Kemivärlden Biotech - mentoronline.se
27.07.2013 • Views
Share Embed Flag

Kemivärlden Biotech - mentoronline.se

Kemivärlden Biotech - mentoronline.se

Kemivärlden Biotech - mentoronline.se

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
www3.mentoronline.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Ytbioteknikern Karin Caldwell<br />

<strong>Kemivärlden</strong><br />

text Boel Jönsson<br />

med Kemisk Tidskrift<br />

Nr 4-5.2004<br />

<strong>Biotech</strong><br />

Sveriges säkraste labb<br />

Ny metod utmanar PCR<br />

Fager räddar Venedig<br />

Uppstickare gör bio<strong>se</strong>nsorer<br />

Gustafssonpris för proteinstudier<br />

Krönika: Innovation i Medicon Valley

VI HAR EN NY FORMEL<br />

FÖR KEMIBRANSCHEN.<br />

ETT AFFÄRSSYSTEM SOM<br />

KOKAR FÖR TILLVÄXT.<br />

NU KOMMER VÅRA BRANSCHANPASSADE<br />

AFFÄRSSYSTEM FÖR MEDELSTORA FÖRETAG.<br />

Snabbhet, effektivitet, lönsamhet. En branschanpassad lösning till fast pris och fast tidsplan, implementerad av vår<br />

återförsäljare Implema. Fördelarna med integrerade affärssystem har äntligen blivit tillgängliga för alla företag, oav<strong>se</strong>tt storlek<br />

och budget. SAPs branschanpassade affärssystem för medelstora företag bygger på mySAP All-in-One. Det ger dig den funktionalitet<br />

som efterfrågas i din bransch. Ring 0200-11 00 60 eller besök oss på www.mysapallinone.<strong>se</strong> så får du veta mer.<br />

©2004 SAP AG. SAP, SAP-logotypen, och mySAP.com-logotypen är registrerade varumärken tillhörande SAP AG i Tyskland och åtskilliga andra länder.

<strong>Kemivärlden</strong><br />

med Kemisk Tidskrift<br />

<strong>Biotech</strong><br />

Nr 4–5 . 2004 Upplaga 10 600 ex<br />

Postadress<br />

<strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong><br />

Box 72001, 181 72 Lidingö<br />

Tel 08-670 41 00, fax 08-661 64 55<br />

info.biotech@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Besöksadress<br />

Tryffelslingan 10<br />

Hemsida<br />

www.kemivarlden.com<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare<br />

Sverker Nyman, SN<br />

sverker.n@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Redaktions<strong>se</strong>kreterare<br />

Siv Engelmark Cederborg, SEC<br />

siv.ec@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Reportrar<br />

Boel Jönsson, BJ<br />

boel.j@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Lars Lundgren, LL<br />

lars.l@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Rainer Saxén, RS<br />

rainer.s@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Frilansreportrar<br />

DANMARK: Christer Källström, CK, chrisk@<br />

post.tdcadsl.dk ENGLAND: Gittan Cedervall, GC,<br />

GittanCedervall@compu<strong>se</strong>rve.com UMEÅ: Jan<br />

Eklöf, JE, jan.eklof@plantphys.umu.<strong>se</strong> LUND:<br />

Lisa Kir<strong>se</strong>bom, LK, lisakir<strong>se</strong>bom@hotmail.com<br />

UPPSALA: Per Odebrant, PO, per.odebrant@<br />

telia.com GÖTEBORG: Malin Wahlstedt, MW,<br />

malins.masterverk@timecode.<strong>se</strong><br />

Grafisk form<br />

Julian Birbrajer<br />

julian.b@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Annonschef<br />

Ing-Marie Mattsson, 08-670 41 64<br />

ingmarie.m@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Mediesäljare<br />

Stephan Martins, tel 08-670 41 85<br />

stephan.m@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Mentor Online AB,<br />

Box 72001, 181 72 Lidingö<br />

fax 08-661 64 55<br />

Annonsmaterial<br />

Mette Österholm, 042-490 19 59<br />

mette.o@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Prenumeration<br />

Margreth Nordlund, 08-670 41 54<br />

prenumeration@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Prenumerationspris: 1.070 kr + moms<br />

för <strong>Kemivärlden</strong> och <strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong>.<br />

377 kr + moms för enbart <strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong><br />

All redaktionell text och bilder i <strong>Kemivärlden</strong><br />

<strong>Biotech</strong> lagras elektroniskt<br />

för distribution online samt för<br />

distribution via andra elektroniska media.<br />

Externa journalister/skribenter och fotografer<br />

m fl upphovsmän måste meddela<br />

eventuellt förbehåll.<br />

<strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong><br />

ges ut av Mentor Communications AB,<br />

ett företag inom Mentor Online AB.<br />

Vd Nils Ellström<br />

nils.ellstroem@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Konsult<br />

Tommy Lindgren, Konsultmakarna<br />

ISSN-nummer 1651-1778<br />

Tidningen ansvarar inte för insänt,<br />

icke beställt material.<br />

Repro Mentor, Helsingborg<br />

Tryck Westerås MediaProduktion, 2004<br />

Omslag Karin Caldwell<br />

Foto Lars Lundgren<br />

7.<br />

4. Nyheter<br />

Råtta, mus och människa kartlagda. Diabetessubstans saknar önskad effekt. Ny DNA-kopieringsmetod<br />

utmanar PCR. Cedomon klart för EU-marknaden. Gentest avslöjar läkemedel<strong>se</strong>ffekt.<br />

Harald Skogman slutar. Tripep mot klinisk fas igen. Starthus i Novum forskningspark.<br />

Lysande plast avslöjar provet. Gustafssonpris för proteinstudier. Amersham blir<br />

GEHC. FDA agerar mot ökande resistens. Uppsalaforskare hjälper kollegor i Vietnam.<br />

15. Uppstickare utmanar Biacore<br />

Stockholmsföretaget Attana har tagit fram ett instrument för att mäta interaktion till<br />

exempel mellan proteiner. Tre färdiga system har redan sålts.<br />

16. Sveriges säkraste labb<br />

På Smittskyddsinstitutet i Solna finns Sveriges enda P4-labb. Där hanteras de farligaste<br />

virus vi känner till. Labbet har beredskap 24 timmar om dygnet för att kunna fastställa<br />

vilket virus eller bakterie som orsakat en viss infektion.<br />

18. Omvänt renrum<br />

Viru<strong>se</strong>n som hanteras i säkerhetslabbet på Smittskyddsinstitutet kan ge livsfarliga blödarfebersjukdomar.<br />

En rad säkerhetsåtgärder ska garantera att personalen inte exponeras<br />

för organismerna.<br />

19. Flexiblare regler för GMP<br />

Ett krångligt regelverk kan göra att läkemedelstillverkare drar sig för att förändra produktionsproces<strong>se</strong>n<br />

även om det skulle kunna ge en bättre och billigare produkt. Nu ska<br />

reglerna förenklas.<br />

21. Nyheter<br />

Fager kan rädda fagra Venedig. Vaccin lönande för Acambis. Halvledare ger rörliga<br />

cellbilder. Två PET-enheter i Uppsala. Antikropp mot lymfcancer. Fiskgift stillar smärta.<br />

Färre naturvetarplat<strong>se</strong>r i Uppsala.<br />

24. Fabrik exporteras i 300 moduler<br />

I Partille har Pharmadule byggt mer än 300 moduler till en läkemedelsfabrik. I Puerto<br />

Rico monteras de ihop till en <strong>se</strong>x våningar hög fabrik för bioteknisk produktion.<br />

25. Nyheter<br />

Gen styr drogberoende. Nya sanningar inom cancerforskning.<br />

26. Produktnytt<br />

29. Krönika: Stina Gestrelius<br />

Inom Medicon Valley Academy förs en diskussion om hur kunskap bäst förs över från<br />

forskare till etablerade eller nybilade bolag. Föreningens vice vd Stina Gestrelius<br />

refererar vad de kommit fram till.<br />

30. Intervju: Karin Caldwell<br />

Hon är professor i ytbioteknik, har 14 egna patent inom området men<br />

inget emot att lärarundantaget tas bort. Hon är också chef för Centrum<br />

för ytbioteknik vid Uppsala universitet. Som inspektor festar hon gärna<br />

med studenterna på Upplands nation.<br />

3<br />

18.

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

FRANSK-FINSKT AVTAL. Franska<br />

Aventis betalar finska<br />

bioteknikbolaget Biotie Therapies<br />

upp till fem miljoner<br />

euro i olika omgångar i en<br />

överenskommel<strong>se</strong> som ska<br />

ge nya heparinliknande<br />

läkemedel mot blodpropp.<br />

Aventis får exklusiv rätt att<br />

förhandla om licen<strong>se</strong>r med<br />

det finska bolaget. Aventis<br />

får också exklusiv tillgång till<br />

och rätt att göra klinisk<br />

forskning på produkter<br />

utvecklade av Biotie Therapies.<br />

Det finska bolaget har<br />

utvecklat rekombinant bioheparin<br />

<strong>se</strong>dan 1996.<br />

NY INRIKTNING. Pyro<strong>se</strong>quencing<br />

ska inriktas mot applikationer<br />

inom klinisk forskning,<br />

utöver produkterna för<br />

realtids-PCR. Divisionen<br />

(inom Biotage) ska under<br />

året pre<strong>se</strong>ntera tillämpningar<br />

för sin teknik inom<br />

klinisk mikrobiologi och<br />

analys av CpG-metylering,<br />

enligt ett pressmeddelande.<br />

MOT MALARIA. Forskare vid<br />

forskningsinstitutet EMBL i<br />

Heidelberg har identifierat<br />

fyra proteiner som påverkar<br />

malariaparasiten Plasmodiums<br />

förmåga att överleva<br />

och utvecklas i den mygga,<br />

Anopheles, som bär och överför<br />

parasiten. Upptäckten,<br />

som rapporterades i Cell och<br />

Science i mars, kan leda till<br />

ett sätt att stoppa överföringen<br />

från mygga till människa.<br />

FASTSTÄLLD TIDTABELL.<br />

Forskare vid Umeå Plant<br />

Science Centre och Kungliga<br />

tekniska högskolan har med<br />

hjälp av en s k DNA-mikromatris<br />

med 13 500 gener fastställt<br />

i vilken ordning gener<br />

slås på och av under hösten i<br />

ett träd.<br />

De har bland annat kunnat<br />

<strong>se</strong> hur bladet slog på en uppsättning<br />

gener som alla<br />

4<br />

PRESSENS BILD<br />

FORSKNING<br />

Råtta, mus och människa kartlagda<br />

Nu tillhör också råttan de däggdjur vars genom<br />

kartlagts. Tidigare har människans och mu<strong>se</strong>ns<br />

genuppsättningar <strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rats i detalj.<br />

■■ Fast ännu återstår en del<br />

svåra sträckor på respektive<br />

arts kromosomer. Kartläggningen<br />

an<strong>se</strong>s ändå i princip<br />

BAKSLAG<br />

Diabetessubstans saknar önskad effekt<br />

Kliniska tester av det diabetesläkemedel som Biovitrum<br />

licensierade till amerikanska Amgen visar<br />

att det inte har önskad effekt. Det har inte lett till<br />

sänkta blodsockernivåer hos försökspersonerna.<br />

■■ Biovitrum har licensierat<br />

diabetesläkemedlet till amerikanska<br />

Amgen, men innan<br />

affären med Amgen blev klar<br />

inledde Biovitrum kliniska<br />

tester på 120 personer.<br />

Vid en analys av testerna<br />

konstaterar nu Amgen att substan<strong>se</strong>n<br />

inte visar önskad<br />

klar när mer än 90 procent av<br />

generna är bestämda.<br />

Råttans genom med 2,75 miljarder<br />

baspar är något mindre<br />

effekt. Forskningsprojektet för<strong>se</strong>nas<br />

och för svenska Biovitrum<br />

innebär det att kommande<br />

utbetalningar vid i förväg angivna<br />

delmål kommer att för<strong>se</strong>nas.<br />

– Amgen ska nu göra ytterligare<br />

studier kring diabetespreparatet.<br />

Den korta studien<br />

än människans (2,9 miljarder<br />

baspar) men större än mu<strong>se</strong>ns<br />

(2,6 miljarder). Antalet gener<br />

är dock ungefär lika stort,<br />

25 000. Ungefär 90 procent av<br />

råttas gener matchar både mus<br />

och människa, vilket betyder<br />

att de flesta sjukdomsframkallande<br />

generna hos människan<br />

har sin motsvarighet hos råttan.<br />

Tio procent av råttgenerna<br />

återfinns hos mu<strong>se</strong>n men saknas<br />

hos människa, bland annat<br />

sådana som har betydel<strong>se</strong> för<br />

luktsinnet. Råttor har också<br />

fler gener som reglerar nedbrytningen<br />

av olika toxiner,<br />

vilket får betydel<strong>se</strong> för undersökning<br />

av olika substan<strong>se</strong>rs<br />

giftighet.<br />

Råtta och mus skiljer sig<br />

ändå åt när det gäller gener<br />

som kodar för feromonproduktion,<br />

immunitet, luktsinne,<br />

avgiftning och proteolys.<br />

De nya rönen, som ställts<br />

samman av ett 20-tal forskargrupper<br />

i Europa och USA,<br />

pre<strong>se</strong>nteras i aprilnumret av<br />

Nature.<br />

På tur att få sina gener kartlagda<br />

i detalj står nu ko,<br />

makakapa och sjöborren. ll<br />

vi gjorde hade som en poäng<br />

att sänka blodsockret, vilket<br />

den inte gjorde. Däremot har<br />

studien gett oss tillräckligt<br />

mycket relevant information<br />

om andra sidor hos preparatet<br />

för att det ska löna sig att gå<br />

vidare, säger Mikael Widell,<br />

informationschef på Biovitrum.<br />

Amgen planerar ytterligare<br />

studier under 2004 och framhåller<br />

att diabetesläkemedlet är<br />

unikt och kan förändra behandlingen<br />

av typ 2-diabetes. rs<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

Replikering<br />

FORSKNING<br />

Monomeri<strong>se</strong>ring<br />

Ligering<br />

Replikering<br />

Så här går kopieringen, som Uppsalaforskarna kallar ”cirkel till cirkel-amplifikation”, till: Ett enzym cirkulerar<br />

varv efter varv på cirkeln, lä<strong>se</strong>r av DNA-<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n och kopierar den. Resultatet blir en enkelsträngad<br />

DNA-molekyl med en mängd kopior av den <strong>se</strong>kvens som finns i cirkeln. Efter en timme finns<br />

tu<strong>se</strong>n kopior. Sedan kan proces<strong>se</strong>n upprepas om och om igen. Enkelsträngen kan klippas upp och bilda<br />

tu<strong>se</strong>n nya DNA-cirklar som i sin tur kan kopieras på nytt på samma sätt.<br />

Ny DNA-kopieringsmetod utmanar PCR<br />

En grupp forskare i Uppsala har tagit fram en teknik för att masskopiera<br />

ett stort antal cirkulära DNA-strängar i ett och samma prov. Metoden kan<br />

på sikt bli ett komplement till den välkända PCR-tekniken.<br />

■■ Forskargruppen vid Rudbecklaboratoriet<br />

vid Uppsala<br />

universitet fortsätter att ta<br />

fram verktyg för DNA-analys.<br />

I en artikel som nyligen publicerats<br />

i PNAS, Proceedings of<br />

the National Academy of Sciences,<br />

beskriver de en teknik<br />

för att kopiera ett stort antal<br />

olika DNA-strängar parallellt.<br />

– Metoden kan bli användbar<br />

för storskalig DNA-analys.<br />

DNA- kopiorna kan tas ut från<br />

provet till en mikromatris där<br />

man kan analy<strong>se</strong>ra ett stort<br />

antal DNA-<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r samtidigt,<br />

säger Fredrik Dahl som är<br />

doktorand i gruppen Molekylär<br />

medicin vid universitetet.<br />

Uppsalaforskarna, som leds<br />

av Ulf Landegren och Mats<br />

Nilsson, har kopierat 26 olika<br />

DNA-cirklar i ett och samma<br />

provrör. Teoretiskt kan det gå<br />

att göra upp till tu<strong>se</strong>n olika<br />

kopior samtidigt, enligt Fredrik<br />

Dahl.<br />

– Cirklarna kopieras oberoende<br />

av sin omgivning och<br />

korsreagerar inte. Det är en<br />

Monomeri<strong>se</strong>ring<br />

Ligering<br />

fördel jämfört med PCR, som<br />

snabbt blir svårhanterbar när<br />

man vill kopiera flera olika<br />

DNA-strängar samtidigt.<br />

Till röret tillsätts ett enzym<br />

som cirkulerar varv efter varv<br />

på cirkeln och lä<strong>se</strong>r av DNA<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n<br />

och kopierar den.<br />

Resultatet blir en enkelsträngad<br />

DNA-molekyl med<br />

en mängd kopior av den<br />

<strong>se</strong>kvens som finns i cirkeln.<br />

Efter en timme har cirkeln<br />

kopierats ungefär tu<strong>se</strong>n varv<br />

och gett tu<strong>se</strong>n kopior.<br />

Det är inte alls lika snabbt<br />

som PCR, som kan ge en miljard<br />

DNA-kopior efter bara<br />

två timmar.<br />

Men det listiga med tekniken,<br />

säger Fredrik Dahl, är att<br />

proces<strong>se</strong>n kan upprepas om<br />

och om igen. Den långa enkelsträngen<br />

med tu<strong>se</strong>n kopior<br />

kan klippas upp och bilda<br />

tu<strong>se</strong>n nya DNA-cirklar som i<br />

sin tur kan kopieras på nytt på<br />

samma sätt.<br />

Efter en timme finns så en<br />

miljon kopior. Upprepas pro-<br />

ces<strong>se</strong>n, finns efter tre timmar<br />

en miljard kopior.<br />

Forskarna har använt syntetiska<br />

DNA-cirklar. För att<br />

metoden ska kunna få en<br />

praktiskt användning utanför<br />

forskningslabbet krävs dock<br />

att de lär sig att göra DNA-cirklar<br />

av humant DNA. Det jobbar<br />

de med nu.<br />

Dessutom är metoden praktiskt<br />

krångligare än PCR. I den<br />

<strong>se</strong>nare behövs bara en tillsats<br />

av reagens för att DNA skall<br />

kopieras. Uppsalaforskarnas<br />

metod kräver att flera olika<br />

enzymer tillsätts i olika<br />

omgångar.<br />

– Det är som PCR var i början.<br />

Också det kan utvecklas<br />

men vi har ingen lösning på<br />

det än, säger Fredrik Dahl. <strong>se</strong>c<br />

Fredrik Dahl<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

bidrog till att bladets<br />

beståndsdelar, t ex proteiner,<br />

pigment och membraner,<br />

bröts ned så att näringsämnena<br />

kunde tillvaratas för<br />

återanvändning nästa vår.<br />

Samtidigt stängdes en annan<br />

uppsättning gener av, t ex de<br />

som bidrar till att bladet kan<br />

fotosynteti<strong>se</strong>ra. Dessa proces<strong>se</strong>r<br />

startade långt innan<br />

man kunde <strong>se</strong> att bladet började<br />

gulna.<br />

BIOREGION VÄXER. Biovitrum<br />

blir ny medlem i Stockholm<br />

Bioregion, som formellt<br />

grundades vid årsskiftet av<br />

Astra Zeneca, Stockholms<br />

stad och Karolinska institutet.<br />

Grundarna har garanterat<br />

25 miljoner kronor under<br />

fem år till den ideella föreningens<br />

arbete att stärka<br />

regionens roll för tillväxt<br />

och utveckling inom bioteknikområdet.<br />

GEMENSAM BIOETIKSATS-<br />

NING. Uppsala universitet<br />

och Karolinska institutet bildar<br />

gemensamt ett ”Centrum<br />

för bioetik” för utbildning<br />

och forskning inom etikområdet.<br />

Centrumchef blir Mats<br />

G Hansson, universitetslektor<br />

på Uppsala universitet.<br />

Han an<strong>se</strong>r att den moderna<br />

hjärnforskningen är ett<br />

mycket viktigt område att<br />

bevaka.<br />

NY ASTMATERAPI. Astra<br />

Zenecas astmainhalator<br />

Symbicort kan användas<br />

som singelterapi, vilket är ett<br />

nytt sätt att behandla astma,<br />

enligt resultat som pre<strong>se</strong>nterats<br />

vid en konferens i San<br />

Francisco. Det innebär att<br />

samma inhalator kan användas<br />

både för underhållsbehandling<br />

och akut symptomlindring.<br />

Vid traditionell<br />

astmabehandling kombineras<br />

en inhalator för underhållsbehandling<br />

med en<br />

<strong>se</strong>parat snabbverkande akut-<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 5

