Till anda - Bohusläns museum

T
H 310
om Hemslöjd i Västra Götaland
ill anda
Passion
för trasor
angora
broderi
finnväv

Till H anda
Till Handa
ges ut av Länshemslöjdsföreningarna
i samarbete med Hemslöjdskonsulenterna
i Västra Götaland.
Ansvarig utgivare är Ingrid Strömvall
Redaktör
är Berit Thorburn som skrivit
alla texter där inte annat anges.
adress: Morlanda Säteri 145, 474 93 Ellös
tel: 0701 49 77 34
e-post: annaberit@thorburn.se
Prenumeration
Till Handa betalas per kalenderår .
Prenumerationspriset för 4 nr 2010 är 120 kr.
Beloppet betalas via bankgiro 5704-9199
Skaraborgs hemslöjdsförening
Märk talongen med Till Handa 2010
Glöm inte att fylla i namn och adress.
Prenumerationsfrågor besvaras av
Ann-Kristin Rådman tel 0500 41 03 97
Manusstopp
nr 1: 15 januari - kommer mitten av februari
nr 2: 9 april - kommer i början av maj
nr 3: 16 aug - kommer i mitten av september
nr 4: 15 okt - kommer i mitten av november
Hemsidor
Hemslöjdsverksamhet i Västra Götaland
finner du på
www.hemslojd.se • www.hemslojden.org
Annonser
Prenumeranter som har redskap, material
o.d. att sälja skriver eller mailar uppgifter
om detta till redaktören. Annonseringen
är gratis. Vi förbehåller oss rätten att
utforma och sovra i materialet.
Text och bild
Bidrag till Till Handa, både text och bild
välkomnas och publiceras i mån av plats.
Till Handa trycks på
Västkustens tryckeri i Stenungsund
Länshemslöjdsföreningarna
Göteborg och Bohusläns Ideella Hemslöjdsförening
Ordförande: Anita Thulin thulin.anita@telia.com
tel: 0522 795 22
Skaraborgs Hemslöjdsförening slojdenshus@telia.com
Ordförande: Birgitta Carlsson birgitta.456904@telia.com
tel: 0705 45 61 15
Slöjdens Hus, Helensparken i Skövde 0500 41 03 97
måndag 9.00-12.00, tisdag och torsdag 9.00-16.00
Älvsborgs läns hemslöjdsförbund
Ordförande: Barbro Feltzing barbro@feltzing.se
tel: 0302 225 02
Hemslöjdskonsulenterna
Ingegerd Andersson, assistent säkrast tisdag och torsdag
Tel 033 17 49 09 ingegerd.berit.andersson@vgregion.se
CarlOlof Engström carlolof.engstrom@vgregion.se
tel: 0500 49 56 53 • 0706 62 68 08
Hillevi Gunnarsson hillevi.gunnarsson@vgregion.se
tel: 0706 62 68 02 från 16 september
Ann Hammarberg, assistent 50%
tel: 0302 52 05 39 ann.hammarberg@vgregion.se
Susanne Harrysson susanne.harrysson@vgregion.se
tel: 0522 65 65 20 • 0706 62 68 04
Tobias Havaas, 50% tobias.havas@vgregion.se
tel: 0522 65 65 19 • 0706 62 68 05
Torbjörn Lindström torbjorn.lindstrom@vgregion.se
tel: 033 17 49 11 • 0706 62 68 06
Mia Lindgren mia.lindgren@vgregion.se
0500 49 56 52 • 0706 62 68 07
Thomas Lööf thomas.loof@vgregion.se
tel: 0302 52 05 38 • 0706 62 68 03
Ingrid Strömvall, chef ingrid.stromvall@vgregion.se
tel: 033 17 49 10 • 0706 62 68 09
Säsongsavslutning
Boråstorpet
Boråstorpet avslutar den 25-26 september.
Knalleslöjdarna tackar för en trevlig sommar
och önskar välkommen åter 2011.

Till Handa nr 4
utkommer
i mitten av november
Du som vill berätta
om sånt som händer
15 nov - 15 februari
tipsa mig
före 15 oktober
Berit Thorburn
Morlanda Säteri 145,
474 93 Ellös
annaberit@thorburn.se
Annonsera i Till Handa
Helsidesannons baksidan.
Mått: 180 mm bred, 195 mm hög
Pris 2400 kr
Annons ner till höger på sid 2
Mått: 90 mm bred, 60 mm hög.
Pris 600 kr
Annons inne i tidningen
Mått: 56 mm bred, 76 mm hög
Pris 400 kr
Annonsen utformas som
• ett pdf-dokument i gråskala
• högupplöst/tryckkvalitet
Skicka till saratrollet@hotmail.com
Denna ruta är 56x76 mm
Omslagsbilder
Illustration: Annie Sporre Thorburn
Foto: Ilse Supply
bilden tagen av Birgitta Jönsson
Om det bara vore
för pengarna...
Det finns ganska många slöjdföretag – ofta enskilda firmor med människor som
helt eller delvis försörjer sig på sin handaskicklighet. Mest delvis gissar jag, för om
det bara vore för pengarna så skulle många säkert lägga av. Det är få förunnat att
få en ordentlig timpeng för arbetet.
Nej, det finns en annan och djupare bevekelsegrund för att ägna sig åt att slöjda.
Passionen. Det är lätt att finna passionerade slöjdare som helt enkelt inte kan låta
bli att skapa, i trä, järn, lin, lera... Det ger så mycket mer än pengar. Hos kunderna
vaknar behovet och habegäret och om priset är rätt, blir det affär – till ömsesidig
glädje. Bra slöjd är personlig, kanske får kunden möta tillverkaren och föremålet
får extra laddning. Marknadsförare har länge pratat om storytelling, som ett sätt
att ge varor och tjänster ett mervärde och en upplevelse. Slöjden är ofta sprungen
ur traditionen och därmed följer det automatiskt en berättelse, värd att lyfta fram.
I år blir det storytelling på Midvinterfest – den årliga vinterutställningen på
Bohusläns museum i Uddevalla. Inspirerade av sagornas värld ska utställarna
besjäla sin slöjd. Det är en rolig uppgift att ta sig an och för oss besökare blir det
spännande att se om vi kan uppfatta berättelsernas kraft i scenografi och föremål
– förhoppningsvis på ett sätt som höjer sig långt över Disneyfigurernas framfart
över t-shirtar och muggar. Får vi se en riktig sagotröja istället för en tröja med
dekal? Ett sagoskåp? En ask för en magisk ring?
Många är förstås passionerade utan sagor och drivs av en stark längtan att uttrycka
sin egen berättelse eller att förmedla och bevara kunskap. Sån tur att allt
inte värderas utifrån ekonomiskt vinning. Tänk så mycket som aldrig skulle bli
gjort då. Det sägs att den som arbetar ideellt lever längre...
På väggen ovanför mitt arbetsbord hänger ett gulnat urklipp. Det är en krönika
ur GP skriven av Henrik Wallgren – en skribent som är trött på domedagsprofeter
och marknadsekonomi. Låt mammon vila i frid och se framåt är rubriken:
Det är dags för nästa fas nu: The WinWinTime, när alla börjar behandla varandra som
de själva vill bli behandlade. Micromarknader uppstår och Rosenbad flyttas till Gnosjö.
Grannsamverkan får en ny innebörd, när alla sätter en ära i att räcka ut handen. Konkurrens
blir ett ord så ovanligt att man får slå upp det. Tillväxt mäts inte i BNP längre utan i
NIFN; Nationell Inre Frid Nivå. Tänkvärt.
Jag vet att handens arbete kan bidra till inre frid – både om man gör ting för att
sälja eller om man gör dem för sin egen skull. Att dela med sig av sin kunskap är
lika givande. Ur hand, i hand. I Till Handa finns gott om exempel på människor
som representerar båda dessa aspekter. Läs om ryan som gav teaterfolket i Borås
tid för reflektion. Läs om eldsjälarna i Mark som vet att gemenskapen är styrkan
och vill få fler, gärna unga människor, att upptäcka det...
...och andra som brinner för att utforska en teknik, hitta
sitt eget uttryck, kanske förverkliga en dröm.
Jag hoppas verkligen att den som säljer bra slöjd får
bra betalt. Föremål som håller, är värda det. Små företag
och micromarknader är betydelsefulla även om
de inte skapar stora rubriker. Så fortsätt skapa – och
hämta gärna näring ur allt som erbjuds – berättarkvällar,
slöjdklubbar, slöjdkaféer, utställningar,
workshops, föredrag... Och bjud med grannen,
så kanske vi närmar oss NIFN.
Berit Thorburn
Redaktör
3

