Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
M-Itella Abp<br />
Lantbrukssällskapet informerar 2/2010 Oktober 2010<br />
<strong>”</strong><strong>Den</strong> <strong>viktigaste</strong><br />
<strong>resursen</strong> i <strong>ett</strong><br />
<strong>lantbruksföretag</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>företagaren</strong> <strong>själv</strong>!<strong>”</strong><br />
sidan 9<br />
För mycket<br />
kalium i<br />
grovfodret<br />
- <strong>ett</strong> växande<br />
problem för<br />
sinkor<br />
sidan 4<br />
Erfarenheter<br />
av höstryps och<br />
åkerböna<br />
Arealerna för oljeväxter<br />
och åkerböna har<br />
blivit betydande på<br />
landsnivå.<br />
sidan 10–11<br />
Kummin-<br />
entreprenör fick<br />
Schaumanska<br />
jordbrukspriset<br />
Tor-Björn Engelholm i<br />
N<strong>är</strong>pes har tilldelats det<br />
Schaumanska jordbrukspriset.<br />
Priset utdelas till person<br />
som genom sin verksamhet<br />
i hög grad, lokalt eller regionalt,<br />
påverkat och befrämjat<br />
jordbruket och dess organisationer<br />
i svenska Österbotten.<br />
Engelholm har via sitt<br />
företag Caraway Finland i<br />
mycket hög grad medverkat<br />
till att svenska Österbotten<br />
idag <strong>är</strong> <strong>ett</strong> ledande landskap<br />
för kumminodling. Priset på<br />
3000 euro utgår från Ossian<br />
och Betsy Schaumans Österbottniska<br />
jordbruksfond<br />
och utdelas av Lantbrukssällskapet.
2 BONDEFÖRETAGAREN<br />
BONDEFÖRETAGAREN<br />
Ledare<br />
Vår svenska centralorganisation, Svenska<br />
Lantbrukssällskapens Förbund,<br />
fyllde 100 år i maj. I samband med<br />
det har <strong>ett</strong> nytryck av historiken över de<br />
första 75 åren g<strong>ett</strong>s ut, kompl<strong>ett</strong>erat med en<br />
nyskriven historik över de senaste 25 åren.<br />
Boken, som kan beställas från SLF, ger förutom<br />
en bild över rådgivningens verksamhet<br />
en god bild över de förändringar som sk<strong>ett</strong><br />
inom lantbruket som sådant i Finland. Rådgivning<br />
och lantbrukets utveckling hänger<br />
ju <strong>själv</strong>fallet ihop.<br />
Också i framtiden lever lantbruket och<br />
lantbruksrådgivningen i symbios och påverkar<br />
varandra. Skräddarsydda tjänster och<br />
specialister som verkar över större områden<br />
än <strong>ett</strong> sällskap av dagens storlek <strong>är</strong> en del av<br />
det scenariot. Vårt bästa verktyg idag för att<br />
kunna skräddarsy tjänster <strong>är</strong> <strong>ett</strong> framtidssamtal.<br />
Framtidssamtalet <strong>är</strong> i sig <strong>är</strong> en tjänst<br />
som hjälper <strong>lantbruksföretag</strong>aren att förädla<br />
kanske diffusa framtidsplaner till konkreta<br />
åtg<strong>är</strong>der på kort sikt. Det ger också underlag<br />
att söka de tjänster och rådgivare som<br />
behövs – oberoende från vilken organisation<br />
de sedan må komma.<br />
Miljöstödssystemet kommer att förnyas.<br />
Olika intressegrupper har stora förväntningar<br />
på den förnyelsen. Sådana åtg<strong>är</strong>der d<strong>är</strong> miljönyttan<br />
och ekonomisk vinst på gårdsnivå<br />
går hand i hand kan förhoppningsvis premieras.<br />
N<strong>är</strong>ingsämnesbalanser på gårdsnivå<br />
följda av åtg<strong>är</strong>der som förbättrar balansen ger<br />
effektivare produktion samtidigt som läckage<br />
av n<strong>är</strong>ingsämnen minskar. Det som krävs för<br />
att uppnå d<strong>ett</strong>a <strong>är</strong> främst noggrannare uppföljning<br />
och att data verkligen används för att<br />
korrigera planer och sättet att producera.<br />
Delvis som fortsättning på ovanstående och<br />
delvis som tillspetsad provokation – Det <strong>är</strong><br />
dags att sluta gnälla över mycket pappersarbete<br />
inom lantbruket och acceptera att<br />
pengarna görs via noggrannhet i uppföljning<br />
och planering samt inköp/försäljning. Det <strong>är</strong><br />
kunskaper i biologi, ekonomi och alla former<br />
av kommunikation (språk, adb, förmanskap<br />
etc) som <strong>är</strong> viktigt för en <strong>lantbruksföretag</strong>are<br />
– billiga traktorförare finns det att tillgå i<br />
överflöd i v<strong>är</strong>lden.<br />
Henrik Ingo<br />
Direktör för<br />
Lantbrukssällskapet<br />
mobil 050-69222<br />
Nr 2/2010 Årgång 10 Oktober 2010<br />
Informationstidning för<br />
<strong>lantbruksföretag</strong>are<br />
Utgivare:<br />
Österbottens Svenska<br />
Lantbrukssällskap,<br />
Handelsesplanaden 16 D,<br />
65100 VASA<br />
Tfn 010 839 2200<br />
Fax (06) 319 0201<br />
www.osl.fi<br />
E konomisk uppföljning med Wisu<br />
– känn dina produktionskostnader!<br />
De flesta experter förutspådde i början<br />
av året en svag lönsamhet flera år framöver<br />
i spannmålsodlingen. Det gjorde att<br />
spannmålsarealerna, framförallt korn och<br />
havre, sjönk både regionalt i svenska Österbotten<br />
och även nationellt samt ute i<br />
v<strong>är</strong>lden. D<strong>ett</strong>a i kombination med den<br />
extremt varma sommaren har gjort att<br />
spannmålsskörden nu på landsnivå uppskattas<br />
vara en tredjedel mindre än år<br />
2009. Spannmålsskörden uppskattas bli<br />
årtiondets minsta.<br />
Torkan och v<strong>är</strong>men har säkert på många<br />
fält och i de flesta grödor orsakat en skördeminskning<br />
och på så vis bidragit till<br />
att intäkterna för odlarna blir låga, trots<br />
högre priser. Men finns det även andra<br />
orsaker som kunnat påverka lönsamheten<br />
denna säsong?<br />
Beroende på produktpriset kan en jordbrukare<br />
gå in för olika strategier inför en<br />
odlingssäsong. Vissa vet att det lönar sej<br />
att satsa på de insatser som garanterar<br />
en god skörd. Andra försöker spara d<strong>är</strong><br />
det syns mest konkret. Är produktpriset<br />
lågt kanske man inte gödslar optimalt<br />
utan sparar in lite per hektar och tycker<br />
att man gjort en bra inbesparing. Kanske<br />
man inte heller satsar på bra utsäde utan<br />
använder äldre utsäde av sämre kvalitet.<br />
Det finns många olika kostnadsposter,<br />
större och mindre, som har inverkan på<br />
lönsamheten.<br />
För att få reda på hur intäkts- och kostnadsposterna<br />
fördelar sej för de grödor<br />
man producerar kan man göra en E-<br />
Wisuberäkning. Beräkningen finns som<br />
tilläggsdel till odlingsprogrammet Wisu.<br />
Inom spannmålsodlingen har man mer<br />
och mer börjat följa med terminshandel<br />
via internet. Bland annat en del banker<br />
och firmor som köper upp spannmål står<br />
till tjänst i dessa frågor. För en jordbrukare<br />
<strong>är</strong> det då av största vikt att han känner<br />
till vilka kostnader han har för att producera<br />
sin skörd och till vilket pris han<br />
i så fall kan binda en mindre eller större<br />
Personalförändringar<br />
Christian Nylund avtackas efter<br />
35 år i tjänst.<br />
Upplaga: 5 700<br />
Chefredaktör: Henrik Ingo<br />
Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH<br />
Tryckeri: I-print Seinäjoki, 2010<br />
Annonsbokning via<br />
Lantbrukssällskapet/<br />
Carina Ahlnäs,<br />
Tfn 010 839 2200<br />
För n<strong>är</strong>mare uppgifter<br />
om annonsering i<br />
Bonde<strong>företagaren</strong> fråga<br />
efter vårt mediekort.<br />
del av sin skörd. H<strong>är</strong> <strong>är</strong> E-Wisu det rätta<br />
verktyget.<br />
Det som <strong>är</strong> bra <strong>är</strong> att E-Wisuberäkningarna<br />
kan baseras på den gjorda odlingsplanen.<br />
Då <strong>är</strong> med andra ord arealerna<br />
och grödorna faktiskt de rätta. Likadant<br />
<strong>är</strong> det med priserna på t.ex. såld produkt<br />
och gödsel. I den förverkligade kalkylen<br />
<strong>är</strong> det de senast använda priserna som<br />
används. Maskinparken listas enligt årsmodell,<br />
storlek och inköpspris. V<strong>är</strong>det på<br />
byggnaderna, åkermarken och det egna<br />
arbetet fastställs också.<br />
Intäkterna och kostnaderna beräknas<br />
sedan som euro per hektar eller euro per<br />
kg producerad vara. Det går också behändigt<br />
att beräkna vad en nyinvestering, t.ex.<br />
en ny såningsmaskin eller skördetröska<br />
kommer att kosta per år beroende på inköpspris<br />
och användningstid. ProAgria har<br />
även tillgång till uppgifter från andra liknande<br />
gårdar och rådgivaren kan utgående<br />
från deras medeltal se var det kunde löna<br />
sig att göra förändringar till <strong>ett</strong> nytt år.<br />
Olav Lillgäls i Perus, Lappfj<strong>är</strong>d, har<br />
beräknat produktionskostnaderna på sin<br />
gård. Olav odlar potatis och han ville se på<br />
Carina Ahlnäs.<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Våra byggnadsplanerare, Hans<br />
Östman, Roger Brännäs och<br />
Ingmar Bäckström (SLF), har<br />
gått i deltidspension. I regel <strong>är</strong><br />
de i arbete tisdag till torsdag<br />
och pension<strong>är</strong>er måndag och<br />
fredag.<br />
31.8 gick vår kanslist Christian<br />
Nylund i pension efter<br />
35 år i tjänst hos Lantbrukssällskapet.<br />
Vi tackar för utfört<br />
arbete och tillönskar givande<br />
pension<strong>är</strong>sdagar.<br />
Till ny kanslist har anställts<br />
redovisningsmerkonom Ca-<br />
P<strong>är</strong>mbild: Michael Kamis, Vörå, foto:<br />
Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab<br />
vilken nivå potatispriset borde vara för att<br />
det skall löna sej att köpa utsäde till hela<br />
arealen varje år. Det normala på en potatisgård<br />
<strong>är</strong> att man köper in motsvarande 10 %<br />
av hela potatisarealens utsädesbehov och<br />
förökar upp det till nästa odlingssäsong.<br />
– N<strong>är</strong> potatispriset varit så lågt som 8<br />
cent per kilo finns det inga marginaler,<br />
säger Olav.<br />
–N<strong>är</strong> vi gjorde kalkylen tillsammans<br />
med potatisrådgivare Stefan Nordman<br />
använde vi de verkliga kostnader jag haft<br />
för t.ex. handelsgödsel, utsädespotatis,<br />
bränsle och bekämpningsmedel. Ifall potatispriset<br />
skulle stiga till det dubbla börjar<br />
det finnas möjligheter att tänka sej en<br />
större andel köpt potatisutsäde varje år,<br />
fortsätter Olav.<br />
– Men det <strong>är</strong> klart att skördenivån också<br />
inverkar, framförallt andelen förstaklasspotatis.<br />
Det <strong>är</strong> ju den vi får betalt för,<br />
säger Olav.<br />
– Det var också intressant att se vad de<br />
olika maskinerna kostar per år, tillägger<br />
han.<br />
– Maskinparken kan vara dyrbar på<br />
många gårdar, men vissa specialmaskiner<br />
måste fungera n<strong>är</strong> det <strong>är</strong> skördesäsong.<br />
D<strong>är</strong>för kan t.ex. potatisupptagaren vara<br />
förhållandevis dyr på många gårdar, menar<br />
Olav.<br />
– Jag kan gott tänka mej att låta göra en<br />
ny beräkning, fortsätter Olav. Det går rätt<br />
enkelt nu n<strong>är</strong> vi har maskinuppgifterna och<br />
de övriga basuppgifterna från tidigare.<br />
Om du inte tidigare har gjort en beräkning<br />
av intäkterna och kostnaderna<br />
för produktionen på din gård passar det<br />
kanske nu i höst? Kontakta växtodlings -<br />
eller husdjursrådgivarna vid Lantbrukssällskapet!<br />
Jan-Erik Back<br />
sektoransvarig<br />
växtodling<br />
mobil 050-441 7511<br />
rina Ahlnäs. Förutom kanslifunktionen<br />
har hon också<br />
hand om delar av lönsamhetsbokföringen<br />
samt delar av vår<br />
egen ekonomiadministration.<br />
Carina var tidigare anställd hos<br />
oss som vikarierande ekonom.<br />
Det <strong>är</strong> oftast hon som svarar<br />
då ni ringer till vår växel 010<br />
839 2200.<br />
Vår ekonom Ann-Louise<br />
Söderlund har återkommit i<br />
arbete på deltid och ansvarar<br />
för Lantbrukssällskapets bokföring.
