Bohusarvet 2012 nr 2.indd - Bohusläns museum

Bohusarvet
Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2012:2
Årets bild sidan 19
1
Foto: Birgith Åhs, Tjörns hembygdsförening.

Bohusarvet
Ansvarig utgivare
Ulla Swedberg
Redaktör
Marika Russberg, 0522–65 65 14
marika.russberg@vgregion.se
Grafi sk form och layout
Ove Drejenstam
Redaktionsråd
Ove Drejenstam Marika Russberg
Lars Rydbom Ulrica Wallin
Prenumeration
Bohusarvet utkommer med 4 nr/år.
Prenumerationspris: 100 kr/år.
Bohusarvet ingår i medlemsskap i Bohusläns
Hembygdsförbund inkl. Årsboken
Bohuslän för 300 kr/år.
Vill du prenumerera? Kontakta
Hembygdsförbundets kansli:
bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
0522–65 65 61 (mån–tis, tor–fre kl 09–14).
Tryck:
Risbergs, Uddevalla, 2012
ISSN 1654-2274
Bohusläns
Hembygdsförbund
Kansli:
Unni Andersson, 0522–65 65 61
Adress
Box 403, 451 19 Uddevalla
E-post:
bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
Hemsida:
www.hembygdbohus.se
Plusgiro: 52 31 88-1
Bankgiro: 303-8486
Redaktionen förbehåller sig rätten att
redigera och förkorta inkommet material.
Ur innehållet
Från brandvakt till deltidsbrandkår 4
Brandväsendet i Fiskebäckskil i början av 1900-talet.
Möt Resandefolket 6
Sveriges första permanenta utställning om resandefolket.
SillHelgen blev Sillperioden 7
För andra året i rad uppmärksammades sillen med
sillaktiviteter.
Leksakshästar i Bohuslän 8
Är det Alfred Bohlin från Stenungsund som
är tillverkaren?
Bohusläns Hembygdsförbunds årsstämma 10
I Teaterladan hos Bokenäs hembygdsförening.
Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma 12
Gotland bjöd på allt från äng till eldspel.
Naturmiljön ängen 13
En av våra artrikaste naturmiljöer.
Kurser på Nääs 14
Allt från smide och snickeri till blåfärgning och
bakning.
En glimt ur en textilsamling 15
I Ytterby hembygdsförenings samlingar fi nns både
lösmanschetter och strumpeband.
Programtips från Bohusläns museum 16
Årets museum 2012 17
Vilket museum blev det?
Sommarutställningar på Bohusläns museum 18
Om Fjället som fl ykt och frihet och om övergivna
platser i Bohuslän och i världen.
Årets bild 19
Boktips 20
Om Fångar på Bohus, sillabåtar och Håll Lars
Petter Persson.
Årets bok och Årets skrift 22
I år uppmärksammades två böcker och två skrifter
av Bohusläns Hembygdsförbund.
En tidsresa i kulturens tecken 23
Var med om en dramatiserad resa i tiden, över
stock och sten, hav och land.
Sommar, sommar, sommar…
... nu är den här och vad är mer sommar
än en äng med blommor och örter?
Läs om ängen, en av våra artrikaste
naturmiljöer, men en hotad sådan.
Apropå äng så görs en utblick till en
annan del av Sverige, till det gotländska
änget. Och varför inte vara med
om ett slåttergille i sommar? Det är en
upplevelse och samtidigt så är du med
och bevarar en naturmiljö!
I detta nummer av Bohusarvet kan
du också läsa om brandväsendet i början
av 1900-talet, om de leksakshästar
som då och då dyker upp i antikprogrammen
och som kan ha kopplingar
till vår vrå av världen, kanske har
du några tips kring detta? Läs också
Kulturarvsdagen
äger i år
rum söndagen
den 9 september
i hela
Sverige. Årets
tema är ”Under
ytan”.
I år går vi på
djupet och tittar
på det som
ligger bakom
det uppenbara
och välkända. Vilka spår kan vi hitta
och vilka historier fi nns att berätta i
det som under årens lopp av olika anledningar
har blivit dolt?
Runt om i Europa arrangeras en
mängd kulturarvsdagar varje år under
hela september månad i Europarådets
projekt European Heritage
Days. I Sverige heter evenemanget
Kulturarvsdagen och äger rum den
andra söndagen i september.
European Heritage Days lockar tu-
om alltifrån sill och fj äll, som faktiskt
hänger ihop, hur kan du få veta i Bohusläns
museums sommarutställning
Fjället – fl ykt och frihet, till lösmanschetter
och strumpeband. Med andra
ord, den blandning som brukar fi nnas
i Bohusarvet. Förra numret hade kvarnar
som tema och fl er temanummer
kan det bli framöver. Är det något speciellt
ämne du önskar att Bohusarvet
ska innehålla? Hör av dig till redaktören,
marika.russberg@vgregion.se
Hoppas du hittar en hel del till nöje
och nytta i Bohusarvet och ha en skön
sommar! Vi hörs i september igen!
sentalsbesökare runt om
i Europa varje
år och syftet är
att bidra till att
skapa förståelse
och intresse
för kulturarv
och kulturmiljöer.
Alla som
kan anordna
ett evenemang
som knyter an
till temat är välkomna att delta.
Mer information om Kulturarvsdagen
fi nns på Riksantikvarieämbetets
hemsida:
www.raa.se/kulturarvsdagen
I år gör Västarvet en satsning på
Kulturarvsdagen med gemensam
marknadsföring av aktiviteter under
Kulturarvsdagen, bland annat via en
kampanjblogg.
Läs mer på Västarvets hemsida:
www.vastarvet.se
2 3
Marika Russberg
Redaktör, Bohusarvet
Sveriges
Hembygdsförbunds nya
hemsida
Den 1 maj lanserade SHF sin nya
hemsida. Tanken med den nya
hemsidan är att de lokala föreningarnas
verksamhet ska komma i
första rummet, besökaren ska hitta
just sin hembygd. Nytt på hemsidan
är också ett kalendarium där
besökare kan söka på datum, ort eller
typ av aktivitet för att hitta aktiviteter
som sker hos någon av de
nära 2 000 hembygdsföreningarna
runt om i Sverige som är anslutna
till SHF.
Titta in på www.hembygd.se och
upptäck mer! Missa inte att kika
på Veckans hembygd!
Föreningar som är anslutna till
SHF kan kostnadsfritt skapa en
egen hemsida i SHF:s struktur.
Året ut fi nns SHF:s gamla hemsida
nåbar via www.old.hembygd.se

Från brandvakt till deltidsbrandkår
Jag har två häften som tillhört min morfars
mamma Eva Petersson; ”Brandordning
för Fiskebäckskils kommun”
från 1907 respektive 1928. De är litet
rökskadade i kanterna för det brann
i rummet när Eva dog. Förmodligen
hade hon fått en hjärnblödning och
råkat välta sin gamla kära fotogenlampa.
Lampan hade hon fått av sin man
Carl August i ungdomen och den ville
hon ha vid sängen fast de hade elektriskt
ljus. Min morfar Werner Petersson
var smed, men också brandchef då.
I 1928 års häfte läser vi: § 16. Brandvakt
skall anordnas att tjänstgöra under
den mörkare delen av dygnet för
uppmärksammande av eldfara. Brandvakt
skall hållas under hela året från
klockan 11 eftermiddagen till klockan
4 förmiddagen varje natt, bestående av
en vakt om 2 personer. Vakten utgöres
av en person från varje boningshus
inom kommunen, manlig eller kvinnlig
ej under 18 års ålder, med tjänstgöringsskyldighet
i den tur och ordning
som av kommunalstämman bestämmes.
Alla fastighetsägare i kommunen
äro skyldiga att ombestyra att föreskriven
brandvakt fullgöres på egen bekostnad.
Min granne Rolf Gunnarsson (f.
1924) berättar:
– Det där med att vara 18 år var inte
så noga, det räckte att vara konfirmerad.
Jag konfirmerades 1937. Göta
kom hit 1946 och har gått vakt, men
efter 1949 då vi gifte oss var det
ingen vakt. De som hade
vakten kunde leja bort
den. Jag gick ofta för andra.
2 kr/natten fick man
för folk här, 3 kr/natten av
folk på Kristineberg. De sista
jag gick för var fröken Leander
och Tholén. Det var
allra roligast att gå med Alber-
Brandväsendet i Fiskebäckskil i början av 1900-talet
Text: Kristina Jarnedal, Föreningen Sjöstjärnan, Fiskebäckskil
Gamla spruthuset i Fiskebäckskil, byggnaden syns mitt i bilden, ett litet hus
med kortändan med stora dörrar. Vykort från 1916, tillhör artikelförfattaren.
tina Dahlqvist. Hon hade så rent hemma
hos sig. Jag kom dit klockan 11
men då drack vi först kaffe.
