Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”

More documents

Recommendations

Info

12 BONDEFÖRETAGAREN Kvalitetsauditering kan beskrivas som en bilbesiktning. Man genomgår en granskning av verksamheten och dess produktion. Målen med en kvalitetsauditering är att garantera trädgårdsprodukternas säkerhet, arbetstagarnas goda arbetsförhållanden samt att produktionen belastar miljön så litet som möjligt. Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. har snart i tjugo års tid främjat användning av inhemska grönsaker. Produktmärket Rent Inhemskt – Hjärtbladsflaggmärket har utvecklats och skapats av denna förening. Detta produktmärke visar att våra inhemska grönsaksprodukter är trygga, hälsosamma och av hög kvalitet. Under tiden som gått har föreningen dessutom sammanställt en samling gemensamma kriterier för den finländska trädgårdsproduktionen, vilket vi kallar Riktlinjer för kvalitetsodling Idag måste företagaren förbinda sig att följa Riktlinjer för Kvalitetsodling för att få använda produktmärket Rent Inhemskt – Hjärtbladsflaggmärket. Genom auditering försäkrar man sig om att så sker. Inhemska Trädgårdsprodukter förutsätter därför att företagaren godkänner regelbundna auditeringar. Alla märkesanvändare (odlare och packerier) skall auditeras minst vart femte år. Undantag är företag som endast bedriver direktförsäljning, dessa företag skall auditeras vart tionde år. Kvalitetsauditering – steg för steg: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Foto: Kotimaiset Kasvikset ry / Sanna Peurakoski I nhemska trädgårdsprodukters kvalitetsauditering Företaget beställer en auditering och en auditör från Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. En färdig beställningsblankett samt en lista på utbildade auditörer finns på hemsidan: www.kasvikset.fi. Föreningen meddelar auditören om kvalitetsauditeringen. Auditören tar kontakt med företaget och kommer överens om lämplig tidpunkt för ett gårdsbesök. Senast en vecka före auditeringen skickar auditören en auditeringsplan åt företagaren. Företagaren får dessutom en förteckning över de frågor som ställs under auditeringen. Ett gårdsbesök och en auditering görs i företaget. Efter auditeringen diskuterar man företagets goda och dåliga sidor samt eventuella förbättringar. En skriftlig rapport sänds till odlaren inom 3 veckor och där framkommer vilka avvikelser som bör åtgärdas. Företagaren har därefter 3 månader på sig att korrigera åtgärderna, vilket kontrolleras av auditören (helst med ett återbesök). Efter att de korrigerade åtgärderna har kontrollerats och blivit godkända skickar auditören en bekräftelse åt företagaren. Föreningen skickar följaktligen ett intyg till företagaren samt för in företagsnamnet på webbsidans förteckning över auditerade företag. Detta sker senast inom 3 veckor från det att föreningen fått uppgifter om den godkända auditeringen. Ett företag som inte godkänts vid auditeringen får av föreningen ett skriftligt meddelande om påföljderna. Jenny Forsström Trädgårdsrådgivare mobil 050-520 2581 Lars Rodas är mycket intresserad av djuren och trivs med sitt arbete. K ontraktsuppfödning av kvigor ger många fördelar Att föda upp kvigor på kontrakt är tills vidare rätt ovanligt i Österbotten, trots att det är ett arrangemang som gagnar både ägaren och uppfödaren. Fördelen är mindre arbete och några nackdelar har Lars Rodas i Karkmo, Korsholm ännu inte kommit på. Samtidigt som han är mjölkproducent föder Lars Rodas även upp kvigor för Christian Björknäs räkning. Rodas kontaktades av Björknäs efter att denne fått tips från en annan jordbrukare. Björknäs hade länge sökt efter någon som kunde föda upp hans kvigor, då hans egna utrymmen inte räcker till. Färre mjölkkor, mindre arbete – Vi har i flera år tänkt minska antalet mjölkkor. Men trots