Energi, kunskap
och framåtanda
Det är tre bra ord om man vill sammanfatta
vad som präglar Marks Slöjdarförening. I 20
år har medlemmarna lärt av varandra och
andra och de känner vind i ryggen. Utmaningen
är nu att locka yngre till slöjden.
På trappan utanför Studieförbundet
Vuxenskolans lokaler i Kinna sitter
ett härligt gäng. Några har sina rötter
i Mark med förläggarverksamhetens
handvävning, Marbosöm och svarvning
som så starkt präglat bygden. Några har
flyttat hit från andra håll men handaskickligheten
har de gemensamt.
– Det är så roligt att träffa annat slöjdfolk,
säger Birgitta Thanell. Slöjdarföreningen
ger tillfälle till det och tillsammans
bär vi på stor kunskap – en möjlighet
att både ge och få.
– Jag uppskattar Prova på-dagarna.
Då erbjuder vi fyra olika tekniker och
deltagarna får välja två av dem. Slöjdare
ur föreningen är handledare och ibland
anlitar vi någon utifrån. Dessa dagar är
ett bra tillfälle – inte minst för yngre –
att prova en slöjdteknik.
Medlemsantalet är stadigt, runt
hundra. Men alla är eniga om att nya
och yngre medlemmar behövs och man
engagerar sig i olika aktiviteter för att
lyckas.
– Slöjdlek är det bästa som hänt sedan
jag blev medlem, säger Rune Andersson.
Den turnerande utställningen/
verkstaden aktiverade både unga och
äldre och det var mycket tillfredsställande
att få se dessa glada och ivriga
10-11 åringar ge sig i kast med material
och redskap.
Berit Axelsson berättar att hennes
slöjdintresse vaknade genom föreningen.
Hon brukar gå på de Stickkaféer
som man ordnar tillsammans med SV.
– Dit kommer också tolvårige Axel Ek
som stickar och virkar så att vi andra
blir imponerade. Axel har kommit in i
vår gemenskap tack vare att hans mamma
och pappa är intresserade. Mycket
hänger på föräldrarna, menar Berit.
Anna-Stina Söder håller i föreningens
nålbindningsträffar. En grupp kvinnor
träffas regelbundet hemma hos
Anna-Stina och lär sig hur man formar
vantar och annat med tränål och ullgarn.
Axel Ek var
på läger när
bilden togs
men här är
hans amigurumimorot.
Anna-Stina är också föreningens
”grundare”. På uppdrag av hemslöjdskonsulenterna
i Älvsborg gjorde hon en
slöjdarinventering.
– Jag ringde runt och frågade slöjdarna
vad de sysslade med och om de
var intresserade av att vara med i en
förening. Många nappade och då satte
vi igång, berättar hon.
Irene Lind är föreningens sekreterare
och en nyckelperson enligt slöjdvännerna.
Hon har varit med i föreningen
nästan från starten och arbetar mycket
för att föreningen ska synas utåt.
– Det är viktigt att synas i tidningarna
så att folk får reda på att vi finns och
vad vi gör, menar hon.
Karl-Erik Larsson är Markslöjdarnas
reseledare. En eller två gånger om året
packar man in sig i en buss och reser ut
i omvärlden.
– Det finns gott om begåvningar i
bygderna och man kan få ut mycket av
att se vad andra gör. Att resa tillsammans
är både ett sätt att umgås och få
inspiration, säger Karl-Erik.
4
Heléne Björnkvist är stödjande medlem
och trivs bra i den rollen.
– Då får man vara med på allt det roliga
utan att ha så stora krav på sig. Men
hon väver därhemma och assisterar sin
livskamrat Harry med kaffekokning när
han håller kurs.
Harry Axbrink är föreningens nestor.
Han har varit med från starten och fick
Mark kommuns kulturpris häromsistens.
Göteborgsstolen är en av hans
specialiteter och han har lärt många
konsten att tillverka en sådan stol.
– Jo, de säger att jag haft kurser i 13
år, berättar han med glimten i ögat.
Framåtandan är påtaglig i Marks
slöjdarförening. De är stolta över det de
skapat men allt är inte gjort.
Fler yngre medlemmar, en gemensam
slöjdverkstad och mer tid att slöjda står
på önskelistan för denna händiga skara.
På nästa sida får du ett smakprov på
vad de åstadkommer med sina händer.

På trappan sitter
(uppifrån och ner)
Heléne Björnkvist
Irene Lind
Anna-Stina Söder
Rune Andersson
Karl-Erik Larsson
Birgitta Thanell
Berit Axelsson
Harry Axbrink
1 Göteborgsstol av
Harry Axbrink
2 Rakskrin av
Karl-Erik Larsson
3 Svarvad skål av
Rune Andersson
4 Silversmycken
av Birgitta Thanell
5 Lappteknik av
Berit Axelsson
6 Lappteknik av
Irene Lind
7 Marbosöm av
Anna-Stina Söder
Foto:
Berit Thorburn
4 5
6
1
2
3
7
5
Slöjdklubb på
Röhsska museet
Barn 7-11 år får tälja, sy, virka, knyta,
böja, bända, forma, fläta, måla...
I Slöjdklubben får fantasin och
kreativiteten styra.
Ledare: Sara Thorn och Karin Gradin
Avgift 820 kr inkl material
Start: 21 september
Fyra tisdagar 17.15-19.30, samt
lördag 2 okt 11.30-16.00
Obligatorisk föranmälan
031 707 18 00 • www.sv.se/goteborg
Hemslöjd VG, Röhsska museet och SV
Tjörns slöjdklubb
för barn 8-12 år startar i höst i Långekärr på Tjörn.
Mer informationf år du på www.tjornslojd.se.
eller handledare Inger Eyssen 0702 77 67 96
Tjörnslöjd och Studieförbundet Vuxenskolan
Slöjdklubben Pilen
på Orust
för barn 7-14 år startar i höst
Anmälan och information:
Ann Holmdahl 0304 395 80 • 0703 53 95 50.
Orusts slöjd
Idédag/provapådag
på Vegå´rn i Utby
För skolbarn, lärare, föräldrar, slöjdare
9 oktober 10.00-15.00
• Utställning för uppslag till skolarbetet.
• Hantverkare i arbete (trä, keramik, vävning, broderi...)
• Prova på olika tekniker och material.
• Studieförbundet Vuxenskolan och Hemslöjdskonsulenterna
informerar om kurser, slöjdklubbar mm.
• Servering
För information ring
• Lisa Hedberg 031 795 47 05 • 0739 12 47 05
• Maths Lindberg 031 99 23 73 • 0702 95 23 73
Föreningen Göteborgsslöjd, LFF.s slöjdförening,
Studieförbundet Vuxenskolan och Hemslöjdskonsulenterna
i Västra Götaland
Slöjdläger i Skövde
ung
slöjd
Nu blir det fortsättning på vårens succé med ännu ett
slöjdläger i Skövde
12 november 18.00 – 13 november 18.00
För dig som är 15-30 år. Inga förkunskaper behövs
För mer info om vilka verkstäder det blir, titta in på:
• www.hemslojd.se
• facebookgruppen Slöjd i Väst
• eller kontakta Mia Lindgren, hemslöjdskonsulent
mia.lindgren@vgregion.se e• 070662 68 07
Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland

Elisabeth broderar
fritt, tätt och färgstarkt
Elisabeth Johansdotter Gadd i Sollebrunn har broderat sedan hon
var fem år. Hon har tagit sig igenom många trådbundna tekniker
och köpta förlagor. Nu är hon en fri brodös och med nål och tråd
uttrycker hon sig i stygn utan namn. Rött och grönt är favoritfärgerna
och livet i trädgården är den bästa kraftkällan.
Broderandet är Elisabeths sätt att skapa.
Från ingenting blir det någonting.
– Nuförtiden tycker jag att det är
meditativt. Det kräver inte, jag tänker
inte, jag bara gör och låter saker och ting
hända. Jag trivs med det, berättar hon.
– Men det är alltid så svårt att sluta....
jag måste se hur det blir om jag gör så
eller så och det kan man inte vänta med.
Jag vill se resultatet med en gång.
–Idéer får jag hela tiden och färgen
är nog den största drivkraften. Jag är
trädgårdsmänniska och färgerna som
finns i en glödande trädgård vill jag
plocka in. Det har blivit mycket rött
och grönt genom åren och först nu har
jag börjat använda blått. Blått är en fin
färg med jag har aldrig tyckt om den för
egen del – förrän nu. Den ger en vacker
kontrast till rött och grönt, förstärker
andra färger, märker hon.
Symöten
Elisabeth har broderat sedan hon var
fem år.
– Här på landet hade tanterna symöten
och det spred sig till oss barn.
Vi hade också symöten och mamma
skickade med mig broderier att sy på.
Hon hade trätt flera nålar åt mig, för
det kunde jag inte själv. Jag broderade
julklappar – grytlappar, minns jag, som
jag gav till tanterna häromkring.
– På 70-talet var jag med i mer radikala
kretsar och på den tiden smygbroderade
jag. Samtidigt var vi fyra
tjejer som startade symöten – som en
provokativ protest. Samtidigt märkte vi
att andra blev lite avundsjuka för att vi
träffades regelbundet och de försökte få
igång liknande aktiviter, utan att lyckas.
– Men vi fyra håller fortfarande på
lite sporadiskt och det är bara jag som
6
Ett oändligt antal stygn fyller kuddens framsida.
Baksidan bekymrar inte Elisabeth. Hon har varit en sån som hade
alla stygn raka på baksidan men det var mer som att lösa ett matematiskt
problem, tycker hon nu.
Kuddarna går att köpa men kostar en bra slant. Det är många,
många arbetstimmar nedlagda i varje kudde. Den som vill ha
något mindre, kan köpa ett armband eller en brosch.
Foto: Christina Leijon
broderar.
– Nu har ungdomar symöten igen och
det låter så nytt, men så har vi hållit på,
alltid.
Stygn och tekniker
Hennes stygn har inga namn, hon bara
hittar på – använder helt enkelt tråden
på ett sånt sätt så att hon får fram det
hon vill uttrycka.
Elisabeth broderar gärna på grovt
linne eller vadmal, ibland bomull.
Garnerna är oftast av ull eller lin men
pärlgarn och moulinegarn finns också i
garnkorgen. Hon köpte fint silkesgarn
i Indien som är perfekt när hon vill ha
vacker glans.
– Ibland torrtovar jag för att få fram
en intressant yta att lägga stygnen på.
Jag använder gärna applikation, både
tyg och papper, i kombination med
fritt broderi och jag målar på tyg och
broderar på det. Jag känner mig fri att
använda materialet som jag vill, berättar
Elisabeth.
Hennes broderier är täta och hon har
svårt att vara sparsmakad. Gyttrigheten
tilltalar henne. Blommor ett vanligt motiv,
liksom fåglar, katter och trollsländor.
– Trollsländorna skrämmer mig lite.
De är så stora men samtidigt vackra och
skimrande och därför intressanta att
försöka fånga med nål och tråd.
Ormen är ett nytt tillskott i den broderade
faunan.

