Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14 BONDEFÖRETAGAREN<br />
L andsbygdsföretagarexamen som vuxen<br />
Sedan hösten 2008 erbjuder<br />
Optima vuxenutbildning<br />
och arbetslivstjänster en<br />
l<strong>är</strong>oavtals baserad landsbygdsföretagarexamen<br />
för vuxna.<br />
Utbildningen tar ca 2 år och ger en<br />
grundexamen inom lantbruksbranschen<br />
som motsvarar den man kan<br />
avlägga vid Lannäslund eller Yrkesakademin<br />
i Österbotten (Korsholms<br />
Skolor). Hösten 2008 började 13<br />
personer gå denna utbildning.<br />
För vem passar<br />
utbildningen?<br />
L<strong>är</strong>oavtal <strong>är</strong> en mycket flexibel studieform<br />
som passar bra för den som<br />
inte har möjlighet eller vilja att sitta<br />
på skolbänken 5 dagar i veckan.<br />
Det finns många som <strong>är</strong> uppväxta på<br />
<strong>ett</strong> jordbruk men som efter högstadiet<br />
har valt att studera något annat än jordbruk<br />
och på så vis kommit in i arbetslivet.<br />
Efterhand har man kanske kommit<br />
på att man vill ta över jordbruket d<strong>är</strong><br />
hemma. Då kan man skaffa sig en<br />
lantbruksutbildning genom l<strong>är</strong>oavtal<br />
på sitt eget jordbruk. Det finns också<br />
de som <strong>är</strong> anställda på <strong>ett</strong> jordbruk<br />
och vill fördjupa sina kunskaper och<br />
samtidigt få en grundexamen inom<br />
lantbruksbranschen. Det finns dessutom<br />
en grupp som redan har tagit<br />
över gården och blivit beviljade startstöd<br />
men saknar lantbruksutbildning.<br />
Då finns det <strong>ett</strong> krav att man skaffar<br />
behörig utbildning inom 3 år om man<br />
har sökt och beviljats startstöd.<br />
Flera av de som började hösten<br />
2008 var redan etablerade jordbru-<br />
Foderstaten för dikor under <strong>”</strong>lågsäsong<strong>”</strong>,<br />
d.v.s. tiden efter att kalvarna<br />
avvants och fram till ny kalvningsperiod,<br />
<strong>är</strong> viktig på många sätt. Fodret<br />
borde vara mycket billigt då dikorna<br />
inte producerar någonting under<br />
denna del av dikoåret (förutom att<br />
de förhoppningsvis b<strong>är</strong> på <strong>ett</strong> nytt<br />
foster). D<strong>är</strong>till borde fodret kunna<br />
ges fritt så att alla kor i flocken eller<br />
gruppen får sin ranson utan att lägga<br />
på hullet.<br />
För att i praktiken uppfylla dessa<br />
mål får fodret inte vara för energirikt,<br />
men samtidigt innehålla tillräckligt<br />
råprotein för att göra det möjligt för<br />
kornas våmmikrober att bryta ner<br />
kare. Vissa arbetade med jordbruket<br />
på heltid, andra var deltidsjordbrukare<br />
och hade <strong>ett</strong> annat arbete på<br />
sidan om. Det fanns också de som<br />
hade planer på att ta över hemgården<br />
inom en snar framtid.<br />
L<strong>är</strong>oavtal <strong>är</strong><br />
en flexibel studieform<br />
Grundtanken med en l<strong>är</strong>oavtalsutbildning<br />
<strong>är</strong> att den ska vara flexibel<br />
och utnyttja den stora mängd fiber,<br />
som foderstaten vanligen innehåller<br />
under den h<strong>är</strong> perioden. Ytterligare<br />
borde utportioneringen av fodret<br />
fungera så att kor i låg rangordning<br />
inte behöver vänta på sin tur vid<br />
foderbordet tills de <strong>”</strong>högre<strong>”</strong> korna<br />
gått d<strong>är</strong>ifrån.<br />
Ett viktigt mått på foderstaten eller<br />
fodret, om det som i vissa fall består av<br />
<strong>ett</strong> enda grovt foder, <strong>är</strong> att energihalten<br />
inte överstiger 9 Mj per kg torrsubstans<br />
(D-v<strong>är</strong>de under 60 %) vid fri<br />
tillgång till fodret. För att inte dikorna<br />