försäljning av en del kvigor till livs, så ökar mjölkkornas antal hellre än minskar, säger Rodas med ett leende. Det är på grund av hälsan som Rodas vill trappa ner på mjölkproduktionen. Han har idag ca 40 mjölkkor men tanken är han ska ha endast 25-30. Det skulle innebära mindre arbete och genom att föda upp kvigor åt andra mjölkproducenter så har han användning för befintliga utrymmen och åtgång för det foder han producerar. Jordbruket sköter han med hjälp av en anställd. Barnen som är i åldrarna 13, 15 och 17 år hjälper också till. Frun, som förut också arbetade heltid på jordbruket, studerar nu till sjukskötare. Brunstkontrollerna ger extraarbete Dagen då den här intervjun görs, hämtas den första omgången kvigor hem, och en ny omgång är på kommande. Foto: Monica Nygård Det är dags för kvigorna att åka tillbaka till födelsebesättningen. Foto: Monica Nygård Nykomlingarna bekantar sig med gårdens egna kvigor. – De kvigor som kommer idag är runt ett halvår. De sätts i samma box som mina egna kvigor och det har gått bra, säger Rodas. I framtiden är det tänkt att han ska ta emot mindre kalvar och då kommer han att ordna skilda utrymmen åt dem. Tillbaka till födelsegården ska de åka två månader innan kalvning. Det är mindre arbete med kvigor än med mjölkkor, men kvigornas brunstkontroller ger extra arbete och är något man inte kan slarva med. – Jag är nästan ännu mera noggrann med Christians kvigor än med mina egna. Vi brukar diskutera valet av semintjur och så har jag avelsplan. Kontrakt viktigt för båda parter Björknäs betalar Rodas en överenskommen summa per dag. Det innefattar skötsel, foder och övriga rörliga kostnader, samt fasta kostnader för djurstall. Lönsamheten har han inte hunnit räkna så noga på ännu, det här är ännu så pass nytt. Jan-Olof Johnsson som är husdjursrådgivare på Lantbrukssällskapet har hittills planerat uppfödningen och gjort två kostnadsberäkningar i Österbotten. Att uppfödaren är seriös är av största betydelse. Felaktig utfodring ger sämre mjölkkor. – Det är viktigt att man har ett kontrakt, poängterar Johnsson. Man ska på förhand diskutera så att båda parter är överens om t.ex. vilken intensitet utfodringen ska ha, vilka fodermedel som ska användas, vilken tillväxthastighet man ska ha på kvigorna, inkalvningsålder samt vilken storlek de ska ha när de kommer tillbaka. Andra saker att tänka på är hur man ska göra med de kvigor som eventuellt inte blir dräktiga. Hur många gånger ska man seminera en kviga innan den går till slakt. Att kvigorna blir dräktighetsundersökta, samt hur man gör om någon kviga dör eller om någon är olämplig att satsa på p.g.a. dåligt lynne eller exteriör, är saker som ska stå omnämnda i kontraktet. Många fördelar Fördelarna för säljarens del är många. Det friställer utrymme för de övriga djuren, som till exempel sinkorna. Det minskar och förenklar arbetet. Man behöver inte sätta tid på kvigornas brunstkontroller och foderåtgången minskar. Till uppfödarens fördelar kan nämnas en säker avsättning för kvigorna till ett på förhand överenskommet pris. Han/hon är inte beroende av marknadens efterfråga. Nackdelar är att om uppfödaren föder upp kvigor från flera gårdar ökar smittorisken och att transporten kan bli dyr om det är få djur. – Det här är så nytt ännu och det är svårt att veta hur det kommer att utvecklas i framtiden. Men jag är intresserad av nya utmaningar, säger Rodas. Monica Nygård Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-566 3191 Foto: Monica Nygård
