Bilaga 2:8, Rapport mark och vatten - pdf, 6 Mb - Swedavia

Malmö AirportBilaga 2.8 Mark och vattenDatum 2012-03-16Uppdragsnummer 61670934847Utgåva/Status FastställdElisabet Hammarlund Lisa Gunnemyr, Håkan LindvedElisabet HammarlundUppdragsledare Handläggare GranskareRamböll Sverige ABSkeppsgatan 5211 11 MalmöTelefon 010-615 60 00www.ramboll.com Organisationsnummer 556133-0506

p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docInnehållsförteckning1. Inledning .................................................................................................... 12. Områdesbeskrivning .................................................................................... 12.1 Markförhållanden ............................................................................................ 12.2 Nederbörd och avdunstning ............................................................................... 22.3 Vattenförekomster enligt VISS ........................................................................... 22.3.1 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................ 42.4 Ytvatten......................................................................................................... 52.4.1 Avrinningsområden .......................................................................................... 52.4.2 Björkesåkrasjön .............................................................................................. 62.4.3 Häckebergasjön .............................................................................................. 62.4.4 Höje å ........................................................................................................... 62.4.5 Fjällfotasjön ................................................................................................... 72.4.6 Sege å ........................................................................................................... 72.5 Grundvatten ................................................................................................... 82.5.1 Grundvatten i jord ........................................................................................... 82.5.2 Alnarpsströmmen ............................................................................................ 82.5.3 Grundvatten i berg .......................................................................................... 83. Spillvatten ................................................................................................... 93.1 Mängder ........................................................................................................ 93.2 Föroreningar ................................................................................................... 93.3 Planerade åtgärder ........................................................................................ 113.4 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhet och sökt tillstånd .......... 114. Dagvatten .................................................................................................. 124.1 Avrinning från hårdgjorda ytor ......................................................................... 124.2 Utsläpp av dagvatten ..................................................................................... 144.3 Kontrollprogram för dagvatten ......................................................................... 144.4 Planerad åtgärd ............................................................................................ 144.5 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhet och sökt tillstånd .......... 155. Markföroreningar ....................................................................................... 165.1 Utförda undersökningar .................................................................................. 165.1.1 MIFO-undersökning 2005 ................................................................................ 165.1.2 Fördjupande undersökningar ........................................................................... 185.1.3 Undersökning av PFOS/PFOA ........................................................................... 185.2 Risk för nya markföroreningar ......................................................................... 185.3 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhet och sökt tillstånd .......... 19Bilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847i

Malmö AirportBilaga Mark och vatten1. InledningDetta dokument ingår i ansökan om omprövning av miljöfarlig verksamhet förMalmö Airport. Det är en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen som innehålleren fördjupad beskrivning av förutsättningar, effekter och konsekvenser som berörmark och vatten. Syftet med denna bilaga är att redovisa beskrivningar av markochvattenförhållandena runt flygplatsen som framkommit vid olika undersökningaroch den påverkan som flygplatsen med tillhörande verksamhet gerupphov till.I områdesbeskrivningen (kapitel 2) beskrivs geologiska och hydrologiskaförhållanden, avrinningsområden och omgivande vattenförekomster (yt- ochgrundvatten). Kapitel 3 behandlar innehåll, mängd och hantering av flygplatsensspillvatten. Det omfattar inte behandlingen av spillvattnet som sker vidavloppsreningsverket i Svedala. Kapitel 4 beskriver innehåll, mängd, hanteringoch rening av flygplatsens dagvatten. Förekomst och hantering av markföroreningarbehandlas i kapitel 5. I kapitel 6 redogörs för förekomst avperfluorerade ämnen i mark och vatten samt hur dessa hanteras. Effekter avdagvattenhantering och förekommande markföroreningar beskrivs i kapitel 7. Idet avslutande kapitlet görs bedömning av påverkan på människors hälsa ochmiljökonsekvenser.Kapitlen 3-5 innehåller var sitt avsnitt där det beskrivs i vilken utsträckning de trescenarierna i MKBn påverkar aspekterna spillvatten, ytvatten respektivemarkföroreningar. De tre scenarierna som beskrivs utförligt i MKBn är: Nuvarande tillstånd enligt miljöskyddslagen (nollalternativ) Nuvarande verksamhet Sökt tillstånd2. Områdesbeskrivningp:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348472.1 MarkförhållandenMalmö Airport är belägen i det sydskånska backlandskapet. Den dominerandejordarten är morän men det finns även sorterade jordarter av olika slag som ettresultat av inlandsisens påverkan på landskapet. Inom flygplatsområdet haromfattande markarbeten utförts vilket innebär att hela området är täckt avfyllning av varierande sammansättning, i huvudsak sand och morän. Undertrafikerade hårdgjorda ytor finns ett lager av bergkross. Fyllningens mäktighet är1-10 meter och den är normalt ganska genomsläpplig. Moränen som underlagrar1 av 43

fyllningen är i den övre delen siltig sandig (omlagrad/svallad) men blir mot djupetmera lerig. Lerhalten uppgår till 5-10 %. Under moränleran på ca 30 meters djupfinns lager av sorterade jordlager som generellt blir allt grövre mot djupet. Totaltsett är jordlagren nästan 150 meter mäktiga. Därunder finns kalksten med flinta.Väster om flygplatsen ner mot Björkesåkrasjön finns ett ytligt lager av postglaciallera. Kärrtorv förekommer i lågpunkter i flygplatsens omgivningar och runtBjörkesåkrasjön.2.2 Nederbörd och avdunstningSMHI hade tidigare en väderstation vid flygplatsen. För perioden 1961-1990 ärmedelvärde för årsnederbörd ca 800 mm/år. Nettonederbörden (nederbörd minusavdunstning) är ca 300 mm/år. Närmsta SMHI väderstation ligger numera iSkurup, ca 10 km från flygplatsen.Tabell 1: Uppmätt nederbörd vid SMHIs väderstation SkurupÅr Nederbörd (mm)2005 5272006 8802007 10712008 6622009 6512010 875p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348472.3 Vattenförekomster enligt VISSEnligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som upprättats avVattenmyndigheterna finns sex vattenförekomster i flygplatsens närområde, seTabell 2 och Figur 1.Andra sjöar och vattendrag i flygplatsens omgivning är Björkesåkrasjön,Björkesåkraån och Häckebergasjön, se Figur 2. Dessa finns inte med i VISSeftersom de är små. I de följande styckena beskrivs vattendragen och sjöar somutgör recipienter till flygplatsen. Grundvattenförekomsterna beskrivs i avsnitt 2.5Grundvatten.Tabell 2: Vattenförekomster enligt VISSID Namn KategoriSE616111-134460 Saknas GrundvattenSE616671-133801 Alnarpsströmmen GrundvattenSE1598-133409SydvästskånskakalkbergsakviferenGrundvattenSE616862-134337 Höje å:Önnerupsbäcken-källan VattendragSE615767-134254 Fjällfotasjön SjöSE615625-134326 Sege å:Börringesjön-Fjällfotasjön Vattendrag2 av 43

Figur 1:Karta ytvattenförekomster enligt VISSp:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Figur 2:Karta vattendrag och sjöar nära flygplatsen3 av 43

2.3.1 MiljökvalitetsnormerVattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår enram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Direktivet syftartill att förbättra vattenrelaterat miljöarbete genom en gemensam lagstiftning förvatten (grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten). Direktivet fastslår attarbetet ska utgå från avrinningsområden. En annan gemensam princip, är detsystematiska planeringsarbete som ska ske under 6-åriga förvaltningscykler,efterföljt av åtgärdsarbete.Vattenmyndigheterna tog under slutet av 2009 beslut om miljökvalitetsnormer(MKN) för vatten. I Södra Östersjöns vattendistrikt anges detta i Kalmar länsförfattningssamling (08FS 2009:81). Det finns en beslutad miljökvalitetsnorm förvarje vattenförekomst. Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomsterredovisas i Tabell 3 och Tabell 4. Miljökvalitetsnormen ligger till grund förbeslutade åtgärdsprogram inom vattendistrikten och ska även beaktas vidprövning och tillsyn samt i alla planer och program.Tabell 3: Status och miljökvalitetsnorm för ytvattenförekomsterVattenförekomst Ekologisk status Kemisk status (exkl. Hg)Status2009Kvalitetskravoch tidpunktStatus2009Kvalitetskravoch tidpunktHöje å: Dålig God 2027 God God 2015ÖnnerupsbäckenkällanSege å: Dålig God 2027 God God 2015Börringesjön-FjällfotasjönFjällfotasjön Dålig God 2027 God God 2015Tabell 4: Status och miljökvalitetsnorm för grundvattenförekomsterVattenförkomst Kvantitativ status Kemisk statusStatus2009Kvalitetskravoch tidpunktStatus2009Kvalitetskravoch tidpunktJordlagerakvifer God God 2015 God God 2015Alnarpsströmmen God God 2015 God God 2015SydvästskånskakalkbergsakviferenGod God 2015 God God 2015p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847I Höje å är dålig ekologisk status orsakad av att kvalitetsfaktorerna fisk ochnäringsämnen har dålig status. I aktuell sträcka av Sege å saknas egentligenunderlag för klassificering. Klassningen bygger på att åsträckan rinner mellansjöarna Fjällfotasjön och Börringesjön som båda har klassats som dålig ekologiskstatus. Fjällfotasjöns dåliga ekologiska status är baserad på dålig status förväxtplankton, totalbiovolym, andel blågrönalger samt näringsämnen. Förekomstenav PFOS/PFOA i Fjällfotasjön (se vidare kapitel 6) påverkar inte klassificering avkemisk status eftersom ämnena inte finns med bland ramdirektivets prioriteradeämnen. Dock vägs föroreningen in i den ekologiska statusen genom kvalitetsfaktornsyntetiska ämnen. Alla tre ytvattenförekomsterna har fått tidsfrist till 20274 av 43