Spar tid, arbete och pengar!<br />

Postadress Box 11156, 161 11 Bromma Besöksadress Archimedesvägen 7<br />

Telefon 08-564 85 900 Telefax 08-564 85 901<br />

bc@beckmancoulter.<strong>se</strong> www.beckmancoulter.com<br />

Din leverantör till<br />

renrum & rena zoner<br />

Kontakta oss för information om handskar,<br />

klibbmattor, torkdukar, kläder och munskydd<br />

NYHET<br />

Munskydd med visir<br />

BergmanLabora AB<br />

Anton Tamms väg 1 P.O. Box 632<br />

SE-194 26 Upplands Väsby Sweden<br />

Phone: +46 8 625 18 50<br />

Fax: +46 8 625 18 70<br />

www.bergmanlabora.<strong>se</strong><br />

Nya bordscentrifugen Allegra X-12<br />

Centrifugera cellodlingsflaskor direkt i<br />

centrifugen.<br />

Du behöver inte hälla över det till rör eller andra<br />

flaskor. Spar tid, arbete och pengar.<br />

Använd ögonmått när du fyller<br />

flaskor och rör.<br />

ARIES tekniken i rotorn korrigerar obalans och gör<br />

att rotorn är helt balan<strong>se</strong>rad vid inbromsningen.<br />

Detta gör att inga vibrationer stör pelleteringen.<br />

Enkel och intuitiv kontrollpanel.<br />

TS-kontrollen är din garanti att upplagan<br />

har blivit opartiskt granskad<br />

och att siffrorna är att lita på.<br />

Annon<strong>se</strong>ra i TS-kontrollerad fackpress<br />

så du vet vad du får för<br />

pengarna!

VÄXTBIOTEKNIK<br />

Cedomon klart för EU-marknaden<br />

Nu är Cedomon klart för Europamarknaden efter<br />

ett EU-klartecken. Bearbetningen av EUs medlemsländer<br />

startar omedelbart.<br />

Det Cedomon-betade utsädet har grönfärgats.<br />

■■ Cedomon består av en<br />

blandning av i huvudsak rapsolja,<br />

färg plus jordbakterien<br />

P<strong>se</strong>udomonas chlororaphis, och<br />

används som betningsmedel<br />

för utsäde. Cedomon skyddar<br />

växten från de flesta utsädesburna<br />

sjukdomar, och ger<br />

kornet en god miljö under den<br />

känsliga groddperioden.<br />

Cedomon har tagits fram av<br />

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet,<br />

och produkten ägs nu<br />

av Bio Agri, ett bolag inom<br />

Lantmännen. Bekämpningsmedlet<br />

har redan sålts under<br />

FINLAND<br />

några år i de nordiska länderna<br />

plus Österrike och<br />

spritts på sammanlagt över en<br />

miljon hektar med vårkorn<br />

och havre.<br />

Effekten av Cedomon är<br />

jämförbar med den för<br />

kemiska medel, men eftersom<br />

Cedomon är en ren naturprodukt<br />

med alla ingredien<strong>se</strong>r<br />

fullt nedbrytbara är den tillåten<br />

att användas vid ekologisk<br />

odling. Därmed blir marknaden<br />

stor.<br />

P<strong>se</strong>udomonas chlororaphis är en<br />

bakterie som finns naturligt i<br />

Gentest avslöjar läkemedel<strong>se</strong>ffekt<br />

Finländska bioteknikbolaget Jurilab har utvecklat<br />

en genetisk testmetod för att studera individuella<br />

biverkningar av läkemedel.<br />

■■ Människans genuppsättning<br />

påverkar läkemedlens<br />

absorption och effekt. Läkemedel<br />

utsöndras olika snabbt<br />

från olika människor.<br />

Det beror delvis på de individuella<br />

skillnaderna hos de<br />

gener och enzymer som deltar<br />

i metabolismen av läkemedel.<br />

Enligt forskningschef Jukka<br />

T Salonen kan man med Jurilabs<br />

test avläsa skillnaden i<br />

den genetiska uppbyggnaden<br />

hos de olika försökspersonerna.<br />

I kliniska försök är<br />

individuella skillnader viktiga.<br />

Drugmetsystemet, som Jurilab<br />

har utvecklat är ett genetiskt<br />

test ba<strong>se</strong>rat på ett DNAchip.<br />

I blodet isoleras först de<br />

vita blodkropparna ur vilket<br />

DNA <strong>se</strong>dan isoleras för en<br />

analys av gen<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n. Testet<br />

grundas på mikrochipteknik<br />

all jord, men i olika mängder.<br />

Den har inte genmanipulerats<br />

på något sätt. Den här stammen<br />

isolerades ursprungligen<br />

vid kråkbärets rötter.<br />

– Tillståndet gäller inte<br />

automatiskt. Det krävs även<br />

nationella tillstånd, och det<br />

betyder sannolikt försöksodlingar<br />

i lokalt klimat i lokala<br />

förhållanden. Nu ska vi omedelbart<br />

ta upp diskussioner<br />

med de stora spannmålsländerna<br />

England, Frankrike,<br />

Tyskland och Italien, säger Bio<br />

Agris vd Anders Hartman.<br />

Det har tagit tio år att få godkännandet.<br />

Det har förstås<br />

minskat värdet av patentskyddet.<br />

Men Anders Hartman <strong>se</strong>r<br />

ingen konkurrent på väg när<br />

det gäller betning av stråsäd.<br />

Cedomon är av<strong>se</strong>tt för betning<br />

av korn och havre. En<br />

modifierad produkt för vete,<br />

råg och rågvete är under<br />

utveckling.<br />

Betningsmedlet blandas<br />

samman i Knisslinge i Skåne.<br />

Bakterien odlas däremot i<br />

Tyskland, där man funnit en<br />

anläggning av lämplig art för<br />

tillverkningen. sn<br />

och resultaten tolkas med ett<br />

speciellt program. Chipet lä<strong>se</strong>r<br />

av generna och bildar åtta<br />

olika enzymer som påverkar<br />

läkemedelsmetabolismen.<br />

Man kan analy<strong>se</strong>ra 48 patientprover<br />

samtidigt.<br />

Läkemedelsutvecklarna kan<br />

med testet urskilja en önskad<br />

patientgrupp enligt dess genetiska<br />

profil. Kunderna hittas<br />

hos de stora läkemedelsföretagen.<br />

Största marknaden är<br />

givetvis USA.<br />

Jurilab har verksamhet både<br />

i Helsingfors och i Kuopio. rs<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

inhalator. Den nya do<strong>se</strong>ringsprincipen<br />

granskas för<br />

närvarande enligt det europeiska<br />

förfarandet för öm<strong>se</strong>sidigt<br />

godkännande.<br />

ANTICANCEREFFEKT. Active<br />

<strong>Biotech</strong>s preparat TTS cd 2<br />

har effekt mot pankreascancer.<br />

Det visar en slutrapporten<br />

från en fas IIa-studie på<br />

patienter med cancer i en<br />

progressiv fas.<br />

Av 19 patienter som påbörjade<br />

behandlingen stabili<strong>se</strong>rades<br />

sjukdomen hos fem.<br />

Samtliga hade tidigare fått<br />

annan behandling och ändå<br />

blivit sämre.<br />

Utvecklingen av substan<strong>se</strong>n<br />

fortsätter inte. I stället satsar<br />

bolaget på att utveckla TTS<br />

cd 3, en något förändrad<br />

substans som nu ska testas<br />

på patienter med småcellig<br />

lungcancer i fas I.<br />

MER RESTYLANE. Q-med har<br />

fått Europagodkännande för<br />

en ny hyaluronsyraba<strong>se</strong>rad<br />

estetikprodukt, Restylane<br />

SubQ, för så kallad subkutan<br />

volymökning av ansiktsvävnaden.<br />

Produkten kan enligt<br />

Q-Med användas för att<br />

forma ansiktskonturerna, till<br />

exempel göra hakan mer<br />

markerad, eller som alternativ<br />

till en traditionell ansiktslyftning.<br />

Den största skillnaden<br />

mellan nya och tidigare<br />

produkter är att den nya<br />

produkten injiceras djupare i<br />

huden.<br />

BRITTISK CANCERSAMORD-<br />

NING. Brittiska National<br />

Cancer Re<strong>se</strong>arch Institute<br />

(som samordnar anslagen till<br />

landets cancerforskning) ska<br />

bygga upp en plattform för<br />

bioinformatik så att forskningsresultat<br />

från olika källor<br />

lättare ska kunna jämföras<br />

och komma andra forskare<br />

till del. Bland annat ska<br />

man definiera terminologi,<br />

datamodeller och regelsys-<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 7

Kvalificerade<br />

konsulttjänster<br />

för pharmaceutisk<br />

och livsmedel<br />

industri.<br />

Elomatic är ett konsult- och<br />

ingenjörsföretag, med över<br />

30 års erfarenhet av<br />

projektering inom process<br />

industrin. Vi har 400<br />

skickliga konstruktörer och<br />

bästa möjliga 3D program<br />

för att utföra krävande<br />

projekt effektivt och<br />

prismedvetet, enligt tidsplan<br />

och inom en gemensamt<br />

uppgjord budget.<br />

VI KAN:<br />

VI KAN HJÄLPA MED:<br />

PHARMACEUTICAL<br />

Without<br />

advertising,<br />

a terrible thing<br />

happens...<br />

Nothing.

NYA UPPDRAG<br />

Harald Skogman slutar<br />

Bioteknikveteranen Harald Skogman går i pension<br />

efter drygt 35 år i branschen och lämnar därmed<br />

posten som vd i Novozymes Biopharma i Lund.<br />

■■ Det är ett bra tillfälle att<br />

sluta nu. Vi har precis utarbetat<br />

en ny strategi och det passar<br />

bra att låta yngre ta över<br />

och genomföra den, säger han.<br />

Vad ska du göra nu?<br />

– Jag ska bli pensionär och<br />

kommer att ägna mig åt barnbarnen<br />

och tillbringa en hel<br />

del tid i bostaden i Frankrike.<br />

Dessutom ska jag att ha kvar<br />

några nätverksuppdrag, som<br />

ordförande i Bioteknikforum<br />

och i styrgruppen för Greenchem-projektet<br />

vid Lunds<br />

NYA FÖRSÖK<br />

universitet, flera styrel<strong>se</strong>uppdrag<br />

och ett konsultavtal med<br />

Novozymes Biopharma.<br />

Harald Skogman har följt<br />

bioteknikbranschens utveckling<br />

i Sverige <strong>se</strong>dan det första<br />

arbetet i Sockerbolaget 1968.<br />

Fem år <strong>se</strong>nare blev han vd för<br />

Sorigona, som tillverkade<br />

Dextran för Pharmacia. Sorigona<br />

köptes <strong>se</strong>dan av Pharmacia.<br />

1982 blev det AC <strong>Biotech</strong>nics<br />

som efter flera ägar- och<br />

namnbyten <strong>se</strong>nare blev Novozymes<br />

Biopharma 2002.<br />

Tripep ska göra en mikrodo<strong>se</strong>ringsstudie på anti<br />

hiv-preparatet alfaHGH. Redan i november räknar<br />

bolaget med att starta kliniska försök på<br />

samma substans.<br />

■■ Tripep har identifierat två<br />

nya molekyler verksamma mot<br />

hiv i samma klass av substan<strong>se</strong>r<br />

som antihiv-substan<strong>se</strong>n alfa-<br />

HGH. Fyndet visar enligt<br />

forskningschefen Anders Vahle<br />

att bolaget nu är på rätt väg.<br />

– Det här visar att alfa HGA<br />

inte bara är en enskild molekyl<br />

som har effekt utan att den<br />

ingår i en klass med anti hivläkemedel<br />

som verkar på<br />

samma sätt, säger Anders<br />

Vahlne.<br />

AlfaHGA är en metabolit av<br />

GPG, Tripeps hiv-broms som<br />

verkade mycket lovande ända<br />

fram till kliniska fas II-försök<br />

2001 visade att den var praktiskt<br />

taget verkningslös.<br />

Orsaken visade sig <strong>se</strong>nare<br />

vara att det inte var GPG som<br />

var verksamt mot hiv i provrör,<br />

utan metaboliten alfa<br />

HGA som inte bildades när<br />

GPG sönderdelas i människa.<br />

Substan<strong>se</strong>n ska nu i en så<br />

kallad mikrodo<strong>se</strong>ringsstudie<br />

testas i mycket små do<strong>se</strong>r på<br />

människor, för att fastställa<br />

Harald Skogman.<br />

RICKARD GRIMSBERG<br />

Ska ni skriva boken nu, du<br />

och Ingvar Wiberger, boken<br />

som avslöjar allt om bioteknikbranschen?<br />

– Vi har en idé som vi tänker<br />

ta under allvarligt övervägande.<br />

Ingvar och jag har tillsammans<br />

varit med om allt,<br />

säger Harald Skogman. <strong>se</strong>c<br />

Tripep mot klinisk fas med hiv-preparat igen<br />

hur den tas upp och bryts ner i<br />

kroppen. Och enligt Anders<br />

Vahlne kan de första kliniska<br />

försöken på människa starta<br />

redan i november.<br />

Inför den kliniska fa<strong>se</strong>n gör<br />

bolaget förändringar i ledningen.<br />

Vd Johan Ihre ska<br />

bytas ut efter bara ett och ett<br />

halvt år på posten.<br />

– Johan Ihres uppgift var att<br />

få lugn i båten och ordning på<br />

finan<strong>se</strong>rna. Det har han skött<br />

med den äran. Nu behöver vi<br />

en branschkunnig vd för att ta<br />

substan<strong>se</strong>n till kommersiali<strong>se</strong>ring.<br />

Bolaget gör förändringar<br />

också i det vetenskapliga rådet<br />

och i styrel<strong>se</strong>n. <strong>se</strong>c<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

