Nya Arlanda - Swedavia

Nya Arlanda
NR 42 JUni 2010
En tidning för dig som tyckEr om stockholm-ArlAndA Airport
Peter Egardt
– brinner för
flyget i regionen
Askan stoppade flygtrafiken | Hotellbygget inlett | Mer biogas till Arlanda

Nya Arlanda
Swedavia Arlanda, Stab Kommunikation,
190 45 Stockholm-Arlanda
Tel. 08-797 60 00, fax 08-593 620 96
Upplaga: 46 000
Ansvarig utgivare: Jan Lindqvist
jan.lindqvist@swedavia.se
Redaktion: Anders Bredfell, Per Fröberg,
Karin Magnusson, Susanne Rundström
Grafisk form: Interactive Publishing AB
Tryck: CM-gruppen
Omslagsbild: Peter Egardt, ny landshövding
Uppsala län. Foto: Tor Jonsson
2 NYA ARLANDA
Precis när återhämtningen från lågkonjunkturen börjat ta fart
och resandet visade en tydlig uppgång kom det ett askmoln
som skymde allt. På en vecka fick 250 000 resenärer uppleva
inställda flyg till och från Swedavias flygplatser, varav majoriteten
skulle till eller från Arlanda. Varor till tidskänsliga industrier
såsom läkemedels- och elektronikindustrin kom inte fram i tid.
Reservdelar som måste nå industrin snabbt och därför är beroende
av flygfrakt blev kvar på marken. Enbart i Mälardalen uppskattas
flygstoppet ha medfört uteblivna intäkter i regionen motsvarande
en kvarts miljard kronor. Det är mycket pengar och påminner än en
gång om betydelsen av Sveriges största flygplats för regionen och
landet.
Men allt är inte dåligt! Askmolnet åsido skulle jag nog snarare vilja
påstå motsatsen. Det finns väldigt mycket som är bra och det pågår
en hel del spännande aktiviteter på Arlanda just nu. En av dessa är
att Delta Air Lines nu börjat med dagliga flygningar till New York.
En efterlängtad flyglinje som ger resenärer tillgång till Deltas övriga
New York-utbud på över 45 smidiga anslutningar till destinationer i
USA, Latinamerika och Västindien.
Vi har också fått nya busslinjer till Arlanda. Inte bara har
Flygbussarna utökat sin trafik till att nu också inkludera direkttrafik
från Stockholm city till flygplatsen, utan vi har också fått en för
flygplatsen helt ny operatör. Den 31 maj började Swebus att köra
från Stockholm city till Arlanda. Ju mer kollektivtrafik till flygplatsen
desto enklare blir det för våra resenärer att resa. Att kollektivtrafik
dessutom är bättre för miljön gör att vi välkomnar både Flygbussarnas
och Swebus trafik ännu mer.
En nybyggd biogasmack som dramatiskt kommer att öka tankningskapaciteten
för gasbilar står nu klar och bygget avlöses av ett
ännu större byggprojekt – Hotel Clarion Arlanda. Detta hotell med
414 rum kommer att stå klart i slutet av 2012 och blir ännu ett steg i
utvecklingen mot den moderna flygplatsstaden – Stockholm Airport
City.
Som byggnad av det mer temporära slaget får man kanske klassa den
enormt uppskattade terminal som Arlanda hade mitt på Skeppsbron i
centrala Stockholm under Love 2010. I Arlandaterminalen bjöds det
på ett fullspäckat program med tävlingar, en reslustskapande multimediatunnel,
taxfreeshop och information om flyget och miljön och
Arlandas omfattande miljöarbete.
Detta var några aktuella nedslag i flygplatsens verksamhet, som
numera sker i bolagsform i det helstatliga Swedavia som driver de
flygplatser som tidigare tillhörde LFV.
Trevlig sommar!
KERSTIN LINDBERG GöRANSSON
FLYGPLATSDIREKTöR
Foto: Cina Stensson

Ny biogasmack ska minska utsläpp
I sommar invigs Sveriges största biogasmack på Arlanda.
Med kapacitet för 225 bilar och 25 bussar per dygn
blir macken, som drivs av Stockholm Gas, ett viktigt
bidrag till att hålla nere koldioxidutsläppen på
flygplatsen.
Biogasen kommer till en början på flak från
Örebro, men på sikt blir det fråga om rördistribuerad
biogas från lokal produktion.
Nöjdare resenärer med nytt taxisystem
Det nya framkallningssystem för taxibilar som infördes den 23 mars har
dramatiskt ökat kundnöjdheten på Arlanda visar en ny undersökning. Av
de intervjuade resenärerna anser sex av tio att förändringen har lett till
stora förbättringar jämfört med det tidigare systemet.
– Detta var ett av de delmål vi hade med förändringen.
Utöver att vi vill minska vår miljöpåverkan
av marktrafik till och från flygplatsen så ville vi skapa
ett system som gör det enkelt för resenärerna att
hitta det taxibolag de vill åka med, samtidigt som det
skapade en god konkurrenssituation mellan bolagen,
säger Jan Lindqvist, informationschef på Arlanda.
Det nya systemet som infördes i våras består av
sju filer som fördelas mellan de olika taxibolagen
beroende på hur mycket trafik de har på Arlanda.
För resenären innebär det nya systemet att man får
en god överblick över vilka taxibolag som trafikerar
flygplatsen och enkelt kan göra ett val mellan dessa.
Något som kunderna uppskattar enligt undersökningen.
– Av de 200 resenärerna som intervjuats anser nu
93 procent att de bilar/bolag de vill åka med är enkelt
tillgängliga framför terminalen. Sammantaget visar
hela undersökningen att de förändringar som gjorts
mottagits positivt av kunderna och det är ju för resenärerna
flygplatsen finns, säger Jan Lindqvist.
Bakgrunden till förändringen av taxisystemet är det
arbete flygplatsen gör för att minimera miljöbelastningen
av flygplatsverksamheten vilket även inkluderar
trafiken till och från flygplatsen. Flygplatsen
har sedan december 2005 på olika sätt premierat
Biogasmacken ligger nära väg 273 i närheten av
befintlig bensinstation.
Intresset för att köra på gas är stort. Förra året
såldes 50 procent fler gasbilar i Sverige än året
innan och idag rullar 18 000 gasbilar på våra
vägar.
Av Per Fröberg
de taxibilar som är miljöbilar. Omställningen sker
etappvis för att alla taxiåkare ska få tid att byta till
miljöbil inför 1 juli 2011 då alla taxibilar på Arlanda
ska vara miljöbilar.
Av Anders Bredfell
Foto: Anders Bredfell
Foto: Anders Bredfell
NYA ARLANDA 3