Intresserad av<br />
Kumminodling?<br />
Jämnar arbetstoppar<br />
- tröskning före spannmål<br />
Mångårig växtlighet<br />
- mindre arbetstimmar<br />
Bra förväxt<br />
- djupa rotsystem<br />
- förbättrar markstrukturen<br />
Samma maskinpark<br />
som spannmålsodling<br />
spannmålsodling<br />
Bra Bra lönsamhet<br />
Nu finns bekämpningsmedel<br />
som fungerar<br />
Om du <strong>är</strong> intresserad<br />
av <strong>ett</strong> odlingskontrakt,<br />
ring 050 444 0524<br />
Kjällberg.<br />
www.carawayfinland.fi<br />
Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i N<strong>är</strong>pes. Produktionen<br />
baserar sig på kontraktsodling. För tillfället <strong>är</strong> vår kontraktsareal 5 000 ha.<br />
BONDEFÖRETAGAREN<br />
A ktuellt från bokföraren<br />
Nu n<strong>är</strong> skördetiden börjar vara över<br />
<strong>är</strong> det aktuellt att fundera kring årets<br />
bokföring, om man inte redan har<br />
gjort det. Bokföringen <strong>är</strong> ju grunden<br />
till all ekonomisk analys och planering,<br />
så det <strong>är</strong> viktigt att den <strong>är</strong> väl<br />
gjord. Med en dålig grund att stå<br />
på kan även <strong>ett</strong> i övrigt välbyggt hus<br />
rasa samman!<br />
Planering av bokföringen<br />
Det <strong>är</strong> viktigt att ha en plan för vad<br />
man vill kunna använda bokföringen<br />
till. Vilket behov av ekonomiska analyser<br />
finns och hur ska bokföringen<br />
göras upp så att jag enkelt får fram<br />
det grundmaterial som behövs? Fram<br />
för allt om man har flera olika produktionsgrenar<br />
så <strong>är</strong> det bra att göra<br />
kontoplanen så att man kan urskilja<br />
vad som hör till vilken gren. Ett bra<br />
sätt att förbättra informationsflödet<br />
från bokföringen <strong>är</strong> att även bokföra<br />
mängder. Exempelvis kan man<br />
bokföra inköpta fodermängder, såld<br />
mängd mjölk, mängden sålda timmar<br />
entreprenad arbeten m.m. Om man<br />
dessutom skriver bra förklaringar<br />
för varje händelse så har man en bra<br />
grund för vidare analyser.<br />
Bokföringssällskapet har som en<br />
viktig princip att göra en bra bokföring<br />
som enkelt kan förädlas till<br />
olika beräkningar och kalkyler. Bokföringen<br />
ska kunna användas som<br />
besluts underlag för ekonomistyrningen.<br />
Investeringar och<br />
bokföring<br />
N<strong>är</strong> en större investering blir aktuell<br />
<strong>är</strong> det viktigt att bokföringen under<br />
investeringstiden sköts bra. Investeringsstöden<br />
ska ju sökas ut enligt<br />
förverkligade kostnader, inte som<br />
tidigare enligt f<strong>är</strong>digställandegrad.<br />
Verifikaten ska vara bokförda innan<br />
man kan söka ut stödet. D<strong>ett</strong>a leder<br />
till att det <strong>är</strong> viktigt att bokföringen<br />
sköts löpande under året, så att man<br />
kan söka ut stödet så fort som möjligt.<br />
Dock måste första och sista raten<br />
man söker ut vara minst 20 % av den<br />
godkända investeringskostnaden.<br />
Det <strong>är</strong> viktigt att bokföringen görs<br />
noggrant. Har man mycket kostnader<br />
i ansökan som inte <strong>är</strong> stödbara<br />
kan stödet sk<strong>är</strong>as ner! Dessutom bör<br />
förklaringarna till händelserna vara<br />
noggranna.<br />
Dagens byggnadsinvesteringar <strong>är</strong><br />
ofta stora. Fram för allt n<strong>är</strong> produktionen<br />
utvidgas <strong>är</strong> det ofta fråga om<br />
mycket stora investeringar i förhållande<br />
till gårdens storlek. Det leder<br />
till att man också kan göra stora<br />
misstag under investeringsprocessen.<br />
I planeringsskedet <strong>är</strong> det viktigt att<br />
beg<strong>är</strong>a offerter på material och byggande.<br />
N<strong>är</strong> bygget väl <strong>är</strong> igång <strong>är</strong> det<br />
viktigt att följa med kostnaderna och<br />
jämföra med kostnadsberäkningen.<br />
<strong>Den</strong> bör inte överskridas och för att<br />
hålla den krävs nog verklig disciplin.<br />
Då <strong>är</strong> det bra att bokföringen görs<br />
fortlöpande, t.ex. varje eller var annan<br />
månad. Då kan man ingripa<br />
om kostnaderna verkar skena iväg.<br />
Samarbetet med bokföraren <strong>är</strong> alltså<br />
av stor betydelse för att investeringsprocessen<br />
ska gå bra!<br />
Våra tjänster<br />
Vi gör skattebokföring inom ramen<br />
för Bokföringssällskapet. Det <strong>är</strong> <strong>ett</strong><br />
gemensamt bolag med de andra<br />
svenskspråkiga rådgivningssällskapen<br />
i landet. Det betyder att vi har tillgång<br />
till expertkunskap inom många<br />
olika områden.<br />
Vi arbetar enligt principen <strong>”</strong>kvalitet<br />
framom kvantitet<strong>”</strong>, dvs. vi strävar<br />
efter att våra kunder ska få en bra<br />
bokföring som lämpar sig väl för<br />
gårdens ekonomistyrning. Självklart<br />
<strong>är</strong> skatteplanering och –optimering<br />
också viktigt. Vi ser bokföringen som<br />
grunden för gårdens ekonomiska<br />
skötsel. Det <strong>är</strong> vi ekonomirådgivare<br />
som bokför, vilket gör att vi kan<br />
gårdens ekonomistyrning väl.<br />
För tillfället <strong>är</strong> vi främst intresserade<br />
av flera kunder i Vasanejden,<br />
men även i de norra delarna av<br />
landskapet tar vi g<strong>är</strong>na emot förfrågningar.<br />
Om du vill ha en bokföring<br />
av hög kvalitet som du enkelt<br />
kan använda för din gårds ekonomistyrning,<br />
ta då kontakt med din<br />
ekonomirådgivare!<br />
Per-Erik J<strong>är</strong>n<br />
Ekonomirådgivare<br />
mobil 050-463 2535<br />
Odlare!<br />
Jag står till Din tjänst<br />
Dra den största nyttan<br />
av spannmålshandeln i<br />
samarbete med Avena<br />
• Vi kan alltid erbjuda dig <strong>ett</strong> konkurrenskraftigt<br />
pris<br />
• Du kan även använda dig av vår<br />
pålitliga transporttjänst<br />
• Vi meddelar alla avtalsvillkor redan<br />
då vi gör upp om aff<strong>är</strong>en<br />
• Allt flere odlare väljer Avena då det<br />
gäller spannmålshandel<br />
Jag diskuterar g<strong>är</strong>na<br />
spannmålshandel med dig.<br />
Tag kontakt!<br />
Ny version av<br />
Ammu och<br />
Elmer, 1.71<br />
<strong>Den</strong> senaste versionen av<br />
Ammu och Elmer <strong>är</strong> 1.71.<br />
Om du inte uppdaterat programmet<br />
och du t.ex. inte<br />
hittar uppgifter om fadern<br />
då du gör en kalvningsregistrering,<br />
<strong>är</strong> orsaken med stor<br />
sannolikhet en för gammal<br />
version av programmet.<br />
Uppdateringar kan hämtas via<br />
nätet på Lantbrukets datacentrals<br />
sidor www.mloy.fi. Obs!<br />
För att uppdatering via nätet<br />
skall lyckas bör den tidigare<br />
versionen vara åtminstone<br />
1.60. Ifall du har en äldre<br />
version än så i datorn kommer<br />
inte någon uppdatering att<br />
lyckas. I så fall bör du ladda<br />
ner programmet i sin helhet<br />
via en länk som finns på samma<br />
webbsida. Mjölkgårdsrådgivarna<br />
har också programmet<br />
på CD och kan den vägen<br />
uppdatera programmet, ifall<br />
det inte lyckas på annat sätt.<br />
Bror Staffas<br />
Avena Nordic Grain Oy<br />
Institutsgatan 7<br />
65100 Vasa<br />
Puh. 010 402 2529<br />
eller 040 555 2111<br />
bror.staffas@avena.fi<br />
Din pålitliga aff<strong>är</strong>spartner inom spannmålshandel<br />
Ta en titt på våra konkurrenskraftiga priser!<br />
www.avenakauppa.fi<br />
3
4 BONDEFÖRETAGAREN<br />
P roduktionsuppföljning enligt dansk modell<br />
ProAgria provar<br />
EMM-mätare<br />
ProAgria Keski-Pohjanmaa har köpt<br />
40 elektroniska mjölkmätare (EMM).<br />
I oktober påbörjas testanvändning av<br />
mätarna på 12 pilotgårdar. Pilotgårdarna<br />
<strong>är</strong> större gårdar med 50 – 250<br />
kor. Testningen av den nya provtagnings-<br />
och mätningstekniken <strong>är</strong><br />
en del av projektet Maitotila 2020.<br />
Projektet, vars målsättning <strong>är</strong> att utveckla<br />
tjänster för större gårdar, görs<br />
i samarbete mellan ProAgria keskusten<br />
liitto, ProAgria Keski-Pohjanmaa<br />
och Oulu samt Valio och Pohjolan<br />
Maito.<br />
Elektronisk mjölkmätare<br />
EMM mätaren mäter mjölkmängden,<br />
mjölkningstiden och flödeshastigheten.<br />
Mätaren tar ut och blandar<br />
automatiskt mjölkprovet och fyller<br />
det i <strong>ett</strong> streckkodförsätt provrör.<br />
Mätaren har steckkodsläsare. Mätarens<br />
funktion <strong>är</strong> starkt kopplad till en<br />
datahandler. Via datahandlern styrs<br />
mätarens funktioner, laddas data och<br />
lagras och sänds vidare till en dator.<br />
<strong>Den</strong> elektroniska mätaren och datahandlern<br />
kommunicerar trådlöst<br />
med varandra, de olika skedena i<br />
provmjölkningen görs smidigt utan<br />
att provtagningen sinkar eller på<br />
något annat sätt stör mjölkningen.<br />
Orsakerna <strong>är</strong> mångfac<strong>ett</strong>erade men kan<br />
finnas i kornas miljö, i smittämnen från<br />
inköpta djur, i bristfälliga mjölkningsrutiner,<br />
i dåligt rengjorda kalvningsutrymmen<br />
o.s.v. I många fall kan problemen även<br />
bero på brister eller fel i utfodringen. Speciellt<br />
påverkar den djurens motståndskraft<br />
och kan vara avgörande om de verkligen<br />
insjuknar eller kanske får enbart lindriga<br />
eller knappt m<strong>är</strong>kbara symptom.<br />
Lämplig mineralbalans under sintiden<br />
tycks spela en avgörande roll i sammanhanget<br />
och för högt intag av kalium från<br />
grovfodret (läs vallensilage) tycks vara en<br />
växande bov i det dramat.<br />
Jag <strong>är</strong> väl medveten om att minska kaliumintaget<br />
inte <strong>är</strong> det första man försöker<br />
göra n<strong>är</strong> man försöker förbättra utfodringen<br />
av mjölkkorna under sintiden. Det<br />
första steget <strong>är</strong> att kunna avskilja eller<br />
helst flytta sinlagda kor för att de inte skall<br />
kunna <strong>”</strong>stjäla<strong>”</strong> foder av kor i laktation.<br />
Det andra steget <strong>är</strong> sedan att få fram<br />
foder med lämplig energi-, protein- och<br />
fiberhalt för att täcka sinkornas n<strong>är</strong>ingsbehov<br />
utan att de lägger på hullet. Men i fall<br />
problem av ovan nämnda slag återkommer<br />
alltför ofta <strong>är</strong> det skäl att se n<strong>är</strong>mare på<br />
mineralinnehållet, främst kalium (K) men<br />
även kalcium (Ca) och magnesium (Mg),<br />
i det foder som ges till sinkorna.<br />
I en <strong>”</strong>regelrätt<strong>”</strong> sinkofoderstat <strong>är</strong> kalciumhalten<br />
sällan för hög och <strong>ett</strong> litet överskott av<br />
D<strong>är</strong>med fungerar provtagning med<br />
EMM utm<strong>är</strong>kt också i stora besättningar.<br />
För att kunna introducera<br />
EMM i Finland har program och<br />
dataöverföringskanaler byggts för<br />
kommunikationen mellan mätare,<br />
databaser och laboratoriet. Programmen<br />
och länkningen har gjorts i samarbete<br />
mellan Lantbrukets datacentral,<br />
Trutest och ProAgria. Valio har<br />
gjort de ändringar som behövdes på<br />
laboratoriet.<br />
Svag juverhälsa, kalvningsförlamning och nedsatt fertilitet till följd<br />
av kvarbliven efterbörd med åtföljande livmoderinflammation <strong>är</strong><br />
återkommande problem i många mjölkkobesättningar.<br />
kalcium leder inte alltid till problem. Med <strong>ett</strong><br />
Ca-fattigt mineralfoder kan man också i viss<br />
mån balansera kalciumintaget. Extra magnesium<br />
behövs för att motverka problem till<br />
följd av för mycket kalcium, men också det<br />
kan ordnas via mineralfoder.<br />
D<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> hög halt av kalium i främst<br />
förtorkat ensilage betydligt v<strong>är</strong>re att åtg<strong>är</strong>da.<br />
Vanligen ingår mer eller mindre<br />
ensilage av vallväxter i foderstaten, i många<br />
fall <strong>är</strong> ensilaget tyv<strong>är</strong>r det enda fodret till<br />
sinkorna. Om korna får för mycket kalium<br />
från grovfodret kan det inte avhjälpas med<br />
mineralfoder även om tillsats av extra<br />
magnesium plus D-vitaminer har visat<br />
sig ha effekt (H.Eriksson). Problemet<br />
måste i stället förebyggas via produktion<br />
av lämpligt vallfoder för sinkorna, och/<br />
eller att det kombineras med foder som<br />
innehåller låg kaliumhalt.<br />
För att minska eller förhindra problem<br />
som hög halt av kalium kan förorsaka,<br />
borde K-halten ligga under 20 g per kg<br />
torrsubstans i totalfoderstaten till sinkorna.<br />
Enligt vissa experter <strong>är</strong> en trygg nivå<br />
så låg som 13 g per kg ts. Till den nivån<br />
<strong>är</strong> det svårt eller omöjligt att komma även<br />
i en foderstat som späds ut med mycket<br />
halm, om vallfodret innehåller mer än<br />
20 g K per kg torrsubstans.<br />
Problemet med hög K-halt i ensilage<br />
från vallfoder beror på vallväxternas <strong>”</strong>lyxintag<strong>”</strong><br />
av kalium om tillgången i odlingsjorden<br />
<strong>är</strong> riklig (K-rik jordart eller från<br />
Foto: Anna-Riitta Leinonen<br />
Rådgivare från ProAgria besökte i augusti Danmark för att l<strong>är</strong>a sig<br />
användning av elektroniska mjölkmätare. Ingeborg Nordberg och<br />
Jonna-Minna Lassila tar ut rapporter från en datahandler.<br />
ProAgrias provtagningstjänst<br />
enligt dansk<br />
modell<br />
Då EMM-mätningen tas i bruk utvecklas<br />
ProAgrias provtagningstjänster<br />
i enlighet med den danska modellen<br />
för provtagning. I Danmark<br />
omfattar uthyrningen av mjölkmätare<br />
en helhet bestående av mät- och<br />
provtagningsutrustning, transport av<br />
F ör mycket kalium i grovfodret<br />
- <strong>ett</strong> växande problem för sinkor<br />
Foto: Anna-Riitta Leinonen<br />
I oktober tas elektroniska<br />
mjölkmätare i provbruk på 12<br />
gårdar i norra- och mellersta<br />
österbotten.<br />
mjölkproverna, rapporter över produktion<br />
och dataregistrering i databasen.<br />
I det finska projektet ansvarar<br />
mjölkgårdsrådgivaren för användning<br />
och service av provtagningsutrustningen.<br />
Streckkodsflaskor tas också<br />
ibruk på pilotgårdarna och limning<br />
av kodlappar upphör d<strong>är</strong>med. Efter<br />
provmjölkningen tas uppgifter om<br />
mjölkningsföljd och kouppgifter från<br />
robotens databas och rätt prov kombineras<br />
med var ko.<br />
gödsel). Om vallen gödslats med 20–30<br />
ton stallgödsel per ha stiger K-halten i<br />
ensilaget ofta över 25 g per kg ts. För kor i<br />
laktation (normalt behov 20–30 g / kg ts)<br />
behöver det inte medföra några problem,<br />
men för sinkor kan en stor mängd av sånt<br />
foder betyda katastrof.<br />
Vad kan vi då göra för att råda bot på<br />
eller minska kaliumproblemet? H<strong>är</strong> följer<br />
några möjliga alternativ:<br />
• gödsla med annat än stallgödsel eller<br />
urin från nöt på odlingsskiften d<strong>är</strong> foder<br />
till sinkor skall b<strong>är</strong>gas, t.ex. flytgödsel från<br />
svin innehåller betydligt mindre K<br />
• b<strong>är</strong>ga vallfodret i <strong>ett</strong> senare utvecklingsstadium,<br />
som t.ex. hösilage (K-halten<br />
har sjunkit men tyv<strong>är</strong>r även proteinhalten)<br />
och av äldre vallar (ej längre lika mycket<br />
K från grundgödsling)<br />
• minska ogräsandelen i vallen, alla<br />
ogräs innehåller mycket K (40–70 g/kg<br />
ts, S.Tauriainen)<br />
• låt inte sinkorna gå på frodigt bete<br />
(>30 g K), låt mjölkande kor beta bort<br />
det mesta först<br />
Ta ut hela nyttan<br />
av proven<br />
I Danmark tas mjölkprov 11 gånger<br />
per år. De kovisa proverna analyseras<br />
i avseende på f<strong>ett</strong>, protein, celltal och<br />
urea. Vid behov kan även analyser<br />
göras för specialbehov såsom diagnosticering<br />