tem. Arbetet ska ske tillsammans<br />

med den amerikanska<br />

motsvarigheten och European<br />

Bioinformatics Institute,<br />

en del av EMBL.<br />

VARNAT. Tripep har fått en<br />

varning av Stockholmsbör<strong>se</strong>ns<br />

disciplinnämnd <strong>se</strong>dan<br />

bolaget berättat för en journalist<br />

om forskningsresultat<br />

innan de offentliggjorts i ett<br />

pressmeddelande.<br />

Det är ett brott mot de regler<br />

som gäller för börsbolag,<br />

konstaterar disciplinnämnden<br />

som dock finner åsidosättandet<br />

av reglerna som<br />

mindre allvarligt, eftersom<br />

pressmeddelandet offentliggjordes<br />

i god tid före bör<strong>se</strong>ns<br />

öppnande samma dag<br />

som intervjun i tidningen<br />

publicerades.<br />

KINA-LABB. Karolinska institutet<br />

öppnar sitt första<br />

utlandsba<strong>se</strong>rade forskningslabb,<br />

i ett cancercentrum i<br />

Guangzhou i Kina, skriver<br />

tidningen Ny Teknik. Här<br />

ska bedrivas forskning kring<br />

en typ av cancer i matstrupen<br />

som orsakas av EBV, ett<br />

mycket vanligt virus som<br />

bland annat ger körtelfeber.<br />

Cancerformen är vanligare i<br />

Kina än i resten av världen.<br />

Genetiska faktorer kan förklara<br />

varför kine<strong>se</strong>r också<br />

drabbas av cancer efter EBVinfektion.<br />

Forskarna ska<br />

bland annat försöka hitta<br />

nya behandlingsformer.<br />

NAMNBYTE. Den första april<br />

integrerades Biora formellt

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

i Straumann, och bytte<br />

därmed också namn till<br />

Straumann Biologics.<br />

Det var i juni i fjol som det<br />

schweiziska bolaget köpte<br />

Malmöföretaget.<br />

NYA PENGAR. Bioteknikföretaget<br />

Alligator Bioscience i<br />

Lund har fått in 30 miljoner<br />

kronor i en nyemission.<br />

Bolaget utvecklar proteinläkemedel<br />

utifrån en patenterad<br />

teknik som med hjälp av<br />

genteknik skapar ett mycket<br />

stort antal varianter av ett<br />

protein, till exempel ett hormon<br />

eller ett enzym. Därefter<br />

sorterar man fram den<br />

variant av proteinet som<br />

innehåller de mest värdefulla<br />

egenskaperna för ett<br />

bestämt ändamål, läkemedel<br />

eller diagnostika.<br />

Företaget startade i början<br />

av 2001 och finns i forskningsbyn<br />

Ideon i Lund. Det<br />

har sitt ursprung inom Bioinvent<br />

International och har<br />

cirka 130 aktieägare.<br />

CE-MÄRKT TAMPONG. Tampongen<br />

Ellen är en medicinteknisk<br />

produkt klass 2a som<br />

får CE-märkas, enligt ett<br />

beslut av läkemedelsverket.<br />

Från mars 2005 ska produkten<br />

dock uppgraderas till<br />

klass 3. Uppgraderingen, vilket<br />

innebär fortsatt CEmärkning,<br />

grundas på en<br />

tolkning av läkemedelslagstiftningen<br />

att mjölksyrabakterierna<br />

i tampongen är en<br />

läkemedelssubstans. Tampongen<br />

kan också klassas<br />

som läkemedel.<br />

Johnson & Johnson har via<br />

sitt schweiziska dotterbolag<br />

Cilag stämt Ellen AB i Marknadsdomstolen<br />

för felaktig<br />

CE-märkning.<br />

KLINISKA FÖRSÖK. Brittiska<br />

forskningsbolaget Antisoma,<br />

speciali<strong>se</strong>rat på cancerläkemedel,<br />

rapporterar att två av<br />

bolagets substan<strong>se</strong>r ska in i<br />

10<br />

IDÉUTVECKLING<br />

Starthus i Novum forskningspark<br />

Forskningsparken Novum bygger ut med ett starthus<br />

och företagsinkubator som ska hjälpa forskare<br />

att utveckla och kommersiali<strong>se</strong>ra idéer.<br />

■■ Här finns en stor potential<br />

att hitta utvecklingsbara idéer.<br />

Det finns tre högskolor och ett<br />

hundratal forskargrupper med<br />

kanske tio forskare i varje<br />

grupp, säger Ingemar<br />

Ahlandsberg som är affärsutvecklare<br />

på Novum.<br />

Bakom satsningen finns<br />

Novum Innovationsforum,<br />

som är ett samarbete mellan<br />

Karolinska institutet, Kungliga<br />

tekniska högskolan, Södertörns<br />

högskola, Karolinska<br />

universitetssjukhu<strong>se</strong>t, Novum<br />

forskningspark, Botkyrka och<br />

NY METOD<br />

Lysande plast avslöjar provet<br />

En fluorescerande plastpolymer som binder till<br />

ett komplex av biomolekyler kan bli ett nytt sätt<br />

att detektera DNA, proteiner och peptider. Nu försöker<br />

Linköpingsforskarna bakom metoden hitta<br />

samarbetspartners.<br />

■■ Metoden bygger på växelverkan<br />

mellan två biomolekyler,<br />

DNA-DNA, receptorligand<br />

eller protein-protein,<br />

där den ena molekylen är känd<br />

och den andra okänd. Polymeren<br />

binder till komplexet och<br />

ändrar färg beroende på hur<br />

den påverkats av bindningen<br />

mellan biomolekylerna. Både<br />

våglängd och intensitet förändras<br />

beroende på hur polymeren<br />

binder till komplexet.<br />

Vinklarna mellan polymerens<br />

enheter avgör det emitterade<br />

lju<strong>se</strong>ts våglängd.<br />

– Det fiffiga med vår metod<br />

är att den är anpassad till att<br />

fungera med befintliga instrument<br />

på ett labb, säger Peter<br />

Åsberg, forskare på institutionen<br />

för fysik och mätteknik<br />

och företaget Biochromix styrel<strong>se</strong>ordförande.<br />

Huddinge kommuner.<br />

Starthu<strong>se</strong>t består av ett kontorslandskap<br />

som är inrymt i<br />

nyrenoverade lokaler i<br />

Novumbyggnaden. Tanken är<br />

att forskare och entreprenörer<br />

inom bioteknikområdet här<br />

ska kunna pröva sina affärsidéer<br />

och få hjälp att hitta<br />

finansiärer, kunder och samarbetspartners.<br />

Innovationsforum har inte<br />

anställt någon person som ska<br />

ansvara för detta. I stället är<br />

det meningen att instan<strong>se</strong>rna<br />

bakom satsningen ska ställa<br />

– Metoden är generell. Det<br />

är en och samma polymer som<br />

används vid olika tillämpningar.<br />

Polymeren är vattenlöslig<br />

och tål buffertlösningar.<br />

Metoden kan bland annat<br />

användas för att detektera<br />

läkemedelssubstan<strong>se</strong>r och för<br />

DNA-analys. Genom att<br />

använda enkelsträngat DNA<br />

som den kända delen vid en<br />

analys kan man också leta<br />

avvikel<strong>se</strong>r i enstaka ba<strong>se</strong>r i<br />

DNA-kedjan, vid SNP-analys<br />

till exempel.<br />

En analys ska kunna göras<br />

på fem minuter på ett skrivbord,<br />

enligt Peter Åsberg.<br />

Monomeren som bygger<br />

upp polymeren är en zwitterjon<br />

med två laddade grupper<br />

per enhet. Den uppvisar olika<br />

laddning beroende på pH i<br />

MAGNUS TROGEN<br />

Ingemar Ahlandsberg, Novum; Per<br />

Eriksson, generaldirektör i Vinnova<br />

och Stig Larsson, ordförande i Novum<br />

Innovationsforum vid invigningen.<br />

upp och hjälpa till. Till exempel<br />

kommer investeringsbolaget<br />

Karolinska innovations att<br />

avsätta personresur<strong>se</strong>r. <strong>se</strong>c<br />

Peter Nilsson har utvecklat<br />

den nya analysmetoden.<br />

provlösningen. Än så länge<br />

behöver man amplifiera de<br />

DNA-mängder som ska analy<strong>se</strong>ras.<br />

– Det går att köra på få PCRsteg.<br />

Nu testar vi vid låga koncentrationer<br />

och hur känslig<br />

metoden är för föroreningar,<br />

säger Peter Nilsson, som uppfunnit<br />

och utvecklat metoden.<br />

Eventuellt kommer man att<br />

testa la<strong>se</strong>r som ljuskälla i stället<br />

för UV-ljus.<br />

Företaget har hittills fått ett<br />

villkorat lån från Almi i länet.<br />

Svante Welander, med ett förflutet<br />

i riskkapitalbranschen,<br />

är idag anställd som vd på deltid.<br />

En projektanställd civilingenjör<br />

finns också för att driva<br />

utvecklingsarbetet vidare. ll<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

Osmometrar<br />

från<br />

Advanced ® Instruments<br />

och<br />

Fiske Associates ®<br />

Läs mer på www.molek.<strong>se</strong><br />

Molek AB, Tel: 08-94 33 20, Fax 08-724 80 50<br />

E-post: info@molek.<strong>se</strong>

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

nya kliniska försök. Substan<strong>se</strong>rna<br />

verkar på olika sätt<br />

men båda via blodkärl i tumörer.<br />

AS1404, som är tänkt att<br />

användas i kombination med<br />

andra preparat på flera typer<br />

av cancer, ska nu in i fas II<br />

som enligt planen ska starta<br />

andra halvåret 2004.<br />

Den andra substan<strong>se</strong>n, mot<br />

en form av hjärntumör, har<br />

precis gått in i de första kliniska<br />

fas I-försöken, en<br />

säkerhets, dos- och distributionsstudie.<br />

BANTAD CANCERBUDGET.<br />

Efter att de <strong>se</strong>naste fem åren<br />

ha fått budgeten förstärkt<br />

med sammanlagt 80 procent<br />

ska nu amerikanska cancerinstitutet,<br />

NCI, banta alla<br />

rörliga kostnader med fem<br />

procent.<br />

BIOPROSPEKTERING. En<br />

internationell konferens har<br />

beslutat att riktlinjer för bioprospektering<br />

ska tas fram<br />

inom två år, rapporterar tidskriften<br />

Nature. Bioprospektering<br />

är sökandet efter<br />

aktiva substan<strong>se</strong>r i naturen.<br />

Riktlinjerna ska innehålla ett<br />

beslut om ett certifikat, där<br />

ett läkemedlets ursprung ska<br />

framgå. Meningen är att certifikatet<br />

ska tillerkänna<br />

ursprungsbefolkningar rätten<br />

till traditionella läkemedel<br />

och kunnande. Att formulera<br />

detta i en internationell<br />

överenskommel<strong>se</strong><br />

väntas bli en utmaning.<br />

U-länderna fick inte gehör<br />

för krav på att få del i intäkter<br />

från läkemedel som har<br />

sitt ursprung i landets biologiska<br />

mångfald.<br />

BÄST I EUROPA. Sverige rankas<br />

högst av samtliga europeiska<br />

länder vad gäller<br />

arbetskraftskvalitet och<br />

forskningsklimat inom läkemedel<br />

och bioteknik, enligt<br />

en rapport från Cap Gemini<br />

Ernst & Young.<br />

12<br />

PRISPENGAR<br />

Gustafssonpris för proteinstudier<br />

Årets Göran Gustafssonpris inom biologi, kemi<br />

och medicin går till forskare inom områdena proteinstrukturer,<br />

nanostrukturer och åderförkalkning.<br />

Var och en får 4,6 miljoner kronor.<br />

Pristagarna Elisabeth Sauer-Eriksson, Owe Orwar och Jan Borén.<br />

■■ När ribosomerna börjar<br />

synteti<strong>se</strong>ra ett protein med hjälp<br />

av mRNA känner en signaligenkännande<br />

partikel, SRP,<br />

av en slinga på proteinet och<br />

”vet” att just detta protein ska<br />

transporteras över membranet<br />

för att komma till sin rätta<br />

slutdestination i cellen. SRP<br />

<strong>se</strong>r till att hela ribosom-protein-SRP-komplexettransporteras<br />