Foto: Wikimedia Commons - Boaworm
4 NYA ARLANDA
Halv miljon resenärer
drabbade av askmolnet
Tiotusentals svenskar blev strandsatta på destinationer runt om i
världen med stora svårigheter att komma hem. Missade affärsmöjligheter
och möten för politiker och näringsliv. Stora förluster för hela flygindustrin.
Inställda semestrar och miljardbelopp i utebliven svensk utrikeshandel.
Det är sammanfattningen av det isländska vulkanutbrottet i våras.
Inte sedan terrorattackerna den 11 september
2001 har flyget blivit så påverkat, och inte sedan
flygets begynnelse har det varit så tomt i det
europeiska luftrummet. Vid Swedavias 14 flygplatser
ställdes över 3 500 flygplansstarter in sedan
vulkanen Eyjafjallajökull fick utbrott den 15 april.
Över 250 000 passagerare kom inte iväg som planerat
och lika många ankommande passagerare uteblev.
Enbart i Mälardalen uppskattas flygstoppet ha
medfört uteblivna intäkter i regionen motsvarande
en kvarts miljard kronor. Liknande lokala effekter
har uppstått i stora delar av övriga Sverige.
Högre kostnader och längre restider
För resenärerna fick flygstoppet stora konsekvenser.
En betydande majoritet av passagerarna vid Arlanda
ska resa längre än 100 mil. Det gör att endast en
mindre del av resorna kunnat ersättas med andra
transportslag och då till betydligt högre kostnader
och längre restider än planerat.
– Vi har ju inga egna transportmedel så vi har
varit ganska begränsade i vad vi kunnat göra, men
vi har försökt att underlätta så mycket som möjligt
för de resenärer som påverkades på våra flygplatser.
Bland annat genom kostnadsfritt trådlöst internet
på samtliga flygplatser och de som kom hem senare
än planerat behövde heller inte betala för eventuell
bilparkering under de extra dagarna, säger Henrik
Littorin, omvärldsanalytiker på Swedavia.
Utöver påverkan på resandet tillkommer effekten
i näringslivet av uteblivna insatsvaror för produk-
tionen. Viktiga delar av näringslivets produktion är
beroende av flygfrakt. Det handlar särskilt om varor
till läkemedels- och elektronikindustrin och reservdelar
som måste nå industrin snabbt.
– Svenskt näringsliv arbetar med mycket korta
ledtider för sina insatsvaror och reservdelar. Dessa
just-in-timeleveranser gör att de är oerhört beroende
av att transporterna fungerar dagligen, säger
Henrik Littorin.
Tolv miljoner per dag
Sammanlagt bedöms Swedavia ha förlorat intäkter
på cirka 12 miljoner kronor per dag under de dagar
då luftrummet varit stängt. Flygplatserna bekostas
helt med trafikavgifter och hyror av olika slag, intäkter
som används för att göra flygplatserna bättre
och skapa förutsättningar för bättre flygtrafik. Det
handlar om lokala transportföretag, butiker, restauranger,
handlingföretag, cateringföretag med mera.
Dessa har dagligen en mångmiljonomsättning som
uteblivit under de dagar som flygtrafiken helt eller
delvis varit stoppad.
– Ungefär 20 procent av värdet på den svenska
utrikeshandeln kommer från flygfrakt. Under flygstoppet
kunde varor för cirka sex miljarder kronor
inte exporteras eller importeras. En allvarlig effekt
för ett av världens mest exportberoende länder och
en allvarlig effekt för Swedavia då nästan all denna
frakt passerar via våra flygplatser, säger Henrik
Littorin
Av Anders Bredfell

Foto: Scanpix
”Eyjafjallajökull sprutade ut aska precis
i det luftrum som flygplan använder”
Att askpartiklar från vulkaner kan vara ett hot mot flygplanens motorer även på
stora avstånd från vulkanen har väl inte undgått någon efter Eyjafjallajökulls
utbrott. Men varför har just denna vulkan påverkat flygtrafiken så mycket medan
andra vulkaner som är aktiva i tiotals år knappt har någon påverkan alls?
– En förklaring till varför flygtrafiken påverkades
så dramatiskt är att Eyjafjallajökull sprutade ut aska
i precis det luftrum som flygplan använder sig av.
Vid andra vulkanutbrott kan askan nå andra höjder.
Om utbrottet exempelvis är ännu kraftigare kan
askan skjutas ut direkt i stratosfären – och där flyger
man inte, säger Reynir Böðvarsson, seismolog
på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala
universitet.
Isländska vulkaner mer explosiva
Det är också stora skillnader mellan vulkaner och de
vulkaner som finns på Island är mycket mer explosiva
än de man exempelvis hittar på Hawaii.
– Det är den kemiska sammansättningen som
skiljer dem åt. Vissa vulkaner är basiska medan andra
som Eyjafjallajökull på Island är sura. De sura vulkanerna
är mycket mer explosiva och är tillgången på
vatten hög så kan detta ge extra fart så askan kommer
högt upp i luften, fortsätter Reynir.
Och vatten vid vulkanen finns det gott om; en stor
glaciär med ett istäcke som är 200 meter tjockt vid
kratern – tillräckligt för att ge askan rejält med fart
en lång tid framöver.
Det är också extremt svårt, för att inte säga omöjligt,
att mäta hur lång tid ett vulkanutbrott kommer
att vara. Eftersom man inte kan mäta hur mycket
magma som är kvar i vulkanen eller hur stort tillflödet
är kan det vara bättre att försöka förutspå när
vulkanerna kommer att få utbrott. Även om detta
också är svårt.
– Det pågår mycket forskning i detta ämne men
idag kan man bara se några timmar framåt. Genom
små jordskalv och seismisk aktivitet kan man förutse
att det kommer att ske ett utbrott inom några
timmar och detta är något som redan tillämpas på
Island. Sedan 90-talet och fram till idag har man vid
flera tillfället lett om flygtrafik på Island eftersom
man vetat att ett utbrott är på gång, säger Reynir.
Bredvid Eyjafjallajökull finns en annan stor vulkan,
Katla, som i media har kallats Eyjafjallajökulls
storasyster. Skräckscenarier har målats upp huruvida
det skulle bli ett utbrott (vilket i skrivande stund inte
skett). Men hur rädda ska vi vara för Katla? Blir det
definitivt slutfluget om den startar?
Svårt att förutse
– Vulkantypen är densamma och den kan vara väldigt
explosiv i sina utbrott. Lyckligtvis har Katla
inte utbrott så ofta (några gånger per 100 år) men
hur den agerar under ett utbrott är svårt att förutse.
Det vi vet är att vulkanen också ligger under
väldigt tjock is, men det behöver nödvändigtvis inte
betyda att utbrottet blir värre för flygtrafiken än
vad Eyjafjallajökull var, men det är omöjligt att veta
innan utbrottet är ett faktum, förklarar Reynir.
Men att försöka stoppa ett vulkanutbrott som
redan har börjat ger inte Reynir mycket för.
– Eyjafjallajökull sprutade ut 400 ton aska och
stoff i sekunden. Jag känner inte till någon mänsklig
aktivitet som skulle stoppa denna kraft och hindra
askan från att komma ut.
Av Anders Bredfell
Reynir Böðvarsson.
NYA ARLANDA 5

