Kompetensguiden - Stockholms stift
Kompetensguiden - Stockholms stift
Kompetensguiden - Stockholms stift
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mod att förändras<br />
Det stod ”Föreläsningsföreningen” på den<br />
slitna pärmen i morfars bokhylla. I den hade<br />
han samlat program, inbjudningar och anteckningar.<br />
Han hade varit en flitig besökare<br />
vid föreningens möten och det märktes i<br />
anteckningarna vad som hade intresserat och<br />
berört honom. Kring föredraget om hur korna<br />
skulle skötas bäst, fanns inga noteringar. Nej,<br />
han hade ju ingen ko. Men i andra program<br />
fanns mycket skrivet – ”Hur påverkas vi av<br />
kvinnors rösträtt?”, ”Fredsfrågan i vår tid”,<br />
”Kvinnans plats i kyrkan”, ”Kunskap är<br />
makt”, ”Den ekumeniska frågan”….. Här<br />
hade han tagit intryck, antecknat och strukit<br />
under. När jag frågade honom vad alla de där<br />
föredragen betydde, så svarade han: Jag fick<br />
lära mig nya saker. Och så sa han: några föredrag<br />
fick mig dessutom att ändra ståndpunkt.<br />
Det var så det fungerade med folkbildningen.<br />
Människor fick kunskap och mod att argumentera<br />
kring sådant som de aldrig tidigare<br />
hade drömt om. Människor förändrades och<br />
fick därigenom mod att förändra. Visserligen<br />
hör föreläsningsföreningarna numera till<br />
svunnen tid, men det finns fortfarande många<br />
platser där samma saker ges. Jag tänker på föreningsmöten<br />
i min stadsdel, där en del människor<br />
deltar bara för att de känner någon som<br />
brukar vara med på mötena. Jag tänker på föredragen<br />
på biblioteket där jag bor, där människor<br />
deltar för att biblioteket är så trevligt och<br />
inbjudande. Jag tänker på våra församlingar,<br />
där människor ibland råkar hamna i en gudstjänst<br />
när de bara ville gå in och tända ett ljus.<br />
Ofta blir det något mer och något helt annat<br />
än vad man tänkt sig. Man utsätter sig för risken<br />
att bli påverkad. Man kan ju komma ut<br />
från mötet eller gudstjänsten som en förändrad<br />
människa med nya tankar och ståndpunkter.<br />
Och vart det kan leda, vet ingen. Att<br />
våga ta den risken kräver mod. Mod att vara<br />
vidöppen. Vända och vrida på det nya. Vara<br />
nyfiken på det som kan finnas runt hörnet.<br />
Inte fundera så mycket på konsekvenser eller<br />
vad jag själv kan tjäna på det.<br />
En nyhetsbild har etsat sig fast på min näthinna.<br />
En äldre kvinna på ett torg i en svensk<br />
småstad måttar ett slag med sin handväska<br />
mot demonstrerande unga nazister. Jag vet<br />
inte om hon lyckades träffa någon av ynglingarna,<br />
men det är nästan så att jag hoppas på<br />
det. Det lyser kraft och vrede och vilja ur hennes<br />
ögon. Kanske har hon försökt tala med<br />
dem. Kanske har hon argumenterat, men inte<br />
lyckats få dem att lyssna med respekt. För henne<br />
återstår bara att sätta fart på det enda argument<br />
som återstår – handväskan. Fotografiet<br />
är en ögonblicksbild utan något synligt före<br />
eller efter. Jag vet inte var hon fick sitt mod<br />
ifrån, men jag skulle vilja berätta för henne att<br />
det hon gjorde förändrade mig.<br />
Eva Brunne, <strong>stift</strong>sprost<br />
8 KOMPETENSGUIDEN HÖSTEN 2007