Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”

2 BONDEFÖRETAGAREN
BONDEFÖRETAGAREN
Ledare
Vår svenska centralorganisation, Svenska
Lantbrukssällskapens Förbund,
fyllde 100 år i maj. I samband med
det har ett nytryck av historiken över de
första 75 åren getts ut, kompletterat med en
nyskriven historik över de senaste 25 åren.
Boken, som kan beställas från SLF, ger förutom
en bild över rådgivningens verksamhet
en god bild över de förändringar som skett
inom lantbruket som sådant i Finland. Rådgivning
och lantbrukets utveckling hänger
ju självfallet ihop.
Också i framtiden lever lantbruket och
lantbruksrådgivningen i symbios och påverkar
varandra. Skräddarsydda tjänster och
specialister som verkar över större områden
än ett sällskap av dagens storlek är en del av
det scenariot. Vårt bästa verktyg idag för att
kunna skräddarsy tjänster är ett framtidssamtal.
Framtidssamtalet är i sig är en tjänst
som hjälper lantbruksföretagaren att förädla
kanske diffusa framtidsplaner till konkreta
åtgärder på kort sikt. Det ger också underlag
att söka de tjänster och rådgivare som
behövs – oberoende från vilken organisation
de sedan må komma.
Miljöstödssystemet kommer att förnyas.
Olika intressegrupper har stora förväntningar
på den förnyelsen. Sådana åtgärder där miljönyttan
och ekonomisk vinst på gårdsnivå
går hand i hand kan förhoppningsvis premieras.
Näringsämnesbalanser på gårdsnivå
följda av åtgärder som förbättrar balansen ger
effektivare produktion samtidigt som läckage
av näringsämnen minskar. Det som krävs för
att uppnå detta är främst noggrannare uppföljning
och att data verkligen används för att
korrigera planer och sättet att producera.
Delvis som fortsättning på ovanstående och
delvis som tillspetsad provokation – Det är
dags att sluta gnälla över mycket pappersarbete
inom lantbruket och acceptera att
pengarna görs via noggrannhet i uppföljning
och planering samt inköp/försäljning. Det är
kunskaper i biologi, ekonomi och alla former
av kommunikation (språk, adb, förmanskap
etc) som är viktigt för en lantbruksföretagare
– billiga traktorförare finns det att tillgå i
överflöd i världen.
Henrik Ingo
Direktör för
Lantbrukssällskapet
mobil 050-69222
Nr 2/2010 Årgång 10 Oktober 2010
Informationstidning för
lantbruksföretagare
Utgivare:
Österbottens Svenska
Lantbrukssällskap,
Handelsesplanaden 16 D,
65100 VASA
Tfn 010 839 2200
Fax (06) 319 0201
www.osl.fi
E konomisk uppföljning med Wisu
– känn dina produktionskostnader!
De flesta experter förutspådde i början
av året en svag lönsamhet flera år framöver
i spannmålsodlingen. Det gjorde att
spannmålsarealerna, framförallt korn och
havre, sjönk både regionalt i svenska Österbotten
och även nationellt samt ute i
världen. Detta i kombination med den
extremt varma sommaren har gjort att
spannmålsskörden nu på landsnivå uppskattas
vara en tredjedel mindre än år
2009. Spannmålsskörden uppskattas bli
årtiondets minsta.
Torkan och värmen har säkert på många
fält och i de flesta grödor orsakat en skördeminskning
och på så vis bidragit till
att intäkterna för odlarna blir låga, trots
högre priser. Men finns det även andra
orsaker som kunnat påverka lönsamheten
denna säsong?
Beroende på produktpriset kan en jordbrukare
gå in för olika strategier inför en
odlingssäsong. Vissa vet att det lönar sej
att satsa på de insatser som garanterar
en god skörd. Andra försöker spara där
det syns mest konkret. Är produktpriset
lågt kanske man inte gödslar optimalt
utan sparar in lite per hektar och tycker
att man gjort en bra inbesparing. Kanske
man inte heller satsar på bra utsäde utan
använder äldre utsäde av sämre kvalitet.
Det finns många olika kostnadsposter,
större och mindre, som har inverkan på
lönsamheten.
För att få reda på hur intäkts- och kostnadsposterna
fördelar sej för de grödor
man producerar kan man göra en E-
Wisuberäkning. Beräkningen finns som
tilläggsdel till odlingsprogrammet Wisu.
Inom spannmålsodlingen har man mer
och mer börjat följa med terminshandel
via internet. Bland annat en del banker
och firmor som köper upp spannmål står
till tjänst i dessa frågor. För en jordbrukare
är det då av största vikt att han känner
till vilka kostnader han har för att producera
sin skörd och till vilket pris han
i så fall kan binda en mindre eller större
Personalförändringar
Christian Nylund avtackas efter
35 år i tjänst.