Foto: Daniel Asplund
6 NYA ARLANDA
Bana 2 stänger för underhållsarbeten
Bana 2, Arlandas öst-västliga bana, stängs av för underhållsarbeten
under sju sommarveckor, mellan 28 juni
och 13 augusti. Under tiden får flyget landa och starta på
bana 1 och bana 3, de nord-sydliga parallellbanorna.
Den gamla betongen på banan är från 1950-talet och
har nu blivit så dålig att den måste bytas ut. Hälften av
betongen på bana 2 byttes ut under sommaren 2008, och
nu ska alltså den sista hälften bort. Banunderhåll måste
ske under sommaren eftersom det bara är då vädret och
flygtrafiken tillåter att banan hålls stängd för flygtrafik.
Det här innebär också att det under denna tid är extra
lätt att följa trafiken på flygplatsen för den som gillar
att titta på flygplan. Vid Bana 3 har Swedavia byggt en
utsiktsplats för besökare med väderskydd, ett picknickbord
och lite information om flygplatsen och trafiken.
Vid utsiktsplatsen finns gratis parkeringsplatser. För den
som reser kollektivt från flygplatsens terminaler eller från
Märsta finns en busshållplats för SL:s linje 583 alldeles i
närheten (hållplats Skogsvägen).
Detta är den sista planerade långa banavstängningen
på Stockholm-Arlanda flygplats. Hösten 2010 kommer
alla tre banorna på Arlanda helt och hållet bestå av
asfalt. Asfalt går mycket fortare att laga och byta ut än
betong, och är mer tåligt mot kalla vintrar och stekheta
somrar.
Du kan som vanligt följa flyget över Arlanda på
WebTrak, under www.arlanda.se/Granne.
Handelskammaren vill
avskaffa utsläppstaket
I en ny rapport konstaterar Stockholms
Handelskammare att Arlandas utsläppstak bör avskaffas.
Utsläppstaket reglerar inte bara flygverksamheten
utan även alla marktransporter av resenärer, personal
och gods till, från eller på flygplatsen, oavsett start-
eller målpunkt. Biltrafiken står för mer än hälften av
koldioxidutsläppen som räknas in i utsläppstaket.
Det gör att flygplatsens möjlighet att påverka utsläppen
under utsläppstaket är mycket begränsad och om
delar av flygtrafiken måste flytta till andra flygplatser
kommer de totala utsläppen att öka.
– Arlanda är den enda flygplatsen i världen som
har ett utsläppstak som inkluderar marktransporter
till och från flygplatsen. Om du åker bil från
Malung till Arlanda så räknas bilens koldioxidutsläpp
in i utsläppstaket. Detta är orimligt. För att klara
utsläppstaket i framtiden måste Arlanda minska
flygtrafiken. Arlanda håller långsamt på att strypas
och detta hotar jobb och företagande, säger
Anna Wersäll, näringspolitisk chef vid Stockholms
Handelskammare.
Miljötullar på Arlanda?
Nu utreder Stockholm-Arlanda flygplats biltullar som
ett alternativ för att minska koldioxidutsläppen. Ett
förslag är att det från 2012 ska kosta 50 kronor för
icke miljöbilar att åka in till terminalområdet och lika
mycket att åka ut. Förutsättningen är dock att kollektivtrafikoperatörerna
kan erbjuda fullgoda alternativ.
Det så kallade utsläppstaket för Arlanda blir bindande
år 2011. Dialog och analyser visar att det är
absolut nödvändigt att kollektivtrafiken ges högsta
prioritet. Det kommer att kräva stora överflyttningar
från bil till buss och järnväg, och att andelen miljöanpassade
fordon ökar.
Utsläppstaket är en del av de miljövillkor som
fastställdes i samband med att regeringen 1991 gav
tillstånd till byggandet av en tredje bana på Arlanda.
Enligt dessa villkor ska flygplatshållaren inrikta verksamheten
på att minimera de samlade utsläppen av
kväveoxider och koldioxid. Under taket ryms all flygtrafik
under 915 meters höjd, flygplatsens egen verksamhet
och dessutom alla marktransporter av resenärer,
personal och gods till, från eller på flygplatsen,
oavsett start- eller målpunkt.
Biltrafiken står för mer än hälften av koldioxidutsläppen
som räknas in i utsläppstaket. När resenärer
väljer att ta bilen till och från Arlanda räknas deras
koldioxidutsläpp in i utsläppstaket, oavsett bostadsort.
Flygplatsens möjlighet att påverka dessa utsläpp
är självklart mycket begränsade.
Ett utsläppstak liknande Arlandas finns inte på
någon annan flygplats i världen.
Fler varumärken i ny butik
Under våren slog en ny Fashionbutik upp portarna i nya
delen av Terminal 5 i riktning mot Pir F. Med sina 230
kvadratmeter är det den i särklass största modebutiken
på flygplatsen.
Butiken erbjuder kläder och accessoarer för män och
kvinnor och en hel del varumärken som tidigare inte funnits
på Arlanda; Ralph Lauren, Burberry, Boss Orange,
Tiger och Belstaff. Enheten drivs av Airport Retail Group.
Foto: Daniel Asplund