– Det skånska yllebroderiet har alltid
fascinerat mig. De är också gyttriga och
nu har jag gjort en egen variant med trädet,
ormen och en arm som sträcks fram
och bjuder ett äpple.
Vad blir det av det?
Broderierna blir ofta kuddar och tavlor
eller bonader. Men det kan också bli
väskor, broscher och armband, någon
enstaka duk.
– Nu har jag börjat sälja. Konstrundan
här i Sollebrunn i september frågade om
jag ville vara med och först tvekade jag.
Sen sa jag ja, och hade utställning i mitt
orangeri.
– 700 personer besökte mig under två
dagar. Det var jättekul att träffa alla som
kom hit för att det var just mina saker
de ville se.
Därefter har det blivit både Midvinterfest
i Uddevalla, en uställning på
Stadshotellet i Alingsås och Slöjdmässa
på Nääs.
Nya intryck
Elisabeth älskade skolslöjden och bildundervisningen.
Trots att hon grät efter
första lektionen – för att det var så svårt
– så var det där hon kände sig mest
stimulerad. Efter skolan har det blivit
många kurser med nya intryck och fin
gemenskap, bla på Nääs där hon prövar
olika slöjdtekniker som tex korgflätning.
– Det finns mycket att ta med sig från
ett hantverk till ett annat och i skapandet
behöver man få nya impulser.
Annars sitter man mest ensam på sin
kammare och broderar.
– Jag var på Sätergläntan på kurs för
Raine Navin och Gunilla Skyttla – Brodera
av hjärtans lust. Förut var jag trött
på hjärtsymbolen som kändes sliten och
banal – men inte längre... Gunillas hjärtan
inspirerade och det är en fin form
som man kan göra mycket roligt med.
Elisabeth är mycket produktiv. Man
undrar hur nacke, axlar och händer mår.
– Det går bra! Om jag arbetat med ett
hårdare material – sytt i skinn tex – då
kan jag känna av det och får ta till något
mjukare arbete emellanåt. Men annars
ger mig broderandet inga problem. Troligen
blir jag så fullständigt avslappnad
av det, säger Elisabeth.
Hon har alltid tjugo arbeten på gång.
De ligger och väntar på att Elisabeth
tar sig i kragen och gör färdigt. För nya
idéer pockar ständigt på uppmärksamhet
och hamnar lätt överst i högen.
– Ett broderi är alltid roligast i början
innan man vet hur det ska bli.
Tusen och en Midvinterfest
20 november går dörrarna upp för årets försäljningsutställning på
Bohusläns museum – denna gång i sagornas tecken! Med Alladin,
Ronja och Frankenstein som förebilder hoppas vi att utställarna
inspireras till nya idéer, former och produkter.
Midvinterfest arrangeras varje vinter av
Hemslöjdskonsulenterna och Bohusläns
museum. Det som skiljer Midvinterfest
från många andra försäljningsutställningar
är att besökare som handlar får
ta med sig föremålen direkt, vilket innebär
att utställningen förändras under
tiden den pågår.
Årets tema
Både utställningens formgivning och
produkterna som visas ska på olika
sätt vara förknippade med sagor och
berättelser. För att hålla samman utställningen
och samtidigt erbjuda slöjdarna
stor frihet har vi valt att fokusera på tre
mycket olika sagostilar:
• Orientaliska som Tusen och en natt
eller Anden i lampan.
• Klassisk saga/fantasy som Rödluvan,
Ronja Rövardotter, Sagan om ringen.
• Gotisk romantik som Frankensteins
monster, Dracula, Nightmare before
christmas.
De slöjdade alstren behöver absolut inte
vara sagofigurer men ha ett uttryck som
passar i någon av de tre sagovärldarna.
Storytelling
Med avstamp i sagotemat vill vi göra
en satsning på storytelling som försäljningsmetod.
Storytelling handlar om att
lägga en berättelse till sina verk för att
göra dem mer personliga och säljstarka.
Därför erbjuder vi årets utställare ett
kostnadsfritt inspirationsseminarium
kring storytelling 12:e oktober.
Konsulenterna flyttar
Hemslöjdskonsulenternas boråskontor flyttar till
Borås museum i Ramnaparken. Från 15 september
finns de i den sydöstliga delen av Ohlssonska huset
vid museets tidigare entré.
– Vi ser fram mot ökat samarbete med museet,
inom slöjdområdet. De nya lokalerna och parken
bör också ge möjlighet till mer föreningssamarbete,
säger Ingrid Strömvall, chef för konsulenterna.
Nya adressen är: Hemslöjdskonsulenterna
Ramnaparken, 504 39 Borås.
7
Praktisk information
Sista anmälningsdag: 24 september
Utställningsperiod: 20 nov – 9 jan
Kontakt
• Susanne Harrysson
Deltagande och logistik
0706 62 68 04
susanne.harrysson@vgregion.se
• Tobias Havaas
Deltagande och tema
0706 65 68 05
tobias.havaas@vgregion.se
Utställningslokal
Bävehallen, Bohusläns museum
Museigatan 1, Uddevalla
Delta
Midvinterfest ska visa upp hållbara
produkter från olika slöjdare i Västra
Götaland. Alla som vill är fria att söka
men de utställningsansvariga förbehåller
sig rätten att välja ut vilka utställare
och produkter som får delta. Att delta
kostar 300 kr plus 20% i kommission
och deltagarna hjälps åt att vakta
utställningen (två dagar).
Intresserad av att veta mer? Gå in på
www.hemslojd.se/midvinterfest eller
ring Susanne eller Tobias.
En formgivare vet
att han uppnått fulländning,
inte när det
inte finns något kvar
att lägga till, utan
när det inte finns
något kvar att ta bort.
Antoine de Saint-Exupèrg

Detalj av 100-årig järngrind - sannolikt linoljebränd.
Linoljebränning
Att linoljebränna, eller svartbränna
som det också kallas, är en snabb, enkel
och vanlig ytbehandlingsmetod inom
järnsmidet. Linolja har använts för ytbehandling
länge och traditionellt har
målning med linolja och pigment varit
vanligt även på smide. Men det kräver
betydligt mer tid vilket gör bränningen
till ett väldigt smidigt alternativt.
Svartbränning kräver inte så mycket
förarbete, kan med fördel utföras direkt
vid ässjan och innebär ingen torktid.
Det är heller inte lika noga med vilken
typ av olja som används även om en
kallpressad är bäst.
Gör så här
Borsta av smidet och stryk på olja.
Värm sedan järnet över elden, men inte
för hetsigt, då kan oljan förbrännas helt
eller börja koka och lämna en ful och
illa skyddande yta. Värm den som om
du grillade korv.
Det ska ryka jämnt men inte brinna.
När röken avtar är det i regel klart. Men
granska ytan inemellanåt, den ska vara
torr och se svart ut. Strax innan antar
den en lätt grön ton.
Om oljan bränts bort är det bara att
stryka på mer och fortsätta tills det är
klart.
Tips
Förvärm järnet lite innan du stryker på
oljan så går det bättre. Det går även bra
att använda trätjära istället för olja.
I brist på ässja går det också att använda
en öppen eldstad eller en vanlig
hushållsugn. Tänk dock på att det ryker
och luktar en hel del så det är inget du
ger dig på före brödbaket.
Tobias Havaas
hemslöjdskonsulent
Mjukt lin av hårda tag
”Jag ingenting vet som växer och gror så illa som linet det plågas.
Det piskas med träslagans väldiga tag och dras genom hetsammer
låga. Det hugges och vräkes med väldiga tag och dras genom
järntinner efter behag, det fina och grova åtskiljas”.
Så är linberedningens moment beskrivna i en folklig visa från Bohuslän.
Och visst är det hårda tag som ska till för att förvandla de styva
linstjälkarna till mjuka, glansiga fibrer.
Om du inte skördat ditt lin är det hög
tid nu. Ryck upp det med rötterna,
bunta och häng på tork. Linet bearbetas
sedan steg för steg innan man har ett
färdigt garn i sin hand.
Frörepning
Frökapslarna dras bort. Man kan dra
lintopparna genom en tät kratta eller
särskild frörepa. Frökapslarna samlas
upp, tex i ett tygskynke.
Linkapslar som repats av utan att
vara helt mogna kan eftermogna inomhus.
Lägg dem luftigt och torrt och rör
om ibland så att de inte möglar.
Rötning
Linstjälkens skal och kärna ska brytas
ner – genom landrötning, eller vatenrötning.
Rötningstiden beror på många
faktorer; bakterier, temperatur och
linstråets egenskaper. Vattenrötning
tar 2-3 v och landrötning 6 v. Landrötat
lin blir mörkt, vattenrötat ljust, ibland
gröntonat.
Vattenrötning – Frörepa linet genast
och lägg det i lösa buntar, senast någon
dag efter skörden, i vatten. Allt lin ska
ligger under vattenytan hela tiden och
vattentemperaturen ska helst vara över
15 grader. Färskt lin är lättrötat och ger
bra fibrer.
Landrötning – Lägg linet i tunna
strängar i jämna rader och vänd det då
och då. Gräset får inte växa igenom. Det
är bra om linet får torka några dagar –
gärna en vecka – innan man landrötar
det, annars är risken att rötningen går
långsamt och att resultatet blir ojämnt.
Mycket mer om rötning finns tex i
Linboken av Kåre Fröier och Henryk
Zienkiewicz – utgiven 1982 eller på
www.linlandet.com.
Bråkning
I en linbråka knäcker du linstjälkens
veddelar. Ta en liten bunt i taget och
bearbeta tills den blir mjuk och lös.
Förr kunde man klubba linet. Man lade
8
det på en flat sten och slog på det med
en träklubba – för att krossa veddelarna.
Skäktning
Med skäktekniv och skäktestol skrapar
man loss veddelarna från linfibrerna.
”Skräpet” kallas skäktefall eller skävor.
Häckling
Det skäktade linet dras genom häcklor
av olika grovlekar. På så sätt rensar man
lintågan från rester av veddelarna och
korta fibrer. Kvar blir långa fibrer som
liknar hår.
Linredskap
är inget som man har hemma i förrådet.
Men kontakta någon linförening, hembygdsförening
eller hemslöjdsförening.
Säkert finns det redskap på inte alltför
långt håll.
Skrock
Man ska noga akta sig för att vända topparna
av linet norrut, utan likt människan
som lägges i jorden vända huvudet
åt öster. Annars ruttnar det inte, trodde
man i Småland.
I Närke tog man det säkra före det
osäkra och band ett kors av lin och en
linsol. Solen och korset lades på lin som
låg för rötning för att skydda det mot
trollen. Trollen kunde göra linet skört
och ibland också ta lin för eget bruk och
spinna det på trollvis – motsols.
I Sörmland skulle bonden kissa på
linet som lagts på rötning, lägga sig på
det och tyst läsa en liten vers:
Ligg still som sten! Bli vit som ben
på fjorton dagars röta! Sen ska du hän!
Från Halland berättas att den som bråkade
linet inte fick lämna något lin kvar
i brötkäkarna. Om en havande kvinna
fick se sådant lin kunde barnet få ett
lyte. Man fick inte heller kasta lintussar
på den som väntade barn. Då fick
barnet ett märke där tussen träffade.