2.4.2 BjörkesåkrasjönBjörkesåkrasjön är en eutrof (näringsrik) sjö. Sjön är ca 0,7 km 2 till ytan.Björkesåkrasjön ingår i recipientkontrollen för Höje å. Kontrollen omfattarprovtagning 6 ggr per år av fysikaliska och kemiska parametrar samt plankton iaugusti. De kemiska och fysikaliska parametrarna samt planktonförhållandena harvarit relativt stabila under senare år. Planktonsammansättningen är artfattig ochdomineras av djurplankton. Näringstillståndet klassas som högt (klass 4) ochljusförhållandena klassas som dåligt (klass 5). Sjön omges mest av skog menbelastas via flera tillföden av kväve och fosfor från uppströms liggandejordbruksmark. Kvävehalten visar en svagt sjunkande trend men variationenmellan åren är stor beroende på nederbördsförhållandena. För fosfor finns intesamma trend. Utloppet från sjön passerar nära flygplatsen (Björkesåkraån) ochleder till Häckebergasjön.2.4.3 HäckebergasjönHäckebergasjön är en mycket näringsrik (hypertrof sjö). Sjön är ca 0,8 km 2 tillytan. Häckebergasjön ingår i recipientkontrollen för Höje å. Undersökningsprogrammetomfattar samma parametrar som Björkesåkrasjön men dessutomundersöks vid sjöns utlopp påväxt av kiselalger och bottenfauna varje år ochelfiske utförs vart tredje år. Algbiomassan är hög och har stor diversitet. Mängdendjurplankton är stor och domineras av hjuldjur. Planktonförhållandena i Häckebergasjönhar varierat både när det gäller omfattning och artsammansättningunder de senaste 15 åren. Statusklass avseende näringsämnen baserat påundersökning av kiselalger är klass 3 (måttlig). Kvävehalten visar en svagtsjunkande trend sedan 1973 men variationen mellan åren är stor beroende pånederbördsförhållandena. För fosfor finns inte samma sjunkande trend.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348472.4.4 Höje åHöje å börjar vid utloppet från Häckebergasjön och rinner ut i Öresund vidLomma. Medelvattenföringen vid utloppet är ca 3 m 3 /s. Avrinningsområdet är 316km 3 . Som vattenförekomst är den uppdelad i tre delar; utloppet i Lomma,sträckan nerströms Önnerupsbäcken och sträckan uppströms Önnerupsbäcken.Utloppet i Lomma utgörs av hamn och är klassad som ett kraftigt modifieratvattendrag. Uppströms Önnerupsbäcken har Höje å klassats som dålig ekologiskstatus medan sträckan nerströms sammanflödet med Önnerupsbäcken harklassats som otillfredställande ekologisk status. Klassningen baseras bland annatpå näringstillstånd, ljusförhållanden och bottenfauna. Miljökvalitetsnormen förHöje å är att god ekologisk status ska uppnås till 2027. För utloppet (som är ett”kraftigt modifierat” vatten) gäller god ekologisk potential 2027. Höje å ärrecipient för avloppsreningsverken i Lund, Staffanstorp, Dalby, Björnstorp ochGenarp. Reningsverkens andel av kvävebelastningen är 29 % och förfosforbelastningen 36 % (Ekologgruppen, 2009). Syrgasförhållande, biologisksyreförbrukning och försurningstillstånd är goda i vattendraget. Arealförlust avfosfor beräknas till ca 0,2 kg/ha,år vilket enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassninginnebär klass 4 (höga förluster). Arealförlust av kväve beräknas till 11,13 respektive 15 kg/ha,år på olika ställen i vattendraget (Bjällerup, Trolleberg och6 av 43

2.5 Grundvatten2.5.1 Grundvatten i jordI jordlagren förekommer enligt jordartskartans beskrivning vattenförande lagersom ligger inlagrat i moränen (så kallade intermoräna sediment). Förekomsten ärinte karterad men är känd från området öster om Holmeja. Sedimenten ärvanligen täckta av täta lager av lermorän eller lerig morän men på vissa ställensaknas täckande morän. Eventuellt kan dessa intermoräna sediment ävenförekomma i anslutning till Malmö Airport. Akviferen finns registrerad i VISS medangivande av att avgränsningen är översiktlig. Den naturliga grundvattenbildningenanges i VISS till 341 mm/år, en siffra som verkar orimligt hög för ettgrundvattenmagasin som till stor del överlagras av lerig morän. I en beskrivningav hydrogeologiska förhållanden kring Sturup (VBB VIAK 1994) angesgrundvattenbildningen uppgå till ca 250 mm i den övre jordlagerakviferen.Nyttjandet av den övre akviferen är begränsad till enstaka enskilda brunnar.2.5.2 AlnarpsströmmenAlnarpströmmen är ett för Sverige unikt grundvattenmagasin som utgörs av en ca6 km bred gravsänka som fyllts med sorterade sediment. Botten av sänkan är vidflygplatsen belägen ca 140 meter under markytan. Gravsänkan sträcker sig inordväst-sydostlig riktning. Flygplatsen är belägen nära vattendelaren mellan ennordvästlig och en sydostlig grundvattenström. Vattendelarens läge är inte statiskutan påverkas av vilka uttag som görs i Alnarpsströmmen. På den hydrogeologiskakartan (från 1977) är vattendelaren inritad precis vid flygplatsenmedan nyare kartor redovisar ett något mera sydligt läge. Grundvattenbildningentill Alnarpsströmmen är 50-100 mm/år. Magasinet har generellt ett bra skydd motföroreningar genom överliggande tät lermorän. Läckaget genom detta jordlagerkan antas vara mycket långsam och skyddar både mot diffus föroreningsspridningoch akuta utsläpp.Uttagsmöjligheterna i Alnarpsströmmen är mycket goda. Främst rör det sig omkonsumtionsvatten för enskilda hushåll och mindre samhällen samtenergianläggningar och jordbruksbevattning. Akviferen används för kommunalvattenförsörjning i Svedala samt i Malmö (Grevie vattentäkt söder omStaffanstorp). Svedala planerar dock för anslutning till Sydvattens vattentäkt iVomb.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348472.5.3 Grundvatten i bergDen sedimentära kalkstenen innehåller stora grundvattentillgångar och täcker helasydvästra Skåne. Uttagsmöjligheterna är normalt goda speciellt i den övreuppspruckna delen. I området med Alnarpsströmmen har akviferen i kalkberget enunderordnad betydelse eftersom det är så djupt belägen.8 av 43

3. SpillvattenSpillvatten från alla verksamheter på flygplatsen inklusive avloppstankar på flygplanenleds till avloppsreningsverket i Svedala. Förutom traditionellt spillvattenleds även uppsamlad glykol samt dagvatten från brandövningsplatsen till avloppsreningsverket.Uppsamlad glykol pumpas nattetid för att ge en jämnare belastningtill avloppsreningsverket. För glykolen planeras för alternativ användning i form avenergiåtervinning eller upparbetning och återanvändning. Även för dagvatten frånbrandövningsplatsen planeras för alternativ hantering på grund av PFOS/PFOA (seavsnitt 5.1.3). Det tekniska systemet för hantering av spillvatten finns beskrivet iTeknisk beskrivning.3.1 MängderMängden spillvatten som leds till Svedala Avloppsreningsverk mäts (se Tabell 5)enligt gällande kontrollprogram vid två pumpstationer (P2 och P5). PumpstationP5 samlar allt spillvatten från terminalområdet. P2 pumpar vatten från brandövningsplatsen.Mängden spillvatten beror på omfattningen av verksamheten påflygplatsen. Ju fler resenärer som passerar och anställda som arbetar på flygplatsendesto mer spillvatten genereras. Fraktflyg genererar små mängder spillvattenoch passagerarflyg genererar större mängder. Något direkt sambandmellan mängden spillvatten och antalet flygplansrörelser finns därför inte.Beroende på verksamheterna kan sammansättningen variera. I nuvarandetillstånd finns villkor avseende mängd spillvatten som leds till Svedala avloppsreningsverk.Riktvärde på årsbasis är 300 m 3 /dygn. På månadsbasis ärmotsvarande värde 450 m 3 /dygn. De faktiska mängderna underskriderriktvärdena med god marginal.Tabell 5; Spillvattenmängder som leds till Svedala avloppsreningsverkÅrDygnsmedelvärde(m 3 )Mängd (m 3 ) frånflygplatsen (P5)Mängd (m 3 ) frånbrandövningsplatsen(P2)Mängd (m 3 )från glykoldammen2005 140 50 528 753 4702006 153 55 558 458 8002007 173 62 665 532 3902008 191 69 232 461 Uppgift saknas2009 141 51 448 202 7202010 150 53 435 1310 1100p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348473.2 FöroreningarMätning av föroreningshalter görs vid P5 och P2 som en del i kontrollprogrammet.Under avisningssäsongen analyseras ett prov varannan vecka men under restenav året sker analys en gång per månad. Vid P5 består de analyserade proven avsammanslagna flödesproportionella dygnsprov. Vid brandövningsplatsen utgör9 av 43

proverna stickprov. Vid glykoldammen tas prov varje vecka som blandas tillmånadsprov.Med hjälp av de analyserade proverna och flödesuppgifter beräknas mängdenBOD 7 och kväve som leds till avloppsreningsverket. I villkoren för nuvarandetillstånd finns riktvärden för mängden förorening som avleds till reningsverket.Som månadsmedelvärde ska BOD 7 understiga 100 kg/dygn och kväve skaunderstiga 25 kg/dygn. Båda riktvärdena har överskridits vid något tillfälle nästanvarje år mellan 2005 och 2010.För glykol som avleds till avloppsreningsverket finns separata riktvärden för BOD 7och kväve. Uttryckt som riktvärde för månadsmedelvärde ska BOD 7 underskrida250 kg/dygn och kväve ska underskrida 5 kg/dygn. Riktvärdet för BOD 7 haröverskridits vid två tillfällen under perioden 2005-2010, dels i december 2008(512 kg/dygn) och dels i juli 2010 (257 kg/dygn). Vid det förstnämnda tillfälletöverskreds även gällande gränsvärde på 500 kg BOD 7 per dygn. Riktvärdet förkväve underskrids med stor marginal eftersom glykol inte innehåller kväve.Anledningen till att det finns riktvärde för kväve för glykolvattnet är att urea sominnehåller mycket kväve ibland används för halkbekämpning inom området därglykolen sugs upp.En miljöriskbedömning avseende utsläpp av glykol till avloppsreningsverket harutförts (Ramböll 2011). Bedömningen har omfattat alla ingredienser i de användaprodukterna för avisning. Acceptabla halter för propylenglykol i avloppsreningsverk(PNEC STP) med biologisk behandling finns redovisat i REACH. Dettavärde underskrids vid kontroller av avloppsvattnet som leds till reningsverket. Förövriga ingredienser där det finns tillgängliga värden för acceptabla halterunderskrids dessa (förutsatt att halten i avloppsvattnet har samma förhållande tillpropylenglykol som i den ursprungliga produkten). För några ingredienser saknasuppgift om acceptabla halter för avloppsreningsverk men baserat på uppgifter ombiologisk nerbrytning av ämnena görs en bedömning att dessa inte kan förväntasstöra processen i reningsverket.För att minska belastningen av metaller har flygplanstvätten en egenreningsanläggning (indunstningsanläggning). Inget tvättvatten avleds tillspillvattennätet.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847För att minimera mängden perflourerade ämnen (se kapitel 6) som leds frånbrandövningsplatsen till avloppsreningsverket har en reningsanläggning tagits ibruk. Syftet är i första hand att vatten från brandövningsplatsen skall renas frånperfluorerade ämnen. Anläggningen kommer att utvärderas avseende reningsresultatoch driftssökerhet. Om goda resultat uppnås kan avledningen frånbrandövningsplatsen till avloppsreningsverket upphöra och vattnet kan i ställetledas med övrigt dagvatten mot Fjällfotsjön.10 av 43

3.3 Planerade åtgärderEnligt gällande tillstånd finns så väl villkor som krav på kontroll för spillvattenavseende volym samt mängd BOD 7 och kväve. I framtiden förväntas Svedalakommun att öka restriktionerna för mottagande av industriellt spillvatten specielltavseende miljöfarliga ämnen som kan påverka reningsprocessen, som kan hamnai slammet eller som opåverkat går igenom reningsverket till recipienten. Swedaviaplanerar därför att använda uppsamlad glykol för återvinning av glykol eller förenergiändamål. När ett sådant system tas i drift kommer belastningen avsyreförbrukande ämnen till reningsverket att minska betydligt. Den mestglykolhaltiga fraktionen kan antingen användas för biogasproduktion tillsammansmed annat organiskt avfall eller upparbetas för att återanvändas.3.4 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhetoch sökt tillståndEtt direkt samband mellan antal flygplansrörelser och mängden spillvatten finnsinte. Fraktflyg genererar mindre spillvatten än passagerarflyg och stora långvägapassagerarflygplan genererar mer spillvatten än små och kortflygandepassagerarplan. Det är därför inte möjligt att ange storlek på utsläpp avspillvatten för de olika alternativen. Sannolikt innebär nollalternativet (befintligttillstånd) och den sökta verksamheten större mängd spillvatten än nuvarandeverksamhet. Det finns dock andra faktorer som spelar större roll för mängden ochsammansättningen av spillvattnet, exempelvis glykolhanteringen. Förändringarhar utförts och ytterligare förändringar planeras avseende hantering av såvälglykol som för vattnet från brandövningsplatsen. Hur fort dessa förändringar kankomma till stånd så att bortledningen upphör är för närvarande okänt. Swedaviasarbete med kontinuerlig kemikaliebedömning och rutiner för kemikaliehanteringska förebygga att miljöfarliga och svårnerbrytbara ämnen hamnar i spillvattnet.Underhåll och service av ledningssystemet är viktigt för att förhindra attovidkommande vatten (dagvatten) läcker in i spillvattensystemet.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484711 av 43