– Det räcker att vi är ute halv 12, sa
hon. Vi gick från restaurangen upp till
Fakelius (Jons lid 17), gatan upp och
ner. Det gällde att titta över till Östersidan
också. Ingen av oss hade klocka
så Albertina satte sin väckarklocka på
tant Helgas trapp. (Kaptensgatan 75)
Mellan 1 och 2 var vi inne.
– Vi kan inte gå in förrän Kleens har
släckt! Sa Albertina. Mamma och jag
gick mycket. Pappa kunde väl inte för
han skulle ut tidigt. När jag gick med
Simon Simonsson kändes det långt för
då måste en vara ute hela natten. Det
var väl för att de hade så trångt
så de låg över hela golvet. De
bodde i ett rum och kök. Fast
han sa att vi måste se till hela
tiden. Hela natten gick han
och tuggade på knäckebröd.
Brandordning. Tillhör artikelförfattaren,
arv från hennes
morfarsmor.
Det satt en lur på Majas vägg (Kaptensgatan
25) och så fanns det en med
glas på kommunalrummets vägg (Kaptensgatan
59) Vi hade en lur på axeln
också.
– Som tur är här det ju inte varit så
många bränder. Hos din mammas farmor
brann ju 1934 (Nellas väg 5) och
sedan i Törners verkstad (Fornstigen).
Hos Elfströms (Kyrkekajen 2) brann
det rejält natten till juldagen 1945,
då gick jag vakt med mamma. 1954
brann restaurangen. 1981 brann det
sista gången.
Däremellan
var det ett
par mindre
tillbud också.
(2007 brann
det på Olas
väg 7).
Brandskåp
med brandlur.
Fotot tillhör
Bo Olsson.
Min mamma har också berättat hur
hon gick brandvakt i början av 1940talet,
någon gång med Rolf. Hon tilllade
att de gick rundor ut till Kristineberg,
och det verkar ju rimligt med
tanke på att de var med i brandvaktssystemet.
Mormor satt och kollade av
listorna. I § 50 kan man läsa att om
man försummar brandvaktstjänstgöringen
får man böta 5 kr.
Efter en anlagd brand 18 juni 1891
ordnades brandväsendet. Egentligen
var elden anlagd i en sjöbod och riktad
mot en annan person än sjöbodsägaren,
men vinden vände och hus 24
(Olas väg 5) drabbades. Huset, en lada
och tre sjöbodar, strök med. Det berättas
att ingen då levande kunde minnas
en eldsvåda i samhället. Nu inköptes
en handdriven brandspruta och varje
husägare var skyldig att hålla brandredskap
för husets behov och att gå
brandvakt. De fick anteckna sig i en
brandbok, som sedan vid årets slut
skulle granskas av brandchefen. Vem
som var den förste brandchefen vet
vi inte. Werner Petersson var det från
slutet av 1920-talet
till 1947 och
därefter Rune Elfström
från 1947
till 1972.
1948 bildades en
borgarbrandkår,
en ny brandstation
byggdes vid Mossebacken vid slutet
av 1950-talet, inte långt från gamla
spruthuset. Först skaffades en mindre
brandbil, senare en tankbil, som köptes
för ihopsamlade pengar.
När konservfabrikören Engelbrekt
Lycke fyllde 50 år 1928 skänkte han
en brandspruta till municipalsamhället
Östersidan. Den såg ut som en utombordsmotor,
men i stället för en
propeller var det en pump monterad
på axeln. Ett spruthus byggdes, män
utrustades med vita brandrockar, hjälmar
och brandyxor. Brandlurar satt
i skåp på flera ställen. På 1950-talet
byggdes en större brandstation vid infarten
till samhället och en brandjeep
inköptes. Sista gången ”Lyckes brandspruta”
användes var vid branden i Badrestaurangen
1954. Då skar motorn
av överbelastning. 1966 upphörde
brandkåren på Östersidan utan några
ceremonier.
Sedan 1986 har hela Skaftö en gemensam
deltidsbrandkår med station
i Grundsund.
4 5
Restaurangen i Fiskebäckskil
brinner
1954.
Fotot tillhör Bengt
Elfström.
Fiskebäcksskils
brandbil som införskaffades
i början
av 1950-talet.
Fotot tillhör Bengt
Elfström.
Ur Bohusläningen. Om branden där
artikelförfattarens morfarsmor omkom.

Sveriges första permanenta utställning
om resandefolket invigdes
på Bohusläns museum i slutet
av mars.
Här berättas om resandefolkets
historia i Sverige, om att ha vägen
som hem, om möten mellan minoritets-
och majoritetsbefolkningen
och om ömsesidigt beroende av
varandra. Om hantverksskicklighet,
om starka släktband och en levande
berättartradition, men också
om en historia med många mörka
minnen av myndigheternas behandling
av resandefolket.
I utställningen visas också fynden
från museets utgrävningar av resandeboplatsen
Snarsmon i norra Bohuslän.
Utgrävningarna gjordes tillsammans
med resande och lokalt
Möt Resandefolket
Resandefamilj i norra Bohuslän på
1920-talet.
Ur Bohusläns museums samlingar
Från utställningen Möt Resandefolket!
Foto: Marika Russberg
engagerade personer och har gett
en större medvetenhet och förståelse
för resandefolkets historia och
livsvillkor, som är en del av vår gemensamma
kulturhistoria.
Möt resandefolket, lyssna till berättelserna,
se hantverket och följ
med på en resa genom vår kulturhistoria
utifrån personliga minnen,
möten och öden.
På BHF:s kustträff på Bassholmen
för maritima föreningar
i augusti 2010 väcktes idén
om gemensamma aktiviteter på
tema sill. En arbetsgrupp bildades,
projekt Sillen som kulturbärare
startades och planer för en
SillHelg tog form. En ansökan
om bidrag sändes till Fiskeområde
Bohuslän, ansökan beviljades och
en projektledare kunde anställas.
Och första helgen i juni förra året
genomfördes SillHelgen runt om
i Bohuslän med en mängd aktiviteter
där kulturarvsföreningar,
restauranger, hotell med flera
samverkade. SillHelgen lockade
många besökare och var lyckad.
Ännu en ansökan för en fortsättning
på SillHelgen beviljades av
Fiskeområde Bohuslän, Lysekils
kommun var projektägare och inför
årets sillaktiviteter anställdes
två projektledare. I år utvidgades
SillHelgen till att omfatta perioden
från påsk till midsommar och
evenemanget bytte namn till Sillperioden.
Flera av BHF:s medlemsföreningar
medverkade även
i år med aktiviteter första helgen
i juni. Käringö hembygdsförening
ordade aktiviteter under namnet
Sillperioder i Bohuslän med
föredrag av Hjördis Dangart, frågevandring,
öppet hus i Fiskarstugan
och sillbuffé. Hos Tjörns
hembygdsförening kunde besökare
möta historiska personer
och uppleva episoder från 1700tal
till 1900-tal i de guidade turerna
Det börjar och slutar med
sill. På Bidtska hembygdsmuseet
på Orust bjöds arrangerades Silldag
då det bjöds på sill och äggost
och museet öppnade för säsongen.
Under hela sommaren
visas en sillutställning på museet.
6 7
SillHelgen blev Sillperioden
Sillagummor. Några av de personer som besökare på Tjörns hembygdsmuseum kunde möta
under den guidade turen Det börjar och slutar med sill. Foto: Birgith Åhs
Sillutställningen på Bildtska hembygdsmuseet.
Foto: Marika Russberg
Sillutställningen visas torsdag till söndag 24 juni till 5
augusti och därefter lördag och söndag v. 32 och v. 33.
Foto: Marika Russberg

Leksakshästar i Bohuslän
Kan vi binda snickaren och byggmästaren
Alfred Bohlin från Stenungsund
till att vara den som tillverkat
de dekormålade trähästar
från 1900-talets början som då och
då dyker upp i antik- och begagnatsammanhang?
Genom Alfred Bohlins
barns kvarlåtenskap leds vi tillbaka
till honom.
Dalahästar känner alla till. Men
fanns det slöjdade trähästar även i Bohuslän?
Vem eller vilka har i så fall
gjort dessa? Fanns det händiga personer
som försåg bohuslänska barn med
lockande leksakshästar? Tillverkades
de i hemmen, på beställning eller kanske
till försäljning på marknader?
Läsare av Bohusarvet – vad känner ni
till? Sitter du på uppgifter inom området
– berätta för oss på Bohusläns museum
i Uddevalla!
”Fantastisk skulptur det här du!”
Inledningsfrasen kommer från Bo
Knutsson i säsongens näst sista avsnitt
av Antikrundan i SVT när en trähäst
rullar in i rutan för expertutlåtande.