Swebus och Flygbussarna kör direkt till Stockholm
Under våren startade Swebus en ny busslinje mellan Arlanda och
Stockholm City. Sträckan trafikeras med fler än 40 avgångar om
dagen. Samtidigt införde Flygbussarna direktbussar i högtrafik.
– Från Arlandas sida ser vi positivt på utökningen av kollektivtrafiken,
säger Jan Lindqvist, informationschef Swedavia Arlanda.
Flygplatsens roll är ju i hög grad att knyta samman regional kollektivtrafik
med global kollektivtrafik. Och med fler aktörer ökar
konkurrensen vilket gynnar resenärerna.
Swedavia-vd utsedd
Styrelsen för flygplatsbolaget
Swedavia har utsett
Torborg Chetkovich till
verkställande direktör för
bolaget. Torborg är idag
vd för tunnelbanebolaget
MTR och tillträder sin tjänst
under senhösten.
– En av Torborgs
Chetkovichs stora utmaningar
blir att utveckla
Swedavias marknadspositioner.
Inte minst handlar
det om att ytterligare
utveckla den kommersiella
affären på flygplatserna.
Swedavia arbetar
aktivt med att skapa
mervärde för sina kunder
genom effektiva flygplatser och attraktiva tjänster, säger
Swedavias styrelseordförande Ingemar Skogö.
Torborg Chetkovich har en gedigen erfarenhet av kollektivtrafik
och hennes drivkraft att förbättra för resenärer
anses som en mycket värdefull egenskap för det nya flygplatsbolaget.
– Att gå över till flyg och flygplatser känns som ett helt
naturligt steg för mig. Jag har en nästan 20 år lång erfarenhet
av att jobba med spårbunden trafik – nu blir det
spännande att vara med och utveckla kollektivtrafiken i
luften, säger Torborg Chetkovich.
– Flyget har en nyckelroll för att skapa tillgänglighet för
Sverige. Den stora betydelse flyget har för vårt land kunde
vi alla se och uppleva under flygstoppet på grund av vulkanaskan.
Vd för Swedavia är för närvarande Stockholm-Arlanda
Airports chef Kerstin Lindberg Göransson som utsågs som
tf vd i samband med att Swedavia AB bildades den 1 april
2010. Kerstin Lindberg Göransson fortsätter som vd till
dess att Torborg Chetkovich kan tillträda sin tjänst under
senhösten.
Bullerisolering i Rosersberg
Swedavias upphandling av entreprenörer som ska utföra
bullerisoleringsarbeten i området runt Stockholm-Arlanda
flygplats, däribland hela Rosersberg, är nu klar.
Byggarbetena påbörjas nu på de sista husen längs
Kungsvägen till Råbergsvägen. Samtidigt pågår inventeringsarbeten
på Viggebyvägen och västerut mot
Kadettvägen och Norrtorpsvägen. Swedavia kan idag inte
svara på om entreprenören har tillräckliga resurser för
byggarbeten även under semestertider i sommar. Dock
gäller fortfarande att samtliga bullerisoleringsarbeten planeras
vara slutförda före 2011 års utgång.
Foto: Lasse Modin
Foto: Karin Magnusson
Green Connection
Teknologin vässas för att göra flygningar alltmer gröna.
Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter
Airport hoppas nu väljas ut, tillsammans med bland
andra SAS och General Electric, för ett stort europeiskt
projekt. Projektet, som kallas Green Connection,
ska utveckla gröna flygningar hela vägen från start till
landning.
Det svenska förslaget för Green Connection innebär
att flygningen börjar på Landvetter med en grön
avgång. Ny teknik och bättre planering minskar helt
enkelt tiden mellan gate och startbana. Flygplanet
gör sedan en grön start, det vill säga stiger brant och
med den fart som sparar mest bränsle för just den
flygplanstypen. Sedan flyger planet rakaste vägen till
Arlanda, gör en grön inflygning – det vill säga glidflyger
- hela vägen från marschhöjden för att sedan
landa kurvat på exakt utsatt tid på Arlandas bana 2.
– Det här är en vidareutveckling av tekniken bakom
de kurvade inflygningarna
som flygplatsen genomförde
tillsammans med Airbus
och flygbolaget Novair förra
sommaren, säger Anders
Ledin, operativ specialist på
Arlanda.
Denna gröna flygning
beräknas bli 37 kilometer
(20 nautiska mil) kortare
Anders Ledin
än en ”vanlig” flygning
Göteborg - Stockholm vilket
i sig innebär en besparing på 100 kilo flygbränsle och
mer än 300 kilo koldioxid per flygning. Projektet planerar
att testa ett hundratal gröna flygningar.
Gröna inflygningar innebär en sorts eco-driving, fast
med flygplan. Planet kan med hjälp av autopilot och
flygtrafikledning göra inflygningen rakaste vägen och
med minsta möjliga gaspådrag. Tekniken som testas på
Arlanda är världsledande och minskar både buller och
utsläpp.
– Våra chanser att väljas ut för det här projektet är
goda, tack vare vår spetskompetens och våra tidigare
erfarenheter på området, säger Anders Ledin.
En del av tekniken bakom gröna inflygningar är just
tidssynkroniseringen, då flygplanet vet när och via vilken
flygväg det kommer att landa. Att kunna förutsäga
exakta tider för flygplanens ankomst har alltid stått
högt på önskelistorna i flygbranschen. För flygplatserna
skulle det innebära bättre utnyttjande av resurserna
och mindre stress för markpersonalen. Flygbolagen
sparar bränsle eftersom väntan på till exempel lediga
gater elimineras. Och flygledningens arbete blir mer
förutsägbart och därmed enklare och effektivare.
Foto: Erik Spejare
NYA ARLANDA 7

”Flyget är oerhört centralt runt
Uppsala och
Stockholm”
Namn: Peter
Egardt
Ålder: 61
Bor: Uppsala slott
Aktuell: Ny
landshövding för
Uppsala län
Läser: Allt, just nu
Döda vita män av
Johan Hakelius
Sportlag:
Handbollslag
från Lund. Har
själv varit aktiv
som sex-metersspelare.
Motion: Tennis
8 NYA ARLANDA
Varje morgon börjar på samma sätt: en kopp te, en flaska Proviva, en halv
grapefrukt, två grova smörgåsar med Ystadkorv och saltkött. Möt Uppsalas
nya landshövding Peter Egardt, som tror på flygets framtid i Sverige.
Klockan är halv fyra på eftermiddagen. Fem
kostymklädda, engelsktalande män lämnar den
praktfulla representationsvåningen i Uppsala
slott.
Peter Egardt har precis avslutat mötet och närmar
sig, lätt haltande genom biblioteket.
− En idrottsskada, konstaterar han. Jag hade två
tuffa tennismatcher i söndags och sedan dess har
högerknäet känts lite justerat. Det är ingen fara, men
benet är lite orörligt. Du haltar också ser jag?
− Jo, jag har spelat fotboll, svarar jag.
− Fotboll... ja det är livsfarligt, säger Peter Egardt
och rättar till kavajen. Ska vi börja?
Vi börjar med anonymiteten. I mitten av april
flyttade en relativt okänd Peter Egardt in i slottet
som ny landshövding i Uppsala län. Med sig hade
han en gedigen bakgrund i politiken, och flera tunga
uppdrag i det svenska näringslivet.
Styrelseuppdrag i Svenska Dagbladet, Systembolaget
och fastighetsföretaget Hufvudstaden
AB, statssekreterare åt Carl Bildt, ordförande för
Penninglotteriet, ledamot av Riksbanksfullmäktige
och Exportrådet var några hållplatser i karriären.
Ändå var han okänd.
Hans företrädare, tidigare moderata försvarsministern
Anders Björck, blev genom åren ett välkänt
ansikte i Uppsala. Hans personliga, näst intill
charmigt förnöjda frankhet och verbala orädsla fick
Foto: Tor Jonsson

