Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”

4 BONDEFÖRETAGAREN
P roduktionsuppföljning enligt dansk modell
ProAgria provar
EMM-mätare
ProAgria Keski-Pohjanmaa har köpt
40 elektroniska mjölkmätare (EMM).
I oktober påbörjas testanvändning av
mätarna på 12 pilotgårdar. Pilotgårdarna
är större gårdar med 50 – 250
kor. Testningen av den nya provtagnings-
och mätningstekniken är
en del av projektet Maitotila 2020.
Projektet, vars målsättning är att utveckla
tjänster för större gårdar, görs
i samarbete mellan ProAgria keskusten
liitto, ProAgria Keski-Pohjanmaa
och Oulu samt Valio och Pohjolan
Maito.
Elektronisk mjölkmätare
EMM mätaren mäter mjölkmängden,
mjölkningstiden och flödeshastigheten.
Mätaren tar ut och blandar
automatiskt mjölkprovet och fyller
det i ett streckkodförsätt provrör.
Mätaren har steckkodsläsare. Mätarens
funktion är starkt kopplad till en
datahandler. Via datahandlern styrs
mätarens funktioner, laddas data och
lagras och sänds vidare till en dator.
Den elektroniska mätaren och datahandlern
kommunicerar trådlöst
med varandra, de olika skedena i
provmjölkningen görs smidigt utan
att provtagningen sinkar eller på
något annat sätt stör mjölkningen.
Orsakerna är mångfacetterade men kan
finnas i kornas miljö, i smittämnen från
inköpta djur, i bristfälliga mjölkningsrutiner,
i dåligt rengjorda kalvningsutrymmen
o.s.v. I många fall kan problemen även
bero på brister eller fel i utfodringen. Speciellt
påverkar den djurens motståndskraft
och kan vara avgörande om de verkligen
insjuknar eller kanske får enbart lindriga
eller knappt märkbara symptom.
Lämplig mineralbalans under sintiden
tycks spela en avgörande roll i sammanhanget
och för högt intag av kalium från
grovfodret (läs vallensilage) tycks vara en
växande bov i det dramat.
Jag är väl medveten om att minska kaliumintaget
inte är det första man försöker
göra när man försöker förbättra utfodringen
av mjölkkorna under sintiden. Det
första steget är att kunna avskilja eller
helst flytta sinlagda kor för att de inte skall
kunna ”stjäla” foder av kor i laktation.
Det andra steget är sedan att få fram
foder med lämplig energi-, protein- och
fiberhalt för att täcka sinkornas näringsbehov
utan att de lägger på hullet. Men i fall
problem av ovan nämnda slag återkommer
alltför ofta är det skäl att se närmare på
mineralinnehållet, främst kalium (K) men
även kalcium (Ca) och magnesium (Mg),
i det foder som ges till sinkorna.
I en ”regelrätt” sinkofoderstat är kalciumhalten
sällan för hög och ett litet överskott av
Därmed fungerar provtagning med
EMM utmärkt också i stora besättningar.
För att kunna introducera
EMM i Finland har program och
dataöverföringskanaler byggts för
kommunikationen mellan mätare,
databaser och laboratoriet. Programmen
och länkningen har gjorts i samarbete
mellan Lantbrukets datacentral,
Trutest och ProAgria. Valio har
gjort de ändringar som behövdes på
laboratoriet.
Svag juverhälsa, kalvningsförlamning och nedsatt fertilitet till följd
av kvarbliven efterbörd med åtföljande livmoderinflammation är
återkommande problem i många mjölkkobesättningar.
kalcium leder inte alltid till problem. Med ett
Ca-fattigt mineralfoder kan man också i viss
mån balansera kalciumintaget. Extra magnesium
behövs för att motverka problem till
följd av för mycket kalcium, men också det
kan ordnas via mineralfoder.
Däremot är hög halt av kalium i främst
förtorkat ensilage betydligt värre att åtgärda.
Vanligen ingår mer eller mindre
ensilage av vallväxter i foderstaten, i många
fall är ensilaget tyvärr det enda fodret till
sinkorna. Om korna får för mycket kalium
från grovfodret kan det inte avhjälpas med
mineralfoder även om tillsats av extra
magnesium plus D-vitaminer har visat
sig ha effekt (H.Eriksson). Problemet
måste i stället förebyggas via produktion
av lämpligt vallfoder för sinkorna, och/
eller att det kombineras med foder som
innehåller låg kaliumhalt.
För att minska eller förhindra problem
som hög halt av kalium kan förorsaka,
borde K-halten ligga under 20 g per kg
torrsubstans i totalfoderstaten till sinkorna.
Enligt vissa experter är en trygg nivå
så låg som 13 g per kg ts. Till den nivån
är det svårt eller omöjligt att komma även
i en foderstat som späds ut med mycket
halm, om vallfodret innehåller mer än
20 g K per kg torrsubstans.
Problemet med hög K-halt i ensilage
från vallfoder beror på vallväxternas ”lyxintag”
av kalium om tillgången i odlingsjorden
är riklig (K-rik jordart eller från
Foto: Anna-Riitta Leinonen
Rådgivare från ProAgria besökte i augusti Danmark för att lära sig
användning av elektroniska mjölkmätare. Ingeborg Nordberg och
Jonna-Minna Lassila tar ut rapporter från en datahandler.