Inspelningsort är Dals-Ed. Ägaren har
med sig en leksakshäst på hjul. Bo be-
Hästar är ett kärt samlarområde. Att denna
trähäst på hjul hade sitt ursprung i Bohuslän
berättade Bo Knutsson för ägaren och oss
andra i Antikrundan som sändes 22 mars
2012.
Foto: Carl-Johan Söder/SVT
rättar om en typ av hästar med genuin
allmogecharm som brukar påträffas
i mellersta Bohuslän, på Tjörn och
Orust. Bo Knutsson och en av hans
kollegor i programmet hade stött på
liknande exemplar tidigare. Både större
varianter, som man kunde sitta på, och
mindre. Också hästen i inslaget hade
köpts i Bohuslän, på en loppmarknad,
berättade den nöjde innehavaren.
I Bohusläns museums samlingar
finns en liknande häst
Bland alla föremål som förvaras i museets
magasin väcktes i mitt minne en testamentarisk
gåva, som kom till Uddevalla
i mars 1990, från tvillingsystrarna
Rosa och Irma Bohlin, Stenungsund.
Det fanns en gunghäst i den samlingen
som liknade hästen i Antikrundan!
Tvillingarna Bohlin hade valt att
skänka ett antal av sina käraste leksaker
till Bohusläns museum. Sakerna före-
kommer oftast i par, och många är lokalt
tillverkade. Bland föremålen dolde
sig även en praktisk kärra för två barn
tillverkad med stor hantverksskicklighet,
och en dekorativt målad gunghäst
av trä undertill märkt med initialerna
ÖB. Hästen hade troligtvis tillhört
tvillingarnas bror Östen som dog ung.
Närmast till hands ligger att flickornas
far har tillverkat trädelarna i de äldre
leksakerna. Det handlar om vaggor
och sängar för små dockor. Flickorna
själva eller deras kvinnliga släktingar
har stått för docktillverkning samt tillbehör
som madrasser, sticktäcken, lakan
med knypplade spetsar och örngott
med broderade mönster.
Familjen Bohlin i Stenungsund
Syskonen Bohlins föräldrar hette Alfred,
född i Ödsmål, och Gerda, född
Patriksdotter från Munkedal. År 1911
gifte de sig. Sonen Östen föddes 1913
och tvillingarna såg dagens ljus i oktober
1915. Alfred Abrahamsson Bohlin
(1865-1937) var en händig yrkesman.
Han byggde familjens hem Alphyddan
i Stenungsund, där tvillingsystrarna
växte upp och där de kom att verka
som sömmerskor ända fram tills en
väg skulle breddas och huset fick rivas.
Alfred byggde också stationshus längs
Bohusbanan, och ett hem med atel-
Gunghäst från 1910-talet i Bohusläns museums
samlingar.
jé på Styrmansvägen för Stenungsunds
legendariska fotograf fröken
Ingeborg Enander (1880-1976).
Här finner vi förklaringen till att det
finns ett foto på honom iförd yrkeskläder
och flera bilder på hans barn.
Fröken Enander har tagit dessa.
Frågan är – kan Alfred också ha
tillverkat leksakshästarna som påträffats
utanför samhället? Finns det
kunskap som styrker teorin? Äger du
en liknande leksakshäst så vore det
intressant att få upplysning om detta.
Tillsammans kanske vi kan klarlägga
att det rör sig om Alfred Bohlins
skapelselust.
Snickaren och byggmästaren Alfred Bohlin.
Anatomi – fakta om
gunghästen
Hästens huvud, hals och manke
är en skulpterad enhet av furuträ
som laxats fast i kroppen. Denna
har svarvats av lövträ, troligtvis
björk. Likaså är de fyra benen svarvade
och satta på långa medar. Trädelarna
är täckta med en gråblå oljefärg
som utgör grund för markerade
detaljer som grimma, man och sadel.
Geometriska dekorer i svart,
gulgrönt, grönt och rött pryder hästen.
Medarna är målade med ett klarblått
pigment, så kallat Berlinerblått.
Det har också funnits en svans, antagligen
av tagel. Numera gapar ett
tomt hål i hästens rumpa. Mellan
frambenen på hästkroppens undersida
står initialerna ÖB inristade och
ifyllda med svart färg. Placeringen visar
att initialerna bör ha skrivits innan
benen kom på plats.
ÖB står sannolikt för Alfreds son
Östen Bohlin (1913-1929).
Gunghästens mått är höjd 64, längd
80 och bredd 23 cm. Katalognummer
UM23792.
Text: Marie Johansson,
Bohusläns museum
0522 - 65 65 80
marie.ch.johansson@vgregion.se
Färgfoton: Jan Axelsson, Bohusläns
museum
Svartvita foton i Bohusläns museums
samlingar: Ingeborg Enander,
Stenungsund
.
Tack till SVT Malmö
Bo Knutsson, Vänersborg
Lars Bohlin, Stenungsund, vars farfar
var Alfred Bohlin
8 9
T.h.: Vagga med två dockor i
museets samlingar. Märkningen
I.B. med rött garn visar att detta
är Irmas exemplar. En till likadan
vagga finns, men där är
lakanet broderat med initialerna
R.B. Det är troligen flickornas
far som tillverkat vaggorna.
Östen Bohlin.
Tvillingarna Rosa och Irma Bohlin ateljéfotograferade,
troligen 1916.

Bohusläns Hembygdsförbunds årsstämma
I år var Bokenäs hembygdsförening värd för årsstämman
som hölls i föreningens Teaterlada.
Efter en vecka med regn och rusk visade sig solen på
dagen för årsstämman, lördagen den 12 maj. Årsstämmodeltagarna
möttes av musik och välkomsttal av Gunnar
Olhsson, ordförande, Bokenäs hembygdsförening,
Anna-Lena Heydar, andre vice ordförande, Tekniska
nämnden och ledamot av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige,
Uddevalla och Gunnar Malm, ordförande,
Bohusläns Hembygdsförbund.
Vid årsmötet omvaldes Gunnar Malm till ordförande.
Från styrelsen avgick Nils Andersson, Ann-Sofie Bernhardsson,
Ulla Swedberg och Ingemar Öxgård. Ulla
Swedberg avgick också som ledamot i styrelsen för Stiftelsen
Bohusläns museum. Till nya ledamöter i Stiftelsen
Bohusläns museum valdes Björn Jönsson och Gunnar
Malm. Till nya ledamöter i valberedningen valdes
Sven Göran Johansson, Mölnlycke och Karl-Axel Åkesson,
Tjärnö.
Vid årsstämman delades Bohusläns Hembygdsförbunds
hedersdiplom och förtjänstplaketter ut och Årets
bok, Årets skrift och Årets bild presenterades (sid. 22).
Under eftermiddagen fanns möjlighet att besöka Bokenäs
gamla kyrka, Svartedalens naturreservat eller Bokenäs
hembygdsförenings byggnader. Som avslutning
på dagen spelade Bokenäs Teateramatörer folklustspelet
Bröderna Brödlunds friarförsök.
Gunilla Karlsson och Gunnar Olhsson, två av alla de medlemmar
i Bokenäs hembygdsförening som lagt ner mycket arbete
på att arrangera årsstämman. Foto: Marika Russberg
Fr. v.: BHF:s revisor
J. O. Rune Hasslöf
och Kenneth Gustafson,
båda Föreningen
Kungälvs Musei Vänner.
Foto: Marika Russberg
På väg från lunchen i Svenseröds gamla prästgård som Bokenäs hembygdsförening förvaltar.
Till efterrätt bjöds det äggost till de 130 deltagarna! Foto: Marika Russberg
Gunnar Malm omvaldes till BHF:s ordförande.
Foto: Tony Börjesson
Nedan: Mottagare av BHF:s hedersdiplom:
Fr. v:: Agneta Holm, Käringö hembygdsförening, Inger Ivansson,
Ulebergshamn Då & Nu (Aina Linusson som tilldelats diplom kunde
inte närvara), Ulla Tisell, Kville hembygds- och fornminnesförening
(Berit Pettersson som tilldelats diplom kunde inte närvara), Bertil
Sandström, Västerlanda hembygdsförening, Gösta Johansson och
Gunnar Karlsson, Jörlanda hembygdsförening. Foto: Tony Börjesson
10 11
Ovan: En av eftermiddagens utflykter gick till Bokenäs gamla
kyrka. Kyrkan är en av landets äldsta och bäst bevarade kyrkor,
uppförd på 1100-talet som försvarskyrka. Den är byggd på
en gammal kultplats, i närheten finns spår från stenåldern och
sydväst om kyrkan finns resterna efter ett bronsåldersröse. Trätornet
byggdes till på kyrkans vapenhus på 1700-talet, tidigare
hade kyrkan en klockstapel. Kyrkan var sockenkyrka fram till
1901 då Bokenäs nya kyrka invigdes. Foto: Marika Russberg
Interiör Bokenäs gamla kyrka. Foto: Marika Russberg
T.v.: Mottagare av BHF:s förtjänstplakett:
Fr. v.: Randis Olsson, Tanums hembygdsförening, Nils
Andersson, Stenungsunds hembygdsförening, Kristina
Bengtsson, Föreningen Kungälvs Musei Vänner och Stig
Svensson, Solberga hembygdsförening. Jan Sjöberg tilldelades
också förtjänstplakett. Foto: Tony Börjesson

Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma
Ovan: Sveriges Hembygdsförbundsriksstämma
invigdes i Almedalen
av landshövding Cecilia
Schelin Seidegård.