honom att bli i det närmaste folkkär.
Peter Egardt ler när jämförelsen kommer på tal,
men blir inte svaret skyldig.
− Jo, jag har hört det där, att jag är anonym. Jag
undrar om det betyder att Uppsala inte bryr sig om
vad som händer i Stockholm... Jag tycker jag varit
aktiv och effektiv. En sökning på Google borde ge
uppskattningsvis 30 000 – 40 000 träffar. Jag brukar
inte söka på mig själv, men senast var det så. Du får
kontrollera siffran (ungefär 50 800 träffar gav sökningen
”Peter Egardt”).
− I alla fall, senast var jag vd för Stockholms
Handelskammare i 15 år, vars medlemmar även är
från Uppsalaregionen, och jag tycker vi höll en hög
profil i debatten. Utan Handelskammaren hade inte
Bromma flygplats funnits kvar, och med all säkerhet
hade Arlanda inte fått sin tredje landningsbana.
Men sammanfattningsvis bryr jag mig faktiskt inte
om ifall jag är känd eller omtyckt. Min ambition
och uppgift är att få saker gjorda som är viktiga för
regionen.
Men om du får chansen att berätta om dig
själv?
− Som person är jag oerhört nyfiken, på det mesta.
En knapp tredjedel av yrkeslivet har jag ägnat åt akademien.
En tredjedel har jag ägnat åt politiken, och
en tredjedel åt näringslivet.
− Och som landshövding i Uppsala får jag ägna
mig åt allt detta samtidigt vilket är fantastiskt. Du
ska veta att jag har tackat nej till landshövdingsuppdrag
tidigare, men Uppsala är en dynamisk del
i Sveriges enda storstadsområde. Regionen står för
hälften av tillväxten i Sverige. Det är här det händer,
därför tackade jag ja, säger han med eftertryck.
Peter Egardt talar länge, insatt och passionerat om
regionen och potentialen för näringslivet, som ”det
ska bli bättre för”. Men personen Peter Egardt fortsätter
landshövdingen att hålla på behörigt avstånd.
Mellan raderna undslipper han sig dock en viss yttre
självmedvetenhet.
– Duger frisyren? Jag har inte haft tid att göra
någonting åt den. Och är kavajen slät, undrar han
under fotograferingen.
Han erkänner också att det knappt blir något liv
utanför jobbet, även om han hinner sporta då och
då och läser mycket. Han säger att livsvalet inte är
något han ångrar eller vill ändra på, mer än att han
försöker umgås mer med sin hustru ”med varierande
framgång”.
− Det blir dock lättare nu, när jag delvis både
jobbar och bor här, konstaterar han och blickar in
mot tornrummet där han har flygledarutsikt i tre
väderstreck över Uppsala.
Brinner för flygets utveckling
Flyget har en central roll i området, och Peter
Egardt tror starkt på flygets framtid i regionen. Han
talar engagerat om Arlanda och den planerade flygplatsen
på Ärna, strax norr om Uppsala.
− Flyget är oerhört centralt runt Uppsala-
Stockholm. Det ger många arbetstillfällen i sig, men
är dessutom mycket viktigt för regionens företagare
och investerare.
− Arlanda kommer att växa, framför allt när det
gäller internationellt flyg och direktflyg. Senast
2030 behöver flygplatsen en fjärde landningsbana.
Men det krävs redan att flygplatsen blir tuffare
i marknadsföringen, något som ibland anses fult
i Sverige. Till exempel har SAS börjat använda
Kastrup i större omfattning, en förändring som jag
inte tycker är lokalpolitiskt motiverad. Flygets stora
betydelse i regionen är något jag brinner för och
kommer att arbeta hårt för att utveckla, säger Peter
Egardt.
Fult eller inte. Efter bara en månad som landshövding
fick Uppsala världsrykte, med en snabbhet som
karriärsugna pr-konsulter skulle ge en arm för.
Under en föreläsning i en fullsatt aula på Uppsala
universitet blev konstnären Lars Vilks attackerad
av delar av publiken. Vilks visade enligt personer
som var där, en film med nakna män iförda
Muhammedmasker i utmanande situationer.
Det blev en global nyhet och följdes av en omfattande
debatt i Sverige.
Peter Egardt berättar att han följt diskussionen
mycket nära.
− Självklart har jag det. Min ståndpunkt är att vi
måste värna våra grundlagar, som säkerställer bland
annat yttrandefriheten även om det finns gränser
även där, till exempel hets mot folkgrupp. När det
gäller konsten i sig är jag inte så djupt imponerad,
men jag saknar kvalifikationen att bedöma den. Jag
är inte konstvetare.
– Men jag gillar Lars Vilks konstverk Nimis,
träskulpturen i Kullaberg. Den är fascinerande,
även om den inte var laglig eftersom han saknade
byggnadstillstånd.
Halvtimmen är slut. Ett nytt möte står inbokat
och en svensk tjänsteman väntar i hallen.
De verkar bekanta och Peter Egardt hälsar igenkännande.
En statlig utredning ska diskuteras till
långt in på kvällen, men den nya landshövdingen tar
tempot med ro.
− Långa arbetsdagar tillhör jobbet. Jag vet vad
jag gav mig in på, och trivs med att arbeta mycket.
Jag tänker, att om jag kan få påverka en liten del av
Sverige under en kort tid har jag uppnått väldigt
mycket.
Av Samuel Sehlberg
Peter Egardt tar emot i slottets bibliotek.
NYA ARLANDA 9