Passion ger KRAVmärkt garn
Allt började med en liten söt kanin som kallades Madame Lutuss
( Lûtuss = ullsudd ) och som rymdes i handen på Lillemor Gustafsson
i Madängsholm. Hur skulle hon ta tillvara angorakaninernas päls
efter klippningen och hur skulle hon få den spunnen till garn?
I Holma fanns det en textiltradition –
väveriet där hade fram till 1960-talet
varit en del av varumärket Holma-Helsingland
och där hade många Holmabor
haft sin försörjning, bl a Lillemor
Gustafssons föräldrar. Nu stod lokaler
tomma och 1990 öppnade Lillemor
spinneriet Madame Lutuss.
Den 20-års jubilerande verksamheten
kunde startas tack vare hennes och
föräldrarnas stora engagemang för att
ta tillvara egen och andra lokalproducenters
ull. Det fanns efterfrågan bland
fårägare att få ullen spunnen. Större
spinnerier tog inte emot små kvantiteter
och man fick inte tillbaka sin egen ull,
vilket många ansåg viktigt.
Maskinerna hämtades från det nedlagda
Roslagsull i Rimbo. Så här i efterhand
kan det tyckas som ett jätteprojekt
att ge sig in i men alla som besökt Lillemor
genom åren förstår att här finns
en passion för ull och garn.
Verksamheten har hela tiden utvecklats.
Hon spinner inte bara fårull från
olika raser, utan även angoraull och
alpacka, hund- och katthår – allt som
kan spinnas i de gamla maskinerna.
KRAVmärkning
Januari 1998 är en viktig milstolpe i
verksamheten. Då fick spinneriet, som
det enda i norra Europa, ullspinningen
KRAVgodkänd. På väggen i spinneriet
hänger en löpsedel från lokaltidningen
från 26 januari 1998. ”Spinneri i
Madängsholm först i landet med att få
certifikat.”
Inga kemikalier ingår i proceduren,
det räcker med det naturliga lanolinet
som finns kvar, anser Lillemor.
Den KRAVgodkända ullen finns i naturfärger
men kardfloret som säljs finns
i mer än 100 olika färgnyanser, något
som blivit populärt hos skolor och privatpersoner
som spinner eller tovar.
Gamla maskiner i bruk
Många lämnar in sin ull hos Lillemor
som kardar och spinner det i hundraåriga
maskiner. Först sorteras materialet
och finfördelas i plyschmaskinen. Därefter
går ullen genom det 17 meter långa
kardverket, en engelsk maskin från
Text och foto: Lena Josefsson
Lillemor Gustafsson
visar sitt garn för en kund.
Kardverk i spinneriet i Madängsholm.
början av 1900-talet. Sedan körs ullen
genom en maskin som är både kardverk
och kontinyl. Denna maskin är engelsk
och från 1917. Att få fram reservdelar
är inte lätt, så Lillemor får också vara
lite mekaniker. Sedan spinns ullen i en
tysk spinnmaskin. Där ställer man in
hur hårt garnet skall spinnas. Garnet är
entrådigt. Då angora, hund- eller katthår
spinns måste det blandas upp med
20 viktprocent finull/lammull för att
hålla. Det är också upp till varje
fårägare att själv se till sin ullkvalitet
–garnet blir som ullen de lämnar in – säger
Lillemor.
Sist tvinnas garnet och hasplas. Det
går att göra 2, 3 eller 4-trådigt garn
Det går även att göra ton-i-tongarn. Då
måste man vara två personer som byter
9
ull i kardverket – en som matar på och
en som kör.
Kvällsarbete
Lillemor kardar mest på kvällarna eftersom
maskinerna bullrar och på grund
av säkerheten. Garnet färgas även på
kvällar hemma i köket då hon kommer
hem från jobbet i Skövde.
Varje helg håller hon öppet mellan 12-
16. Det går bra att boka tid för visning
av maskinerna utanför ordinarie öppettid.
Passa på att göra ett besök i denna
textilhistoriska oas där de övergivna
fabriksbyggnaderna från Holmas storhetstid
i alla fall delvis sjuder av textil
verksamhet!
www.madamelutuss.se • 0502 403 24

FINNVÄV
NU och DÅ
Vi väver dubbelt!
18 september - 7 november
på Bohusläns museum i Uddevalla
En finnvävsgrupp bestående av nio skickliga
väverskor från länet har sedan våren 2008
arbetat med att utveckla finnvävningen.
Gruppen har träffats regelbundet för att skissa
på idéer, väva prover och använda varandra
som bollplank. Resultatet visas nu i en utställning.
Hemslöjdskonsulent Susanne Harrysson
fick påstötningar från olika håll om
att göra något för finnväven. Tekniken
har gått lite upp och ner i popularitet
och det kändes som om det var dags att
väcka liv i dubbelvävandet igen. Därför
bjöd hon in ett antal väverskor till möte
med finnväven i fokus. Så började det
och nu får vi se resultatet.
– Utställningen visar äldre traditionella
finnvävnader från Bohuslän, och
dekorativa verk i finnväv/dubbelvävsteknik
från olika stilperioder under
1900-talet, berättar Susanne.
– Men framförallt får vi se nyvävda
traditionella vävar och vävar i modern
formgivning, nya kvaliteter och med
nya användningsområden.
– Mot bakgrund av vår tids minimalistiska
heminredning vill utställningen
väcka intresset för denna exotiska
vävteknik – både att köpa och använda
finnvävnader och att väva dem själva,
säger Susanne och tillägger:
– Vi sätter också upp en vävstol i utställningen
så att besökarna får möjlighet
att prova att väva finnväv.
– Jag tycker finnväv är en spännande
vävteknik. Det kan ta lite tid att komma
underfund med hur man gör, men sen
kan man bli väldigt biten.
Under 1970- 80-talen var intresset för
att väva finnväv i Bohuslän stort och
många gjorde sina egna mönster. Bidragande
till det stora intresset var säkert
alla vävcirklar och att det gavs ut två
finnvävsböcker under denna period.
Kunskapen finns även idag men vill
man köpa ett större täcke måste man
beställa ett.
Kuber – en väggtextil
i dubbelväv
av Maria Spak
10
Invigning 18 september
• 12.00 invigs utställningen av inredningsarkitekt
Marie Erbéus. I Bävehallen.
• 13.00 berättar konstnär Birgitta Arkenback om
Selma Johansson, väverska, ullproducent och hembygdsforskare
i södra Bohuslän. I Hörsalen.
• Torsdagen 21 oktober 18.00 visas utställningen av
hemslöjdskonsulent Susanne Harrysson. 18.45 berättar
textilhistoriker Marianne Erikson om finnväv på
temat Lejon och spelande harar. I Spisrummet.
Bohusläns museum och Hemslöjdskonsulenterna i VG
www.bohuslansmuseum.se • www.hemslojd.se

Nutida symbolik
tolkad i finnväv.
Hans Christensson
har vävt en väska
i ull och lin.
Fakta om Finnväv
Kerstin Lychou, fd hemslöjdskonsulent
har skrivit boken Hemslöjd och folkkonst
i Bohuslän. Faktatexten nedan är
hämtad därifrån.
Finnväv är en mönstrad, oliksidig
dubbelväv som består av två vävlager i
tuskaft. Den vävs på fyra skaft och fyra
eller sex trampor. Mönstret plockas upp
med skälstickor och framträder genom
att de båda vävlagren byter plats.
Den äldsta beteckningen för dubbelväv
är finske- eller ryssetäcke. Ryska
köpmän drev under 1400- 1500-talen
en omfattande handel med Sverige –
rysshandel – och man förde bland annat
in täcken som kan ha vävts i Finland. I
Bohuslän använder man än idag ordet
finskeväv, finsketäcke.
Dubbelväv är en mycket gammal
textil tradition. Redan 200 år före Kristi
födelse vävde man i Kina en trelagrad
dubbelväv. 1500-talet var finnvävens
glansperiod i Sverige då den var en
statussymbol och förekom i stort sett
endast på slott och herresäten.
Genom färg, mönster och bårder,
storlek och ändamål har de bohuslänska
Traditionella kockor
(tuppar) th.
Nedan en mer uppsluppen
kocka i sällskap
med jazzande jungfrur
– ny finnväv
av Ulla Feltzing.
finsketäckena en enhetlig karaktär som
kan härledas till 1500- och 1600-tal.
Det äldsta bevarade bohuslänska finsketäcket
är från Tjörn, vävt 1751.
I Bohuslän var det främst i den borgerliga
miljön som finnväven förekom
under 1600-talet. Från 1700-talet finns
finnväv upptagen i bouppteckningar
i bonde- och allmogemiljö. Finnväven
var inte längre en handelsvara utan en
vävnad som tillverkades i hemmen eller
av lönvävare.
Många bohuslänska finnvävar är vävda
med ett vävlager i ull och ett i lin. Ullgarnet
växtfärgades och lingarnet var
naturligt oblekt eller blekt. Täcken helt i
ull är ofta vävda med färgat garn i båda
vävlagren. I början av 1800-talet fick
väverskorna tillgång till bomull. Det var
ett exklusivt material och man började
väva finnvävar helt i bomull.
De allra tidigaste mönstren har inspirerats
från persiska och bysantinska
sidentyger från 700-1100-talen. Den
vanligaste utvecklingen har varit att
enskilda motiv lösgjorts ur sitt sammanhang
och placerats i horisontella rader.
De bohuslänska täckena har ofta ett
mittfält omgivet av en bård. Den äldsta
11
typen av kantbård består av rutor och
kors. I mittfältet är mönsterfigurerna
ordnade i rader och det finns ett flertal
mönster som man anser som särpräglade
för de bohuslänska finnvävarna.
Några typiska motiv är dubbelörnen
eller fläkta örnen, granatäpplemönstret
med palmettblad, lejonet, tuppen,
fåvitska och visa jungfrur, hjorten och
blåsaren.
Att ha ett finnvävstäcke överst på den
uppbäddade sängen var ett tecken på
välstånd. I äldre tider var textilierna ett
tydligt mått på familjens välstånd och
kvinnornas duglighet. Textilier, som
inte användes till vardags, förvarades i
sängen i kammaren. I botten på sängen
lades bolstren, därefter kuddarna eller
putorna, sedan alla täcken och dynor.
Det vackraste täcket av finnväv låg
överst.
Vid festliga tillfällen bonade man
stugan, det vill säga klädde väggarna
med vävnader. Finnvävarna var de förnämsta
och fick den bästa placeringen.
Finsketäcket kunde också användas
som bårtäcke eller läggas på bordet vid
en vigsel. Små barn kunde bäras till
dopet svepta i det finaste täcket.