dit och att proteinet<br />

binder till rätt receptor i rätt<br />

membran. Proteinet kan därigenom<br />

gå igenom membranet,<br />

SRP lossnar och ribosomen<br />

blir ledig för att tillverka ett<br />

nytt protein.<br />

Det är en av två mekanismer<br />

som ELISABETH SAUER-ERIKS-<br />

SON, docent i molekylär biologi<br />

vid Umeå universitet, studerat.<br />

För det arbetet belönas<br />

hon med årets Göran Gustafssonpris<br />

i molekylärbiologi.<br />

Hon har använt röntgenkristallografi<br />

för att undersöka<br />

SRP, ett av naturens viktigaste<br />

maskinerier för transport av<br />

NYTT NAMN<br />

Amersham blir GEHC<br />

■■ Amersham försvinner nu<br />

också som namn. Nye ägaren<br />

General Electric, GE, slår ihop<br />

GE Medical Systems, GEMS,<br />

med Amersham till GEHC,<br />

General Electric Healt Care.<br />

proteiner genom olika cellmembran.<br />

Den teknik hon<br />

arbetar med är så precis att<br />

enskilda atomer i proteinerna<br />

kan särskiljas.<br />

Hon har också påvisat olika<br />

strukturförändringar hos proteinet<br />

transthyretin, TTR, som<br />

kan ge upphov till den så kallade<br />

Skellefteåsjukan, en av<br />

flera så kallade amyloida sjukdomar.<br />

Total finns ett 20-tal<br />

sjukdomstillstånd som alla<br />

orsakas av att proteiner veckar<br />

sig fel och ger upphov till likartade<br />

och mycket svårlösta<br />

fibrer som på olika sätt stör<br />

nervceller och organ som<br />

hjärta, mjälte och lever.<br />

I fallet med proteinet TTR,<br />

som består av 127 aminosyror,<br />

ger en mutation av en viss aminosyra<br />

upphov till just Skellefteåsjukan.<br />

Mutationen är ärftlig<br />

och har också påträffats i Portugal.<br />

I Sverige bryter sjukdomen<br />

ut i 50-årsåldern och <strong>se</strong>nare, i<br />

Portugal vanligen i 20- till 30årsåldern.<br />

Orsaken till den<br />

Namnändringen trädde i kraft<br />

den 8 april.<br />

Huvudkontor för nya<br />

GEHC blir London, där tidigare<br />

brittiska Amersham hade<br />

sitt huvudkontor.<br />

aggressivare sjukdomsbilden i<br />

Portugal känner man inte till.<br />

Övriga 73 kända mutationer i<br />

TTR ger likartade symptom<br />

men är inte funna i Sverige.<br />

Pri<strong>se</strong>t i kemi går till OWE<br />

ORWAR, professor i biofysikalisk<br />

kemi vid Chalmers tekniska<br />

högskola.<br />

Han arbetar med mikrofabrikation<br />

med hjälp av tvådimensionella<br />

vätskor av syntetiska<br />

lipider. Genom att variera vätskornas<br />

egenskaper går det att<br />

bygga upp komplicerade strukturer<br />

i nanometerskala där<br />

enskilda biomolekyler kan studeras.<br />

Målet är att bryta ner biokemin<br />

i cellen till vad som händer<br />

mellan två enskilda molekyler,<br />

förklarar pristagaren.<br />

Studierna har lyckats påvisa<br />

helt nya kommunikationssystem<br />

mellan celler.<br />

JAN BORÉN, professor i hjärtkärlforskning<br />

vid Sahlgrenska<br />

akademin, Göteborgs universitet,<br />

får pri<strong>se</strong>t för sin forskning<br />

kring åderförkalkning.<br />

Han har bland annat visat att<br />

olika lipoproteiners bindning<strong>se</strong>genskaper<br />

till kärlväggarna<br />

bestämmer deras förmåga<br />

att orsaka allvarliga<br />

sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt<br />

och stroke.<br />

Pri<strong>se</strong>r ges också i matematik<br />

och fysik. De delas ut till yngre<br />

lovande forskare (under 45 år)<br />

och består av en personlig del<br />

på 100 000 kronor och 4,5 miljoner<br />

kronor till pristagarens<br />

forskning, fördelade på tre år.<br />

ll<br />

Amersham har haft totalt cirka<br />

10 000 anställda över hela världen,<br />

GEMS omkring 35 000. I<br />

Sverige har GE Medical Systems<br />

bara haft något hundratal<br />

anställda, Amersham Biosciences<br />

omkring 1 500.<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

ANTIBIOTIKA<br />

FDA agerar mot ökande resistens<br />

Problemet med antibiotikaresistenta bakteriestammar<br />

växer lavinartat samtidigt som läkemedelsföretagens<br />

intres<strong>se</strong> för området minskar. Nu<br />

vill det amerikanska läkemedelsverket FDA göra<br />

det lättare att få fram nya antibiotika.<br />

■■ Bakteriestammar som frodas<br />

på sjukhus har lättast att<br />

skaffa sig immunitet. Det är en<br />

miljö där de utsätts för medicinering<br />

och kan utveckla ett<br />

försvar.<br />

På många håll är situationen<br />

alarmerande, t ex i USA, <strong>se</strong><br />

tabellen. När Staphylococcus<br />

aureus blev resistent mot penicillin<br />

började läkarna använda<br />

en liknande substans, methicillin.<br />

Idag är resisten<strong>se</strong>n mot<br />

methicillin bland de sjukhusförvärvade<br />

infektionerna över<br />

50 procent.<br />

Nu kunde man tro att den här<br />

situationen skulle locka läkemedelsföretagen<br />

att göra sitt<br />

yttersta för att få fram nya antibiotika,<br />

men så är inte fallet. Det<br />

finns en rad mekanismer som<br />

gör att företagen är motvilliga.<br />

Och det handlar om pengar.<br />

För det första är antibiotika i<br />

allmänhet billiga att tillverka<br />

och effektiva. Det räcker med<br />

en behandling så är patienten i<br />

allmänhet frisk. Läkemedelsföretag<br />

tjänar mera på kroniker<br />

som behöver långvarig<br />

medicinering. Därav följer att<br />

det inte lönar sig att ta fram ett<br />

antibiotikum som riktar sig<br />

mot en specifik bakterie. Det<br />

läkemedlet blir ingen ”blockbuster”.<br />

FORSKNING<br />

■■ Forskare på Centrum för<br />

bioteknik vid Uppsala universitet<br />

hjälper i ett Sida-finansierat<br />

projekt vietnamesiska forskare<br />

att producera och rena<br />

rekombinanta enzymer (amy-<br />

Dessutom vill läkare ofta vänta<br />

i det längsta innan nya antibiotika<br />

sätts in. Anledningen är<br />

förstås att man vill ha en sista<br />

re<strong>se</strong>rv, ett antibiotikum som<br />

bakterierna garanterat inte<br />

utvecklat resistens mot. Ett för<br />

flitigt användande kan resultera<br />

i resistenta stammar, och<br />

då är problemen stora.<br />

Det har blivit ödet för de två<br />

antibiotika med nya verkningsmekanismer<br />

som godkänts<br />

under de <strong>se</strong>naste fem<br />

åren.<br />

Men behovet av nya antibiotika<br />

växer, och FDA, det mäktiga<br />

amerikanska läkemedelsverket,<br />

vill enligt tidskriften Science<br />

göra någonting för att sätta<br />

fart på läkemedelsbolagen.<br />

Därför förs en diskussion med<br />

läkemedelsföretagen om att<br />

las och kollagenas) och ta fram<br />

ett salmonellavaccin. Det<br />

molekylärbiologiska arbetet<br />

görs i Vietnam. Sedan ska produktions-<br />

och reningsmetoderna<br />

utvecklas i Uppsala i<br />

förenkla sättet att ta fram nya<br />

antibiotika. Ett sätt kunde vara<br />

att man godkänner att läkemedelskandidaternas<br />

effekt mäts<br />

på biomarkörer istället för på<br />

bakterierna direkt. Det skulle<br />

kraftigt förenkla och förbilliga<br />

utvecklingen av nya antibiotika.<br />

Ett annat förslag är att FDA<br />

skulle göra upp en prioritetslista<br />

över antibakteriella läkemedel<br />

som är särskilt önskvärda.<br />

Företag som utvecklar<br />

läkemedlen får <strong>se</strong>dan ett förlängt<br />

patentskydd.<br />

Men det kommer att dröja<br />

innan någonting i den stilen<br />

blir verklighet. Innan dess kan<br />

andra företag följa Eli Lilly i<br />

spåren. Eli Lilly ledde länge<br />

antibiotikautvecklingen i världen,<br />

men har nu deklarerat att<br />

man lämnar det området helt<br />

och hållet. Istället satsar man<br />

på virussjukdomar och ämnen<br />

som stimulerar patienternas<br />

immunförsvar att effektivare ta<br />

itu med viruspartiklarna.<br />

Abbot och Aventis har avi<strong>se</strong>rat<br />

liknande beslut. sn<br />

Läkemedelsresistens hus sjukhusförvärvade sjukdomar, USA<br />

Läkemedel/bakterie Resistens %<br />

Vancomycin/enterococker 24,7<br />

Methicillin/S aurerus 53,6<br />

Methicillin/Koag.-neg. S Aureus 88,2<br />

Tredje gen. cephalosporin/E coli 3,9<br />

Tredje gen. ceph./K pneumoniae 10,4<br />

Imipenem/P aeruginosa 16,4<br />

Quinolone/P aeruginosa 23,0<br />

Tredje gen. ceph/P aeruginosa 20,6<br />

Tredje gen. ceph/Enterobacter 33,1<br />

Uppsalaforskare hjälper kollegor i Vietnam<br />

samband med att de vietnamesiska<br />

forskarna kommer<br />

dit. Projektet ska pågå under<br />

fyra år och ingår i ett stort<br />

forskningssamarbete mellan<br />

Sverige och Vietnam.<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

Rankningen ba<strong>se</strong>ras på ländernas<br />

forsknings- och<br />

utvecklingskostnader i procent<br />

av BNP samt antalet<br />

publikationer per miljoner<br />

invånare.<br />

DISTRIBUTIONSAVTAL. Bio<br />

Gaia har träffat ett distributionsavtal<br />

med ett franskt<br />

företag om rätten att<br />

använda Bio Gaias skruvkork<br />

Life Top Cap i Frankrike<br />

och Belgien. Korken<br />

innehåller bland annat bakterien<br />

Reuteri.<br />

PESTVACCIN. Brittiska forskare<br />

hävdar att de har haft<br />

framgång med ett vaccin mot<br />

pest, ba<strong>se</strong>rat på proteiner<br />

från bakterien Yersinia pestis.<br />

Proteinerna orsakar inte<br />

sjukdomen men sätter igång<br />

immunförsvaret. Säkerhetstester<br />

har gjorts men det<br />

återstår att <strong>se</strong> hur effektivt<br />

vaccinen är, enligt tidskriften<br />

Nature.<br />

Bakgrunden till forskningen<br />

är fruktan för att pestbakterier<br />

kan användas av bioterrorister.<br />

MAGMEDEL PÅ GÅNG. Danska<br />

Gastrotech Pharma A/S har<br />

slutit ett licensavtal med Eli<br />

Lilly, som handlar om en<br />

glukagonlik peptid som<br />

redan är i klinisk prövningsfas<br />

II på fem plat<strong>se</strong>r i Danmark<br />

och Sverige. Syftet är<br />

att utveckla ett läkemedel<br />

mot kolon irritable, irritabel<br />

tarm. Avtalet innebär både<br />

delbetalningar och royalty<br />

om resultatet blir ett gångbart<br />

läkemedel. Det kan vara<br />

klart tidigast om fyra år.<br />

VANILJ MED GMO. Vanillin<br />

kan tillverkas biotekniskt.<br />

Det hävdar det danska företaget<br />

Poalis, som nu marknadsför<br />

sin metod att med<br />

genetiskt modifierad jäst tillverka<br />

vanillin under stabila<br />

förhållanden.<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 13<br />

Källa: Science

NNE Sweden AB<br />

Förrådsvägen 18<br />

SE-141 46 Huddinge<br />

Tel. 08-779 80 25<br />

e-mail: contact@nne.<strong>se</strong><br />

www.nne.<strong>se</strong><br />

Unique Pharmaceutical Engineering<br />

NNEs kunnande spänner över hela den farmaceutiska och bioteknologiska utvecklings-<br />

och produktionsproces<strong>se</strong>n. Oav<strong>se</strong>tt om det gäller helt nya produktionsanläggningar<br />

eller laboratorier, mindre ombyggnader eller enskilda uppdrag har vi<br />

gedigen kompetens och erfarenhet inom bland annat:<br />

Design av processanlägningar och laboratorier<br />

GMP och validering<br />

Processteknik<br />

Automation<br />

Renrum<br />

Projektstyrning<br />

Vi har med andra ord en unik kunskap om just ditt område, och därmed – vågar<br />

vi påstå – också om dina behov. Vår ambition är att vara med och utvidga dina<br />

möjligheter – kontakta oss och hör hur vi kan hjälpa dig.<br />

NNE ® är Nordens ledande leverantör av anläggningsprojekt och konsulttjänster för läkemedels- och bioteknikindustrin.<br />

NNE Sweden AB ingår i danska NNE A/S, som sammanlagt sys<strong>se</strong>lsätter över 1000 personer.

text Sverker Nyman<br />

Uppstickare utmanar Biacore<br />

Attana är ett nytt svenskt bio<strong>se</strong>nsorföretag som utmanar jättar<br />

som Biacore. Den första produkten börjar nu säljas till forskningslaboratorier<br />

i Norden och i England.<br />

BOLAGET GRUNDADES så <strong>se</strong>nt<br />

som sommaren 2002 av Teodor<br />

Aastrup. När han doktorerade<br />

vid KTH insåg han att det fanns en lucka<br />

i utbudet av bio<strong>se</strong>nsorer. Det fanns bara<br />

stora och dyra maskiner som kostade<br />

mellan två och fem miljoner kronor.<br />

Med en annan teknik skulle det gå att<br />

komma ner i pris rejält, ansåg Teodor<br />

Aastrup.<br />

Efter disputationen arbetade han<br />

bland annat med att utveckla en <strong>se</strong>nsor<br />

som skulle avslöja var minor ligger nedgrävda<br />

i marken. Det gjorde han som<br />

konsult för företaget Bio<strong>se</strong>nsor Applications.<br />

Under 2002 samlade han en grupp<br />

människor runt sig och bildade Attana.<br />

Förutom han själv ingick en civilekonom,<br />

en kemist och en civilingenjör<br />

med mekanik som specialitet.<br />

Syftet var att utveckla en bio<strong>se</strong>nsor<br />

som var billigare än andra. Man började<br />

med att tillverka ett antal prototyper,<br />

som testades ute hos presumtiva kunder.<br />

Erfarenheterna därifrån samlades<br />

ihop, bearbetades och bakades in i det<br />

första helt kommersiella instrumentet,<br />

Attana 100, som pre<strong>se</strong>nterades i mars.<br />

Tre färdiga system har redan sålts, två i<br />

Sverige och ett i England, där Attana<br />

grundat ett dotterbolag.<br />

Den teknik Attana använder bygger på<br />

QSM, Quarts Crystal Microbalance. Om<br />

man sätter en elektrisk spänning (växelström)<br />

på en piezoelektrisk kvartskristall<br />

oscillerar den med sin egen resonansfrekvens.<br />

Om man lägger eller tar<br />

bort några atomer eller molekyler från<br />

kristallens yta ändras frekven<strong>se</strong>n. Frekvensförändringen<br />

kan mätas mycket<br />

noggrant. På det sättet fungerar kristallen<br />

som en ultrakänslig mikrovåg.<br />

Mikrovågen är ett effektivt sätt att<br />

upptäcka kemiska reaktioner. Genom<br />

att fästa en specifik molekyl, målmolekylen,<br />

vid kristallytan och låta ett prov-<br />

ämne flöda över ytan kan man studera<br />

hur de två ämnena interagerar. Målmolekylen<br />

kan ta upp molekyler från provet<br />

och reagera med dem. Molekylerna<br />

kan antingen stanna kvar på ytan, och<br />

därmed öka vikten eller ge sig iväg med<br />

flödet och minska vikten. Ur detta går<br />

det att få fram information om reaktionshastighet,<br />

affinitet (styrkan i bindningen<br />

mellan målmolekyl och prov),<br />

koncentration (antalet molekyler i provet)<br />

och om målets samverkan med<br />

andra molekyler.<br />

Säljs tio sådana här instrument har bolaget nått lönsamhetsgrän<strong>se</strong>n.<br />

Instrumentet är användbart inom<br />

läkemedelsutveckling och bioteknik, till<br />

exempel för att utforska kinetiken för<br />

interaktioner protein-protein, proteincell,<br />

protein-kandidatläkemedel och<br />

antikropp-antigen. Instrumentet kan<br />

också användas för att upptäcka molekyler<br />

och mäta koncentrationer.<br />

I ytkemiska sammanhang kan det<br />

användas för adsorptionsstudier för<br />

ytaktiva ämnen, proteiner och bakterier.<br />

Det kan användas för att studera ytbeläggningar<br />

och tvärbindningar hos<br />

polymerer. Det är med andra ord<br />

mycket användbart.<br />

Hittills har Attana lagt ner 3 - 5 miljoner<br />

kronor i utvecklingskostnader.<br />

– Vi behöver bara sälja tio instrument<br />

<strong>Biotech</strong>reportage<br />

för att nå lönsamhetsgrän<strong>se</strong>n, säger<br />

Samir Christian Fostock, som är ekonomen<br />

i gänget och marknadschef.<br />

– De stora läkemedelsföretagen har<br />

råd att köpa instrument som Biacores.<br />

Vi vänder oss närmast till de mindre, de<br />

som inte har råd. Vi kan sälja för närmare<br />

en tiondel av pri<strong>se</strong>t och dessutom<br />

hyr vi ut instrument.<br />

Betyder det att och Biacore kommer<br />

att vara huvudkonkurrenter? Ja, men<br />

Christian Fostock tror att de även kommer<br />

att komplettera varandra. De<br />

använder olika teknik, kan litet olika<br />

saker och Biacore har kommit mycket<br />

längre i mjukvaruutvecklingen. Bland<br />

annat gäller det bibliotek med referensdata,<br />

där Attana under sin korta livstid<br />

inte hunnit så långt.<br />

Teodor Aastrup är<br />

Attanas grundare.<br />

Instrumenten skruvas samman i<br />

Stockholm, men komponenterna köps<br />

från andra företag.<br />

Nu finns det första instrumentet och<br />

nu gäller det att bygga upp en marknadsorganisation,<br />

identifiera partners<br />

och möjliga agenter. Efter Europa kommer<br />

Asien och USA. Det är på andra<br />

sidan Atlanten som det avgörande slaget<br />

kommer att stå om Attanas bio<strong>se</strong>nsor. ■<br />

PIEZO<br />

Piezoelektricitet (av grekiskans piezein,<br />

sammantrycka). Elektriska laddningar<br />

som genom mekaniskt tryck framkallas<br />

på ytan av vissa kristaller.<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 15

<strong>Biotech</strong>reportage<br />

Sveriges säkraste labb<br />

I smittskyddsinstitutets säkerhetslabb diagnosti<strong>se</strong>ras de farligaste<br />

virus vi känner till. Där finns beredskap dygnet runt för<br />

att kunna fastställa vilket virus eller bakterie som orsakat en<br />

infektion.<br />

DET ÄR INTE BARA institutets<br />

säkerhetsansvariga som vill hålla<br />

organismerna i säkerhetslabbet<br />

isolerade. Även Säkerhetspoli<strong>se</strong>n är<br />

intres<strong>se</strong>rad av det.<br />

Labbet är ett av Länsstyrel<strong>se</strong>n förordnat<br />

skyddsobjekt och ingen kommer in<br />

där utan att först kontrollerats av Säpo.<br />

All personal och alla besökare kontrolleras<br />

noggrant innan de beviljas tillträde<br />

till labbet.<br />

Lassafeber-, Ebola- och Marburgvirus,<br />

liksom CCHFV som ger Crimean-<br />

16<br />

Congo hemorragisk feber är virus som<br />

hanteras i labbet.<br />

De ger alla dödliga virussjukdomar<br />

och måste därför hanteras i högsta riskklass.<br />

Smittskyddsinstitutets forskare<br />

använder dem för att utveckla diagnostik,<br />

så de snabbt kan identifiera dessa<br />

infektioner. 24 timmar om dygnet är de<br />

beredda för att kunna svara på vilket<br />

virus eller bakterie som orsakat en viss<br />

infektion.<br />

Diagnostik är en av huvuduppgifterna<br />

för säkerhetslabbet.<br />

text Siv Engelmark Cederborg foto Karl Erik Sundqvist<br />

– Vi kan diagnosti<strong>se</strong>ra en rad farliga<br />

virus i klas<strong>se</strong>rna P4 och P3 och dessutom<br />

farliga P3-klassade bakterier, som<br />

harpest och pest, berättar Åke Lundkvist<br />

som är laboratorie- och forskningschef.<br />

Säkerhetslaboratoriet består av sju P3labb<br />

för bakterier och virus och ett P4labb<br />

för virus.<br />

– I P4-labbet hanteras levande virus,<br />

om nu virus lever, som odlas på celler<br />

eller i provrör.<br />

P4-LABBET ÄR DET ENDA i sitt slag i Norden.<br />

Det finns bara fem aktiva P4-labb i<br />

Europa. I USA finns ytterligare några<br />

till, men i till exempel Japan inte ett<br />

enda. Vad som finns i före detta Sovjetunionen<br />

eller i Kina är det ingen som vet<br />

riktigt säkert.<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

Beteckningen, P4, betyder att man här<br />

arbetar med organismer av högsta riskklass.<br />

Klassningen görs efter en riskbedömning<br />

av vad som skulle kunna<br />

hända om någon exponeras för mikroorganismerna.<br />

Till klass 4 räknas biologiska<br />

ämnen där kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av en<br />

exposition kan bli mycket allvarliga.<br />

Sjukdomen man drabbas av är allvarlig<br />

eller dödlig och det finns ingen eller<br />

liten möjlighet att förebygga eller bota<br />

den. Dessutom är organismerna mycket<br />

smittsamma och risken för en epidemisk<br />

spridning ofta stor.<br />

SMITTKOPPOR ÄR ETT ANNAT VIRUS som<br />

klassas i riskklass 4 men det finns inte i<br />

säkerhetslabbet. Viru<strong>se</strong>t finns officiellt<br />

bara på två labb i världen, ett i USA och<br />

ett i Novosibirsk i Ryssland.<br />

– Det har i många år varit förbjudet<br />

för andra länder att ha smittkoppsvirus.<br />

Men hur mycket gamla smittkoppsprover<br />

och virus det ligger långt ner i gamla<br />

frysar runt om i världen efter någon<br />

gammal forskare som kanske pensionerades<br />

redan på sjuttiotalet det vet inte<br />

jag. Men jag vet att vi inte har något,<br />

säger Åke Lundkvist.<br />

– Det är så hårt reglerat att det till och<br />

med är svårt att få genbitar av viru<strong>se</strong>t.<br />

Det <strong>se</strong>naste fallet av smittkoppor rapporterades<br />

1977 och några år <strong>se</strong>nare förklarade<br />

världshälsoorganisationen sjukdomen<br />

utrotad. I Sverige slutade vi vaccinera<br />

1975 och de som är födda därefter<br />

har inget skydd. Inte heller de som är riktigt<br />

gamla eftersom deras vaccination inte<br />

längre är verksam. Men en del av befolkningen<br />

i åldersgrupperna däremellan är<br />

fortfarande skyddade av vaccinet.<br />

Det finns beredskap på institutet för<br />

att diagnosti<strong>se</strong>ra också smittkoppor. Allt<br />

arbete för att upprätthålla den beredskapen<br />

måste dock göras på andra virus<br />

inom samma familj som smittkoppsviru<strong>se</strong>t,<br />

t ex den variant som finns hos kor.<br />

– Vi har flera PCR-tekniker för att<br />

diagnosti<strong>se</strong>ra smittkoppor men inga<br />

levande virus att testa det på.<br />

DET ÄR BLAND ANNAT Smittskyddsinstitutets<br />

ansvar att ha beredskap för nya<br />

smittspridningar som dyker upp. Under<br />

1990-talet sågs flera farliga utbrott av<br />

smitta i världen.<br />

Till exempel hade Hong Kong ett<br />

utbrott av fågelinfluensa 1997. Viru<strong>se</strong>t<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004<br />

spreds från fåglar till människa, 18 personer<br />

smittades och sju människor dog.<br />

Alla kycklingar i hela Hong Kong avlivades.<br />

I fjol fanns i Holland 89 fall av fågelinfluensan<br />

varav en person avled.<br />

Nu ska Smittskyddsinstitutet göra ett<br />

försök att ta reda på vilka fågelvirus som<br />

kan finnas i Sverige. Forskare vid institutet<br />

ska i samarbete med en fågelforskare<br />

i Kalmar ta reda på vilka fågelinfluensavirus<br />

som fladdrar förbi landet.<br />

I Ottenby på Ölands södra udde har<br />

änder som pas<strong>se</strong>rar på väg söderut med<br />

hjälp av vättar lockats att stanna till i ett<br />

hägn. Där lämnar de efter sig avföring<br />

som forskarna samlar in för att leta efter<br />

fågelinfluensavirus.<br />

– Vi kommer att hitta olika typer av<br />

fågelinfluensastammar. Vissa av fåglarna<br />

har varit långt uppe i Sibirien, säger Åke<br />

Lundkvist.<br />

GRUNDFORSKNING ÄR EN ANNAN av labbets<br />

uppgifter. Mycket av forskningsarbetet<br />

bedrivs kring Crimean-Congo<br />

hemorragisk feber virus (CCHFV) för<br />

att karakteri<strong>se</strong>ra viru<strong>se</strong>t och studera hur<br />

det interagerar med sina värdorganismer.<br />

CCHFV är fästingburet och finns i<br />

Östafrika, Östeuropa, Ryssland och just<br />

nu väldigt mycket i Iran.<br />

I ett nyligen startat samarbete ska<br />

Smittskyddsinstitutet och den iranska<br />

motsvarigheten undersöka vilka typer<br />

av viru<strong>se</strong>t som finns i Iran och utveckla<br />

diagnostik som kan etableras på plats.<br />

Vetenskapsrådet och Sida finansierar.<br />

Forskarna i Iran har samlat in hundratals<br />

blodprover från akut sjuka patienter<br />

och fästingar i olika delar av landet.<br />

Analy<strong>se</strong>rna görs i Sverige. De virus som<br />

hittas ska få sina genom <strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rade,<br />