av sjukdomar. Då prover<br />
tas månatligen <strong>är</strong> det enklare att följa<br />
celltalets utveckling. I celltalsrapporten<br />
grupperas korna i sex grupper utgående<br />
från celltal. Mjölkbönderna i<br />
Danmark har varit mycket nöjda med<br />
denna service. I projektet Maitotila<br />
2020 erbjuds pilotgårdarna att göra<br />
juverinflamationsundersökningar i<br />
de kovisa mjölkproven. En målsättning<br />
med projektet <strong>är</strong> också att finna<br />
utvecklingsbehov samt modeller för<br />
rapporter.<br />
Provresultaten finns<br />
genast tillhanda<br />
Då provresultaten sänds elektroniskt<br />
genast till registret, <strong>är</strong> uppgifterna<br />
också tillgängliga genast för<br />
användning i den dagliga produktionsstyrningen.<br />
Mätar och provtagningstjänsten<br />
ger mjölkproducenten<br />
tillgång till den nyaste tekniken, gör<br />
provtagningen smidigare och effektivare<br />
samt undanröjer behovet av att<br />
<strong>själv</strong> investera i mätarutrustning.<br />
Anna-Riitta<br />
Leinonen<br />
Husdjursagronom<br />
ProAgria Keski-Pohjanmaa<br />
mobil 0400-168 647<br />
• b<strong>är</strong>ga vallfodret utan förtorkning, låt<br />
K rinna bort med pressaften<br />
• ensilage av helsäd (utan baljväxter)<br />
innehåller klart mindre K, i snitt 16 g/<br />
kg ts och d<strong>är</strong>till ca hälften mindre Ca än<br />
i vallensilage (S.Tauriainen)<br />
• späd ut sinkornas foderstat med<br />
halm, kan vara t.o.m. mera än 50 % av<br />
ts-intaget<br />
• ge ej melass till sinkor, innehåller ca<br />
43 g K/kg ts (S.Tauriainen)<br />
• ge extra Mg och D-vitaminer under<br />
sintiden (H.Eriksson) och också under<br />
laktation om ensilaget innehåller över 30<br />
g K/kg ts (S.Tauriainen)<br />
Alternativen <strong>är</strong> alltså ganska många,<br />
men för att få tillräcklig effekt kan det<br />
vara nödvändigt att kombinera två eller<br />
flera åtg<strong>är</strong>der. I vissa fall kan det vara mest<br />
ändamålsenligt att b<strong>är</strong>ga och lagra ensilage<br />
i en separat silo eller i rundbalar. I många<br />
fall kan det vara skäl att minska andelen<br />
vallensilage i foderstaten till sinkor och<br />
delvis ersätta med t.ex. helsädsensilage.<br />
Inplastad halm av grönare slag från t.ex.<br />
havre eller halm från insådd av vall i stråsäd<br />
kan vara <strong>ett</strong> mycket smakligt sinkofoder.<br />
Om K-halten i totalfoderstaten till sinkorna<br />
<strong>är</strong> klart under 20 g per kg ts, kan det<br />
räcka med lämplig sintidsmineral.<br />
Under alla omständigheter <strong>är</strong> det dock<br />
nödvändigt att på något sätt kunna utfodra<br />
sinkorna med <strong>ett</strong> för dem lämpligt<br />
foder. Samtidigt måste man kunna hindra<br />
dem från att komma åt det foder som <strong>är</strong><br />
avs<strong>ett</strong> för mjölkande kor. Först då kan<br />
vi hålla kontroll på mineralintaget och<br />
förhindra att korna lägger på hullet under<br />
sintiden.<br />
Jan-Olof<br />
Johnsson<br />
Husdjurs- och<br />
grovfoderrådgivare<br />
mobil 050-386 5921
Uppläggning av<br />
sortförsöket<br />
Med i försöket var 42 sorter + mätarsorten<br />
Bintje. Sättningen av försöksrutorna<br />
utfördes den 7 juni.<br />
Storleken på försöksrutorna var 4<br />
rader x 3 meter. Antalet sättknölar<br />
var 12 stycken per 3 meter eller totalt<br />
48 stycken per sort. Storleken<br />
på utsädet var 40–50 mm, förutom<br />
Exellent som hade utsäde i storleken<br />
28–35 mm och Orkestra i storleken<br />
50–55.<br />
Samtliga sorter var betade med<br />
Maxxim. Som gödsling användes<br />
700 kg/ha av potatis Y1, vilket ger<br />
56 kg kväve per hektar. Fram till<br />
den 25 augusti utfördes 4 bladmögelbekämpningar.<br />
Upptagning med<br />
vägning, räkning av knölantal samt<br />
kontroll av yttre kvalitet görs vid två<br />
olika tidpunkter.<br />
Första upptagningen gjordes inför<br />
presentationen den 25 augusti och<br />
den andra upptagningen kommer<br />
att göras i månadsskiftet septemberoktober,<br />
då även storleksfördelningen<br />
på skörden för de olika sorterna<br />
mäts. Eftersom det <strong>är</strong> både tidiga<br />
och sena sorter med i försöket så<br />
betyder det att de sena sorterna kan<br />
växa till sig ordentligt mellan den<br />
första och den andra upptagningen.<br />
De tidigaste sorterna har vuxit så<br />
gott som f<strong>är</strong>digt redan vid den första<br />
upptagningen.<br />
Utv<strong>är</strong>dering<br />
En kall vår och en torr försommar<br />
resulterade i en ganska långsam start.<br />
Vid den första provupptagningen den<br />
25 augusti hade samtliga sorter fort-<br />
farande en fräsch och grön blast utan<br />
tecken på att börja mogna. Bladmögel<br />
noterades inte på någon av sorterna.<br />
Medelknölantalet per planta var under<br />
11 st. Minst antal knölar hade sorterna<br />
Bellarosa, Ewelina, Exelent och<br />
Viktoria, endast 7 st. per planta. Mest<br />
knölar hade Linzer Delikatesse med<br />
18 st., följt av Challenger med 17 st.<br />
och Agata med 15 st. per planta.<br />
Största skörden presterade Orkestra<br />
med 43,2 ton per hektar, följt<br />
av Lady Felicia med 40,8 ton per<br />
hektar och Bellarosa med 35,2 ton<br />
per hektar. Lägsta skörden hade Destiny<br />
med endast 19,6 ton per hektar,<br />
Viktoria med 21,2 ton per hektar<br />
och Opera 23,6 med ton per hektar.<br />
Medelskörden för samtliga sorter var<br />
29 ton per hektar.<br />
För mycket stjälkbakterios<br />
i 4 av sorterna<br />
I den lägsta utsädesklassen B för<br />
certifierat utsäde får det finnas<br />
BONDEFÖRETAGAREN<br />
S ortförsök intresserade potatisodlare<br />
<strong>Den</strong> 25 augusti presenterades årets potatissortförsök på Leif Hammarbergs åker i<br />
Korsbäck. Över 70 potatisodlare hade kommit för att stifta bekantskap med sorterna<br />
samt lyssna på utsädesrepresentanternas presentation av de olika sorterna.<br />
I försöket deltog 5 utsädesfirmor:<br />
Danespo Dansk potatisutsädesförädlare, en av de större i Europa med export till över 30 länder.<br />
FinPom Heikki Markus marknadsför tyska Europlants sorter i Finland.<br />
Perunaseppä Asko Seppänen marknadsför holländska Agrico B.V:s sorter i Finland.<br />
Kantaperuna Uppförökning av bruksutsäde hos 80 kontraktsodlare.<br />
SPK Suomen<br />
Siemenperunakeskus<br />
Uppförökning av utsäde från mikroknölar i provrör, d<strong>är</strong>efter uppförökning i växthus samt<br />
slutligen uppförökning i fält hos kontraktsodlare.<br />
Christer Munke berättar om Danespos potatissorter.<br />
högst 2 % stjälkbakterios. I sorterna<br />
Fambo och Lady Clarie från SPK<br />
hade 1 planta av 12 stjälkbakterios,<br />
det vill säga 8 %. I sorterna Viktoria<br />
från Kantaperuna och Lady Leonora<br />
från SPK hade 3 plantor av 12<br />
stjälkbakterios, alltså 25 %. Potatis<br />
med så stor procent bakterieröta<br />
kan inte lagras eller säljas som matpotatis.<br />
Det <strong>är</strong> förvånande att så<br />
dåligt utsäde levereras till <strong>ett</strong> sortförsök<br />
i det största potatisdistriktet<br />
i Finland. Stjälkbakteriosmängden i<br />
olika partier <strong>är</strong> tydligen något som<br />
vi inte har fullständig kontroll över<br />
i Finland.<br />
Stefan<br />
Nordman<br />
Potatisrådgivare<br />
mobil 0400-266 682<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Potatis sortförsök 2010<br />
Stefan Nordman<br />
Perunaseppä<br />
25-Aug<br />
knölar / planta skörd<br />
st ton / ha<br />
Bintje 1 11 25.2<br />
Ballerina 12 28<br />
Faxe 12 24.8<br />
Folva 12 28.8<br />
Jutlandia 11 28.4<br />
Sava 10 23.6<br />
Senna 9 25.2<br />
Afra 11 25.2<br />
Anushka 8 34<br />
Belana 9 24<br />
Bellarosa 7 35.2<br />
Ewelina 7 26.8<br />
Jelly 8 24.4<br />
Laura 8 30<br />
Marabel 9 32.8<br />
Milva 10 28.4<br />
Agata 15 28<br />
Arielle 13 30<br />
Artemis 13 34<br />
Destany 12 19.6<br />
Ditta 10 27.6<br />
Excellent 7 28<br />
Fontane 10 31.2<br />
Linzer Delikatesse 18 26<br />
Annabelle 12 30<br />
Asterix 8 25.2<br />
Challenger 17 31.6<br />
Mozart 10 25.2<br />
Opera 8 23.6<br />
Rikea 8 28.4<br />
Saline 10 30.8<br />
Van Gogh 10 25.6<br />
Velox 9 33.2<br />
Viktoria 7 21.2<br />
Fambo 8 34.8<br />
Lady Amarilla 8 25.6<br />
Lady Britla 13 28.8<br />
Lady Clarie 10 33.2<br />
Lady Felicia 9 40.8<br />
Lady Leonora 14 31.2<br />
Melody 11 34.8<br />
Musica 12 39.6<br />
Orkestra 13 43.2<br />
Bintje 2 11 28 .<br />
5
6 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Lantbrukssällskapets<br />
utbildningsprojekt<br />
Vart ska spannmålen säljas?<br />
– Kursstart för Marknadsföra spannmål<br />
Datum: fre. 5.11.2010, kl. 09.00–15.00<br />
Plats: Norvalla-Folkhälsan, Vörå<br />
Tema: Spannmålshandel på kontrakt - också med<br />
djurproducenter<br />
• Erfarenheter av växtperioden 2010 – Rickard Rex<br />
• K-lantbruks kontrakt och aktuellt – Fredrik Kattil<br />
• Spannmål för djurutfodring och aktuellt från Agrimarket -<br />
Mikael Sundman<br />
• Raisios kontrakt och aktuellt - Sten Häggblom m.fl.<br />
• Nyttan av nytt och friskt utsäde - Jan Käldman<br />
Mat och kaffe 5.11 sponsoreras av deltagande företag.<br />
Anmälan: senast fre. 29.10. tfn 010-839 2200.<br />
Info: Jan-Erik Back mobil 050-4417 511<br />
Övriga teman på följande 2 fristående kursdagar<br />
i slutet av november <strong>är</strong>: Dag 2: Avenas spannmålshandel –<br />
Bror Staffas, Ostrocenters spannmålshandel – Daniel Nyman,<br />
Rypskontrakt med Jeppo Food – Yrjö Långnabba, A-Rehus<br />
spannmålshandel – Lasse Åberg.<br />
Dag 3: Internationell spannmålshandel - dagsläget, terminshandel<br />
och handel med börskontrakt – Rikard Korkman, SLC<br />
Bolagisering av lantbruk<br />
- hur gör man och vad ska man tänka på?<br />
Datum: onsdag 17.11.2010 kl. 9.00-15.00<br />
Vilka bolagsformer finns?<br />
• Beskattning av olika företagsformer<br />
• Inverkan på lantbrukets stöd<br />
• Företagarens pension och socialskydd<br />
Föredrag: Peter Österman SLF, Maria Swanjung Österbottens<br />
ELY-centralen, m.fl.<br />
Plats: Yrkesakademin i Österbotten – Gamla Vasa enheten<br />
Anmälan senast ons. 10.11.2010 tfn 010-839 2200.<br />
Info: Ulrika Wikman mobil 050-585 2305<br />
Dikogårdar och blivande dikogårdar<br />
med investeringsplaner<br />
Datum: tors. 18.11. kl. 09.15-15.15.<br />
Plats: Norvalla-Folkhälsan, Vörå<br />
Att bygga vid för dikoproduktion – Susanna Vehkaoja, Atria<br />
Anskaffning av djurmaterial – Anne-Marie Rosenlew, Finnbeef Oy<br />
Aff<strong>är</strong>splan vid en investering – Tor-Erik Asplund, Lantbrukssällskapet<br />
Aktuellt om bl.a. klassificering och förmedling av djur<br />
– Markus Skullbacka, Österbottens Kött<br />
Aktuellt om bl.a. klassificering och förmedling av djur<br />
– Vesa Hihnala, Snellmans Slakteri<br />
Anmälan: senast tors. 11.11.2010 tfn 010-839 2200.<br />
Info: Bertel Riska mobil 0400-361 672.<br />
Kursprogrammen ses också på Lantbrukssällskapets hemsida,<br />
www.osl.fi<br />
Kursavgiften <strong>är</strong> 20 euro/dag + moms 23 %.<br />
Om ej annat meddelas ingår inte lunch och kaffe i kursavgiften.<br />
Alla kursdagar uppfyller villkoren för jordbrukarnas studiepenning.<br />
Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt har sin sista höst<br />
framför sig. Projektet avslutas 31.12.2010. Sedan projektstarten<br />
februari 2008 har vi haft många olika utbildningsdagar över<br />
varierande ämnen runt om i landskapet. Totalt har 77 kursdagar<br />
av olika längd arrangerats framtill nu. Några kurser <strong>är</strong> kvar<br />
denna höst som ses på den h<strong>är</strong> sidan. Många personer har<br />
slutit upp på kurserna. Från projektstarten till sista april i år har<br />
totalt 1.031 personer deltagit och av dem var 262 st. kvinnor.<br />
Våren 2010 arrangerades en studieresa för hönsfarmare om<br />
välmående höns och nu i höst åker <strong>ett</strong> gäng mjölkproducenter<br />
på en studieresa till Skaraborgsområdet i Sverige.<br />
Ulrika Wikman<br />
Växtodlingsrådgivare, mobil 050-5852 305<br />
I déer för välmående höns<br />
– erfarenheter från studier<br />
12 äggproducenter från<br />
Österbotten gjorde en<br />
intressant och givande<br />
studieresa till Uppsala för<br />
att bekanta sig med de<br />
svenska lösningarna på och<br />
erfarenheter av inredda<br />
burar. Prof. Ragnar Tauson<br />
och hans forskning i ämnet<br />
gav många impulser och<br />
l<strong>är</strong>domar att ta med sig<br />
hem.<br />
Resan mål var <strong>ett</strong> seminarium med<br />
professor Ragnar Tauson vid Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet i Uppsala<br />
och att besöka Lövsta forskningsstation.<br />
Syftet var att bekanta sig<br />
med nya lösningar på hönsgården<br />
och att få med sig hem nya idéer och<br />
erfarenheter.<br />
I Finland träder nya regler för burhållningen<br />
i kraft 1.1.2012. Efter<br />
nämnda datum <strong>är</strong> det inte längre<br />
tillåtet att ha höns i burar av gammal<br />
modell. Uppfödning av höns<br />
bör då ske med frigående höns eller<br />
i olika typer av inredda burar eller<br />
som också kallas i Finland för trivselburar.<br />
I Sverige <strong>är</strong> redan sedan<br />
tidigare de traditionella bursystemen<br />
förbjudna.<br />
Höns med god hälsa<br />
Under seminariet med prof. Tauson<br />
belystes från olika synvinklar<br />
hur välbefinnandet hos äggproducerande<br />
höns påverkas av skillnader<br />
mellan olika inhysningssystem,<br />
skillnader mellan olika hybrider,<br />
av utfodring och framför<br />
allt gruppstorlekens inverkan. En<br />
klar målsättning i Sverige <strong>är</strong> en låg<br />
dödlighet och framför allt fåglar<br />
med god hälsa. Forskningen inom<br />
äggproduktion <strong>är</strong> vid SLU i hög<br />
grad fokuserat på välmående höns.<br />
Sverige <strong>är</strong> en god bit före Finland<br />
inom det området.<br />
Prof. Ragnar Tauson - vår v<strong>är</strong>d vid SLU.<br />
Vid seminariet presenterades också<br />
äggsektorns finska organisationer,<br />
forskningsfält och försöksresultat.<br />
Fjäderfäagronom Päivi Heikkilä<br />
berättade om Fjäderfäförbundets<br />
verksamhet och forskare Eija Valkonen<br />
informerade om MTTs forskning<br />
och sin egen forskning kring<br />
sittpinnar.<br />
Jan Hirschfeld från Viktorsson<br />
Ab avslutade dagen med att presentera<br />
tekniken för de svenska burlösningarna.<br />
Han redogjorde också om<br />
Foto: Johanna Laakso<br />
företagets egna lösningar på inredda<br />
burar.<br />
Under hela seminariet var diskussionen<br />
livlig mellan hönsfarmarna,<br />
forskare och företaget som bygger<br />
anläggningarna. Ett bra och ömsesidigt<br />
erfarenhetsutbyte uppstod som<br />
alla var nöjda med.<br />
Besök i Finland<br />
Foto: Johanna Laakso<br />
Besöksmålen i Finland var Munakunta<br />
och LSK Poyltry. Jan Lähde<br />
vid Munakunta berättade att 23<br />
milj. kg ägg/år packas i packeriet<br />
under fem produktnamn. Enligt<br />
Lähde ser det ut som äggkonsumtionen<br />
ökar i Finland men både<br />
under en kortare och längre tidsperiod<br />
kommer prissvängningar att<br />
finnas. Han berättade också att redan<br />
50 % av deras leverantörer har<br />
bytt till burar som uppfyller de nya<br />
produktionskraven, som börjar gälla<br />
fr.o.m. 1.1.2012.<br />
Sten Häggblom och Marja<br />
Hongisto från Foderraisio höll också<br />
föredrag. De berättade om utfodring<br />
av höns och via det välmående<br />
höns. Tonvikten låg på en rätt sorts<br />
utfodring och d<strong>är</strong>med undvika överviktiga<br />
fåglar. Under diskussionen<br />
kom också fram vikten av fiber under<br />
v<strong>är</strong>pperioden och hur man kunde få<br />
den förlängd.<br />
Toivo Torkki presenterade Big<br />
Dutchmans anläggningar och inhysningslösningar,<br />
som finns i bursystem<br />
med från 8 höns till 60 höns.