Rya som dekor och terapi
Regionteatern i Västra Götaland är ute på turné med
Flickan som försvann – en dansföreställning för mellanstadiet
som utspelar sig i snö och is. Scenografen
Tomas Sjöstedt fick en idé som personalen i Borås förverkligade.
15.000 m vita plastremsor och rutigt glidskydd
för mattor förvandlades till en jättestor snörya.
Lena Sandgren är rekvisitör på teatern och berättar om
den ovanliga uppgiften.
– Tomas visade oss ett prov som han knutit. Kunde
vi tänka oss att tillverka en snörya? Jag gjorde ett
försök men insåg att 90.000 knutar var för mycket för
en person.
– Men det var inte så mycket annat som skulle tillverkas
till föreställningen så alla var beredda att knyta
rya – med glädje. Dansarna hjälpte till och våra två
scentekniker knöt mest av alla. En del tog med sig arbetet
hem och ibland hade vi knytkalas, berättar Lena.
– Detta sammanföll med att vi hade det jobbigt på
teatern med omorganisation och nedskärningar och
knytningen blev något att hålla sig till. Det uppstod
en innerlighet av att vi gjorde detta tillsammans och
handarbetet gav oss ro att bearbeta det som hänt. Vi
pratar fortfarande om det och är stolta över att vi klarade
av att tillverka ryan.
Snöryan består av 25 cm breda och 2 m långa sektioner.
Lena tog hand om de färdiga ryorna och monterade
ihop dem till en snövall som omger ”isen” – mattan
som dansarna använder. Under ryan ligger ljusslingor
som gör att plastremsorna glimrar.
Hur kom Tomas Sjöstedt på idén då?
– Jag blev förtjust i plastremsorna och funderade
på hur man kunde använda dem i föreställningen.
Dekoren skulle spegla vinter och kyla. Fonden var vit
och dansmattan silverfärgad. Kunde plastremsor se ut
som snö?
–Jag ville också göra en dekor som man kunde få
känna på, något som talade till barn och ungas muskelminne.
– När jag var liten var det mycket stylat i vårt hem
och jag var väldigt förtjust i det som vi inte hade då.
Jag minns plastryorna från toaletterna i min barndom
– fast inte hos oss. Nu fick jag chansen och dessutom
kunde jag höja kvaliteten genom att använda materialet
och tekniken i dekorsammanhang, säger Tomas.
– Resultatet är väldigt fint, arbetet förenade medarbetarna
och det gjorde dem gott. OCH barnen tar i
plastryan.
Foto: Maria Diedrichs
Återbruk
Återbruk
Trasor i vitsippebacken
I våras vävdes det trasryor på Fristads folkhögskolas grundutbildning
i vävning. Trasryan på bilden är grön och vit och heter Vitsippebacken.
Det är Ilse Supply från Annelund som vävt ryan.
– Det är ett gediget arbete som lagts ned under många veckor och
som vävlärare gläds man över den fina hantverkskvalitén, färgkompositionen
och formgivningen, säger Birgitta Jönsson på Fristads
Folkhögskola.
– Dessutom har jag noterat att arbetet med att knyta alla ryaknutar
har blivit som en meditativ resa i färger och material.
Birgitta Jönsson tror säker att det kommer fler trasryor ur skolans
vävstolar i framtiden.
– Jag vet inte om vad det är som gör att man blir så betagen. Kanske
ger materialet och formgivningen i trasryan en optimal textil upplevelse,
säger Birgitta.
12
Ilse Supply visar sin trasrya.
Foto: Birgitta Jönsson

Locker Hooking
importerat återbruk
av trasor Foto: Barbro Aldén
Looker Hooking kommer närmast från USA. Förra
sommaren höll man kurs på Sätergläntan – hemslöjdens
gård i Dalarna – i Locker Hooking. Barbro
Aldén från NBV Väst var en av fyra som provade
denna form av återbruk. Nu ordnar hon prova påkvällar
på hemmaplan och folk strömmar till.
Det är inte svårt att lära sig Locker Hooking och folk tycker det
är roligt att prova något nytt, har Barbro erfarit. För tekniken är
ny för oss i Sverige även om den har något hundra år på nacken.
Det började i England någon gång kring förra sekelskiftet.
1920 hade hantverket spridit sig till USA där det är stort nu,
berättar Barbro – åtminstone finns det mycket på webben därifrån.
Under 1900-talet fortsatte tekniken att sprida sig, till andra
världsdelar, som Australien och Japan.
Tekniken går ut på att man ”hookar” mattrasor eller garn i ett
stärkt bomullsnät. Till trasor använder man ett glesare nät och
till garn ett mera finmaskigt. Resultatet blir mattor, stolsdynor,
väskor, grytunderlägg, burkar... ja det är bara att prova sig fram.
– Vi som gick kursen på Sätergläntan försökte komma på
svenska ord för de olika momenten, men det var klurigt. Vår
13
finländska lärare hade samma problem så det får bli hooka,
konstaterar Barbro.
Så här gör man: Man har trasan på undersidan och drar
upp den genom nätet med en speciell hooking-nål. Den ser
ut som en virkkrok i ena änden och har ett stort nålsöga i
den andra. När man har dragit upp trasan drar man igenom
tråden som på så sätt låser bågen på ovansidan. Sen bygger
man mönster genom att lägga hookningen i olika riktning.
Tras- och trådändar göms genom att man drar dem igenom
bågarna på ovansidan.
– Det är en bra och enkel teknik som inte kräver så mycket
och som jag varmt kan rekommendera, säger Barbro. Det är
ett roligt sätt att använda mattrasor – särskilt för den som
inte har en vävstol. Och både vuxna och barn lär sig snabbt.
Nät och hookernål finns att köpa på Sätergläntan. Barbro
försöker påverka Slöjdetaljer i Skara att saluföra materialet
så att de ska finnas på närmare håll.
Den som vill se och läsa mer kan Googla på Locker Hooking.
Man får många träffar. Det finns också filmer på
youtube.com som visar hur man gör.
På sid 15, 16 och 17 hittar du tillfällen att prova på.
Det är NBV Väst som arrangerar.

Vikten av att då och då få brodera
i någons vardagsrum
”Slutet på individualismens tidevarv
har kommit.” Det spådde den holländska
trendgurun Li Edelkoort på en föreläsning
i somras. Edelkoort är ett av de
myndigaste namnen i Europa på detta
område och många journalister refererar
till det hon tolkar ut om framtiden.
Ibland kan man misstänka att hennes
trendspaningar blir självuppfyllande
profetior då vi mediekonsumenter har
en förmåga att tro på allt som journalister
skriver. Å andra sidan så har hon varit
med i gemet länge och blir inte kalllad
guru för intet, så jag väljer i det här
fallet att tro på det hon säger. Alltså: No
more individualism. Vilket jag tycker
låter både skönt och lovande. Men vad
betyder det i slöjdsammanhang?
Inom mycket slöjd, kanske främst den
som kvinnor har sysslat med, finns det
en tradition av att slöjda tillsammans.
Stickcaféer, vävstugor, gemensamma
verkstäder eller slöjdlokaler i hyreshus
möjliggör detta. En fristad från det
vanliga arbetet om man har slöjden som
hobby. En kreativ arbetsplats om det är
ens försörjning. Men hur mycket i dessa
fysiskt delade mötesplatser går ut på
att hjälpa varandra framåt i skapandet?
Finns det kanske mer att göra på stickcaféerna
– utmaningar, mentorskap,
gemensamma projekt – för att främja
samarbetskapet? Även om många träffas
och slöjdar så kanske vi är ett gäng
individualister ändå och ensam är bara
stark till en viss gräns. Men som sagt,
individualismens tid är ju snart över nu
och vi måste börja samarbeta mer för att
förflytta oss framåt och uppåt.
När jag för några vårar sedan studerade
i Linköping startade jag och några blivande
vänner slöjdträffar. Vi tyckte det
var trevligt att skapa med våra händer,
en del av oss studerade slöjd, andra
inte, och vi började ses varannan onsdag
hemma i kök eller vardagsrum hos
varandra. Vi var ett kärngäng på fem
personer, ibland var vi färre, ibland var
vi fler beroende på om någon hade vänner
med sig. Från början kände vi inte
varandra särskilt mycket, nästan inte
alls, men vi hade ett gemensamt intresse
och snabbt blev vi en grupp och fick ett
stort förtroende för varandra. Diskus-
sionerna rörde allt från knyppling och
försäljning av örhängen i plexiglas till
relationer och styrdans. Vår samlade
kunskap var ganska stor – det är ju det
som är det bästa med grupper – och
man blir alltid fascinerad av det andra
kan som man själv inte behärskar. Det
blev också en plats där vi kunde byta
eller sälja slöjd till varandra (eller tänka:
när jag får jobb och lön ska jag beställa
en sådan av dig). Vid ett tillfälle bytte
jag till mig ett svarvat föremål mot en
korsstygnsbroderad bonad. Båda blev
nöjda och föremålen blev kärleksfullt
omhändertagna. När jag sen fick jobb
köpte jag ett par av de där plexiörhängena
med formen av snöstjärnor som
vi pratat prissättning på, och beställde
ett brickbandsvävt nyckelband av min
vän som tillverkar de allra ljuvligaste
sådana.
Att tänka nytt
tar tid.
Att sitta tillsammans hemma hos varandra,
äta hembakta kakor och tälja, sticka
eller brodera öppnade upp för många
och goda samtal om Livet och Slöjden.
Att gruppen sedan inte fanns i mer än
ett halvår gjorde inte så mycket, det
var då den var viktig och fyllde en stor
funktion. I valtider är det lätt att tänka
att det bara är 4 %-regeln som gäller,
och att de som inte har detta procenttal
av folket bakom sig inte får vara
med och leka. Så är det när det gäller
riksdag och regering men inte när det
gäller andra delar av livet. Att sitta fem
personer runt ett soffbord tror jag kan
påverka en människa mycket mer än ett
torgmöte. Då finns det förutsättningar i
tid och utrymme till samtal, riktiga samtal
mellan två eller flera ögonpar (även
om ögonen kanske vilar på det man
arbetar med för stunden).
Om man slöjdar för avkopplings skull
kan kaffet, kakan och samtalen vara lika
viktiga som att den tygbit man håller
i sin hand får det finaste broderi som
någon skådat. Att få diskutera vardags-
14
relaterade saker eller visioner. Att tänka
på stygnen på broderiet i handen eller
att tänka på vad det faktiskt betyder att
vara i detta sammanhang. Som en vän
sa när hon skulle förklara varför det
var bra att sticka i grupp: Först rensar
man hjärnan av att bara göra samma
upprepande rörelse, och efter en stund
finns det plötsligt plats för nya tankar
där de gamla tankarna tog en paus. Att
tänka nytt tar tid, vid tidsbrist är det lätt
att hamna i redan invanda tankar som
i sig kanske inte är fel men som inte
leder till någon utveckling. Att sitta ner
och sticka kan handla om att du ger dig
tid till att tänka eller tid att diskutera
med dem som befinner sig i samma
rum. Kanske kommer ni på något ni vill
förverkliga tillsammans. Slöjd bidrar
till människors välbefinnande och vare
sig det handlar om skapelseprocessen
eller om att nå ett resultat så får man
ofta mycket tillbaka om man gör det i
grupp.
Så dra ihop ett gäng vänner, baka några
kakor och bjuda in till slöjdkvällar i era
vardagsrum. Det behöver varken vara
svårt eller pretentiöst, bara trevligt.
För övrigt så har den tidigare omtalade
Li Edelkoort även spått att vi går mot
mörkare tider inom inredningsfärger,
efter allt vitt som länge har dominerat.
Betonggrå blir en nyckelfärg tillsammans
med gatstensgrå, pärlgrå, musgrå…
Ja, ni fattar, många grå nyanser.
Men även grönt, violett, blått, lin,
lackerad svart och matt guld. Det kanske
kan vara något att diskutera under
en eventuell slöjdträff och sätta några
garnnystan på om hon får rätt…
Mia Lindgren, hemslöjdskonsulent