BONDEFÖRETAGAREN J ordbruk med binäringar – vilka pensionsförsäkringar behöver jag? Om du har planer på att starta upp ett företag, så skall du fundera på alternativen först, speciellt om du har ett jordbruk som huvudsyssla. Om binäringen är sådan att den kunde startas upp som en bisyssla till jordbruket, kan du klara dig på endast LFöPL-försäkringen. I denna artikel utgår vi från att vi har ett jordbruk som huvudsyssla. Vi funderar på att börja med ett snickeri, som ett komplement till jordbruket. Vi startar snickeriet som ett öppet bolag. Bägge makar är ägare av bolaget. Om man har ett jordbruk och man uppfyller kraven för en LFöPLförsäkring, så är den obligatorisk (minst fem LFöPL-hektar odlad jordbruksmark och skog). Dock täcker LFöPL-försäkringen endast lantbruksverksamheten. Om man har en binäring i form av ett snickeri behöver man teckna en FöPL-försäkring, som täcker snickeriverksamheten. Till exempel om man arbetar som företagare och gör någonting annat som anställd betalar man FöPL-försäkringen, men man måste också betala ArPL-försäkringsavgiften för lönen. Innan man börjar med en bisyssla är det skäl att kolla med beskattaren om den kan godkännas som binäring under jordbruket. Om det är möjligt, räcker det med LFöPL-försäkring. Pensionsförsäkring för företagare (FöPL) Pensionsförsäkring för arbetstagare (ArPL) Utanför pensionsskyddet Enskild näringsidkare Affärs- eller yrkesidkare och familjemedlem som arbetar i företaget men som inte får lön. Företagarens barn som arbetar i företaget och får lön. För att binäringen skall godkännas under jordbruket måste den vara jordbruksrelaterad. Man skall bland annat använda maskiner eller utrymmen som hör till jordbruket i sin verksamhet. Storleken på binäringen avgör också om den kan godkännas som binäring under jordbruket. Om binäringen godkänns under jordbruket, bör den alltid vara nämnd i LFöPL-försäkringsbrevet. Om det händer ett olycksfall inom den kompletterande verksamheten, är det mycket enklare med ersättningar om verksamheten finns nämnd i försäkringen, säger Gunilla Frantz som är ombudsman på LPA. I LFöPL-försäkringen ingår automatiskt en olycksfallsförsäkring för arbetstiden. Däremot ingår ingen olycksfallförsäkring i FöPL-försäkringen, utan den skall tecknas skilt för företagsverksamheten. Vilka personer behöver då en FöPL-försäkring? Företagaren ska teckna en FöPLförsäkring om han eller hon • är 18–67 år gammal • arbetar i företaget • har bedrivit företagsverksamheten i minst fyra månader utan avbrott efter fyllda 18 år • har en arbetsinkomst som uppgår till minst 6.775,60 € (år 2010) • inte omfattas av någon annan arbetspensionslag på grund av arbetet i fråga FöPL-försäkringen skall tecknas vid ett pensionsförsäkringsbolag, inom FöPL, pensionsförsäkring för företagare LFöPL, pensionsförsäkring för lantbruksföretagare ArPL, pensionsförsäkring för arbetstagare Bolagsformen som man väljer för sin binäring påverkar hur och vem som behöver försäkras. Avgifterna för försäkringspremierna Öppet bolag Öppet bolags bolagsmän, som arbetar i företaget. En familjemedlemsom arbetar i företaget med lön, men inte är bolagsman. En familjemedlem som arbetar utan lön, inte bolagsman. Kommanditbolag Kommanditbolags ansvariga bolagsmänsom arbetar i företaget. Tyst bolagsman, om denne har avlönat arbete. En familjemedlem som arbetar i företaget med lön,men inte är bolagsman. Tyst bolagsman, om denne arbetar utan lön, även den som bara tar ut kapitalinkomst. En familjemedlem som arbetar utan lön, inte bolagsman. ett halvt år efter att företagsverksamheten har inletts. I vårt snickeri som är öppet bolag så skall båda ägarna ha en FöPLförsäkring. Om en familjemedlem arbetar i bolaget men inte är bolagsman, så skall den personen för avlönat arbete försäkras enligt ArPL. Den som arbetar utan lön står utanför pensionsskyddet. Arbetsinkomsten Arbetsinkomsten skall för både en lantbrukare och en företagare motsvara ens egen arbetsinsats. Den skall motsvara den lön som skulle betalas om en utomstående person skulle avlönas för att utföra samma arbete. Det är viktigt att hålla arbetsinkomsten i pensionsförsäkringen på rätt nivå, då den är grund för pensionsintjäningen och alla sociala förmåner, bl.a. sjukdagpenningen, påpekar Gunilla Frantz. Ändringar i gällande försäkringar gäller från ansökningsdagen och aldrig retroaktivt (LFöPL och FöPL). Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil 050-544 5794 Aktiebolag Person i ledande ställning i ett aktiebolag som äger ensam eller tillsammans med familjen över hälften av aktierna eller innehar över 50 % av antalet röster. Delägare som ensam eller tillsammans med familjen äger högst hälften av aktierna: Avlönat arbete. Delägares familjemedlem (äger ej aktier i bolaget): avlönat arbete. Delägare som ensam eller tillsammans med familjen äger högst hälften av aktierna, som arbetar utan lön eller bara tar ut kapitalinkomst. Delägares familjemedlem (äger ej aktier i bolaget): oavlönat arbete. FöPL-premien LFÖPL-premien Arbetsinkomsten < 23.736,44 23.736,44 - 37.300,17 < 37.300,17 Företagare under 53 år 21,20 % 10,39 % stiger enl. glidande skala 21,20 % Företagare över 53 år 22,40 % 10,98 % stiger enl. glidande skala 22,40 % Nya företagare 25 % rabatt första fyra åren N öt- och fårstöden baserar sig på djurregistren! använd gårdsrådgivningen och sätt dem i skick Märknings- och registreringssystemen för nötkreatur, får och getter har i främsta hand byggts upp för att förebygga allvarliga djursjukdomar. Märknings- och registreringsplikten gäller även sådana gårdar och djurhållare som inte ansöker om några husdjursstöd, men som håller minst ett djur av nämnda djurarter. Från och med 2005 ingår kraven på märkning och registrering av djuren i tvärvillkoren i samband med direkta EU-stöd. Stöd till nötkreatur (tjurar, stutar, dikor och dikokvigor) baseras nu helt på djurregistret. Ifall djurägaren har brister i registret leder det i första hand till att stödet uteblir helt för ifrågavarande djur. Om det är felregistrerat och bristerna upptäcks i samband med en övervakning kan kostnaderna bli stora i och med att gårds-, miljö- och lfastöden även drabbas. Vid gårdsövervakning av EU:s djurbidrag kontrolleras: • öronmärkningen av nötkreatur (senast 20 dagar efter födsel, rätt märkt) • registreringen av nötkreatur (inom 7 dagar från händelse) • att nötkreatursförteckningen på gården är à jour • att djuren för vilka man ansökt om bidrag för nötkreatur uppfyller villkoren (ålder, kalvning, kön och ras) • öronmärkning, djurförteckning, registreringsuppgifter och djurhållningstid för fårens del Från och med nästa år planeras ett nytt stöd för slaktlamm, som betalas ut åren 2011–2013. Kvalitetsbidraget för slaktlamm betalas för lamm vars slaktvikt är minst 18 kg. Lammet skall ha slaktats i ett godkänt slakteri och slaktkroppen vara godkänd. Uppgifterna om slaktade lamm tas direkt från får- och getregistret. En förutsättning för erhållande av nordligt djurstöd är också att det föregående år har fötts minst lika många lamm som tackor man sökt nordligt stöd för. Uppgifterna över antalet lamm tas från djurregistret. Ifall du är osäker på om ditt djurregister är i skick kan du kontakta Lantbrukssällskapets rådgivare. Ett bra sätt att kontrollera detta är genom den så kallade gårdsrådgivningen. En rådgivare kommer ut till gården och går tillsammans med producenten igenom sakerna. Dessutom är det nästan kostnadsfritt! Magnus Blässar Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-432 3970 13
Page 1 and 2: M-Itella Abp Lantbrukssällskapet i
Page 3 and 4: Intresserad av Kumminodling? Jämna
Page 5 and 6: Uppläggning av sortförsöket Med
Page 7 and 8: esan till SLU Besök vid Lövsta fo
Page 9 and 10: BONDEFÖRETAGAREN Från vänster r
Page 11: silage. Men även svinproducenter
Page 15 and 16: BONDEFÖRETAGAREN C ATERMASS, Life+

Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?