Foto: Marika Russberg
Mitten: Eldspel i en av
Visbys ruiner.
Foto: Marika Russberg
T.v.: Väte hembygdsförening
driver verksamhet på
Norrbys museigård som
är Gotlands första kulturreservat.
Här finns bland
annat vattenkvarnen som
är Gotlands äldsta kvarn
som fortfarande är i bruk.
Foto: Marika Russberg
Riksstämman hölls i Visby den 25-27
maj med årsmöte, besök och seminarier
på tema Mat och miljö, Vindkraft och
landskap, Kulturarvslyftet och Biologisk
mångfald med ängen som exem¬pel.
Dagarna innehöll också besök hos hembygdsföreningar,
på museer och i andra
in¬tressanta natur- och kulturmiljöer.
Beslut under stämman
Birger Svanstöm omvaldes till ordförande liksom
övriga styrelseledamöter som stod i tur för
omval. Motioner som styrelsen yrkade bifall
till handlade om att stärka hembygdsrörelsens
symbol, bevakning av de kulturhistoriska värdena
i kyrkomiljöer, ny handledning för torp-
och gårdsinventering, förvaring av gamla vapen,
nutidsdokumentation och fast telefoni.
Stämman antog också en ny verksamhetsinriktning
för riksförbundet för 2012-2016 där
SHF ska arbeta för att Stärka kulturarvets och
hembygdsrörelsens ställning i samhället, Öka
tillgängligheten till kulturarvet och hembygdsrörelsen,
Bidra till en hållbar samhällsutveckling
och Stärka vården av kulturmiljön.
Uttalande
Under stämman gjordes ett uttalande om att
bevara sockenindelningen:
Uttalande vid Sveriges Hembygdsförbunds
(SHF) riksstämma i Visby 2012, med anledning
av regeringens planer på att göra genomgripande
förändringar av den svenska folkbokföringen.
Den svenska befolkningsstatistiken har sedan
1600-talet utgått från en genom tiderna
i princip oförändrad indelning av landet i ett
par tusen församlingar (tidigare socknar). Församlings-
och sockenindelningen är levande i
människors medvetande och har stor betydelse
för lokal identitet och tillhörighet. Den långa
obrutna befolkningsstatistiken gör det möjligt
att i historieforskning följa människor från
vaggan till graven, till glädje för hundratusentals
släkt- och bygdeforskare över hela Sverige.
Denna befolkningsstatistik är väsentlig för planeringen
av vår gemensamma framtid.
Läs mer på www.hembygd.se
I jordbrukssamhället var ängen viktig.
Ängens gräs och örter blev till
vinterföda för djuren. Ofta drygades
detta ut med löv och de träd som växte
på ängen hamlades, träden beskars
för att ge fler skott som gav mer löv.
Runt midsommar slogs ängen vid
slåttergillet och gräset fick sedan torka
på en hässja.
Artrik och hotad naturmiljö
Ängen är en av de artrikaste miljöer
som finns i Sverige. Många ängar vårdas
av kulturarvsföreningar, några av
BHF:s medlemsföreningar arrangerar
slåttergillen som är en viktig insats för
att hävda slåtterängar. Ängen är en av
de mest hotade naturmiljöerna. Kontinuitet
i vården av slåtterängar är avgö-
Ängen
rande, en slåtteräng som vuxit igen och
sedan restaurerats har som regel inte
lika många arter som en äng som vårdats
utan avbrott. Att vårda en slåtteräng
kräver en stor arbetsinsats, räfsning
och ibland bränning på våren, slåtter
och höbärgning och allt sker för hand.
Håll utkik efter ett slåttergille nära
dig! Delta och var med och vårda vårt
naturarv!
Hembygdsföreningarna i Härryda
håller årligen slåttergille i Klippans naturreservat,
Myckleby hembygdsförening
ordnar slåttergille varje år på olika
platser nära Myckleby på Orust och
Bohusläns museum arrangerar lieslåtter
och hässja på Kurödsbergen.
För mer info: se respektive förenings hemsida
och Bohusläns museums hemsida.
12 13
Mästerby änge, Gotland.
Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma
hölls i år på Gotland. Ett tema under
stämman för ett av seminarierna och en
utflykt var det gotländska änget. Gotland
är det främsta ängslandskapet i Sverige
med drygt 150 ängen med en areal på 300
hektar. Jämfört med för 200 år sedan återstår
cirka 1 % av ängena. Ängena sköts
i dag i många fall av hembygdsföreningar
och Gotlands Hembygdsförbund startade
1944 den Gotländska Ängskommittén
som stödjer och uppmuntrar brukarna av
ängar. Ängena är något av det mest värdefulla
som finns kvar av det gamla kulturlandskapet
på Gotland. De har hävdats i
sekler och ängenas flora är rik och till vissa
delar unik.
Källa: Spördagar. Medlemsblad för Gotlands
Hembygdsförbund. Nr 1 2012.
Foto: Marika Russberg

Blåfärgning med vejde
25-26 aug
Vejde, från jord till blått pigment på
miljövänligt och hållbart sätt. Vi undersöker
den naturliga processen att
färga med vejde – indigo (blått pigment).
Vi lär oss att extrahera pigmentet
ur växten och att starta upp en kyp/
långsam jäsningsprocess för infärgning
av vejde på ett hållbart och miljövänligt
sätt, utan natriumhydrosulfit. Det
blir tips på hur man odlar och sköter
sin kyp så den håller i många år.
UFO, The unfinished objects –
snickerikurs
31 aug-2 sept
Är du en kursveteran eller har du påbörjat
många olika projekt hemma
utan att bli färdig? På denna kurs samlar
vi ihop ofärdiga arbeten och ägnar
helgen åt att färdigställa dem. En
snickerikurs med självständigt arbete
där du kan få handledning om du behöver.
Vi lovar att du går hem med en
känsla av tillfredställelse!
Tovade fårfällar
8 sept
Att tova fällar eller, med andra ord,
framställa vegetariska fårskinn är en
teknik där man behåller ullens lockar
och får ett resultat som är mycket likt
en garvad fårskinnsfäll bortsett från att
skinnsidan istället består av tovad ull.
Fördelen är att man tar vara på ull som
kan vara svår att använda på andra sätt
och att fåret fortfarande lever och kan
ge ny ull.
Bakning i vedeldad stenugn
8-9 sept
Baka i bakugn är både teknik och njutning
i skön förening. Kursen hålls i
den fantastiska bakstugan där brödet
bakades under sommarkurserna som
hölls på Nääs under slöjdskolans dagar.
Kurser på Nääs
På kursen bakar vi traditionella runda
brödkakor. Moment som ingår är t ex
att elda i ugnen, sätta deg, göra i ordning
bakbord och lavar och till sist att
baka själva brödkakorna.
Pilkorg
8-9 sep
Med pil av olika sort och färg lär du
dig fläta en korg. Med hjälp av olika
tekniker – x-botten, mönsterflätning,
kantavslut, hank och låsningsknutar
gör du en vacker och praktisk korg.
Nybörjarstickning
8-9 sept
Aviga och räta, kanske en fläta, så kan
man sammanfatta denna kurs. Under
två dagar lär vi oss
stickningens grunder, skillnaden på
räta och aviga maskor och den uppsjö
av mönster man kan göra med dem.
Prova på att sticka olika strukturer och
börja sakteliga förstå stickbeskrivningsspråket.
Vård & beskärning av träd
9 sept
Vill du lära dig om beskärning av fruktträd
och skötsel av vårdträd och andra
stora träd. Förmiddagen ägnas åt teori
om trädens behov av skötsel, vanliga
skador på träd och vad man kan göra
åt dem. Andra halvan av kursen övar
vi beskärning av fruktträd. Efter kursen
kan du själv ta hand om dina mindre
träd och bedöma vårdbehovet på
de större.
Smide, grundkurs
15-16 sept
Lär dig grunderna inom smide och
några enkla smidestekniker. Du värmer
järnet i ässjan och smider med hammaren
ut det på städet. Vi tillverkar enkla
och vackra föremål som krokar, haspar
och andra användbara mindre ting.
