God Jul & Gott Nytt År God Jul & Gott Nytt År - Journalen

6 Journalen Härnösand • Kramfors
Historie
dax
- Hur många
syskon har du?
- Åtta stycken.
- Det måste bli väldigt
dyrt.
- Nä, för pappa och mamma
gör dem själva!
Fallskärmssoldaterna
övningshoppade och
landade i rena sumpmarken.
Genomblöta,
leriga och ilskna lunkade
de hem till förläggningen.
Den sist anlände var
fast besluten att inte ta
några risker i framtiden.
Han tog en fet krita och
skrev ett meddelande
överst på sin hjälm:
Gräv Här!
Advokaten:
- Doktorn, innan ni gjorde
obduktionen, letade ni efter
någon puls?
Obducenten:
- Nej.
- Kollade ni blodtrycket?
- Nej.
- Kollade ni om patienten
andades?
- Nej.
- Så ni menar att patienten
kunde ha levt då ni
påbörjade obduktionen?
- Nej.
- Hur kan ni vara så säker
på det?
- För att hans hjärna
fanns i en glasburk som
stod på mitt skrivbord.
Advokaten:
- Men kunde patienten
fortfarande varit vid liv?
Obducenten:
- Det är möjligt att han
kunde leva och arbeta
som advokat någonstans,
ja.
Doktorn har ordet
Förmaksflimmer
De elektriska signalerna i förmaken
kan ha en frekvens upp
till 250 impulser per minut. När
muskeln drar ihop sig tar det ett
tag innan den reagerar på en ny
signal. Det kallas för att muskeln
är refraktär. Hjärtats rytm
regleras av något som kallas för
sinusknutan, som kan liknas vid
hjärtats elcentral och den ligger i
det högra förmaket. Sinusknutan
skickar ut elektriska impulser till
båda förmaken på ett sådant
sätt att först det högra och sen
det vänstra förmaket dras ihop.
Det gör att blodet trycks ned i
kamrarna.
Den elektriska signalen samlas
sen ihop i något som kallas
för AV-knutan, vilken styr
elströmmen mellan förmak och
kammare. Genom att strömmen
fördröjs lite hinner förmaken
dra ihop sig. Därefter sprids impulsen
snabbt ned i kamrarna,
vilket följs av att musklerna i
kamrarna snabbt drar ihop sig.
Sammandragningen leder till
att blodet pumpas ut i kroppen.
Från höger kammare pumpas
det till lungorna och från vänster
kammare ut i resten av kroppen.
Mellan förmaken och kamrarna
respektive mellan kamrarna och
pulsådrorna finns klaffar, som
gör att blodet går åt rätt håll.
Om de elektriska impulserna
fungerar som de ska så får hjärtat
en jämn rytm. Frekvensen
regleras av kroppens behov av
framför allt syre och behovet att
göra sig av med koldioxid. Om
det blir en rubbning av hjärtats
rytm kallas det för arytmi. En
sådan arytmi är förmaksfladder.
Då blockeras de elektriska
impulserna från förmaken till
kamrarna regelbundet och gör
att pulsen blir låg. Alternativt
kan varje impuls i förmaket ledas
ner till kamrarna och då kan
pulsen bli upp till 250 slag per
minut.
Flimmer är en arytmi där frekvensen
är helt ojämn. Förmaksflimmer
kallas i folkmun ofta för
hjärtflimmer. Men hjärtflimmer i
den medicinska världen innebär
att det är kamrarna som flimrar
och det är ett livshotande tillstånd.
Förmaksflimmer är en
av de vanligaste arytmierna och
innebär att det blivit kaos i det
elektriska systemet i vänster förmak.
Det gör att sammandragningarna
i kamrarna blir ojämna.
Kamrarna hinner inte fylla sig
innan de dras ihop, vilket leder
till att pumpkraften blir dålig.
Vid förmaksflimmer kan hjärtfrekvensen
variera mycket, från
normal till upp emot 200 slag
per minut. Flimret kan komma
och gå och då kallas det för
attackvis förmaksflimmer. Om
det är kontinuerligt kallas det för
persisterande förmaksflimmer.
Om det trots behandling är ett
fortsatt flimmer så kallas det för
kroniskt förmaksflimmer.
Besvären man får kan vara allt
från att inte känna så mycket
eller bara känna ett allmänt obehag
till att få stora problem med
andnöd, hjärtklappning, trötthet
och yrsel.
Förmaksflimret i sig behöver
inte vara direkt livshotande utan
det är risken att det leder till
en stroke. Under flimret finns
risk att det bildas en propp i
hjärtat. Proppen kan åka iväg
med blodet och hamna i hjärnan.
Ungefär två av tio som drabbas
av förmaksflimmer får en stroke
på grund av en propp. Även om
man inte har några besvär alls
av sitt förmaksflimmer är risken
lika stor för propp som den som
har stora besvär.
Diagnosen ställs med hjälp av
ett EKG.
Behandling av förmaksflimmer
består av livsstilsfaktorer,
läkemedel men ibland också
av operation. Vissa former av
förmaksflimmer går att bota
medan behandlingen av andra
former går ut på att minska
besvären samt risken för stroke.
Den akuta behandlingen består
av att med olika läkemedel
sänka frekvensen eftersom den
oftast är snabb. Dessutom ges
läkemedelsbehandling för att
minska risken för blodproppar.
Ibland ger man hjärtat en
elchock för att försöka få flimret
att upphöra och få hjärtat att
slå normalt igen. Om man inte
lyckas få bort flimret så går behandlingen
ut på att minska risken
för stroke och att minska de
besvär man har av sitt flimmer.
En eventuell operation syftar till
att isolera det ställe som utlöser
det elektriska kaoset.
Vill du ha mer information om
förmaksflimmer finns bra information
på www.1177.se
Du kan läsa alla mina tidigare
artiklar på Journalens hemsida
(www.journalen.nu). Välj
“Doktorn har ordet”. Vill du
läsa om något speciellt som inte
finns i tidigare artikel så kan Du
mejla eller skriva till Journalen.
Claes Ehinger
Specialist i allmänmedicin
Claes Ehinger