esan till SLU<br />
Besök vid Lövsta forskningsstation, Uppsala.<br />
Hönsfarmare på studieresa om välmående höns.<br />
Torkki underströk i sitt föredrag bl.a.<br />
planering och justering av belysningen.<br />
Enligt honom kommer säkert<br />
användningen av LED-lampor att<br />
öka i framtiden, om bara lamporna<br />
blir billigare vid inköp.<br />
Det sista besöksmålet på hemvägen<br />
var LSK Poyltry Oy i Laitila.<br />
Företaget föder upp hönshybrider<br />
och verksamheten presenterades av<br />
Sanna Muurama. Enligt Muurama<br />
har LSL höns utvecklats mycket under<br />
de två senaste åren. Hon anser<br />
att det löns att hålla hönsen en längre<br />
tid på gården.<br />
<strong>Den</strong> tre dagar långa studieresan<br />
gick av stapeln mars 2010 i samarbete<br />
med Österbottens Äggcentrallag,<br />
N<strong>är</strong>pes Äggpackeri, Foderraisio<br />
och Big Dutchman. Studieresan arrangerades<br />
av Lantbrukssällskapets<br />
utbildningsprojekt.<br />
En mer ingående artikel om erfarenheter<br />
från studieresan finns på<br />
Lantbrukssällskapets hemsida, www.<br />
osl.fi, under publikationer.<br />
Johanna Laakso<br />
Husdjursrådgivare<br />
mobil 050-550 1574<br />
Foto: Johanna Laakso<br />
Foto: Johanna Laakso<br />
BONDEFÖRETAGAREN<br />
S kattekonto<br />
<strong>Den</strong> första januari 2010<br />
tog Skatteförvaltningen i<br />
bruk tjänsten skattekonto.<br />
Det <strong>är</strong> <strong>ett</strong> konto dit<br />
man samlar skatter som<br />
man ska betala på eget<br />
initiativ, med undantag<br />
av överlåtelseskatt och<br />
förskottskompl<strong>ett</strong>ering.<br />
Skattekontoförfarandet berör företagare,<br />
men även sådana lantbrukare<br />
som har månatlig momsredovisning<br />
eller som <strong>är</strong> arbetsgivare. N<strong>är</strong> momsen<br />
för år 2010 skall deklareras och<br />
betalas i februari 2011 berörs alla<br />
momspliktiga lantbrukare av skattekontoförfarandet.<br />
Skatterna på skattekontot deklareras<br />
med en periodskattedeklaration.<br />
<strong>Den</strong> <strong>är</strong> en deklaration för bl.a. momsen<br />
och arbetsgivarprestationerna.<br />
Fördelen med skattekontot <strong>är</strong> att<br />
skatterna räknas ihop och man behöver<br />
bara betala mellanskillnaden. Tidigare<br />
kunde man ju både få tillbaka<br />
en typ av skatt och betala en annan.<br />
Exempel:<br />
Ett aktiebolag anmäler momsfordran<br />
på 250.000 €, förskottsinnehållning<br />
på löner -186.000 € och socialskyddsavgift<br />
-26.040 €. Då blir<br />
det totalt återb<strong>är</strong>ing till företaget<br />
37.960 €.<br />
Alla som berörs av skatter som hör<br />
till skattekontoförfarandet tilldelas<br />
<strong>ett</strong> eget skattekonto. N<strong>är</strong> man har<br />
fått <strong>ett</strong> konto kan man följa med<br />
uppgifterna och transaktionerna d<strong>är</strong><br />
genom att logga in sig på Skattekonto-tjänsten<br />
på Skatteförvaltningens<br />
nätsidor (www.skatt.fi/skattekontotjänsten).<br />
Skattekontoutdraget kommer<br />
till Skattekonto-tjänsten den<br />
22:a i varje månad.<br />
N<strong>är</strong> skall man lämna<br />
in periodskattedeklarationen?<br />
Periodskattedeklarationen kan lämnas<br />
in antingen elektroniskt eller på<br />
papper. Om man lämnar in deklarationen<br />
elektroniskt (månatligen eller<br />
kvartalsvis), skall den vara framme<br />
hos Skatteförvaltningen senast den<br />
12:e i den månad n<strong>är</strong> redovisnings-<br />
Skatter på skattekontot<br />
Transaktioner på skattekontot<br />
- registrerade kontotransaktioner<br />
Enskild firma Felix Firma<br />
Skattekontots saldo (24.8.2010) 0,00 €<br />
Reg.dag Kontotransaktion/förklaring Belopp Obetalda<br />
12.08.2010 Förskottsinnehållning på löner -984,30<br />
och pensioner juli 2010<br />
Deklaration har kommit 7.8.2010<br />
12.08.2010 Arbetsgivares socialskyddsavgift -146,20<br />
juli 2010<br />
Deklaration har kommit 7.8.2010<br />
12.08.2010 Merv<strong>är</strong>desskatt juni 2010 -1250,00<br />
Deklaration har kommit 7.8.2010<br />
15.08.2010 Egen betalning 2380,50<br />
månadens skatt eller avgift ska deklareras.<br />
Om man sänder in sin deklaration<br />
på papper skall den vara hos Skatteförvaltningen<br />
senast den 7:e dagen,<br />
istället för den 12:e. Om man skall<br />
redovisa endast en gång per år så ska<br />
periodskattedeklarationen för moms<br />
lämnas in så att den <strong>är</strong> framme senast<br />
den 28 februari.<br />
Exempel:<br />
En företagare skall för september<br />
lämna in den elektroniska periodskatteanmälan<br />
och betala skatten<br />
senast 12 oktober gällande arbetsgivarprestationerna<br />
och 12 november<br />
gällande merv<strong>är</strong>desskatten.<br />
N<strong>är</strong> skall man betala<br />
skattekontoskatterna?<br />
Företagaren betalar det sammanlagda<br />
beloppet av skatterna. <strong>Den</strong><br />
allmänna förfallodagen <strong>är</strong> den tolfte<br />
dagen i månaden. Momsskyldiga i<br />
årsförfarandet lämnar in periodskattedeklarationen<br />
för moms och betalar<br />
in momsen senast 28.2.<br />
N<strong>är</strong> man betalar skatter på skattekontot<br />
ska man använda skattekontots<br />
referensnummer. Det <strong>är</strong> en<br />
bestående nummerserie som individualiserar<br />
den skattskyldige. Med<br />
Nina Ohlis<br />
Ekonomirådgivare<br />
mobil 050-544 5794<br />
- merv<strong>är</strong>desskatt<br />
- arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållning, källskatt på lön samt arbetsgivarens socialskyddsavgift)<br />
- lotteriskatt<br />
- skatt på försäkringspremier<br />
- förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning<br />
- förskottsinnehållning som verkställts på aktiebolag, andelslag eller annat samfund<br />
- förskottsinnehållning på räntor och andelar<br />
- förskottsinnehållning på dividender och räntor på andelskapitalet<br />
- källskatt på dividend (hos begränsat skattskyldiga)<br />
- källskatt på räntor, dividender, royaltyer och inkomst av virkesförsäljning (hos begränsat skattskyldiga)<br />
- källskatt på ränteinkomst (hos allmänt skattskyldiga).<br />
7<br />
hjälp av referensnumret kan Skatteförvaltningen<br />
hänföra betalningen<br />
till rätt persons skattekonto.<br />
Inloggning på<br />
skattekonto-tjänsten<br />
De personer som använder Skattekonto-tjänsten<br />
på <strong>ett</strong> företags eller<br />
en organisations vägnar använder<br />
Katso-koder för att logga in sig i<br />
tjänsten. Via Katso-koderna kan man<br />
befullmäktiga <strong>ett</strong> ombud, t.ex en<br />
bokföringsfirma, att använda skattekontot<br />
på företagets vägnar.<br />
Privatpersoner; såsom hushållsarbetsgivare,<br />
prim<strong>är</strong>producenter eller<br />
enskilda n<strong>är</strong>ingsidkare, kan logga in<br />
sig i Skattekontotjänsten med nätbankkoder.<br />
Mera information om<br />
skattekontot på<br />
www.skatt.fi/skattekontotjänsten.
8 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Lantbrukssällskapet <strong>är</strong><br />
en medlemsstyrd förening<br />
Ett sätt att påverka och stöda Lantbrukssällskapets framtid <strong>är</strong> att vara<br />
medlem. Som medlem har man en röst på årsmötet och kan d<strong>är</strong>med t.ex.<br />
påverka vem som väljs in i styrelsen Vi ger även åt våra medlemmar rabatt<br />
på utvalda tjänster motsvarande medlemsavgiften, 50 e/år. Som medlem<br />
kan antas personer, föreningar och samfund som stöder föreningens syften.<br />
Syftet <strong>är</strong> att ideellt stöda lantbruks- och övriga landsbygdsföretags hållbara<br />
utveckling samt att utveckla yrkeskunnigheten bland landsbygdföretagarna.<br />
D<strong>ett</strong>a görs genom rådgivning, utbildning och opinionsbildning.<br />
Bli medlem!<br />
Fyll i ansökan nedan och sänd den till vårt kontor eller ge den åt en rådgivare,<br />
så blir du antagen som medlem. Det går även att söka om medlemskap via<br />
vår hemsida www.osl.fi<br />
Ansökan om personligt medlemskap i<br />
Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet r.f.<br />
Namn<br />
Adress<br />
Kommun<br />
Telefon<br />
E-post<br />
Produktionsinriktning<br />
Ekologisk / Konventionell<br />
Personlig v<strong>är</strong>decheck 50 €<br />
Namn: Bo Bonde<br />
Kan användas vid köp av följande tjänster:<br />
Framtidssamtal<br />
Produktionskostnadskalkyl i växtodlingen<br />
Mätningar av tillväxtljus i växthus<br />
Resultatanalys som inmatas i ekonomidatabanken<br />
Provtagning för foderanalys<br />
Odlingsplanering utförd september – december<br />
<strong>Den</strong>na check <strong>är</strong> i kraft t.o.m. 31 mars 2011 Österbottens Svenska<br />
Lantbrukssällskap r.f.<br />
Utsäde<br />
Nu <strong>är</strong> urvalet som störst. Reservera ditt utsäde i tid!<br />
Kornsorter till foder, st<strong>är</strong>kelse eller malt.<br />
Kvarnvete, Grynhavre, Bondböna och Vallfröblandningar<br />
Torolf Bonäs tel 050 5542 510<br />
www.bostrand.fi<br />
✂<br />
Lantbrukssällskapets styrelse<br />
På Lantbrukssällskapets årsmöte<br />
i april valdes ny ordförande efter<br />
Lars Ström som ej ställde upp för<br />
omval. Mats Källman från Purmo<br />
leder styrelsen de kommande tre<br />
åren. Styrelseledamöter väljs för tre<br />
år åt gången enligt <strong>ett</strong> system d<strong>är</strong><br />
ca 1/3 av medlemmarna <strong>är</strong> i tur att<br />
avgå årligen. Styrelsen 2010 består<br />
av följande personer:<br />
Övre raden: Rolf Syrén, Robert Lillhonga,<br />
Göran Bjurs, Peter Thölix,<br />
Magnus Holmström och Vilhelm<br />
Dahlvik. Nedre raden: Susann Rabb,<br />
Theresa Gull, Mats Källman ordförande<br />
och Henrik Ingo direktör.<br />
Övriga styrelseledamöter: Håkan<br />
Antfolk, Tommy Österås och Henry<br />
Södersved.<br />
OPTIMA, YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN OCH<br />
PROAGRIA ÖSTERBOTTENS SVENSKA LANTBRUKSSÄLLSKAP ordnar<br />
SPRUTFÖRARKURSER våren 2011<br />
kl. 11.30 – 16.00<br />
Datum Plats Sista anmälningsdag<br />
12.01.2011 Nykarleby, Kristliga Folkhögskolan 05.01.2011<br />
09.02.2011 Optima, Trädgårdsgatan 30 02.02.2011<br />
23.02.2011 Kronoby, Folkhögskolan 16.02.2011<br />
16.03.2011 Optima, Trädgårdsgatan 30 09.03.2011<br />
Anmälan till dessa kurser tas emot av: Leena Svenlin tfn (06) 7855 265 / 044-7215 266 eller<br />
leena.svenlin@optimaedu.fi<br />
Datum Plats Sista anmälningsdag<br />
18.01.2011 Vasa, ABC Runsor 11.01.2011<br />
02.02.2011 YA! Enheten i N<strong>är</strong>pes, f.d. Vocana 26.01.2011<br />
08.02.2011 Kristinestad, Lappfj<strong>är</strong>ds folkhögskola 01.02.2011<br />
16.02.2011 Vörå, Norrvalla 08.02.2011<br />
09.03.2011 Vasa, ABC Runsor 02.03.2011<br />
23.03.2011 Vörå, Norrvalla 16.03.2011<br />
06.04.2011 YA! Enheten i N<strong>är</strong>pes, f.d. Vocana 30.03.2011<br />
Anmälan till dessa kurser tas emot av: Martina Uthardt tfn (06) 324 2492<br />
eller vuxcenter@yrkesakademin.fi<br />
Kursavgift: 50 €.<br />
Sprutförarintyget bör förnyas vart femte år.<br />
OBS! Tag med lägenhetssignum till kursen!!