så deras släktskap med andra virus kan<br />

utredas. Det ger kunskap bland annat<br />

om hur epidemier sprids.<br />

– Vi som jobbar på institutet är vaccinerade<br />

mot allt och lite mer. Vissa vaccin<br />

ger man bara till labbpersonal och militärer.<br />

Det är inte så många i Sverige som<br />

är vaccinerade mot till exempel harpest.<br />

Åke Lundkvist själv har disputerat på<br />

sorkfeber, en sjukdom som orsakas av<br />

ett virus som sprids från sorkar till människa<br />

via partiklar i luften. Det är ett jämförel<strong>se</strong>vis<br />

harmlöst virus, även om<br />

många patienter hamnar på intensivvårdsavdelning.<br />

Människor som smittas<br />

Åke<br />

Lundkvist,laboratoriechef<br />

på<br />

Smittskyddsinstitutet.<br />

blir nästan alltid friska. Men viru<strong>se</strong>t har<br />

elaka hantavirus-släktingar i framför allt<br />

Asien, sydöstra Europa och USA. Den<br />

<strong>se</strong>nare är en riktigt otäck variant som<br />

dök upp för första gången 1993 och där<br />

hälften av dem som insjuknar dör.<br />

I Sverige finns viru<strong>se</strong>t i norra delen av<br />

landet. Söder om Dalälven finns inga<br />

infekterade sorkar. Förmodligen beror<br />

det på inlandsi<strong>se</strong>n och att sorkarna i<br />

norr kommit från Finland och Ryssland<br />

medan de virusfria sorkarna i södra<br />

Sverige har kommit via Danmark.<br />

Sorkpopulationens storlek varierar<br />

och utbrotten av sorkfeber följer samma<br />

kurva som populationen. De år det finns<br />

mycket sorkar, finns många fall av sorkfeber.<br />

Sorkåret 1998 diagnosti<strong>se</strong>rades till<br />

exempel 518 fall medan det två år <strong>se</strong>nare<br />

bara fanns 262 fall.<br />

SMITTSKYDDSINSTITUTET DELTAR i en rad<br />

samarbetsprojektprojekt. I samarbete<br />

med forskare vid Umeå universitet studeras<br />

nära släktingar till smittkoppor,<br />

pox-virus, som finns i naturen. Andra<br />

projekt finansieras av EU. I ett samarbete<br />

mellan europeiska P4-labb ska<br />

diagnostik för blödarfebrar och smittkoppor<br />

standardi<strong>se</strong>ras och förbättras.<br />

I ett annat samarbete kartläggs gnagarbundna<br />

zoono<strong>se</strong>r, sjukdomar som<br />

kan smitta mellan människa och djur, i<br />

Europa. Ytterligare ett EU-projekt drivs<br />

i syfte att ta fram vaccin mot hantavirusinfektioner.<br />

I projektet Craft är ett<br />

svenskt företag, Eurocine, koordinator<br />

för 18 grupper som arbetar med att ta<br />

fram ett vaccin som kan distribueras via<br />

andningsvägarna, mot bland annat<br />

influensa och hantavirus. Nu pågår försök<br />

i musmodeller.<br />

– Det <strong>se</strong>r jättelovande ut, säger Åke<br />

Lundkvist. ■<br />

17

<strong>Biotech</strong>reportage<br />

I säkerhetslabbet, som invigdes i januari 2002, råder ett<br />

omvänt renrumstänkande. Det är inte mycket partiklar som<br />

kommer in. Men framför allt får inget komma ut.<br />

Omvänt renrum<br />

DET ÄR INTE VEM SOM HELST<br />

som får arbeta i säkerhetslabbet.<br />

De som har tillträde har förstås<br />

någon grundutbildning, till exempel<br />

mikrobiolog eller biomedicinsk analytiker.<br />

De är kollade av Säpo. Men dessutom<br />

krävs en speciell utbildning i att<br />

arbeta i ett säkerhetslabb.<br />

Det är förstås oerhört viktigt att de<br />

som arbetar i labbet inte exponeras för<br />

organismerna. Och skulle någon incident<br />

mot förmodan ändå inträffa måste<br />

de kunna veta vad de ska göra.<br />

De städar labbet själva. Inte för att det<br />

är speciellt betungande, det kommer ju<br />

inte in några partiklar. Men de måste veta<br />

hur riskavfall och annat ska hanteras.<br />

Av säkerhetsskäl måste de alltid vara<br />

minst två. De kan prata med varandra<br />

via en radiokommunikationsutrustning<br />

som också har direktkoppling till SOS<br />

alarm. De måste också kunna ge första<br />

hjälpen, även om de backas upp av en<br />

saneringsgrupp i ständig jour på utsidan,<br />

redo att rycka in vid tillbud, för<br />

sanering eller utrymning.<br />

18<br />

Personalen arbetar i skyddsdräkter och andas via en luftslang<br />

i dräkten. På ryggen bär de ett filter med en magnetisk<br />

backventil för utgående luft.<br />

På en tavla utanför P4-labbet anges<br />

vilka virus som hanteras just då.<br />

För att arbeta bakom dörren krävs<br />

en speciell utbildning.<br />

Ett tiotal personer har tillstånd att arbeta<br />

i labbet förutom en gång om året då tekniker<br />

släpps in för att göra underhåll<br />

och <strong>se</strong>rvice, testa säkerhetsbänkarna<br />

med mera.<br />

EN RAD ÅTGÄRDER ska säkerställa att<br />

inget hamnar där det inte ska:<br />

> Det är bara i säkerhetsbänken organismerna<br />

överhuvudtaget har en chans<br />

att komma i kontakt med omgivningen.<br />

Allt arbete med infektiöst virus måste<br />

ske inne i säkerhetsbänken, till exempel<br />

analy<strong>se</strong>r med PCR och odling av virus i<br />

cellkulturer.<br />

När arbetet är klart stängs de in i den<br />

slutna förpackningen igen, för att förvaras<br />

i värmeskåp eller frys.<br />

Säkerhetsbänkarna <strong>se</strong>r ut ungefär som<br />

vanliga dragskåp men är utrustade med<br />

ett luftdrag så ingen luft kan strömma<br />

från säkerhetsbänken in i labbet. Den<br />

luft som leds ut ur bänken filtreras<br />

genom tre högabsorberande partikelfilter,<br />

så kallade hepafilter.<br />

text Siv Engelmark Cederborg<br />

> Den luft som kommer in i labbet filtreras<br />

en gång genom ett likadant filter.<br />

> Odlingsplattor och annat material<br />

autoklaveras.<br />

> Ingången till labbet sker via en sluss.<br />

Den är konstruerad så att slus<strong>se</strong>n<br />

duschas om dörren in till labbet varit<br />

öppen.<br />

> De som arbetar i labbet är helt isolerade<br />

från den omgivande luften. De bär<br />

en skyddsdräkt och andas via en luftslang<br />

i dräkten. Luften i slangen kommer<br />

utifrån, via en kompressor i källaren.<br />

På skyddsdräktens rygg sitter ett filter<br />

med en magnetisk backventil för<br />

utgående luft. 600 liter luft per minut<br />

flödar genom dräkten.<br />

> Personalen lämnar labbet via en<br />

dusch. De duschar i skyddsdräkten,<br />

först fyra minuter i en ammoniumförening<br />

som påminner om ett starkt<br />

maskindiskmedel, <strong>se</strong>dan fyra minuters i<br />

vanligt vatten.<br />

> Dräkten hängs på tork i ett särskilt<br />

dräktrum. Där tar också personalen av<br />

sig det sista skyddslagret, ett speciellt<br />

underställ. Sedan väntar en alldeles<br />

vanlig dusch och hårtvätt innan de kan<br />

gå ut i verkligheten.<br />

> Avloppsvatten kokas i 30 minuter för<br />

att döda eventuella virus innan det släpps<br />

ut i det kommunala avloppsnätet. ■<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

text Lars Lundgren<br />

Flexiblare regler för GMP<br />

Det ska vara lättare att ändra en GMP-godkänd process för<br />

tillverkning av läkemedel utan att göra om hela ansökningsförfarandet.<br />

Bara man vet vad man gör.<br />

DET KAN FÖRENKLAT sägas<br />

vara innehållet i det så kallade<br />

PAT-initiativet från amerikanska<br />

läkemedelsmyndigheten FDA, Food and<br />

Drug Administration. PAT, Process Analytical<br />

Technologies, är teknik och<br />

metoder för att styra, kontrollera och<br />

analy<strong>se</strong>ra alla steg i en process. Det<br />

betecknas som ett sätt att införa en<br />

modernare syn på kvalitetsarbetet, att<br />

flytta fokus från kontroll av slutprodukten<br />

till att bygga in kvalitet och kontroll i<br />

proces<strong>se</strong>n.<br />

– Läkemedelsbolagen har varit försiktiga<br />

med att ändra validerade och godkända<br />

proces<strong>se</strong>r som en följd av de stora<br />

resur<strong>se</strong>r man lagt ner. Och detta trots ny<br />

forskning och utveckling, säger Christopher<br />

Watts, FDAs avdelning för utvärdering<br />

av läkemedel.<br />

– Det går inte att bara titta på slutprodukten.<br />

PAT handlar om att förstå hela<br />

proces<strong>se</strong>n. Det går att få idéer från<br />

andra industribranscher, påpekar han.<br />

Chris Watts exemplifierar genom att<br />

jämföra med den petrokemiska industrin.<br />

Trots varierande inflöde i form av<br />

olja från olika fält får man ut de fraktioner<br />

som önskas, därför att man kan<br />

styra proces<strong>se</strong>n. Att bara analy<strong>se</strong>ra slutresultatet<br />

räcker inte som underlag för<br />

kontroll och styrning. Det skulle också<br />

vara ett alldeles för dyrbart sätt att leverera<br />

hög kvalitet.<br />

DAGENS SYSTEM för att få en läkemedelsproducerande<br />

anläggning godkänd<br />

är mycket omständlig – och dyrbar.<br />

En tillverkare kan då dra sig för att<br />

göra förändringar i produktionsproces<strong>se</strong>n,<br />

även om dessa skulle resultera i en<br />

bättre eller mer kostnadssnål produkt.<br />

Varje ändring kräver en omfattande och<br />

kostsam dokumentation – och måste<br />

godkännas av FDA.<br />

Från FDAs sida har man kommit fram<br />

till att dagens system – som huvudsakligen<br />

bygger på reglering och kontroll av<br />

slutprodukten – inte är långsiktigt hållbar.<br />

Den amerikanska myndigheten har<br />

också fått kritik för att bromsa framtagandet<br />

av nya läkemedel.<br />

En annan aspekt är att det helt enkelt<br />

är för dyrt för FDA att ha den rigorösa<br />

kontroll man tidigare gjort sig känd för.<br />

Målet med PAT-initiativet är att stödja<br />

FDAs tidigare riktlinjer för hur cGMP<br />

ska utvecklas detta <strong>se</strong>kel (cGMP, currently<br />

Good Manufactoring Practice).<br />

Även där understryks vikten av att de<br />

<strong>se</strong>naste vetenskapliga rönen snabbare<br />

ska kunna utnyttjas inom läkemedelstillverkningen.<br />

Idag omfattas inte biosyntetiskt tillverkade<br />

läkemedel av PAT-initiativet,<br />

men diskussioner om detta pågår.<br />

– Det finns dock ingen anledning att<br />

vänta med en ansökan, säger Chris<br />

Watts. PAT handlar om att förstå tillverkningsproces<strong>se</strong>n,<br />

att ha ett analytiskt<br />

synsätt på vad som sker.<br />

En fördel med ett genomfört PAT-system<br />

som Chris Watts lockar med är möjligheten<br />

att snabbare få FDA-tillstånd<br />

för försäljning och marknadsföring.<br />

– Och det handlar om mycket pengar<br />

när det gäller en blivande ”block buster”<br />

(ett läkemedel som säljer för mer än en<br />

miljard dollar per år), påpekar han.<br />

ETT MÅL MED REGELVERKET kring PATinitiativet,<br />

är att utveckla proces<strong>se</strong>r som<br />

Chris Watts<br />

vill vara<br />

flexibel.<br />

kontinuerligt kan säkerställa att fastställda<br />

kvalitetsmål uppfylls.<br />

– Du kan då göra förändringar i proces<strong>se</strong>n<br />

allt eftersom du lär dig mer om<br />

vad som sker.<br />

Christopher Watts var huvudtalare på<br />

ett <strong>se</strong>minarium arrangerat av Strängnäsklustret<br />

<strong>Biotech</strong>valley i slutet av mars.<br />

Till arrangörernas skräckblandade<br />

förtjusning lockade dagen nästan tre<br />

gånger så många intres<strong>se</strong>rade än de<br />

beräknade 50.<br />

En annan föredragshållare var professor<br />

Staffan Folestad från Astra Zeneca i<br />

Möldal. Han <strong>se</strong>r positivt på PAT-initiativet<br />

och jämför det med en evolution<br />

inom läkemedelsindustrin.<br />

– Det är bra att vi får mer fokus på den<br />

vetenskapliga förståel<strong>se</strong>n av vad som<br />

sker i proces<strong>se</strong>rna, säger han.<br />

Han pekar också på att dagens system<br />

säkerställer slutprodukter med en väldigt<br />

hög kvalitet, men också att det är<br />

reaktivt.<br />

Den övriga industrin har på många<br />

sätt de <strong>se</strong>naste 20 åren gått över till att<br />

satsa på preventiva proces<strong>se</strong>r.<br />

– Det är dit vi vill gå.<br />

Staffan Folestad menar att både tillsynsmyndigheterna<br />

och läkemedelsindustrin<br />

själv bidragit till att kon<strong>se</strong>rvera<br />

dagens regelsystem, just genom de<br />

hårda kvalitetskraven. Det finns en<br />

inbygd tröghet i systemet.<br />

Regelverket försvårar för ny teknik,<br />

samtidigt som de nya kemometriska<br />

mätverktyg som krävs till stor del sak-<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 19<br />

nas.■<br />

Staffan<br />

Folestad vill<br />

bygga in<br />

kvalitet i<br />

proces<strong>se</strong>rna.<br />

<strong>Biotech</strong>reportage

Ingen erfarenhet av<br />

programmering behövs<br />

Med National Instruments LabVIEW kan du skapa mjukvara<br />

anpassad för din forskning samt integrera olika typer av utrustning<br />

och funktioner i en enda miljö.<br />

Även utan erfarenhet av programmering kan du använda LabVIEW till att<br />

konfigurera dina mätningar samt ansluta till tu<strong>se</strong>ntals olika instrument.<br />

LabVIEW ger dig de verktyg du behöver för att automati<strong>se</strong>ra dina<br />

applikationer, analy<strong>se</strong>ra data och rapportera resultat.<br />

Forskning kräver…<br />

konfigurerbar mjukvara med minimal<br />

programmering<br />

dataanalys<br />

instrumentstyrning<br />

olika typer av mätningar<br />

datalagring, import och publicering<br />

en öppen miljö<br />

National Instruments Sweden AB<br />

Box 2004, 169 02 Solna<br />

Tel: 08-587 895 00 • Fax: 08-730 43 70<br />

Email: ni.sweden@ni.com<br />

Danmark tlf: +45 45 76 26 00, Finland tlf : +358 9 725 725 11, Norge tlf: +47 66 90 76 60<br />

LabVIEW levererar…<br />

expressteknologi och en grafisk miljö för att<br />

interaktivt konfigurera funktionaliteten<br />

mer än 400 funktioner för analys,<br />

signalbehandling ochberäkning<br />

drivrutiner och funktioner för att kommunicera<br />

med mer än 1800 instrument<br />

bild- och datainsamling med konfigurering samt<br />

kodgenerering<br />

inbyggda HTML- och XML-verktyg samt anslutning<br />

till ODBC-, SQL-, och ADO-databa<strong>se</strong>r<br />

support för ActiveX, .NET och andra<br />

standardteknologier<br />

© 2004 National Instruments Corporation. All rights re<strong>se</strong>rved. Product and company names listed are trademarks or trade names of their respective companies.<br />

Upptäck hur du snabbare kan automati<strong>se</strong>ra<br />

dina experiment samt minska dina kostnader<br />

med LabVIEW . Besök ni.com/sweden för att<br />

delta i ett web-<strong>se</strong>minarium om LabVIEW.<br />

ni.com/sweden<br />

eller ring 08-587 895 00

ANTIBIOTIKAALTERNATIV<br />

Fager kan rädda fagra Venedig<br />

■■ Det är i alla fall vad Linköpingsföretaget<br />

Phagen hoppas<br />

på.<br />

Bakteriofager är virus som<br />

är speciali<strong>se</strong>rade på att infektera<br />

bakterier. Varje fag har en<br />

speciell värdbakterie som den<br />

”känner igen”, fäster på och<br />

sprutar in sitt genmaterial i.<br />

Bakterien börjar då att tillverka<br />

nya fager och till slut<br />

lö<strong>se</strong>s den upp (ly<strong>se</strong>rar) eller<br />

exploderar, och nya virusdödare<br />

frisläpps.<br />

För att kunna använda fager<br />

som bakteriedödare måste<br />

man därför först odla dem på<br />

olika värdbakterier.<br />

– Med dagens genteknik går<br />

det också att programmera om<br />

bakteriofager och ge dem nya<br />

egenskaper, säger Sven<br />

Mårdh, mannen bakom bolaget<br />

Phagen och professor på<br />

institutionen för biomedicin<br />

och kirurgi vid Linköpings<br />

universitet.<br />

SMITTKOPPOR<br />

■■ Brittiska Acambis fyrdubblade<br />

sin vinst i fjol tack vare<br />

amerikanska order på smittkoppsvaccin.<br />

Vinsten ökade<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004<br />

Plack<br />

Det markerade området visar var bakteriofagen<br />

stoppat bakterietillväxten.<br />

Genom att bekämpa bakterier med virus går det<br />

rädda ruttnande trästolpar – och kanske hindra<br />

att Venedig sjunker i havet. Bakterievirus kan<br />

också användas för att ta kål på bakterier som<br />

blivit resistenta mot antibiotika.<br />

– Vi har flera godkända patent<br />

för att använda rekombinanta<br />

fager som profylax eller för<br />

behandling av bakteriella infektioner.<br />

Vi har satt in ly<strong>se</strong>rande<br />

gener i fager som normalt inte<br />

ly<strong>se</strong>rar.<br />

Det går också att få fager att<br />

binda på andra bakterier än<br />

deras normala.<br />

Bakteriofager har tidigare<br />

använts inom sjukvården i det<br />

gamla Östeuropa och Sovjetunionen.<br />

En studie från Polen visade<br />

att av 550 patienter, varav 518<br />

var antibiotikaresistenta, blev<br />

mer än 90 procent av med sina<br />

svåra infektioner (bland annat<br />

stafylococker). De flesta fallen<br />

gällde alltså patienter som<br />

utan framgång behandlats<br />

med de antibiotika som då, i<br />

början av 1980-talet, var tillgängliga.<br />

Bakteriofagerna kan drickas,<br />

de pas<strong>se</strong>rar snabbt ut i blodet<br />

Vaccin lönande för Acambis<br />

från 9,6 miljoner pund 2002<br />

till 39,4 miljoner 2003. Företaget<br />

har nu ett kontantberg värt<br />

hela 125 miljoner pund, som<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

och till infektionsstället, eller<br />

appliceras direkt på hudinfektioner,<br />

i ögonen eller sprayas<br />

in i näshåla och svalg.<br />

Ett tillämpningsområde skulle<br />

kunna vara för behandling av<br />

magsår som många gånger<br />

orsakas av bakterien Helicobakter<br />

pylori. Det är inte lämpligt att<br />

använda antibiotika i förebyggande<br />

syfte eftersom det riskerar<br />

att ytterligare försvåra den<br />

antibiotikaresistens som blir allt<br />

allvarligare inom sjukvården.<br />

H pylori beräknas ha infekterat<br />

mer än hälften av jordens<br />

befolkning.<br />

Man har lyckats förändra en<br />

fag som normalt angriper E coli<br />

så att den i stället dödar Helicobakter<br />

pylori. Så långt fungerar<br />

metoden men eftersom den<br />

manipulerade fagen inte förökar<br />

sig i den nya värdbakterien<br />

måste do<strong>se</strong>n vara hög.<br />

Ett annat tillämpningsområde<br />

kan vara för att hindra trä<br />

från att ruttna.<br />

Många gamla hus är byggda<br />

på träpålar som ruttnar, vilket<br />

ställer till stora problem i<br />

många äldre städer, till exempel<br />

Venedig. Det finns också<br />

intres<strong>se</strong> av att skydda arkeologiskt<br />

viktiga objekt över och<br />

under vattenytan från att brytas<br />

ner av bakterier.<br />

Phagen är med i Bacpole, ett<br />

EU-stött projekt med ett dussintal<br />

deltagare från fem europeiska<br />

länder. Från Sverige<br />

deltar också Bohusläns<br />

mu<strong>se</strong>um (som är intres<strong>se</strong>rat<br />

bland annat av trä i marina<br />

miljöer) och institutionen för<br />

trävetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.<br />

ll<br />

man planerar att spendera på<br />

företagsuppköp. I början av<br />

året meddelade företaget planer<br />

på att lägga ner forsknings-<br />

och utvecklingsverksamheten<br />

i Storbritannien. gc<br />

Från<br />

oidentifierbar<br />

osäkerhet...<br />

...till full identifierbarhet<br />

och kvalitetssäkring i<br />

alla tänkbara tuffa<br />

miljöer - även flytande<br />

kväve - för mindre än<br />

2500kr!<br />

LabPal är en del av Bradys<br />

kompletta sortiment för<br />

labmärkning & identifiering!<br />

Brady AB<br />

tel 08 - 590 057 30<br />

cssweden@bradyeurope.com<br />

www.brady.<strong>se</strong>, www.bradylabid.com

Take it<br />

easy!<br />

Stoppa flödet<br />

och upptäck nya<br />

toppar i proteinernas<br />

värld!<br />

NanoLC<br />

Helt nytt system för kapillär LC,<br />

20-500 nl/min gradient utan<br />

splitt, automati<strong>se</strong>rad ”peak<br />

parking”, momentant sänkt<br />

flöde för ökad analystid i MS<br />

systemet.<br />

Öka känsligheten med<br />

NanoLC från MDS Sciex!<br />

Robust och enkelt.<br />

Bergsbrunnagatan 28<br />

SE-753 23 Uppsala<br />

Tel. 018-60 20 06, fax 018-15 20 08<br />

e-post: info@crelab.<strong>se</strong><br />

www.crelab.<strong>se</strong><br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