4. Dagvatten4.1 Avrinning från hårdgjorda ytorInom terminalområdet och från flygplansplattorna samlas dagvatten upp ikonventionella rännstensbrunnar. Dagvatten från ytor inom terminalområdet somtrafikeras av flygplan leds till en oljeavskiljare (se Figur 5b). Rullbanor ochtaxibanor har ingen uppsamling av dagvatten utan avrinning sker till omgivandegräsytor. Det finns dräneringsystem runt landningsbanorna som leder bortöverskott av sjunkvatten och högt grundvatten. En mera ingående beskrivning avdagvattensystemet finns i den tekniska beskrivningen. Avvattningen redovisas istora drag i Figur 4. Inom de färgade ytorna samlas dagvatten och/ellerdräneringsvatten som leds i den riktning som respektive pil anger. Den totalaarean av hårdgjorda ytor uppgår till 81 ha, varav ca 7 ha är takytor. Grönytoruppgår till sammanlagt 67,6 ha, se Tabell 7. Vid beräkning av dagvattenmängderges olika ytor olika avrinningskoefficienter beroende på hur stor andel avnederbörden som förväntas samlas i dagvattensystemet. För grönytor antas 0,1,för tak 0,9 och för övriga hårdgjorda ytor 0,8. Baserat på dessaavrinningskoefficienter blir den reducerade arean som ansluts till Sege å 54 ha ochden reducerade arean som ansluter till Höje å blir 17 ha.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Tabell 6:Uppsamling av dag- och dräneringsvatten (hektar)Område Grönytor Hårdgjord ytaPlattor ochterminalområdeParkering ochverksamhetsområdeBansystem syd och södraverksamhetsområdetTak Mark Totalt3,2 1,6 20,1 21,76,6 5,2 21,3 26,525,8 0,3 14,6 14,9Bansystem mitt 12,0 - 6,1 6,1Bansystem norr 13,8 - 8,4 8,4Bana 11/29 mm 6,2 - 3,3 3,3Avrinningsområde Sege å(summa rad 1-3)Avrinningsområde Höje å(summa rad 4-6)35,6 7,1 56,0 63,132,0 - 17,8 17,8Tidigare har den hårdgjorda ytan beräknats till 133 ha, varav 39 ha till Höje å och94 ha till Sege å. Orsaken till att nya beräkningar visar på mindre hårdgjord ytajämfört med tidigare beräkning är att det i inom dessa ytor även förekommermark som klassas som grönyta. Avrinningen från grönytor har justerats i den nyaberäkningen.12 av 43

p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Figur 4: Avrinningsvägar för dag- och dräneringsvatten samt kontrollpunkter fördagvatten. De färgade pilarna anger riktning för avledning från respektive yta. Desvarta pilarna illustrerar flöden i diken. Dagvatten från brandövningsplatsen ledstill spillvattennätet.13 av 43

Huvuddelen av dag- och dränvatten leds till den stora dagvattendammen västerom terminalområdet. Dammen fungerar som utjämningsmagasin för att uppnå ettutjämnat vattenflöde över tiden. Det finns luftningsaggregat för att ökanedbrytningen av syreförbrukande ämnen. Genom sedimentation renas utgåendevatten från partiklar vilket innebär en avskiljning av metaller och andra ämnensom binds vid partiklarna.Figur 5a: Fördröjningsmagasin med luftningsaggregat Figur 4b: Storaoljeavskiljaren med bräddningsmagasinDagvatten från plattan och fraktområdet passerar en stor oljeavskiljare innan detleds till utjämningsmagasinet. Oljeavskiljaren har ett bräddavlopp till en lagringsbassäng.Vid flöden som överskrider oljeavskiljarens kapacitet (150 l/s) lagrasdagvatten tills flödet minskat. Totala kapaciteten för avskiljare och lagringsbassängär 250 l/s. Oljeavskiljaren planeras att ersättas av en ny som framför allthar bättre förmåga att rena små oljerester som kan förekomma i dagvattnet.Mindre oljeavskiljare finns på flera ställen bl.a. vid bränsledepån och vidtankstället för diesel.4.2 Utsläpp av dagvattenTill utjämningsmagasinet kommer vatten från huvudparten av de hårdgjordaytorna inom flygplatsområdet. Utöver dagvatten från flygplatsen kommer även endel ytavrinning från området väster om flygplatsen till utjämningsmagasinet.Vattnet som lämnar utjämningsmagasinet passerar punkten V1 där kontinuerligflödesmätning sker. Läget för mät- och provtagningspunkten V1 framgår av Figur4.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Uppmätta mängder redovisas årsvis, se Tabell 7. För år 2009 saknas dock etttillförlitligt värde eftersom mätaren varit ur funktion vid ett flertal tillfällen. Frånutjämningsmagsinet leds vattnet via en kulvert till Fjällfotasjön i Sege ånsavrinningsområde. Kulverten (i Figur 6 markerad med blå småstreckad linje)passerar Sturup park golfbana och har där på senare år delvis ersatts med ettöppet dike.14 av 43

Tabell 7: Uppmätt vattenmängd vid utloppet mot Fjällfotasjön, V1 (frånmiljörapporter)År Uppmätt mängd (m 3 )2005 495 9882006 801 2502007 1 092 9802008 749 1712009 tillförlitligt värde saknas2010 661 191p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Figur 6: Utsläppspunkter för dag/dräneringsvatten (punkter), vattendelare fördagvatten(grön streckad linje) samt provtagningspunkter för kontrollprogram(stjärnor) med beteckning.Dag- och dräneringsvatten släpps även ut vid fyra andra utsläppspunkter som allaleder till Höje åns avrinningsområde (markerade som turkos punkter i Figur 6). Isödra änden av landningsbanan samlas dag- och dräneringsvatten i ett dike(punkt V4) som leder till Björkesåkrasjön. Diket är delvis kulverterat. Öster ochnordöst om landningsbanan finns två utsläppspunkter som leder till Björkesåkra-13 av 43

ån. Kontrollpunkt V3 ligger vid ett av dessa diken. I nordväst finns en utsläppspunktsom fungerar som ett bräddavlopp till en lågpunkt i terrängen. En kulvertleder det vattnet vidare till Björkesåkraån.4.3 Kontrollprogram för dagvattenDagvattnet provtas och analyseras enligt fastställt kontrollprogram. Utöver dettasker även analyser enligt ett egenkontrollprogram. Mest frekvent är kontrollen vidV1. Där sker provtagning varje vecka under vinterhalvåret och varje månad undersommarhalvåret. I punkterna V3 och V6 sker provtagning en gång i månaden.Sommarprovtagning i V3 är dock sporadisk eftersom diket ofta är torrt påsommaren. De parametrar som analyseras i V1 framgår av Tabell 8. I V3 och V6analyseras samma parametrar med undantag för etylenglykol och propylenglykol.Resultat av kontrollen redovisas i kapitel 7.1.Tabell 8: Parametrar för kontroll av dagvattenFastställt kontrollprogram EgenkontrollBiokem. Syreförbruk. BOD 7 Arsenik AsOljeindex (polära kolväten) Kadmium CdSyre, Winklertitrering Kobolt CoSyremättnadKrom CrEtylenglykolKoppar CuPropylenglykolKvicksilver HgTOC (totalt organiskt kol) Kalium KDOC (löst organiskt kol) Nickel NiKväve totalBly PbFosfor totalZink Zn4.4 Planerad åtgärdEn ombyggnad av dagvattenhanteringen planeras runt terminalen så attglykolhaltigt dagvatten kan samlas upp och sorteras från annat dagvatten.Systemet förutsätter att nya ledningar för uppsamling av dagvatten anläggs i dedelar där avisning med glykol förekommer samt att vattnet sorteras och kansamlas upp i olika fraktioner. Förslaget innebär att halten av glykol mätskontinuerligt med ultraljudsteknik eller annan motsvarande teknik. När halten ärhög leds vattnet till en egen reningsanläggning med aktivt slam, en sk. ringkanal,och vid låg halt leds vattnet till ordinarie dagvattensystem. Tekniken med sugbilsom samlar upp så mycket som möjligt av glykolen som hamnar på marken runtflygplanen kommer att användas även i fortsättningen.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847I utjämningsmagasinet sker i nuläget syresättning genom ett luftningsaggregatsom flyter på vattenytan med syfte att minska utsläpp av syreförbrukande ämnen.Denna planeras att ersättas med en överfallstrappa alternativt mackadam släntditt vattnet pumpas upp för att naturligt syresättas när det rinner tillbaka ner iutjämningsmagasinet. Metoden förväntas vara mera effektiv i förhållande tillenregiförbrukningen och dessutom enklare att sköta.14 av 43

4.5 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhetoch sökt tillståndMängden dagvatten som bildas är i första hand beroende av hur stor nederbördsom faller. Mängden föroreningar som finns i dagvattnet är beroende av vilkenverksamhet som bedrivs och ytornas beskaffenhet. Vid stora nederbördsmängderblir halten av föroreningar lägre på grund av större utspädning. Det är därför svårtatt jämföra alternativen och utvärdera effekten av olika planerade åtgärder förfördröjning och rening.När man ska jämföra de olika alternativen blir trots detta ändå den hårdgjordaytan det mått som i första hand används. Befintligt tillstånd och nuvarandeverksamhet sammanfaller i princip med en total mängd hårdgjord yta på ca 80hektar. Det sökta utbyggnadsalternativet innehåller ytterligare ca 40 hektar markför flyganknuten verksamhet, ca 12 hektar ny taxibana och ca 2 hektar nybrandövningsplats. Även om planerad utbyggnad innebär en ökning av hårdgjordaytor med nästan 50 % jämfört med nollalternativet och nuvarande verksamhet såska en förbättrad dagvattenhantering och en optimerad kemikaliehanteringförhindra att belastningen av föroreningar i dagvattnet ökar i lika storutsträckning. Åtgärder som är tänkbara är gröna tak, fördröjning i dammar,makadamdiken och svackdiken. Nämnda åtgärder innebär också att flödestoppar iavrinningen reduceras och i viss mån kan den sammanlagda mängden dagvattenminska något pga. ökad avdunstning och infiltration jämfört med om åtgärder intevidtas.Vid en utbyggnad av flygplatsen med nya uppställningsplatser finns det möjlighettill en förbättrad hantering av dagvatten genom att separera vatten från olika ytori högre grad än vad som är möjligt inom befintlig anläggning.Dagvattnets sammansättning påverkas av driften. Hög grad av uppsamling avglykol innebär lägre halt i dagvattnet. Sopning av trafikerade ytor begränsarhalten av partiklar och metaller. Användning av urea som halkbekämpning höjerhalten av kväve och kemisk syreförbrukning (COD) men sker enbart vid speciellaväderförhållanden som underkylt regn. Även användningen av glykol och vägsalt(på landside) påverkas av vintervädret.Det nya utjämningsmagasinet som tillkom 2008 förväntas minska halten av deföroreningar som analyseras regelbundet men eftersom variationen är stor krävsen lång mätserie för att statistiskt kunna påvisa en förändring (se vidare kapitel7.1).p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484715 av 43