10 NYA ARLANDA
Gumball 3000 susar
förbi Arlanda
Den omstridda biltävlingen Gumball 3000 som startade i London och
passerade Amsterdam, Tyskland, Danmark och Sverige kom den 3 maj till
Arlanda för att flygas till Nordamerika. Femtiotre bilar lastades på chartrade
Boeing 747:or med destination Boston för att sedan köras via Quebec City
och Toronto innan de nådde slutmålet New York.
Gumball 3000 är en biltävling som inspirerats
av filmen ”Mitt i plåten” med Burt Reynolds,
Roger Moore och Dean Martin. Till skillnad
från filmen som går ut på att snabbast korsa USA
på vanliga vägar går Gumball 3000 över flera kontinenter,
vilket innebär betydligt större logistiska krav.
Bland annat att ta sig över vattnet mellan Europa och
Amerika, vilket blev Arlandas uppgift.
– Detta är nog en av de mer annorlunda sakerna
vi skickat från Arlanda, säger Karsten Bjärbo, som är
chef för frakten på Arlanda. Men det visar också på vår
höga nivå på flygplatsen. Vi kan i princip skicka vilket
gods som helst, var som helst, oavsett om det är lyxbilar
eller reservdelar till fabriker runt om i världen.
Ny direktlinje till New York
Delta Air Lines har startat en ny daglig direktlinje
mellan Arlanda och New York. Linjen är Sveriges
enda direktlinje till flygplatsen JFK i New York där
resenärer får tillgång till Deltas övriga utbud av
över 45 smidiga anslutningar till destinationer i
USA, Latinamerika och Västindien.
– Stockholm är en av de största resemarknaderna
till och från New York och nu kan passagerare
dra nytta av den enda direktflyglinjen till
New York - JFK, säger Frank Jahangir, Deltas Vice
President Sales i Europa, Mellanöstern och Afrika.
Flyglinjen trafikeras med 162-sitsiga Boeing
757-200 flygplan med 15 platser i flygbolagets
Foto: Daniel Asplund
Men det kanske är att ta i att kalla dessa bilar
”vilket gods som helst”. Ferrari, Lamborghini, Rolls
Royce och Porsche var bara några av de drygt 50
bilar som lastades i de två jumbojetflygplanen för att
skickas över Atlanten.
Bakom rattarna i lyxbilsracet sitter oljeshejker,
idrottsmän, modeller och artister som rapstjärnan
Xzibit, skateboardproffset Tony Hawk och ett flertal
andra kända ansikten. De bor på de finaste hotellen,
äter de lyxigaste middagarna och festar till sent
på nätterna och bara anmälningsavgiften ligger på
30 000 brittiska pund, eller 12 000 per kontinent.
Av Anders Bredfell
prisbelönta BusinessElite-class och kommer att
avgå dagligen klockan 11:05 från Arlanda och
landa på JFK 13:55, lokal tid. Hemresan går
från New York klockan 19:25 och landar åter i
Stockholm 09:35 nästa dag.
Foto: Per Ottenström

Foto: Daniel Asplund
Love Airport
Arlanda fanns på
plats under två
intensiva veckor i
juni på Skeppsbron,
ett stenkast från
Kungliga slottet. I
Arlandaterminalen
bjöds det på ett fullspäckat
program med
tävlingar, en reslustskapande
multimediatunnel, taxfreeshop och information
om flyget och miljön och Arlandas omfattande miljöarbete.
– Vår monter på Skeppsbron är ett led i vår marknadsföring
av flygplatsen, vi vill öka kunskapen om Arlanda i
allmänhet och vårt miljöarbete i synnerhet och vi ser möjligheten
att träffa tre miljoner potentiella resenärer i en
trevlig miljö, berättade Arlandas
varumärkesansvarige Daniel
Stipich för Nya Arlanda veckan
innan Arlandaterminalen öppnade
den 6 juni.
Ett antal happenings arrangerades
också under de två veckor
som Arlanda fanns på Skeppsbron:
skytten och bragdmedaljören
Jonas Jacobsson var där liksom
curlingdamerna, Lill Lindfors,
Daniel Stipich
Robert Wells och Björn Axén som
gav en frisör- och modeshow.
Trampolinen väcker elevers intresse
En tätare kontakt mellan näringsliv och skola ska öka
elevernas intresse för sitt framtida yrkesval. Det är tanken
med projektet Trampolinen, som drivs av Stockholms
Handelskammare.
Arlanda har adopterat två klasser som båda har varit på
flygplatsen två gånger.
Det är en klass från Valstaskolan i Märsta och en klass
från S:t Olofsskolan i Sigtuna som Arlanda nu har en regelbunden
kontakt med. Klasserna adopterades i årskurs sju
och genom de tre högstadieåren blir det sex träffar, tre på
Arlanda och tre i skolan.
– För oss på Stockholm-Arlanda Airport är det viktigt att
ge en positiv bild av vår arbetsplats. Det är roligt att visa
vår bredd av yrkesroller. Många har föräldrar som arbetar
här på flygplatsen och det kan vara roligt för ungdomarna
att se var de jobbar. Vi vill också bidra till att våra grannar
får en bild av hur Arlanda medverkar till att skapa jobb i
närområdet, säger Marianne Strindin, värdskapsutvecklare
på Arlanda.
Det första studiebesöket gjorde eleverna när de gick i
sjuan. Det var ett ”vanligt” studiebesök där man fick se
hela verksamheten. När det andra flygplatsbesöket gjordes
under våren specialstuderades rangeringen i ramptornet.
Handelskammaren startade Trampolinen 2008 och syftar
till enligt presentationen på organisationens webb ”ökad
förståelse mellan skola och näringsliv och har som mål att
inspirera och förbereda eleverna inför sina framtida studieval
och sitt yrkesliv.”
– Det här är viktigt för oss så att våra elever får upp
ögonen för andra typer av yrkesroller. Arlanda erbjuder en
stor bredd på möjliga yrkeskarriärer, som inte är de här
traditionella som eleverna redan känner till. Att se verklig-
Bröllopsbrådska på VIP-service
När kronprinsessan Victoria och Daniel Westling vigdes
i Storkyrkan den 19 juni var det bråda dagar för
Arlanda VIP Service. Omkring 175 personer hade önskat
VIP-tjänster vid ankomst till och avresa från Sverige
under dagarna kring bröllopet.
– Även om det är vi på Arlanda VIP Service som tar
hand om gästerna är alla på flygplatser delaktiga i och
viktiga för att det blir en bra service för våra gäster,
säger vipkoordinator Luis Carrion.
De första bröllopsgästerna anlände redan den 15
juni och de sista avreste den 23 juni. Men de två
största ankomstdagarna var den 17 och 18 och den
stora avresedagen den 20.
Senast Sverige och Arlanda hade ett arrangemang
som storleksmässigt kan mäta sig bröllopet var under
Sveriges EU-ordförandeskap i fjol.
Elever i årskurs åtta besökte tidigare i våras Arlanda och rangeringsverksamheten
i ramptornet. Besöket är en del i Trampolinen, ett samarbetsprojekt
mellan skola och näringsliv.
heten ökar också studiemotivationen tror jag, säger Helena
Wallmon, lärare på Valstaskolan.
Marianne Strindin kan också vittna om god respons:
– Det här är uppskattat bland eleverna, det är flera som
har fått aha-upplevelser. Det är också många som har
föräldrar som jobbar på Arlanda. Att då komma och få se
flygplatsen bakom kulisserna är spännande och givande.
Hon planerar nu inför nästa läsårs studiebesök. Med stor
sannolikhet blir det då något tillsammans med Arlanda
Energi med tema miljö.
Foto: Lasse Modin
Foto: Anette Ask
NYA ARLANDA 11