Fönsterrenovering
16 sept
De flesta gamla fönster går att rädda
även om det tar sin tid. Som lön
för mödan får du vackra fönster av en
kvalitet som inte är möjlig idag. Under
kursen visar fönsterhantverkaren
momenten i fönsterrenovering steg
för steg. Vi plockar ur glas, renoverar
bågen, kittar, målar samt diskuterar
glaskvalitet, färg, kitt mm.
Elda för husbehov
22 sept
Är du osäker på hur man eldar? Under
en dag i en fantastisk gård från slutet
av 1800-talet går vi igenom konstruktion,
eldningsteknik, ved, sotning,
skorstenar samt brandskyddskrav. Vi
tänder i vedspisen för att få förmiddagskaffe,
eldar i bakugnen och tänder
en brasa i kakelugnen. Vi avslutar
med att baka bröd och sockerkaka
i bakugn och vedspis.
Näverburkar
28-30 sept
Av björknäver formas funktionella
förvaringskärl med botten och lock av
trä. Du lär dig bearbeta nävern, dekorera
och prägla mönster, tampa ytskiktet
med en låsfog, forma och plugga
fast en träbotten och tälja ett lock.
Om du vill kan du måla din näverburk
med linoljefärg.
Måla och färga i köket – barn och
vuxna
29 alt 29-30 sept
Måla och färga med det du har i köket.
I köket och i vår egen komposthög
finns det mängder av fina möjligheter
till en färgpalett. Tillsammans
experimenterar vi med bl.a. avokadokärnor,
lökskal, te, filmjölk och
rostiga saker. Vi målar, färgar träkulor
och textil.
Folkligt broderi
5-7 okt
Det folkliga broderiet blommar och tjusar.
Materialen vi använder är allt av det
som finast är: finaste kläde, skinn, garner
och tyger i lin och ull, pärlor och paljetter.
Resultatet kan bli muddar, smycken
eller annat flärdfullt.
Sveptrend 2.0
6-7 okt
Svepaskar på nytt sätt! Med utgångspunkt
i den urgamla sveptekniken utforskar
vi möjligheterna att göra moderna
och tidlösa föremål. Vi använder
material från skogen och arbetar med
skärande verktyg enligt enkla metoder.
Ett strykjärn kommer väl till pass! Du
gör fina askar eller annat svept.
Snickeri för skräckslagna
12-14 okt
Detta är en grundkurs för dig som tycker
finsnickeri verkar kul men inte har någon
erfarenhet. Under kursen går vi igenom
hur man bearbetar trä för att tillverka finare
konstruktioner, t.ex. olika sammanfogningar
som sinkning, kex, tappar och
tapphål för att kunna göra en hylla, pall
eller liknande.
Luffarslöjd
13-14 okt
Lär dig grundprinciperna för trådslöjd/
luffarslöjd och forma dina egna trådkonster!
Olika kvaliteter av tråd, som t.ex.
den svartglödgade järntråden skall böjas,
vikas, najas. Verktyg och inspirationsföremål
finns uppdukade och lockar till att
göra bruksföremål som ljushållare, skålar,
fat, ljuskrona m.m.
Smide, fortsättning
20-21 okt
För dig som har grunderna och kan hantera
material och verktyg. Är du nyfiken
på att smida fler föremål? Här kan
du söka nya utmaningar och smida detaljer
till egna slöjdade föremål i trä, smida
handtag, gångjärn eller annat som du
behöver.
14 15
Luffarslöjd får man lära sig den 13-14 oktober på Nääs.
Foto: Lars Rydbom
En glimt ur en textilsamling
I Guddehjälm utanför Ytterby ligger Ytterby hembygdsgård. Här finns
en mängd föremål, bland annat textilier som föreningen fått av släktingar
till dem som ägt granngården till hembygdsgården.
Föreningen har tagit hjälp av Dräktrådet i Göteborg som fastställt material
och sömnad i plaggen som visar på ett skickligt hantverk. Kläderna har
hört till husfolket, de är för fina för att ha burits av en piga eller dräng.
Detalj av broderade hängslen.
Broderade hängslen i petit pointylle.
Svart botten med mönster i beige, gröna,
rosa och lila rosor. Läderstroppar
av mocka. Foder i smalrandig bomull i
rött/vitt/svart, kantade med röda
trikåylleband. Strumpeband med yllebroderi,
svart botten med mönster i rosa
och röda nyanser samt grönt och gul petit
point. Foder i smalrandig bomull i
rött/vitt/svart, kantat med röda trikåylleband.
Knytband i röd bomullssatin.
Lösmanschetter för kvinna. Maskinsydda
i vit bomull med maskinsydd
brodyr.
Mansskjorta i linne med ståndkrage,
förslag och trådknapp. Monogram
i korsstygn i rött garn: KHSS 1872.
Skjortan är handsydd.

Programtips från Bohusläns museum Årets
2 juli
Nordisk seglats – Bohusläns museum öppet kl 10 – 20:
Hela dagen: barn- och familjeaktivitet: Världsomsegling i
museets utställningar.
I museets utställningar finns många föremål från främmande
länder. Föremål från olika tider som kommit hit
med sjöfarare. Hämta formulär i museets reception, leta
upp föremålen och svara på frågorna.
2 juli kl 11.00 och kl 14.00
Guidad visning av utställningen Kustland.
Med glimtar av människors strävanden här på kusten, då
och nu, berättar om livet självt. Om oro, sorg och kärlek,
stolthet, skam och frihet... Vi kan alla känna igen oss. Havet
är huvudpersonen... Vi tittar också in i Bernhardsonrummet
där vi hittar målningar av folklivsskildraren Carl
Gustaf Bernhardson. Att i detalj berätta om hur folk levde
förr i tiden blev hans stora, självpåtagna livsuppgift. Utställningsantikvarie
Ann-Marie Brockman visar och berättar.
2 juli kl 13.00
Bohuslän – Kust med historia.
Byggnadsantikvarie Lars Rydbom berättar om den bohuslänska
kusten med dess näringar, om de historiska färdvägarna,
kustens samhällen och karaktäristiska minnesmärken.
3, 5, 10, 12, 24, 26 och 31 juli kl 13.00
Sommarvisning. Följ med på en visning i museets utställningar.
6, 13, 20 och 27 juli kl 15.00
Veckans Revy – tredje gången gillt!
Återigen direktsänds Veckans Revy från Hörsalen på Bohusläns
museum under fem fredagar i sommar.
Andreas T Olsson och Carita Jonsson med ensemble bjuder
på nyskruvad radiokabaré. Fri entré men p.g.a. begränsat
antal platser delar vi ut biljetter från kl 14.00 i receptionen
på Bohusläns museum.
8 juli kl 11 – 16
Västerhavsveckan: Fokusdag på Torp Köpcentrum i
Uddevalla.
Västerhavsveckans interaktiva havsutställning med klappakvarium.
Bohusläns museum på plats.
9 juli kl 11 – 16
FOKUS-Dag Västerhavsveckan på Bohusläns museum:
Utställningen Strandskräp – ett debattforum om strandskräp.
Tonvis med skräp flyter in till Bohuskusten varje år. Vår
kust är värst utsatt i hela Sverige. Skräpet förs hit av strömmarna
i Nordsjön. Volymen motsvarar 5 miljoner mjölkpaket!
Hur ska vi få människor att sluta använda havet som soptipp?
Hur ska vi bäst ordna städningen av hav och stränder?
Västerhavsveckans havsverkstad.
12-16: Sjöräddningssällskapet, räddningsstation Stenungsund
ligger vid museibryggan och visar upp och informerar
om sin verksamhet.
16 juli kl 12.30
Lunchkonsert: Kända bröllopsmarscher. Kurt Wiklander
– piano.
23 juli kl 11.30
Emma & Gänget Skeppsturné 2012.
Emma & Gänget är ett gott sexmannaband från Göteborgsområdet
som spelar Emmas låtar. Musiken kan beskrivas
som svensk visa med inslag av folk- och teatermusik. Tillsammans
med bandets olika musikaliska bakgrunder och
poetiska texter skapas en unik sprakande stämning.
Emma Augustsson – sång, cello, Christoffer Johansson –
gitarr, Hans Eriksson – piano, Donovan von Martens –
bas, Emanuel Svensson – trummor, slagverk, Love Meyerson
– trummor, slagverk, dragspel.
Konserten sker ombord på S/Y Godnok vid museets brygga.
Fri entré.
2, 7, 9 augusti kl 13.00
Sommarvisning. Följ med på en visning i museets utställningar.
9 och 10 augusti kl 10 – 17
Uddevalla Folkmusik Festival: Säckpipekurs med Alban
Faust.