BONDEFÖRETAGAREN<br />
Från vänster rådgivare Ingeborg Nordberg från Lantbrukssällskapet, företagshälsovårdare Ann-Britt Backull och jordbrukare Michael Kamis<br />
med döttrarna Sofia och Johanna.<br />
F ör god arbetshälsa<br />
Företagshälsovård för <strong>lantbruksföretag</strong>are har<br />
till uppgift att hjälpa <strong>företagaren</strong> att upprätthålla<br />
sin arbetsförmåga. Det handlar om att förebygga<br />
arbetsrelaterade sjukdomar och minimera olycksrisker på<br />
arbetsplatsen. Användningen av dessa tjänster <strong>är</strong> en del av<br />
gårdsbruksenhetens kvalitetssystem.<br />
Michael Kamis <strong>är</strong> agrolog och bonde<br />
på sin hemgård i Vörå sedan 1989.<br />
Familjen har slaktsvin i mindre omfattning<br />
och den <strong>”</strong>nya<strong>”</strong> produktionsbyggnaden<br />
uppfördes 1997. De odlar<br />
också spannmål.<br />
För många år sedan, faktiskt så<br />
många att han inte riktigt kan säga<br />
n<strong>är</strong>, anslöt han sig till företagshälsovården<br />
och sedan dess har hälsogranskning<br />
och gårdsbesök sk<strong>ett</strong><br />
med jämna intervaller.<br />
– Hälsovårdaren har tagit kontakt<br />
med mig och bokat tid. För jordbrukare<br />
och privatföretagare <strong>är</strong> det<br />
frivilligt att ansluta sig till företagshälsovården<br />
och absolut något jag<br />
rekommenderar, säger han.<br />
För personer i arbetsförhållande<br />
<strong>är</strong> det lagstadgat för arbetsgivare att<br />
ordna med företagshälsovård.<br />
Gårdsbesök och<br />
hälsokontroll<br />
Företagshälsovården innefattar<br />
främst gårdsbesök och hälsoundersökningar.<br />
Efter första gårdsbesöket<br />
görs de var fj<strong>är</strong>de år ifall det inte <strong>är</strong><br />
något speciellt som gör att arbetsförhållanden<br />
förändras hos lantbrukaren.<br />
<strong>Den</strong> förebyggande hälsovården<br />
omfattar bland annat arbetsmiljöutredningar,<br />
rådgivning och vägledning.<br />
Hälsoundersökningar utförs i regel<br />
vartannat år. Företagshälsovårdaren,<br />
och vid behov företagsläkaren, följer<br />
upp det allmänna hälsotillståndet<br />
och ifall det finns arbetsrelaterade<br />
besv<strong>är</strong> som behöver förebyggas eller<br />
rehabiliteras åtg<strong>är</strong>das situationen.<br />
Dessutom får <strong>företagaren</strong> en individuell<br />
plan för upprätthållande av<br />
arbetsförmågan.<br />
Allmänna saker gås igenom som till<br />
exempel blodtryck, syn, vikt, hörsel,<br />
laboratorieprover som bland annat<br />
blodsocker och kolesterol, lungkapacitet,<br />
vaccinationer och belastningar<br />
på stöd- och rörelseorgan. Vidare<br />
ingår <strong>ett</strong> samtal kring den fysiska prestationsförmågan<br />
och det psykiska<br />
välbefinnandet. Besök hos företagsfysioterapeut,<br />
psykolog eller andra sakkunniga<br />
kan också ingå vid behov.<br />
Ingen granskning!<br />
Michael Kamis berättar om hur <strong>ett</strong><br />
gårdsbesök går till.<br />
– Företagshälsovårdaren, i vårt fall<br />
Ann-Britt Backull, och en sakkunnig<br />
rådgivare från lantbrukssällskapet<br />
kommer ut till gården. Vi går igenom<br />
utrymmen och jag beskriver de dagliga<br />
sysslorna. De gör en bedömning<br />
av utrymmen, belastningsfaktorer,<br />
hälsorisker, olycksbenägna situationer,<br />
belysning, ergonomi, damm-<br />
och bullernivån med mera.<br />
– Tanken <strong>är</strong> inte att man ska städa<br />
och ordna upp på förhand. Och det<br />
Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab<br />
Sofia Kamis <strong>är</strong> 16 år och hon tycker om<br />
att hjälpa till i jordbruksarbetet.<br />
h<strong>är</strong> <strong>är</strong> ingen granskning! Istället ska<br />
vi se det som <strong>ett</strong> led i att förbättra<br />
våra arbetsförhållanden, understryker<br />
Michael.<br />
– Vi diskuterar huruvida allt<br />
fungerar som det ska och jag tar till<br />
mig deras råd. Det kan gälla vägledning<br />
i säkerhet, anvisningar om<br />
första hjälpen-utrustning och dylikt.<br />
Numera använder jag faktiskt både<br />
hörselskydd och<br />
andningsskydd i<br />
jobbet.<br />
Många med<br />
i Vörå<br />
Ann-Britt Backull<br />
sköter, som en del<br />
av sitt arbete, om<br />
<strong>lantbruksföretag</strong>arnasföretagshälsovård<br />
i Vörå. Anslutningsprocenten<br />
<strong>är</strong> hög inom området<br />
och hon uppger<br />
att den per den 30<br />
juni 2010 var 44<br />
procent.<br />
– Av drygt 300<br />
lantbrukare <strong>är</strong> 140<br />
anslutna till den<br />
kommunala företagshälsovården,<br />
säger hon. Jag avdelar<br />
tid för jordbrukarnasföretagshälsovård.<br />
Det <strong>är</strong> en<br />
viktig sak.<br />
Enligt lagen om<br />
företagshälsovård<br />
Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab<br />
9<br />
ska det finnas en fungerande samarbetsgrupp<br />
för företagshälsovården<br />
som sammanträder ungef<strong>är</strong> en<br />
gång per år. En sådan finns inom<br />
Oravais-Vörå-Maxmo hälsovårdscentral.<br />
Gruppens sammansättning<br />
består av representanter från producentorganisationen<br />
ÖSP, LPA,<br />
kommunernas avbytarservice, lanthusmödrarna,<br />
lantbruksrådgivarnas<br />
organisation ÖSL och företagshälsovården.<br />
Gruppen utv<strong>är</strong>derar och<br />
utvecklar verksamheten.<br />
Staten subventionerar<br />
Verksamheten <strong>är</strong> subventionerad av<br />
staten. Gårdsbesöken <strong>är</strong> kostnadsfria.<br />
För hälsogranskningarna uppb<strong>är</strong>s en<br />
avgift och av den får man 60 procent<br />
tillbaka från Folkpensionsanstalten.<br />
Hälsovårdscentralen sköter om att<br />
söka tillbaks ersättningen från FPA<br />
och fakturerar lantbrukaren för 40<br />
procent av besökskostnaderna.<br />
Företagare som anslutit sig till företagshälsovården<br />
får 20 procent rabatt<br />
på sin OFLA-försäkringspremie<br />
såvida gårdsbesök gjorts med fyra<br />
års intervall. De lantbrukare som<br />
har LFöPL-försäkring i kraft betalar<br />
mindre än hälften av följande kostnader:<br />
hälsogranskning, läkarbesök,<br />
laboratorieprov och första hjälpenutrustning.<br />
Kostnaderna <strong>är</strong> dessutom<br />
avdragbara i beskattningen.<br />
– Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> alltså något som alla<br />
har råd med, fäller Michael in.<br />
Gårdsbesöken<br />
Vid gårdsbesöken deltar lantbruksrådgivare<br />
från Österbottens Svenska<br />
Lantbrukssällskap. En av dem<br />
<strong>är</strong> mjölkgårdsrådgivare Ingeborg<br />
Nordberg och hon <strong>är</strong> med vid intervjutillfället<br />
hos Kamis.<br />
– Vi deltar vid gårdsbesöken och<br />
beaktar arbetarskyddsaspekterna, säger<br />
hon. Inom organisationen <strong>är</strong> vi<br />
sex personer som funderar som lantbruksrådgivare<br />
i samarbete med företagshälsovården<br />
i kommunerna.<br />
– Enligt god företagshälsovårdspraxis<br />
för <strong>lantbruksföretag</strong>are ska<br />
yrkesutbildade personer inom företagshälsovården<br />
utföra gårdsbesök<br />
tillsammans med en sakkunnig inom<br />
lantbruket som <strong>ett</strong> multidisciplin<strong>är</strong>t<br />
samarbete. Efter en lagändring år<br />
2007 kan lantbruksrådgivaren i undantagsfall<br />
utföra gårdsbesöket på<br />
egen hand ifall företagshälsovårdaren<br />
saknar resurser.<br />
– Inom vårt område har samarbete<br />
mellan lantbruksrådgivaren och företagshälsovården<br />
fungerat bra och vi<br />
strävar till att göra besöken tillsammans.<br />
Fyra ögon ser mer än två och<br />
lantbrukaren får ut mer av besöket.<br />
Vår lagliga rätt<br />
Efter utförda gårdsbesök får <strong>företagaren</strong><br />
en skriftlig utv<strong>är</strong>dering av gården<br />
som arbetsplats och vid behov<br />
rekommendationer om hur han/hon<br />
kan förbättra sin arbetsmiljö.<br />
<strong>Den</strong> som <strong>är</strong> intresserad av att ansluta<br />
sig ska kontakta sin hälsovårdscentrals<br />
företagshälsovårdare.<br />
Michael Kamis berömmer sin<br />
hemkommun för att företagshälsovården<br />
fungerar från hälsovårdscentralens<br />
sida.<br />
– Det <strong>är</strong> klart att det tar tid och<br />
att personalen <strong>är</strong> överbelastade med<br />
arbete. Men för oss som har anslutit<br />
oss till företagshälsovården <strong>är</strong> det vår<br />
lagliga rätt att få den h<strong>är</strong> servicen.<br />
Det handlar ju om vår arbetsförmåga,<br />
avslutar han.<br />
Text:<br />
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
10 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Finlands Lantbruksutställning 2011<br />
1–3.7.2011 Björneborg<br />
Bättre med kalk.<br />
OBS!<br />
De kalklass som<br />
avhämtas i<br />
september och<br />
oktober får<br />
betalningstid till sista<br />
november.<br />
ÅRETS TEMA:<br />
Sparsam traktorkörning<br />
Riktpris<br />
30 <br />
Lantbrukskalender 2011utkommer strax!<br />
Lantbruks<strong>företagaren</strong>s aktuella informations paket<br />
och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning,<br />
368 sidor<br />
Fås från lantbrukssällskapets kontor,<br />
välförsedda bokhandlar och lantbruksaff<strong>är</strong>er<br />
Utgivare<br />
Svenska lantbrukssällskapens förbund - SLF<br />
Elisabetsgatan 12 B 12, 00170 Helsingfors<br />
Tfn (09) 135 1035 fax (09) 135 1653, info@slf.fi<br />
BESTÄLL STUBB-<br />
KALKNING<br />
NU!<br />
www. SLF .fi<br />
Erfarenheter av<br />
höstryps och åkerböna<br />
Senaste sommar har på<br />
en del fält i vårt land växt<br />
annat än den vanliga<br />
spannmålen.<br />
Arealerna för oljeväxter och åkerböna<br />
har blivit betydande på landsnivå.<br />
<strong>Den</strong> totala rypsarealen i landet<br />
har varit drygt 140 000 ha varav<br />
höstrypsen endast en mindre andel.<br />
Åkerbönans areal har varit knappt 10<br />
000 ha på landsnivå. Även i svenska<br />
Österbotten börjar vi ha en del erfarenheter<br />
av dessa växter.<br />
I år sådde Per-Erik Lång i Martois,<br />
Korsholm, in höstryps i Vilde-korn<br />
den 20 maj med direktsåningsmaskin.<br />
Utsädesmängden var ca 6 kg<br />
per hektar. Kornet tröskades 20 augusti<br />
och höstrypsen hade utvecklats<br />
mycket bra. Även grannen Tomi Poti<br />
har sått höstryps i år. Han sådde<br />
höstrypsen med vanlig kombimaskin<br />
den 28 juli efter svartträda. Beståndet<br />
kom i gång väldigt bra. I september<br />
upptäckte han att det fanns<br />
gnagskador på rötterna och efter<br />
diskussion med forskare vid MTT i<br />
Ylistaro visade det sej att kålflugans<br />
larver angripit höstrypsens rötter.<br />
Larverna förpuppas till vintern och<br />
nästa odlingssäsong kan det vara det<br />
skäl att bekämpa dem beroende på<br />
angreppens omfattning då.<br />
– På det intilliggande skiftet växer<br />
foderraps på en viltåker och d<strong>är</strong> såg vi<br />
de första angreppen, berättar Tomi.<br />
Höstrypsen skördades<br />
Höstrypsen som tröskades i fina<br />
förhållanden hos Mikael Melin i<br />
Österhankmo, Korsholm, den 20<br />
augusti gav en skörd mellan 1000<br />
och 2000 kg per hektar. Höstrypsen<br />
såddes in i korn i fjol med direktsåningsmaskin.<br />
Mikael <strong>är</strong> rätt nöjd<br />
med skörden och det <strong>är</strong> i huvudsak<br />
kvickrot på en del av skiftet som<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Mogna (t.h.) och omogna<br />
bönor.<br />
Christer Hagberg, Vörå, ser över åkerbönorna.<br />
Tomi Poti och Per-Erik Lång, Veikars, vid <strong>ett</strong> direktsått höstrypsfält.<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Höstryps efter träda, inte<br />
direktsått.<br />
han upplever negativt med årets<br />
höstrybs. Det finns också odlare i<br />
området som sådde höstryps efter<br />
träda i fjol och de skördade kring<br />
2500 kg per hektar i år.<br />
– I fjol skördade jag också höstryps,<br />
då nästan 2500 kg per hektar och<br />
sådde Picasso-råg genast efter. D<strong>är</strong><br />
blev i år rågskörden över 6 ton per<br />
hektar. Jag tillskriver nog också förfrukten<br />
en del av den framgången,<br />
säger Mikael.<br />
Ny höstryps insåddes i korn våren<br />
2010. D<strong>är</strong> lämnade ogräsbekämpningen<br />
bort på en del av arealen<br />
eftersom groningen skedde så snabbt<br />
i våras.<br />
Såväl åkerböna som bondböna<br />
används som namn på samma<br />
växt. I stödansökan skall man<br />
använda bondböna. Namnet <strong>är</strong><br />
egentligen beroende av fröstorlek<br />
enligt följande:<br />
Varitet Svensk namn Frövikt, mg<br />
Minor Åkerböna 150–650<br />
Equina Hästböna 650–1600<br />
Major Bondböna 1300–3500<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Kålflugans larv på höstrypsens<br />
rötter.<br />
– D<strong>är</strong> finns tyv<strong>är</strong>r en del ogräs,<br />
men den heta sommaren gjorde<br />
också att kornväxten inte blev så tät<br />
som önskat, konstaterar Mikael.<br />
Åkerbönan<br />
- nygammal växt<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
En annan nygammal växt <strong>är</strong> åkerbönan.<br />
Åkerbönan <strong>är</strong> en <strong>ett</strong>årig kvävefixerande<br />
växt. Proteininnehållet i<br />
bönorna <strong>är</strong> ca 30 % och hela växten<br />
innehåller 16–20 % protein av torrsubstansmängden.<br />
<strong>Den</strong> växer bäst på jordar med god<br />
struktur men klarar sej även på något<br />
tyngre jordar. Åkerbönan bör sås<br />
tidigt och på jordar med <strong>ett</strong> pHv<strong>är</strong>de<br />
över 6. <strong>Den</strong> <strong>är</strong> torkkänslig,<br />
vilket en del odlare tydligt m<strong>är</strong>kt<br />
denna säsong. <strong>Den</strong> har <strong>ett</strong> kraftigt<br />
rotsystem men liten andel fina rottrådar.<br />
Korta tidiga sorter som t.ex.<br />
Kontu <strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt torkkänsliga och ger<br />
lägre skördar.<br />
Åkerbönan bör inte sås oftare än<br />
vart femte år. Förfruktseffekten <strong>är</strong><br />
god tack vare den goda inverkan på<br />
markstrukturen och kväveeffekten <strong>är</strong><br />
30–50 kg/ha.<br />
Åkerbönans n<strong>är</strong>ingsbehov och<br />
kvävefixeringsförmåga <strong>är</strong> jämförbara<br />
med <strong>är</strong>ternas.<br />
Chokladfläcksjukan <strong>är</strong> vanlig på<br />
åkerböna. Ifall angreppen kommer<br />
tidigt kan de göra stor skada, men<br />
vanligen uppträder de inte förrän på<br />
sensommaren.<br />
Åkerbönan bör tröskas efter att<br />
beståndet blivit svart, då <strong>är</strong> stjälkar<br />
och skidorna spröda. Vid torkning<br />
bör temperaturer över +30 grader<br />
undvikas vid långa torkningstider.<br />
Man bör undvika sprickbildning eftersom<br />
mögel lätt kan angripa via<br />
sprickorna.<br />
Åkerbönan har främst använts<br />
som proteintillskott i kraftfoderblandningen<br />
för nötkreatur, eller<br />
så har den skördats som helsädsen-
silage. Men även svinproducenter<br />
<strong>är</strong> intresserade av denna växt, och<br />
i mindre omfattning har åkerböna<br />
g<strong>ett</strong>s åt bl.a. slaktsvin, smågrisar<br />
och även fjäderfä. I mars startade<br />
<strong>ett</strong> försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
i Uppsala d<strong>är</strong> effekterna<br />
av åkerböna i foderstaten till suggor<br />
utv<strong>är</strong>deras. Man skall se om<br />
en inblandning med 10 procent<br />
vitblommig åkerböna <strong>är</strong> lämpligt<br />
för suggor. Utfodringsförsök på<br />
1970-talet genomfördes med högre<br />
andel åkerböna i foderstaten.<br />
Då var resultaten inte så positiva.<br />
Dessutom användes då brokblommiga<br />
åkerbönor i försöken och inte<br />
dagens vitblommiga sortmaterial<br />
med lågt innehåll av tanniner säger<br />
forskare på Institutionen för husdjurens<br />
utfodring och vård (HUV)<br />
vid Sveriges Lantbruksuniversitet i<br />
Uppsala.<br />
Utsäde<br />
Efterfrågan på inhemskt utsäde<br />
översteg utbudet i våras. Kjell-<br />
Göran Paxal i Solf fick dock tag<br />