Ramptornet ser till att flygplanen
parkerar på rätt plats
12 NYA ARLANDA
Anna Sintring spanar ut över flygplatsen.
Logistik på hög nivå. Det handlar det om i dubbel bemärkelse på våning
14 i flygtrafikledningstornet på Arlanda. Där ser man till att flygplanen
parkerar vid rätt gate när de har landat.
Det är en arbetsplats med en fantastisk utsikt.
Nedanför breder hela flygplatsen ut sig och
man ser allt som rör sig på marken, och i
luften, från fraktområdet i söder till Halmsjön i
öster. Just den här dagen landar planen på Bana 1
söderifrån, bromsar in och rullar fram till en avfart.
Ungefär här får piloten direktiv om vilken gate planet
ska taxa in till.
– Men det är inte vi som har kommunikationen
med piloten utan det är alltid flygledaren, berättar
Anna-Maria Holander på trafikplaneringen.
Planet anvisas en uppställningsplats efter landning,
men planeringen för hur planen ska ställas
upp görs ett dygn i förväg. Planeringen följs därefter
kontinuerligt upp och förmedlas efter landning via
datasystem och flygtrafikledningen till piloterna
ombord. Det är inget litet pussel som ska läggas med
omkring 600 starter och landningar per dag och ett
stort antal faktorer som man måste ta hänsyn till.
– Utgångspunkten för det dagliga planeringsarbetet
är flygbolagens plan för hur flygplansflottan
disponeras det kommande dygnet. Då vet vi till
exempel att SAS kommer att flyga med en Boeing
737 från Luleå till Arlanda på morgonen för att
sedan fortsätta ut i Europa efter uppehållet på
Arlanda, berättar Anna-Maria.
De viktigaste faktorerna att ta hänsyn när uppställningsplats
ska väljas är flygplanets mått i förhållande
till uppställningsplatsens mått samt den tekniska
utrustningen på platsen. Vid planering av gate styr
regler kring schengen och non-schengen. Skillnaden
är något förenklat att vid ett Schengenflyg behövs
ingen gränskontroll. 25 europeiska länder har skrivit
under Schengenavtalet.
– Med de här uppgifterna som bas planerar man
sedan uppställningsplatser och gate för all trafik till/
från Arlanda. Ett datorprogram kan föreslå uppställningsplatser
med hänsyn till de regler som styr eller
så gör man det manuellt, vilket de flesta av oss gör,
säger Anna-Maria.
Dataprogram varnar
Programmet är så konstruerat att det varnar trafikplaneraren
om man föreslår en felaktig uppställningsplats.
Det är inte ens lönt att försöka parkera
Thai Airways stora jumbojet vid inrikesterminalen
T3. Då lyser det rött på skärmen.
Händer det trots rutinerad personal och avancerat
IT-system att plan hamnar fel?
– Nej. Det kan kanske hamna fel i datorprogrammet
men trafikplanerarnas kunskaper om regler i
kombination med systemets regelverk gör att eventuella
fel uppmärksammas och åtgärdas innan ett
plan slutligen parkerar.
Ramptornet sköter och övervakar inte bara passagerarflyget
utan även fraktflyget så att det ställs

Foto: Lasse Modin
upp på rätt ställe. Till och från terminaler, ramper
och hangarer bogseras också plan som av någon
anledning inte kan stå uppställda vid samma plats
hela tiden.
Cirka 100 uppställningsplatser
Arlanda består av terminalerna 2,3,4 och 5. I terminalerna
2 och 5 hanteras trafik både från Schengen
och non-Schengen, i terminalerna 3 och 4 inrikes.
Sammanlagt finns det cirka 100 uppställningsplatser
på Arlanda.
Vad krävs för att jobba som trafikplanerare?
– Du måste vara flexibel och öppen för olika
lösningar. Vi jobbar ju egentligen hela tiden med
problemlösning. Man måste kunna tänka tredimensionellt;
vad händer i steg två och tre om jag gör så
här nu, säger Anna-Maria, för att på bästa sätt fatta
rätt beslut här och nu.
– Med en knapptryckning kan jag enkelt flytta ett
plan från en gate till en annan. Men det är kanske
inte så bra om passagerarna befinner sig i en annan
terminal, flikar kollegan Anna Sintring in.
Arlanda är en spännande och attraktiv arbetsplats
och jobbet som trafikplanerare lockar många att
söka när man annonserar.
– Det bästa med jobbet är att man har en viktig
roll för många på flygplatsen. Det vi gör här uppe
påverkar människor som jobbar på flygplatsen och
människor som reser till och från Arlanda, säger
Anna-Maria Holander.
Av Per Fröberg
Anna-Maria Holander
SMHI bemannar en position i ramptornet, idag är Bert-Ola Oscarsson på plats.
Detaljplanering av uppställningsplatser i datorsystemet TMS.
Pia Jerkérus
NYA ARLANDA 13

Vinnare i förra numret:
Leena Bodefjäll, Knivsta
Werner Lindegren,
Upplands Väsby
Ulla Edlund, Rosersberg
Love Holmberg, SAS
Dan Clark, SGS
14 NYA ARLANDA
Vi vill ha ditt svar senast den
15 september 2010 till:
Swedavia Stab Info
190 45 Stockholm-Arlanda
Märk kuvertet ”Korsord”.
Fem vinnare får biobiljetter
och ett korsordshäfte av korsordsmakaren
Olle Engkvist.
Namn
(Företag)
Adress:
Av Olle Engkvist