FORSKNING<br />

Halvledare ger rörliga cellbilder<br />

Forskare vid tyska Max Planck-institutet har<br />

fångat rörliga bilder av signalöverföringsproces<strong>se</strong>r<br />

vid genavkodning.<br />

■■ Forskarna har använt halvledande<br />

nanokristaller, som<br />

agerar markörer. De visuali<strong>se</strong>rar<br />

DNA-<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r, proteiner<br />

och andra molekyler och följer<br />

dem in i cellen.<br />

Det blir lättare att följa en<br />

rad olika förlopp, menar gruppens<br />

ledare Diane Lidke, som<br />

hoppas att detta i sin tur ska<br />

snabba på utvecklingen av<br />

exempelvis nya cancermedel.<br />

GE-AMERSHAM<br />

Två PET-enheter i Uppsala tillhör nu GE<br />

■■ General Electric har tidigare<br />

och i samband med förvärvet<br />

av Amersham markerat<br />

att satsningen på ”personalized<br />

medicine” fortsätter. Av<br />

särskilt intres<strong>se</strong> där kan Uppsalabolaget<br />

Imanet vara. För<br />

en tid <strong>se</strong>dan kunde företaget,<br />

som till 25 procent ägs av Uppsala<br />

universitet och till 75 procent<br />

av Amersham, pre<strong>se</strong>ntera<br />

de första bilderna på hur hjärnan<br />

i en levande människa<br />

NY BEHANDLING<br />

Antikropp mot lymfcancer<br />

■■ Det danska företaget Genmab<br />

har tagit fram en antikropp<br />

som binder till CD 4receptorn<br />

på T-lymfocyter.<br />

Tanken är att antikroppen ska<br />

fungera som behandling mot<br />

lymfom.<br />

HuMax-CD4, som antikroppen<br />

kallas är redan föremål<br />

för två fas II-studier för<br />

att <strong>se</strong> hur den fungerar på<br />

kutan T-cellymfom.<br />

Av FDA, det amerikanska<br />

läkemedelsverket, har antikroppen<br />

fått status som Fast<br />

Nanokristallerna, eller kvantpunkterna,<br />

som forskarna kallar<br />

dem, fäster till specifika<br />

ligander, exempelvis en tillväxtfaktor<br />

i cellen.<br />

Dessa komplex binder<br />

<strong>se</strong>dan till receptorer på cellens<br />

yta. Tack vare att kvantpunkterna<br />

ly<strong>se</strong>r i många olika färger,<br />

är stabilare och upp till<br />

1 000 gånger så ljusstarka som<br />

konventionella markörer, kan<br />

förändras av Alzheimers sjukdom.<br />

Företaget använder så<br />

kallad PET-teknik, positronemissionstomografi,<br />

som gör<br />

det möjligt att under en<br />

begränsad tid i realtid följa hur<br />

olika läkemedelssubstan<strong>se</strong>r<br />

eller markörer sprider sig i<br />

kroppen. Imanet har idag 55<br />

anställda.<br />

I Uppsala finns också General<br />

Electric Medical Systems<br />

PET Systems med ett hundra-<br />

Track Product, vilket innebär<br />

att godkännandehandläggningen<br />

hos FDA kan bli<br />

mycket snabbare.<br />

Det innebär bland annat att<br />

ansökningshandlingarna kan<br />

skickas in i den takt de blir<br />

klara och omedelbart granskas,<br />

i stället för att man ska<br />

behöva vänta tills allt är klart<br />

och <strong>se</strong>dan sända in allt på en<br />

gång.<br />

Granskningen sker alltså i<br />

samma takt resultaten kommer.<br />

forskarna lätt följa de förlopp<br />

som <strong>se</strong>dan följer.<br />

I den studie som forskarna<br />

publicerat i tidskriften Nature<br />

<strong>Biotech</strong>nology utnyttjades<br />

kvantpunkterna för att ta fram<br />

videobilder i realtid av signalöverföringen<br />

i erbB-receptorfamiljen,<br />

som är en viktig måltavla<br />

för bland annat flera<br />

bröstcancerpreparat.<br />

Forskarna kunde bland annat<br />

följa upptaget av och den följande<br />

omfördelningen av tillväxtfaktorkomplexen<br />

i cellen.<br />

gc<br />

tal anställda. Företaget utvecklar<br />

och tillverkar den cyklotron<br />

som används för att<br />

”ladda” de markörmolekyler<br />

som används vid tomografin.<br />

Imanets verksamhet spänner<br />

från kemisk syntes av de<br />

radioaktiva markörerna till<br />

användning på patienter och<br />

diagnos genom PET. Verksamheterna<br />

i Uppsala kan därför i<br />

viss mån komplettera varandra.<br />

ll<br />

Det här systemet finns bara<br />

när det gäller behandlingar<br />

där det är önskvärt att komma<br />

fram snabbt, dvs när andra<br />

effektiva behandlingar saknas.<br />

Genmab är ett bioteknikföretag<br />

i Köpenhamn som speciali<strong>se</strong>rats<br />

på antikroppar. Bolaget<br />

har flera produkter under<br />

utveckling mot bland annat<br />

cancer, ledgångsreumatism<br />

och andra inflammatoriska<br />

sjukdomar. Forskningsavtal<br />

finns bl a med Sanquin och<br />

Amgen. sn<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

PRESSENS BILD<br />

FOLKMEDICIN<br />

Fiskgift stillar smärta<br />

Sushikockar rensar försiktigt bort nervgiftet som<br />

finns i ballongfisken och sushidelikates<strong>se</strong>n Fugu.<br />

Ett kanadensiskt bioteknikbolag använder det i<br />

stället till ett nytt smärtstillande medel.<br />

■■ Ballongfisken Fugu är en<br />

sushi-delikatess med en farlig<br />

krydda. Vissa av fiskens organ<br />

innehåller ett kraftfullt nervgift<br />

som är omedelbart dödande.<br />

Medan sushi-kockar försiktigt<br />

rensar bort giftet utnyttjar ett<br />

kanadensiskt bioteknikföretag<br />

det i stället i ett nytt smärtstillande<br />

medel. Enligt Internatio-<br />

UTBILDNING<br />

nal Wex Technologies kan<br />

tetrodotoxin användas som ett<br />

effektivt alternativ till opiumba<strong>se</strong>rade<br />

medel för cancerpatienter.<br />

Företaget har nyligen<br />

fått klartecken att genomföra<br />

kliniska fas III-studier för preparatet<br />

Tectin.<br />

Tectin, som är en renad form<br />

av tetrodotoxin, har i tidigare<br />

Färre naturvetarplat<strong>se</strong>r i Uppsala<br />

Universitet i Uppsala drar ner på antalet utbildningsplat<strong>se</strong>r<br />

inom naturvetenskap och teknik.<br />

Intres<strong>se</strong>t från studenternas sida är för lågt.<br />

■■ I fjol lånade man ut 100<br />

plat<strong>se</strong>r till samhällsvetenskapliga-<br />

humanistiska fakulteten.<br />

Nyligen beslutade fakultetsstyrel<strong>se</strong>n<br />

att permanent avsäga<br />

sig 300 utbildningsplat<strong>se</strong>r,<br />

säger Johanna Lundmark<br />

på kansliet för naturvetenskap<br />

och teknik.<br />

Björn Boström är administrativ<br />

chef för Biomedicinskt<br />

Centrum i Uppsala. Han konstaterar<br />

att intres<strong>se</strong>t bland studenterna<br />

är närmast katastro-<br />

falt dåligt när det gäller<br />

ämnena biologi och kemi.<br />

Civilingenjörsprogrammet och<br />

inriktningen på teknisk fysik<br />

vid Ångströmlaboratoriet är i<br />

en bättre situation.<br />

– Där fyller vi upp med studenter<br />

med hyfsade betyg.<br />

Situationen på andra inriktningar<br />

är många gånger sämre,<br />

många som antas har låga<br />

poäng och kommer förmodligen<br />

få svårt att tillgodogöra sig<br />

undervisningen.<br />

studier visat lovande resultat<br />

vid behandling av svåra cancersmärtor.<br />

Medlet har visat<br />

sig ha kraftigare smärtstillande<br />

effekt än morfin utan att vara<br />

beroendeframkallande.<br />

Som gift fungerar tetrodotoxin<br />

genom att blockera<br />

nervmembranens natriumkanaler.<br />

Molekylen binder till ett<br />

peptidkomplex vid kanalens<br />

mynning där den stannar<br />

under flera <strong>se</strong>kunder. Utan<br />

natriumkatjoner bryts potentialen<br />

över membranet varvid<br />

signalöverföringen upphör.<br />

Ett milligram av giftet kan<br />

döda en vuxen person inom<br />

några timmar.<br />

I mycket små do<strong>se</strong>r, några<br />

mikrogram, har dock tetrodotoxin<br />

<strong>se</strong>dan länge utnyttjats<br />

inom asiatisk folkmedicin för<br />

behandling av migrän och<br />

menssmärtor.<br />

För att utveckla det till ett<br />

kommersiellt gångbart och<br />

säkert läkemedel har Wex tagit<br />

fram egen teknik för utvinning<br />

och rening av giftet. gc<br />

Från 1990 fram till 2001 fördubblades<br />

antalet utbildningsplat<strong>se</strong>r<br />

i Uppsala och idag finns<br />

nästan 4 800 plat<strong>se</strong>r inom naturvetenskap<br />

och teknik.<br />

– Vi såg en vändning 2001,<br />

då kunde vi inte längre fylla<br />

plat<strong>se</strong>rna. Sedan har den trenden<br />

fortsatt, säger Birgitta<br />

Gelin, utbildningsledare för<br />

naturvetenskap och teknik.<br />

– Vi förlorar nu studenter i<br />

de högre årskur<strong>se</strong>rna. Vi har<br />

ett ganska stort avhopp efter<br />

en termin, och <strong>se</strong>dan efter<br />

varje år.<br />

Det är ett mönster man inte<br />

<strong>se</strong>tt tidigare, särskilt markant<br />

för datautbildningarna. ll<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

Jästen har fått en del av<br />

vaniljörtens (en orkidé)<br />

genom och producerar<br />

vanillin av god kvalitet.<br />

Personnytt<br />

ANDERS GRAM blir ny vd för<br />

Novozymes Biopharma i<br />

Lund, efter Harald Skogman.<br />

Anders Gram har arbetat vid<br />

Novozymes i 18 år.<br />

ADINE GRATE AXÉN föreslås<br />

bli ny ledamot i Gambros<br />

styrel<strong>se</strong>. Hon är civilekonom<br />

och direktör och medlem av<br />

ledningsgruppen i Investor.<br />

MAJ-INGER NILSSON har<br />

anställts som vd för<br />

Stockholm Bioregion,<br />

ett femårigt projekt med<br />

Stockholm stad, Karolinska<br />

institutet och Astra Zeneca<br />

som initiativtagare och<br />

huvudsponsorer. Maj-Inger<br />

Nilsson är apotekare i botten<br />

och har arbetat 18 år inom<br />

Pharmacia.<br />

Hon kommer närmast<br />

från en tjänst i Brys<strong>se</strong>l<br />

där hon arbetat för Pfizer<br />

och Svenska forskningskontoret.<br />

HENRIK SEMB har tillträtt<br />

en tjänst som professor i<br />

funktionell genetik vid<br />

Lunds universitet.<br />

Han kommer närmast från<br />

avdelningen för medicin<br />

och fysiologisk kemi på<br />

Göteborgs universitet där<br />

han bland annat arbetat med<br />

etablering av stamcellslinjer,<br />

både på universitetet<br />

och tillsammans med<br />

företaget Cell Therapeutics<br />

Scandinavia.<br />

LARS-ERIK ARVIDSSON är ny<br />

styrel<strong>se</strong>ledamot i Medicon<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 23

<strong>Biotech</strong>reportage<br />

Mer än 300 moduler från Partille har i Puerto Rico byggts ihop<br />

till en <strong>se</strong>x våningar hög fabrik för bioteknisk tillverkning av<br />

läkemedel.<br />

MODULERNA ÄR VAR OCH EN delar<br />

av en läkemedelsfabrik. Det finns<br />

korridormoduler, ventilationsrum,<br />

processmoduler, renrum, omklädningsrum<br />

och annat som krävs för en<br />

komplett anläggning.<br />

Delarna har byggts helt färdiga i Pharmadule<br />

Emtungas anläggning utanför<br />

Göteborg. Sedan har de fraktats tvärs<br />

över Atlanten för att på plats i San Juan,<br />

Puerto Rico, byggas ihop till en läkemedelsfabrik.<br />

Vem som är beställare vill Pharmadule<br />

inte uppge. Men när investmentbolaget<br />

3i köpte Pharmadule i slutet av förra<br />

året står det i pressrelea<strong>se</strong>n att bolaget<br />

”…för tillfället slutför ett projekt värt en<br />

miljard kronor för Eli Lilly i Puerto<br />

Rico”. Samma information finns i<br />

Exportkreditnämndens årsberättel<strong>se</strong> för<br />

2001. En Google-sökning på Eli Lilly<br />

Pharmadule Puerto Rico ger 24 träffar<br />

från Europa och USA. I internettider går<br />

ingenting att hålla hemligt.<br />

MODULERNA MONTERAS IHOP på plats.<br />

De skarvbitar som håller ihop dem<br />

byggs till, processrör monteras ihop liksom<br />

ventilation och el. Över hundra<br />

stora processtankar som hänger i<br />

modulernas tak har lyfts in.<br />

– Vi sparar mycket tid på att bygga på<br />

det här sättet med rationell <strong>se</strong>rietillverk-<br />

24<br />

Den sista modulen på plats i läkemedelsfabriken i San Juan, Puerto<br />

Rico. Modulerna är byggda i Partille utanför Göteborg och har fraktats<br />

över Atlanten liksom de övriga drygt 300 modulerna som bildar fabriken.<br />

ning inomhus. Dessutom finns alltid tillgång<br />

till egen personal som kan bygga<br />

till exempel renrum, säger Lars Turstam,<br />

projektledare vid Pharmadule Emtunga.<br />

De drygt 300 modulerna bildar tillsammans<br />

en yta på nästan 20 000 kvadratmeter<br />

fördelat på <strong>se</strong>x våningar med<br />

93 x 33 meter i varje plan. Tre av<br />

våningsplanen är produktionsplan.<br />

Ett antal av modulerna utgörs av renrum.<br />

Ju närmare produktionen kommer<br />

den färdiga verksamma substan<strong>se</strong>n,<br />

desto högre är kraven på renhet.<br />

– Det finns moduler i olika renhetsklas<strong>se</strong>r,<br />

från oklassat till klass B och<br />

även så kallade LAF-tak med klass Arenhet<br />

för slutillverkningen, säger Lars<br />

Turstam.<br />

FABRIKEN LIGGER I ETT OMRÅDE med risk<br />

för såväl orkaner som jordbävningar.<br />

Konstruktionen med ett ramverk och<br />

prefabricerade delar är dock stabilare<br />

än en traditionell byggnad, enligt Lars<br />

Turstam.<br />

– Byggnaden blir stabilare med det<br />

koncept vi valde. Konstruktionen fungerar<br />

som ett brett staket. Ramverket sitter<br />

ihop men kan röra sig och tål mycket<br />

<strong>se</strong>ismologisk påfrestning.<br />

Delarna har skickats till Puerto Rico<br />

med stora fartyg. Ett fartyg rymmer 30<br />

moduler. Att få iväg allt, inklusive annat<br />

text Siv Engelmark Cederborg<br />

Renrumsmodul Klass B (10 000 partiklar/kubikfot<br />

i användning).<br />

Fabrik exporteras i 300 moduler<br />

byggmaterial, har krävt tolv Atlanttransporter.<br />

– Skeppning tar tre till fyra veckor<br />

med båt. Sedan ska de transporteras<br />

vidare på land. Det är mycket logistik i<br />

det här.<br />

De första modulerna, med korridorer,<br />

trapphus och annat som inte var direkt<br />

relaterat till tillverkningsproces<strong>se</strong>n,<br />

skickades i december 2002 samtidigt<br />

som processinstallationerna började i<br />

Sverige i övriga moduler. Den sista<br />

båten lämnade Sverige i juli 2003. Hopmonteringen<br />

har pågått på plats i Puerto<br />

Rico <strong>se</strong>n i mars 2003, när den första båtlasten<br />

var framme, till slutet av <strong>se</strong>ptember<br />

när den sist anlända modulen sattes<br />

på plats. I februari i år var allt installationsarbete<br />

klart.<br />

Då har beställaren troligen tjänat tio<br />

månader i tid, enligt Lars Turstam. Sju<br />

månader på själva byggmetoden och<br />

ytterligare tre på att valideringen går<br />

snabbare i och med att den kan starta<br />

redan när modulerna byggs i Sverige.<br />

Bygget är inte helt klart. De sista<br />

bitarna i det tredimensionella pus<strong>se</strong>l<br />

som fabriken utgör fattas.<br />

- Det är infrastrukturen i området<br />

som inte är riktigt på plats, avloppssystem<br />

samt tillför<strong>se</strong>l av ånga och vatten.<br />

I maj blir läkemedelsfabriken klar,<br />

men särskilt snygg är den kanske inte.<br />

Den liknar rätt mycket ett antal stora<br />

lådor som staplats på varandra.<br />

– Vi brukar göra något åt fasaden, men<br />

beställaren tyckte i detta fall inte att det<br />

behövdes, säger Lars Turstam. ■<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