i Kontu, vilket han sådde 5 maj.<br />
Utsädesmängden var knappt 300<br />
kg per hektar. Skiftet hade fått 15<br />
m3 sväm på hösten och via vårgödslingen<br />
kom ca 35 kg kväve till.<br />
Ogräsen bekämpades kemiskt.<br />
– I början av augusti brådmognade<br />
beståndet i den 25-gradiga<br />
v<strong>är</strong>men och jag tröskade redan den<br />
20 augusti, berättar Kjell-Göran.<br />
– Tröskningen gick bra och jag<br />
prövar att skörden blev mellan<br />
3–3,5 ton per hektar.<br />
– Jag tänker nog så åkerböna<br />
även nästa år, säger svinfarmare<br />
Paxal.<br />
En del odlare fick d<strong>är</strong>emot ty sej<br />
till utländskt utsäde. Christer Hagberg<br />
i Vörå sådde åkerbönorna på<br />
drygt 4 ha den 6 maj. Han utgick<br />
från 70 plantor per m 2 med normalt<br />
radavstånd 12,5 cm. Sorterna var<br />
Fuego och Sirocco. De har längre<br />
växttid (126 dagar) än inhemska<br />
Kontu (119 dagar). De <strong>är</strong> också<br />
längre och skall ge bättre skörd<br />
ifall växttiden räcker till. Utsädesåtgången<br />
var mellan 400 och 500 kg<br />
med en grobarhet på 85 %. Skiftet<br />
gödslades med svinsväm i höstas.<br />
– Utsädet var ojämnt till storleken,<br />
säger Christer.<br />
– Dessutom fanns en hel del skräp<br />
med. Det gjorde att billarna och<br />
rören stockade upprepade gånger.<br />
Flera rör fick veck och måste bytas.<br />
Det hade behövts en såningsövervakare<br />
på maskinen, säger Christer<br />
nu efteråt.<br />
– Jag sådde dem rätt djupt, 7–8<br />
cm, och de grodde jämnt. Åkerbönorna<br />
har växt bra hela sommaren<br />
och inga egentliga ogräsproblem<br />
har förekommit. Något kvickrot<br />
finns fläckvis men jag bedömde att<br />
en bekämpning inte var av nöden,<br />
fortsätter Christer.<br />
Även Bjarne Tunis sådde sorten<br />
Sirocco och han har upplevt samma<br />
bekymmer som Christer. Mognaden<br />
har gått onödigt långsamt nu i<br />
höst. Men både Bjarne och Christer<br />
har även tidigare år skördat t.ex.<br />
rypsen sent.<br />
– Vi hoppas på en fortsatt bra<br />
höst så att skörden kan b<strong>är</strong>gas, säger<br />
Christer till slut.<br />
Jan-Erik Back<br />
sektoransvarig<br />
växtodling<br />
mobil 050-441 7511<br />
BONDEFÖRETAGAREN<br />
<strong>”</strong>Gropen<strong>”</strong> - d<strong>är</strong> växterna till vänster fått regn till skillnad från samma växter till höger.<br />
Nya teknikens drivhjul och<br />
-bälten.<br />
Borgeby 2010<br />
I varmt och fint sommarväder tog<br />
arrangörerna för Borgeby Fältdagarn<br />
emot 14 600 förväntansfulla besökare<br />
i månadsskiftet juni-juli 2010.<br />
Borgeby Fältdagar <strong>är</strong> en renodlad<br />
lantbruksmässa i fält för jordbrukare.<br />
<strong>Den</strong> arrangeras i Skåne, strax<br />
norr om Malmö med Hushållningssällskapet<br />
HIR Malmöhus Ab som<br />
huvudarrangör.<br />
Mässan har blivit större år för år<br />
och nu fanns 260 utställare på <strong>ett</strong><br />
sammanhängande utställningsområde<br />
omfattande hela 60 hektar. Tills i<br />
år hade mässområdet utökats med 10<br />
ha, och det n<strong>är</strong>mast för att ha mera<br />
plats för de olika maskindemonstra-<br />
<strong>Den</strong> nyaste spruttekniken demonstreras i fält. Förevisning av växtförsök.<br />
tioner, som återkommer flere gånger<br />
per dag.<br />
Årets tema var <strong>”</strong>Vatten<strong>”</strong>. På området<br />
fanns <strong>ett</strong> vattencentrum med experter<br />
och rådgivare, men för en som<br />
besökte mässan första gången fanns<br />
det inte tid att desto mera fördjupa<br />
sej i årets tema, det fanns så mycket<br />
annat...vilket fotona tydligt visar.<br />
Nästa års Borgeby Fältdagar 2011<br />
rekommenderas varmt för den som<br />
<strong>är</strong> intresserad av jordbruk – h<strong>är</strong> finns<br />
mycket av det mesta. Och största<br />
delen på svenska.<br />
Se n<strong>är</strong>mare om Borgeby Fältdagar<br />
2010 på nätet: www.borgebyfaltdagar.se<br />
Text och foto: Jan-Erik Back<br />
Manganbrist i potatis.<br />
Rejäla sk<strong>är</strong>bord. Ogräsförsök i potatis. Olika typer av munstycken.<br />
P-E Englund, Lappfj<strong>är</strong>d, granskar potatismaskiner. Vinodling i Skåne.<br />
11
12 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Kvalitetsauditering kan beskrivas som en<br />
bilbesiktning. Man genomgår en granskning<br />
av verksamheten och dess produktion. Målen<br />
med en kvalitetsauditering <strong>är</strong> att garantera<br />
trädgårdsprodukternas säkerhet, arbetstagarnas<br />
goda arbetsförhållanden samt att produktionen<br />
belastar miljön så litet som möjligt.<br />
Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. har snart i tjugo års tid främjat<br />
användning av inhemska grönsaker. Produktm<strong>är</strong>ket Rent<br />
Inhemskt – Hj<strong>är</strong>tbladsflaggm<strong>är</strong>ket har utvecklats och skapats<br />
av denna förening. D<strong>ett</strong>a produktm<strong>är</strong>ke visar att våra inhemska<br />
grönsaksprodukter <strong>är</strong> trygga, hälsosamma och av hög kvalitet.<br />
Under tiden som gått har föreningen dessutom sammanställt<br />
en samling gemensamma kriterier för den finländska trädgårdsproduktionen,<br />
vilket vi kallar<br />
Riktlinjer för kvalitetsodling<br />
Idag måste <strong>företagaren</strong> förbinda sig att följa Riktlinjer för Kvalitetsodling<br />
för att få använda produktm<strong>är</strong>ket Rent Inhemskt –<br />
Hj<strong>är</strong>tbladsflaggm<strong>är</strong>ket. Genom auditering försäkrar man sig om<br />
att så sker. Inhemska Trädgårdsprodukter förutsätter d<strong>är</strong>för att<br />
<strong>företagaren</strong> godkänner regelbundna auditeringar. Alla m<strong>är</strong>kesanvändare<br />
(odlare och packerier) skall auditeras minst vart femte år.<br />
Undantag <strong>är</strong> företag som endast bedriver direktförsäljning, dessa<br />
företag skall auditeras vart tionde år.<br />
Kvalitetsauditering – steg för steg:<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
Foto: Kotimaiset Kasvikset ry /<br />
Sanna Peurakoski<br />
I nhemska<br />
trädgårdsprodukters<br />
kvalitetsauditering<br />
Företaget beställer en auditering och en auditör från<br />
Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. En f<strong>är</strong>dig beställningsblank<strong>ett</strong><br />
samt en lista på utbildade auditörer finns på<br />
hemsidan: www.kasvikset.fi.<br />
Föreningen meddelar auditören om kvalitetsauditeringen.<br />
Auditören tar kontakt med företaget och kommer överens<br />
om lämplig tidpunkt för <strong>ett</strong> gårdsbesök.<br />
Senast en vecka före auditeringen skickar auditören en<br />
auditeringsplan åt <strong>företagaren</strong>. Företagaren får dessutom<br />
en förteckning över de frågor som ställs under auditeringen.<br />
Ett gårdsbesök och en auditering görs i företaget.<br />
Efter auditeringen diskuterar man företagets goda och<br />
dåliga sidor samt eventuella förbättringar. En skriftlig<br />
rapport sänds till odlaren inom 3 veckor och d<strong>är</strong> framkommer<br />
vilka avvikelser som bör åtg<strong>är</strong>das.<br />
Företagaren har d<strong>är</strong>efter 3 månader på sig att korrigera<br />
åtg<strong>är</strong>derna, vilket kontrolleras av auditören (helst med<br />
<strong>ett</strong> återbesök).<br />
Efter att de korrigerade åtg<strong>är</strong>derna har kontrollerats<br />
och blivit godkända skickar auditören en bekräftelse åt<br />
<strong>företagaren</strong>.<br />
Föreningen skickar följaktligen <strong>ett</strong> intyg till <strong>företagaren</strong><br />
samt för in företagsnamnet på webbsidans förteckning<br />
över auditerade företag. D<strong>ett</strong>a sker senast inom 3 veckor<br />
från det att föreningen fått uppgifter om den godkända<br />
auditeringen.<br />
Ett företag som inte godkänts vid auditeringen får av<br />
föreningen <strong>ett</strong> skriftligt meddelande om påföljderna.<br />
Jenny Forsström<br />
Trädgårdsrådgivare<br />
mobil 050-520 2581<br />
Lars Rodas <strong>är</strong> mycket intresserad av djuren och trivs med sitt arbete.<br />
K ontraktsuppfödning av<br />
kvigor ger många fördelar<br />
Att föda upp kvigor på<br />
kontrakt <strong>är</strong> tills vidare rätt<br />
ovanligt i Österbotten, trots<br />
att det <strong>är</strong> <strong>ett</strong> arrangemang<br />
som gagnar både ägaren<br />
och uppfödaren. Fördelen<br />
<strong>är</strong> mindre arbete och några<br />
nackdelar har Lars Rodas<br />
i Karkmo, Korsholm ännu<br />
inte kommit på.<br />
Samtidigt som han <strong>är</strong> mjölkproducent<br />
föder Lars Rodas även upp kvigor<br />
för Christian Björknäs räkning.<br />
Rodas kontaktades av Björknäs efter<br />
att denne fått tips från en annan<br />
jordbrukare. Björknäs hade länge<br />
sökt efter någon som kunde föda upp<br />
hans kvigor, då hans egna utrymmen<br />
inte räcker till.<br />
F<strong>är</strong>re mjölkkor,<br />
mindre arbete<br />
– Vi har i flera år tänkt minska antalet<br />
mjölkkor. Men trots försäljning av<br />
en del kvigor till livs, så ökar mjölkkornas<br />
antal hellre än minskar, säger<br />
Rodas med <strong>ett</strong> leende.<br />
Det <strong>är</strong> på grund av hälsan som Rodas<br />
vill trappa ner på mjölkproduktionen.<br />
Han har idag ca 40 mjölkkor<br />
men tanken <strong>är</strong> han ska ha endast<br />
25-30. Det skulle inneb<strong>är</strong>a mindre<br />
arbete och genom att föda upp<br />
kvigor åt andra mjölkproducenter<br />
så har han användning för befintliga<br />
utrymmen och åtgång för det foder<br />
han producerar.<br />
Jordbruket sköter han med hjälp<br />
av en anställd. Barnen som <strong>är</strong> i åldrarna<br />
13, 15 och 17 år hjälper också<br />
till. Frun, som förut också arbetade<br />
heltid på jordbruket, studerar nu till<br />
sjukskötare.<br />
Brunstkontrollerna<br />
ger extraarbete<br />
Dagen då den h<strong>är</strong> intervjun görs,<br />
hämtas den första omgången kvigor<br />
hem, och en ny omgång <strong>är</strong> på kommande.<br />
Foto: Monica Nygård<br />
Det <strong>är</strong> dags för kvigorna<br />
att åka tillbaka till<br />
födelsebesättningen.<br />
Foto: Monica Nygård<br />
Nykomlingarna bekantar sig<br />
med gårdens egna kvigor.<br />
– De kvigor som kommer idag <strong>är</strong><br />
runt <strong>ett</strong> halvår. De sätts i samma box<br />
som mina egna kvigor och det har<br />
gått bra, säger Rodas.<br />
I framtiden <strong>är</strong> det tänkt att han ska<br />
ta emot mindre kalvar och då kommer<br />
han att ordna skilda utrymmen<br />
åt dem. Tillbaka till födelsegården<br />
ska de åka två månader innan kalvning.<br />
Det <strong>är</strong> mindre arbete med kvigor<br />
än med mjölkkor, men kvigornas<br />
brunstkontroller ger extra arbete och<br />
<strong>är</strong> något man inte kan slarva med.<br />
– Jag <strong>är</strong> nästan ännu mera noggrann<br />
med Christians kvigor än med<br />
mina egna. Vi brukar diskutera valet<br />
av semintjur och så har jag avelsplan.<br />
Kontrakt viktigt för<br />
båda parter<br />
Björknäs betalar Rodas en överenskommen<br />
summa per dag. Det innefattar<br />
skötsel, foder och övriga rörliga<br />
kostnader, samt fasta kostnader<br />
för djurstall. Lönsamheten har han<br />
inte hunnit räkna så noga på ännu,<br />
det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> ännu så pass nytt.<br />
Jan-Olof Johnsson som <strong>är</strong> husdjursrådgivare<br />
på Lantbrukssällskapet<br />
har hittills planerat uppfödningen<br />
och gjort två kostnadsberäkningar<br />
i Österbotten. Att uppfödaren <strong>är</strong><br />
seriös <strong>är</strong> av största betydelse. Felaktig<br />
utfodring ger sämre mjölkkor.<br />
– Det <strong>är</strong> viktigt att man har <strong>ett</strong><br />
kontrakt, poängterar Johnsson. Man<br />
ska på förhand diskutera så att båda<br />
parter <strong>är</strong> överens om t.ex. vilken<br />
intensitet utfodringen ska ha, vilka<br />
fodermedel som ska användas, vilken<br />
tillväxthastighet man ska ha på kvigorna,<br />
inkalvningsålder samt vilken<br />
storlek de ska ha n<strong>är</strong> de kommer<br />
tillbaka.<br />
Andra saker att tänka på <strong>är</strong> hur<br />
man ska göra med de kvigor som<br />
eventuellt inte blir dräktiga. Hur<br />
många gånger ska man seminera en<br />
kviga innan den går till slakt. Att<br />
kvigorna blir dräktighetsundersökta,<br />
samt hur man gör om någon kviga<br />
dör eller om någon <strong>är</strong> olämplig att<br />
satsa på p.g.a. dåligt lynne eller exteriör,<br />
<strong>är</strong> saker som ska stå omnämnda<br />
i kontraktet.<br />
Många fördelar<br />
Fördelarna för säljarens del <strong>är</strong> många.<br />
Det friställer utrymme för de övriga<br />
djuren, som till exempel sinkorna.<br />
Det minskar och förenklar arbetet.<br />
Man behöver inte sätta tid på kvigornas<br />
brunstkontroller och foderåtgången<br />
minskar.<br />
Till uppfödarens fördelar kan nämnas<br />
en säker avsättning för kvigorna<br />
till <strong>ett</strong> på förhand överenskommet<br />
pris. Han/hon <strong>är</strong> inte beroende av<br />
marknadens efterfråga.<br />
Nackdelar <strong>är</strong> att om uppfödaren<br />
föder upp kvigor från flera gårdar<br />
ökar smittorisken och att transporten<br />
kan bli dyr om det <strong>är</strong> få djur.<br />
– Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> så nytt ännu och det<br />
<strong>är</strong> svårt att veta hur det kommer<br />
att utvecklas i framtiden. Men jag<br />
<strong>är</strong> intresserad av nya utmaningar,<br />
säger Rodas.<br />
Monica<br />
Nygård<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-566 3191<br />
Foto: Monica Nygård
BONDEFÖRETAGAREN<br />
J ordbruk med bin<strong>är</strong>ingar –<br />
vilka pensionsförsäkringar behöver jag?<br />
Om du har planer på att<br />
starta upp <strong>ett</strong> företag,<br />
så skall du fundera på<br />
alternativen först, speciellt<br />
om du har <strong>ett</strong> jordbruk<br />
som huvudsyssla. Om<br />
bin<strong>är</strong>ingen <strong>är</strong> sådan att<br />
den kunde startas upp som<br />
en bisyssla till jordbruket,<br />
kan du klara dig på endast<br />
LFöPL-försäkringen.<br />
I denna artikel utgår vi från att vi<br />
har <strong>ett</strong> jordbruk som huvudsyssla.<br />
Vi funderar på att börja med <strong>ett</strong><br />
snickeri, som <strong>ett</strong> komplement till<br />
jordbruket. Vi startar snickeriet som<br />
<strong>ett</strong> öppet bolag. Bägge makar <strong>är</strong><br />
ägare av bolaget.<br />
Om man har <strong>ett</strong> jordbruk och<br />
man uppfyller kraven för en LFöPLförsäkring,<br />
så <strong>är</strong> den obligatorisk<br />
(minst fem LFöPL-hektar odlad<br />
jordbruksmark och skog). Dock<br />
täcker LFöPL-försäkringen endast<br />
lantbruksverksamheten. Om man<br />
har en bin<strong>är</strong>ing i form av <strong>ett</strong> snickeri<br />
behöver man teckna en FöPL-försäkring,<br />
som täcker snickeriverksamheten.<br />
Till exempel om man arbetar<br />
som företagare och gör någonting<br />
annat som anställd betalar man<br />
FöPL-försäkringen, men man måste<br />
också betala ArPL-försäkringsavgiften<br />
för lönen.<br />
Innan man börjar med en bisyssla<br />
<strong>är</strong> det skäl att kolla med beskattaren<br />
om den kan godkännas som bin<strong>är</strong>ing<br />
under jordbruket. Om det <strong>är</strong> möjligt,<br />
räcker det med LFöPL-försäkring.<br />
Pensionsförsäkring<br />
för företagare (FöPL)<br />
Pensionsförsäkring<br />
för arbetstagare<br />
(ArPL)<br />
Utanför pensionsskyddet<br />
Enskild<br />
n<strong>är</strong>ingsidkare<br />
Aff<strong>är</strong>s- eller<br />
yrkesidkare och<br />
familjemedlem<br />
som arbetar i företaget<br />
men som<br />
inte får lön.<br />
Företagarens<br />
barn som arbetar<br />
i företaget<br />
och får lön.<br />
För att bin<strong>är</strong>ingen skall godkännas<br />
under jordbruket måste den vara<br />