Riksspelmannen och instrumentbyggaren inbjuder även i år
till en kurs både för Dig som spelat ett tag och för Dig som
är nybörjare. En tvådagarskurs där Du får lära Dig hantering
och skötsel av säckpipan.
För ytterligare information: www.albanfaust.se
18 augusti kl 10 – 14
Naturaktivitet för barn och ungdom, gärna i vuxnas sällskap.
Lieslåtter och hässja. Vi ägnar oss åt traditionell lieslåtter av
ängen på Kurödsbergen.
Både ”proffs” och nybörjare är varmt välkomna. Ni som
medverkar och har kaniner eller marsvin får ”första tjing” på
det fantastiska ängshöet som innehåller 70 olika arter örter
och gräs. Tag gärna med egen lie och/eller räfsa. Samling vid
Skalbanksmuseet. Tag med fika och kläder efter väder.
25 augusti kl 10 – 16
Svamputflykt Ramseröds naturreservat, Uddevalla.
Reservatet utgörs av en vacker sprickdal med ängar, lundar
och raviner.
Följ med svampkonsulent Eva Loodh. Tag med matsäck och
svampkorg.
Samling på p-platsen bakom Bohusläns museum för samåkning.
OBS! Föranmälan på tel 070-537 90 25.
2 september kl 10 – 15
Upplev Uddevalla 2012:
Svampens Dag på Bohusläns museum.
Svampkonsulenterna Ingela Gustavsson och Maria Bäckman
visar på vilka mer sätt vi kan använda våra svampar än
till att bara äta.
18 september kl 18 – 20
Berättelser ombord.
En berättarkväll om båtliv i allmänhet och om roliga, dråpliga,
sorgliga, intressanta, minnesvärda händelser ombord i
synnerhet. Kom och lyssna och berätta gärna själv!
Kvällens ordfördelare är Gun Jarnedal. Vi bjuder på kaffe.
Samarrangemang med Berättargruppen 3:e Vingen, Studieförbundet
Vuxenskolan och Bohusläns Hembygdsförbund,
BHF.
16 17
museum
2012
Kulturparken Småland i Växjö
Museet belönas för ett modigt och nyskapande arbete
med att föra samman samlingar, arkiv och
utställningar till en helhet som sätter publiken
i centrum. Bakom utmärkelsen, som delas ut för
sextonde gången, står Riksförbundet Sveriges museer
tillsammans med Svenska ICOM (International
Council of Museums).
Kulturparken Småland är ett nytt fenomen bland
Sveriges museer. Museet är ett aktiebolag som samordnar
och utvecklar kulturarvsfrågorna i Kronobergs
län. Bolaget driver flera kulturella mötesplatser:
Smålands museum, Utvandrarnas hus,
Kronobergs lantbruksmuseum, Kulturarvscentrum
södra Småland och ångaren Thor.
Juryns motivering löd:
En ny typ av kulturarvsaktör har sett dagens ljus
i Sverige! Årets museum 2012 tilldelas priset för ett
modigt och nyskapande arbete med att föra samman
samlingar, arkiv och utställningar till en flexibel
helhet med fokus på publiken!
Nya arbetsmetoder och en vilja till öppenhet har
knutit nya målgrupper till kulturarvsarbetet och
ökat besökstalet med hela 40 procent!
Utmärkelsen delades ut av kulturminister Lena
Adelsohn Liljeroth.
Källa: Riksförbundet Sveriges museer
Foto: Riskförbundet Sveriges Museer

Sommarutställningar
på Bohusläns museum
Fjället – Flykt och Frihet
2 juni - 4 nov
Fjäll har genom tiderna varit en tillflyktsort,
ett ingenmansland utanför
lagens långa arm, en möjligheternas
plats.
Ett sådant fjäll är Bredfjället i Bohuslän.
Hit flydde människor på 1600-talet
från den svenska statsmakten. Fjället
blev en sista utväg för människor
när sillen försvann och fjället var också
en tillflyktsort för människor som
måst lämna eller fly från någon eller
något.
Bredfjället bär många minnen och tusen
berättelser. Här levde människorna
i små och stora stunder av nöd och
lycka, nära övriga samhället men ändå
så långt bort, ett liv nära naturen, i
samklang med naturen, beroende av
naturen... en natur som var både vänlig
och vild.
I sommarens utställningar flätas historia,
natur och människoöden ihop, där
dramatik och skönhet är några av ingredienserna.
Ur Boken Röster från skogen. Människor
och natur på Bredfjället.
Foto: Jan Töve
Delar av utställningen vilar på Stefan
Edmans och Jan Töves bok Röster från
skogen. Människor och natur på Bredfjället.
Upplev de stora vidderna, möt människorna
och hör deras berättelser,
lyssna till naturen.
Anna Jonsdotter – drottning av
Bredfjället
2 juni - 4 nov
Anna Jonsdotter – drottning av Bredfjället.
Foto: Marcus Lundstedt
I en parallell utställning får du stå ansikte
mot ansikte med Anna Jonsdotter,
drottning av Bredfjället.
Fotograferna Marcus Lundstedt och
Christopher Eliasson har växt upp
nära Bredfjället och fascinerats av
Anna Jonsdotters historia. Anna fördrevs
från sin familj i början av 1800talet,
just när hon fött sitt barn vars far
var en officer vid regementet i närheten.
Med barnet i famnen, en korg på
ryggen och med en enorm inre styrka
bygger Anna en koja och en tillvaro för
sig och sitt barn ensamma på fjället.
Marcus och Christopher har återuppväckt
Anna och gjort ett fotoreportage
som skildrar Annas och barnets första
år som utstötta och utlämnade åt naturen
och sig själva på Bredfjället.
Program kring utställningarna om
Bredfjället
1 juli kl 9 – 14
Vandring på Vargfjället bland fjärilar,
växter och spännande historia tillsammans
med biolog Jan Uddén från Bohusläns
museum. Ta gärna med fika!
Samling vid Ljungskile järnvägsstation.
4 juli och 8 augusti kl 10 – 14
Barn och familjeaktivitet: Vandring
på det spännande Bredfjället. Hur kan
man se att människor bott på fjället för
länge sedan, vi letar efter spåren! Vilka
insekter, fåglar och djur gömmer sig på
fjället? Ta gärna med matsäck. Samling
vid Ljungskile järnvägsstation.
17 juli kl 13.00
Anna Jonsdotter – Drottning av Bredfjället.
Fotograferna Marcus Lundstedt
och Christopher Eliasson visar utställningen.
18 juli kl 14 - 16
Barn- och familjeaktivitet: Gå i Anna
Jonsdotters fotspår tillsammans med
fotograferna Christopher Eliasson och
Marcus Lundstedt. Samling vid Ljungskile
järnvägsstation.
19 juli kl 13.00
Fjället – Flykt och Frihet. Stefan Edman,
biolog och författare till boken
Röster från skogen, visar utställningen
Fjället - Flykt och Frihet, vars innehåll
bygger på boken.
11 augusti kl 10 - 14
Vandring till Flogfjället tillsammans
med författaren och biologen Stefan
Edman och biologen Jan Uddén från
Bohusläns museum. Hör om fjällets
spännande historia och upplev fåglar
och växter på vägen. Avgift 50 kr, biljetter
förköps på Bohusläns museum,
tfn 0522-65 65 01.
Avgrunden
16 juni – 2 september
En fotoutställning med fokus på
övergivna platser i Bohuslän och
världen.
I text och bild beskriver Jan Jörnmark
de delar av Sverige och världen
som inte överlevt kapitalismens
cykler. I utställningen visas bilder
från hans senaste resa i USA och mötet
med avindustrialiseringens och
bilindustrins hjärtpunkt - Detroit.
Resan gjordes tillsammans med Annika
von Hausswolff och resulterade
i boken Avgrunden. Den är ett
samtidsdokument som vittnar om de
snabba förändringar och förödande
effekter som den avreglerade kapitalmarknaden
genererat, såsom hemlöshet,
bostadsbubblor, arbetslöshet och
sönderfallande städer.
Dessutom kommer Jan Jörnmark att
visa bilder från undersökningar i mer
närliggande områden i Bohuslän,
som semesterön Trälen, söder om
Marstrand, det gamla sommarlandet i
Tanum och Folkparken i Uddevalla.
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk
historia, men nådde en större publik
med fotoböckerna Övergivna platser
I och II. Hösten 2011 kom Avgrunden,
som snabbt fick ett stort publikt
och medialt genomslag. Delar av utställningen
har tidigare visats i Visby,
Växjö, Göteborg, Lund och Oslo.
Program kring utställningen
Avgrunden
4 juli kl13.00
Jan Jörnmark – Avgrunden. Visning
av utställningen.
