 

Lönsamhetsbokföring: Inga Roos 

Resultatanalyser: Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn 

Värderingar: Tor-Erik Asplund 

Gårdssekreterartjänster: Jan-Ove Nyman 

Byggnadsplanering: Hans Östman, Roger Brännäs 

- huvudplanering 

- konstruktionsritningar 

- kostnadskalkyler 

- miljö- och byggnadslov 

Projektledning: Harriet Henricson, Ulrika Wikman 

Skattebokföring: Per-Erik Järn 

Generationsväxlingar: Jan-Ove Nyman

Bondeföretagaren nr 1 2006.pdf - ProAgria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?