Nytt terminalnära hotell
Markförberedelserna har börjat och inom ett par månader ska det första
spadtaget ha tagits. Sedan kommer det att grävas i ett halvår innan det äntligen
börjar växa uppåt. Helt färdigt kommer det inte stå förrän i slutet av
2012, men då kommer det nya stora hotellet Clarion Arlanda med sina 414
rum och sviter vara ett nytt landmärke på Arlanda.
– Det är otroligt skönt att vi nu är igång. Det har
varit en lång resa för att nå dit vi är, men det är inte
så konstigt att ett så här stort och viktigt projekt tar
tid att förbereda, säger Stefan Stenberg, chef för
fastighetsutveckling på Arlanda.
Hotellet kommer att byggas ihop med Sky City
på den plats där det idag ligger en parkeringsplats,
det vill säga mellan flygledningstornet och Sky City.
Just närheten till terminalerna gör att det är extra
efterfrågat av hotellgäster som reser till eller från
flygplatsen och huvudmålgruppen är affärsresenärer
som kommer för stora konferenser och möten. Men
hotellet kommer att erbjuda mycket mer än så och
många turister kommer med stor sannolikhet att
nyttja hotellet.
Affärsresenärer och turister
– Visst är det så att hotellet är optimerat för affärsresenärer
men vi ser en stor marknad för turister
också. Inte så att det blir ett hotell man åker till för
att semestra, men man kanske tar en övernattning i
början eller slutet av sin resa. Dessutom ligger ju city
bara 20 minuter bort med Arlanda Express, fortsätter
Stefan Stenberg.
EU kartlägger buller
Ett stort EU-projekt som syftar till att kartlägga
flygbullerstörningar och på så sätt öka förståelsen
för effekterna av flygbullerstörningar pågår nu
runt Stockholm-Arlanda flygplats. Projektet som
går under benämningen COSMA kommer även att
kartlägga buller i England runt London Heathrow
flygplats och Köln flygplats i Tyskland.
– Vår förhoppning är att resultaten ska kunna
användas för att ta fram flygbullerkurvor som
kanske kan beskriva verkligheten bättre än de
existerande kurvorna, säger Susanne Rundström
Efterfrågan på flygplatshotell är generellt stor
och även Arlandas nordiska grannflygplatser i Oslo,
Köpenhamn och Helsingfors bygger hotell. Men
för Arlandas del handlar det även om att möta den
ökade efterfrågan som utvecklingen av Stockholm
Airport City innebär.
Fler hotellrum behövs
– När hotellet är färdigt kommer det att utgöra navet
i den nya utvecklingsregionen Stockholm Airport
City. Beläggningssiffrorna för Arlandas hotell är
redan hög och med den fortsatta utvecklingen av
flygplatsstaden kommer fler hotellrum att behövas,
säger Stefan Stenberg.
Ett flerårigt byggprojekt, speciellt om det är så
stort som detta, brukar innebära en hel del störningar
i trafik och allmän svårframkomlighet men
detta är inget som varken resenärer eller anställda
ska behöva uppleva, menar Stefan Stenberg.
– Viss trafik kommer att ledas om men det är inget
som ska påverka resenärer eller anställda. Däremot
kommer man märka att det blivit mycket bättre när
hotellet står klart.
Av Anders Bredfell
som arbetar med grannrelationer på Arlanda.
De områden som kommer att undersökas runt
Arlanda är Rosersberg, Märsta, Upplands Väsby,
landsbygden öster om Arlanda och Sollentuna.
Områdena har bestämts utifrån bland annat dos
av flygbuller, antal överflygningar samt andra
bullerkällor. Undersökningen kommer att pågå
under sommaren och ska förhoppningsvis vara
klar i slutet av september.
Själva kartläggningsarbetet kommer att utföras
av KTH, och sker både via telefonintervjuer samt
via en större studie hemma hos försökspersoner.
Illustration: Aros Arkitekter
NYA ARLANDA 15

19 nya flyglinjer
i sommar
16 NYA ARLANDA
I år är det enklare än någonsin att säkerställa åtminstone några
varma sköna veckor i sommar. Utöver alla Arlandas befintliga destinationer
blir det inte mindre än 19 nya reguljära linjer från Arlanda
i sommar.
1. Ankara, Turkiet
Flygbolag: Pegasus Airlines
– endast via Istanbul.
Frekvens: 3 ggr/vecka
(mån, tis, fre).
Pris: Från cirka 1 500 kr t/r.
2. Bergen, Norge
Flygbolag: Finnair.
Frekvens: 3 ggr/vecka
(tis, ons, sön).
Pris: Från 518 kr enkel.
3. Bordeaux, Frankrike
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 2 ggr/vecka
(mån, fre).
Pris: Från 399 kr enkel.
4. Helsingfors, Finland
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 1–2 avgångar/dag.
Pris: Från 249 kr enkel.
5. Istanbul, Turkiet
Flygbolag: Pegasus Airlines.
Frekvens: 4 ggr/vecka
(tis, ons, fre, sön).
Pris: Från 754 kr enkel.
6. Istanbul, Turkiet
Flygbolag: Anadolujet.
Frekvens: 4 ggr/vecka
(ons, tor, lör, sön).
Pris: Från cirka 1600 kr t/r.
7. Istanbul, Turkiet
Flygbolag: SAS.
Frekvens: 1 gång/vecka (fre).
Pris: Från 694 kr enkel.
8. Kos, Grekland
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 1 gång/vecka (ons).
Pris: Från 399 kr enkel.
9. New York, JFK, USA
Flygbolag: Delta Air Lines.
Frekvens: 1 daglig avgång.
Pris: Från cirka 4100 kr t/r.
10. Larnaca, Cypern
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 2 ggr/vecka
(mån, fre)
Pris: Från 399 kr enkel.
11. Pula, Kroatien
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 1 gång/vecka (ons).
Pris: Från 399 kr enkel.
12. Rhodos, Grekland
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 2 ggr/vecka (tis, tor).
Pris: Från 399 kr enkel.
13. Santorini, Grekland
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 1 gång/vecka (mån).
Pris: Från 399 kr enkel.
14. Sardinien (Olbia), Italien
Flygbolag: Norwegian.
Frekvens: 1 gång/vecka (tor).
Pris: Från 399 kr enkel.
15. Split, Kroatien
Flygbolag: SAS.
Frekvens: 1–2 ggr/vecka
(tis, lör)
Pris: Från 379 kr enkel.
16. Tallinn, Estland
Flygbolag: Air Baltic.
Frekvens: 5 ggr/vecka
(mån–fre).
Pris: Från cirka 450 kr t/r.
17. Tromsö, Norge
Flygbolag: SAS.
Frekvens: 2 ggr/vecka
(mån, fre).
Pris: Från cirka 800 kr t/r.
18. Palermo, Italien
Flygbolag: Norwegian
Frekvens 1 gång/vecka (lör)
Pris: Från 399 kr enkel
19. Aten, Grekland
Flygbolag: Norwegian
Frekvens: 3ggr/vecka
(tor, lör, sön)
Pris: Från 399 kr enkel
Av Malin Larsson
Vi Fem
Ska du flyga någonstans
i sommar?
Mikael Svart, konsult Swedavia,
Uppsala
– Ja, till Prag tillsammans med
min bror. Ska vara där i fyra
dagar. Givetvis åker vi från
Arlanda.
Peder Andersson, SAS, Solna
– Vet inte, det blir sista-minuten
om vi åker. Vi åker till USA i höst,
så sommaren är fortfarande lite
öppen.
Emily Öberg, Securitas, Märsta
– Nej, jag ska jobba hela sommaren.
Ola Johansson, SAS, Sigtuna
– Ja, till Prag i fem dagar tillsammans
med innebandylaget.
Rima Kababa, Air Stop, Sigtuna
– Nej, jag ska stanna hemma
tyvärr. Fast jag längtar efter att
jobba efter en lång mammaledighet.