8, 15, 22, 29 augusti kl 13.00
Jan Jörnmark – Avgrunden. Visning
av utställningen.
29 augusti kl 18.30
Konstnären Jan Jörnmark föreläser
med utgångspunkt i utställningen
Avgrunden, som visas i Konsthallen
på Bohusläns museum.
Entré 60 kr, biljetter i museets reception,
tfn 0522-65 65 01.
Årets bild (se
För tredje året utser Bohusläns
Hembygdsförbund Årets bild. 2011
års Årets bild blev två bilder. Årets
bild presenterades på hembygdsförbundets
årsstämma i Bokenäs den
12 maj.
Gälerskorna
En sinnlig bild som väcker betraktarens
sinnen; kvinnornas händer blänker,
betraktaren kan förnimma lukten
av sill…
En bild med rörelse i trots stillbild,
kniven i högsta hugg och något händer
utanför bilden!
Kvinnorna förmedlar glädje, solen skiner,
men arbetet har varit hårt, slitsamt
och ofta under omständigheter
med kyla och bristfällig arbetsmiljö.
Ett hantverk, en teknik som är på väg
att falla i glömska väcks i bilden till liv.
Bilden är tagen under 2011 års Sill-
Helg som Tjörns hembygdsförening
deltog i med dramatiserad vandring
bland byggnaderna på Bräcke hem-
18 19
Pan Am Detroit, 2011.
Foto: Jan Jörnmark
omslaget, sid. 1 och 24)
bygdsmuseum. Besökarna mötte personer
ur historien med anknytning till
sill, bland andra de två gälerskorna på
bilden, Gunnbritt Patriksson och Solveig
Landberg.
Foto: Birgith Åhs, Tjörns hembygdsförening.
Barn och ben
En härlig bild som andas nyfikenhet
och prova-på-lust.
En bild av framåtblickande: kom-
mande generationer får en känsla för,
en nyfikenhet på och ett förhållande
till sitt och allas vårt kulturarv.
Barnen får lova att känna och röra
vid föremålen, de ”omfamnar” sitt
kulturarv.
Bilden är tagen när Fiskebäckskils
förskola besökte Föreningen Sjöstjärnans
Fornstuga
Foto: Kristina Jarnedal, Föreningen
Sjöstjärnan, Fiskebäckskil.

Textilkonservering, att vårda ett
kulturarv
Redaktör: Pia Christensson
I denna bok står textilkonservatorn i
centrum, ett yrke som Svenska Föreningen
för Textilkonservering, SFT, vill
göra mer känt.
Boken belyser de många olika arbetsuppgifter
som en textilkonservator kan
ha och lyfter frågor om bevarande och
status hos textila konst- och kulturföremål
som Hur rengör och dammsuger
man en skör textil? Hur går det till att
bygga en utställning eller åka som kurir
med en stor säng? Hur arbetar konservatorer
med förebyggande vård av samlingar?
Vilka faktorer arbetar emot ett
långsiktigt bevarande?
Dessa och många andra frågor fi nner
svar i boken där konservatorer med lång
och skiftande erfarenhet delar med sig av
sin kunskap. Till alla som är intresserade
av textil och dess vård och bevarande
hälsar artikelförfattarna välkommen till
textilkonservatorns fascinerande värld!
I boken medverkar 25 artikelförfattare
som bland andra Karin Falk Dreier,
Ingeborg Skaar, Evelina Sand, Kicki
Kirvall Hanses, Birgitta Andersson,
Kerstin Petersson, Lisa Nilsen, Kaisa
Bengtsson, Anna Ehn Lundgren, Maria
Franzon, Rebecka Enhörning, Anna
Javér, Lotti Benjaminson, Linda Egnell,
Kajsa Hammarsten, Kers tin Ljungkvist,
Isabella Hag, Johanna Nilsson, Margit
Forsberg, Margareta Bergstrand, Erika
Hedhammar, Anne-Marie Ryding, Cajsa
Hallgren, Margit Forsberg och Irma
Wallenborg.
240 sid.
Boktips
Västra Frölunda i förvandling.
Utgiven av Västra Frölunda hembygdsförening
Redaktör Ove Drejenstam
Västra Frölunda hembygdsförening
fi rade 60-års jubileum 2011 och
tyngdpunkten i boken är 1950- och
1960-talen, föreningens barndom.
Denna tid var också en brytningstid
mellan det gamla och det nya, på åkrarna
gick fortfarande hästar och drog
plogen och harven och i småbåtshamnarna
var de fl esta segelbåtarna av trä.
Samtidigt kröp grävskoporna fram
över åkrar, gärden och gårdar, ladugårdar
och uthus revs för att ge plats åt
det moderna samhället med radhus,
höghus och villor.
Boken innehåller artiklar om många
och skilda händelser, platser och människor
i denna tid och här berättas om
Långedrags Restaurang, Gamla Hamnen
i Långedrag och om kappsegling,
om allt från väderkvarnar och hedersmän
till närodlat och fi ket i Önnered.
51 sid.
Fångar på Bohus
Antologi om människoöden från
1300-talet till sent 1700-tal
Redaktör J O Rune Hasslöf
Utgiven av Föreningen Kungälvs
Musei Vänner
Möt den första fången på Bohus fäst- fästning,
upprorsmakaren Pung-Erik, rojalisten
Lars Forbus, biskop Karl Jensen
Jemt, den förnäma fången Anne,
en hädare och en mördarpräst och
många fl er som alla varit fångar på Bohus.
Fångarna blir till kött och blod
genom berättelserna om dem och genom
Dick Holsts illustrationer.
I förordet står att boken ger en bild
av fångenskapens plågor, mörkret,
stanken och svälten, hur fångarna levde
på Bohus och hur fängelsehålorna
såg ut. Utifrån fångarnas öden beskrivs
också det samhälle de levde i, kungamakten
under 1300-talet, 1700-talets
politiska, militära och religiösa strider
och en sommarnatt på 1600-talet
ombord på en bohuslänsk skuta.
Här fi nns dramatik med både tragiska
och komiska inslag. Boken ger också
en bild av hur samhällets och maktens
inställning till brott och straff , normer
och lagar skiftat över tid. Fångarna
kommer från olika samhällsskikt och
utgör en brokig skara människor, alltifrån
en avsatt svensk kung till dåtidens
terrorist i form av en biskop.
Kort om författarna: J O Rune Hasslöf,
fi l. mag. historia, Kristina Bengtsson,
doktorand i arkeologi vid Göteborgs
Universitet, Harri Blomberg,
mastersstudent i arkeologi vid Göte-
borgs universitet, Kenneth Gustafson,
författare, Th omas Löfberg, författare,
Elisabeth Renström, journalist och
Verna Rydén, fi l. mag. och f.d. lärare
Nordiska Folkhögskolan.
178 sid.
Sillabåten Karl A – från idé till
verklighet
Av Sigvard Fjellsson och Gunnar
Hansson
Medarbetare Laban Andersson och
Bertil Wagner
Foto Clas Jansson och Per-Åke
Persson
Teckningar Sven Anders Boman
Sillabåtar var från början en liten
skara kustfi skare med små båtar, efterhand
fi ck de små båtarna ge vika för
större, med segel och senare också med
motor. Den seglande sillabåten med
segel och motor var väl utprovad och
en praktisk båt och den sista länken i
en lång kedja av traditionella bruksbåtar.
En av dessa var sillabåten Karl A.
Boken berättar om projektet att återigen
bygga en sillabåt i Gislövs läge,
Skåne, från att en projektgrupp bildas
2010 och ekvirke köps in via ritningar,
kölsträckning och resning till
segel, motor och jungfruturen sommaren
2011, hundra år efter det att den
ursprungliga Karl Anderssons sillabåt
seglade.
I boken berättas också om fi skelägena
i Skåne från 1500-talet, om de
sydskånska båtarna och fi sket på sydkusten,
om Hansan och om 1900-tals
fi ske.
97 sid.
Konglig Bohus Läns Regemente
Livkompaniet 1727-1901
Huvudförfattare Sven Lumsden
Redaktionskommitté: Lennart
Gabrielsson, Bror T. W.
Hansson och J. O. Rune Hasslöf.
Utgiven av Stiftelsen Bohusläns
Försvarsmuseum
Boken är den sjätte publikationen
om regementet under tiden
för indelningsverket och den fj ärde
om dess kompanier. Arbetet med
boken är ett forskningsarbete och
redaktionskommittén har haft ett
stort antal personer som kontaktpersoner
och medarbetare.
Boken ger en grundlig beskrivning
av Livkompaniets historia och
verksamhet med redogörelser för
befälens boställen, rusthåll, soldattorp,
soldater och andra personer
med anknytning till indelningsverket.
Boken vill tillgodose lokalhistorikerns,
militärhistorikerns och
släktforskarens behov.