Bohuslän
Göteborg
Knyppla i höst
Knypelträffar i Göteborg
• 18 september i Ytterby
• 16 oktober i Lundby, årsmöte
• 20 november i Mölndal
med reservation för ändringar.
karin.engvall@hotmail.com
Knyppelträffar i Floda
Ryttarebacken 19.00-21.15
• 20 september, 4, 18, 25 oktober
1,15, 29 november och 6 december
Ingegerd Gunnarsson 0302 324 48
Kurs i traditionell knyppling
2 oktober i Skövde.
karin.engvall@hotmail.com
Föreningen Knyppeldynan
Locker Hooking i Göteborg
Se sid 13
• 7 oktober 14.00-17.00 el. 18.00-21.00
Kostnad 150 kr + 20 material
Ledare: Barbro Aldén
Anmälan före 1 oktober
031 704 10 40 • goteborg@nbv.se
NBV Göteborg och Bohuslän
Hantverkskvällar hos Bohuslin
i Linverkstan, Kamstorp i Kville
måndagar 17.30
27 september, 25 oktober, 29 november
Alla välkomna med eget arbete eller på
jakt efter något nytt att se och kanske
lära sig.
50 kronor inkl kaffe/te och smörgås.
0525 350 24 • www.bohuslin.se
Papperstillverkning
Helgkurser på Kvarnbyns
Handpappersbruk
Mer info: SV Mölndal 031 87 47 46
Lingårdens Vävstuga
Studiecirklar dag- och kvällstid.
Krokslätts Fabriker Mölndal.
Mer info: SV Mölndal 031 87 47 46
Väv när du vill
I Vävstugan på Lundbystrand kan Du
väva i färdiguppsatta varpar. Även
kurser - olika vävtekniker, växtfärgning,
sidenfärgning, pärlstickning m.m.
Utbildad vävare på plats alla vardagar.
Ring för mer info 031 22 48 35
Göteborgs Nya Hemslöjdsförening
Stickcaféer
Göteborg
• SV:s lokaler på Redbergsskolan
Sönd 19 sep, 24 okt, 21 nov 14.00-16.30
Kontakt: Ulla Wittig SV 031 707 18 00.
• Stadsbiblioteket, Götaplatsen
Tisdag 5 okt, 16 nov 17.30-19.30
Landvetter
Slöjd- och stickcafé i ny lokal
Mer info av Mari Bengtsson 0709 601965
Ljungskile
Bella Vista, Hembygdsföreningens
stuga mittemot ICA
• Söndagar 14.30-17.30
26 september, 31 oktober, 28 november
Kontakt: Ingrid Kennborn 0522 234 10
Mölnlycke
Kulturhuset i Mölnlycke 031 724 64 09
Varje torsdag 17.00-20.00
Partille
En gång i månaden på Kåsjögården
Stenungsund
• Madam Kruz i Jörlanda.
6, 20 november och 4 och 11 december
0739 07 05 05 • madamkruz@gmail.com
• Kulturhuset Fregatten, Stenungsund
10 november
Inger.thorsen@stenungsund.se
Tjörn
• Billströmska Folkhögskolan
11 oktober, 2 december
eva.gustafson.billstromska@folkbildning.net
Bröllopsklädd i Toarp
under 1700-1880-talen
24 oktober 10.00-15.00 i Gräfsnäsgårdens
annex, Slottskogen, Göteborg
Länshemslöjdskonsulent Ingrid
Strömvall och fritidsskräddare Thomas
Johansson berättar och visar hur man
klädde sig och hur man kan göra ett
rekonstruktionsarbete.
Info och föranmälan 031 52 57 71
Folkdansringen, Göteborg
Slöjda på Orust
• 21 sept färga garn i micron
med Aja Bergstrand.
• 19 okt korgtema med Jan Karlsson
och Anneli Nordberg.
• 16 nov halmtema med Marianne
Lundberg. I föreningens lokal i Henån
16.00-20.00 Mer info Ann Holmdahl
0304 395 80 • 0703 53 95 50. Orusts slöjd
15
Slöjda i Göteborg
Studieförbundet Vuxenskolan
På Redbergsskolan där inte annat anges
031 707 18 00 • www.sv.se/goteborg
Keramik
• intensivkurs 2-3 samt 8 oktober
• Cirklar för barn och ungdomar
Sinkning 27-28 november
Tova på olika sätt
• Sjalar – lördag 2 oktober
• Figurer – söndag 3 oktober
• Nunotovning – 23-24 oktober
• Nåltovade dockor – lördag 13 nov
• Tova till jul – söndag 28 november
• Vantar, sockor eller hatt – lörd 27 nov
Sticka på olika sätt
• Kom igång m stickning 9 okt el 13 nov
• Våga prova spetsstickning 9 oktober
• Våga prova flätstickning 23 oktober
• Små ändringar, stora effekter 10 okt
• Tvåändsstickning 13-14 november
• Japansk stickningsteknik 2 oktober
• Sticka med metalltråd 20 november
• Sticka efter engelska mönster
28 september eller 30 november
Virkning mm
• Kom igång med virkning 9 oktober
• Krokning 9 oktober
• Virka amigurumi 23 oktober
• Virka spetsmönster 13 november
Brodera orientaliskt
Cirklar för nybörjare och fortsättning.
söndagar på Redbergsskolan
Nålbindning på Karl Gustavsgatan 15
• Grundkurs 23-24 okt
• Fortsättningskurs 27-28 november
Järnsmide i Bohus
• Grundkurs 9-10 okt eller 30-31 okt
• Fortsättning 27-28 nov
Slöjda på Blå Stället i Angered
• Färga exotiska fibrer 9 oktober
• Luffarslöjd 13-14 november
• Spinntekniker 27 november
Prova på – Kulturhuset Blå Stället
11.00-13.30 Entré 50 kr inkl kaffe
• Makramé - 25 sept
• Knyt rya - 2 okt
• Tova hemskheter - 16 okt
• Sy Fulmonster - 30 okt
Anmälan 031 365 17 00 (begränsat antal)
www.blastallet.goteborg.se
Kulturhuset Blå Stället och SV i Göteborg