5. Markföroreningar5.1 Utförda undersökningar5.1.1 MIFO-undersökning 2005För att få en bättre bild av föroreningssituationen inom flygplatsområdet utfördesunder 2005 en historisk inventering och verksamhetsinventering inom flygplatsområdet(Atkins 2005a). Totalt 15 områden identifierades som potentielltförorenade och riskklassades enligt MIFO 1. MIFO står för Metodik för Inventeringav Förorenade Områden och är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt attdela in förorenade områden i fyra riskklasser. Fas 1 innebär en orienterandestudie utan fältundersökningar och en första riskklassning. Fas 2 omfattaröversiktliga undersökningar och förnyad riskklassning. De områden som i MIFO 1erhöll en hög riskklass (1 eller 2 och i vissa fall även 3) inventerades ochundersöktes i fält och därefter gjordes en förnyad riskklassning. Riskklassadeområden samt resultat av klassningen framgår av Tabell 9. Läget för dessaområden framgår av Figur 7. Den använda numreringen på kartan och i den förstakolumnen i Tabell 9 överensstämmer med Atkins redovisning.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Tabell 9 Områden som har inventerats och riskklassats enligt MIFO 1 och MIFO 2.Numreringen i tabellen motsvarar siffrorna i Figur 7. Från Atkins (2005a).Nr Objekt Riskklass MIFO 1 Riskklass MIFO 21 Asfaltsupplag 3 32 Dikessystem 2 13 Avfallsupplag 3 -4 Långtidsparkering 3 45 Snöupplag 3 16 Avfallsupplag 3 -7 Terminalområde 3 -8 Dikessystem 1-2 19 Snöupplag 3 3-410 Damm/oljeavskiljare, 4 -11 Avfallsupplag 3 -12 Brandövningsplats 1-2 113 Damm/oljeavskiljare 3-4 -14 Dikessystem 2 115 Uppställningsplats 2 216 av 43

p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Figur 7: Områden som riskklassats enligt MIFO17 av 43

5.1.2 Fördjupande undersökningarBaserat på klassningen från MIFO-undersökningen valdes ett antal områden ut förkompletterande markundersökningar samt fördjupade riskbedömningar. Dettagjordes längs dikessystemet i väst (Atkins 2005b), vid brandövningsplatsen(Atkins 2006b) samt vid läget för den gamla snötippen (Atkins 2006c). Dessutomundersöktes även den då befintliga drivmedelstationen (Atkins 2006a).Undersökningarna ledde till åtgärd i form av sanering i det västra dikessystemet(Atkins 2005c) medan kontrollprogram avseende grundvatten bedömdes som entillräcklig åtgärd vid brandövningsplatsen och drivmedelsstationen. Under 2009har kompletterande provtagningar också gjorts vid dikessystemen i norr och isöder (LFV 2009). I samband med utbyggnad av den nya fraktterminalen mellanFältvägen och Hangarvägen påträffades föroreningar och sanering av massorutfördes (Atkins 2007a). Undersökningen ledde till att kontrollprogrammetavseende grundvatten kompletterades med några kontrollpunkter i detta område.Andra exempel på undersökningar avseende markföroreningar som utförts ärmiljöteknisk undersökning och fördjupad riskbedömning före utbyggnad av nyuppställningsplats (Atkins 2007b), undersökning av Malmö Fuelling ServiceBränsledepå (URS 2008) samt undersökning vid bana 11/29 (Tyréns 2010).Resultaten av utförda undersökningar diskuteras vidare under avsnitt 7.2.5.1.3 Undersökning av PFOS/PFOALänsstyrelsen har med anledning av resultaten från undersökning av PFOS/PFOAbedömt att flygplatsen är klass 1 (mycket stor risk) enligt MIFO. Se vidare separatkapitel 6 om PFOS/PFOA i mark, grundvatten, ytvatten och spillvatten vid MalmöAirport.5.2 Risk för nya markföroreningarMånga av de föroreningar som påträffats är resultatet av verksamheter från tideninnan flygplatsen togs i bruk (t.ex. föroreningen inom utbyggnadsområdet för dennya fraktterminalen) eller från verksamheter som nu är nedlagda (t.ex. den föredetta drivmedelsstationen samt den före detta snötippen), se vidare kap 7.2.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Risken för att pågående verksamhet skulle kunna leda till nya markföroreningar äratt betrakta som relativt liten. De platser där kemikalier hanteras t.ex. verkstäder,fordonstvättar, hangarer, serviceplatser samt bränsleanläggningar är belägna påbetongunderlag samt har uppsamlingssystem som leder till oljeavskiljning ochdärefter till reningsverk eller till dagvattensystem. Bassänger för uppsugen glykoloch snötipp är numera tätade med gummiduk. Risk för fortsatt kontamineringfinns dock på icke hårdgjorda ytor, t.ex. genom olycksspill. Metaller i dagvattenkan också fortsättningsvis kontaminera dikessystem kring området. Gamla ochbrustna ledningssystem är en annan potentiell källa till förorening.18 av 43

5.3 Skillnader mellan gällande tillstånd, nuvarande verksamhetoch sökt tillståndSkillnaden mellan de olika alternativen avseende risk för uppkomst, exponeringoch spridning av markföroreningar är främst relaterad till planerad markanvändningsamt användningen av kemikalier. För skillnader i kemikaliehanteringhänvisas till bilaga 2.10 om kemikaliehantering.Det är inte någon påtaglig skillnad mellan nuvarande verksamhet och befintligttillstånd avseende markanvändningen sedan det nya hangarområdet (ca 25 000m 2 ) mellan Fältvägen och Hangarvägen tagits i bruk för fraktverksamhet. Avtidigare tillståndsgiven mark återstår ca 50 000 m 2 söder om det nybyggdaområdet. Swedavia har även tillstånd att bygga mindre hangarer vid rullbana11/29. Även detta är en outnyttjad del av tillståndet.I det sökta alternativet finns planer för nytt fraktområde samt för nyauppställningsplatser för ramper och flygplan. Man vill ha möjlighet att inomanläggningsområdet uppföra nya ramper och uppställningsplattor för flygplan,framför allt för fraktflyg. Området planeras bli ca 400 000 m 2 (40 ha) och kommeratt förläggas norr och väster om befintlig brandövningsplats. Vidare planeras enparallelltaxibana och snabbavfarter från rullbanan till befintlig taxibana omfattandeca 120 000 m 2 (12 ha). Syftet är att medge en snabbare genomströmning avtrafiken på taxibanan. Utbyggnaden av de nya uppställningsplatserna samt nyfraktterminal kommer att medföra arbeten i förorenade områden intillbrandövningsplatsen. Brandövningsplatsen kommer att behöva flyttas eftersomdet krävs ett skyddsavstånd mellan brandövningsplats och annan verksamhet.Placering av ny brandövningsplats har ännu inte utretts, men torde enligt gällandeutvecklingsplan bli öster om rullbana 17/35, mittemot befintlig brandstation.Utbyggnaden av taxibanan kommer eventuellt att innebära att befintligglykoldamm måste flyttas.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484719 av 43

6. Perfluorerade ämnen i mark och vatten6.1 BakgrundPerfluorerade ämnen (PFAS) har använts i stor omfattning i samhället under cirka50 år, bl.a. vid ytbehandling av textilier, i rengöringsmedel, i köksredskap och vidytbehandling av till exempel livsmedelsförpackningar. PFOS (perfluoroktansulfonat)och PFOA (perfluoroktansyra) är de två mest kända ämnena i dennagrupp och de har även använts som en ytaktiv tillsats i brandsläckningsskum påflygplatser (sk AFFF). Sedan 2008 använder Malmö Airport inte längresläckningsskum som innehåller PFAS vid brandövningar. Vid halvårsskiftet 2011har även brandsläckningsskum med PFAS vid verkliga bränder ersätts med andrapreparat. PFAS förekommer även som en tillsats i oljor i flygplans hydraulik ochdenna användning har ännu inte begränsats internationellt.De senaste åren har man funnit att PFOS/PFOA kan orsaka skador hos djur. Detkan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills intepåvisat några sådana när människor är föremål för s.k. normalexponering frånPFOS/PFOA i hushållsnära produkter, dricksvatten, livsmedel eller fisk. PFOS/PFOAbryts dock inte ner, varken i miljön eller i människokroppen varför halternakontinuerligt ökar hos individer som exponeras.Det finns ett antal förslag till gränsvärden för PFOS från Naturvårdsverket, vilkabaseras på en riskbedömning utförd av Kemikalieinspektionen 2004. Det pågår förnärvarande ett femårigt forskningsprojekt om PFOS/PFOA i miljön i Sverige somhar inletts på initiativ av Swedavia. Projektet, RE-PATH, syftar till att utreda ochklarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt attundersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen. I projektetanvänds Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport somforskningsobjekt.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348476.2 PFOS/PFOA vid brandövningsplatsenMed anledning av forskningsprojektet vid Landvetter och Arlanda lade MalmöAirport på eget initiativ till PFOS i sin egenkontroll av brandövningsområdet under2009. Resultaten visade att förhöjda halter förekommer i grundvatten påbrandövningsplatsen och i den damm vid brandövningsplatsen varifrån vatten ledstill Svedala kommuns avloppsreningsverk. Källan till de förhöjda halterna är detbrandsläckningsskum innehållande PFOS/PFOA som tidigare använts vidbrandövningar. Uppmätta PFOS-halter i vattnet i dammen som leds tillspillvattensystemet har legat under föreslaget gränsvärde på 30 µg/l förinlandsytvatten från Naturvårdsverket. Hösten 2010 informeradestillsynsmyndigheten och Svedala kommun om förhållandena.20 av 43