De berättelser kring till exempel
fälttåg och rotarna som inte är
kopplade till personer har ”klätts
på personer” som bevisligen varit
med om händelserna och detta levandegör
historien.
Boken har en rik källförteckning,
innehåller ord- och begreppsförklaringar
och kompletterande information
om kompaniets verksamhet
samt koordinater för soldattorp
och mycket mer.
400 sid.
20 21
Håll Lars Petter Persson
Mina minnen
Utgiven av Per Hållén med förord av
Lotta Lotass och Gunnar D. Hansson
Det är Håll Lars Petter Perssons sonsonson
som gett ut Mina minnen.
Håll Lars livsberättelse utspelar sig
samtidigt som den bohuslänska stenindustrin
etableras och dess konsekvenser
skildras genom en enskild människas
tillbakablickar. Håll Lars Petter
beger sig från Älvdalen och kommer
till Malmön en söndagsmorgon i juli
1870. Här ska han börja sitt nya liv i
stenindustrin. Hemma i Älvdalen hade
han arbetat i Älvdalens porfyrverk till
dess att det stora sliphuset brann ner
vintern 1867 och försörjningen försvann
för många i Älvdalen. Samma
år var det också missväxt. Håll Lars
Petters minnen skildrar ett samhälle i
snabb förändring, en modernisering,
som hade ett högt pris för många.
49 sid.
Hembygdens Helg 2012
Den 20-21 oktober är alla SHF:s
medlemsföreningar välkomna till
Stockholm och Historiska museet
för en helg i hembygdens tecken.
Helgen innehåller seminarier, specialvisningar
och det fi nns möjlighet
för föreningar att få se Historiska
museets samlingar och föremål
från föreningens egen hembygd.
Läs mer på www.hembygd.se

Årets bok och Årets skrift
Vid BHF:s årsstämma den 12 maj i
Teaterladan, Bokenäs, presenterades
2011 års Årets bok och Årets skrift.
Årets bok 2011
Hunnebostrands Hamn – En dokumentation
om framväxt och förändring. Utgiven
av Hunnebostrands bildarkiv.
Juryns motivering: ”Boken ger en
bred beskrivning av Hunnebostrands
hamn i ord och bild. Här beskrivs
hamnen från 1500-talet och sillfi sket,
via fraktfart och hamnen som utlastningsplats
för sten till dagens hamn
som plats för seglarskola med optimister.
En mängd foton ur Hunnebostrands
bildarkiv varvas med fakta från olika
arkiv, intervjuer och personliga berättelser.
Detta blir till en lockande, intressant
och heltäckande bild av en liten
plats geografi skt sett, men som
också berättar så mycket om så många
olika saker. Det lokala perspektivet ger
läsaren utblickar och trådar till de större
perspektiven.
Boken är tilltalande i sin form, innehållsrik
och genomarbetad.
Fotona är väl valda och många, vilket
lyfter texterna och presentationen
ytterligare. Boken ger en heltäckande
beskrivning av Hunnebostrands
hamn.”
De inlämnade bidragen hade genomgående
en hög kvalitet vilket bidrog
till att juryn i år introducerade ett
par hedersomnämnanden.
Hedersomnämnande Årets bok
2011
Ljudarkivet. Utgiven av Bovallstrands
hembygdsförening
Motivering: ”Boken tar ett nytt
grepp kring förmedling av vårt immateriella
kulturarv i form av dialekter
och berättelser genom att ljuddokumentation
presenteras i text och bild.
Boken gör det än mer intressant och
spännande att ta del av olika personers
livsberättelser.
Tillsammans fyller boken och cd:n
en viktig funktion för att bevara dialekter.
En mycket bra kombination att ta
efter för fl er!”
Årets skrift 2011
Minnesbilder från Ljungskilebygden
2011. Tema: Skrivarnas Ljungskile.
Utgiven av Ljungskileortens hembygdsförening
Motivering: ”Skriften slår ett slag
för litteratur och läsning och presenterar
en rad artikelförfattare av hög
klass, här presenteras mycket kultur
och kulturhistoria utifrån många kulturpersonligheter,
både lokalt och i de
större sammanhangen.
Artiklarna har bredd och djup och
spänner över en mängd områden; natur,
byggnader, brott och straff , sagor
och sägner, kanotbyggare och sju sorters
kakor. Tidsperspektiven är stora;
vikingatid, 1600-tal, 1900-tal och
nutid bland annat genom en bildkavalkad
om vad som hänt i Ljungskile
genom tiderna.
Skriften har ett inspirerande tema
med stort allmänintresse utifrån den
lokala utgångspunkten.
Skriften har ett tilltalande utseende,
ett trevligt format med en väl fungerande
struktur med god läsbarhet.”
Hedersomnämnande Årets skrift
2011
Du lilla bäck – kvarnar vid Hällebäcken.
Utgiven av Skredsviks-, Herrestads
och Högås hembygdsförening
Motivering: ”Skriften är en ambitiös
forskningsrapport och en gedigen
dokumentation av kvarnarna
längs Hällebäcken. Det lokala mamaterialet har en allmängiltighet som
gör skriften angelägen även utanför
området och för läsare som inte har
anknytning till bygden och Hällebäcken.
Skriften har en tydlig disposition,
en god pedagogik och väl genomarbetad
referenslista vilket ger ett gott
helhetsintryck.”
Det var sjunde året i rad som
Årets Bok respektive Årets Skrift
utsågs bland alla de alster, tryckta
under 2011, som nominerats av
föreningarna.
Viktigt att framhålla är att Årets
bok och Årets skrift inte är en tävling.
Juryn, som i år bestod av Viveka
Overland, Verna Rydén, Marika
Russberg och Ove Drejenstam, har
sett som sin uppgift att lyfta fram
utseende, layout, allmänintresse,
bildval, bildkvalitet m.m. och att
uppmärksamma innovationer.
Glöm inte att skicka in era föreningars
böcker och skrifter tryckta
under 2012 till Bohusläns Hembygdsförbund
senast den 31 januari
2013! Allt insänt tryck katalogiseras
och införlivas med biblioteket och
fi nns därmed tillgängligt för framtida
forskning och intresserade.
Ove Drejenstam
En tidsresa
Under drygt sex timmar får vi uppleva
sommarens stora kulturbegivenhet
i Lysekils kommun – Tidsresan.
Det är Bildningsförvaltningen/Kultur
i samarbete med Fyrbodal som är
hjärnorna bakom evenemanget.
15 juli och 5 augusti. Skriv upp de
datumen i almanackan. Det är de dagarna
som besöken görs på fl era av de
platser som gjort Lysekils kommun berömd
bland både ortsbefolkning och
turister.
Tidsresan görs i dramatiserad form
och startar på Stångehuvud, paradiset
med bland annat granitklipporna som
bildades för 920 miljoner år sedan.
Detta område räddades av Calla Curman,
kvinnan som genom idogt arbete
fram till 1920 lyckades köpa upp de
värdefulla delarna av Stångehuvud.
Resan går sedan vidare med Harry,
bogserbåten som sedan 1993 är i Föreningen
L. Laurins ägo. Harry tuff ar
i väg till Fiskebäckskil där det blir en
promenad till Carl Wilhelmsons ateljé.
Wilhelmson föddes 1866 och är en
av Fiskebäckskils legendarer. Han var
en mycket framgångsrik konstnär och
professor.
Därefter hoppar vi på bussen för
transport till hällristningarna vid Backa,
norr om Brastad. Expertisen menar att
det inte fi nns någon plats i Sverige med
så många hällristningar som just Backa.
De 16 hällarna bär spår efter människor
som bodde här för 3 000 år sedan.
Tidsresan fortsätter sedan med buss
till Röe gård utanför Brastad. En pärla
i det bohuslänska kulturlandskapet
som även Carl Michael Bellman hittade
till på sin tid. Här bjuds det på middag
och vill man kan man även ta en
titt på gårdsborgen och kanske göra ett
besök i gårdsbutiken.
Efter cirka sex timmar är vi tillbaka i
Lysekil. Fullmatade med mat och kulturella
upplevelser.
22 23
i kulturens tecken
Foto: Per Nadén
Fakta Tidsresan
Text: Mikael Håman
Avgångar: 15/7 och 5/8
Tid: 13.00 - ca 19.30
Pris: 530 kronor
Biljetter: Lysekils Turistbyrå,
0523-130 50, info@lysekilsturist.
se.
Biljetterna betalas och hämtas senast
en timme före avgång. Obs,
begränsat antal platser.
Besök www.lysekil.se och klicka
dig vidare till Kultur för ytterligare
information.

24
Foto: Kristina Jarnedal, Föreningen Sjöstjärnan, Fiskebäckskil.
Årets bild sidan 19