Skaraborg
Skaraborg
Sy dräktinspirerade kläder
Start 16 september
i Slöjdens Hus i Skövde
Skaraborgs hemslöjdsförening, SV Skövde
BRAK i Skövde
Broderiträffar i Slöjdens Hus 10.00-14.00
• lördag 18 sept, 16 okt, 13 nov
• söndag 12 dec
Broderiakademin
Spinna på Rock och slända
• 24-26 september. Fortsättningskurs
Slöjdens Hus, Skövde
Du får utveckla dina kunskaper
i både ullhantering och i att spinna
Ledare: Lena Köster
Anmälan senast 17 september.
0512 337 77 • barbro.alden@nbv.se
NBV Väst och Skaraborgs hemslöjdsför.
Ny korgfilm
Knut Östgård visar filmen om korgmakare
John Jonsson och hans rumpkorgar
av hassel. John Jonsson medverkar med
sina korgar.
30 sept 18.00 i Slöjdens Hus i Skövde
Även invigning av urtällning med
Örbäcksvävarna
Skaraborgs hemslöjdsförening
Hemmets textilier
föredrag med Lena Köster
21 oktober 18.00 i Slöjdens Hus i Skövde
Skaraborgs hemslöjdsförening, NBV Väst
Stickcaféer
Falköping
Studiefrämjandets lokaler, Järnvägsgatan
1, 0515 421 51
• Start onsdag 8 sept 18.00-20.30
Kontakt: Lena Josefsson 0515 32214.
Grästorp
Grästorps museum, Oscarsgatan 38
•Torsdagar jämna veckor 18.30-21.00
Start 30 september
Kontakt: Barbro Aldén NBV, 0512 337 77
Gårdsjö i Gullspång
Garntorpet torsdagar 18.00-21.00
23 sep, 21 okt, 25 nov
www.garntorpet.se
Lidköping
På Hemslöjden
• Onsdag 22 sep 18.30-21.00.
Kostnad 50 kr inkl. kaffe, smörgås och
kaka samt rådgivning. Meddela gärna
att ni kommer. 0510 226 35
www.hemslojden.se,
Mariestad
Stickcafé i Studiefrämjandets lokal
Andra tisdagen i månaden 18.00-21.00
Ulla Engqvist Claesson 0500 44 20 66
Skövde
Slöjdens Hus i Helensparken
• Torsdagar 18.00-21.00
7 oktober, 4 november, 2 december
Kontakt: Astrid Carlsson 0500 42 54 81
Katinka Bergvik 0500 46 66 75
Räknade trådar – nya vävar
Föreläsning och workshop 2 oktober 9.30-15.00
i Slöjdens Hus, Helensparken i Skövde Kursavgift: 100 kr
Visst finns det vävda skatter i vår bygd som är värda att dokumenteras.
Hösten 2000 startade 8 kvinnor och 1 man en studiecirkel för att inventera gamla
vävnader i Nordals Härad. I materialet fanns många intressanta mönster, kvalitéer
och detaljer som de inte hade sett tidigare. Så de började väva nya vävnader
med de gamla som förlaga. Resultatet blev vackra vävnader som känns aktuella
och passande i vårt moderna samhälle. Elsy Bråtsjö-Nilsson och Siv H Nilsson
berättar om räknade trådar som blev nya vävnader.
På eftermiddagen blir det workshop. Då får du pröva på hur man går tillväga
vid en inventering. Ta gärna med dig någon gammal vävnad som gör dig nyfiken
att jobba med. Möjlighet finns att starta upp en liknande studiecirkel i vår
bygd och denna dag blir då en inspirations- och kick-off-dag för fortsatt arbete.
Anmälan och frågor: Studieförbundet Vuxenskolan 050048 26 60
eller annbritt.linden@sv.se senast den 24/9. Begränsat antal platser, först till
kvarn!
Skaraborgs Hemslöjdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan i Skövde
16
Locker Hooking
Prova en enkel teknik och gör något av
dina gamla mattrasor. Med en nätbotten,
specialvirknål och mattrasor kan du
göra grytunderlägg, mattor, kuddar etc.
• 14 oktober i Vara
• 19 oktober 18.00-21.00 i Lidköping
• 25 oktober 14.00-17.00 el. 18.00-21.00
i Skövde
Kostnad 150 kr + 20 material
Ledare: Barbro Aldén
0512 337 77 • barbro.alden@nbv.se
Anmälan senast en vecka före varje
tillfälle NBV Väst
Spinn ditt eget garn
Inspirationsdag 18 sept 11.00-16.00
på Studiefrämjandet i Falköping.
Pröva sländor tillverkade efter arkeologiska
fynd; spinn med lin, silke,
ull – blanda färger till eget garn.
Kostnad 350 kr exkl. mtrl.
Nålbidning
Gundkurs: Åslevanten
start lördag 25 september
Kostnad: 650 kr/5 ggr + mtrl.
Fortsättningskurs: Prova olika varianter,
utsmyckning och broderi på
vantar och mössor. - anmäl intresse.
Ledare: Lena Josefsson
www.ingemo.com
Anm: Studefrämjandet 0515 194 66
Till Salu
Hampatowgarn Till Salu
ekologiskt, naturfärg, Nm 11/2
125 kr/kg + moms.
Koner om 1½ - 2½ kg
Inger Hartzell 031 55 54 39
vavkonst-ih@swipnet.se
Vävstol mm
150 cm bred 6 skaft o trampor – 1500 kr
Bobinställning + 2 träbobiner – 200 kr
Jenny Broo 0739 84 61 84 • 0504 121 44
Vävgarner utförsäljes!
Ca 300 kg kvalitetsgarner för vävning
säljs ut – fina färger och nyanser.
Malsäkrat och hög färgäkthet. Nöthår,
ryagarn, möbeltygsgarn, hemslöjdsgarn,
plädgarn, gobelänggarn, cottolin,
bomullsgarn – och skyttlar.
Garnet säljs i parti eller per kilo
Pris: 25-200 kr/kg.
Anne Johansson • annjo@telia.com
0500 41 95 50, 0702 65 18 45
Annons och bilder även på Blocket.

Älvsborg
Älvsborg
Gör en Dörrkrans
• 24 november.
Medlemsträff i Franzens trädgård,
Torestorp
Kostnad 250 kr/300 kr inkl fika.
Sista anmälningsdag 10 november
Anmälan och information Rolf och
Ingrid Olausson 0320 460 47
Locker Hooking
Prova en enkel teknik och använd dina
gamla mattrasor. Med en nätbotten,
specialvirknål och mattrasor kan du
göra grytunderlägg, mattor, kuddar etc.
• Trollhättan 12 oktober
14.00-17.00 el. 18.00-21.00
• Borås 20 oktober
14.00-17.00 el. 18.00-21.00
Kostnad 150 kr + 20 material
Ledare: Barbro Aldén
0512 337 77 • barbro.alden@nbv.se
senast en vecka före varje tillfälle
NBV Väst
Ull med Alan Waller
12 oktober 19.00. Entré 75 kr
i församlinghemmet i Gråbo
Alan Waller har ett förflutet på Wåhlstedt
och eget ullspinneri. Nu arbetar
han med ett projekt i Etiopien, där han
ska lära etiopierna att väva med ull
istället för med bomull.
Stora Lundby och Lerums Hemslöjdsfören.
Något till badrummet
– gärna återbruk. Det är en ny utmaning
från Älvsborgs läns hemslöjdsförbund
inför 2011! Knalleslöjdarna
Stickcaféer
Borås
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborgsv.
10B, söndagar 15.00-18.00.
Kontakt: Annelie Olsén 033 25 74 42
• 12 september Lisa Åhlström lär ut
olika stickuppläggningar.
• 24 oktober Birgit Jagesten visar stickmaskiner.
• 28 november 1:a advent med glögg.
Kerstin Jönsson berättar och visar bilder
från sina resor i Japan och Kina.
Slöjda i Lerum
Onsdagsträffar
varje onsdag 15 sept-8 dec
på Lindekulla 9.30-13.00
Tillverka alster till föreningen under
trevlig samvaro – en betydelsefull verksamhet
för medlemmar och förening.
Jullunch för alla onsdagsdeltagare.
Träverkstad på Häradsvägen
start 15 september
Handarbetskafé varje måndag
Arbeta med ditt eget tillsammans med
andra och få råd och glada tillrop.
Gratis för alla medlemmar.
Ledare: Ludmila Fomina
Lindekulla 12.15-15.00.
Lerums hemslöjdsförening
Kurser i Lerum
Info och anm Ann Östlund 0302 159 19
Praktiska ting i tyg
Gör askar, anteckningsböcker mm
och klä dem med tyg.
Ledare: Gerd Bengtsson
Tid: 25 september
Avg: 100 kr inkl papp och vadd
Tvåändsstickning • smygmaskvirking
Olika mönstertekniker och smygmaskvirkning
med en eller flera färger.
Ledare: Kerstin Jönsson
Tid: 19 och 26 september 9.00-15.00
Avg: 400 kr
Broderikurs
Måla fritt med nål och tråd. Komponera
en grund med olika tygbitar och täck
med grundstygn, knappar och pärlor.
8-10 oktober på Lindekulla
Ledare: Aira Lee
Avgift: 1600 kr
Lerums hemslöjdsförening och SV
Ed
Utsiktens gymnasium (café Stamfiket),
Nössemarksvägen 10, ED
• Tisdagar jämna veckor 18.00-20.00
Ta med eget fika. Caféet ej kvällsöppet.
Kontakt: Sandy, 0707 42 70 00
Kinna
Lövåsgatan 18.00-20.45
Torsdag 16 sept och 18 nov
Måndag 18 okt och 6 dec
Gun-Brith Holmqvist 0320 934 30
SV och Marks Slöjdarförening
17
Kurser på Nääs
Anmälan och information: SV Lerum
• 0302 158 58 • www.sv.se/lerum
Övriga frågor: hemslöjdskonsulenterna
• Thomas Lööf 0302 52 05 38
• Susanne Harrysson 0522 65 65 20
Hemslöjdskonsuleterna i Västra Götaland
och SV i Lerum
Tryck på skinnfäll
Ledare: Britt Solheim, slöjdare
Tid: 1-3 oktober Avgift: 2000 kr
Sked – slev
Tälj i färskt trä, bruksting för köket
Ledare: Knut Östgård, fd hemslöjdskonsulent
Tid: 9-10 oktober Avgift: 1200 kr
Nålbindning – ett flertusenårigt
hantverk
Ledare: Eva Andersson, fd hemslöjdskonsulent
Tid: 15-17 oktober Avgift: 1550 kr
Folkligt broderi
Flärdfulla ting av kläde, skinn, lin och
ull, pärlor och paljetter.
Ledare: Carina Olsson, slöjdare
Tid: 15-17 oktober Avgift: 1550 kr
Workshop i lekfull vävning
Idéer för dig som arbetar med unga
Ledare: Ingrid Imse Söderberg och
Anna Myrne, textilhantverkare
Tid: 1-2 november Avgift: 1200 kr
Näverburkar
Ledare: Ramon Persson, slöjdare
Tid: 19-21 nov Avgift: 1550 kr
Luffarslöjd
Grundkurs i trådslöjd
Ledare: Kristinn Petursson, slöjdare
Tid: 20-21 nov Avgift: 1200 kr
Lödöse
Lödöse museum 0520 897 01
• Lördagar 13.00-16.00
18 sept, 16 okt, 20 nov
Sandared
Biblioteket varje tisdag 16.00-18.00
Kontakt: Betsy Hallin 033 25 55 50
Tranemo
Biblioteket onsdagar 14.00-16.00
Åmål
Hantverksmagasinet Norra Långg.12
Varannan onsdag 15.00