ProAgrias provtagningstjänst
enligt dansk
modell
Då EMM-mätningen tas i bruk utvecklas
ProAgrias provtagningstjänster
i enlighet med den danska modellen
för provtagning. I Danmark
omfattar uthyrningen av mjölkmätare
en helhet bestående av mät- och
provtagningsutrustning, transport av
F ör mycket kalium i grovfodret
- ett växande problem för sinkor
Foto: Anna-Riitta Leinonen
I oktober tas elektroniska
mjölkmätare i provbruk på 12
gårdar i norra- och mellersta
österbotten.
mjölkproverna, rapporter över produktion
och dataregistrering i databasen.
I det finska projektet ansvarar
mjölkgårdsrådgivaren för användning
och service av provtagningsutrustningen.
Streckkodsflaskor tas också
ibruk på pilotgårdarna och limning
av kodlappar upphör därmed. Efter
provmjölkningen tas uppgifter om
mjölkningsföljd och kouppgifter från
robotens databas och rätt prov kombineras
med var ko.
gödsel). Om vallen gödslats med 20–30
ton stallgödsel per ha stiger K-halten i
ensilaget ofta över 25 g per kg ts. För kor i
laktation (normalt behov 20–30 g / kg ts)
behöver det inte medföra några problem,
men för sinkor kan en stor mängd av sånt
foder betyda katastrof.
Vad kan vi då göra för att råda bot på
eller minska kaliumproblemet? Här följer
några möjliga alternativ:
• gödsla med annat än stallgödsel eller
urin från nöt på odlingsskiften där foder
till sinkor skall bärgas, t.ex. flytgödsel från
svin innehåller betydligt mindre K
• bärga vallfodret i ett senare utvecklingsstadium,
som t.ex. hösilage (K-halten
har sjunkit men tyvärr även proteinhalten)
och av äldre vallar (ej längre lika mycket
K från grundgödsling)
• minska ogräsandelen i vallen, alla
ogräs innehåller mycket K (40–70 g/kg
ts, S.Tauriainen)
• låt inte sinkorna gå på frodigt bete
(>30 g K), låt mjölkande kor beta bort
det mesta först
Ta ut hela nyttan
av proven
I Danmark tas mjölkprov 11 gånger
per år. De kovisa proverna analyseras
i avseende på fett, protein, celltal och
urea. Vid behov kan även analyser
göras för specialbehov såsom diagnosticering
av sjukdomar. Då prover
tas månatligen är det enklare att följa
celltalets utveckling. I celltalsrapporten
grupperas korna i sex grupper utgående
från celltal. Mjölkbönderna i
Danmark har varit mycket nöjda med
denna service. I projektet Maitotila
2020 erbjuds pilotgårdarna att göra
juverinflamationsundersökningar i
de kovisa mjölkproven. En målsättning
med projektet är också att finna
utvecklingsbehov samt modeller för
rapporter.
Provresultaten finns
genast tillhanda
Då provresultaten sänds elektroniskt
genast till registret, är uppgifterna
också tillgängliga genast för
användning i den dagliga produktionsstyrningen.
Mätar och provtagningstjänsten
ger mjölkproducenten
tillgång till den nyaste tekniken, gör
provtagningen smidigare och effektivare
samt undanröjer behovet av att
själv investera i mätarutrustning.
Anna-Riitta
Leinonen
Husdjursagronom
ProAgria Keski-Pohjanmaa
mobil 0400-168 647
• bärga vallfodret utan förtorkning, låt
K rinna bort med pressaften
• ensilage av helsäd (utan baljväxter)
innehåller klart mindre K, i snitt 16 g/
kg ts och därtill ca hälften mindre Ca än
i vallensilage (S.Tauriainen)
• späd ut sinkornas foderstat med
halm, kan vara t.o.m. mera än 50 % av
ts-intaget
• ge ej melass till sinkor, innehåller ca
43 g K/kg ts (S.Tauriainen)
• ge extra Mg och D-vitaminer under
sintiden (H.Eriksson) och också under
laktation om ensilaget innehåller över 30
g K/kg ts (S.Tauriainen)
Alternativen är alltså ganska många,
men för att få tillräcklig effekt kan det
vara nödvändigt att kombinera två eller
flera åtgärder. I vissa fall kan det vara mest
ändamålsenligt att bärga och lagra ensilage
i en separat silo eller i rundbalar. I många
fall kan det vara skäl att minska andelen
vallensilage i foderstaten till sinkor och
delvis ersätta med t.ex. helsädsensilage.
Inplastad halm av grönare slag från t.ex.
havre eller halm från insådd av vall i stråsäd
kan vara ett mycket smakligt sinkofoder.
Om K-halten i totalfoderstaten till sinkorna
är klart under 20 g per kg ts, kan det
räcka med lämplig sintidsmineral.
Under alla omständigheter är det dock
nödvändigt att på något sätt kunna utfodra
sinkorna med ett för dem lämpligt
foder. Samtidigt måste man kunna hindra
dem från att komma åt det foder som är
avsett för mjölkande kor. Först då kan
vi hålla kontroll på mineralintaget och
förhindra att korna lägger på hullet under
sintiden.
Jan-Olof
Johnsson
Husdjurs- och
grovfoderrådgivare
mobil 050-386 5921