Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10 BONDEFÖRETAGAREN<br />
Finlands Lantbruksutställning 2011<br />
1–3.7.2011 Björneborg<br />
Bättre med kalk.<br />
OBS!<br />
De kalklass som<br />
avhämtas i<br />
september och<br />
oktober får<br />
betalningstid till sista<br />
november.<br />
ÅRETS TEMA:<br />
Sparsam traktorkörning<br />
Riktpris<br />
30 <br />
Lantbrukskalender 2011utkommer strax!<br />
Lantbruks<strong>företagaren</strong>s aktuella informations paket<br />
och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning,<br />
368 sidor<br />
Fås från lantbrukssällskapets kontor,<br />
välförsedda bokhandlar och lantbruksaff<strong>är</strong>er<br />
Utgivare<br />
Svenska lantbrukssällskapens förbund - SLF<br />
Elisabetsgatan 12 B 12, 00170 Helsingfors<br />
Tfn (09) 135 1035 fax (09) 135 1653, info@slf.fi<br />
BESTÄLL STUBB-<br />
KALKNING<br />
NU!<br />
www. SLF .fi<br />
Erfarenheter av<br />
höstryps och åkerböna<br />
Senaste sommar har på<br />
en del fält i vårt land växt<br />
annat än den vanliga<br />
spannmålen.<br />
Arealerna för oljeväxter och åkerböna<br />
har blivit betydande på landsnivå.<br />
<strong>Den</strong> totala rypsarealen i landet<br />
har varit drygt 140 000 ha varav<br />
höstrypsen endast en mindre andel.<br />
Åkerbönans areal har varit knappt 10<br />
000 ha på landsnivå. Även i svenska<br />
Österbotten börjar vi ha en del erfarenheter<br />
av dessa växter.<br />
I år sådde Per-Erik Lång i Martois,<br />
Korsholm, in höstryps i Vilde-korn<br />
den 20 maj med direktsåningsmaskin.<br />
Utsädesmängden var ca 6 kg<br />
per hektar. Kornet tröskades 20 augusti<br />
och höstrypsen hade utvecklats<br />
mycket bra. Även grannen Tomi Poti<br />
har sått höstryps i år. Han sådde<br />
höstrypsen med vanlig kombimaskin<br />
den 28 juli efter svartträda. Beståndet<br />
kom i gång väldigt bra. I september<br />
upptäckte han att det fanns<br />
gnagskador på rötterna och efter<br />
diskussion med forskare vid MTT i<br />
Ylistaro visade det sej att kålflugans<br />
larver angripit höstrypsens rötter.<br />
Larverna förpuppas till vintern och<br />
nästa odlingssäsong kan det vara det<br />
skäl att bekämpa dem beroende på<br />
angreppens omfattning då.<br />
– På det intilliggande skiftet växer<br />
foderraps på en viltåker och d<strong>är</strong> såg vi<br />
de första angreppen, berättar Tomi.<br />
Höstrypsen skördades<br />
Höstrypsen som tröskades i fina<br />
förhållanden hos Mikael Melin i<br />
Österhankmo, Korsholm, den 20<br />
augusti gav en skörd mellan 1000<br />
och 2000 kg per hektar. Höstrypsen<br />
såddes in i korn i fjol med direktsåningsmaskin.<br />
Mikael <strong>är</strong> rätt nöjd<br />
med skörden och det <strong>är</strong> i huvudsak<br />
kvickrot på en del av skiftet som<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Mogna (t.h.) och omogna<br />
bönor.<br />
Christer Hagberg, Vörå, ser över åkerbönorna.<br />
Tomi Poti och Per-Erik Lång, Veikars, vid <strong>ett</strong> direktsått höstrypsfält.<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Höstryps efter träda, inte<br />
direktsått.<br />
han upplever negativt med årets<br />
höstrybs. Det finns också odlare i<br />
området som sådde höstryps efter<br />
träda i fjol och de skördade kring<br />
2500 kg per hektar i år.<br />
– I fjol skördade jag också höstryps,<br />
då nästan 2500 kg per hektar och<br />
sådde Picasso-råg genast efter. D<strong>är</strong><br />
blev i år rågskörden över 6 ton per<br />
hektar. Jag tillskriver nog också förfrukten<br />
en del av den framgången,<br />
säger Mikael.<br />
Ny höstryps insåddes i korn våren<br />
2010. D<strong>är</strong> lämnade ogräsbekämpningen<br />
bort på en del av arealen<br />
eftersom groningen skedde så snabbt<br />
i våras.<br />
Såväl åkerböna som bondböna<br />
används som namn på samma<br />
växt. I stödansökan skall man<br />
använda bondböna. Namnet <strong>är</strong><br />
egentligen beroende av fröstorlek<br />
enligt följande:<br />
Varitet Svensk namn Frövikt, mg<br />
Minor Åkerböna 150–650<br />
Equina Hästböna 650–1600<br />
Major Bondböna 1300–3500<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Kålflugans larv på höstrypsens<br />
rötter.<br />
– D<strong>är</strong> finns tyv<strong>är</strong>r en del ogräs,<br />
men den heta sommaren gjorde<br />
också att kornväxten inte blev så tät<br />
som önskat, konstaterar Mikael.<br />
Åkerbönan<br />
- nygammal växt<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
Foto: Jan-Erik Back<br />
En annan nygammal växt <strong>är</strong> åkerbönan.<br />
Åkerbönan <strong>är</strong> en <strong>ett</strong>årig kvävefixerande<br />
växt. Proteininnehållet i<br />
bönorna <strong>är</strong> ca 30 % och hela växten<br />
innehåller 16–20 % protein av torrsubstansmängden.<br />
<strong>Den</strong> växer bäst på jordar med god<br />
struktur men klarar sej även på något<br />
tyngre jordar. Åkerbönan bör sås<br />
tidigt och på jordar med <strong>ett</strong> pHv<strong>är</strong>de<br />
över 6. <strong>Den</strong> <strong>är</strong> torkkänslig,<br />
vilket en del odlare tydligt m<strong>är</strong>kt<br />
denna säsong. <strong>Den</strong> har <strong>ett</strong> kraftigt<br />
rotsystem men liten andel fina rottrådar.<br />
Korta tidiga sorter som t.ex.<br />
Kontu <strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt torkkänsliga och ger<br />
lägre skördar.<br />
Åkerbönan bör inte sås oftare än<br />
vart femte år. Förfruktseffekten <strong>är</strong><br />
god tack vare den goda inverkan på<br />
markstrukturen och kväveeffekten <strong>är</strong><br />
30–50 kg/ha.<br />
Åkerbönans n<strong>är</strong>ingsbehov och<br />
kvävefixeringsförmåga <strong>är</strong> jämförbara<br />
med <strong>är</strong>ternas.<br />
Chokladfläcksjukan <strong>är</strong> vanlig på<br />
åkerböna. Ifall angreppen kommer<br />
tidigt kan de göra stor skada, men<br />
vanligen uppträder de inte förrän på<br />
sensommaren.<br />
Åkerbönan bör tröskas efter att<br />
beståndet blivit svart, då <strong>är</strong> stjälkar<br />
och skidorna spröda. Vid torkning<br />
bör temperaturer över +30 grader<br />
undvikas vid långa torkningstider.<br />
Man bör undvika sprickbildning eftersom<br />
mögel lätt kan angripa via<br />
sprickorna.<br />
Åkerbönan har främst använts<br />
som proteintillskott i kraftfoderblandningen<br />
för nötkreatur, eller<br />
så har den skördats som helsädsen-
Change language