FORSKNING<br />

Gen styr drogberoende<br />

En gen som styr hur cellen bildar de proteiner<br />

som behövs för kommunikationen mellan nervceller<br />

i det så kallade opioida systemet <strong>se</strong>r annorlunda<br />

ut hos personer som missbrukar opiater.<br />

■■ Det visar Karl Steven La-<br />

Forge i sin doktorsavhandling<br />

vid Uppsala universitet. Enkefaliner<br />

är korta proteinfragment<br />

(peptider) i hjärnan som<br />

nervcellerna använder för att<br />

kommunicera med varandra.<br />

De nervceller som använder<br />

enkefaliner ingår i ett system i<br />

hjärnan som kallas det endogena<br />

opioida systemet.<br />

Systemet har en central<br />

FORSKNING<br />

funktion för smärtmekanismer<br />

och för smärtstillande<br />

egenskaper hos läkemedel<br />

som morfin, men är också viktigt<br />

för de euforilika vällustkänslorna<br />

som vissa personer<br />

upplever när de tar droger<br />

som morfin eller heroin.<br />

Karl Steven LaForge har tillsammans<br />

med sin forskargrupp<br />

klargjort vissa grundläggande<br />

egenskaper hos den<br />

Nya sanningar inom cancerforskningen<br />

■■ Att det finns en skillnad på<br />

uppkomstmekanismerna hos<br />

å ena sidan leukemier, å andra<br />

sidan solida tumörer som<br />

bröstcancer, prostatacancer,<br />

mag- och tarmcancer har<br />

länge varit en gäng<strong>se</strong> uppfattning<br />

inom forskarvärlden.<br />

En forskargrupp vid avdelningen<br />

för klinisk genetik i<br />

Lund, under ledning av professor<br />

Felix Mitelman, hävdar nu<br />

det motsatta: att det är samma<br />

mekanism som ger upphov till<br />

alla icke ärftliga cancerformer.<br />

Resultaten är publicerade i<br />

Nature Genomics.<br />

En välkänd mekanism för<br />

canceruppkomst är att kromosomerna<br />

i en cell bryts av<br />

och <strong>se</strong>dan förenas på ett felaktigt<br />

sätt. Vid brottspunkterna<br />

uppstår genfragment som kan<br />

kombinera sig till så kallade<br />

fusionsgener, som i sin tur ger<br />

upphov till fusionsproteiner.<br />

Leukemier – blodcancer –<br />

uppstår vanligen ur celler som<br />

innehåller sådana fusionsproteiner.<br />

På något sätt får<br />

fusionsproteinerna dittills<br />

normala celler att omvandla<br />

sig till cancerceller.<br />

Solida tumörer, som utgör<br />

majoriteten av all cancer, har<br />

däremot förmodats uppstå<br />

genom att vissa celler förlorat<br />

de bromsmekanismer i form<br />

av så kallade tumörsupressorgener<br />

som hindrar tumörer<br />

gen som innehåller information<br />

om hur cellen gör enkefaliner.<br />

Han har också undersökt<br />

genen hos heroinberoende<br />

personer och funnit specifika<br />

genvarianter (polymorfismer)<br />

som kunde kopplas till utvecklandet<br />

av heroinberoende.<br />

Det innebär att denna gen<br />

spelar en roll för att avgöra<br />

risken att utveckla ett drogberoende.<br />

Resultaten kan öka<br />

förståel<strong>se</strong>n för hur dessa droger<br />

påverkar hjärnan och<br />

beteendet, med det slutliga<br />

målet att bättre kunna hjälpa<br />

personer som lider av beroendesjukdomar.<br />

rs<br />

från att uppstå. I leukemiceller<br />

är det ganska lätt att hitta<br />

fusionsgener och fusionsproteiner.<br />

Detta är av tekniska<br />

skäl mycket svårare i solida<br />

tumörer.<br />

Forskargruppen i Lund har<br />

funnit att antalet fusionsgener<br />

i solida tumörer står i samma<br />

proportion till antalet undersökta<br />

patientfall som vid leukemier.<br />

Det visar att samma<br />

mekanismer är inblandade:<br />

chan<strong>se</strong>n att denna överensstämmel<strong>se</strong><br />

skulle uppstå av en<br />

slump är mindre än 0,0001!<br />

Det positiva med upptäckten<br />

är att den kan leda till<br />

effektivare behandling av de<br />

stora cancerformerna. rs<br />

<strong>Biotech</strong>nyheter<br />

Valley Academy. Till vardags<br />

ansvarar han för den prekliniska<br />

forskningen inom<br />

respirations- och inflammationsområdet<br />

på Astra<br />

Zeneca i Lund.<br />

Även CHRISTINA GLAD, vvd i<br />

BioInvent har valts in i styrel<strong>se</strong>n<br />

liksom professor<br />

SØREN BUUS i Köpenhamn.<br />

MARIS HARTMANIS lämnar<br />

jobbet som vd och koncernchef<br />

i Gyros för att bli forskningsdirektör<br />

i Gambro,<br />

med tillträde den första <strong>se</strong>ptember<br />

2004. Maris Hartmanis<br />

efterträder Leif Smeby.<br />

ANDERS NYGREN har tillträtt<br />

en tjänst som professor i<br />

bioetik vid Centrum för tilllämpad<br />

etik vid Linköpings<br />

universitet. Tjänsten finns<br />

inom institutionen för religion<br />

och kultur, där Anders<br />

Nygren började som lektor<br />

2003. Innan dess var han<br />

forskare vid medicinska<br />

fakulteten i Uppsala i tio år.

<strong>Biotech</strong>produkter<br />

Renar GST-taggade proteiner<br />

■■ Amersham Biosciences har tagit fram en ny basmatris för<br />

kolonnkromatografi som ska ge förbättrad resolution vid rening<br />

av GST-kopplade proteiner (GST = glutation S-transferas). Gelmaterialet<br />

är en korsbunden 34 µm agaros till vilken glutation<br />

har bundits som <strong>se</strong>lektivt binder GST-taggade rekombinanta<br />

proteiner. Dessa kan då skiljas ut från cellrester i en enkel<br />

enstegsrening. Gelen kan fås i olika volymer, exempelvis 25 och<br />

100 ml, eller i färdigpackade kolonner med 1 respektive 5 ml.<br />

Amersham Biosciences, 018–612 00 00.<br />

www.amershambioscience.com<br />

Tangentbord för smutsiga och rena miljöer<br />

■■ Touch Sensitive TSK 105 är ett robust tangentbord med<br />

integrerad musplatta för industriella applikationer från EAO.<br />

En glaspanel skyddar tangenterna mot fukt och smuts och kan<br />

tvättas med rengöringsmedel. Tangentbordet har alla F- och<br />

siffertangenter, är IP65-säkrat och kan fås också i en OEMversion<br />

med specialstag för montering. TSK 105 finns med PS2och<br />

USB-anslutning för Windows version Win 98SE.<br />

EAO Svenska AB, 08–683 86 60.<br />

www.eao.com<br />

Effektivare HPLC med små partiklar<br />

■■ Waters har tagit fram ett nytt system för vätskekromatografi,<br />

UPLC (Ultra Performance Liquid Chromatography). Det<br />

ba<strong>se</strong>ras på ett kolonnmaterial där den fasta fa<strong>se</strong>n består av partiklar<br />

som är mindre än två mikrometer i diameter. Packmaterialet<br />

i kolonnerna består av små hybridpartiklar, sammansatta<br />

av en oorganisk och en organisk komponent. Systemet består<br />

av lösningsmedelshanterare, provhanterare, kolonnvärmare,<br />

och antingen en UV- eller fotodiod-detektor. Mjukvaran<br />

Waters Insight håller reda på antalet injektioner, baktryck och<br />

temperatur på kolonnmaterialet.<br />

Waters Sverige AB, 08–594 692 00.<br />

www.waters.com<br />

26<br />

Materialsnålt Lab-on-a-chip-system<br />

■■ Lab Chip 3000 HTS från Caliper Life Sciences integrerar<br />

och automati<strong>se</strong>rar enzym- och cellba<strong>se</strong>rade tester med hjälp av<br />

mikrofluidik. Lab-on-a-chip-teknologin gör det möjligt att<br />

arbeta med provvolymer i nano- och pikoliterområdet. Systemet<br />

klarar upp till 12 000 tester på åtta timmar. Provtagning sker<br />

automatiskt från mikrotiterplattor med 96 eller 384 brunnar.<br />

Laboratory, Automation & Technology, 0503–139 89, 040–97 07 40.<br />

www.lat.<strong>se</strong><br />

Miljötåliga dataloggar med statiskt minne<br />

■■ Amerikanska Madgetech har tagit fram ett antal små, batteridrivna<br />

dataloggar som sparar data lokalt i ett statiskt minne<br />

för <strong>se</strong>nare nedladdning till PC. Temperatur, tryck, fukt, pH,<br />

stöt/acceleration, kraft/mekanisk spänning, vattennivå samt<br />

spänning- och strömslingesignaler från transmittrar kan loggas.<br />

Typiska användningsområden är miljömätningar, <strong>se</strong>rvice,<br />

verifiering av autoklavering och kylkedja, transportövervakning<br />

och kvalitetssäkring av tillverkningsproces<strong>se</strong>r. Flera loggar<br />

kan fås med spårbart kalibreringscertifikat.<br />

System Technology Sweden AB, 013–35 70 30.<br />

www.systemtech.<strong>se</strong><br />

Miniatyri<strong>se</strong>rad elektrofores<br />

■■ Arbetsstationen Lab Chip 90 från Caliper Life Sciences använder<br />

mikrofluidik-teknologi för att automati<strong>se</strong>ra analys av<br />

protein- och DNA-fagment. Elektroforessystemet uppges<br />

passa för laboratorier som gör fler än 50–100 analy<strong>se</strong>r per dag.<br />

Proverna hämtas direkt från 96/384-plattor förvarade i magasin.<br />

Chippet gör automatiskt en standardkalibrering av varje<br />

prov samt infärgning. Efter elektrofore<strong>se</strong>n analy<strong>se</strong>ras de <strong>se</strong>parerade<br />

banden med hjälp av la<strong>se</strong>rinducerad fluorescens.<br />

Mjukvaran Virtual Gel underlättar analy<strong>se</strong>n.<br />

Laboratory, Automation & Technology, 0503–139 89/040–97 07 40.<br />

www.lat.<strong>se</strong><br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

Den enda biotekniktidning du behöver!<br />

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som<br />

händer inom bioteknikbranschen?<br />

Då ska du läsa <strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong> –<br />

den kunniga tidningen för en<br />

kunskapsintensiv bransch!<br />

För 377:- + moms får du<br />

9 utgåvor av tidningen.<br />

Beställ din prenumeration redan nu,<br />

så du inte missar något!<br />

<strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong> – det räcker så.<br />

Mentor Communications AB prenumeration@<strong>mentoronline</strong>.<strong>se</strong><br />

Box 72001, 181 72 Lidingö tel 08-670 41 00<br />

Utgåva Utkommer Materialdag Tema/Mässor<br />

6/7 10/6 13/5 Klinisk forskning<br />

8 9/9 17/8 Innovationer och patent<br />

9 30/9 7/9 <strong>Biotech</strong> Forum/Scanlab,<br />

Köpenhamn 5-7 oktober<br />

Stort mässnummer<br />

Bioteknik Öresund<br />

10 21/10 28/9 Bioteknik Göteborg<br />

11/12 11/11 19/10 Automati<strong>se</strong>ring i laboratoriet<br />

Ytbioteknikern Karin Caldwell<br />

<strong>Kemivärlden</strong><br />

text Boel Jönsson<br />

<strong>Biotech</strong><br />

med Kemisk Tidskrift<br />

Sveriges säkraste labb<br />

Ny metod utmanar PCR<br />

Fager räddar Venedig<br />

Uppstickare gör bio<strong>se</strong>nsorer<br />

Gustafssonpris för proteinstudier<br />

Krönika: Innovation i Medicon Valley<br />

Planera din annon<strong>se</strong>ring!<br />

Nr 4-5.2004<br />

Ring Ing-Marie Mattson<br />

eller Stephan Martins<br />

för bokning eller mer<br />

information,<br />

08-670 41 00

Är du pus<strong>se</strong>lbiten vi saknar?<br />

Snart färdig kemist eller kemiingenjör?<br />

Lägg in din CV i vår databas och du ökar möjligheterna att få bra arbet<strong>se</strong>rbjudanden.<br />

Vill du byta arbete?<br />

Lägg in din CV i vår databas och arbetsgivarna vet att du är tillgänglig.<br />

Mentor Search är en arbetsförmedlare inom området kemi, bioteknik, klinisk kemi,<br />

kemiteknik mm. Kärnan i Mentor Search är vår databas med CV från kvalifi cerade<br />

kandidater. Vi har en bred och välutvecklad kontaktyta mot näringslivet.<br />

Hur gör jag?<br />

Maila din CV till tommy.lindgren@mentor<strong>se</strong>arch.<strong>se</strong>.<br />

Tommy <strong>se</strong>r till att du kommer med i databa<strong>se</strong>n.<br />

Mentor Search är ett samarbetsprojekt mellan tidningarna <strong>Kemivärlden</strong> med Kemisk<br />

Tidskrift, <strong>Kemivärlden</strong> <strong>Biotech</strong> och den erfarne rekryteringskonsulten Tommy Lindgren.<br />

Vill du veta mer, ring Tommy Lindgren, 0702-11 11 40.<br />

Mentor Search<br />

Bryggan mellan akademi och industri<br />

<strong>Kemivärlden</strong><br />

med Kemisk Tidskrift Lab & Analys • Kemi • Livsmedel • Läkemedel • Processteknik • Miljö

Medicon Valley Academy<br />

är en privat icke vinstdrivande<br />

förening för<br />

tjugo<strong>se</strong>x sjukhus, tretton<br />

universitet och<br />

flera hundra läkemedels- och bioteknikföretag<br />

i Öresundsregionen. Regionens<br />

biomedicinska forskning har stor publikationsvolym<br />

och antalet artiklar i tidskrifter<br />

med högt citeringsindex är jämförbart<br />

med Oxford eller Cambridge.<br />

Ca <strong>se</strong>xtio procent av medlemmarna i<br />

Medicon Valley Academy finns i Köpenhamnsregionen<br />

och det är också på den<br />

danska sidan av Öresund som de flesta<br />

av regionens stora läkemedelsföretag<br />

ligger (Novo Nordisk, H Lundbeck, Ferring<br />

etc). Nystartade bolag finns ansamlade<br />

i forskningsparkerna, t ex Ideon i<br />

Lund, Medeon i Malmö, Symbion i<br />

Köpenhamn och Scion i Hørsholm.<br />

Biomedicinskt Centrum och Kemicentrum<br />

i Lund, som tillsammans rymmer<br />

över tvåhundra forskningsgrupper,<br />

ligger på gångavstånd från Ideon, Gambro,<br />

Active <strong>Biotech</strong> och Astra Zenecas<br />

forskning<strong>se</strong>nhet. I regionen finns dessutom<br />

många olika konsultföretag som<br />

kan ta hand om bland annat patentering,<br />

affärsplanering, prekliniska eller kliniska<br />

prövningar, farmaceutisk formulering<br />

och sammanställning av registreringsdokumentation<br />

för nya produkter.<br />

ALLA FÖRUTSÄTTNINGAR BORDE alltså<br />

finnas för en effektiv överföring av ny<br />

kunskap till antingen etablerade eller<br />

nybildade bolag. Och visst sker det utlicensieringar<br />

och bildas bolag, både<br />

avknoppningar och rena nystarter med<br />

hjälp av riskkapital. Mellan tio och tjugo<br />

nya bolag har startats per år inom biomedicin<br />

och teknik i Medicon Valley.<br />

Det sker emellertid inte i den omfattning<br />

man skulle kunna förvänta. De<br />

bästa internationella regionerna förmår<br />

exploatera en betydligt större andel av<br />

Stina Gestrelius.<br />

Tekn dr, biokemist med lång erfarenhet av forskning och utveckling i<br />

läkemedelsföretag i Medicon Valley. Hon startade Biora i Malmö 1987 och<br />

har varit platschef, vice vd, och forskningschef i bolaget t o m 2003. Från<br />

2004 är Stina Gestrelius vice vd för Medicon Valley Academy med kontor i<br />

Lund och Köpenhamn. Hon är också medlem i flera styrel<strong>se</strong>r.<br />