ändå skall lägga på hullet och för nedbrytning<br />
av fibern bör råproteinhalten<br />
nå upp till 11–12 % per kg ts.<br />
och att man inte ska behöva l<strong>är</strong>a sig<br />
det man redan beh<strong>är</strong>skar. Många av<br />
de som börjar den h<strong>är</strong> utbildningen<br />
har redan mycket på gång med familj<br />
och arbete, d<strong>är</strong>för <strong>är</strong> det bra att man<br />
<strong>själv</strong> har möjlighet att välja vad man<br />
lägger sin tid på.<br />
Inom utbildningen kan man avlägga<br />
olika examensdelar inom det<br />
fristående examenssystemet; t.ex.<br />
växtodling, husdjur eller lantbruksmaskiner.<br />
Meningen med den h<strong>är</strong><br />
Låg energihalt, mycket mättande<br />
fiber och ändå tillräckligt råprotein<br />
<strong>är</strong> inte helt lätt att uppnå, om foderstaten<br />
skall bestå av en enda foderkomponent.<br />
Säkraste sättet, om än<br />
inte alltid det enklaste, <strong>är</strong> om man<br />
kan göra en mix av två eller kanske<br />
ännu flera grovfoderslag. Då kan<br />
billig halm ingå till stor del i foderstaten<br />
tillsamman mede lämplig mängd<br />
vallensilage eller något grönfoder,<br />
som helst innehåller ganska mycket<br />
råprotein (14–15 % eller mera).<br />
Relativt sent b<strong>är</strong>gat (ger större tsskörd<br />
per ha och d<strong>är</strong>med billigare<br />
foder) vallensilage <strong>är</strong> <strong>ett</strong> vanligt foder<br />
till dikorna under deras lågsäsong.<br />
Många gånger <strong>är</strong> det ändå för energirikt<br />
för att kunna ge det obegränsat.<br />
Om korna har fri tillgång till det,<br />
leder det i så fall till onödigt feta kor<br />
med åtföljande kalvningsproblem eller<br />
vid begränsad tillgång till ojämnt<br />
hull i gruppen, då svagare kor inte<br />
hinner äta full ranson.<br />
utbildningen <strong>är</strong> att man ska l<strong>är</strong>a sig<br />
de saker som man har nytta av på den<br />
egna gården eller på den arbetsplats<br />
d<strong>är</strong> man <strong>är</strong> anställd. Föreläsningarna<br />
som Optima ordnar <strong>är</strong> anpassade<br />
efter studerandenas behov, men det<br />
finns ingen n<strong>är</strong>varoplikt. Var och en<br />
bestämmer <strong>själv</strong> vilka föreläsningar<br />
man vill gå på. Till utbildningen hör<br />
också vissa praktiska övningar, de kan<br />
man utföra på den egna gården eller<br />
på den gård d<strong>är</strong> man <strong>är</strong> anställd.<br />
L<strong>är</strong>oavtalsbaserad landsbygdföretagarexamen erbjuder utbildning i olika former utgående från en<br />
individuell studie- och examensplan.<br />
Mj / kg ts Rp % / kg ts<br />
Vallensilage (sent b<strong>är</strong>gat) 10 13<br />
Hö (sent b<strong>är</strong>gat) 9 10<br />
Grönfoder (havre) 9 10<br />
Helsäd (utan baljväxter) 10 10<br />
Halm av stråsäd 6 4<br />
Halm från fröodling 8 8<br />
Stubbhö 9 10<br />
Foto:Optima<br />
Grovfoder till dikor under sinperioden<br />
Ensilage av grönfoder eller helsäd<br />
(av ren spannmål eller i kombination<br />
med baljväxter) <strong>är</strong> <strong>ett</strong> annat alternativ.<br />
Grönfoder innehåller vanligen<br />
tillräckligt råprotein, men <strong>är</strong> oftast<br />
för energirik för fri tillgång. N<strong>är</strong>ingsv<strong>är</strong>dena<br />
för helsäd utan baljväxter <strong>är</strong><br />
oftast de rakt motsatta, dock mycket<br />
beroende på sammansättning, skördetidpunkt<br />
och stubblängd.<br />
Gemensamt för grönfoder, helsäd<br />
och eventuellt andra <strong>ett</strong>åriga grödor<br />
<strong>är</strong> att de vanligen <strong>är</strong> kännbart dyrare<br />
än vallfoder, s<strong>är</strong>skilt om skörden per<br />