6.3 PFOS/PFOA nedströms flygplatsområdetHösten 2010 utökades egenkontrollen med avseende på PFOS/PFOA även tillkontrollpunkten för dagvatten som avleds västerut, V1, och som ligger närmastnedströms brandövningsområdet. Från V1 går vattnet till Fjällfotasjön, som i sintur har utlopp mot Börringesjön och därefter rinner visare i Sege å. Även i V1påvisades förhöjda halter av PFOS/PFOA. Konstaterade halter i V1 har vid samtligatillfällen legat långt under föreslaget gränsvärde för inlandsytvatten (30 µg/l).Hösten 2010 hölls ett informationsmöte för en föreslagen referensgrupp beståendeav tillsynsmyndigheter, kommuner och fiskeintressen nedströms flygplatsområdet.I början av 2011 utfördes även en analys av PFOS och PFOA i kontrollpunkter avyt- och dagvatten norr och söder om startbanan (V3 och V4) och som mynnar iHöje å avrinningsområde. Dessa analyser visade att halterna var förhöjdagentemot en generell bakgrundshalt men att de var väsentligt lägre än i punktenV1 i väster, mot Sege å avrinningsområde.Provtagning av sjöarna Fjällfotasjön, Börringesjön, Björkesåkrasjön, Häckebergasjönoch Yddingesjön utfördes både på våren och hösten 2011. Yddingesjön valdessom referenssjö eftersom den inte alls belastas med vatten från flygplatsen menligger geografiskt nära. Häckebergasjön, Björkesåkrasjön och Yddingesjön hadehalter som betraktas som bakgrundshalter medan Börringesjön och Fjällfotasjönhade klart förhöjda halter. Fisk från de sistnämnda sjöarna innehöll vid bådaprovtagningstillfällena så höga halter att länsstyrelsen beslutade att förbjudaförsäljning av fisk från Fjällfotasjön samt ål från Börringesjön. Även i Sege åuppmättes förhöjda halter, både uppströms och nerströms avloppsreningsverket iSvedala. Utförda undersökningar redovisas i bilaga 2.13 till MKB. Det är klarlagtatt det inte är förenat med några risker att bada eller vistas vid sjöar ochvattendrag, eftersom PFOS/PFOA inte tas upp via huden och inte heller sprids vialuft.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 616709348476.4 Pågående åtgärder och undersökningarSedan användningen av PFOS/PFOA i släckmedel har upphört är den väsentligakällan för ämnena den förorenade marken runt brandövningsplatsen. För attförhindra spridning samlas dagvatten, dräneringsvatten och pumpat grundvattenoch leds till en reningsanläggning med förfilter och aktivt kol-filter. När reningsanläggningenär intrimmad kommer dagvatten från brandövningsplatsen intelängre att ledas till Svedala ARV utan vara så rent att det kan ledas till närmasteytvatten. Belastningen på spillvattensystemet kan således upphöra. Ävenspridning till grundvattnet förhindras genom åtgärden. Dräneringssystemet runtbrandövningsplatsen har förbättrats och betongplattan där övningar sker kommeratt renoveras så att den blir tät. Vidare pågår utredning av eventuella gamladräneringssystem i omgivningen som kan tänkas utgöra dolda spridningsvägar.Kontrollen av utgående vatten från V1 och runt brandövningsplatsen kommer attfortgå. Även om spridningen av PFOS/PFOA till yt- och grundvatten upphör ellerkraftigt reduceras kommer halterna i fisk i Fjällfotasjön och Börringesjön att varafortsatt höga under lång tid framöver.21 av 43

7. Miljöeffekter7.1 Utsläpp till vatten7.1.1 SpillvattenSpillvatten leds till Svedala avloppsreningsverk i enlighet med gällande tillstånd.Riktvärden för mängden syreförbrukande ämnen överskrids såväl sommartid somvintertid. Vilka effekter detta leder till ligger utanför denna MKBs avgränsning.Detta hanteras inom ramen för avloppsreningsverkets tillståndsprövning.Swedavia planerar för att sluta leda glykolvatten till reningsverket och i ställetanvända det till biogasutvinning alternativt upparbetning. Detta leder till lägrebelastning av syreförbrukande ämnen till reningsverket.7.1.2 DagvattenHuvuddelen av dagvattnet leds till Sege åns avrinningsområde. Mängdenpropylenglykol som släpps ut med dagvattnet har beräknats säsongsvis mycketöversiktligt baserat på medelhalter (enligt kontrollprogrammet) ochdagvattenmängd (baserat på mätning vid V1) för perioden 2005-2008. Förvintrarna 2009/10 och 2010/11 har en mera noggrann beräkning utförts där varjeveckas flöde har multiplicerat med uppmätt halt och samtliga värden harsummerats. De senare beräkningarna bedöms som mer tillförlitliga ocksåberoende på att utjämningsmagasasinet inte bara utjämnar flödestoppar utanäven utjämnar koncentrationen genom utspädning i en större vattenvolym innanutsläppspunkten V1. Som framgår av Tabell 10 så är variationen mellan årenmycket stor både när det gäller uppskattad utsläppsmängd och hur stor andel avden använda mängden som utsläppet utgör. I Figur 8 visas uppmätt halt avpropylenglykol under perioden oktober 2005-september 2009. Mätning avetylenglykol (som är nedbrytningsprodukt av propylenglykol) har endast gjorts påsenare år.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Tabell 10: Beräknade utsläpp av monopropylenglykol till Fjällfotasjön för perioden2005-2011.FörbrukadpropylenglykolUppskattadmedelhaltvid V1VintersäsongDagvattenmängdUppskattatutsläpp avpropylenglykolAndelutsläppav använt2005/06 160 ton 73 mg/l 270 000 m 3 20 ton 13 %2006/07 96 ton 39 mg/l 800 000 m 3 30 ton 32 %2007/08 76 ton 18 mg/l 800 000 m 3 10 ton 12 %2008/09 130 ton 29 mg/l Tillförlitligtvärde saknas- -2009/10 240 ton 24 ton 10 %2010/11 250 ton 11 ton 4,4 %22 av 43

600vintervintervintervinter500400300V1 etylenglykolV1 propylenglykol20010002005-10-01 2006-04-01 2006-10-01 2007-04-01 2007-10-01 2008-03-31 2008-09-30 2009-03-31 2009-09-30Figur 8: Uppmätta halter (mg/l) av propylenglykol och etylenglykol vidutsläppspunkt V1Halten propylenglykol ligger lägre än riktvärdet (CCME Canadian EnvironmentalQuality Guideline) som fastställts av Kanadas naturvårdsverk som är 500 mg/l försötvatten beräknat för lång tids exponering.Dagvatten med glykol innebär en belastning i form av biologisk syreförbrukning irecipienten. Vid nerbrytningen av glykolen kan syrgashalten sjunka lägre än vadkänsliga livsformer i recipienten klarar. Syrgashalten kontrolleras sommartid avvattendragsförbundet i Sege å. Dessa mätningar visar ingen tendens till lågsyrgashalt/syremättnad. Utsläppen av glykol sker dock framför allt vintertid ochdå sker ingen kontroll i recipienten.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847I diagrammet i Figur 9 framgår även resultat av kontrollmätningar i punkten V3som utgör utsläppspunkt för dag- och dräneringsvatten från norra delen av bansystemettill Björkesåkraån/Häckebergasjön. BOD 7 ligger generellt lägre än V1vilket beror på att endast små mängder av glykol hamnar på banan när den rinnerav/lossnar från avisade flygplan. Normal halt för BOD 7 i V3 är under 5 mg/l, menenstaka mätvärden kan ligga högre. Det som orsakar förhöjd BOD 7 i V3 är halkbekämpningsmedelkaliumacetat och urea. Avrinningen till V3 sker långsamt viaytavrinning och dräneringsledningar vilket ger betydligt lägre halter jämfört medV1.23 av 43

800vintervinter vintervinter 08/09700600500400V1 BOD7V3 BOD730020010002005-10-01 2006-04-01 2006-10-01 2007-04-01 2007-10-01 2008-03-31 2008-09-30 2009-03-31 2009-09-30Figur 9: Uppmätta halter av BOD 7 (mg/l) i utgående vatten vid V1 och V3.Observera att provtagningsfrekvensen är olika i de två mätpunkternaTrots betydande halter av syreförbrukande ämnen så är syrgashalten relativt bra iutgående vatten (se Figur 10). Det finns en tendens till högre syrgashalt i V1under de senaste vintrarna vilket troligen beror på luftningsaggregatet iutjämningsmagasinet. Ett av Swedavias miljömål för 2011-2014 är att syrgashaltenaldrig ska vara under 5 mg/l i utsläppspunkten.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484724 av 43

25vinter 05/06 vinter 06/07 vinter 07/08vinter 08/092015V1 SyreV3 syre10502005-10-01 2006-04-01 2006-10-01 2007-04-01 2007-10-01 2008-03-31 2008-09-30 2009-03-31 2009-09-30Figur 10: Syrgashalt (mg/l) i utgående vatten vid V1 och V3.90vinter 05/06vintervintervinter8070605040V1 tot-NV3 tot-N3020p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.doc1002005-10-01 2006-04-01 2006-10-01 2007-04-01 2007-10-01 2008-03-31 2008-09-30 2009-03-31 2009-09-30Figur 11: Halt av totalkväve (mg/l) i utgående vatten vid V1 och V3.25 av 43Bilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847

Halten kväve i utgående vatten mäts enligt fastställt kontrollprogram. Kvävekällanär i första hand urea som används till halkbekämpning vid svåra väderförhållandent.ex. underkylt regn. Under övrig tid är halten ungefär i storlek medmedelhalten i Sege å (för 2000-2008) ca 4 mg/l (Ekologgruppen 2009). Kvävehalti vatten som leds till Björkesåkraån är normalt mindre än 1 mg/l.Våren 2009 installerades ett nytt system för datahantering av flödesmätning vidutloppet från fördröjningsmagasinet (punkt V1). Utrustningen är mera tillförlitligoch mindre känslig för störningar vilket innebär mindre dataförluster jämfört medtidigare utrustning. Värdena har nyttjats för beräkning av utsläppsmängderavseende BOD 7 , totalkväve och totalfosfor. Vintertid sker provtagning en gång pervecka och sommartid en gång per månad. Provtagningen är momentan och utgörsåledes ett stickprov men i beräkning av utsläppsmängd har momentanvärdenaanvänts som representant för aktuell vecka eller månad. Beräknadeutsläppsmängder redovisas i Tabell 11: Beräknat utsläpp av BOD7, totalkväve ochtotalfosfor från V1 till recipienten Fjällfotasjön, kg/år. För parametern oljeindexdär de flesta analysvärdena ligger under detektionsgränsen är det intemeningsfullt att göra motsvarande beräkning. Detsamma gäller förglykolutsläppen under sommarperioden. Utsläppsmängd för glykol vintertidredovisas i Tabell 10.Tabell 11: Beräknat utsläpp av BOD7, totalkväve och totalfosfor från V1 tillrecipienten Fjällfotasjön, kg/år.2010 2011BOD 7 39000 15000Totalkväve 3300 3100Totalfosfor 40 50Vid jämförelse mellan glykolutsläpp och utsläpp av BOD samt att en literpropylenglykol orsakar ca 1 kg BOD framgår att en mycket stor del av flygplatsensBOD-utsläpp kommer från glykolen.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847För att kunna ställa utsläppen av näringsämnen i relation till jordbrukets utsläppkan dessa räknas om till arealförlust. Flygplatsens area som avleds viafördröjningsmagasinet är ca 100 ha dessutom avleds ytvatten från området västerom flygplatsen som uppgår till ca 120 ha. Arealförlusten för kväve blir 14-15kg/ha och för fosfor 0,18-0,23 kg/ha fosfor. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder(Naturvårdsverkets rapport 4913) motsvara detta höga förluster (klass 4av 5). För hela avrinningsområdet är medelvärde för arealförlust för åren 2008-2010 11 kg/ha för kväve respektive 0,22 kg/ha för fosfor (Ekologgruppen 2011).En uppskattning av utsläppen av metaller via dagvattnet (vid V1) till Fjällfotasjönhar gjorts av Ramböll 2010/11 (Ramböll 2011a). Dataunderlaget är mätningar avmetallhalt vid V1 under 2004-2008. För flera metaller är halterna ofta lägre än26 av 43