VÄVHAPPENING
2010
Textilmuseet i Borås
2-3 oktober 10.00-16.00
Program & tider (gäller båda dagarna)
• 10.00 Kaffe/fralla, registrering/be-
talning (120 kr inkl fika och lunch)
• 11.00 Vävprojekt från vävstugorna
• 12.00 Presentation av Textilmuseets
samlingar och utställningar
• 12.30 Lunch
• 14.00 Fortsättning vävprojekt från
vävstugorna (diskussionsforum)
• 15.00 Presentation av Utmaning
inför vävmässan VÄV 2011 (i Borås)
• 15.30 -17.00 Tid att se museets
utställningar.
Försäljare av vävmaterial finns på plats
under båda dagarna
Anmäl en vävnad från er vävstuga som
ni tar med och visar på happeningen.
Skriv och berätta lite om vävnaden och
ange hur den ska visas – hängas, läggas,
om den är tung...
Anmälan senast 24 september till
Studieförbundet Vuxenskolan:
033 41 51 99 • catharina.rapp@sv.se
eller inger.malmberg@sv.se
• Berätta vilken dag du/ni vill delta
• Vegetarisk kost eller ev allergier.
• Om du/ni vill delta med material
från vävstugan
Studieförbundet Vuxenskolan
och Textilmuseet i samarbete
med Hemslöjdskonsulenterna
VÄV 2011
FRAMTIDEN VÄVER
15-17 september 2011 anordnar
Svenska Vävrådet VÄV 2011 i Borås
– på Åhaga och Textilmuseet där flera
utställningar visas. Hemslöjdskonsulenterna
i Västra Götaland samarbetar
med vävrådet med planeringen.
Utmaningen till alla länets vävstugor
är att inspireras av utställningen
Stilikonen Karin Larsson som visas på
Textilmuseet 23 september 2010 till
9 januari 2011. Temat för utmaningen
är Randigt och rutigt.
Mer information av hemslöjdskonsulenterna
– se sid 2.
Lamm, får och get
– ett nytt projekt med syfte att stärka
företagsamheten och få mer närproducerat,
av lamm, får och get i Dalsland,
Bohuslän och norra Älvsborgs län.
Många fårägare vill ta tillvara skinn
och ull på bästa sätt och många är
intresserade av ekologisk beredning.
En del tillverkar redan egna skinn/
ullprodukter och andra vill lära sig mer.
Hantverkare behöver flera ben att stå
på så olika former av upplevelser kan
också vara en väg till försörjning.
Projektet startade helt nyligen men du
som är intresserad är välkommen att
kontakta projektledaren Karin Jochnick
senast 30 september:
• 0521 72 55 41 • 070 643 81 53
• karin.jochnick@hush.se
Hushållningssällskapet Väst i samverkan
med Fåravelsföreningen, Lokalproducerat i
Väst och Hemslöjd Västra Götaland
www.365slojd.se.
Ett slöjdtips per dag i ett år är ambitionen
på denna blogg. 365slojd.se drivs av
hemslöjdskonsulenterna i Sverige som
hälsar gästbloggare välkomna.
Målet med sidan är att
• sprida/nå ut med slöjdkunskap
• samla och dokumentera slöjdkunskap
• synliggöra hemslöjdskonsulenterna
och hemslöjden
www.slojdhaller.se
Nygamla miljösidan heter Slöjd Håller.
Det är en uppfriskad version av det
material om hemslöjd och miljö som
Hemslöjdskonsulenterna publicerade
på nätet för snart 15 år sedan.
Förutom fakta, praktiska råd och
argument finns det också möjlighet att
kommentera innehållet och på så sätt
hålla sidan aktuell och levande.
Hemslöjdskonsulenterna i vårt län
har deltagit i utvecklingsarbetet genom
Ingrid Strömvall och Thomas Lööf.
Yllebroderier
– ny bok med en fantastisk värld av
färger och berättelser! De fria yllebroderierna
är som en textil målning där
brodösen med nål och tråd har satt sin
personliga prägel. Ofta är det fantastiska
bilder som både roar och förvånar.
Läs, njut och inspireras av glädjen och
friheten – och skapa själv! Utgiven av
Skånes Hemslöjdsförbund och Hemslöjdens
förlag.
Beställ: info.hemslojd@vgregion.se
eller ring 033 17 49 09
18
Kerstin fick medalj
Kerstin Isaksson, fd hemslöjdskonsulent
i Älvsborg och Västra Götaland,
har fått Hemslöjdens förtjänstmedalj
i silver. Hon fick utmärkelsen för sitt
mångåriga engagemang inom hemslöjdens
föreningsliv och för hennes stora
engagemang för barn och ungdomar
inom hårdslöjdsområdet.
Ny ordförande för NFH
Bo-Erik Gyberg är ny ordförande i
Nämnden för hemslöjdsfrågor. Han är
rektor för Nyckelviksskolan i Stockholm.
Slöjdens koppling till hållbar
utveckling står högt upp på hans
prioriteringslista liksom arbetet med att
skapa en ny ledarutbildning inom slöjd
och hantverk, på Göteborgs Universitet.
Conny Brännberg, Västra Götalandsregionen,
är ny representant i styrelsen.
Hemslöjden
på Bok & Bibliotek
23-26 sept i Göteborg
I år hittar du Föreningen Sveriges
Hemslöjdskonsulenter, Hemslöjdens
Förlag och Tidskriften Hemslöjden på
Bok & Bibliotek på Svenska mässan i
Göteborg.
Konsulenterna kommer att ha fokus
på tre hemsidor:
• Slöjden i skogen
• 365 saker att slöjda
• Slöjden håller
Förlaget presenterar en ny bok om yllebroderi
och Tidskriften visar naturligvis
upp Hemslöjden.
De tryckta och digitala publikationerna
kompletteras med live-slöjd.

Utställningar
Utställningar
Spinn, spinn,
dotter min
en utställning om friargåvor
och handaslöjd
på Halmens Hus, Bengtsfors
28 sept-7 okt tis-fre 10.00-16.00
Fri entré till utställningen
Entré till berättarkvällarna 75 kr
Biljetter 0531 52 80 20
info@halmenshus.com.
Berättarkvällar 19.00
• 28 sep
Litet som en lus, kläder hela kungens hus
Per Gustavsson spinner lin och
berättar sagor, sägner och gåtor kring
linberedning, vävning och ett och
annat halmstrå. Konstfullt slöjdade
linfästen, bemålade skäkteträn och
andra kärleksgåvor inspirerar till
berättelser.
• 30 sep Förbjudna sagor
Den folkliga berättartraditionen
innehåller en rik skatt av erotiska
sagor, som ansetts opassande och
därför gömts undan. Per Gustavsson
har letat rätt på dem och berättar
dem denna kväll för alla som tycker
om det som är fult, fräckt och roligt.
Barnförbjudet.
• 5 okt Om konsten att jaga vilt
utan bössa
Berättarcafé med både sanna och
sanslösa historier om jakt och fiske.
Välkommen att berätta om dina egna
upplevelser, skrönor och minnen.
Ordfördelare och inledare är författaren
och berättaren Per Gustavsson.
Från arbetslöshetsprojekt till världssuccé
tom 26 september
Bohusstickning på Bohusläns museum
En stulen värld tom november
De världsunika Paracastextilierna från
Peru på Världskulturmuseet i Göteborg
Ett knypplat livsverk 11-19 september
på Bohusläns museum i Uddevalla
Lisbeth Lindeberg visar spetsar.
Stilikonen Karin Larsson 18 sep-11 jan
på Textilmuseet Borås
Karin Larssons unika, moderna stil
genom textilier och andra föremål. Med
inspiration från hennes formspråk har
studenter från Textilhögskolan skapat
ny design för samtiden.
Kulturnatta 25 september
i Stenungsund, Slöjdföreningen Jordhammar
har utställning på Ninas Kafé
Sticka mössor, vantar, sockor!
tom 26 september.
Formgivare Ann-Mari Nilsson visar
sina modeller på Vadsbo Museum i
Mariestad.
Örbäcksvävarna visar sina alster
30 sept-30 okt i Slöjdens Hus i Skövde
Skördefest och slöjdvandring 2-3 okt
11.00-16.00 Orust, Kungälv och Lysekil
Julutställning start 18 november
Slöjdens Hus i Skövde
Kråkjul 21-22 november
på Västegötlands museum i Skara
Jul i Helénsparken 27 november
I Skövde
Stor Skördefest i Hajstorp
17-19 september
När mörkret faller lyser hundratals
marschaller upp vägen längs Göta
Kanal.
fre 17-24 • lördag 11-24 • sön 11-16
kontakt 0506 15 005
Utställare, hantverk, grönsaker,
underhållning, pubafton, Ångslup, ja
detta är bara en del av vad som finns
att ta del av i dessa tre dagar
Hantverkarna kring Kanalen
Trådkonst på sin spets
Alla tiders knyppling
25 sept-31 oktober
I höst visar Frölunda Kulturhus i Göteborg
en stor utställning om knyppling.
Se knyppling och spets i många
olika former – stort som smått, vitt
och kulört, svenskt och internationellt,
nytt och gammalt. Medverkande är
textilkonstnärer, konsthantverkare och
knypplare. Under utställningstiden
arrangeras tre föreläsningar, tre kortare
kurser och ett antal demonstrationer.
Vernissage lördag 25 sep 13.00-16.00
Tisdag-torsdag 12.00-19.00,
fredag-söndag 12.00-16.00
fri entré till utställningen.
Föreläsningar 19.00 Entré 40 kr
• Sofias brudklänning 27 september
– en textil saga för stora och små
Spetsar och guldbroderier, siden, silke
och ull, knyppling och vävning. Om
detta och mycket mer berättar textilkonstnär
Ingrid Eggimann-Jonsson ur
sitt spännande liv med textil i kombination
med litteratur.
• Kanoner och rysch-pysch 4 oktober
- mode och konst i spets
Se på kungen som står staty på Gustav
Adolfs torg i Göteborg! Han har en
stor spetskrage och även stövelskaften
är kantade med spetsar. Inte bara
kung Gustaf II Adolf utan också hans
fältherrar bar det modet. Spetsarna på
byxholkarna, som veks ner över stövelskaften,
kallades kanoner. Ett otroligt
elegant herrmode under krigiska tider
på 1600-talet. Textilhistoriker Marianne
Erikson, Göteborg föreläser om spets
i historien fram till dagens spännande
textilkonst.
Ta gärna med spetsar och visa.
• Kvinnor Knyppling Köpenskap
14 oktober
Vilka var de som fick knypplingen i
Vadstenatrakten att utvecklas till en rik
tradition med internationellt rykte?
Fil kand Kerstin Engman och fil dr
Kristina Malmberg, författare till en
nyutkommen bok, berättar till bildspel
om en grupp företagsamma kvinnor,
som genom sin handel försåg kungligheter
och kyrkor med Vadstenaspetsar
under mer än 150 år. En riktig kvinnohistoria.

Avsändare:
Till Handa
Box 374
541 28 SKÖVDE
Har du längtan
så har vi f rmen.
Till SV kommer varje år tusentals människor som vill lära sig
nya saker och få nya intryck. Kanske för att väcka ett slumrande
fritidsintresse. Eller kanske bara för att träffa nya spännande
människor. Oavsett vad du längtar till, så kan vi i SV hjälpa till
och göra din dröm möjlig.
sv.se/goteborg sv.se/lerum
B
Porto
betalt
Port payé