jordbruksrelaterad. Man skall bland<br />
annat använda maskiner eller utrymmen<br />
som hör till jordbruket i sin<br />
verksamhet. Storleken på bin<strong>är</strong>ingen<br />
avgör också om den kan godkännas<br />
som bin<strong>är</strong>ing under jordbruket.<br />
Om bin<strong>är</strong>ingen godkänns under<br />
jordbruket, bör den alltid vara<br />
nämnd i LFöPL-försäkringsbrevet.<br />
Om det händer <strong>ett</strong> olycksfall inom<br />
den kompl<strong>ett</strong>erande verksamheten,<br />
<strong>är</strong> det mycket enklare med ersättningar<br />
om verksamheten finns<br />
nämnd i försäkringen, säger Gunilla<br />
Frantz som <strong>är</strong> ombudsman på LPA.<br />
I LFöPL-försäkringen ingår automatiskt<br />
en olycksfallsförsäkring för<br />
arbetstiden. D<strong>är</strong>emot ingår ingen<br />
olycksfallförsäkring i FöPL-försäkringen,<br />
utan den skall tecknas skilt<br />
för företagsverksamheten.<br />
Vilka personer behöver<br />
då en FöPL-försäkring?<br />
Företagaren ska teckna en FöPLförsäkring<br />
om han eller hon<br />
• <strong>är</strong> 18–67 år gammal<br />
• arbetar i företaget<br />
• har bedrivit företagsverksamheten<br />
i minst fyra månader utan<br />
avbrott efter fyllda 18 år<br />
• har en arbetsinkomst som uppgår<br />
till minst 6.775,60 € (år 2010)<br />
• inte omfattas av någon annan<br />
arbetspensionslag på grund av<br />
arbetet i fråga<br />
FöPL-försäkringen skall tecknas vid<br />
<strong>ett</strong> pensionsförsäkringsbolag, inom<br />
FöPL, pensionsförsäkring för företagare<br />
LFöPL, pensionsförsäkring för<br />
<strong>lantbruksföretag</strong>are<br />
ArPL, pensionsförsäkring för arbetstagare<br />
Bolagsformen som man väljer för sin bin<strong>är</strong>ing påverkar hur och vem som behöver försäkras.<br />
Avgifterna för försäkringspremierna<br />
Öppet bolag<br />
Öppet bolags<br />
bolagsmän,<br />
som arbetar i<br />
företaget.<br />
En familjemedlemsom<br />
arbetar<br />
i företaget med<br />
lön, men inte <strong>är</strong><br />
bolagsman.<br />
En familjemedlem<br />
som<br />
arbetar utan<br />
lön, inte bolagsman.<br />
Kommanditbolag<br />
Kommanditbolags<br />
ansvariga bolagsmänsom<br />
arbetar i<br />
företaget.<br />
Tyst bolagsman, om<br />
denne har avlönat<br />
arbete. En familjemedlem<br />
som arbetar i företaget<br />
med lön,men<br />
inte <strong>är</strong> bolagsman.<br />
Tyst bolagsman, om<br />
denne arbetar utan<br />
lön, även den som bara<br />
tar ut kapitalinkomst.<br />
En familjemedlem som<br />
arbetar utan lön, inte<br />
bolagsman.<br />
<strong>ett</strong> halvt år efter att företagsverksamheten<br />
har inl<strong>ett</strong>s.<br />
I vårt snickeri som <strong>är</strong> öppet bolag<br />
så skall båda ägarna ha en FöPLförsäkring.<br />
Om en familjemedlem<br />
arbetar i bolaget men inte <strong>är</strong> bolagsman,<br />
så skall den personen för<br />
avlönat arbete försäkras enligt ArPL.<br />
<strong>Den</strong> som arbetar utan lön står utanför<br />
pensionsskyddet.<br />
Arbetsinkomsten<br />
Arbetsinkomsten skall för både en<br />
lantbrukare och en företagare motsvara<br />
ens egen arbetsinsats. <strong>Den</strong> skall<br />
motsvara den lön som skulle betalas<br />
om en utomstående person skulle avlönas<br />
för att utföra samma arbete.<br />
Det <strong>är</strong> viktigt att hålla arbetsinkomsten<br />
i pensionsförsäkringen<br />
på rätt nivå, då den <strong>är</strong> grund för<br />
pensionsintjäningen och alla sociala<br />
förmåner, bl.a. sjukdagpenningen,<br />
påpekar Gunilla Frantz. Ändringar i<br />
gällande försäkringar gäller från ansökningsdagen<br />
och aldrig retroaktivt<br />
(LFöPL och FöPL).<br />
Nina Ohlis<br />
Sektoransvarig<br />
företagsledning<br />
mobil 050-544 5794<br />
Aktiebolag<br />
Person i ledande ställning<br />
i <strong>ett</strong> aktiebolag som äger<br />
ensam eller tillsammans<br />
med familjen över hälften<br />
av aktierna eller<br />
innehar över 50 % av<br />
antalet röster.<br />
Delägare som ensam eller<br />
tillsammans med familjen<br />
äger högst hälften av<br />
aktierna: Avlönat arbete.<br />
Delägares familjemedlem<br />
(äger ej aktier i bolaget):<br />
avlönat arbete.<br />
Delägare som ensam eller<br />
tillsammans med familjen<br />
äger högst hälften av<br />
aktierna, som arbetar utan<br />
lön eller bara tar ut kapitalinkomst.<br />
Delägares familjemedlem<br />
(äger ej aktier i<br />
bolaget): oavlönat arbete.<br />
FöPL-premien LFÖPL-premien<br />
Arbetsinkomsten < 23.736,44 23.736,44 - 37.300,17 < 37.300,17<br />
Företagare under 53 år 21,20 % 10,39 % stiger enl. glidande skala 21,20 %<br />
Företagare över 53 år 22,40 % 10,98 % stiger enl. glidande skala 22,40 %<br />
Nya företagare 25 % rabatt<br />
första fyra åren<br />
N öt- och<br />
fårstöden<br />
baserar sig på<br />
djurregistren!<br />
använd gårdsrådgivningen<br />
och sätt dem i skick<br />
M<strong>är</strong>knings- och registreringssystemen för<br />
nötkreatur, får och g<strong>ett</strong>er har i främsta hand<br />
byggts upp för att förebygga allvarliga djursjukdomar.<br />
M<strong>är</strong>knings- och registreringsplikten<br />
gäller även sådana gårdar och djurhållare som<br />
inte ansöker om några husdjursstöd, men som<br />
håller minst <strong>ett</strong> djur av nämnda djurarter.<br />
Från och med 2005 ingår kraven på m<strong>är</strong>kning och registrering<br />
av djuren i tv<strong>är</strong>villkoren i samband med direkta EU-stöd.<br />
Stöd till nötkreatur (tjurar, stutar, dikor och dikokvigor)<br />
baseras nu helt på djurregistret. Ifall djurägaren har brister i<br />
registret leder det i första hand till att stödet uteblir helt för<br />
ifrågavarande djur. Om det <strong>är</strong> felregistrerat och bristerna upptäcks<br />
i samband med en övervakning kan kostnaderna bli stora<br />
i och med att gårds-, miljö- och lfastöden även drabbas.<br />
Vid gårdsövervakning av EU:s djurbidrag<br />
kontrolleras:<br />
• öronm<strong>är</strong>kningen av nötkreatur (senast 20 dagar efter<br />
födsel, rätt m<strong>är</strong>kt)<br />
• registreringen av nötkreatur (inom 7 dagar från händelse)<br />
• att nötkreatursförteckningen på gården <strong>är</strong> à jour<br />
• att djuren för vilka man ansökt om bidrag för nötkreatur<br />
uppfyller villkoren (ålder, kalvning, kön och ras)<br />
• öronm<strong>är</strong>kning, djurförteckning, registreringsuppgifter<br />
och djurhållningstid för fårens del<br />
Från och med nästa år planeras <strong>ett</strong> nytt stöd för slaktlamm,<br />
som betalas ut åren 2011–2013. Kvalitetsbidraget för slaktlamm<br />
betalas för lamm vars slaktvikt <strong>är</strong> minst 18 kg. Lammet<br />
skall ha slaktats i <strong>ett</strong> godkänt slakteri och slaktkroppen vara<br />
godkänd. Uppgifterna om slaktade lamm tas direkt från får-<br />
och getregistret.<br />
En förutsättning för erhållande av nordligt djurstöd <strong>är</strong> också<br />
att det föregående år har fötts minst lika många lamm som<br />
tackor man sökt nordligt stöd för. Uppgifterna över antalet<br />
lamm tas från djurregistret.<br />
Ifall du <strong>är</strong> osäker på om ditt djurregister <strong>är</strong> i skick kan du kontakta<br />
Lantbrukssällskapets rådgivare. Ett bra sätt att kontrollera<br />
d<strong>ett</strong>a <strong>är</strong> genom den så kallade gårdsrådgivningen. En rådgivare<br />
kommer ut till gården och går tillsammans med producenten<br />
igenom sakerna. Dessutom <strong>är</strong> det nästan kostnadsfritt!<br />
Magnus<br />
Blässar<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-432 3970<br />
13
14 BONDEFÖRETAGAREN<br />
L andsbygdsföretagarexamen som vuxen<br />
Sedan hösten 2008 erbjuder<br />
Optima vuxenutbildning<br />
och arbetslivstjänster en<br />
l<strong>är</strong>oavtals baserad landsbygdsföretagarexamen<br />
för vuxna.<br />
Utbildningen tar ca 2 år och ger en<br />
grundexamen inom lantbruksbranschen<br />
som motsvarar den man kan<br />
avlägga vid Lannäslund eller Yrkesakademin<br />
i Österbotten (Korsholms<br />
Skolor). Hösten 2008 började 13<br />
personer gå denna utbildning.<br />
För vem passar<br />
utbildningen?<br />
L<strong>är</strong>oavtal <strong>är</strong> en mycket flexibel studieform<br />
som passar bra för den som<br />
inte har möjlighet eller vilja att sitta<br />
på skolbänken 5 dagar i veckan.<br />
Det finns många som <strong>är</strong> uppväxta på<br />
<strong>ett</strong> jordbruk men som efter högstadiet<br />
har valt att studera något annat än jordbruk<br />
och på så vis kommit in i arbetslivet.<br />
Efterhand har man kanske kommit<br />
på att man vill ta över jordbruket d<strong>är</strong><br />
hemma. Då kan man skaffa sig en<br />
lantbruksutbildning genom l<strong>är</strong>oavtal<br />
på sitt eget jordbruk. Det finns också<br />
de som <strong>är</strong> anställda på <strong>ett</strong> jordbruk<br />
och vill fördjupa sina kunskaper och<br />
samtidigt få en grundexamen inom<br />
lantbruksbranschen. Det finns dessutom<br />
en grupp som redan har tagit<br />
över gården och blivit beviljade startstöd<br />
men saknar lantbruksutbildning.<br />
Då finns det <strong>ett</strong> krav att man skaffar<br />
behörig utbildning inom 3 år om man<br />
har sökt och beviljats startstöd.<br />
Flera av de som började hösten<br />
2008 var redan etablerade jordbru-<br />
Foderstaten för dikor under <strong>”</strong>lågsäsong<strong>”</strong>,<br />
d.v.s. tiden efter att kalvarna<br />
avvants och fram till ny kalvningsperiod,<br />
<strong>är</strong> viktig på många sätt. Fodret<br />
borde vara mycket billigt då dikorna<br />
inte producerar någonting under<br />
denna del av dikoåret (förutom att<br />
de förhoppningsvis b<strong>är</strong> på <strong>ett</strong> nytt<br />
foster). D<strong>är</strong>till borde fodret kunna<br />
ges fritt så att alla kor i flocken eller<br />
gruppen får sin ranson utan att lägga<br />
på hullet.<br />
För att i praktiken uppfylla dessa<br />
mål får fodret inte vara för energirikt,<br />
men samtidigt innehålla tillräckligt<br />
råprotein för att göra det möjligt för<br />
kornas våmmikrober att bryta ner<br />
kare. Vissa arbetade med jordbruket<br />
på heltid, andra var deltidsjordbrukare<br />
och hade <strong>ett</strong> annat arbete på<br />
sidan om. Det fanns också de som<br />
hade planer på att ta över hemgården<br />
inom en snar framtid.<br />
L<strong>är</strong>oavtal <strong>är</strong><br />
en flexibel studieform<br />
Grundtanken med en l<strong>är</strong>oavtalsutbildning<br />
<strong>är</strong> att den ska vara flexibel<br />
och utnyttja den stora mängd fiber,<br />
som foderstaten vanligen innehåller<br />
under den h<strong>är</strong> perioden. Ytterligare<br />
borde utportioneringen av fodret<br />
fungera så att kor i låg rangordning<br />
inte behöver vänta på sin tur vid<br />
foderbordet tills de <strong>”</strong>högre<strong>”</strong> korna<br />
gått d<strong>är</strong>ifrån.<br />
Ett viktigt mått på foderstaten eller<br />
fodret, om det som i vissa fall består av<br />
<strong>ett</strong> enda grovt foder, <strong>är</strong> att energihalten<br />
inte överstiger 9 Mj per kg torrsubstans<br />
(D-v<strong>är</strong>de under 60 %) vid fri<br />
tillgång till fodret. För att inte dikorna<br />
ändå skall lägga på hullet och för nedbrytning<br />
av fibern bör råproteinhalten<br />
nå upp till 11–12 % per kg ts.<br />
och att man inte ska behöva l<strong>är</strong>a sig<br />
det man redan beh<strong>är</strong>skar. Många av<br />
de som börjar den h<strong>är</strong> utbildningen<br />
har redan mycket på gång med familj<br />
och arbete, d<strong>är</strong>för <strong>är</strong> det bra att man<br />
<strong>själv</strong> har möjlighet att välja vad man<br />
lägger sin tid på.<br />
Inom utbildningen kan man avlägga<br />
olika examensdelar inom det<br />
fristående examenssystemet; t.ex.<br />
växtodling, husdjur eller lantbruksmaskiner.<br />
Meningen med den h<strong>är</strong><br />
Låg energihalt, mycket mättande<br />
fiber och ändå tillräckligt råprotein<br />
<strong>är</strong> inte helt lätt att uppnå, om foderstaten<br />
skall bestå av en enda foderkomponent.<br />
Säkraste sättet, om än<br />
inte alltid det enklaste, <strong>är</strong> om man<br />
kan göra en mix av två eller kanske<br />
ännu flera grovfoderslag. Då kan<br />
billig halm ingå till stor del i foderstaten<br />
tillsamman mede lämplig mängd<br />
vallensilage eller något grönfoder,<br />
som helst innehåller ganska mycket<br />
råprotein (14–15 % eller mera).<br />
Relativt sent b<strong>är</strong>gat (ger större tsskörd<br />
per ha och d<strong>är</strong>med billigare<br />
foder) vallensilage <strong>är</strong> <strong>ett</strong> vanligt foder<br />
till dikorna under deras lågsäsong.<br />
Många gånger <strong>är</strong> det ändå för energirikt<br />
för att kunna ge det obegränsat.<br />
Om korna har fri tillgång till det,<br />
leder det i så fall till onödigt feta kor<br />
med åtföljande kalvningsproblem eller<br />
vid begränsad tillgång till ojämnt<br />
hull i gruppen, då svagare kor inte<br />
hinner äta full ranson.<br />
utbildningen <strong>är</strong> att man ska l<strong>är</strong>a sig<br />
de saker som man har nytta av på den<br />
egna gården eller på den arbetsplats<br />
d<strong>är</strong> man <strong>är</strong> anställd. Föreläsningarna<br />
som Optima ordnar <strong>är</strong> anpassade<br />
efter studerandenas behov, men det<br />
finns ingen n<strong>är</strong>varoplikt. Var och en<br />
bestämmer <strong>själv</strong> vilka föreläsningar<br />
man vill gå på. Till utbildningen hör<br />
också vissa praktiska övningar, de kan<br />
man utföra på den egna gården eller<br />
på den gård d<strong>är</strong> man <strong>är</strong> anställd.<br />
L<strong>är</strong>oavtalsbaserad landsbygdföretagarexamen erbjuder utbildning i olika former utgående från en<br />
individuell studie- och examensplan.<br />
Mj / kg ts Rp % / kg ts<br />
Vallensilage (sent b<strong>är</strong>gat) 10 13<br />
Hö (sent b<strong>är</strong>gat) 9 10<br />
Grönfoder (havre) 9 10<br />
Helsäd (utan baljväxter) 10 10<br />
Halm av stråsäd 6 4<br />
Halm från fröodling 8 8<br />
Stubbhö 9 10<br />
Foto:Optima<br />
Grovfoder till dikor under sinperioden<br />
Ensilage av grönfoder eller helsäd<br />
(av ren spannmål eller i kombination<br />
med baljväxter) <strong>är</strong> <strong>ett</strong> annat alternativ.<br />
Grönfoder innehåller vanligen<br />
tillräckligt råprotein, men <strong>är</strong> oftast<br />
för energirik för fri tillgång. N<strong>är</strong>ingsv<strong>är</strong>dena<br />
för helsäd utan baljväxter <strong>är</strong><br />
oftast de rakt motsatta, dock mycket<br />
beroende på sammansättning, skördetidpunkt<br />
och stubblängd.<br />
Gemensamt för grönfoder, helsäd<br />
och eventuellt andra <strong>ett</strong>åriga grödor<br />
<strong>är</strong> att de vanligen <strong>är</strong> kännbart dyrare<br />
än vallfoder, s<strong>är</strong>skilt om skörden per<br />
ha blir relativt liten, och mycket dyrare<br />
än olika typer av biprodukter<br />
som halm.<br />
Halm från stråsäd, oftast då någon<br />
grönare, ensilerad halm med betydande<br />
inslag från vallinsådd, används<br />
i viss utsträckning som enda foder till<br />
dikor under sinperioden. Enbart ren<br />
eller nästan ren halm täcker dock inte<br />
kornas n<strong>är</strong>ingsbehov under denna<br />
tid, mest beroende på att proteinintaget<br />
blir för lågt.<br />
Frihet under ansvar<br />
Utbildningen <strong>är</strong> som sagt mycket<br />
flexibel och man väljer <strong>själv</strong> hur<br />
mycket man engagerar sig. I början<br />
av utbildningen blir man tilldelad en<br />
personlig studie- och examensplan för<br />
utbildningen. D<strong>är</strong> kan man gå igenom<br />
och se vad man behöver kunna<br />
för att komma igenom utbildningen.<br />
Varje studerande har också en egen<br />
handledare. Handledarens roll <strong>är</strong> i<br />