Innovation i Medicon Valley<br />

sina forskningsresultat. Vid ett besök hos<br />

ISIS Innovation, som ägs av universitetet<br />

i Oxford, slås man av hur professionellt<br />

de organi<strong>se</strong>rat sin tekniköverföring. ISIS<br />

har trettiofem anställda med erfarenhet<br />

från näringslivet på ledningsnivå, varav<br />

tio helt inriktade på biomedicin/<br />

teknik.<br />

I Danmark har universitet och stora<br />

sjukhus startat egna Technology Transfer<br />

Offices, TTO, <strong>se</strong>dan lärarundantaget<br />

(forskarens ensamrätt till patent) togs<br />

bort för fyra år <strong>se</strong>dan. Situationen år<br />

2004 är fragmenterad med många små<br />

enheter, som av ekonomiska skäl inte<br />

kan hålla bred kommersiell kompetens.<br />

ÅTSKILLIGA PATENTANSÖKNINGAR har idag<br />

nått den dyra nationella valideringsfa<strong>se</strong>n,<br />

men ytterst få har blivit utlicensierade,<br />

så att licensintäkter kunnat väga<br />

upp en del av kostnaderna. Att förvänta<br />

balans efter så kort tid är naturligtvis<br />

orimligt, inte ens ISIS går med vinst, men<br />

intrycket blir att det inte bara är tid som<br />

krävs utan en annan organisation.<br />

Ser vi på den svenska delen av Medicon<br />

Valley är situationen ännu svårare.<br />

Tillgången på tidigt riskkapital i Skåne är<br />

mycket begränsad, betydligt mindre än<br />

på den danska sidan.<br />

Universitetens TTO är fortfarande ett<br />

nytt begrepp, som inte funnit sin form.<br />

Av de danska erfarenheterna och jämförel<strong>se</strong>n<br />

med Oxford kan vi lära att kunskapsöverföring<br />

både kräver att forskaren<br />

får information om vilka förutsättningar<br />

som gäller för kommersiali<strong>se</strong>ring,<br />

och att TTO får tillräckligt med kompetens,<br />

nätverk och resur<strong>se</strong>r för att klara<br />

den kommersiella bedömningen och<br />

<strong>Biotech</strong>krönika<br />

avvägningen mellan utlicensiering och<br />

bolagsstart.<br />

Medicon Valley Academy diskuterar<br />

nu hur ett framgångsrikt regionalt innovationssystem<br />

för biomedicin och teknik<br />

bör <strong>se</strong> ut. Att anställa personer med<br />

ledning<strong>se</strong>rfarenhet från läkemedelsindustrin<br />

till TTO är dyrt men nödvändigt.<br />

”Vid ett besök hos ISIS Innovation, som ägs av universitetet i Oxford,<br />

slås man av hur professionellt de organi<strong>se</strong>rat sin tekniköverföring.”<br />

Att på ett mycket tidigt stadium inleda<br />

kontakter med tilltänkta köpare av<br />

licen<strong>se</strong>r är också nödvändigt för att<br />

slippa ”patentkyrkogårdar”. Och att<br />

uppmuntra forskargrupper att prioritera<br />

kommersiell utvärdering och<br />

patentansökningar i stället för omedelbar<br />

publicering, är en delikat uppgift<br />

som kräver nära kontakter och fullt förtroende<br />

för TTO-organisationen, eftersom<br />

bara en bråkdel av förslagen kan<br />

kommersiali<strong>se</strong>ras.<br />

NYA FINANSIERINGSMÖJLIGHETER för<br />

tidiga projekt fram till ”Proof of Concept”-stadiet<br />

samt regler som tillåter<br />

finansiering och investering i projekt<br />

över den nationella grän<strong>se</strong>n i Öresund<br />

utan att man måste ta omvägen om<br />

Brys<strong>se</strong>l och EU-anslag, är andra viktiga<br />

pus<strong>se</strong>lbitar för att förbättra innovation i<br />

Medicon Valley.<br />

En regional satsning på konsolidering<br />

och professionali<strong>se</strong>ring av innovationsoch<br />

tekniköverföring<strong>se</strong>nheterna, samt<br />

en möjlighet att utnyttja ekonomiska<br />

resur<strong>se</strong>r oberoende av om de är svenska<br />

eller danska, föreslås därför som några<br />

lämpliga initiativ för att i högre grad<br />

utnyttja bioklustrets möjligheter.<br />

Den som vill följa eller påverka Medicon<br />

Valley Academys diskussioner är<br />

välkommen till hemsidan www.mva.org. ■<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004 29

<strong>Biotech</strong>intervju<br />

Centrumchef med ytliga intres<strong>se</strong>n<br />

Morfar hette Svante Arrhenius. Jerker Porath var hennes<br />

handledare och mentor. Sedan <strong>se</strong>x år är Karin Caldwell chef<br />

för Centrum för ytbioteknik vid Uppsala universitet.<br />

KARIN CALDWELL ÄR OCKSÅ professor i<br />

ytbioteknik på universitetsinstitutionen<br />

med samma namn. Så mycket undervisning<br />

hinner hon dock inte med. Arbetsdagarna<br />

går mer ut på att få centrumverksamheten<br />

att fungera.<br />

Antalet företagsmedlemmar ökar långsamt<br />

men stadigt och uppgår nu till<br />

dryga dussinet. Precis innan vi <strong>se</strong>s har<br />

hon fått besked om att ett stort japansk<br />

företag har blivit medlem och fått positiva<br />

signaler om kommande uppdrag<br />

från Biovitrum och Karolinska institutet.<br />

– Utvecklingen går åt rätt håll, konstaterar<br />

hon belåtet. Det är svårt att få snurr<br />

på en sådan här verksamhet. Det gäller<br />

att både göra bra forskning och få uppdrag<br />

från industrin.<br />

CENTRUM FÖR YTBIOTEKNIK grundades<br />

1997 som ett samarbete mellan Uppsala<br />

universitet och dåvarande Amersham<br />

Pharmacia <strong>Biotech</strong>. Karin Caldwell, som<br />

då arbetat närmare 30 år i USA, uppmanades<br />

att söka och ett år <strong>se</strong>nare blev hon<br />

chef för centrumet. Hon hade då i tolv år<br />

byggt upp en liknande verksamhet vid<br />

University of Utah i Salt Lake City.<br />

Syftet är att utveckla nya arbetsformer<br />

mellan akademi och industri och bland<br />

annat förkorta tiden från forskningsupptäckt<br />

på universitetet till möjliga kommersiella<br />

tillämpningar.<br />

30<br />

På centrat finns bland annat egen fermenteringskapacitet,<br />

system för odling<br />

av däggdjursceller, <strong>se</strong>paration och<br />

rening. Det är tunga investeringar i infrastruktur,<br />

konstaterar Karin Caldwell.<br />

– Driften är dyrbar, även utan att<br />

räkna in lönekostnader, och upplägget är<br />

ett helt annat än det jag hade i Utah. Det<br />

amerikanska centrat var mer forskningsinriktat<br />

även om det gällde tillämpad<br />

forskning.<br />

– Här är vi också inriktade på produktion<br />

för att kunna täcka de stora kostnader<br />

vi har.<br />

En viktig ingrediens i en centrumbildning<br />

är betoningen på tvärvetenskap,<br />

understryker Karin Caldwell. Olika discipliner<br />

ska alltid vara inblandade i ett<br />

projekt.<br />

– Det är också otroligt viktigt med det<br />

personliga perspektivet. Det går inte att<br />

överskatta vikten av att människor verkligen<br />

träffas, an<strong>se</strong>r hon.<br />

Karin Caldwell är barnbarn<br />

till Svante Arrhenius. Att hon<br />

skulle ägna sig åt forskning<br />

var en självklarhet när hon<br />

var liten. Efter närmare 30 år<br />

i USA återvände hon för snart<br />

<strong>se</strong>x år <strong>se</strong>dan till Sverige för<br />

att bli föreståndare och chef<br />

för Centrum för ytbioteknik i<br />

Uppsala.<br />

En hobby är att odla orkidéer.<br />

Andra fritidsintres<strong>se</strong>n är<br />

klassisk musik och bergsbestigning,<br />

med och utan<br />

skidor.<br />

Karin Caldwell jämför gärna med erfarenheterna<br />

från USA när hon beskriver<br />

hur det fungerar i Uppsala. Även om<br />

mycket utfaller till svensk nackdel – mindre<br />

pengar, mer byråkrati – så verkar<br />

hon inte led<strong>se</strong>n för det. Tvärtom, det är<br />

full fart som gäller. Och hon har hela<br />

tiden nära till skratt.<br />

Som ung student åkte Karin Caldwell<br />

som licentiat till USA på ett post doc-sti-<br />

text Lars Lundgren<br />

pendium där hon träffade sin blivande<br />

man. Efter en tid återvände hon till Uppsala<br />

för att disputera. Sedan blev det USA<br />

igen.<br />

Precis när hon och hennes amerikanska<br />

man skulle flytta till Sverige blev hon<br />

ut<strong>se</strong>dd till svensk konsul.<br />

– Jag blev oerhört stolt, så på ett sätt<br />

var det ju otur att det kom just då. Jag har<br />

alltid känt mig svensk och är väldigt traditionsbunden<br />

och det var aldrig någon<br />

tvekan om att vi skulle flytta till Sverige.<br />

TROTS SINA 14 PATENT har hon inget emot<br />

att lärarundantaget tas bort. Hon tycker sig<br />

ha <strong>se</strong>tt alldeles för många exempel på att<br />

forskare inte är lämpliga att leda företag.<br />

– Det är helt riktigt att ta bort det. Bara<br />

det görs på rätt sätt. Det krävs att universiteten<br />

har en skarp patent- och licensieringsverksamhet<br />

som kan ta emot ens<br />

resultat.<br />

De här instan<strong>se</strong>rna finns, säger Karin<br />

Caldwell, men mest på papperet. Den<br />

goda viljan finns men inte resur<strong>se</strong>rna,<br />

och tyvärr saknas idag verkligt lyckade<br />

exempel på hur universiteten hjälpt forskarna<br />

utveckla sina patentidéer, hävdar<br />

hon.<br />

För några år <strong>se</strong>dan blev Karin Caldwell<br />

ut<strong>se</strong>dd till inspektor på Upplands nation,<br />

och hon är gärna med på studenternas<br />

fester. Hon är första kvinnan på den plat<strong>se</strong>n<br />

och tycker att kontakterna med<br />

dagens studenter är mycket givande, särskilt<br />

när hon som inspektor träffar studenter<br />

från alla fakulteter.<br />

Något som oroar henne däremot är<br />

det låga intres<strong>se</strong> som dagens studenter<br />

visar för en akademisk utbildning inom<br />

det naturvetenskapliga och tekniska<br />

området.<br />

Med lite mer pengar, mindre byråkrati<br />

och raka puckar skulle nog Karin Caldwell<br />

trivas ännu bättre än hon verkar göra<br />

idag. Och hon har inga planer på att lägga<br />

av bara för att pensionsåldern närmar sig.<br />

Hon siktar på att fortsätta arbeta till 67.<br />

– Jag kommer att vara kvar tills de<br />

sparkar ut mig härifrån, säger hon<br />

bestämt.<br />

Har man tur kan man <strong>se</strong>dan bli professor<br />

emeritus och äntligen få tid att forska<br />

själv, tilläger hon. ■<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

<strong>Biotech</strong>intervju<br />

Centrumchef med ytliga intres<strong>se</strong>n<br />

Morfar hette Svante Arrhenius. Jerker Porath var hennes<br />

handledare och mentor. Sedan <strong>se</strong>x år är Karin Caldwell chef<br />

för Centrum för ytbioteknik vid Uppsala universitet.<br />

KARIN CALDWELL ÄR OCKSÅ professor i<br />

ytbioteknik på universitetsinstitutionen<br />

med samma namn. Så mycket undervisning<br />

hinner hon dock inte med. Arbetsdagarna<br />

går mer ut på att få centrumverksamheten<br />

att fungera.<br />

Antalet företagsmedlemmar ökar långsamt<br />

men stadigt och uppgår nu till<br />

dryga dussinet. Precis innan vi <strong>se</strong>s har<br />

hon fått besked om att ett stort japansk<br />

företag har blivit medlem och fått positiva<br />

signaler om kommande uppdrag<br />

från Biovitrum och Karolinska institutet.<br />

– Utvecklingen går åt rätt håll, konstaterar<br />

hon belåtet. Det är svårt att få snurr<br />

på en sådan här verksamhet. Det gäller<br />

att både göra bra forskning och få uppdrag<br />

från industrin.<br />

CENTRUM FÖR YTBIOTEKNIK grundades<br />

1997 som ett samarbete mellan Uppsala<br />

universitet och dåvarande Amersham<br />

Pharmacia <strong>Biotech</strong>. Karin Caldwell, som<br />

då arbetat närmare 30 år i USA, uppmanades<br />

att söka och ett år <strong>se</strong>nare blev hon<br />

chef för centrumet. Hon hade då i tolv år<br />

byggt upp en liknande verksamhet vid<br />

University of Utah i Salt Lake City.<br />

Syftet är att utveckla nya arbetsformer<br />

mellan akademi och industri och bland<br />

annat förkorta tiden från forskningsupptäckt<br />

på universitetet till möjliga kommersiella<br />

tillämpningar.<br />

30<br />

På centrat finns bland annat egen fermenteringskapacitet,<br />

system för odling<br />

av däggdjursceller, <strong>se</strong>paration och<br />

rening. Det är tunga investeringar i infrastruktur,<br />

konstaterar Karin Caldwell.<br />

– Driften är dyrbar, även utan att<br />

räkna in lönekostnader, och upplägget är<br />

ett helt annat än det jag hade i Utah. Det<br />

amerikanska centrat var mer forskningsinriktat<br />

även om det gällde tillämpad<br />

forskning.<br />

– Här är vi också inriktade på produktion<br />

för att kunna täcka de stora kostnader<br />

vi har.<br />

En viktig ingrediens i en centrumbildning<br />

är betoningen på tvärvetenskap,<br />

understryker Karin Caldwell. Olika discipliner<br />

ska alltid vara inblandade i ett<br />

projekt.<br />

– Det är också otroligt viktigt med det<br />

personliga perspektivet. Det går inte att<br />

överskatta vikten av att människor verkligen<br />

träffas, an<strong>se</strong>r hon.<br />

Karin Caldwell är barnbarn<br />

till Svante Arrhenius. Att hon<br />

skulle ägna sig åt forskning<br />

var en självklarhet när hon<br />

var liten. Efter närmare 30 år<br />

i USA återvände hon för snart<br />

<strong>se</strong>x år <strong>se</strong>dan till Sverige för<br />

att bli föreståndare och chef<br />

för Centrum för ytbioteknik i<br />

Uppsala.<br />

En hobby är att odla orkidéer.<br />

Andra fritidsintres<strong>se</strong>n är<br />

klassisk musik och bergsbestigning,<br />

med och utan<br />

skidor.<br />

Karin Caldwell jämför gärna med erfarenheterna<br />

från USA när hon beskriver<br />

hur det fungerar i Uppsala. Även om<br />

mycket utfaller till svensk nackdel – mindre<br />

pengar, mer byråkrati – så verkar<br />

hon inte led<strong>se</strong>n för det. Tvärtom, det är<br />

full fart som gäller. Och hon har hela<br />

tiden nära till skratt.<br />

Som ung student åkte Karin Caldwell<br />

som licentiat till USA på ett post doc-sti-<br />

text Lars Lundgren<br />

pendium där hon träffade sin blivande<br />

man. Efter en tid återvände hon till Uppsala<br />

för att disputera. Sedan blev det USA<br />

igen.<br />

Precis när hon och hennes amerikanska<br />

man skulle flytta till Sverige blev hon<br />

ut<strong>se</strong>dd till svensk konsul.<br />

– Jag blev oerhört stolt, så på ett sätt<br />

var det ju otur att det kom just då. Jag har<br />

alltid känt mig svensk och är väldigt traditionsbunden<br />

och det var aldrig någon<br />

tvekan om att vi skulle flytta till Sverige.<br />

TROTS SINA 14 PATENT har hon inget emot<br />

att lärarundantaget tas bort. Hon tycker sig<br />

ha <strong>se</strong>tt alldeles för många exempel på att<br />

forskare inte är lämpliga att leda företag.<br />

– Det är helt riktigt att ta bort det. Bara<br />

det görs på rätt sätt. Det krävs att universiteten<br />

har en skarp patent- och licensieringsverksamhet<br />

som kan ta emot ens<br />

resultat.<br />

De här instan<strong>se</strong>rna finns, säger Karin<br />

Caldwell, men mest på papperet. Den<br />

goda viljan finns men inte resur<strong>se</strong>rna,<br />

och tyvärr saknas idag verkligt lyckade<br />

exempel på hur universiteten hjälpt forskarna<br />

utveckla sina patentidéer, hävdar<br />

hon.<br />

För några år <strong>se</strong>dan blev Karin Caldwell<br />

ut<strong>se</strong>dd till inspektor på Upplands nation,<br />

och hon är gärna med på studenternas<br />

fester. Hon är första kvinnan på den plat<strong>se</strong>n<br />

och tycker att kontakterna med<br />

dagens studenter är mycket givande, särskilt<br />

när hon som inspektor träffar studenter<br />

från alla fakulteter.<br />

Något som oroar henne däremot är<br />

det låga intres<strong>se</strong> som dagens studenter<br />

visar för en akademisk utbildning inom<br />

det naturvetenskapliga och tekniska<br />

området.<br />

Med lite mer pengar, mindre byråkrati<br />

och raka puckar skulle nog Karin Caldwell<br />

trivas ännu bättre än hon verkar göra<br />

idag. Och hon har inga planer på att lägga<br />

av bara för att pensionsåldern närmar sig.<br />

Hon siktar på att fortsätta arbeta till 67.<br />

– Jag kommer att vara kvar tills de<br />

sparkar ut mig härifrån, säger hon<br />

bestämt.<br />

Har man tur kan man <strong>se</strong>dan bli professor<br />

emeritus och äntligen få tid att forska<br />

själv, tilläger hon. ■<br />

BIOTECH . 4-5 . 2004

Posttidning B<br />

Returadress<br />

Mentor Communications AB,<br />

Box 72001, S-181 72 Lidingö<br />

Definitive<br />

Performance<br />

Finnigan TSQ Quantum Ultra<br />

• Analyze • Detect • Measure • Control<br />

Stay ahead of the pack with a super-charged machine.<br />

The Finnigan TSQ Quantum Ultra from Thermo leaves<br />

the competition behind and defines a new <strong>se</strong>nsitivity<br />

threshold in quantitative analysis. Its revolutionary, ultra<br />

efficient Ion Max ionization source and true hyperbolic<br />

HyperQuad quadrupole mass analyzers provide<br />

industry-leading ruggedness, <strong>se</strong>nsitivity, and <strong>se</strong>lectivity.<br />

Enhanced mass resolution mode comes standard as does<br />

the widest linear dynamic range of any triple quadrupole MS.<br />

An optional AM package allows routine accurate mass<br />

measurements to be made on the chromatographic time<br />

scale for unrivaled versatility.<br />

Powerful, application-specific software harnes<strong>se</strong>s<br />

instrument capabilities and supports 21 CFR Part 11<br />

regulatory compliance.<br />

Phone: +46 (0)8 556 468 00<br />

Visit adress: Thermo Electron Corporation<br />

Pyramidbacken 3<br />

Kungens Kurva<br />

www.thermo.com

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!