detektionsgränsen vilket gör att medianhalten inte kan beräknas. Det gällerkadmium, kobolt och krom. De uppskattade mängderna framgår av Tabell 12.Tabell 12:Uppskattade utsläpp av metaller vid V1 (år 2004-2008)MetallMedianhalt(µg/l)Arsenik 1 1Bly 0,8 0,8Koppar 4 4Nickel 2 2zink 25 25Uppskattadmängd (kg/år)Halterna av exempelvis arsenik, zink, nickel och koppar är högre än normalbakgrundshalt i små vattendrag. Halterna i vattnet som passerar V1 är ofta övergränsen för risk för påverkan när det gäller zink, koppar och kadmium. Eftersomdet biologiska livet i kulverten till Fjällfotasjön ändå är begränsat pga. brist på ljusoch lämpligt bottensubstrat så är det först när vattnet når Fjällfotasjön som det ärrelevant att bedöma risk för biologiska effekter pga. metaller. I vilken utsträckningsom metallhalten har minskat i vattnet pga. sedimentation och utspädning pådenna sträcka är inte känt. Det går därför inte att slå fast om risken har kvarståtteller inte när vattnet nått Fjällfotasjön.Det utjämningsmagasin som togs i drift 2008 är tänkt att fungera somsedimentationsfälla för metaller som är bundna till partiklar. Det finns en antydantill förbättring vad gäller metallhalter i utgående vatten sedan september 2008 dåutjämningsmagasinet togs i drift. Förbättringen är dock inte statistiskt säkerställd.På grund av den stora variationen i halter mellan olika mättillfällen krävs detlängre mätserier innan en förändring kan säkerställas statistiskt.När planerad ringkanal för rening av glykol i dagvattnet tas i drift blir belastningenav metaller till fördröjningsmagasinet mindre. Metaller kommer i stället att bindasi slammet i den biologiska reningen. I vilken utsträckning detta leder till lägreutsläpp till recipienten är inte möjligt att förutse.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Metallutsläpp medför en ackumulation av metaller i bottensediment nerströmsutsläppen. Detta har lett till oacceptabelt höga halter i dikessystem näraflygplatsen. Bortgrävning av sediment har därför fått genomföras. Det förväntasatt utjämningsmagasinet medför att detta problem har reducerats nerströmspunkten V1. Övriga dikessystem fungerar som sedimentfällor och där kvarstår riskför förhöjda halter i bottensediment. Flygplatsens kontrollprogram bör därföromfatta kontroll av metaller i sediment på strategiskt valda punkter. Dikena runtflygplatsen som belastas med dagvatten har ett lågt biologiskt värde eftersom debitvis är kulverterade och bitvis har höga branta slänter. De har konstruerats föratt leda bort vatten i det kuperade landskapet så att det inte bildas småvattensom lockar till sig fåglar och ökar risken för kollisioner.27 av 43

7.1.3 Infiltration till grundvattenInfiltration av dagvatten sker ner i fyllningen i begränsad omfattning eftersom detmesta vattnet samlas upp av dräneringsledningarna. Infiltration till Alnarpslagrenär mycket begränsad eftersom det finns tät lermorän och andra mäktiga jordlagerovanpå huvudakviferen (Alnarpssedimenten).7.2 MarkföroreningarI nedanstående kapitel görs en redovisning av föroreningssituationen inom deområden inom Malmö Airport som misstänkts eller konstaterats vara förorenadevid utförda inventeringar och undersökningar. Eventuella åtgärder presenteras ochkvarvarande miljöeffekter vid de olika områdena bedöms. De områden som fick enlåg riskklass i MIFO-inventeringen (se kap 5.1) kommenteras inte vidare i dettakapitel. Lägen för de områden som diskuteras framgår av Figur 12. Ensammanställning av föroreningssituationen innan och efter eventuell åtgärd ges iTabell 13.7.2.1 Asfaltsupplag (A)Vid områdets norra del finns ett upplag för asfalt som idag utgörs av öppen frimark och enligt MIFO-undersökningen har asfalt förvarats på denna plats i ca 20år. Platsen används fortfarande som tillfällig upplagsplats för asfalt. Ett jordprovhar analyserats och halter av bly över MKM påvisades. Uppföljning avföroreningssituationen vid asfaltsupplaget har inte utförts, trots att man i MIFOundersökningenrekommenderade schakt av den förorenade jorden samtuppföljande provtagning. Halterna av bly bedöms vara så pass höga attrekommendationen om uppföljning kvarstår. Föroreningen ligger ytligt ochexponering till människa kan inte uteslutas. Platsen ligger utanför flygplatsensinhägnad vilket innebär att allmänheten har tillträde till området. Dock är det intefrågan om något rekreationsområde utan exponering skulle kunna uppkomma vidyrkesmässiga besök på platsen. Även djur kan exponeras. Om platsen ävenfortsättningsvis ska användas för upplag av asfalt kan det vara motiverat attinhänga den. Om platsen inte ska användas för upplag i framtiden finns det skälatt utföra kompletterande provtagning för att avgränsa, riskbedöma och eventuelltåtgärda föroreningen.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484728 av 43

p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Figur 12: Lägen för områden som misstänkts eller konstaterats vara förorenadevid utförda inventeringar och undersökningar.29 av 43

7.2.2 Dikessystem norr (B)Diket uppsamlar dagvatten från områdets nordliga och nordvästra del samtbansystem (taxibana och rullbana) och leder vattnet vidare mot Häckebergasjön.Under MIFO-undersökningen analyserades ett sedimentprov från diket. Provetvisade på förhöjda halter av zink, bly, kadmium, koppar, arsenik, PAH samt avalifater

arsenikhaltiga slammet bör avlägsnas och platsen bör kontrolleras framöver för attse om fenomenet fortsätter.7.2.5 Uppställningsplats (E)Vid flygklubben i den södra delen av flygplatsen har det funnits tunnor med oljaoch/eller flygbensin. Vid MIFO-undersökningen konstaterades att dessa läckt tillomgivningen. Två jordprov analyserades. Det ena provet visade på blyhalter överMKM och det andra på halter av alifater >C12-C35 över KM. Vid MIFO-2undersökningen rekommenderades en kompletterande undersökning för attundersöka föroreningens utbredning i djupled och i plan. Platsen undersöktes iaugusti 2010 (Tyréns 2010). Undersökningen omfattade 8 punkter medskruvprovtagning av jord samt två grundvattenrör. Två grundvattenprov och 6jordprov skickades till laboratorium för analys av aromatiska och alifatiskakolväten, BTEX och bly. Inga organiska ämnen detekterades och halten av bly lågpå normal bakgrundsnivå. Resultatet tolkas så att den tidigare analyseradeföroreningen av olja och bly är begränsad till ytligt spill vid den tidigareuppställningsplatsen. Någon spridning av föroreningen har inte förekommit ochinget efterbehandlingsbehov föreligger. Föroreningen av bly bedöms inte varaallvarlig eftersom utbredningen är begränsad. Det kan dock noteras att denflygbensin som används till de små flygplanen som nyttjar bana 11/29 innehållerbly i betydande mängd (upp till 0,56 g/l). Om detta bränsle spills ut avgår enbetydande del till luft, och de organiska komponenterna bryts ner men blyet blirkvar på marken.7.2.6 Avfallsupplag (F)I MIFO-utredningen omnämns ett område väster om flygplatsområdet där mandeponerat oljefat och transformatorer. Det är inte känt vem som deponerat dessatunnor och transformatorer samt hur länge de legat där. I MIFO-undersökningenrekommenderas provtagning i 2-3 punkter och analys med avseende på PAH,alifater och aromater samt riskklassning enligt MIFO 2, men detta utfördes aldrig.Avfallet är numera bortforslat och det exakta läget är inte dokumenterat. Det ärinte aktuellt med någon provtagning av marken i nuläget.7.2.7 Drivmedelsstation (G)Under 2006 utfördes en markundersökning vid en nu nedlagd drivmedelsstation,belägen söder om verkstadslokalerna invid befintliga tankar för diesel(Atkins 2006a). Bakgrunden till undersökningen var att man noterat attplattformen vid stationen spruckit och det befarades att spill och läckage påplatsen kontaminerat marken med bensin och diesel under pumpstationen ochplattformen.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Tre jordprov och tre grundvattenprov analyserades. I ett av jordprovernapåvisades halter av alifater >C16-C35 samt av PAH över riktvärdet för KM menunder MKM. Alifater >C16-C35 påvisades även i grundvattnet, men halterna låglångt under riktvärdet för ämnen i grundvatten vid bensinstationer (Elert 2006).Slutsatsen av undersökningen var att riskerna inte var tillräckligt stora för attmotivera en sanering. För att följa upp spridningen till omgivningen analyseras31 av 43

däremot grundvattnet i ett kontrollrör vid tankstationen sedan 2006 fyra gångerper år med avseende på BTEX, aromater och alifater. Hittills utförda provtagningarhar visat på halter under detektionsgräns och det verkar således som omgrundvattnet inte längre är påverkat av de förorenade massorna. Under 2009 togsäven prov på PFOS vid ett tillfälle. Halterna låg vid detta tillfälle på 1,9 µg/l vilketkan jämföras med riktvärdet för föreslaget gränsvärde för särskilda förorenandeämnen i inlandsvatten som ligger på 30 µg /l (Naturvårdsverket 2008b).7.2.8 Brandövningsplats (H)På grund av att starkt luktande jordmassor påträffats i området har brandövningsplatsenundersökts i två omgångar, dels vid MIFO-undersökningen 2005 och dels ien fördjupad riskbedömning 2006 (Atkins 2006b). Totalt har jord från tio provpunkteroch grundvatten från sex punkter analyserats. Ett av jordproverna, taget idirekt anslutning till brandövningsplatsen innehöll halter av aromater >C8-C10och TEX i halter över MKM och ett annat, taget ca 7 m från brandövningsplatseninnehöll halter av bly och alifater >C16-C35 i halter över MKM. Även grundvattnetfrån en punkt centralt i brandövningsområdet visade sig innehålla förhöjda halterav bly, alifater >C8-C16, aromater >C8-C10 och PAH (jämfört med Riktvärdet förämnen i grundvatten vid bensinstationer, Elert 2006).I den fördjupade riskbedömning som utfördes 2006 (Atkins 2006b) bedömdes attföroreningen var lokal inom brandövningsområdet och att spridning inte skett tillnärliggande omgivning. Sanering bedömdes inte krävas utan ett kontrollprogramför grundvatten bedömdes vara tillräcklig som åtgärd. Grundvattenprov tas ut fråntre rör (GW2, GW6 och GW11) och analyseras fyra gånger per år med avseendepå alifater, aromater och BTEX samt tungmetaller. Hittills utförda provtagningarhar visat att grundvattnet är opåverkat av de förorenade massorna. Så länge sommarkanvändningen inte förändras och så länge som provtagningen avgrundvattnet bekräftar att det inte sker någon spridning av föroreningar tillomgivningen bedöms kontrollprogrammet vara en tillräcklig åtgärd ocksåfortsättningsvis.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Under 2009 togs dock även prov på PFOS vid ett tillfälle (LFV 2009). Halterna irören GW2, GW6 samt GW11 låg vid detta tillfälle på 77,2 µg/l, 7,7 samt 0,0097µg/l vilket kan jämföras med riktvärdet för föreslaget gränsvärde för särskildaförorenande ämnen i inlandsvatten som ligger på 30 µg /l (Naturvårdsverket2008b). Efter detta har förnyad provtagning av grundvatten gjorts i januari ochapril 2010. Resultaten har visat något lägre halter än vid det första tillfället (WSP2010). Undersökningen visar att PFOS/PFOA finns i grundvattnet kringbrandövningsplatsen. I kapitel 6 beskrivs bakgrunden och problematikenangående PFOS/PFOA mera ingående.Det sökta alternativet innefattar dock planer på att bygga ut fraktområdet med enplatta för uppställning av flygplan och med en ny fraktterminal norr om befintligbrandövningsplats. Om planerna realiseras kommer markarbeten att ske i detförorenade området. Den förorenade jorden kommer då att behöva tas om hand32 av 43