ha blir relativt liten, och mycket dyrare<br />
än olika typer av biprodukter<br />
som halm.<br />
Halm från stråsäd, oftast då någon<br />
grönare, ensilerad halm med betydande<br />
inslag från vallinsådd, används<br />
i viss utsträckning som enda foder till<br />
dikor under sinperioden. Enbart ren<br />
eller nästan ren halm täcker dock inte<br />
kornas n<strong>är</strong>ingsbehov under denna<br />
tid, mest beroende på att proteinintaget<br />
blir för lågt.<br />
Frihet under ansvar<br />
Utbildningen <strong>är</strong> som sagt mycket<br />
flexibel och man väljer <strong>själv</strong> hur<br />
mycket man engagerar sig. I början<br />
av utbildningen blir man tilldelad en<br />
personlig studie- och examensplan för<br />
utbildningen. D<strong>är</strong> kan man gå igenom<br />
och se vad man behöver kunna<br />
för att komma igenom utbildningen.<br />
Varje studerande har också en egen<br />
handledare. Handledarens roll <strong>är</strong> i<br />
första hand att vara till hjälp och stöd<br />
i <strong>själv</strong>a utbildningsprocessen. Handledaren<br />
kan också fungera som <strong>ett</strong> bollplank<br />
och ge respons på alla möjliga<br />
funderingar man kan ha om lantbruk.<br />
I Optimas upplägg av l<strong>är</strong>oavtalet <strong>är</strong><br />
det någon av Lantbrukssällskapets<br />
rådgivare, vald utgående från den<br />
studerandes produktionsinriktning,<br />
som <strong>är</strong> handledare.<br />
Före man får en examen ska man<br />
via fristående examenstillfällen redovisa<br />
att man har de grundkunskaper<br />
som behövs för att få en Landsbygdsföretagarexamen.<br />
<strong>Den</strong> som har växt<br />
upp på en gård och deltagit i arbetet<br />
eller den som har arbetat en tid på<br />
en gård, har vanligtvis en stor del av<br />
de kunskaper som krävs.<br />
Är du intresserad av att börja<br />
denna utbildning? Tag då kontakt<br />
med utvecklingskoordinator<br />
Conny Englund på conny.englund@optimaedu.fi<br />
eller tfn. 044-<br />
7215294<br />
Jonas Löfqvist<br />
Växtodlingsrådgivare<br />
mobil 050-375 4328<br />
Halm från vallfröodling och s.k.<br />
stubbhö, som b<strong>är</strong>gats separat eller<br />
tillsammans med halmen, har med<br />
framgång använts som dikofoder<br />
efter avvänjningen. I bästa fall <strong>är</strong><br />
då både energi- och proteinhalt på<br />
lämplig nivå. Eftersom halmen och<br />
stubbhöet <strong>är</strong> biprodukter tillkommer<br />
inga andra utgifter än vad det<br />
kostar att b<strong>är</strong>ga (inkl. inplastning)<br />
och transportera fodret. Ett billigt<br />
foder med andra ord, men tillgången<br />
<strong>är</strong> mycket begränsad.<br />
H<strong>är</strong> intill finns en sammanställning<br />
över aktuella grovfoder med ungef<strong>är</strong>liga<br />
energi- och råproteinhalter<br />
(båda varierar kraftigt i alla utom i<br />
ren halm) för dikor i sin.<br />
Utfodringen av dikor efter kalvarnas<br />
avvänjning <strong>är</strong> ofta en bristfällig<br />
del av det s.k. dikoåret. Ändå <strong>är</strong><br />
det då grunden läggs för en lyckad<br />
kalvningssäsong, en tid då dikorna<br />
skall vara i god kondition och lämplig<br />
hullklass för att föda fram den<br />
kalv (någon gång två kalvar) som<br />
<strong>är</strong> avgörande för lönsamheten i hela<br />
dikoproduktionen. Planeringen för<br />
och genomförandet av utfodringen<br />
under denna del av dikoåret <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för<br />
av stor betydelse. Det lönar sig<br />
att satsa tid och möda på den, det<br />
höjer välbefinnandet för både djur<br />
och skötare.<br />
Jan-Olof<br />
Johnsson<br />
Husdjurs- och<br />
grovfoderrådgivare<br />
mobil 050-386 5921
Change language