Upplaga: 5 700
Chefredaktör: Henrik Ingo
Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH
Tryckeri: I-print Seinäjoki, 2010
Annonsbokning via
Lantbrukssällskapet/
Carina Ahlnäs,
Tfn 010 839 2200
För närmare uppgifter
om annonsering i
Bondeföretagaren fråga
efter vårt mediekort.
del av sin skörd. Här är E-Wisu det rätta
verktyget.
Det som är bra är att E-Wisuberäkningarna
kan baseras på den gjorda odlingsplanen.
Då är med andra ord arealerna
och grödorna faktiskt de rätta. Likadant
är det med priserna på t.ex. såld produkt
och gödsel. I den förverkligade kalkylen
är det de senast använda priserna som
används. Maskinparken listas enligt årsmodell,
storlek och inköpspris. Värdet på
byggnaderna, åkermarken och det egna
arbetet fastställs också.
Intäkterna och kostnaderna beräknas
sedan som euro per hektar eller euro per
kg producerad vara. Det går också behändigt
att beräkna vad en nyinvestering, t.ex.
en ny såningsmaskin eller skördetröska
kommer att kosta per år beroende på inköpspris
och användningstid. ProAgria har
även tillgång till uppgifter från andra liknande
gårdar och rådgivaren kan utgående
från deras medeltal se var det kunde löna
sig att göra förändringar till ett nytt år.
Olav Lillgäls i Perus, Lappfjärd, har
beräknat produktionskostnaderna på sin
gård. Olav odlar potatis och han ville se på
Carina Ahlnäs.
Foto: Jan-Erik Back
Våra byggnadsplanerare, Hans
Östman, Roger Brännäs och
Ingmar Bäckström (SLF), har
gått i deltidspension. I regel är
de i arbete tisdag till torsdag
och pensionärer måndag och
fredag.
31.8 gick vår kanslist Christian
Nylund i pension efter
35 år i tjänst hos Lantbrukssällskapet.
Vi tackar för utfört
arbete och tillönskar givande
pensionärsdagar.
Till ny kanslist har anställts
redovisningsmerkonom Ca-
Pärmbild: Michael Kamis, Vörå, foto:
Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab
vilken nivå potatispriset borde vara för att
det skall löna sej att köpa utsäde till hela
arealen varje år. Det normala på en potatisgård
är att man köper in motsvarande 10 %
av hela potatisarealens utsädesbehov och
förökar upp det till nästa odlingssäsong.
– När potatispriset varit så lågt som 8
cent per kilo finns det inga marginaler,
säger Olav.
–När vi gjorde kalkylen tillsammans
med potatisrådgivare Stefan Nordman
använde vi de verkliga kostnader jag haft
för t.ex. handelsgödsel, utsädespotatis,
bränsle och bekämpningsmedel. Ifall potatispriset
skulle stiga till det dubbla börjar
det finnas möjligheter att tänka sej en
större andel köpt potatisutsäde varje år,
fortsätter Olav.
– Men det är klart att skördenivån också
inverkar, framförallt andelen förstaklasspotatis.
Det är ju den vi får betalt för,
säger Olav.
– Det var också intressant att se vad de
olika maskinerna kostar per år, tillägger
han.
– Maskinparken kan vara dyrbar på
många gårdar, men vissa specialmaskiner
måste fungera när det är skördesäsong.
Därför kan t.ex. potatisupptagaren vara
förhållandevis dyr på många gårdar, menar
Olav.
– Jag kan gott tänka mej att låta göra en
ny beräkning, fortsätter Olav. Det går rätt
enkelt nu när vi har maskinuppgifterna och
de övriga basuppgifterna från tidigare.
Om du inte tidigare har gjort en beräkning
av intäkterna och kostnaderna
för produktionen på din gård passar det
kanske nu i höst? Kontakta växtodlings -
eller husdjursrådgivarna vid Lantbrukssällskapet!
Jan-Erik Back
sektoransvarig
växtodling
mobil 050-441 7511
rina Ahlnäs. Förutom kanslifunktionen
har hon också
hand om delar av lönsamhetsbokföringen
samt delar av vår
egen ekonomiadministration.
Carina var tidigare anställd hos
oss som vikarierande ekonom.
Det är oftast hon som svarar
då ni ringer till vår växel 010
839 2200.
Vår ekonom Ann-Louise
Söderlund har återkommit i
arbete på deltid och ansvarar
för Lantbrukssällskapets bokföring.