för efterbehandling och arbetet måste föregås av en saneringsanmälan.Anläggningsarbetare som arbetar med utbyggnaden kan komma att utsättas förrisker om inte försiktighetsåtgärder vidtas.7.2.9 Snötipp (I)Området användes som snöupplag fram till 2005. Vid MIFO-undersökningenpåträffades starkt förhöjda halter av propylenglykol (48000 mg/l) i ett grundvattenrörbeläget vid snöupplaget. Även i jorden påträffades etylenglykol ochpropylenglykol. De förhöjda mätresultaten bedömdes komma från de snömassorsom lagts upp på den gräsbevuxna, icke-hårdgjorda ytan genom åren. Under2006 utfördes förnyad provtagning av grundvatten från det befintligagrundvattenröret. För att kontrollera om föroreningen spridit sig till omgivningenutfördes även provtagning i tre nya grundvattenrör belägna på några hundrameters avstånd från snötippen (Atkins 2006c). Provtagningarna visade vid dettatillfälle inga halter över detektionsgräns för etylenglykol och propylenglykol.Slutsatsen som då drogs var att den tidigare höga halten av propylenglykol varresultaten av en kraftig snösmältning våren 2005. Inga åtgärder föreslogs annatän att lägga ned tippen och att fortsättningsvis samla snön i en tät uppsamlingsdamm.Sedan 2008 samlas snö från flygplansplattorna i en tät uppsamlingsdammvid platta Nord.7.2.10 Fraktterminal (J)Vid utbyggnad av fraktterminalen 2006 upptäcktes kontaminerade massor i delarav utbyggnadsområdet. Källan till föroreningarna var tunnor med spillolja somgrävts ned tillsammans med fyllnadsmassor vid tiden för grundläggandet avflygplatsen. Undersökningar utfördes och det konstaterades att jorden varförorenad med tyngre alifater och aromater i halter över MKM, företrädesvis i dennordvästra delen av området, mot bränsledepån. Prover togs även i grundvattnet,men föroreningar påträffades inte (Atkins 2007a).Området efterbehandlades genom grävsanering i april 2007 och totalt grävdes ca50 m 3 förorenad jord bort och transporterades till SYSAV. Utförd efterkontrollvisade att föroreningshalterna i marken uppfyllde uppsatta efterbehandlingsmål.Jorden i sig bedöms därför inte längre utgöra någon risk vare sig för människoreller för miljön. För att följa upp föroreningssituationen installerades två nyagrundvattenrör (GW16 och GW17) som nu ingår i kontrollprogrammet. Kontrollprogrammethar visat att grundvattnet är opåverkat av föroreningar. Grundvattenfrån rören analyseras fyra gånger per år med avseende på alifater, aromater ochBTEX. Kontrollprogrammet har visat att grundvattnet är opåverkat av de aktuellaföroreningarna.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Under 2009 och 2010 har även PFOS analyserats (LFV 2009 och WSP 2010).Halten PFOS låg på tusendels mikrogram per liter vilket kan jämföras medriktvärdet för föreslaget gränsvärde för särskilda förorenande ämnen iinlandsvatten som ligger på 30 µg /l (Naturvårdsverket 2008b).33 av 43

7.2.11 Ny uppställningsplats (K)I samband med planerade grundläggningsarbeten för ny uppställningsplats österom flygplatsterminalen utfördes år 2007 markundersökningar (Atkins 2007b).Området användes fram till 2005 som snöupplag och misstanke förelåg därför omatt det kunde finnas markföroreningar i form av flygbränsle, metaller och glykol(snöupplaget är samma upplag som riskklassades i MIFO-inventeringen och somdär benämndes 5 snöupplag). Analysresultaten visade på halter av alifater,aromater och metaller under riktvärde för KM. Grundvattnet visade på låga halterav propylenglykol och etylenglykol. Sammantagen bedömning var (och ärfortfarande) att påträffade föroreningar utgör en mycket liten risk för människoroch miljö.7.2.12 Bränsledepån vid Malmö Fuelling Services (L)I mars 2008 utfördes en markundersökning vid MFS bränsledepå, beläget österom fraktområdet (URS 2008). Totalt borrades 10 borrhål och 19 jordproveranalyserades. Ett grundvattenprov analyserades. Proverna analyserades medavseende på alifater, BTEX, PAH, MTBE samt metaller. Analysresultaten visade påhalter under MKM för samtliga analyserade parametrar. Enstaka provpunkteruppvisade halter av cancerogena PAH samt alifater >C16-C35 över KM.Analyserade grundvattenprov uppvisade också halter under förekommanderiktvärden (jämfört med riktvärdet för ämnen i grundvatten vid bensinstationer,Elert 2006).7.2.13 Glykoldamm (M)I mars 2008 upptäcktes att bassängen för uppsamling av glykol läckte ut inärliggande mark. I maj 2009 uttogs 5 stycken prover för att kontrollera omglykolvattnet förorenat marken. Proverna analyserades med avseende påetylenglykol, propylenglykol, BTEX, PAH samt metaller. Halterna i samtliga provervar låga och låg under detektionsgräns eller långt under riktvärdet för KM. Även2010 skedde en skada på tätduken pga. att luftningsanordningen lossnade.Skadan upptäcktes och kunde åtgärdas snabbt. Ett mindre utsläpp skedde tilldräneringssystemet med uppsamling i utjämningsmagasinet. Glykoldammen är nutätad och fungerar tillfredställande.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484734 av 43

Tabell 13 Sammanställning av undersökningsresultat från utförda provtagningarinnan samt efter eventuell åtgärd eller uppföljning. Bokstaven inom parantesmotsvarar läget på kartan i Figur 12.ObjektFöroreningssituationinnan åtgärdUtförd åtgärd/uppföljningAsfaltsupplag (A) Pb> MKM i jord - -Dikessystem norr (B)Dikessystem väst (C)Zn, PAH >MKMCd, Cu, As, alifaterC16-C35 >KM i sedimentPb, Cd, Co, Cu, V, Zn, As,Ni, alifater C16-C35>MKM, Cr, cancPAH,alifater C12-C16>KM isedimentKompletterandeprovtagning 2009och 2010Sanering 2005Dikessystem syd (D) Cd, As >KM i sediment Kompletterandeprovtagning 2009Uppställningsplats (E)Pb>MKM, alifater>C12-C35 över KM i jordoch 2010Avfallsupplag (F) Oklar, prover ej uttagna - -Drivmedelsstation (G)Brandövningsplats (H)Snötipp (I)Fraktterminal (J)Ny uppställningsplats (K)Bränsledepå,Malmö Fuelling Service (L)Glykoldamm (M)Alifater >C12-C35 ochPAH >KM i jordAromater >C8-C10, TEXbly och alifater >C16-C35> MKM i jord. Alifater>C8-C16, aromater >C8-C10 och PAH överriktvärdet i grundvatten.Propylenglykol igrundvatten. Etylenglykoli grundvatten och jord.Tyngre alifater ocharomater > MKM i jord.Föroreningar överriktvärden påträffades ej igrundvatten eller i jordFöroreningar överriktvärden påträffades ej igrundvatten eller i jordFöroreningar överriktvärden påträffades ej igrundvatten eller i jordFöroreningssituationefter åtgärd/uppföljningMåttliga halter av vissa metallerSamtliga ämnen underskredframtagna acceptabla resthaltervid slutkontroll efter saneringArsenik förekommer med höghalt i utfälld järnoxid. Begränsadmängd men åtgärdrekommenderas- Undersökning 2010 visade ingenKontrollprogramgrundvattenKontrollprogramgrundvattenKompletteradeprovtagning 2006.Flytt av snötipp tilltät dammSanering.Kontrollprogram,grundvatten- -- -Tätning av damm -förhöjd halt av bly och ingakolväten detekterades. Ingenåtgärd behövs.Grundvattnet är hittills opåverkatav föroreningarGrundvattnet är hittills opåverkatav alifater, aromater, PAH ochBTEX. Dock höga halter avPFOS/PFOA. Reningsanläggningför grundvatten ochdräneringsvatten planeras.Grundvattnet visade på halteröver detektionsgräns av bådeetylenglykol och propylenglykol.Samtliga ämnen underskredframtagna acceptabla resthaltervid slutkontroll efter sanering.Grundvattnet är hittills opåverkatav föroreningarp:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Verksamheten har medfört att mark har förorenats genom spill och olycka (t.ex.bränsledepån och glykoldamm) eller genom tidigare verksamhet som visat sigvara olämplig (t.ex. brandövningsplats och snötipp). Förorening av dikessystemmed metaller är en fortgående företeelse till följd av dagvattenhanteringen.Förebyggande arbete med rutiner och riskhantering ska i möjligaste mån förhindra35 av 43

att nya markföroreningar uppkommer. Spill förekommer och hanterasrutinmässigt. Även om dessa inte ger upphov till miljöskador så ska de förebyggaseftersom omhändertagandet av absorbenten innebär negativ miljöpåverkan påannan plats.Med hänsyn till utförd riskbedömning avseende undersökta föroreningar somsammanfattats i Tabell 13 så bedöms markföroreningar inte kräva fler åtgärder inuläget utöver planerade åtgärder för PFOS/PFOA och pågående kontroll förgrundvatten.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484736 av 43

8. Bedömning av påverkan på människors hälsa ochmiljökonsekvenser8.1 Vatten8.1.1 SpillvattenSpillvattnet från flygplatsen renas i avloppsreningsverket i Svedala. Eftersomreningen inte är fullständig sker utsläpp av exempelvis kväve och fosfor till Segeå. Det är dock inte möjligt att ange hur mycket av utsläppen som kan härröra frånflygplatsen. Miljökonsekvenserna av avloppsreningsverket bör hanteras inomramen för avloppsreningsverkets tillstånd. Riskbedömning avseende kemikalier iavisningsmedel som leds till avloppsreningsverket har utförts. Inget av deingående ämnena kan förväntas störa reningsprocessen. Avledning av vatten frånbrandövningsplatsen medför att PFOS/PFOA når reningsverket. Ämnena bryts intener utan släpps ut i Sege å alternativt hamnar i avloppslammet. Flygplatsensandel av perfluorerade ämnen har varit betydande men kommer att upphöra närreningsanläggningen vid brandövningsplatsen har tagits i bruk och kvalitetssäkrats.Swedavia planerar för att avledningen av uppsamlad glykol ska upphöra.Det kommer att innebära en minskad belastning av syretärande ämnen och avmetaller till avloppsreningsverket, vilket leder till mindre mängd metaller iavloppslammet jämfört med nollalternativet och nuvarande verksamhet.8.1.2 Dagvatten till avrinningsområde Sege åUtsläpp till vatten som belastar Sege å via Fjällfotasjön ger inte upphov till någonpåverkan på människors hälsa (eventuellt med undantag för PFOS/PFOA).Utsläppen påverkar vattenkvalitén avseende kväve och syreförbrukande ämnen iFjällfotasjön men längre ner i vattensystemet har bidrag från andra källortillkommit och flygplatsens utsläpp har inte någon betydande påverkan.Belastningen av kväve och syreförbrukande ämnen får konsekvenser för detakvatiska ekosystemet i Fjällfotasjön främst i form av hög planktonproduktionvilket bl.a. leder till dåligt siktdjup.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Nollalteranativet innebär större påverkan än vad nuvarande verksamhet gerupphov till pga. att antalet flygplansrörelser är mindre i nuläget. Förbättradhantering av glykol från avisningen i sökt tillstånd kommer att leda till mindreutsläpp av syreförbrukande ämnen per flygplansrörelse vilket innebär en minskadmiljöbelastning i recipienten jämfört med nollalternativet. Eventuellt utbyte avacetatbaserat halkbekämpningsmedel mot formiatbaserad produkt kan innebäraen minskad belastning av syreförbrukande ämnen till recipienterna jämfört mednollalternativet förutsatt att produkterna är lika effektiva och att hanteringen iövrigt blir likvärdig. Eftersom det är osäkert hur hög reningsgrad som kan uppnåsi planerad reningsanläggning för glykolförorenat dagvatten så är det omöjligt att37 av 43