första hand att vara till hjälp och stöd<br />
i <strong>själv</strong>a utbildningsprocessen. Handledaren<br />
kan också fungera som <strong>ett</strong> bollplank<br />
och ge respons på alla möjliga<br />
funderingar man kan ha om lantbruk.<br />
I Optimas upplägg av l<strong>är</strong>oavtalet <strong>är</strong><br />
det någon av Lantbrukssällskapets<br />
rådgivare, vald utgående från den<br />
studerandes produktionsinriktning,<br />
som <strong>är</strong> handledare.<br />
Före man får en examen ska man<br />
via fristående examenstillfällen redovisa<br />
att man har de grundkunskaper<br />
som behövs för att få en Landsbygdsföretagarexamen.<br />
<strong>Den</strong> som har växt<br />
upp på en gård och deltagit i arbetet<br />
eller den som har arbetat en tid på<br />
en gård, har vanligtvis en stor del av<br />
de kunskaper som krävs.<br />
Är du intresserad av att börja<br />
denna utbildning? Tag då kontakt<br />
med utvecklingskoordinator<br />
Conny Englund på conny.englund@optimaedu.fi<br />
eller tfn. 044-<br />
7215294<br />
Jonas Löfqvist<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 050-375 4328<br />
Halm från vallfröodling och s.k.<br />
stubbhö, som b<strong>är</strong>gats separat eller<br />
tillsammans med halmen, har med<br />
framgång använts som dikofoder<br />
efter avvänjningen. I bästa fall <strong>är</strong><br />
då både energi- och proteinhalt på<br />
lämplig nivå. Eftersom halmen och<br />
stubbhöet <strong>är</strong> biprodukter tillkommer<br />
inga andra utgifter än vad det<br />
kostar att b<strong>är</strong>ga (inkl. inplastning)<br />
och transportera fodret. Ett billigt<br />
foder med andra ord, men tillgången<br />
<strong>är</strong> mycket begränsad.<br />
H<strong>är</strong> intill finns en sammanställning<br />
över aktuella grovfoder med ungef<strong>är</strong>liga<br />
energi- och råproteinhalter<br />
(båda varierar kraftigt i alla utom i<br />
ren halm) för dikor i sin.<br />
Utfodringen av dikor efter kalvarnas<br />
avvänjning <strong>är</strong> ofta en bristfällig<br />
del av det s.k. dikoåret. Ändå <strong>är</strong><br />
det då grunden läggs för en lyckad<br />
kalvningssäsong, en tid då dikorna<br />
skall vara i god kondition och lämplig<br />
hullklass för att föda fram den<br />
kalv (någon gång två kalvar) som<br />
<strong>är</strong> avgörande för lönsamheten i hela<br />
dikoproduktionen. Planeringen för<br />
och genomförandet av utfodringen<br />
under denna del av dikoåret <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för<br />
av stor betydelse. Det lönar sig<br />
att satsa tid och möda på den, det<br />
höjer välbefinnandet för både djur<br />
och skötare.<br />
Jan-Olof<br />
Johnsson<br />
Husdjurs- och<br />
grovfoderrådgivare<br />
mobil 050-386 5921
BONDEFÖRETAGAREN<br />
C ATERMASS, Life+projekt 2010–2012<br />
(Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulphate Soils )<br />
Ett intressant projekt, runt sura<br />
sulfatjordar, startade denna sommar<br />
i Korsholm och Pedersöre. De<br />
flacka låglänta odlingsmarkerna i<br />
Österbotten <strong>är</strong> ju som känt <strong>”</strong> hot<br />
spott områden <strong>”</strong> för fenomenet sura<br />
sulfatjordar. Avsikten <strong>är</strong> att utveckla<br />
redan existerande metoder och att<br />
hitta nya. Med försökena strävar man<br />
till att förhindra att nya jordskikt<br />
reagerar med syre och oxiderar, vilket<br />
betyder utsläpp av sura föreningar,<br />
svavelsyra och tungmetaller i våra<br />
vattendrag. Projektet skall utveckla<br />
användarvänlig och ekonomisk teknik,<br />
speciellt inom jordbruket , men<br />
också för andra markanvändare.<br />
Försöksområdena på Söderfj<strong>är</strong>den<br />
i Korsholm och i Katernö by n<strong>är</strong>a<br />
Bennäs i Pedersöre består av vanlig<br />
Handsläckare <strong>är</strong> högst 20 kg tunga, de<br />
skall gå att reglera, vara påfyllningsbara<br />
och uppfylla den europeiska standarden<br />
EN 3.<br />
<strong>Den</strong> <strong>viktigaste</strong> beteckningen på en släckare<br />
<strong>är</strong> brandklassen vilket visar vilka bränder<br />
den passar för. En siffra före klassen visar<br />
dess effekt, <strong>ett</strong> högre tal betyder större<br />
effekt. Tömningstiden kan variera från ca<br />
5 till 25 sekunder beroende på mängden<br />
släckningsmedel (1 – 12 kg).<br />
Brandklasser<br />
A I huvudsak organiska material som<br />
glöder ( papper, trä, textil m.m.)<br />
B Vätskor och liknande ( bensin, lös-<br />
ningsmedel, stearin [f<strong>ett</strong>] m.m.)<br />
C Gas (flytgas, acetylen m.m.)<br />
D Metall (aluminium, magnesium m.m.)<br />
F F<strong>ett</strong><br />
Elbränder har ingen egen klass men kan<br />
vara orsakade av elenergi, maskinbränder,<br />
transformatorer, kablar o.s.v.<br />
Släckartyper<br />
Vatten<br />
Billigt och allmänt, sällan i b<strong>är</strong>bara släckare.<br />
Lämpligt för släckning av organiska<br />
material (A). Effekten bygger i huvudsak<br />
på den kylande effekten. Olämplig för B,<br />
odlingsmark, som upplåtits till försöket<br />
på frivillig bas av fyra lokala<br />
jordbrukare. Området består av tre<br />
odlingsfigurer på bägge ställena, d<strong>är</strong><br />
olika typer av dränering finns installerade.<br />
Man kommer noggrant att<br />
följa med vad som sker i marken vid<br />
vanlig dränering, reglerad dränering<br />
och reglerad dränering med underbevattning.<br />
En ny sak som testas <strong>är</strong><br />
att med en stående plastfilm till 1,8<br />
m djup, som skall förhindra läckage<br />
av det magasinerade vattnet, som har<br />
varit <strong>ett</strong> problem på våra strukturrika<br />
jordar.<br />
På Söderfj<strong>är</strong>dsområdet i Korsholm<br />
kommer en mera omfattande uppföljningen<br />
att ske bl.a:<br />
• Grundvattennivå, flöde och<br />
nederbörd<br />
Reglerbrunn med magasinerat<br />
vatten.<br />
Oxidation av den mörka<br />
sulfiden, har startats av en<br />
luftkanal, som bildats efter att<br />
en rot trängt ner i sulfiden.<br />
Handbrandsläckare<br />
Rainer<br />
Rosendahl<br />
Dräneringstekniker<br />
mobil 0400-561 550<br />
Brandposter med slang och vanligt vatten <strong>är</strong> en mycket bra<br />
släckningsutrustning. Men vatten kan ibland vara olämpligt och<br />
t.o.m. farligt att använda. Tipsrutan handlar d<strong>är</strong>för denna gång om<br />
prim<strong>är</strong>släckningsutrustning i form av handbrandsläckare.<br />
D och F-klass bränder, kan t.o.m. sprida<br />
dessa. Kan vara livsfarligt vid elbränder!<br />
Pulver<br />
Det mest användbara släckningsmedlet,<br />
passar för de flesta bränder. Kylande effekt<br />
via en kemisk reaktion. Stort saneringsbehov,<br />
kan förstöra elektronisk utrustning,<br />
t.ex. datorer.<br />
Vid släckning av elbränder bör man kontrollera<br />
säkerhetsavståndet!<br />
Skum<br />
Vätske- eller skumsläckare passar bäst för<br />
vätskebränder d<strong>är</strong> den via ytskiktet förhindrar<br />
syretillförseln. Effekten för A-bränder<br />
kommer via avkylning. Största fördelen med<br />
denna typ jämfört med pulversläckare <strong>är</strong> att<br />
efterstädningen <strong>är</strong> mycket lättare. Nackdelar<br />
<strong>är</strong> högre pris och köldkänslighet.<br />
Koldioxid<br />
Mycket lämplig för el- och elektronikbränder<br />
inomhus. Passar även vid livsmedelshantering<br />
då den <strong>är</strong> kliniskt ren. Tränger<br />
undan eller späder ut luftens syre. Kan<br />
d<strong>är</strong>för vara farlig att använda i små utrymmen<br />
med människor och djur. Även risk<br />
för köldskador, den utströmmande gasen<br />
<strong>är</strong> -76°C.<br />
Förutom användningsändamål har även<br />
effekten betydelse.<br />
• Vatten- och markkemi<br />
• Växthusgaser<br />
• Odlingsväxt, mängd och<br />
innehåll<br />
• Jordbrukarnas erfarenheter<br />
En viktig del i projektet <strong>är</strong> att sprida<br />
information om försöket i realtid.<br />
D<strong>ett</strong>a betyder att man kan följa med<br />
de installerade givarnas v<strong>är</strong>den och<br />
andra analyser direkt på webben. Det<br />
går redan nu att på adressen http://<br />
www.pnet.sange.fi/pNet Main.php<br />
följa med mätningarna. Länken finns<br />
också på Agrolinks hemsida.<br />
Foto: Rainer Rosendahl Foto: Rainer Rosendahl Foto: Rainer Rosendahl<br />
Reglerbrunnarna placeras ofta<br />
intill rådike eller på skyddsremsa<br />
till utfallsdike. En<br />
brunn täcker i medeltal 1,8 ha<br />
odlingsmark.<br />
Släckarbeteckningar för pulversläckare<br />
Före 1.9.1997 Släckarklass A Släckarklass B<br />
I 1 kg 5 A 21 B<br />
II 2 kg 13 A 55 B<br />
III 6 kg 27 A 144 B<br />
III 9 kg 34 A 183 B<br />
III 12 kg 43 A 233 B<br />
55 A<br />
H<strong>är</strong> monteras en plastfilm som <strong>är</strong> 1,50 m hög, ner till 1,8 m djup med<br />
täckdikningsmaskin. Filmen förhindrar att magasinerat eller reglerat<br />
vatten <strong>”</strong>smiter<strong>”</strong> ut till utfallsdike eller bäck via sprickorna i marken.<br />
27 A visar att man kan släcka en 2,7 m lång storleksbestämd<br />
vedstapel, 144B visar att man kan släcka 144<br />
liter testvätskeblandning.<br />
Foto: Tor-Erik Asplund<br />
27 A 144 BC. En medelstor pulversläckare som<br />
lämpar sig för ABC-bränder, även för elbränder<br />
under 1000 volt, säkerhetsavstånd minst 1 m.<br />
Tipsrutan<br />
För lantbruksbyggnader rekommenderar<br />
Räddningsbranschens<br />
centralorganisation SPEK att<br />
man har minst en handsläckare,<br />
typ 27 A 144 BC, per byggnad<br />
(minst en st. per 300 m²) eller<br />
sektion. För torkar i drift krävs<br />
en extra släckare, för pannrum<br />
och fastbränslelager skall finnas<br />
en släckare per utrymme och<br />
en lättillgänglig brandpost eller<br />
slang.<br />
Släckare skall granskas varje år.<br />
Om de förvaras i jämnvarma,<br />
torra och stabila förhållande<br />
räcker vart annat år. Brukstiden<br />
<strong>är</strong> i praktiken 10 år, efter d<strong>ett</strong>a<br />
måste de trycktestas.<br />
Förutom handsläckare finns<br />
många andra typer av prim<strong>är</strong>släckningsutrustning.<br />
Mera uppgifter bl.a. från Säkerhetsteknikcentralen,<br />
www.<br />
tukes.fi och Räddningsbranschens<br />
centralorganisation,<br />
www.spek.fi<br />
Tor-Erik<br />
Asplund<br />
Ledande rådgivare<br />
mobil 050-386 5922<br />
15<br />
Foto: Rainer Rosendahl
16 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Norra distriktet:<br />
Anders Salo<br />
Ledande rådgivare<br />
mobil 050-412 7627<br />
Magnus Blässar<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-432 3970<br />
Ingeborg Nordberg<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-527 4189<br />
Södra distriktet:<br />
Tor-Erik Asplund<br />
Ledande rådgivare<br />
mobil 050-386 5922<br />
Roger Brännäs<br />
Byggmästare<br />
mobil 040-558 6663<br />
Nina Ohlis<br />
Sektoransvarig<br />
företagsledning<br />
mobil 050-544 5794<br />
Milla Alanco<br />
Fårrådgivare<br />
mobil 040-706 0558<br />
Bertel Riska<br />
Ekorådgivare<br />
mobil 0400-361 672<br />
Jan-Olof Johnsson<br />
Vall- och mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-386 5921<br />
Jonas Löfqvist<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 050-375 4328<br />
Rickard Rex<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 040-515 0285<br />
Monica Nygård<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-566 3191<br />
Magnus Långskog<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 050-551 1693<br />
Stefan Nordman<br />
Potatisrådgivare<br />
Kristinestad<br />
mobil 0400-266 682<br />
Jonas Löv<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-441 7052<br />
Gunice Hellqvist<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 040-504 0458<br />
Ulrika Wikman<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 050-5852 305<br />
Rainer Rosendahl<br />
Dräneringstekniker<br />
mobil 0400-561 550<br />
Ingmar Bäckström<br />
SLF, Ingenjör<br />
Växthusteknik<br />
mobil 050-322 3911<br />
Katarina H<strong>är</strong>mälä<br />
Mjölkgårdsrådgivare<br />
mobil 050-553 7461<br />
Jan-Erik Back<br />
Sektoransvarig<br />
växtodling<br />
mobil 050-441 7511<br />
Hans Östman<br />
Byggnadsingenjör<br />
mobil 050-581 8044<br />
Våra tjänster — Kontakta oss!<br />
Henrik Ingo<br />
Direktör<br />
mobil 050-69 222<br />
Österbottens Svenska<br />
Lantbrukssällskap r.f.<br />
Kansli: Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASA<br />
Tel. 010 839 2200, fax (06) 319 0201<br />
e-post: fornamn.efternamn@proagria.fi<br />
Per-Erik J<strong>är</strong>n<br />
Ekonomirådgivare<br />
Åsa Mattsson<br />
Ekonomirådgivare<br />
Bennäs kontor:<br />
mobil 050-463 2535 mobil 050-330 7508 Mjölvägen 2,<br />
Vasavägen 41,<br />
68910 BENNÄS<br />
Fax: (06) 785 0228<br />
64200 NÄRPES<br />
Jenny Forsström<br />
Trädgårdsrådgivare<br />
mobil 050-520 2581<br />
Johanna Laakso<br />
Sektoransvarig<br />
husdjur<br />
mobil 050-550 1574<br />
Andreas Helenelund<br />
Ekonomirådgivare<br />
mobil 050-400 8987<br />
Fredrik Ek<br />
Bioenergirådgivare SLF<br />
mobil 040-754 7182<br />
Carina Ahlnäs<br />
Kanslist<br />
010 839 2200<br />
Ann-Louise<br />
Söderlund<br />
Ekonom<br />
mobil 050-330 7052<br />
Växtodlingsrådgivning;<br />
Odlingsplanering/gödslingsråd/n<strong>är</strong>ingsämnesbalanser:<br />
Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo,<br />
Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman<br />
- trädgård: Jenny Forsström<br />
- ekologisk odling: Bertel Riska, Ulrika Wikman<br />
Potatis: Stefan Nordman, Jan-Erik Back<br />
Sockerbetor: Jan-Erik Back<br />
Grovfoder: Jan-Olof Johnsson, Anders Salo<br />
Rörflen: Bertel Riska<br />
Kummin: Magnus Långskog<br />
Spruttester: Carina Ahlnäs<br />
Dräneringsplaner: Rainer Rosendahl<br />
Avloppsplanering: Roger Brännäs, Rainer Rosendahl<br />
Stödansökningar: Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo,<br />
Stefan Nordman, Jonas Löfqvist<br />
Produktionskostnadskalkyler: Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo<br />
Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman<br />
Utbildning: Jan-Erik Back<br />
Gårdsrådgivning<br />
(enligt EU-system): Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman<br />
Specialmiljöstödsplaner: Rainer Rosendahl, Bertel Riska, Stefan Nordman, Ulrika Wikman<br />
Husdjursrådgivning;<br />
Produktionskontroll för mjölk: Mjölkgårdsrådgivare<br />
Utfodringsplaner: Mjölkgårdsrådgivare<br />
Resultatanalys, mjölk: Jonas Löv, Per-Erik J<strong>är</strong>n, Monica Nygård, Gunice Hellqvist<br />
Hälsovårdsplanering: Mjölkgårdsrådgivarna<br />
Stallmiljöanalyser: Hans Östman, Roger Brännäs<br />
Mjölkmätartest: Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg<br />
Stödansökningar: Anders Salo, Jonas Löv<br />
Gårdsrådgivning<br />
(enligt EU-system): Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo, Jan-Olof Johnsson,<br />
Johanna Laakso<br />
Fårrådgivning: Milla Alanco<br />
Framtidssamtal: Mjölkgårdsrådgivare<br />
Företagsledning;<br />
Lantbrukarnas<br />
företagshälsovård: Nina Ohlis<br />
Kvalitetsledning: Ulrika Wikman<br />
Aff<strong>är</strong>splaner: Tor-Erik Asplund, Andreas Helenelund, Per-Erik J<strong>är</strong>n,<br />
Nina Ohlis, Åsa Mattsson<br />
Lönsamhetsbokföring: Andreas Helenelund, Per-Erik J<strong>är</strong>n, Carina Ahlnäs<br />
Resultatanalyser: Tor-Erik Asplund, Per-Erik J<strong>är</strong>n, Nina Ohlis<br />
V<strong>är</strong>deringar: Tor-Erik Asplund<br />
Gårdssekreterartjänster: Anders Salo<br />
Byggnadsplanering: Hans Östman, Roger Brännäs, Ingmar Bäckström<br />
- huvudplanering<br />
- konstruktionsritningar<br />
- kostnadskalkyler<br />
- miljö- och byggnadslov<br />
Bioenergirådgivning: Fredrik Ek<br />
Projektledning: Henrik Ingo, Ulrika Wikman<br />
Skattebokföring: Per-Erik J<strong>är</strong>n, Andreas Helenelund, Åsa Mattson<br />
Generationsväxlingar: Åsa Mattsson<br />
Framtidssamtal: Magnus Blässar, Per-Erik J<strong>är</strong>n<br />
Bolagsbildningar: Nina Ohlis
Change language