edöma i vilken utsträckning som det sökta alternativet kan medför en minskningav syreförbrukande utsläpp i förhållande till nuläget.Utförd provtagning visar att det inte är någon stor risk för negativ påverkan tillföljd av tungmetallutsläpp i recipienterna även om det syns en tydlig förhöjning avhalterna av flera metaller jämfört med naturliga bakgrundshalter. Slutsatsenbaseras på att tillståndsklassningen för ytvatten i huvudsak ligger i klass 1 tillklass 3. Situationen har troligen förbättrats när det gäller metaller i utgåendevatten till Fjällfotsjön sedan utjämningsmagasinet togs i drift 2008. Det finns dockenstaka punkter i dikessystemen runt flygplatsen där det finns halter i sedimentensom är så höga att man lokalt kan förvänta en negativ påverkan på det biologiskalivet. Det inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning som risken för negativaeffekter pga metaller påverkas av de olika alternativen.Swedavias arbete med kontinuerlig kemikaliebedömning och rutiner förkemikaliehantering ska förebygga att miljöfarliga och svårnerbrytbara ämnenhamnar i dagvattenet. Genom att kontinuerligt se över rutiner och optimerahanteringen av halkbekämpning och avisning kan belastningen av gödande ochsyretärande ämnen minimeras utan att göra avkall på säkerheten.8.1.3 Dagvatten till avrinningsområde Höje åDe utsläpp till vatten som belastar Höje å via Björkesåkrasjön och Björkesåkraånger inte upphov till någon påverkan på människors hälsa. Utsläppen avsyreförbrukande ämnen är små och obetydliga jämfört med Björkesåkrasjönsegna belastning av plankton. Utsläpp av kväve är normalt låg (

8.1.5 Miljökvalitetsnorm för vattenBerörda ytvattenförekomster (se kapitel 2.3) är alla klassade ”dålig ekologiskstatus” samt har tidfrist för att uppnå god ekologisk status till 2027.Huvudorsaken till detta är näringsbelastningen till vattendragen och biologiskakvalitetsfaktorer som påverkas av näringsstatus.Flygplatsens utsläpp glykol, kväve och fosfor bidrar till den dåliga statusen förFjällfotasjön och Sege å mellan Fjällfotsjön och Börringesjön. För Fjällfotasjön görsbedömningen att flygplatsens utsläpp utgör en betydande andel. För Höje å utgörflygplatsens utsläpp en mycket liten andel. Det är sannolikt att flygplatsen inte harnågon påverkan på statusen för Höje å och flygplatsen hindrar inte attmiljökvalitetsnormen för Höje å uppfylls inom tidsfristen.Anläggandet av utjämningsmagasinet för dagvatten 2008 har sannolikt förbättratkvalitén på utgående vatten avseende bl.a. näringsbelastning och ytterligareförbättring kan förväntas efter förändring av luftningstekniken i fördröjningsmagsinet.Planerad reningsanläggning för dagvatten med glykol kommer attmedföra minskad belastning av syretärande ämnen vilket leder till en förbättradstatus i Fjällfotsjön. Den planerade reningsanläggningen kommer att utgöra bästamöjliga teknik för behandling av glykolförorenat dagvatten. Genomförda ochplanerade åtgärder leder till lägre utsläpp. Trots ökning av trafiken ska denekologiska statusen i Fjällfotasjön och Sege å inte försämras. Flygplatsensverksamhet kommer inte att förhindra att miljökvalitetsnormen ”god status 2027”kan uppnås i Fjällfotasjön och Sege å.I nuvarande åtgärdsprogram för 2009-2015 finns angivet Åtgärd 29 som omfattaratt Länsstyrelsen behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför ”kontrollsom möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemiskoch kvantitativ status i vattenförekomster”. Med anledning av detta är en översynav Malmö Airports kontrollprogram påkallat vid den aktuella omprövningen.Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster i flygplatsens omgivningpåverkas inte av flygplatsens verksamhet. Både kvantitativ och kemisk status ärgod (se kapitel 2.3.1).p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484739 av 43

8.2 Markföroreningar8.2.1 Nuvarande verksamhet och nollalternativFör markföroreningar så är konsekvenserna för nollalternativet och nuvarandeverksamhet det samma. Alternativen innebär att markanvändningen inom detaktuella området förblir som den är idag vilket medför att påträffade föroreningarinom området kommer att ligga kvar utan att åtgärdas.Att jorden ligger kvar innebär att människor som vistas och arbetar inom områdetfortsättningsvis kommer att exponeras för jorden via damning, intag av jord,inandning och hudkontakt. Uppmätta föroreningshalter ligger dock i de flestaundersökta områden under riktvärdet för MKM, vilket är det riktvärde som ärrimligt att använda för en flygplats. Detta innebär att riskerna kan betraktas somacceptabla. Halter av föroreningar över riktvärdet för MKM har dock påträffats vidasfaltsupplaget i norr (område 1 på kartan) samt vid brandövningsplatsen(områden 8 på kartan). Vid brandövningsplatsen är marken delvis hårdgjordvarför risken för exponering och påverkan är begränsad. För PFOS/PFOA sker enspridning via yt- och grundvatten. Åtgärder för att ta hand om PFOS/PFOAplaneras. En konsekvens av utsläppet är att försäljningsförbud för fisk frånFjällfotasjön och ål från Börringesjön har införts för att förhindra att människorexponeras. Vid asfaltupplaget i norr är föroreningen med största sannolikhetbegränsad till en liten yta som är avsides belägen. Exponeringen är begränsad tillenstaka besök. Platsen kan inhägnas för att begränsa exponeringen.Att den förorenade jorden ligger kvar innebär däremot en risk för spridning tillgrundvattnet. Denna spridning förhindras dock i viss mån genom jordlagrensförmåga till nedbrytning eller fastläggning av de vanligast förekommandeföroreningarna. Många av de förekommande organiska föroreningarna är relativtlätt nedbrytbara och konsumeras sannolikt till större delen av mikroorganismerredan i de övre jordlagren. Tungmetaller fastläggs vanligtvis i jord och uppvisarlåg rörlighet.Inom området finns två olika grundvattenmagasin, ett övre i jordlagren och ettundre i Alnarpsedimenten. Grundvattenmagasinen separeras av ett relativtmäktigt lager av lermorän. Generellt kan sägas att de övre jordlagren (i huvudsakfyllning) har en varierad genomsläpplighet, vilket innebär att föroreningsspridningi det övre grundvattenmagasinet inte kan uteslutas. Det undre grundvattenmagasinetskyddas däremot i stor utsträckning av den mellanliggande lermoränen.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Spridning av föroreningar kan också ske via dagvatten som transporteras ut frånområden i omgivande dikessystem. Tungmetaller och organiska föroreningar somförekommer i dagvattnet kommer att ansamlas i sedimenten i diken ochutjämningsmagasin. Vid stora flöden kan tidigare sedimenterat material grumlasupp. För att begränsa transporten av tungmetaller kan dikena ochutjämningsmagasin komma att behöva rensas och saneras med jämna mellanrum.40 av 43

8.2.2 Sökt verksamhetDen sökta verksamheten skiljer sig från nuvarande verksamhet samt frånbefintligt tillstånd genom att det innefattar planer på utbyggnad av nya uppställningsplatseroch ett nytt fraktområde i det område där brandövningsplatsen idag är belägen. Då jorden i detta område är konstaterat förorenat med högahalter av aromater, alifater, TEX, bly samt PFOS/PFOA kommer efterbehandlingsåtgärderatt krävas i samband med utbyggnaden. Efterbehandlingen kommer attmedföra att förekomsten av förorenad mark inom området minskar samt attföroreningsläckaget till grundvatten och diken minskar.Exponering till människor genom direktkontakt med jorden genom damning,hudkontakt eller intag av jord kan inte uteslutas då utbyggnad pågår av områdetoch då anläggningsarbetare vistas i området. Beredskap för hantering avförorenad jord i samband med markabeten ska alltid vidtagas.p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484741 av 43

9. ReferenserAtkins 2005a. Undersökning av ev. Markföroreningar. MIFO 1 och MIFO 2. Atkins2005-04-15.Atkins 2005b. Miljöteknisk markundersökning och åtgärdsutredning dikessystemVäst. Atkins 2005-07-07.Atkins 2005c. Miljökontroll vid sanerings av dikessystem Väste Etapp 1, 2 och 4.Atkins 2005-11-10.Atkins 2006a. Miljöteknisk markundersökning och fördjupad riskbedömning viddrivmedelstation. Atkins 2006-06-27.Atkins 2006b. Miljöteknisk markundersökning och fördjupad riskbedömning vidbrandövningsplats. Atkins 2006-08-10.Atkins 2006c. Miljöteknisk markundersökning och fördjupad riskbedömning vidsnötipp. Atkins 2006-08-10.Atkins 2007. Miljöteknisk markundersökning och fördjupad riskbedömning vidutbyggnadsområden fraktterminalen. Atkins 2007-04-11.Atkins 2007. Miljöteknisk markundersökning och fördjupad riskbedömning föreutbyggnad av ny uppställningsplats. Atkins 2007-06-15.Miljörapporter för Malmö Airport 2005-2010, http://swedavia.se/sv/Malmo/Miljony/Miljoarende-dokumentation/Ekologgruppen, Recipientkontroll Sege å, Årsrapport 2006, 2007, 2008, 2009 och2010 (www.segea.se)Ekologgruppen, Recipientkontroll Höje å, Årsrapport 2009.Elert M 2006 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. KemaktaKonsult AB (Kemakta AR 2005-31).p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 61670934847Naturvårdsverket 1999 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag,Rapport 4913Naturvårdsverket 2008a. Nya generella riktvärden för förorenad mark.Naturvårdsverket 2008-11-06. (http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenadeomraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/).42 av 43

Naturvårdsverket 2008b. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenandeämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande avmiljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket Rapport 5799. April 2008Naturvårdsverket 2008c, Handbok med allmänna råd för flygplatser. Handbok2008:1, juli 2008.Prevents databas Kemiska ämnen. http://kemi.prevent.se/Ramböll 2011a, PM Undersökning av metaller i ytvatten och sediment, daterad2011-09-12.Ramböll 2011b, PM Miljöbedömning Glykol, daterad 2011-11-18.Tyréns 2010, Översiktlig markmiljöundersökning Malmö-Sturup AirportBränsledepå vid bana 11/29, 2010-10-12URS 2008. Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning. SturupInternationella Flygplats, Malmö Fuelling Service. URS Corporation Ltd 2008-06-30.Vattendirektivet, 2000/60/EG och 2008/105/EGVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Åtgärdsprogram 2009-2015för Södra Östersjöns vattendistriktVISS, Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.seWSP, PM PFOS/PFOA vid Malmö Airport, 2011-04-26WSP, PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms MalmöAirport – lägesrapport juli 2011p:\64mas2\6709\61670934847\4_proj\n\text\bilaga_mark_vatten.docBilaga Mark och vattenMalmö AirportUnr 6167093484743 av 43